2285341GC0351988/895propproppropProposition 1988/89:5PropositionProposition501988-08-18 00:00:002025-12-19 13:29:512008-06-12 16:22:44med förslag om ny smittskyddslag m. m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GC035/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC035https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC035
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag om ny smittskyddslag m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 18 augusti 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>G.
Sigurdsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås att 1968 års smittskyddslag ersätts av en ny smittskyddslag.
I den nya smittskyddslagen ges bestämmelser om smittskyddet. Med smittskydd
avses verksamhet till skydd mot att smittsamma sjukdomar sprids bland
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
gäller i princip för alla smittsamma sjukdomar som sprids bland människor. De
flesta bestämmelserna gäller dock endast de allvarliga smittsamma sjukdomarna.
Dessa benämns i lagen samhällsfariiga sjukdomar. Bland dessa finns både
sjukdomar som är sexuellt överförbara och sjukdomar som sprids på annat sätt.
Den nya smittskyddslagen har inte någon generell särreglering för de veneriska
sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
skall göras till ansvariga myndigheter när det inträffar ett fall av smitta i
en samhällsfarlig sjukdom eller i en annan särskilt angiven sjukdom. Sjukdomar
som skall anmälas kallas anmälningspliktiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en bilaga till smittskyddslagen anges vilka smittsamma sjukdomar som skall
anses samhällsfariiga samt vilka ytterligare sjukdomar som är anmälningspliktiga.
Regeringen får i brådskande fall föreskriva att bestämmelserna om de
samhällsfariiga sjukdomarna skall tillämpas på en ny verkligt hotande sjukdom
som dyker upp, om sjukdomens verkningar inte var kända när bilagan upprättades
eller senast ändrades. En sådan föreskrift skall snarast underställas
riksdagens prövning. Vidare får regeringen föreskriva att en viss smittsam
sjukdom som annars inte är anmälningspliktig skall anmälas enligt föreskrifterna
i smittskyddslagen. Också en sådan föreskrift skall snarast underställas
riksdagens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
ansvarar för att behövliga smittskyddsätgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1988/89. t saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vidtas
inom landstingsområdet. Kommunernas miljö- och hälsoskydds- Prop. 1988/89:5
nämnder skall ingripa mot smittkällor i den fysiska miljön. Varje läkare, både
de offentligt och de privaterksamma, har uppgifter inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
landstingskommunen skall en särskild myndighet, smittskyddsläkaren, leda
smittskyddet. Smittskyddsläkaren utses av landstingskommunens hälso- och
sjukvårdsnämnd och verkar under nämnden i frågor som inte gäller
myndighetsutövning. Smittskyddsläkaren har förebyggande, samordnande och
övervakande uppgifter samt rena myndighetsuppgifter. Han har bl.a. befogenhet
att ingripa med de tvingande åtgärder mot enskilda som behövs för att hindra
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
skall svara för tillsynen över smittskyddet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande princip i smittskyddslagen är att var och en som har anledning
anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom är skyldig att utan
dröjsmål söka läkare för provtagning och annan undersökning. Han är skyldig att
följa de förhållninsregler som läkaren meddelar honom. Förhållningsreglerna kan
vara av olika slag såsom anvisningar om kontakterna med läkaren, personlig
hygien eller hygien i allmänhet, förutsättningar för eller avstängning från
arbete eller skolgång, isolering i hemmet samt andra inskränkningar och
försiktighetsmått i den smittades livsföring. En läkare som undersöker eller
behandlar någon enligt denna lag benämns behandlande läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon har smittats av en samhällsfarlig sjukdom skall han lämna läkaren de
uppgifter denne kan behöva för att kunna utröna varifrån - smittan kommit och
till vem smittan kunnat spridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
läkare är skyldig att undersöka och behandla patienter vid samhällsfarlig
sjukdom. Skyldigheten gäller dock inte en privat verksam läkare som inte är
ansluten till sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Läkaren skall meddela patienten förhållningsregler och så långt det är möjligt
se till att patienten följer dem. Han skall också söka spåra smittan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av en anmälningspliktig
sjukdom skall anmäla detta till smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska
laboratorium samt beträffande vissa sjukdomar även till miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Anmälningar vid sjukdom som är sexuellt överförbar får inte
innehålla uppgift om identiteten på patienten eller på den som kan ha smittat
patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya smittskyddslagen innehåller också bestämmelser om tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsundersökning
får företas i fråga om den som har anledning anta att han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom och som inte utan dröjsmål frivilligt söker läkare för
undersökning. Detsamma gäller om en person som smittats av en samhällsfarlig
sjukdom uppger att han varit i kontakt med annan person på sådant sätt att
smitta kunnat överföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
andra samhällsfariiga sjukdomar än de sexuellt överförbara får den som kan
antas ha blivit smittad av en sådan sjukdom omhändertas på sjukhus under den
tid det tar att klarlägga om han är smittad eller ej, om det av särskilda skäl
behövs för att förhindra befarad smittspridning. Omhändertagandet får dock avse
högst sju dagar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsbehandling får inte förekomma.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom skall
tvängsisoleras om han inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för
att hindra smittspridning. Tvångsisoleringen skall ske på ett sjukhus som drivs
av en landstingskommun. Tvångsisoleringen får pågå under högst tre månader, men
kan därefter förlängas med högst sex månader åt gängen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tvångsisoleringen skall den smittade ges ett
psykosocialt omhändertagande som syftar till att ändra hans inställning och
livsföring så, att tvångsisoleringen kan upphöra utan risk för smittspridning.
Permission skall kunna beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tvångsisoleringen skall det vara möjligt att
undersöka ingående post, omhänderta och förverka narkotika, alkohol och andra
berusningsmedel och sprutor samt att företa kroppsvisitation och ytlig
kroppsbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon särskild straffbestämmelse för den som sprider
smitta finns inte i smittskyddslagen. Beträffande sådana förfaranden finns
straffbestämmelser i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare innehåller den nya smittskyddslagen vissa
kompletterande bestämmelser om handläggningen av mål och ärenden, främst hos
förvaltningsdomstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All undersökning, vård och behandling som behövs från
smittskyddssynpunkt vid en samhällsfariig sjukdom är gratis för patienten inom
den landstingskommunala hälso- och sjukvården. En undersökning hos en
privatpraktiserande läkare för att utreda om någon har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom är gratis för patienten. En förutsättning är dock att
läkaren är ansluten till den allmänna försäkringen. För övriga besök hos en
sådan läkare utgår föreskriven patientavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De läkemedel som behövs frän smittskyddssynpunkt vid
behandling av en samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare läggs fram förslag om en särskild lag som gör det
möjligt att den som är misstänkt för ett brott undersöks med avseende på
HIV-smitta, om den brottsliga handlingen är sådan att smitta därigenom kunnat
överföras till den som har utsatts för brottet. Förslaget tar i denna del i
första hand sikte på sexualbrotten. Lagförslaget föranleder ändring i
sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslagen föreslås träda i kraft den I juli 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål
och lagen om ändring i sekretesslagen förslås träda i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 19), lagrådets yttrande (s. 327) och
föredragande statsrådets ställningstagande till lagrådets synpunkter (s. 340).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som vill ta del av
samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre delarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör anmärkas att
vissa paragrafer i propositionens förslag till smittskyddslag har en annan
numrering än i lagrådsremissen. Lagrådsremissens 42-49 §§ motsvaras i
propositionen av 43-50 §§, 50 § har inte någon motsvarighet, 51 § motsvaras av
42 § och 52-71 §§ av 51-70 §§.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med
smittskydd avses i denna lag verksamhet till skydd mot att smittsamma sjukdomar
sprids bland människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utöver
föreskrifterna i denna lag gäller om smittskydd vad som är föreskrivet i annan
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittsamma sjukdomar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Smittsamma sjukdomar indelas i samhällsfariiga
sjukdomar och övW-<br>
ga smittsamma sjukdomar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De samhällsfariiga sjukdomarna och vissa av de övriga
smittsamma sjukdomarna skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag. Sådana
sjukdomar benämns anmälningsplikliga sjukdomar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De samhällsfariiga sjukdomarna och de övriga smittsamma
sjukdomar som skall anmälas anges i en bilaga till denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Om riksdagens beslut om ändring av bilagan inte kan
avvaktas, får<br>
regeringen föreskriva att bestämmelserna om samhällsfariiga sjukdomar<br>
skall tillämpas från den tidpunkt som regeringen bestämmer på en viss<br>
smittsam sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i landet,<br>
om sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna fä explosiv<br>
utbredning, dels medföra hög dödlighet eller bestående skador bland de<br>
smittade. En sådan föreskrift får meddelas endast om nämnda verkningar<br>
av sjukdomen inte var kända vid tillkomsten av bilagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva att en viss smittsam sjukdom som
annars inte är anmälningspliktig skall anmälas enligt föreskrifterna i denna
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter som meddelas med stöd av första eller andra
stycket skall snarast underställas riksdagens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser om ansvar och åligganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Varje landstingskommun svarar för att behövliga
smittskyddsåtgär<br>
der vidtas inom landstingsområdet, i den mån annat inte följer av 9-11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i denna lag om landstingskommuner gäller också
kommuner som inte ingår i en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I varje
landstingskommun skall det finnas en smittskyddsläkare, som utses av hälso- och
sjukvårdsnämnden. I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens
myndighetsutövning skall denne verka Under hälso- och sjukvårdsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Smittskyddsläkaren skall, utöver vad som är särskilt föreskrivet i denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. planera,
organisera och leda smittskyddet,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för
samordning och likformighet av smittskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för att
förebyggande åtgärder vidtas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fortlöpande
följa smittskyddsläget i landstingskommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>biträda miljö-
och hälsoskyddsnämnderna, läkare och andra som är verksamma inom smittskyddet i
deras smittskyddsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undervisa
berörd hälso- och sjukvårdspersonal samt hälsoskyddspersonal i
smittskyddsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämna
allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>även i övrigt
verka för ett effektivt smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Smittskyddsläkaren skall få upplysningar frän och få del av uppgifter i
handlingar hos miljö- och hälsoskyddsnämnder samt hos läkare och andra som är
verksamma inom hälso- och sjukvården, om han i ett enskilt fall begär det och
behöver det för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Miljö- och
hälsoskyddsnämnden i en kommun svarar för att smittskyddsåtgärder vidtas mot
sådana djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar
och andra objekt som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje läkare
skall i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet vara uppmärksam på förekomsten
av samhällsfariiga och andra anmälningspliktiga sjukdomar och vidta de
åtgärder som skäligen kan krävas. Om läkaren har kompetens för uppgiften och
inte är förhindrad att utföra den, är läkaren skyldig att undersöka den som har
anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom samt att
behandla den som för smitta av en sådan sjukdom. Undersöknings- och
behandlingsskyldigheten gäller dock inte en privat verksam läkare som inte är
ansluten till sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ En
läkare som undersöker eller behandlar någon enligt denna lag benämns
behandlande läkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om behandlande läkares åligganden enligt denna lag finns
närmare föreskrifter i 15-23, 25-27, 29, 32 och 36 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Smittskyddsläkaren och miljö- och
hälsoskyddsnämnderna skall samverka med varandra och med myndigheter,
behandlande läkare och andra som bedriver verksamhet av betydelse för
smittskyddet. Särskilt skall miljö- och hälsoskyddsnämnderna informera
smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för hans
verksamhet och samråda med honom om beslut och andra viktigare åtgärder som
berör smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarna skall samarbeta i smittskyddsfrågor och
vid behov utbyta uppgifter som är nödvändiga för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyldighet att söka läkare och lämna upplysningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Den som har anledning anta att han har smittats av en
samhällsfariig sjukdom är skyldig att utan dröjsmål söka läkare samt att låta
läkaren göra de undersökningar och ta de prov som behövs för att fastställa om
han har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittats av en sådan
sjukdom. Han är också skyldig att följa de förhåll- Prop. 1988/89:5
ningsregler som läkaren har meddelat honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första stycket tillämpas också om en person som smittats av en samhällsfarlig
sjukdom uppger att han varit i kontakt med någon annan person på sådant sätt
att smitta kunnat överföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Den som har smittats av en samhällsfariig sjukdom skall lämna den behandlande
läkaren uppgift om den eller de personer som smittan kan ha kommit från och
förts vidare till samt lämna upplysningar i övrigt om varifrån smittan kan ha
kommit och vart den kan ha förts vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Läkarundersökning
och förhållningsregler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid undersökning som avses i
13 § skall den behandlande läkaren ta de prov som behövs för att fastställa om
den undersökte smittats av en samhällsfarlig sjukdom. Läkaren skall informera
den undersökte om den misstänkta sjukdomens art och smittsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den behandlande läkaren skall
meddela den som undersöks för en samhällsfarlig sjukdom de förhållningsregler
som behövs för att hindra smittspridning. Reglerna får avse den undersöktes
kontakter med läkaren, hygien, isolering i hemmet, arbete och skolgång samt
livsföring i övrigt. Förhållningsreglerna skall tas in i den undersöktes
patientjournal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om den undersökte begär det,
skall smittskyddsläkaren pröva förhållningsreglerna. Smittskyddsläkaren får
ändra förhållningsreglerna på det sätt han finner mest ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om den undersökte har
smittats av en samhällsfarlig sjukdom, skall den behandlande läkaren genom att
fråga den smittade söka få veta av vad eller vem han kan ha blivit smittad och
vilka andra som kan ha blivit smittade av samma smittkälla. Han skall också
söka få reda på till vem den smittade kan ha fört smittan vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om den som undersökts för en
samhällsfarlig sjukdom byter behandlande läkare, skall den läkare som övertar
behandlingsansvaret omedelbart underrätta den tidigare behandlande läkaren om
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
om samhällsfarlig och annan anmälningspliktig sjukdom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av<br>
en samhällsfarlig sjukdom skall anmäla detta till smittskyddsläkaren och<br>
statens bakteriologiska laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
fall av samhällsfarlig sjukdom som avses i 1.2 bilagan till denna lag skall
anmälan göras även till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Anmälan till nämnden
behöver dock inte göras om omständigheterna klart visar att smittkällan finns
utanför landets gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
En anmälan som avses i 20 § skall innehålla uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. den
smittades namn, personnummer och adress,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den sannolika smittkällan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de sannolika smittvägarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de förhållningsregler som
läkaren har meddelat samt de behandlings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder och andra åtgärder som han har vidtagit för att
hindra smittsprid- Prop. 1988/89:5 ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om anmälan gäller en sjukdom som avses i 1.3 bilagan till
denna lag, skall uppgifter som avses i första stycket 1 och 2 inte lämnas i
anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § En läkare som i sin verksamhet konstaterar att
någon har smittats av<br>
en annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom skall<br>
anmäla detta till smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska laborato<br>
rium. Anmälan skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller<br>
som misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd<br>
utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid fall av sjukdom som avses i 2.2 bilagan till denna lag
skall anmälan göras även till miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ En anmälan
enligt 22 § skall innehålla de uppgifter som behövs för att kunna följa
sjukdomens utbredning. Den skall inte innehålla uppgift om den smittades
identitet. På begäran av smittskyddsläkaren eller miljö- och hälsoskyddsnämnden
är dock den läkare som gjort anmälan skyldig att lämna smittskyddsläkaren eller
nämnden uppgift om identiteten samt andra uppgifter av betydelse för deras
smittskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om
smittskyddsläkaren efter att ha fått en anmälan enligt 20 eller 22 § finner att
ytterligare åtgärder behövs för att hindra smittspridning, skall han se till
att sådana åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda åtgärder vid befarad smittspridning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om en
behandlande läkare har anledning anta att en patient, som för eller misstänks
föra smitta av en samhällsfarlig sjukdom, inte kommer att följa eller inte
följer meddelade förhållningsregler, skall han skyndsamt underrätta
smittskyddsläkaren. Detta gäller också då en sådan patient avbryter pågående
behandling utan att den behandlande läkaren är införstådd med det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den
behandlande läkaren i sitt arbete med smittspårning enligt 18 § finner
anledning anta att en person har smittats av en samhällsfariig sjukdom och
denne inte utan dröjsmål låter sig undersökas av läkaren själv eller av en
annan läkare, skall den behandlande läkaren underrätta smittskyddsläkaren om
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 en
underrättelse enligt 25 eller 26 § skall den behandlande läkaren ange den
smittades eller misstänkt smittades namn, personnummer och adress samt andra
uppgifter som bedöms kunna vara av betydelse för smittskyddsläkarens fortsatta
åtgärder. En underrättelse enligt 26 § skall alltid innehålla uppgift om de
omständigheter på vilka den behandlande läkaren grundar sin misstanke om
smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Efter att ha
fått en underrättelse enligt 25 eller 26 § skall smittskyddsläkaren vidta de
åtgärder som behövs för att hindra vidare smittspridning eller för att få till
stånd läkarundersökning av den som misstänks vara smittad. Innan
smittskyddsläkaren tillgriper en tvångsåtgärd bör han söka nå rättelse på
frivillig väg, om det kan ske utan risk för smittspridning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
underrättelser vid infekfion av HIV</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § Beträffande den som för smitta av infektion av
HIV är följande<br>
personer och myndigheter skyldiga att pä begäran av smittskyddsläkaren<br>
lämna honom de uppgifter som han behöver för att kunna fullgöra sina<br>
åligganden enligt denna lag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myndigheter som
genom sin verksamhet får kännedom om uppgifter av betydelse för smittskyddet
och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>personal inom
enskild hälso- och sjukvård som i sin yrkesutövning står under tillsyn av
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om
smittskyddsläkaren har fått en underrättelse från en behandlande läkare om att
en patient som för smitta av infektion av HIV inte har följt eller misstänks
inte ha följt meddelade förhållningsregler. skall smittskyddsläkaren
underrätta socialnämnden, polismyndigheten och skyddskonsulenten. Därvid skall
han lämna uppgift om vem förhållningsreglerna gäller och innebörden av dessa.
Underrättelse skall inte lämnas om smittskyddsläkaren bedömer att den inte
behövs för att tillse att förhållningsreglerna följs eller att den annars
saknar betydelse för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppmärksammar
socialnämnden, polismyndigheten eller skyddskonsulenten, efter att ha fått
underrättelse enligt 30 §, i sin verksamhet förhållanden som tyder på att
förhållningsreglerna inte följs, skall detta anmälas till den smittskyddsläkäre
som har lämnat underrättelsen. Om denne har överlämnat ärendet till en
smittskyddsläkare i en annan landstingskommun, skall anmälan i stället göras
till den smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När smittskyddsläkaren anser att socialnämndens,
polismyndighetens eller skyddskonsulentens medverkan inte längre behövs, skall
han meddela myndigheten detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 § Om någon som för smitta av infektion av HIV
tas in på en kriminal<br>
vårdsanstalt eller med tvång på en annan vårdinrättning, skall den läkare<br>
som där ansvarar för hälso- och sjukvården underrättas av den behandlan<br>
de läkaren om smittan och om de förhållningsregler som gäller för den<br>
intagne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den intagne inte tas om hand på ett sådant sätt att
smittspridning kan förhindras, skall den ansvarige läkaren underrätta den
behandlande läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelägganden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 § Miljö- och hälsoskyddsnämnden får meddela de
förelägganden och<br>
förbud som behövs i enskilda fall för att hindra spridning av en samhälls<br>
farlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon inte följer ett föreläggande eller förbud, får
miljö- och hälsoskyddsnämnden förordna om rättelse på hans bekostnad. Ett
sådant beslut får också meddelas utan föregående föreläggande eller förbud, om
nämnden med hänsyn till risken för smittspridning finner att rättelse bör ske
utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 § Miljö- och hälsoskyddsnämnden får
låta'förstöra gång- och sängklä<br>
der, husgeråd, möbler och andra föremål av personlig natur samt låta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avliva sällskapsdjur, om
det är nödvändigt för att hindra spridning av Prop. 1988/89:5
samhällsfarlig sjukdom. Nämnden skall betala skälig ersättning till den som har
drabbats av ett beslut om förstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§ För att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har miljö- och
hälsoskyddsnämnden rätt till tillträde till områden, lokaler och andra ut- .
rymmen varifrån smitta kan spridas och fär där göra undersökningar och ta prov.
För uttaget prov betalas inte ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvängsundersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36
§ Om någon som enligt 13 § är skyldig att söka läkare inte utan dröjsmål gör
det. får smittskyddsläkaren besluta att han skall undersökas av en läkare som
smittskyddsläkaren bestämmer. Vid undersökningen fär inte förekomma ingrepp som
kan förorsaka annat än obetydligt men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall underrätta smittskyddsläkaren om resultatet av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfälligt
omhändertagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37
§ Om det av särskilda skäl behövs för att förhindra befarad smittspridning,
får smittskyddsläkaren besluta att den som kan antas ha blivit smittad av
sjukdom som avses i 1.1 och 1.2 bilagan fill denna lag fillfälligt skall tas om
hand pä sjukhus. Omhändertagandet skall bestå till dess det klarlagts huruvida
denne har smittats, dock högst sju dagar, den dag då omhändertagandet
verkställdes medräknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omhändertagne får hindras att lämna sjukhusets område eller den del av
sjukhuset där han skall vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsisolering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38 §
Länsrätten skall, på ansökan av smittskyddsläkaren, besluta om<br>
tvångsisolering av den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om<br>
den smittade inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att<br>
hindra smittspridning. Ett sådant beslut skall också fattas om det finns<br>
grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade förhållnings<br>
regler och underlåtenheten innebär en uppenbar risk för smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering
skall ske på sjukhus som drivs av en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Om länsrättens beslut om tvångsisolering inte kan avvaktas utan<br>
fara, skall smittskyddsläkaren meddela ett sådant beslut som avses i 38 §<br>
första stycket. Smittskyddsläkarens beslut skall omedelbart underställas<br>
länsrättens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisoleringens
varaktighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Tvångsisolering får pågå
under högst tre månader från den dag den smittade på grund av beslutet om
isolering togs in på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Efter ansökan av
smittskyddsläkaren får länsrätten besluta att tvångsisoleringen skall fortsätta
utöver den längsta tiden enligt 40 §. Ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådant
beslut får avse högst sex månader åt gången.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ansökan om fortsatt
tvångsisolering skall ha kommit in till länsrätten Prop. 1988/89:5 innan
tiden för gällande beslut om tvångsisolering har löpt ut. Tvångsisoleringen
skall fortgå i avvaktan pä att länsrätten beslutar med anledning av ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42
§ När det inte längre finns skäl för tvångsisolering skall smittskyddsläkaren
ofördröjligen besluta att tvångsisoleringen skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den tvångsisolerade begär att tvångsisoleringen skall upphöra, är
smittskyddsläkaren skyldig att ofördröjligen besluta i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagandet
under tvångsisoleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43
§ Den som är tvångsisolerad skall tas väl om hand. Han skall fä det stöd och
den hjälp som behövs och motiveras att ändra sin inställning och livsföring så,
att tvångsisoleringen kan upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
befogenheter vid tvångsisoleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som är tvångsisolerad får
hindras att lämna sjukhusets område eller den del av sjukhuset där han skall
vistas och får i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är
nödvändig för att genomföra tvångsisoleringen. Hans rörelsefrihet får också
inskränkas när det behövs av hänsyn till hans egen eller andras säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som är tvångsisolerad
får inte inneha</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>narkotika, alkoholhaltiga
drycker eller andra berusningsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>injektionssprutor eller kanyler
som kan användas för insprutning i människokroppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>andra föremål som är särskilt
ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan egendom som kan skada
honom själv eller annan eller vara till men för ordningen på sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påträffas
sådan egendom som avses i första stycket, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>46 §
Om det anses påkallat, får den tvångsisolerade kroppsvisiteras eller<br>
ytligt kroppsbesiktigas, när han kommer till sjukhuset, för kontroll av att<br>
han inte bär på sig egendom som avses i 45 §. Detsamma gäller om det<br>
under vistelsen på sjukhuset uppkommer misstanke att sådan egendom<br>
skall påträffas hos den tvångsisolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
beslutar om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än vad ändamålet med
åtgärden kräver. All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas. Om
möjligt skall ett vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Överläkaren får besluta att
försändelser till den tvångsisolerade får undersökas för kontroll av att de
inte innehåller egendom som avses i 45 §. Om en försändelse innehåller sådan
egendom, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har narkotika, alkoholhaltiga
drycker eller andra berusningsmedel omhändertagits enligt 45 eller 47 § eller
har sådan egendom påträffats där någon är tvångsisolerad utan att det finns
någon känd ägare till egendomen, skall överläkaren låta förstöra eller
försälja egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § I
första stycket lagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1958:205)
om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Detsamma Prop. 1988/89:5
gäller i fråga om injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för
insprutning i människokroppen, eller i fråga om andra föremål som är särskilt
ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika.
Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vistelse utanför sjukhuset vid tvångsisolering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som är
tvångsisolerad får ges tillstånd att under viss tid vistas utanför sjukhusets
område. Tillståndet får förenas med särskilda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>50<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Tillstånd att
vistas utanför sjukhusets område meddelas av smittskyddsläkaren efter samråd
med överläkaren. Smittskyddsläkaren får återkalla tillståndet om förhållandena
kräver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>51<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Miljö- och
hälsoskyddsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>52<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Smittskyddsläkarens
beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten om beslutet gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhållningsregler
enligt 17 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfälligt
omhändertagande enligt 37 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslag på en
begäran att tvångsisoleringen skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslag på en
begäran om tillstånd att vistas utanför sjukhusets område enligt 49 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återkallelse av
tillstånd att vistas utanför sjukhusets område enligt 50 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläkarens beslut enligt 48 § får överklagas hos
länsrätten. Andra beslut enligt denna lag av smittskyddsläkaren eller annan
läkare får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53 § Socialstyrelsens beslut om föreläggande
eller förbud enligt 67 § får<br>
överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggningen av mål och ärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>54<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Mål och
ärenden enligt denna lag skall handläggas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>55<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Frågor som
ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där den
som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>56<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Länsrätten
skall ta upp mål om tvångsisolering enligt 39 eller 41 § till avgörande inom en
vecka från den dag då ansökan kom in eller underställning skedde. Om beslutet
om tvångsisolering inte är verkställt när det underställs, skall målet tas upp
till avgörande inom en vecka från den dag beslutet verkställs. Länsrätten får
dock förlänga dessa tider om det behövs ytterligare utredning eller om det på
grund av någon annan särskild omständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om tvångsisolering enligt 38, 39 eller 41 § får
länsrätten förordna</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rörande
saken i avvaktan på målets avgörande.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57 § I mål om tvångsisolering, som väckts vid
länsrätten genom ansökan<br>
av smittskyddsläkaren, skall länsrätten och kammarrätten hålla muntlig<br>
förhandling, om detta inte är uppenbart obehövligt. I andra mål enligt<br>
denna lag prövar rätten om det finns skäl att hålla muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon part begär muntlig förhandling, skall sådan
hållas. Parterna skall upplysas om sin rätt till muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en enskild part som har kallats vid vite att inställa
sig personligen till en förhandling uteblir, får rätten förordna att han skall
hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>58<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
handläggning i kammarrätt av andra mål enligt denna lag än som avser 33-35
eller 37 § skall nämndemän ingå i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>59<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om offentligt
biträde och annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns
bestämmelser i rättshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>60<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
delgivning med enskild i mål och ärenden enligt denna lag gäller inte 12 och 15
§§ delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>61<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ett beslut
enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biträde av polismyndighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62 § Polismyndighet skall lämna biträde på begäran av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
för att genomföra läkarundersökning enligt 36 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
för att till sjukhus föra den som tillfälligt skall tas om hand enligt 37 §
eller som skall tvängsisoleras enligt 38 eller 39 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
eller överläkaren för att återföra den som har avvikit från ett sjukhus, där
han enligt beslut skall vara tillfälligt omhändertagen eller tvångsisolerad,
eller den som inte har återvänt till sjukhuset sedan hans tillstånd att vistas
utanför sjukhusets område har gått ut eller återkallats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljö- och
hälsoskyddsnämnden för att bereda nämnden tillträde till områden, lokaler och
andra utrymmen som avses i 35 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialstyrelsen
vid styrelsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63 § All undersökning, vård och behandling som
behövs från smitt<br>
skyddssynpunkt vid en samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för patien<br>
ten inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En undersökning som utförs av en privat verksam läkare för
att utreda om någon har smittats av en samhällsfarlig sjukdom är gratis för
patienten, om läkaren är ansluten till sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De läkemedel som behövs från smittskyddssynpunkt vid
behandling av en samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna paragraf om gratis förmåner för
patienter gäller den som är sjukförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64 §
Landstingskommunen svarar för kostnader för åtgärder som avses i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>63 § förstastycket samt
för kostnader för läkemedel som avses i 63 § tredje Prop. 1988/89:5 stycket
och som förordnas inom den egna verksamheten. Staten svarar för övriga
kostnader som följer av 63 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>65<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen har tillsynen över
smittskyddet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen har rätt att
på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen får i sin
tillsynsverksamhet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall
efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
föreläggande eller förbud får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68 §
Socialstyrelsen har rätt att inspektera smittskyddsverksamhet som<br>
bedrivs av smittskyddsläkare, miljö- och hälsoskyddsnämnder och hälso-<br>
och sjukvårdspersonal. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att<br>
lämna det biträde som behövs vid inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69
§ Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
åtgärder för att förhindra att smittsamma sjukdomar förs in i<br>
landet eller sprids till utlandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
andra frågor inom smittskyddet som inte gäller vaccination.<br>
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
försvarsmakten, i den mån föreskrifterna inte gäller tvångsåtgärd mot enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får överlåta åt myndighet att meddela föreskrifter som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddet
i krig m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70
§ Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om smittskyddet enligt denna
lag, om landet kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
landet har befunnit sig i.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:267.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälningspliktiga sjukdomar</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Samhällsfariiga
sjukdonmr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:311.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 difteri<br>
fläckfeber<br>
gula febern<br>
hepatit B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hepatit non A non B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meningokockinfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>polio</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tuberkulos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>virala hemorragiska febrar exkl. hemorragisk nefrosonefrit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återfall sfeber</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 hepatit A<br>
kolera<br>
mjältbrand<br>
paratyfoidfeber .<br>
pest</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rabies</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>salmonellainfektion shigellos tyfoidfeber</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 gonorré</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>infektion av HIV (humant immunbristvirus)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klamydiainfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syfilis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Andra anmälningsplikliga sjukdomar än
samhällsfariiga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 amöbainfektion<br>
hemonagisk nefrosonefrit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>infektioner orsakade av atypiska mykobakterier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>malaria</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stelkramp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trikinos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tularemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 botulism<br>
campylobacter<br>
giardia lamblia<br>
legionärssjuka<br>
listerios<br>
papegojsjuka<br>
toxoplasmainfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag (nya
lagen) träder i kraft den I juli 1989, då smittskyddslagen (1968:231) (gamla
lagen) skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifter
som har meddelats enligt 7 § gamla lagen om isolering och om inskränkning i
någons verksamhet och enligt 12 § gamla lagen om åtgärder för att hindra
spridning av smitta skall anses ha meddelats enligt 16 § nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som vid
ikraftträdandet är intagen på sjukhus enligt 7 eller 14 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gamla
lagen skall anses intagen enligt 38 § eller, efter ett beslut om omedel-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bar tvångsisolering fattat
av en läkare som avses i 2 §,andra stycket gamla Prop. 1988/89:5 lagen, 39
§ nya lagen. Vid tillämpning av den nya lagen skall beslutet om intagning anses
ha fattats vid ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett mål om intagning på
sjukhus inte är slutligt avgjort vid ikraftträdandet skall rätten pröva
förutsättningarna för tvångsisolering enligt nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut som miljö- och
hälsoskyddsnämnden har meddelat enligt den gamla lagen skall anses meddelade
enligt den nya lagen, i den mån det enligt den nya lagen ankommer på nämnden
att meddela sådana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ärenden enligt 7, 10, 14 eller
15 § gamla lagen, som skall överprövas av länsstyrelsen men inte har avgjorts
av länsstyrelsen före ikraftträdandet prövas av länsrätten i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag eller i en
författning som har beslutats av regeringen hänvisas till den gamla lagen,
skall hänvisningen i stället avse den nya lagen. Hänvisas det till en
föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i den nya lagen, tillämpas i
stället den nya föreskriften.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Den som skäligen kan misstänkas för ett sexualbrott,
varigenom<br>
infektion av HIV (humant immunbristvirus) har kunnat överföras till måls-<br>
äganden, skall undersökas med avseende på sådan infektion, om måls-<br>
äganden begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökning enligt första stycket skall på målsägandens
begäran ske även i fråga om den som är skäligen misstänkt för något annat
brott, om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att infektion av
HIV har kunnat överföras till målsäganden genom brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § I fråga om förfarandet vid beslut om Undersökning samt
om utföran<br>
det av undersökningen gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om<br>
kroppsbesiktning. Beslut om undersökning skall dock fattas av åklagaren<br>
eller rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsäganden och åklagaren skall underrättas om resultatet
av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Staten skall svara för kostnaderna för
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 7 kap. I § sekretesslagen
(1980:100)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. I §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso-
och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan
medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning,
in-semination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering
och åtgärder mot smittsamma sjukdomar, samt i verksamhet som avser särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan
verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild
tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket får Utan hinder av
sekretessen fär<br>
uppgifter om insemination i vissa uppgift lämnas till enskild enligt<br>
faU lämnas till enskild enligt vad vad som föreskrivs i lagen<br>
som föreskrivs i lagen (1984:1140) (1984:1140) om insemination och<br>
om insemination.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1988:00) om undersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande HIV-smitta i brottmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1988:9.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>pp- </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protpkoll vid regeringssammanträde den 5 maj 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Hellström, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sigurdsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag om ny smittskyddslag m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande förordnade dåvarande statsrådet Karin Ährland
den 24 mars 1982 förutvarande statsrådet Elisabet Holm att som särskild
utredare se över smittskyddsförfattningarna. Den särskilda utredaren
överiämnade i augusti 1985 betänkandet (SOU 1985:37) Om , smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels utredaiens sammanfattning., av
betänkandet som bUaga I, dels de förslag till smittskyddslag och smittskyddsförordning
som läggs fram i betänkandet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan<br>
serna och övriga som har yttrat sig över betänkandet samt en sammanställ<br>
ning av deras yttranden bör fogas fill protokollet i detta ärende som<br>
bilaga 3.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
det att betänkandet överiämnats har sjukdomen infektion av HIV (humant
immunbristvirus) blivit ett allvarligt hälsoproblem också i vårt land.
Betydande resurser har satsats för att begränsa spridningen av sjukdomen.
Kampen mot sjukdomen leds på central nivå av regeringens AIDS-delegation, som
består av bl.a. företrädare för samtliga riksdagspartier. Jag är själv
ordförande i delegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomens
konsekvenser för det svenska samhället har följaktligen inte kunnat beaktas i
den särskilde utredarens arbete. Mot denna bakgrund har vissa förslag i frågor
som gäller infektion av HIV beretts med delegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har i lagstiftningsärendet synpunkter inhämtats från myndighe-, ter samt
smittskyddsläkare och andra experter inom ämnesområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Tidigare och gällande rättsliga reglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittsamma
sjukdomar har i alla tider varit ett gissel för människan och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hon
har på olika sätt försökt att skydda sig mot dem. Att vissa sjukdomar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
smittsamma har man känt till sedan läng fid tillbaka. Ätt sjukdomarna Prop.
1988/89:5 framkallas av smittämnen som bakterier och virus fick man dock klart
för sig först under 1800- talet. Bestämmelser om hur smittsamma sjukdomar skall
bekämpas har i vårt land funnits i lagar och i andra författningar samt i olika
slag av andra påbud av statsmakterna. I modern fid har kampen mot de smittsamma
sjukdomarna i huvudsak förts längs tvä linjer. Enligt den ena har åtgärder
vidtagits för att bereda smittade och sjuka den vård och behandling som funnits
att tillgå. Enligt den andra linjen har man genom epidemiologiska insatser av
varierande slag sökt att förhindra sjukdomarnas vidare spridning bland
befolkningen. De epidemiologiska insatserna har inriktats på smittspårning,
smittrening och andra liknande åtgärder som syftar till att stoppa vidare
smittspridning. Till de epidemiologiska insatserna har knutits skyldigheter i
olika hänseenden för främst enskilda och möjlighet för samhället att tillgripa
tvångsåtgärder när det befunnits erforderligt. Det har också funnits särskilda bestämmelser
om straff för den som sprider smitta av vissa smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
främsta anledningen fill att de smittsamma sjukdomarna reglerats särskilt är
att det ansetts nödvändigt att i vissa fall kunna göra inskränkningar i den
enskildes frihet för att framgångsrikt kunna bekämpa dessa sjukdomar. Den som
drabbats av en allvarlig smittsam sjukdom har ansetts skyldig att iaktta sådana
föreskrifter att smittans spridning till andra människor så långt möjligt
förhindras. Kort uttryckt kan man säga att lagstiftningen sedan lång tid
tillbaka byggt på den principen, att den människa som för smitta av en
allvarlig sjukdom inte efter eget gottfinnande har rätt att fritt bestämma över
sina göranden och låtanden utan måste vara skyldig att underkasta sig de föreskrifter
som samhället ställt upp till skydd för andra människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
första moderna författningar om smittskyddet tillkom i början av 1900-talet. I
epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443) fanns bestämmelser om de epidemiska
sjukdomarna. I lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar (lex veneris) fanns bestämmelser om hur könssjukdomarna
skulle bekämpas. För sjukdomen tuberkulos fanns lagen den 4 september 1914 (nr
200) angående vissa åtgärder mot utbredning av lungsot. Lagen ersattes
sedermera av tuberkulosförordningen den 31 mars 1939 (nr 113).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
epidemiska sjukdomar avsågs i epidemilagen i princip andra allvarliga
smittsamma sjukdomar än könssjukdomar och tuberkulos. Som exempel på sådana
sjukdomar kan nämnas akut barnförlamning, epidemisk hjärnhinneinflammation,
difteri, pest, kolera och smittkoppor. Det var en primärkommunal uppgift att
bekämpa de epidemiska sjukdomarna. Ansvaret åvilade hälsovårdsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
framträdande inslag i epidemilagen var de skyldigheter som före<br>
skrevs. Hushållsföreståndare var skyldiga att anmäla inträffade sjukdoms<br>
fall. Var och en som drabbats av eller misstänktes ha drabbats av en<br>
epidemisk sjukdom var skyldig att underkasta sig undersökning av tjänste<br>
läkare och att söka vård på sjukhus eller att vid behov underkasta sig andra<br>
inskränkningar i sin frihet. Samma skyldighet hade den som bar eller<br>
misstänktes bära smitta av en sådan sjukdom, dvs. den som förde smitta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan att vara sjuk.
Kommunen hade skyldighet att verkställa och bekosta Prop. 1988/89:5
smittrening. Vidare hade sjukvårdshuvudmannen skyldighet att utan ersättning
tillhandahålla sjukhusvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Könssjukdomarna
i lex veneris var syfilis, enkelt veneriskt sår och dröppel. Lagen föreskrev
inte något huvudmannaskap beträffande åtgärderna mot könssjukdomarna. De
åtgärder som kunde komma i fråga föll huvudsakligen på de behandlande läkarna
och på förste provinsialläkaren i länet i egenskap av sundhetsinspektör. När
institutionen med förste provinsialläkare avvecklades år 1962 övergick
uppgifterna till den då nyinrättade länsläkarorganisationen.
Hälsovårdsnämnderna i de landstingsfria städerna hade dock några viktiga
uppgifter enligt lagen, nämligen befogenhet att förordna om läkarundersökning
och om intagning på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i lex veneris fanns framträdande föreskrifter om olika slag av skyldigheter,
särskilt för den enskilde. Enligt lagen var den som led av en könssjukdom
skyldig att underkasta sig erforderlig läkarbehandling samt att följa läkares
föreskrift om sjukdomens behandling och om hur smittans spridning skulle
förhindras. Den sjuke var också skyldig att söka vård på sjukhus om det
bedömdes behövligt. Vidare var den som anmälts som smittkälla skyldig att söka
läkare för undersökning och, om han var sjuk, även behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudmannaskapet
för bekämpningen av tuberkulos var enligt tuberkulosförordningen delat mellan
kommunen och landstingskommunen. Hälsovårdsnämnden förordnade om
läkarundersökning, mottog anmälningar om dödsfall i tuberkulos samt svarade för
och bekostade smittrening. Hälso-och sjukvårdspersonalens medverkan var en
uppgift för landstingskommunen och dess medverkan skedde inom en särskild
skyddsorganisation, nämligen dispensärväsendet. Statsbidrag utgick till
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
början på 1960-talet genomfördes ett omfattande reformarbete på häl<br>
so- och sjukvårdens område. Arbetet resulterade i en ny hälsovårdsstadga,<br>
en ny sjukhuslagstiftning, riktlinjer för utbyggnaden av regionsjukvården,<br>
inrättandet av länsläkarorganisationen samt ett överförande av huvudman<br>
naskapet för tjänsteläkarväsendet från staten till landstingskommunerna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"•■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i reformarbetet bedömdes en översyn av smittskyddslagstiftningen som
nödvändig. Bl. a. fanns det ett behov av att anpassa lagstiftningen till de
organisatoriska förändringarna av hälsovården och av den öppna sjukvården. En
utredningsman tillkallades för uppdraget. I betänkandet (SOU 1966:50)
Smittskyddslagstiftning redovisade utredningsmannen ett förslag till en ny
smittskyddslag som skulle ersätta epidemilagen, lex veneris och
tuberkulosförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av förslagen i betänkandet beslutade regeringen propositionen nr 36
år 1968 med förslag till smittskyddslag, m. m. Propositionen som i huvudsak
följde utredarens förslag antogs av riksdagen (2LU 24, rskr. 168, SFS 1968:231
och 232). Riksdagens beslut innebar bl.a. att bestämmelserna om åtgärder mot
smittsamma sjukdomar i epidemilagen, lex veneris och tuberkulosförordningen
fördes samman i nu gällande sniitt-skyddslag (1968:231, SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
smittskyddslagen skiljs mellan allmänfarliga sjukdomar och veneriska<br>
sjukdomar. Med allmänfarlig sjukdom avses sådana sjukdomar som tidiga-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>re
reglerades i epidemilagen och i tuberkulosförordningen. De veneriska Prop.
1988/89:5 sjukdomarna motsvarar i huvudsak könssjukdomarna i lex veneris. Det
är regeringen som bestämmer vilka sjukdomar som skall hänföras fill allmänfarliga
sjukdomar och till veneriska sjukdomar. Smittskyddslagen omfattar formellt
också övriga smittsamma sjukdomar men innehåller få materiella bestämmelser om
dessa sjukdomar. Inträffade fall av vissa övriga smittsamma sjukdomar skall
dock anmälas till ansvarig myndighet. ., '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för smittskyddet ligger lokalt på kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd samt
på distriktsläkare och varje läkare som behandlar den som är sjuk i eller bär
smitta av en sjukdom som avses i smittskyddslagen. Regionalt svarar
länsstyrelsen för smittskyddet. Inom landstingskommunen finns en särskilt
utsedd smittskyddsläkare.. Centralt ligger ansvaret på socialstyrelsen och
statens bakteriologiska laboratorium; Det formella , smittskyddsansvaret på det
lokala planet speglar dock mindre väl det verkliga förhällandet. Miljö- och
hälsoskyddsnämndens verksamhet har i realiteten kommit att begränsas till de
smittsamma sjukdomar som sprids främst via vatten och livsmedel samt ornithos.
Beträffande övriga sjukdomar har hälso- och sjukvården och smittskyddsläkaren
påtagit sig motsvarande större uppgifter. I de största kommunerna är dock
miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet mera omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de allmänfarliga sjukdomarna innehåller smittskyddslagen bestämmelser som är av
grundläggande betydelse för smittskyddet och som lägger vissa förpliktelser på
den enskilde. Sådana sjukdomsfall skall anmälas till miljö- och
hälsoskyddsnämnden, smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska laboratorium.
Såväl sjuka som smittbärare är skyldiga att genomgå läkarundersökning och
underkasta sig provtagning. En sådan ■ person är också skyldig att finna
sig i att bli isolerad eller tåla annan inskränkning i sin rörelsefrihet. Om
behandling med hänsyn lill smittfaran inte kan ske i öppen vård är den sjuke
eller smittbäraren skyldig att låta sig tas in för värd på sjukhus. Om det är
nödvändigt kan läkarundersökning, provtagning och intagning på sjukhus
genomföras mot den enskildes vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
som görs för att utröna huruvida en allmänfariig sjukdom föreligger är gratis
för den undersökte, om undersökning görs på anfordran av distriktsläkaren. För
fortsatt behandling och för läkemedel får patienten betala på samma sätt som
vid andra sjukdomar. Vid tuberkulos gäller särskilda bestämmelser om den
enskildes kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
och en som har anledning anta att han lider av en venerisk sjukdom<br>
är skyldig att söka läkare och underkasta sig den undersökning, provtag<br>
ning och behandling som behövs. Åtgärderna kan genomföras mot,den<br>
enskildes vilja. Vidare är han skyldig att följa de förhållningsregler (före<br>
skrifter) som läkaren meddelar för att hindra att smitta sprids. Om någon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>r<br>
underlåter att fullgöra sina skyldigheter kan han tvångsvis tas in på sjukhus<br>
om det finns grundad anledning befara att han skall sprida smitta. Den<br>
läkare som behandlar en veneriskt sjuk person skall söka ta reda på av vem<br>
han har fått sjukdomen och till vem han kan ha fört den vidare. Den som<br>
utpekas på detta sätt är skyldig att genomgå läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
de veneriska sjukdomarna är all undersökning och behandling i den<br>
öppna landstingskommunala hälso- och sjukvården gratis för den enskilde.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Läkemedel vid behandling
av dessa sjukdomar i öppen vård är gratis för Prop. 1988/89:5 den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Bakgrund till en riy smittskyddslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en lång fid förde människan en ojämn kamp mot de smittsamma sjukdomarna. De
medel som fanns att tillgå för att förhindra smittspridning var att på olika
sätt söka avskärma smittade från befolkningen i övrigt. Ätt sådana åtgärder
ofta ledde till tragedier och stort lidande för de drabbade människorna är
uppenbart. Åtgärderna var dessutom sällan effekfiva, eftersom man hade
bristande kunskaper om hur smittan sprids och om de symptomfria smittbärarnas
roll i smittspridningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grunden
för en radikal förändring av möjligheterna att bekämpa de smittsamma
sjukdomarna lades under 1800-talet, då man upptäckte att det var
sjukdomsframkallande mikrober som förorsakade sjukdomarna. Sedan upptäckten väl
var gjord gick utvecklingen snabbt. Vacciner soni kan förebygga sjukdom togs
fram. Läkemedel som kan bota människor för sjukdomar eller begränsa sjukdomars
verkningar utvecklades. Upptäckten av penicillinets egenskaper innebar en
revolution beträffande möjligheterna att behandla många av våra vanligaste,
allvarliga smittsamma sjukdomar. Syfilis t. ex. kunde behandlas i större
omfattning först efter andra världskriget, när penicillinet togs i allmänt
bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
medicinska utvecklingen har lett till att de smittsamma sjukdomarna har kunnat
trängas.tillbaka. I ett fall, nämligen beträffande smittkoppor, har man lyckats
att helt utrota en sjukdom som länge plågat mänskligheten. I åtminstone de
industrialiserade och rika länderna i världen har man under de senaste
decennierna haft ett gott grepp om smittskyddssituationen. Med läkemedel och
andra åtgärder har man effektivt kunnat förhindra att smittsamma sjukdomar fått
en hotande utbredning bland befolkningen. Långt in på 1970-talet hade många en
stark tilltro till den medicinska vetenskapens förmåga att hålla tillbaka och
skydda människor mot allehanda smittsamma sjukdomar. Uppkomsten av infektion
av HIV (humant immunbristvims), som kan ge upphov fill sjukdomsfillståndet aids
(acqui-red immune deficiency syndrome), har emellertid visat hur snabbt
situationen kan radikalt förändras. Mot denna sjukdom har människan ännu inte
förmått att utveckla något vaccin eller verkligt verksamt botemedel. Beträffande
infektion av HIV är vi således tills vidare i stor utsträckning hänvisade till
andra åtgärder för att hindra att sjukdomen sprids till allt fler människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har under de senaste decennierna skett flera förändringar i samhället
som har påverkat de smittsamma sjukdomarnas förekomst och spridningsmönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
av den snabba sociala utvecklingen har haft gynnsamma effekter<br>
på smittskyddssituationén. Boendeförhållandena har förbättrats genom att<br>
trångboddheten har minskat och bostadsstandarden har höjts. Detta lik<br>
som ökade kunskaper om vikten av en god allmän och personlig hygien har<br>
minskat riskerna för smittspridning. Kost- och näringssituationen har ock<br>
så stadigt förbättrats, vilket har lett till ökad motståndskraft mot smitta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övergången
till en storskalig livsmedelsindustri har dock ökat riskerna Prop. 1988/89:5
för smittspridning med explosiva utbrott. Riskerna motverkas emellertid genom
att kraven på livsmedelshygienen har skärpts. Numera är det sällsynt med
större utbrott eller epidemier av livsmedelsburen smitta i Sverige-Människors
utflyttning från glesbygder fill tätorter har fortsatt och befolkningen är
numera koncentrerad till städer och andra tätorter. Denna utveckling har
medfört en ökad risk för smittspridning. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan faktor som i hög grad har påverkat smittspridningen är det allt vanligare
resandet till främst sydliga och tropiska länder. Mer än 90 % av de som drabbas
av tarmsmittor som salmonellainfektion och shigellos (bacillär dysenteri)
smittas på resor utomlands eller är inresande utländska medborgare. Även vid
inhemska utbrott orsakade av förorenad mat kan smittan i stor utsträckning
härledas till importerade varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökande invandringen och det ökande antalet barn som adopteras från andra länder
har också påverkat smittskyddssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en omständighet som har betydelse i sammanhanget är människors ändrade
livsstilar och vanor. Narkotikamissbruk och förändrade sexuella mönster har
bidragit till en kraftigt ökad frekvens av infektioner inom vissa grupper.
Sjukdomar som sprids i dessa grupper är t. ex. hepatit A och B (gulsot),
syfilis, amöbainfektion och infektion av HIV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
utvecklingen inom medicinen har varit av stor betydelse i kampen mot
infektionssjukdomarna. Behandlings- och vårdmöjligheternä har förbättrats.
Vaccinationsprogram och tillgång till antibiotika mot allt fler sjukdomar har
här spelat en stor roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaperna
om vissa smittämnen och sjukdomar har förbättrats. Till dessa hör campylobacter
och klamydiainfektion samt legionärssjuka. Nyupptäckta smittämnen är t. ex. de
olika virus som orsakar epidemisk njursjukdom och infektion av HIV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
typer av infektionssjukdomar har försvunnit. Andra har minskat i omfattning och
betydelse. Till de förra hör smittkoppor, till de senare polio och i viss mån
streptokockinfektioner. En annan sjukdom på tillbakagång är tuberkulos. Allmänt
höjd social standard inklusive bättre bostäder och förbättrade hygieniska
förhållanden har tillsammans med väl genomförda vaccinationer och utvecklingen
av antibiotika samt ett aktivt smittskyddsarbete bidragit fill en gynnsam
utveckling. Meningokockinfektion uppträder dock fortfarande då och då i
skolor, förläggningar och daghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Epidemiläget
skiftar från tid fill annan. I och med att världen "krymper" i takt
med allt snabbare kommunikationer kan vi i framtiden vänta "import"
av både gamla och nya infektionssjukdomar. Utvecklingen och forskningen på
detta område går emellertid framåt. Biotekniken ger förhoppningar om att
vacciner kan utvecklas mot allt fler smittsamma sjukdomar inom överskådlig
tid. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
gällande smittskyddslag trädde i kraft den 1 januari 1969 har en<br>
ökad strävan efter decentralisering och kommunalt självstyre lett fill att<br>
allt fler funktioner och uppgifter har flyttats över från staten fill kommuner<br>
och landsfingskommuner. Detta har skett även inom områden som fidigare<br>
har varit föremål för starkt stadigt inflytande. Kommuner och landstings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommuner
har fått vidsträckta befogenheter att själva handlägga sina Prop. 1988/89:5
angelägenheter. Den statliga detaljregleringen av kommunernas verksamhet har
successivt minskat. En bärande princip i kommunallagen (1977:179) är att
kommunerna och landstingskommunerna i så hög grad som möjligt skall kunna
anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden. Inom civildepartementet pågår
arbete med en ny kommunallag med utgångspunkt i demokratiberedningens
betänkande (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling mot ökad självständighet och större ansvar för kommunerna har skett
inom flera områden som har anknytning till smittskyddet. Inom hälso- och
sjukvården har landstingskommunernas uppgifter och ansvar utvidgats. Genom
olika reformer har huvudmannaskapet för tidigare statlig verksamhet inom
hälso- och sjukvårdssektorn successivt förts över på landstingskommunerna.
Detta har inneburit att det statliga engagemanget har minskat i motsvarande
mån. I samband med socialstyrelsens omorganisation år 1981 avskaffades
länsläkarorganisationen. Flera av de funktioner som tidigare hade legat på
denna statliga organisation, som var lokaliserad till länsstyrelsen, fördes då
över till landstingskommunerna. Utvidgningen av landstingskommunernas ansvar
för hälso- och sjukvården har fortsatt. Genom den nya hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), som trädde i kraft år 1983, har landstingskommunerna fått ett
ytterligare ökat ansvar för hälso- och sjukvården inom sina respektive områden.
Landstingskommunerna har frihet att utforma vården efter lokala behov och
förutsättningar. Regleringen av den organisatoriska uppbyggnaden av hälso- och
sjukvården är begränsad. Staten svarar dock fortfarande för den centrala,
övergripande planeringen och samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nya hälso- och sjukvårdslagen har det traditionella området för hälso- och
sjukvården utvidgats. Utöver de rent sjukvårdande insatserna åligger det
numera landstingskommmunerna att även företa förebyggande insatser som
inriktas på såväl miljön som människan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tendensen
i lagstiftningsarbetet att minska den statliga detaljregleringen och istället
öka den kommunala självstyrelsen har också gjort sig gällande inom miljö- och
hälsoskyddsområdet. Hälsoskyddslagen (1982:1080), som år 1983 ersatte
hälsovårdsstadgan, innebär en viss utvidgning av den kommunala
bestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Utgångspunkter för en ny smittskyddslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande fråga inför en ny smittskyddslagstiftning är om det finns<br>
något verkligt behov av en sådan lagstiftning. Frågan har ställts tidigare,<br>
bl.a. i samband med tillkomsten av gällande smittskyddslag, av den sär<br>
skilde utredaren och under senare tid då smittskyddsfrågorna fått förnyad<br>
aktualitet i anledning av den s. k. aids-epidemin. De som anser att en sådan<br>
lagstiftning inte behövs eller är tveksamma till dess värde framhåller att<br>
hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt strafflagstiftningen räcker väl till<br>
och skulle vara ett lämpligare instrument för att bekämpa de allvarliga<br>
smittsamma sjukdomarna än en särskild smittskyddslagstiftning.<br>
Liksom den särskilde utredaren anser jag att det finns étt fortsatt behov</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
en särskild smittskyddslagstiftning. Att det skulle ha skett några grund- Prop.
1988/89:5 läggande förändringar i detta avseende sedan tillkomsten av gällande
smittskyddslag kan jag inte se. Enligt min uppfattning är det inte möjligt att
upprätthålla ett effektivt smittskydd med grund endast i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
En grundläggande princip i hälso- och sjukvårdslagen är den enskildes
frivilliga medverkan i vård och behandling. Att strafflagstiftningen kan
användas för att straffa vissa oacceptabla beteenden är inte tillräckligt för
smittskyddet. Det övergripande intresset för smittskyddet är att förhindra
smittspridning. Detta innebär bl.a. att man måste kunna framtvinga vissa
åtgärder eller förhindra smittfarliga beteenden när råd och anvisningar inte
räcker. Ett effektivt smittskydd förutsätter således att åtgärder kan vidtas
också mot den enskildes vilja. Så t. ex. . kan det vara nödvändigt att snabbt
läkarundersöka eller isolera misstänkta smittbärare, oavsett om de godtar
åtgärden eller ej. Ätt i efterhand straffa någon för en underlåtenhet i detta
avseende torde vara av underordnat intresse för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
smittsamma sjukdomarna kan spridas på olika sätt. En smittsam sjukdoms
spridning kan sällan förhindras endast genom att behandla smittade och sjuka.
I många fall kan det också vara så, att någon verksam behandling inte finns att
tillgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att man framgångsrikt skall kunna bekämpa smittsamma
sjukdomar är att man förstår det epidemiologiska sammanhanget. Detta betyder
att åtgärderna måste utformas med hänsyn tagen till hur människornas beteenden
och verksamheter påverkar smittspridningen. Gemensamt för framgångsrika
åtgärder är att de ofta är mångfaldiga och många gånger komplexa. Syftet med
åtgärderna är vanligen att bryta smittkedjorna. Detta kan ske på olika sätt, t.
ex. genom att man förhindrar kontakt mellan smittade och icke smittade eller
genom att man behandlar smittade till smittfrihet. Andra åtgärder är att
förstöra livsmedel som sprider smitta eller att smittrena förorenade
anläggningar. I förebyggande syfte kan man vaccinera friska eller upplysa om
hur olika sjukdomar smittar och hur man kan skydda sig mot att bli smittad
eller undvika att smitta andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
effektivt smittskydd förutsätter att inträffade fall av smitta snabbt och
säkert rapporteras till dem som ansvarar för smittskyddet. För detta krävs att
insatserna planeras och samordnas av en särskild smittskyddsorganisation. En
sådan organisation måste i sina väsentliga delar vara enhetlig för hela riket.
Detta kan inte åstadkommas inom ramen för hälso- öch sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
effektivt smittskydd förutsätter också att lagstiftningen vilar på den<br>
principen, att det aldrig kan få vara den enskildes ensak att avgöra om han<br>
skall söka läkare när han lider av en allvarlig smittsam sjukdom. Det måste<br>
anses vara ett gemensamt intresse för alla samhällsmedlemmar att de<br>
allvarliga smittsamma sjukdomarna bekämpas och hålls nere så långt det är<br>
möjligt. Vidare skulle medborgarna knappast acceptera att samhället av-<br>
hände sig möjligheten att, när det är nödvändigt, ingripa med tvångsåtgär<br>
der mot den smittbärare som utan hänsyn till sina medmänniskor genom<br>
sin livsföring utsätter andra för risk att bli smittade. Att enbart förlita sig
på</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strafflagstiftningen när
det gäller ingripanden mot sädana individer skulle, Prop. 1988/89:5 som jag
nyss framhållit, inte vara effektivt från smittskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock understryka att smittspridning, med få undantag, framgångsrikt kan
förhindras med frivilliga åtgärder. Förhållningsregler, medicinsk behandling
eller frivillig intagning på sjukhus räcker i de flesta fall för att hindra att
smitta sprids. Beträffande t. ex. den som inte vill genomgå medicinsk
behandling till smittfrihet eller där någon sådan behandling inte finns att
tillgå, kan det från smittskyddssynpunkt vara tillräckligt om den smittade
iakttar givna förhållningsregler och i övrigt vidtar försiktighetsmått i sin
livsföring. Först om smittspridning inte kan hindras på sådan frivillig väg bör
tvångsåtgärder kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
endast de enskilda människorna har skyldigheter inom smittskyddet. Också
samhället måste ha skyldigheter mot de enskilda människorna om smittskyddet
skall kunna åtnjuta medborgarnas förtroende. Samhället måste således
tillhandahålla undersökningsresurser, vård och läkemedel samt hjälp och stöd i
olika former under lättillgängliga och förmånliga former för den enskilde. Det
är medborgarnas rätt att ställa sådana krav på samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att en ny smittskyddslagstiftning anpassas till den utveckling som
skett sedan gällande smittskyddslag trädde i kraft den 1 januari 1969. Detta
innebär bl. a. att landstingskommunernas förbättrade förutsättningar att svara
för smittskyddsuppgifter måste komma till uttryck . , i en ny smittskyddslag.
På samma sätt är det lämpligt att kommunernas uppgifter minskar i motsvarande
mån. Lagstiftningen måste självfallet också beakta den sjukdomsutveckling som
vi kan förvänta oss i framtiden och våra möjligheter att bekämpa eller skydda
oss mot sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsformens
(RF) bestämmelser om skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna
innebär att förutsättningarna för en ny smittskyddslag nu inte är desamma som
då gällande smittskyddslag kom till. Enligt RF:s bestämmelser är varje
medborgare gentemot det allmänna bl.a. skyddad mot frihetsberövande och
påtvingat kroppsligt ingrepp. Begränsning i detta skydd får göras i lag och
endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokiatiskt
samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn
till det ändamål som har föranlett den. Även sekretesslagstiftningens
bestämmelser om skyddet för enskilds personliga förhållanden är av stor vikt i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss framhållit är det inte möjligt att helt avstå från tvångsåtgärder och
därav följande integritetsinskränkningar för den enskilde i kampen mot de
smittsamma sjukdomar som kan utgöra ett hot mot samhället. Erfarenheten visar
också att ett framgångsrikt smittskyddsarbete måste bygga på respekt för den
enskildes integritet och så långt möjligt vila på frivillighetens grund. I
detta förhållande ligger en motsättning som kan vara svår att finna en lösning
på. Erfarenheten hittills av aids-epidemin visar emellertid också, att
motsättningen inte sällan framställs som större än vad den i verkligheten är
beroende på missförstånd beträffande olika reglers innebörd och syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att en ny smittskyddslag betonar behovet av ett<br>
förtroendefullt samarbete mellan dem som har uppgifter inom smittskyd-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det och de smittade och
andra som kan beröras av olika slags smittskyddsätgärder. Den enskildes
integritet måste därför så långt det är möjligt värnas. Detta får dock inte
undanskymma samhällets berättigade krav på effektiva åtgärder till skydd mot
allvarliga smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsarbetet måste
bedrivas med konsekvens och kraft. Tillfälliga opinionsyttringar av olika slag
kan därför inte tillåtas få påverka lagstiftningen eller hur arbetet skall
bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En särskild fråga att
beakta vid utarbetandet av en ny smittskyddslag är hur man bäst kan bekämpa
spridningen av infektion av HIV. Enligt gällande smittskyddslagstiftning har
infektionen hänförts till gruppen veneriska sjukdomar och bekämpas i princip pä
samma sätt som övriga sjukdomar i den gruppen. Ätt botemedel för närvarande
saknas mot infektionen och att den föranleder särskilda insatser på olika
nivåer och inom många verksamhetsområden i samhället har inte förändrat detta
principiella synsätt. Inte heller en ny smittskyddslag ger anledning att
ompröva ställningstagandet, att infektion av HIV i allt väsentligt bör
behandlas på samma sätt som andra sexuellt överförbara sjukdomar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Inriktningen av smittskyddet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
nya smittskyddslagen skall, i likhet med gällande smittskyddslag, omfatta olika
slag av åtgärder som kan vidtas för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Lagen
skall således inte begränsas till sådana åtgärder som kan vidtas mot
människor, s. k. person-inriktade åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Smittskyddslagen skall reglera endast sådan smittskyddsverksamhet som
avser personinriktade åtgärder. Åtgärder som kan vidtas mot egendom och djur
för att hindra smittspridning, s. k. objektin-riktade åtgärder, kan ske med
stöd av andra lagar, främst hälsoskyddslagen, livsmedelslagen (1971:511) och
renhållningslagen (1979:596).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget att begränsa den nya smittskyddslagen till personinriktade åtgärder
har fått stark kritik av remissinstanserna. Nästan samtliga remissinstanser som
har kommenterat förslaget anser att utredaren inte tillräckligt har belyst
möjligheterna att vidta objektinriktade åtgärder med stöd av annan
lagstiftning. En sådan begränsning av smittskyddslagens tillämpningsområde
kräver, enligt remissinstanserna, en ytterligare analys av angränsande
lagstiftning. Man pekar bl. a. på att det är tveksamt om hälsoskyddslagen kan
tillämpas på det sätt som utredaren förutsatt, eftersom det kan ifrågasättas om
begreppet "sanitär olägenhet" i hälsoskyddslagen innefattar smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de remissinstanser som har ansvar för eller som på annat sätt berörs av
smittskyddet är negativa även till tanken att dela upp smittskyddsarbetet i
personinriktade resp. objektinriktade åtgärder. En sådan uppdelning är
onaturlig och leder till ett splittrat ansvar för smittskyddet. Detta skulle
motverka strävandena att utforma en effektiv och rationell</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittskyddsorganisafion,
som förutsätter att ansvaret för smittskyddet Prop. 1988/89:5 regionalt
samlas hos ett organ. Till dessa remissinstanser hör socialstyrelsen, statens
bakteriologiska laboratorium, statens livsmedelsverk, försvarets
sjukvårdsstyrelse. Svenska kommunförbundet, några landstingskommuner och
kommuner samt Svenska läkaresällskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser är dock positiva till att smittskyddsåtgärderna indelas i
person- resp. objektinriktade åtgärder. Positiva är lantbmksstyrelsen, statens
naturvårdsverk, arbetarskyddsstyrelsen, de fyra länsstyrelser som hörts i
ärendet, flertalet landstingskommuner och ungefär hälften av de kommuner som
yttrat sig samt TCO och Svenska hälso- och sjukvärdens tjänstemannaförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De åtgärder som kan vidtas till skydd mot smittsamma
sjukdomar hos människan kan med en grov indelning delas upp i två grupper,
personinriktade åtgärder och objektinriktade åtgärder. Bestämmelser om sådana
åtgärder ges i smittskyddslagstiftningen men kan finnas också i annan
lagstiftning, t. ex. hälso- och sjukvårdslagstiftningen,
livsmedelslagstiftningen och hälsoskyddslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
personinriktade åtgärder avses ingripanden som tar sikte direkt på människan.
Till sådana åtgärder hör vaccination av dem som inte är smittade, undersökning
av misstänkt smittade, behandling av smittade till smittfrihet och isolering av
smittade. Hit hör också information om smittsamma sjukdomars natur, smittvägar
m. m. samt upplysning om betydelsen av en god personlig hygien och av hänsyn i
umgänget med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
objektinriktade åtgärder avses ingripanden mot föremål av olika slag och mot
djur. Det kan gälla t. ex. ingripande mot ett förorenat livsmedel såsom rening
av dricksvatten eller förstöring av smittade matvaror. Hit hör också åtgärder
mot vattenverk och ventilationsanläggningar som sprider smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
smittskyddslag omfattar både person- och objektinriktade åtgärder. Någon
uppdelning av åtgärdema på dessa grupper görs dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min egen del är jag övertygad om att den negativa eller tveksamma inställning
till förslaget som kommer till uttryck i flera av remissinstansernas yttranden
inte återspeglar en uppfattning som på något grundläggande sätt skiljer sig
frän utredarens när det gäller principerna för smittskyddet. En av utredarens
utgångspunkter har varit att åstadkomma en effektiv smittskyddsorganisation med
en klar ansvarsfördelning. Ett uttryck för detta är förslaget att
landstingskommunen ensam skall ha ansvaret för smittskyddet inom sitt område.
Med detta principiella ställningstagande är det naturiigt att utredaren valt
att begränsa lagstiftningen till sådan verksamhet som landstingskommunen har
kompetens att bedriva. Detta innebär att utredaren har avgränsat sitt
lagförslag till personinriktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ändamålsenligt smittskydd förutsätter att både person- och objektin<br>
riktade åtgärder kan vidtas. När det gäller objektinriktade åtgärder fram<br>
håller utredaren att dessa kan vidtas av olika myndigheter med stöd av<br>
annan lagstiftning. När det gäller utredarens uppfattning i denna fråga<br>
delar jag den tveksamhet som kommer till uttryck i många remissyttran<br>
den. En hel del smittskyddsåtgärder kan, som utredaren också redovisar,<br>
vidtas med stöd av annan lagstiftning än smittskyddslagstiftningen. Jag är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dock inte övertygad om att
denna lagstiftning räcker till i alla de avseenden som objektinriktade
smittskyddsåtgärder kan bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning
måste en ny smittskyddslag utgå bl. a. från att ett ändamålsenligt smittskydd
förutsätter en sammanhållen smittskyddsverksamhet med en klar
ansvarsfördelning mellan dem som verkar i den. Denna uppfattning har ett starkt
stöd hos remissinstanserna. Person- och objektinriktade åtgärder är
erfarenhetsmässigt intimt förknippade med varandra och förutsätter ofta ett
nära samspel. Vidare anser jag att de värdefulla kunskaper och erfarenheter
beträffande det objektinriktade smittskyddsarbetet som finns hos i första hand
miljö- och hälsoskyddsnämnderna bäst tas till vara inom ramen för en ny
smittskyddslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med dessa utgångspunkter
har jag kommit fram till att en ny smittskyddslag bör, liksom den nu gällande,
omfatta både personinriktade och objekfinriktade smittskyddsåtgärder. Jag
återkommer till frågan om vem som skall ha ansvaret för det framtida
smittskyddet (avsnitt 2.6).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Sjukdomarna i smittskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De smittsamma sjukdomar som kan spridas bland människor indelas i
smittskyddslagen i samhällsfariiga sjukdomar och övriga smittsamma sjukdomar.
Den generella särregleringen av de veneriska sjukdomarna upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Smittskyddslagen skall tillämpas endast på de allvarligaste smittsamma
sjukdomarna. Dessa skall benämnas allmänfarliga. Särregleringen av de veneriska
sjukdomarna skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredarens förslag att begränsa smittskyddslagen till att gälla enbart vad hon
benämner allmänfarliga sjukdomar tillstyrks av socialstyrelsen, riksåklagaren
och riksförbundet för sexuellt likaberättigande utan närmare kommentarer.
Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. Några remissinstanser
anser att benämningen "allmänfarliga sjukdomar" bör bytas ut mot
"smittskyddsreglerade sjukdomar" eller någon liknande benämning.
Länsrätten i Stockholms län ifrågasätter om det inte är smittämnena som kan
orsaka sjukdomarna oeh inte sjukdomarna som skall regleras i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser tillstyrker förslaget att inte längre ha särskilda bestämmelser
för de veneriska sjukdomarna. Statens bakteriologiska laboratorium,
skolöverstyrelsen och Svenska läkaresällskapet anser dock att uppgifter om den
enskildes personliga förhållanden mäste skyddas särskilt vid de sexuellt överförbara
sjukdomarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande smittskyddslag indelas de smittsamma sjukdomarna hos människan i
allmänfariiga sjukdomar, veneriska sjukdomar och övriga smittsamma sjukdomar.
Lagen omfattar således i princip alla smittsamma sjuk-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>domar
hos människan. De materiella bestämmelserna i lagen omfattar Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emellertid
- med få undantag - bara de allmänfarliga och de veneriska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
motiverar sitt förslag att begränsa smittskyddslagens tillämpningsområde till
de allvarligaste smittsamma sjukdomarna - i förslaget benämnda allmänfarliga -
bl. a. med att det endast är vid dessa sjukdomar som det kan anses motiverat
att från samhällets sida ingripa med tvångsåtgärder mot enskilda människor
samt att smittskyddsorganisationen kan utnyttjas också beträffande smittsamma
sjukdomar som inte omfattas av smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag i denna del kan synas vara av liten praktisk betydelse. Det ger dock
uttryck för en principiell inställning till smittskyddet som jag inte kan
ställa mig bakom. Enligt min uppfattning måste syftet med en ny
smittskyddslagstiftning vara betydligt vidare än en reglering av hur
tvångsåtgärder får komma till användning. För att vi skall nå framgång i
smittskyddsarbetet krävs att smittskyddslagen utgör grunden för all bekämpning
av smittsamma sjukdomar hos människorna. Inte minst spridningen av HIV-smitta
har på ett övertygande sätt visat hur viktigt detta är. Ätt som utredaren
föreslär använda smittskyddsorganisationen på sjukdomar som inte omfattas av
smittskyddslagen skulle, enligt min bedömning, endast ge begränsade
epidemiologiska vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund bör även en ny smittskyddslag i princip omfatta alla smittsamma
sjukdomar hos människor. Alla sådana sjukdomar utgör emellertid inte ett lika
stort hot mot människornas hälsa. Det ligger därför i sakens natur att de
flesta bestämmelserna i en ny smittskyddslag, liksom i gällande smittskyddslag,
kommer att gälla endast de sjukdomar söm utgör det allvarligaste hotet mot
människornas hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
smittsamma sjukdomarna bör i lagen delas in i samhällsfariiga sjukdomar och
övriga smittsamma sjukdomar. Jag återkommer strax till varför jag valt
benämningen samhällsfariiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särregleringen
av de veneriska sjukdomarna upphör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande smittskyddslag finns delvis olika regelsystem för de allmänfarliga
sjukdomarna och för de veneriska sjukdomarna. En sådan uppdelning är vanlig
också i andra länder. Detta förhållande torde i viss utsträckning vara av
historisk art. Att gällande smittskyddslag gör åtskillnad mellan allmänfarliga
sjukdomar och veneriska sjukdomar beror bl. a. på att i lagen har sammanförts
bestämmelser från tre olika lagstiftningar. Bestämmelserna om de allmänfariiga
sjukdomarna har hämtats huvudsakligen från epidemilagen och
tuberkulosförordningen, medan bestämmelserna om de veneriska sjukdomarna har
utformats med förebild i lex veneris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
medicinska grunden för att särbehandla de veneriska sjukdomarna är svag.
Sjukdomarna i de båda sjukdomsgrupperna skiljer sig inte principiellt ät i
fråga om behandlingsmöjligheter eller hälsorisker för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
smittspridningssynpunkt finns emellertid vissa skillnader mellan de<br>
båda sjukdomsgrupperna. De veneriska sjukdomarna sprids främst genom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sexuellt
umgänge, medan de allmänfariiga sjukdomarna vanligen överförs Prop. 1988/89:5
på annat sätt. Dock kan även vissa av de allmänfariiga sjukdomarna överföras
vid sexuellt umgänge, t. ex. hepatit B och amöbainfektion. Omvänt gäller att
det finns veneriska sjukdomar som sprids också pä annat sätt än genom sexuellt
umgänge. Infektion av HIV t. ex. kan överföras även genom bl. a. infekterat
blod eller blodprodukter, såsom vid blodtransfusioner eller då flera
narkomaner använder samma injektionsspruta utan att sprutan steriliseras mellan
användarna. Också syfilis kan spridas pä annat sätt. SmittspridningssäUet är
således inte avgörande för vilken sjukdomsgrupp en sjukdom hör till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller rena smittskyddsaspekter talar för att det finns tillräckliga skäl att
särbehandla de veneriska sjukdomarna. Smittskyddsåtgärderna vid de veneriska
sjukdomarna är i allt väsentligt desamma som vid de allmänfariiga sjukdomar som
kan spridas även på det sätt som de veneriska sjukdomarna sprids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett skäl till nuvarande särreglering framhålls i förarbetena till gällande
smittskyddslag att de veneriska sjukdomarna erbjuder inånga och speciella
svårigheter främst på grund av de sekretesshänsyn som måste tas vid dessa
sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning förutsätter ett väl fungerande smittskydd att det finns ett
stort förtroende för dess sätt att verka. Både sjuka och symptomfria
smittbärare måste vara förvissade om att deras personliga integritet skyddas så
långt det är möjligt. Detta måste gälla samtliga de sjukdomar som omfattas av
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av vad jag nu har sagt delar jag utredarens och flertalet av
remissinstansernas uppfattning att den nuvarande principiella särregleringen
av de veneriska sjukdomarna inte bör få någon motsvarighet i den nya smittskyddslagen.
Om alla smittsamma sjukdomar följer samma lagregler kan man på sikt förvänta
sig att detta leder till en öppnare attityd till de sjukdomar som kan överföras
sexuellt, vilket skulle underiätta arbetet med att förebygga och hindra
smittspridning av sådana sjukdomar. Dessutom blir smittskyddslagen klarare och
enklare om man tillämpar i huvudsak samma regelsystem på alla allvariiga
sjukdomar som omfattas av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
främst ett avseende toide fiden dock ännu inte vara inne för en fullständig
samreglering av sjukdomarna. Som statens bakteriologiska laboratorium och
Svenska läkaresällskapet framhåller i sina remissyttranden, är det inte
möjligt att nu upphäva rätten för patienten att få sin identitet skyddad vid de
sexuellt överförbara sjukdomarna. Om läkaren uppgav den smittades identitet i
sin anmälan om det inträffade sjukdomsfallet, skulle detta kunna få negativa
konsekvenser för smittskyddet genom att människor drog sig för att uppsöka
hälso- och sjukvården. Jag återkommer till denna fråga i samband med attjag
redogör för anmälningsförfarandet (avsnitt 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Benämningen
samhällsfariiga sjukdomar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utredarens förslag att benämna de sjukdomar som kräver en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskild
reglering i smittskyddslagen för allmänfariiga, framhåller statens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bakteriologiska
laboratorium att benämningen inte passar på flera av de Prop. 1988/89:5
sjukdomar som bör omfattas av en ny smittskyddslag och att benämningen inte
heller överensstämmer med internationell praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen
påpekar att begreppet allmänfariiga sjukdomar i utredarens förslag ges en annan
innebörd än i nu gällande smittskyddslag och att detta kan leda till risk för
begreppsförvirring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
remissinstanser föreslår istället en benämning som återspeglar syftet med
lagstiftningen, t. ex. smittskyddssjukdomar, smittskyddsklassa-de sjukdomar
eller smittskyddsreglerade sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningen
allmänfarliga sjukdomar tillkom i samband med den nu gällande smittskyddslagen.
I förarbetena till lagen framhölls, att det framstod som ett praktiskt
önskemål att sjukdomarna kunde sammanfattas under en kort benämning. Den valda
benämningen hämtades från den finländska lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare föreslagit bör den nya smittskyddslagen i princip omfatta alla
smittsamma sjukdomar hos människor. Det huvudsakliga syftet med lagen blir dock
att ge särskilda bestämmelser för de allvarligaste av dessa sjukdomar.
Självklart är det av stor praktisk betydelse att man kan finna en kort och
adekvat benämning på denna grupp sjukdomar. Benämningen allmänfarliga sjukdomar
är känd och beskriver enligt min uppfattning väl dessa sjukdomars karaktär.
Liksom många remissinstanser är jag dock tveksam till att använda benämningen i
en ny smittskyddslag, främst av det skälet att den där skulle få en annan innebörd
än i gällande smittskyddslag. Denna grupp av sjukdomar bör därför ges en annan
benämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till ny benämning som vissa remissinstanser har lagt fram lämpar sig
mindre väl eftersom mitt förslag till smittskyddslag — till skillnad mot
utredarens — i princip omfattar alla smittsamma sjukdomar, medan benämningen
skall avse endast de allvarligaste av dessa sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sjukdomar som benämningen skall stå för utmärks i första hand av att de kan
utgöra ett allvariigt hot mot befolkningens hälsofillstånd. Sjukdomarnas
risker för den enskildes liv och hälsa är i detta sammanhang av sekundär
betydelse. Detta kännetecken hos sjukdomarna anser jag bör komma till klart
uttryck i benämningen. Jag föreslår därför att sjukdomarna benämns
samhällsfariiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag här har sagt innebär att utredaren i sitt betänkande använder benämningen
allmänfarliga sjukdomar för den grupp sjukdomar som jag föreslår skall benämnas
samhällsfariiga. För att förenkla framställningen och för att undvika
missförstånd som kan uppstå till följd av att utredaren ger benämningen
allmänfarliga sjukdomar en annan innebörd än gällande smittskyddslag, använder
jag i det följande benämningen samhällsfariiga sjukdomar också beträffande den
grupp sjukdomar som utredaren benämner allmänfarliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomar
— smittämnen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påpekandet
av länsrätten i Stockholms län att det är smittämnena som<br>
kan orsaka sjukdomarna och inte sjukdomarna som bör regleras i lagen har<br>
sakligt sett fog för sig. Smittskyddslagstiftningen har emellertid av hävd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1988189. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>talat endast om
sjukdomarna och inte om de smittämnen som kan förorsaka dem. Härigenom blir
lagstiftningen klarare och mindre komplicerad. Denna lagtekniska lösning har,
såvitt jag känner till, inte lett till några missförstånd eller andra problem
vid tillämpningen av lagstiftningen. Också lagstiftningarna i andra länder
torde bygga på samma synsätt. Vidare avser jag att göra sådana förtydliganden i
lagtexten att oklarheter i detta avseende kan undvikas. Av dessa skäl bör också
en ny smittskyddslag utgå från sjukdomar och inte smittämnen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
De samhällsfariiga sjukdomarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: 1 smittskyddslagen</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anges
genom en uppräkning vilka</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=392 colspan=2 valign=top style='width:294.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>smittsamma sjukdomar som skall betraktas som
samhällsfariiga.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=392 colspan=2 valign=top style='width:294.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sjukdomar skall anses vara samhällsfariiga.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>difteri</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>paratyfoidfeber</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fläckfeber</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pest</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gonorré</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>polio</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gula febern</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rabies</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hepatit A</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>salmonellainfektion</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hepatit B</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>shigellos</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hepatit non A non B</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syfilis</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>infektion av HIV (humant</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tuberkulos</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>immunbristvims)</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tyfoidfeber</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klamydiainfektion</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>virala hemorragiska feb-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kolera</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rar exkl. hemorragisk ne-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meningokockinfektion</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frosonefrit</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mjältbrand</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återfallsfeber</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=392 colspan=2 valign=top style='width:294.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva att bestämmelserna om
samhällsfariiga</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=190 valign=top style='width:142.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjukdomar skall tillämpas på en</span></p>
</td>
<td width=203 valign=top style='width:151.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viss
smittsam sjukdom som uppträ-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=392 colspan=2 valign=top style='width:294.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>der eller inom kort kan uppträda här i landet, om
sjukdomen bedöms</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=392 colspan=2 valign=top style='width:294.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels ha hög smittsamhet eller kunna få explosiv
utbredning, dels</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=392 colspan=2 valign=top style='width:294.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medföra hög dödlighet eller bestående skador bland de
smittade.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Endast de smittsamma sjukdomar som uppfyller tre av utredaren
uppställda kriterier skall kunna betraktas som samhällsfariiga. Kriterierna
anges särskilt i smittskyddslagen. Regeringen beslutar med beaktande av
kriterierna vilka sjukdomar som skall betraktas som samhällsfariiga.
Regeringen ar dock inte skyldig att förklara varje smittsam sjukdom som
uppfyller kriterierna som samhällsfariig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna är i allmänhet positiva till huvuddragen i utredarens
förslag. Hovrätten för Skåne och Blekinge anser att de tre kriterierna på ett
tillfredsställande sätt tillgodoser de rättssäkerhetskrav som kan ställas.
Ändra remissinstanser harmer kritiska synpunkter pä kriterierna och deras
utformning. Flera remissinstanser påtalar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svårigheten
att tillämpa kriterierna och några gör gällande att utredaren i Prop. 1988/89:5
sitt förslag inte strikt har hållit sig fill kriterierna. Några remissinstanser
anser att det bör vara tillräckligt att endast två kriterier är uppfyllda för
att en sjukdom skall kunna betraktas som samhällsfarlig. Länsrätten i Stockholms
län anser det inte lämpligt att regeringen bestämmer vilka sjukdomar som skall
betraktas som samhällsfariiga utan anser att sjukdomarna skall anges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande smittskyddslag bestämmer rege-. ringen vilka
sjukdomar som skall hänföras till allmänfarliga sjukdomar och till veneriska
sjukdomar! 1 förarbetena till lagen anges att uppgiften att besluta om
sjukdomarna bör ligga på regeringen eftersom det finns ett behov av att snabbt
kunna vidta åtgärder mot sjukdomar som inte tidigare har uppträtt i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
framhåller att nuvarande ordning inte har inneburit några olägenheter. De
rättssäkerhetskrav som måste ställas i detta sammanhang kan enligt utredaren
tillgodoses bl. a. genom att riksdagen i den nya sniitt-skyddslagen fastläggei-
att endast de'sjukdomar som uppfyller vissa klart definierade kriterier får
betraktas som samhällsfariiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har framhållit anser jag att en ny smittskyddslag i princip skall
omfatta alla smittsamma sjukdomar. Vissa av dessa sjukdomar utgör dock ett
relativt litet hot mot befolkningens hälsotillstånd eller är sådana att det
inte finns några lämpliga åtgärder att vidta för att hindra deras spridning i
befolkningen, såsom beträffande olika typer av influensa. Förekomsten och
spridningen av sådana sjukdomar bör beaktas särskilt i smittskyddets
förebyggande.arbete. Däremot skulle det inte vara meningsfullt att i övrigt
tillämpa smittskyddslagens bestämmelser på sjukdomarna. Smittskyddslagens
huvudsakliga syfte är att ge bestämmelser om hur allvarliga smittsamma
sjukdomar skall bekämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsen
mellan allvarliga smittsamma sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar år inte
given utan beroende av vilka bedömningsgrunder man tillämpar. Till grund för
avgränsningen redovisar utredaren en analys av kännetecknen på de smittsamma
sjukdomar som kräver en särskild reglering i smittskyddslagen. Utredaren anser
att följande tre kriterier samtidigt måste vara uppfyllda för att en sjukdom
skall kunna anses vara så allvarlig att den bör betraktas som samhällsfariig:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sjukdomen skall ha hög
smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sjukdoriien skall ha hög
dödlighet eller kunna ge bestående skador och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sjukdomen skall genom lämpliga
personinriktade åtgärder kunna hindras att sprida sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar remissinstansernas uppfattning, att de av utredaren föreslagna
kriterierna på de samhällsfariiga sjukdomarna har förtjänster. Från flera håll
påpekas dock att kriterierna kan bli svåra att tillämpa för regeringen. Några
remissinstanser anser att utredaren själv har haft svårigheter att konsekvent
tillämpa kriterierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare framhållit måste en smittskyddslag med nödvändighet<br>
tillhandahålla medel som kan innebära intrång i de enskilda människornas<br>
personliga förhållanden. I enstaka fall kan detta leda till långtgående in<br>
grepp i den enskildes integritet. Äv rättssäkerhetsskäl år det därför av stor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vikt att lagens
tillämplighet beträffande en viss sjukdom inte kan ifrågasätr Prop.
1988/89:5 tas. Jag har därför kommit till den uppfattningen, att de
samhällsfariiga sjukdomarna bör anges genom en uppräkning i smittskyddslagen.
På så sätt kommer lagens tillämplighet på varje sådan sjukdom vid vilken bl. a.
tvångsåtgärder kan komma att tillgripas att ha prövats av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
argument som anförts mot att sjukdomarna anges i lagen innebär att en sådan
ordning kan medföra en risk för att nödvändiga smittskyddsåtgärder försenas,
om t. ex. en ny och allvarlig, smittsam sjukdom överraskande börjar spridas.
Bestämmelserna om de samhällsfariiga sjukdomarna skulle i en sådan situation
kunna börja tillämpas först sedan riksdagen fattat. . beslut om att
klassificera sjukdomen som samhällsfarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
smittsamma sjukdomar som kan komma att uppträda i framtiden är omöjligt att
förutse. Om vi ser tillbaka i tiden finner vi att endast infektion av HIV och
klamydiainfektion har införts i smittskyddslagstiftningen sedan denna trädde i
kraft den 1 januari 1969. Skälen mot att ange sjukdomarna i smittskyddslagen
framstår således i ett historiskt perspektiv inte som särskilt starka. Även om
det i modern tid varit en relativt stabil sitution när det gäller uppträdandet
av allvarliga smittsamma sjukdomar går det inte att bortse från risken att
bilden kan ändras i framtiden. Om en sådan sjukdom skulle uppträda i landet
utan förvarning, kan den situationen inträffa att ett riksdagsbeslut
beträffande lagens tillämplighet på sjuk-. domen inte kan avvaktas - t. ex.
under riksmötets sommamppehåll. Om det gäller en verkligt hotande sjukdom, bör
regeringen i ett sådant läge ha möjlighet att föreskriva att bestämmelserna orn
de samhällsfariiga sjukdomarna i smittskyddslagen skall tillämpas på
sjukdomen.,Ett sådant hot utgör enligt min uppfattning sjukdomar som uppfyller
de två första kriterierna av de kriterier som den särskilde utredaren ställt
upp för att en sjukdom skall kunna anses som samhällsfarlig. Detta innebär att
regeringen bör ha rätt att föreskriva att bestämmelserna om de samhällsfariiga
sjukdomarna skall tillämpas på en "ny" sjukdom som bedöms dels ha hög
smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning, dels, medföra hög dödlighet
eller bestående skador bland de smittade.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.6
Ansvaret för smittskyddet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ansvaret för smittskyddet skall ligga på landsfingskom-munerna.
Landstingskommunen svarar för att behövliga smittskydd såtgärder vidtas inom
landsfingsorhrådet. I varje landstingskommun skall det finnas en särskilt
utsedd smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
miljö- och hälsoskyddsnämnder skall vidta åtgärder vid smittspridning från
livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och liknande
smittkällor samt i vissa fall från djur. Nämnderna skall informera
smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för hans
verksamhet och samråda med honom inför beslut och andra viktigare åtgärder som
berör smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller främst undersökning och behandling av smittade och misstänkt
smittade samt smittspårning har läkare särskilda uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
och miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall samverka med varandra och med
myndigheter, behandlande läkare och andra som bedriver verksamhet av betydelse
för smittskyddet. Socialstyrelsen skall ha tillsynen över smittskyddet i
landet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens förslag:
Landstingskommunerna skall vara huvudmän för smittskyddet som, enligt
utredarens förslag, omfattar endast personinriktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet myndigheter och organ som har ansvar för smittskyddet eller berörs av
det är positiva till förslaget, t. ex. socialstyrelsen, länsstyrelserna,
statens naturvårdsverk och Sveriges läkarförbund. Samtliga landstingskommuner
och flertalet kommuner är positiva till eller motsätter sig inte att
landsfingskommunerna får ansvaret för det personinriktade smittskyddet.
Landstingsförbundet tillstyrker i huvudsak förslaget. Svenska kommunförbundet
anser att begreppet "hälsoskydd" innefattar en uppgift för kommunen
att skydda dess innevånare mot smittsamma sjukdomar. Förbundet motsätter sig
inte att smittskyddsläkaren har ett övergripande ansvar för smittskyddet men
anser att miljö- och hälsoskyddsnämnden bör ha hand om smittskyddet på fältet.
Statens livsmedelsverk påtalar att samordningssvårigheter kan uppkomma vid
livsmedelshanteringen till följd av den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan
landstingskommuner och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som jag tidigare redovisat har ansvaret för den del av smittskyddet som inte
avser veneriska sjukdomar sedan lång tid tillbaka legat på primärkommunerna,
trots att de inte sällan saknat anställda läkare. Det primärkommunala
huvudmannaskapet för denna del av smittskyddet har byggt och bygger fortfarande
därför på den fömtsättningen att de mera direkta medicinska uppgifterna
fullgörs av distriktsläkare (tidigare provinsialläkare).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller de
veneriska sjukdomarna fanns i lex veneris inte någon bestämmelse om vem som
hade ansvaret för att sjukdomarna bekämpades.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De åtgärder som kunde
komma i fråga föll huvudsakligen på de behandlan- Prop. 1988/89:5 de
läkarna och länsläkarorganisationen. 1 de städer som inte tillhörde något
landsting hade hälsovårdsnämnderna vissa viktiga uppgifter, nämligen rätt att
förordna om läkarundersökning och om intagning på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
olikheter vad gäller ansvaret för att bekämpa de smittsamma' sjukdomarna har
kommit att bestå i nu gällande smittskyddslag. Bestämmelserna om de
allmänfarliga sjukdomarna har nämligen i allt väsentligt hämtats från
epidemilagen med den ansvarsfördelning som fanns där och på motsvarande sätt
förhåller det sig med de veneriska sjukdomarna och lex veneris. Detta innebär
att det på lokal nivå ankommer på miljö- och , . hälsoskyddsnämnderna att vidta
de åtgärder som behövs till skydd mot allmänfarliga sjukdoma,r. När det gäller
insatser av medicinsk natur förlitar man sig huvudsakligen på distriktsläkare
och annan landstingsanställd hälso- och sjukvårdspersonal. Vid de veneriska
sjukdomarna har miljö-och hälsoskyddsnämnderna numera inte några direkta
uppgifter., Här ligger i praktiken hela ansvaret på hälso- och sjukvården, i
första hand på den offendiga hälso- och sjukvården,rnen även de privat
verksamma läkarna har här viktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
påpekande att det "i praktiken" förhåller sig på detta sätt föranleds<br>
av att kommunerna formellt har ett ansvar även för bekämpningen av de<br>
veneriska sjukdomarna, liksom för andra slags smittsamma sjukdomar.<br>
Enligt 1 § gällande smittskyddslag åligger det kommunerna att enligt be<br>
stämmelserna i lagen vidta erforderliga åtgärder till skydd mot smittsamma<br>
sjukdomar hos människor. I förarbetena till lagen framhålls dock, att<br>
ansvaret för de rent sjukvårdande uppgifterna vid alla slags smittsamma<br>
sjukdomar liksom ansvaret för den öppna, kostnadsfria vården vid de .<br>
veneriska sjukdomarna skulle vila på sjukvårdshuvudmännen (prop.<br>
1968:36 s. 62).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>, .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 § gällande smittskyddslag skall varje landstingskommun utse en särskild
läkare — i smittskyddskungörelsen (1968:234, SmK) benämnd smittskyddsläkare -
som skall ombesörja vissa uppgifter av myndighetskaraktär vid de veneriska
sjukdomarna. Han har också fått en funktion som övervakare av den
epidemiologiska situationen inom landstingsområ- ■ det beträffande
smittsamma sjukdomar. Detta innebär bl. a. att smittskyddsläkaren skall
undenättas genom en skriftlig anmälan om varje fall där någon smittats av en
sjukdom som hänförts till de anmälningsplikfiga sjukdomarna enligt
smittskyddslagen. Anmälningsplikt föreligger beträffande allmänfarliga
sjukdomar, veneriska sjukdomar samt vissa andra smittsamma sjukdomar som räknas
upp i smittskyddskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är kortfattat ansvarsfördelningen för smittskyddet enligt gällande
smittskyddslag. Jag övergår nu till att redogöra för den utveckling som skett
sedan smittskyddslagen trädde i kraft år 1969 och vilka konsekvenser
utvecklingen har fått för ansvarsfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
fiden för smittskyddslagens tillkomst fanns i varje län en statlig<br>
länsläkarorganisation. Länsläkarna hade till främsta uppgift att ta till vara<br>
statliga intressen genom övervakning och tillsyn, men de skulle också stå<br>
t. ex. kommunen till tjänst med råd i frågor om den allmänna hälsovården.<br>
De hade även vissa självständiga uppgifter inom smittskyddet. Vid de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänfarliga
sjukdomarna skulle länsläkarna bl. a. se till att skäliga åtgär- Prop.
1988/89:5<br>
der vidtogs av distriktsläkarna och hälsovårdsnämnderna. Vid de veneris<br>
ka sjukdomarna skulle länsläkarna svara för att smittade och misstänkt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'<br>
smittade som inte på eget bevåg sökte läkare kom till läkarundersökning ,<br>
det s. k. anmaningsförfarandet. De skulle ocksä - på samma sätt som<br>
smittskyddsläkarna gör i dag - ta emot anmälningar om och registrera<br>
inträffade fall av smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
länsläkarväsendet upphörde år 1981 överfördes de flesta av länslä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kärnas
myndighetsuppgifter inom smittskyddet fill länsstyrelserna, som redan tidigare
hade det övergripande regionala ansvaret för smittskyddet i länet (prop.
1980/81:177 s. 17). Övriga uppgifter som legat på länsläkarna fördes över till
landstingskommunerna. Landstingskommunerna tog över de förebyggande, rådgivande
och samordnande funktionerna inom smittskyddet. De skulle också svara för
registreringen av sjukdomarna och anmaningsförfarandet vid de veneriska
sjukdomarna. Dessa uppgifter skulle läggas på en läkare som utsågs av hälso-
och sjukvårdsnämnden, tidigare sjukvårdsstyrelsen. I de författningsändringar
som vidtogs till följd ■ av riksdagens beslut i anledning av
propositionen kom endast smittskyddsläkarnas ansvar för registrerings- och
anmaningsförfarandet till uttryck i smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsläkarväsendets
avskaffande har medfört att kommunernas och särskilt länsstyrelsernas
förutsättningar att bedriva smittskyddsarbete försvagats. Kommunernas
förutsättningar för sådant arbete ändrades också med hälsoskyddslagen. Med
hälsoskyddslagen har miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet fått en
delvis ny inriktning. Större tonvikt läggs numera på nämndernas arbetsuppgifter
utanför det traditionella hälsoskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hälso- och sjukvårdslagen har landstingskommunerna fått ett klart uttalat
ansvar för den förebyggande hälso- och sjukvården. Utöver de traditionellt
sjukvårdande uppgifterna skall landstingskommunerna bedriva förebyggande
arbete, inriktat på såväl miljön som människorna. Landstingskommunernas
ansvarsområde har därigenom kommit att omfatta uppgifter som ligger utanför de
traditionella medicinska åliggandena och som kan vara av betydelse för
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
har således lett till en förskjutning av landstingskommunernas och kommunernas
kompetens- och ansvarsområden. Denna utveckling har kommit att avspeglas även
i det praktiska smittskyddsarbetet. Av en intervjuundersökning som utredaren
låtit utföra våren 1982 framgår bl. a. att smittskyddsläkarnas arbetsuppgifter
har vidgats särskilt vad gäller de allmänfarliga sjukdomarna. Samtidigt har
miljö- och hälsoskyddsnämnderna begränsat sitt smittskyddsarbete till främst
de livsmedelsburna sjukdomarna, huvudsakligen salmonellainfektion och
shigellos.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härtill kommer att
landstingskommunerna i allmänhet har en överblick<br>
över ett sä stort befolkningsunderiag som krävs för att kunna dra slutsatser<br>
om spridningsmönster och smittkällor när det gäller smittsamma sjuk<br>
domar. I vissa fall kan dock behövas en nationell överblick för att upptäc<br>
ka samband mellan smittade. Jag återkommer fill detta senare. Det är<br>
också oftast landstingskommunerna som genom hälso- och sjukvården</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>först kommer i kontakt med
de smittade och sjuka ochsom har till uppgift Prop. 1988/89:5 att undersöka
och behandla dem. Flertalet behandlingar har dessutom den dubbla effekten att
de inte bara botar patienten, utan även hindrar vidare smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund delar jag utredarens uppfattning att landstingskommunerna bör
ha ansvaret för smittskyddet i den nya smittskyddslagstiftningen. Ansvaret bör
avse en skyldighet att på olika sätt förebygga uppkomsten och hindra spridningen
av smittsamma sjukdomar. Att landstingskommunerna skall undersöka och behandla
sjuka och andra smittbärare är en självklarhet. 1 ansvaret bör också ingå en
skyldighet att fortlöpande övervaka smittskyddssituationen i landstingskommunen
samt att vidta åtgärder för smittspårning. Också andra epidemiologiska insatser
som kräver främst medicinsk kompetens bör ankomma på landstingskommunen. Många
av uppgifterna bör ligga på den särskilt utsedde smittskyddsläkaren. Jag
återkommer med förslag beträffande smittskyddsläkarens ställning och uppgifter
(avsnitt 2.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsåtgärder
som kräver ingripanden mot livsmedel o.d. eller mot djur bör emellertid, liksom
hittills, inte vara en uppgift för landsfingskommunerna. Jag övergår nu till
att närmare redovisa min syn på den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i framtiden kommer det vid vissa smittsamma sjukdomar att behövas insatser som
inte ligger inom landstingskommunernas kompetensområde. Jag tänker på åtgärder
för att hindra smittspridning vid framför allt livsmedelsburen smitta, men även
vid annan smittspridning i den fysiska miljön, t. ex. från avloppsvatten,
vattentäkter och ventilationssystem samt från djur. Den kunskap och erfarenhet
som fordras för att hindra smittspridning från sådana smittkällor finns inte
hos landstingskommunerna utan hos kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redovisat att jag anser att en ny smittskyddslag bör, liksom den
nu gällande, omfatta både personinriktade och objektinriktade åtgärder. Enligt
min mening bör därför miljö- och hälsoskyddsnämnderna också enligt den nya
smittskyddslagen vidta de objektinriktade åtgärder som behövs, i princip utan
hänsyn till vilken smittsam sjukdom det gäller. Jag återkommer till denna fråga
längre fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
smittsamma sjukdomar kan spridas bland djur eller från djur till människa, s.
k. epizootiska sjukdomar. Bestämmelser om dessa sjukdomar finns i epizootilagen
(1980:369) och i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur. Det kan
inträffa att en sjukdom som smittar från djur till människa inte omfattas av
någon av dessa lagar. I ett sådant fall bör det ankomma på miljö- och
hälsoskyddsnämnden att med stöd av smittskyddslagen vidta erforderliga
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämndens uppgifter inom smittskyddet bör följ<br>
aktligen begränsas till ingripanden mot särskilda smittkällor i miljön. An<br>
svaret för att personinriktade åtgärder vidtas vid sjukdomar som kan<br>
hänföras till sådana smittkällor bör däremot ligga på i första hand lands<br>
tingskommunens läkare. En lämplig ordning kan vara att t. ex. distriktslä<br>
kare också i fortsättningen svarar för undersökning m. m. av misstänkt<br>
smittade vid dessa sjukdomar. Med den nya smittskyddslagen kommer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>distriktsläkaren dock inte
längre att formellt biträda miljö- och hälso- Prop. 1988/89:5 skyddsnämnden
i detta arbete, utan i stället utgöra en del av landstingskommunens
smittskyddsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden skall således enligt den nya smittskyddslagen inte
längre ha ansvaret för de personinriktade åtgärderna. Nämnden måste dock
självklart kunna bedriva den smittspårning som är nödvändig för att kunna finna
den aktuella smittkällan. Den kontakt med enskilda som är nödvändig vid sådan
smittspårning kan emellertid enligt min uppfattning inte betraktas som individinriktad
i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk påtalar i sitt remissyttrande att samordningsproblem kan
uppkomma inom livsmedelshanteringen till följd av den föreslagna
ansvarsfördelningen mellan landsfingskommuner och kommuner. Enligt utredarens
förslag fill smittskyddslag har smittskyddsläkaren rätt att avstänga den som
arbetar med livsmedel om han bedömer att det behövs från smittskyddssynpunkt.
Med stöd av livsmedelslagstiftningen kan emellertid miljö- och
hälsoskyddsnämnden vidta samma åtgärd, om den smittade kan göra livsmedel som
han hanterar otjänligt till människoföda. Detta innebär att det föreligger en
risk för att smittskyddsläkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnden i ett enskilt
fall av smitta kan ha olika uppfattningar om behovet av att avstänga en person
från arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar livsmedelsverkets uppfattning att det inte är tillfredsställande att
sådana situafioner kan uppkomma och att de så långt möjligt bör förebyggas. För
egen del ser jag dock problemet i ett större perspektiv. Genom att miljö- och
hälsoskyddsnämnderna även framgent skall vidta åtgärder mot smittkällor i
miljön finns det, ett generellt behov av att samordna nämndens och främst
smittskyddsläkarens verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår jag att miljö- och
hälsoskyddsnämnden regelmässigt skall informera smittskyddsläkaren om
iakttagelser som kan vara av betydelse för hans verksamhet och samråda med
honom inför beslut och andra viktigare åtgärder som berör smittskyddet. På
detta sätt anser jag att förutsättningarna förbättras för ett harmoniskt och
nära samarbete mellan nämnden och smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig också till utredarens förslag att förutom miljö- och
hälsoskyddsnämnden måste även läkare, både offentligt och privat verksamma, ha
uppgifter i ett framtida smittskydd när det gäller främst undersökning och
behandling av smittade och misstänkt smittade samt smittspårning. Jag skall
strax redogöra för mina förslag i den delen (avsnitt 2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som enligt gällande smittskyddslag bör socialstyrelsen svara för
tillsynen över smittskyddet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, däribland statens bakteriologiska laboratorium och Svenska
läkaresällskapet, påtalar vikten av att ett organ har det samlade och
övergripande ansvaret för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
mitt förslag kommer landstingskommunerna att få ansvaret för<br>
smittskyddet. Vissa konkreta uppgifter kommer dock att ligga på kommu<br>
nernas miljö- och hälsoskyddsnämnder samt på läkare. Med den föreslag<br>
na ansvarsfördelningen torde det inte vara svårt att i det enskilda fallet<br>
avgöra vem som svarar för vad. Även om ansvarsfördelningen sålunda är<br>
klar, förutsätter ett väl fungerande smittskydd att smittskyddsåtgärderna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samordnas. Utredaren har
utifrån sitt förslag starkt betonat landstings- Prop. 1988/89:5 kommunernas
skyldighet att i smittskyddsfrågör samverka med andra myndigheter som har
uppgifter av betydelse för smittskyddsarbetet. Också remissinstansema pekar på
nödvändigheten av att samarbetet organiseras i någon form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning torde behovet av samarbete allmänt sett ha varit störte med
utredarens förslag, där bl.a. miljö- och hälsoskyddsnämndernas uppgifter inte
reglerades i smittskyddslagen. Bortsett från denna skillnad finns det
självklart ett behov av samarbete i smittskyddet också med mitt förslag. En
bestämmelse bör tas in i smittskyddslagen om att smittskyddsläkaren och miljö-
och hälsoskyddsnämnderna skall samverka med varandra och med myndigheter,
behandlande läkare och andra som bedriver verksamhet av betydelse för
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissomgången har fråga väckts att man bör överväga behovet av en möjlighet
för regeringen att i allvarliga krislägen inrätta en särskild epidemikommission
med extraordinära befogenheter. Att det i sällsynta fall vid utbrott av en
allvariig epidemi kan behövas insatser av särskilt slag på central nivå torde
det inte råda någon tvekan om. Äv hävd har vi i vårt land en stark organisation
av smittskyddet på riksplanet genom socialstyrelsen och statens bakteriologiska
laboratorium. Några förändringar av organisationen i den delen avser jag inte
att föreslå. Jag utgår från att socialstyrelsen och statens bakteriologiska
laboratorium även i framtiden kommer att klara sådana situationer. 1
exceptionella situationer, såsom vid den pågående aids-epidemin, kan under
viss tid krävas en nationell ledning och samordning av insatserna på det sätt
som sker inom regeringens ÄlDS-de-legation. Däremot finns inte några skäl för
att ge ett sådant organ extraordinära befogenheter. Sådana befogenheter bör
förbehållas de myndigheter som har uppgifter inom smittskyddet. Jag ser således
inte något behov för regeringen i vårt land att kunna inrätta en särskild
epidemikommission.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
debatten har på senare tid framförts tankar på att åter införa en stadig
funktion av liknande slag som den tidigare länsläkarorganisationen. Beträffande
dessa tankar vill jag framhålla följande. Aids-epidemin har klart påvisat
behovet av ett smittskydd med en stark ledning och väl avgränsade
ansvarsområden mellan dem som har uppgifter inom smittskyddet. Som jag nyss har
redogjort för var avsikten när länsläkarväsendet avskaffades år 1981 att
landstingskommunerna skulle överta främst de förebyggande, rådgivande och
samordnande funktionerna inom smittskyddet, som tidigare hade vilat på
länsläkarna. Uppgifterna skulle läggas på smittskyddslåka-ren.
Smittskyddsläkarna har emellertid inte fått ett tillräcklig stöd i lagstiftningen
för att kunna handha dessa omfattande uppgifter. Det är bl. a. mot denna
bakgrund man skall se önskemålen om en mer markerad statlig roll inom
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nästa avsnitt kommer jag att ta upp frågan om hur smittskyddet skall
organiseras inom landstingskommunerna. Jag kommer då bl. a. att föreslå att
smittskyddsläkarnas roll stärks. Med denna lösning ser jag inte något behov av
en statlig organisation inom det regionala smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill slutligen något beröra frågan om förstöring i vissa;särskilda fall<br>
av föremål som kan överföra smitta. Enligt gällande smittskyddslag skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittrening ske på
kommunens bekostnad och avse den sjukes bostad och annan lokal där han har
uppehållit sig samt gång- och sängkläder och andra föremål som kan befaras
överföra smitta. Mot utgivande av skälig ersättning kan miljö- och
hälsoskyddsnämnden i stället låta förstöra sådana föremål om det anses
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är i dag ytterst
sällsynt att förstöring förekommer i dessa fall. I det fåtal fall där det finns
behov av förstöring anser jag att åtgärden, liksom i dag, bör vara en uppgift
fönmiljö- och hälsoskyddsnämnden att besluta om och bekosta. Att miljö- och
hälsoskyddsnämnden skall svara för smittrening följer av nämndens allmänna
uppgifter inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ibland förekommer det att
nämnden är nödsakad att låta avliva sällskapsfåglar, akvariefiskar och
liknande djur för att hindra smittspridning. Även denna möjlighet bör nämnden
ha i fortsättningen. Jag avser att senare återkomma med förslag om hur
kostnaderna skall bestridas vid dessa ingripanden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.7
Smittskyddsorganisationen i landstingskommunen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: I varje
landstingskommun skall det finnas en smittskyddsläkare som under hälso- och
sjukvårdsnämnden planerar, organiserar och leder smittskyddet i
landstingsområdet. Smittskyddsläkaren skall verka för samordning och
likformighet äv smittskyddet inom landstingsområdet samt fortlöpande följa
smittskyddssituationen i landstingskommunen. Han skall också verka för att
förebyggande åtgärder vidtas för att hindra eller begränsa att smittsamma
sjukdomar sprids. Han skall biträda miljö- och hälsoskyddsnämnderna, läkare
och andra som är verksamma inom smittskyddet i deras smittskyddsarbete. Vidare
skall han svara för samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnderna samt med
behandlande läkare och andra som bedriver verksamhet av betydelse
för-smittskyddet. Han skall lämna allmänheten råd och upplysningar i
smittskyddsfrågor samt i erforderlig omfattning undervisa berörd hälso- och
sjukvårdspersonal och hälsoskyddspersonal i sådana frågor. Han skall ha rätt
att besluta om tvångsåtgärder mot enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
har rätt att få upplysningar frän och ta del av uppgifter i handlingar hos
miljö- och hälsoskyddsnämnder samt hos läkare och andra som är verksamma inom
hälso- och sjukvården, om han i ett enskilt fall begär det och behöver det för
att kunna fullgöra sina uppgifter enligt smittskyddslagen och föreskrifter som
har meddelats med stöd äv lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
sina uppgifter blir smittskyddsläkaren att betrakta som en myndighet, skild
från landstingskommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
får i övrigt själv svara för den närmare utformningen av
smittskyddsorganisationen inom sitt område.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstanserna är posifiva till att det skall finnas en smittskyddsläkare
som har det övergripande ansvaret för smittskyddet i landsfingskommunen. Flera
remissinstanser, främst landstingskommuner och kommuner, framhåller behovet av
att det inrättas lokala smittskyddsläkare eller, om detta inte är möjligt, att
de behandlande läkarna får vidgade befogenheter. Landstingsförbundet och
länsrätten i Stockholms län anser att smittskyddsläkarens myndighetsfunktion
bör belysas bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att landstingskommunerna skall få ansvaret för
smittskyddet. 1 likhet med utredaren och remissinstanserna anser jag att de
direkta smittskyddsuppgifterna bör läggas på en särskilt utsedd befattningshavare
med medicinsk utbildning. Jag finner det då naturligt att bygga vidare på den
organisation med smittskyddsläkare som redan finns i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
ställning och uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredarens och remissinstansernas uppfattning att.det är nödvändigt att
stärka smittskyddsläkarens ställning i en ny smittskyddslagstiftning. Liksom i
dag bör hälso- och sjukvårdsnämnden utse smittskyddsläkaren. Han bör i sitt
smittskyddsarbete verka under nämnden och således handla i enlighet med de
riktlinjer för smittskyddet som nämnden beslutar. När det gäller
myndighetsutövning fattar han dock självständigt sina beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
bör planera, organisera och leda smittskyddet inom landstingskommunen. Särskilt
vid epidemier är det viktigt att smittskyddsläkaren har ledningen för
smittskyddsåtgärderna. Smittskyddsläkaren bör också verka för en samordning och
likformighet av smittskyddet i landstingsområdet samt fortlöpande följa
smittskyddssituationen i landstingskommunen. Han bör verka för att
förebyggande åtgärder vidtas för att hindra eller begränsa att smittsamma
sjukdomar sprids. Han skall biträda miljö- och hälsoskyddsnämnderna, läkare och
andra som är verksamma inom smittskyddet i deras smittskyddsarbete. I
erforderlig omfattning bör han undervisa berörd hälso- och sjukvårdspersonal
samt hälsoskyddspersonal i smittskyddsfrågor. Han bör även lämna allmänheten
råd och upplysningar i sådana frågor. Som jag tidigare har föreslagit (avsnitt
2.6) skall kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder svara för vissa uppgifter
inom smittskyddet. Jag har i det sammanhanget betonat vikten av samverkan
mellan landstingskommuner och kommuner i smittskyddsfrågor. Även samverkan
mellan myndigheter, behandlande läkare och andra som bedriver verksamhet av
betydelse för smittskyddet är viktig. Till smittskyddsläkarens uppgifter bör
därför höra att verka för ett sådant samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar också uppfattningen att smittskyddsläkaren bör ha rätt att använda tvång
och att kunna besluta om vissa skyldigheter för den enskilde. Jag återkommer
till frågan om tvångsåtgärder m. m. (avsnitt 2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang ta upp en fråga som hänger samman med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avskaffandet
av länsläkarväsendet. Enligt instruktionen (1965:792) för Prop. 1988/89:5
länsläkarväsendet skulle länsläkarna ägna särskild uppmärksamhet åt bekämpandet
av smittsamma sjukdomar. Vid hotande epidemier skulle länsläkaren eller en
annan tjänsteman vid organisationen besöka de hotade orterna samt övervaka att
lämpliga åtgärder vidtogs för att hindra sjukdomens spridning. Länsläkarna
skulle också vaka över att gällande föreskrifter iakttogs samt utöva viss
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal i allmän och enskild tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tiden har smittskyddsläkarnas begränsade möjligheter att mera aktivt övervaka
och leda smittskyddsarbetet framstått som en allt större brist. Från många håll
har krav rests på att stärka smittskyddsläkarens ställning. Också krav på att
inrätta en ny statlig länsläkarorganisation har, som jag tidigare nämnt,
ställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har här redovisat förslag som innebär en betydande förstärkning av
smittskyddsläkarens ställning. Men enligt min uppfattning krävs ytteriigare
åtgärder i denna riktning. Smittskyddsläkarens möjligheter att övervaka
smittskyddsläget och att leda smittskyddsarbetet måste förbättras. Jag anser
det nödvändigt att smittskyddsläkaren får en mer aktiv roll i smittskyddsarbetet.
För detta krävs att han har ett gott kunskapsunderlag om smittskyddssituationen
i landstingskommunen. Han bör därför, så långt det är möjligt, fullgöra sina
uppgifter i nära samverkan med andra som är verksamma inom smittskyddet. Jag
har tidigare föreslagit att miljö- och hälsoskyddsnämnden skall informera
smittskyddsläkaren och samråda med honom inför beslut och andra viktigare
åtgärder som berör smittskyddet. I vissa fall kan smittskyddsläkaren behöva
uppgifter också i andra avseenden och från andra som är verksamma inom
smittskyddet. Jag föreslår därför att smittskyddsläkaren skall ha rätt att få
upplysningar från och ta del av uppgifter i handlingar hos miljö- och
hälsoskyddsnämnder samt hos läkare och andra som är verksamma inom hälso- och
sjukvården om han i ett enskilt fall begär det och behöver det för att kunna
fullgöra sina åligganden enligt smittskyddslagen och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen. Om någon skulle vägra att lämna smittskyddsläkaren
de upplysningar eller handlingar som han begärt, kan han vända sig till socialstyrelsen,
som fillsynsmyndighet, för att få rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa förslag anser jag att smittskyddsläkaren fått den grund och de medel han
behöver för att effektivt kunna leda smittskyddet inom landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Endast
en smittskyddsläkäre i landstingskommunen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte biträda utredarens förslag att flera smittskyddsläkare skall<br>
kunna utses i en landstingskommun. Om så skulle ske förloras mycket av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
vinster som uppnås genom att beslutsfattandet och ansvaret för det<br>
övergripande smittskyddsarbetet samlas hos smittskyddsläkaren. I mycket<br>
stora landstingskommuner kan dock inte smittskyddsläkaren själv förvän<br>
tas klara av alla de uppgifter som ligger på honom. 1 sådana fall finns det<br>
inte något hinder mot att läkare och annan personal anställs som medarbe<br>
tare till smittskyddsläkaren eller pä annat sätt organisatoriskt knyts till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>honom,
till vilka han kan delegera uppgifter i särskilda frågor. Den myndig- Prop.
1988/89:5 hetsutövning som ankommer på smittskyddsläkaren enligt smittskyddslagen
får dock utövas endast av smittskyddsläkaren själv. Att det måste finnas
ersättare för smittskyddsläkaren torde vara en självklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smiitskyddsläkaren - en myndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren slår fast att smittskyddsläkaren blir en
myndighet med, det förslag till smittskyddslag som hon lägger fram.
Landstingsförbundet anser att smittskyddsläkarens myndighetsroll bör
uppmärksammas ytteriigare, bl.a. beträffande registerföring av de smittade.
Även länsrätten i Stockholms län tar upp fråga om smittskyddsläkarens status
som myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i svensk lagstiftning inte någon allmängiltig
definition av myndighetsbegreppet. I avsaknad av en sådan definition får man'i
stället pröva om en myndighet föreligger i de olika sammanhang där
myndighetsbegreppet kan bli aktuellt. Det torde inte råda någon tvekan om att
smittskyddsläkaren med mitt förslag till ny smittskyddslag får flera uppgifter
som innebär myndighetsutövning. Enligt min bedömning blir smittskyddsläkaren
också att betrakta som en förvaltningsmyndighet enligt regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen. Liksom i dag innebär detta bl.a. att smittskyddsläkaren
är självständig i förhållande fill t. ex. landstingskommiinén i frågor som rör
myndighetsutövning. Det medför även att han enligt sekretesslagen (1980:100,
SekrL) är skyldig att registrera allmänna handlingar som inkommer till eller
som upprättas hos honom. Förvaltningslagen' (1986:223) gäller bl.a.
förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. Med förvaltningsmyndighet
avses detsamma som i regeringsformen. Förvaltningslagen blir således tillämplig
på smittskyddsläkarens handläggning av ärenden. Detta får betydelse för bl.a.
bedömning av jävsfrågor samt parts rätt att ta del av uppgifter, motivering och
underrättelse av beslut samt överklagande och omprövning-av beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren och tillsynslagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang också något kommentera frågan
huruvida<br>
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. (till<br>
synslagen) bhr fillämplig på smittskyddsläkaren. Tillsynslagen gäller i prin<br>
cip all personal inom hälso- och sjukvården i vid bemärkelse som på något<br>
sätt medverkar i vårdarbetet. Avgränsningen innebär att lagen inte omfat<br>
tade t. ex. de tidigare länsläkarna och torde således inte heller omfatta de<br>
nuvarande smittskyddsläkarna i egenskap av smittskyddsläkare. Också<br>
personalen inom hälsoskyddet faller utanför lagens tillämpningsområde.<br>
Inte heller med den nya smittskyddslagen kommer smittskyddsläkaren att<br>
få sådana vårdande eller behandlande uppgifter att tillsynslagen blir till<br>
lämplig på honom. En helt annan sak är att den läkare som utsetts till<br>
smittskyddsläkare vid sidan av denna funktion kan vara verksam som<br>
behandlande läkare. Att han i sin senare egenskap omfattas av tillsyns<br>
lagen är uppenbart. Tillsynslagens tillämpningsområde är för närvarande<br>
föremål för en översyn även särskild utredare (S 1987:03).</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren som
behandlande läkare</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som hänger samman med den jag nyss redogjort för, gäller om det är
lämpligt att smittskyddsläkaren själv är behandlande läkare för smittade
patienter. Statens bakteriologiska laboratorium är tveksamt till att
smittskyddsläkarna har patientvårdande uppgifter. Enligt laboratoriet är
smittskyddsläkarna i dag ofta kliniskt verksamma som överiäkare. Den tid som en
sådan läkare kan avsätta för aktiv smittskyddsverksamhet torde enligt
laboratoriet vara begränsad. Vidare kan läkarens roll som behandlande läkare
komma i konflikt med hans roll som smittskyddsläkare. Liknande synpunkter förs
fram av Svenska läkaresällskapet. Sällskapet framhåller att konflikten har
framstått särskilt tydligt i samband med aids-epidemin. Jönköpings läns
landstingskommun anser att konflikten har två sidor. Den ena gäller det hot mot
rättssäkerheten som patienten kan känna då hans behandlande läkare vid
infektionskliniken i sin egenskap av smittskyddsläkare tar till
tvångsåtgärder-mot honom. Den andra sidan gäller svårigheten för en läkare att
orka med att samtidigt vara t. ex. överläkare vid en infektionsklinik och
smittskyddsläkare, särskilt vid utbrott av större epidemier. Landstingskommunen
anser därför att smittskyddsläkaren inte också bör vara ansvarig för
infektionssjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
remissinstanserna påpekar finns det olägenheter förenade med att
smittskyddsläkaren också är vårdansvarig läkare yid t. ex. en infektionsklinik.
Problemet är emellertid inte helt enkelt att lösa. Uppgiften att vara
smittskyddsläkare kräver kunskaper om bl. a. infektionssjukdomarna. Det är
därför naturiigt att smittskyddsläkaren ofta utses bland infekfionsläkar-na.
För närvarande är det få landstingskommuner som har heltidsanställda
smittskyddsläkare, l.flertalet landstingskommuner tjänstgör smittskyddsläkaren
också inom hälso- och sjukvården. Med mitt förslag till det framtida
smittskyddets inriktning, omfattning och organisation blir det nödvändigt med
heltidsarbetande smittskyddsläkare i de flesta landstingskommunerna. I de
allra minsta landstingskommunerna torde det dock även framdeles vara möjligt
att förena smittskyddsläkartjänsten med en annan läkartjänst. Enligt min
mening finns det inte tillräckliga skäl för att i den nya smittskyddslagen
ställa upp,något hinder mot att en smittskyddsläkartjänst förenas med en annan
läkartjänst. Jag vill dock understryka att främst patienternas rättssäkerhet
kräver att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet när verksamheten
organiseras och smittskyddsläkare utses. Med hänsyn till vad jag tidigare har
sagt om att landstingskommunerna själva bör utforma sin
smittskyddsorganisation, anser jag att det bör överlåtas till
landstingskommunerna att lösa också detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behörighetskrav
för smittskyddsläkaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
ställer inte upp några särskilda behörighetskrav för smitt<br>
skyddsläkaren. Hon förutsätter dock att endast den läkare som har kun<br>
skaper inom infektionssjukdomarnas område eller inom mikrobiologin<br>
kompletterad med viss epidemiologisk erfarenhet utses till smittskyddslä<br>
kare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
läkaresällskapet anser att krav bör ställas på specialistkompe- Prop. 1988/89:5
tens inom någon av specialiteterna infektionssjukdomar, klinisk bakteriologi
eller klinisk virologi. Därutöver bör, enligt läkaresällskapet, krav ställas på
epidemiologisk och administrativ utbildning och erfarenhet. Även statens
bakteriologiska laboratorium anser att det skall finnas särskilda
kompetenskrav för smittskyddsläkare. Både laboratoriet och läkaresällskapet
föreslår att utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal ses över. Statens
veterinärmedicinska anstalt anser att särskilda kompetenskrav skall uppställas
för smittskyddsläkaren med hänsyn till bl.a. smittskyddsläkarens befogenhet
att vidta åtgärder av tvingande natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
utbildning som leder fram till smittskyddsläkarkompetens finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
länsläkarna fanns behörighetsbestämmelser i 23 § instruktionen för
länsläkarväsendet. Bestämmelserna ställde krav på utbildning och praktisk
erfarenhet inom ett brett område. För smittskyddsläkarna, som övertog vissa av
länsläkarnas uppgifter när länsläkarväsendet avskaffades år 1981, finns
emellertid inte några behörighetsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredarens bedömning att det inte heller nu finns anledning att i
smittskyddslagen föreskriva särskilda behörighetskrav för smittskyddsläkare.
Mitt ställningstagande innebär dock inte att man skall avstå från att ställa
krav på att smittskyddsläkaren måste ha fördjupade kunskaper inom vissa
medicinska ämnesområden. Jag förutsätter att endast den utses till
smittskyddsläkare som har tillräckliga kunskaper om infektionssjukdomar, i
klinisk bakteriologi eller i klinisk virologi. Smittskyddsläkaren kommer att
verka inom ett vidsträckt arbetsområde. Utöver rent medicinska insikter krävs
därför att smittskyddsläkaren också har goda kunskaper i epidemiologi och
miljömedicin. Arbetsuppgifterna ställer dessutom krav på administrativ
färdighet och en viss inblick i juridiska frågor. Dessa olika krav får vägas
samman vid bedömningen av en persons lämplighet som smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkarnas
vidareutbildning har nyligen setts över av utredningen om läkarnas
specialistutbildning m. m. (LSU 85). Utredningen har lagt fram sina förslag i
betänkandet (SOU 1987:53) Kompetensutvecklingen efter läkarexamen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smiltskyddsorganisalionen
i övrigt inom landstingskommunen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har funnit att det inte finns skäl att lagreglera distriktsläkarnas uppgifter
inom smittskyddet. Hon anser också att flera av de uppgifter som
distriktsläkarna har enligt gällande smittskyddslag bör läggas på
smitt-skyddsläkarna. Flera landstingskommuner är krifiska till utredarens förslag
i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jönköpings
läns landstingskommun anser att en fömtsättning för ett<br>
effektivt och avbyräkratiserat framtida smittskydd är att beslutsfattandet<br>
kan decentraliseras. Landstingskommunen pekar på den utbyggnad som<br>
skett av primärvården, i vilken det finns många välutbildade distriktsläka<br>
re. Det är enligt landstingskommunen viktigt att beslut som rör patienten<br>
samt råd och information fill honom ankommer på dem som bäst känner till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>patientens
förhållanden och den miljö han lever i. En "kommunal smitt- Prop.
1988/89:5 skyddsläkare" skulle enligt landstingskommunen vara en garanti
för att bedömningen blev enhetlig. Denne läkare borde ha ansvaret för att
mindre omfattande epidemier bekämpades samt ett primärt ansvar för omhändertagande
av enskilda patienter. Enligt landstingskommunen borde lånets smittskyddsläkare
ha det övergripande ansvaret för och tillsynen över smittskyddet. Liknande
synpunkter förs fram av andra landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra landstingskommuner däremot anser att en
centralisering av beslutsfattandet leder till att smittskyddet blir
effektivare! Någon framhåller att man får en enklare smittskyddsorganisation om
den kommunala nivån tas bort. Härigenom koncentreras myndighetsutövningen till
en person med möjlighet att skaffa sig den kompelens och erfarenhet som krävs
för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns således olika uppfattningar hos
landsfingskommunerna om hur smittskyddet bör bedrivas pä lokal och regional
nivå. Att så är fallet är naturligt med hänsyn till att landstingskommunerna
sinsemellan uppvisar stora olikheter och därmed har skilda förutsättningar och
traditioner att bedriva smittskydd. Jag delar därför utredarens uppfattning att
smittskyddslagen inte bör innehålla några detaljerade bestämmelser, utöver de
som gäller smittskyddsläkaren, om hur smittskyddet skall organiseras i
landstingskommunerna. Landstingskommunerna bör ges frihet att själva bestämma
hur smittskyddet skall organiseras under smittskyddsläkarens ledning. Detta
innebär bl. a. att de landstingskommuner som så önskar kan utse läkare inom t.
ex. primärvården att lokalt biträda smittskyddsläkaren i hans arbete. Som jag
tidigare framhållit kan smittskyddsläkaren delegera uppgifter till sådana
läkare. Det kan självklart vara av stort värde för smittskyddsläkaren att få
hjälp av en lokalt verksam läkare i t. ex. samarbetet med miljö- och
hälsoskyddsnämnden och när det gäller att föra ut information till hälso- och
sjukvårdspersonalen. Läkarna kan även biträda smittskyddsläkaren med
utredningar och smittspårning. Ansvaret för att åtgärderna vidtas vilar dock
alltid på smittskyddsläkaren. I större landstingskommuner med många fall av
samhällsfariiga sjukdomar kan smittskyddsläkaren behöva biträde av läkare även
på länsnivå, främst vid sjukdomar där det krävs ett förhållandevis stort
befolkningsunderlag för att kunna finna smittkällor och smittvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De behandlande läkarnas roll inom smittskyddet tar jag upp
i avsnitt 2.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.8
Skyldigheter för den som är eller misstänks vara smittad Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Var
och en som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom
är skyldig att utan dröjsmål uppsöka läkare samt att låta läkaren göra de undersökningar
och ta de prov som behövs för att fastställa om han har smittats av en sådan
sjukdom. Han är skyldig att följa de förhållningsregler om bl. a. sin
livsföring som den behandlande läkaren meddelat honom. Han har rätt att begära
att smittskyddsläkaren prövar förhållningsreglerna. Om han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom är han också skyldig att lämna den behandlande läkaren
de uppgifter denne kan behöva för att kunna utröna varifrån smittan kommit och
fill vem smittan kunnat spridas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Den smittade har inte någon skyldighet att på eget initiativ söka
läkare om han misstänker att han lider av en samhällsfarlig sjukdom. Med
smittad avser utredaren även den som skäligen kan misstänkas ha en
samhällsfarlig sjukdom eller bära smittämne som kan orsaka en sådan sjukdom.
Först efter anmodan av smittskyddsläkaren inträder en sådan skyldighet. På
anmodan av smittskyddsläkaren är den smittade också skyldig att låta den
behandlande läkaren göra de undersökningar och ta de prov som behövs för att
fastställa om han smittats av en samhällsfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
smittade är skyldig att följa smittskyddsläkarens förhållningsregler i fråga om
hygien, isolering i hemmet, arbete och skolgång samt levnadssätt i övrigt. Den
som inte följer smittskyddsläkarens förhållningsregler skall dömas till böter.
Den smittade är dock inte skyldig att underkasta sig behandling för smittan.
Någon allmän skyldighet att låta sig tas in på sjukhus föreslås inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
den behandlande läkaren är den smittade skyldig att lämna uppgifter om vilka
personer smittämnet kan ha kommit från och till vilka det kan ha förts vidare
samt lämna upplysningar i övrigt om varifrån smittan kan ha kommit och vart den
kan ha förts vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredarens förslag lämnas i huvudsak utan erinran. På ett par punkter framförs
dock kritik mot förslaget. Flera remissinstanser anser att det personinriktade
smittskyddet måste - liksom i dag - utgå frän en skyldighet för var och en som
har anledning anta att han smittats av en samhällsfarlig sjukdom att söka
läkare och underkasta sig den undersökning som behövs. Några remissinstanser
anser också att den smittade skall vara skyldig att underkasta sig erforderiig
behandling. Bland de remissinstanser som framför denna kritik märks socialstyrelsen,
länsrätterna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län samt Kalmar och Värmlands
läns landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att söka läkare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om skyldighet att söka läkare för den som lider av en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittsam
sjukdom eller som utan att vara sjuk för smitta av en sådan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjukdom är i gällande
smittskyddslag något olika utformade beroende på Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om det gäller en
allmänfarlig sjukdom eller en venerisk sjukdom. Enligt 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslagen är den
som lider av en allmänfarlig sjukdom eller utan att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara sjuk för smitta av en
sådan sjukdom skyldig att på anfordran av en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>distriktsläkare låta
undersöka sig av denne eller annan läkare till vilken han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hänvisas av
distriktsläkaren. Skyldigheten gäller också den som av en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>läkare misstänks lida av
allmänfarlig sjukdom eller föra smitta därav. När</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det gäller veneriska
sjukdomar föreskrivs i 12 § smittskyddslagen att den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har anledning anta att han lider av en venerisk sjukdom är skyldig att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>söka
läkare. Ätt skyldigheten att söka läkare utformats på olika sätt för de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmänfarliga resp. de
veneriska sjukdomarna torde vara både historiskt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och sakligt betingad.
Historiskt därför att förebilderna till bestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hämtats
från olika lagstiftningar. Sakligt därför att den smittade allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sett
torde ha lättare att själv inse att han kan ha blivit smittad av en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>venerisk
sjukdom än av en allmänfariig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
framhåller att hon har övervägt att införa en skyldighet att söka läkare för
den som vet eller misstänker att han har en samhällsfarlig sjukdom eller bär
smitta som kan orsaka en sådan sjukdom. Enligt utredaren skulle efterlevnaden
av skyldigheten dock vara svår att kontrollera. Hon anser också att man kan
förutsätta att de flesta numera självmant söker läkare i dessa fall. Hon pekar
dock på att det i ett enskilt fall kan finnas behov av att kunna ålägga den som
inte på eget initiativ söker läkare en sådan skyldighet. Ett villkor bör dock
vara att läkarundersökningen behövs från smittskyddssynpunkt och inte är endast
medicinskt motiverad. Utredaren föreslår därför att smittskyddsläkaren skall
kunna anmoda den enskilde att söka läkare för undersökning. Den enskilde skall
vara skyldig att följa en sådan anmodan. Om det behövs kan tvång komma till
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredarens bedömning att den som tror sig vara smittad av en
samhällsfariig sjukdom i de allra flesta fall uppsöker läkare för undersökning
och behandling. Enstaka enskilda torde dock även i framtiden komma att söka
undandra sig sådana kontakter med läkare. Jag är därför, liksom flera
remissinstanser, övertygad om att det också i en ny smittskyddslagstiftning är
nödvändigt med en i lag fastlagd skyldighet att söka läkare för den som har
anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom. Om en sådan
bestämmelse inte fanns, skulle syftet med smittskyddslagen inte framträda lika
klart. Jag är dock medveten om att efterlevnaden av denna skyldighet kan vara
svår att övervaka. Jag tror också att människor i allmänhet skulle ha svårt att
förstå att det från smittskyddssynpunkt ibland kan vara nödvändigt att
tvångsvis undersöka misstänkt smittade eiler att isolera smittade mot deras
vilja, men att det inte skulle föreligga någon skyldighet att söka läkare för
den som har anledning anta att han har blivit smittad av en samhällsfariig
sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utformningen av bestämmelsen om skyldighet att söka<br>
läkare kan 12 § gällande smittskyddslag tjäna som förebild. Detta innebär<br>
att bestämmelsen bör ges den avfattningen, att var och en som har anled<br>
ning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom skall vara<br>
skyldig att utan dröjsmål söka läkare. Att besök hos läkaren skall ske utan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dröjsmål anges dock inte
uttryckligen i 12 § gällande smittskyddslag men Prop. 1988/89:5 får anses
ligga i sakens natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledning
anta att man har smittats av en samhällsfarlig sjukdom kan föreligga av flera
skäl. Vid vissa sjukdomar framträder ofta typiska symptom som är så
karaktäristiska och inte sällan så obehagliga att den smittade regelmässigt
förstår hur det är fatt och uppsöker läkare för att få bot. Andra sjukdomar
däremot har diffusa eller pä annat sätt för den smittade svårtolkade symptom.
Om man i de sistnämnda fallen har endast symptomen som underlag för sin
bedömning, kan det många gånger vara svårt för den enskilde att inse att han
blivit smittad. Också andra förhållanden än för den smittade märkbara kliniska
symptom är självklart av betydelse för bedömningen av om någon har anledning
anta att han blivit smittad äv en ' samhällsfarlig sjukdom. I vissa situationer
är risken för att man skall smittas i allmänhet så stor, att,var och en som har
befunnit sig i en sådan situation har anledning anta att han blivit smittad. Om
t. ex. någon eller några insjuknar i salmonellainfektion efter att ha ätit av
en infekterad maträtt har övriga som ätit av samma maträtt anledning anta att
också de har smittats. Detsamma gäller den som vistats t. ex. på ett daghem där
någon insjuknat i hepatit A. Ändra exempel är den narkoman som delar injektionsspmta
med någon han vet eller får veta är sjuk i hepatit B eller bärare av HIV-
smitta och den som har haft sexuellt umgänge med en gonorrésmittad person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör påpekas att patientens egen uppfattning om huruvida han har anledning anta
att han smittats inte kan få vara avgörande för skyldigheten att uppsöka läkare
och låta sig läkarundersökas. Om en läkare på medicinska grunder anser att
någon har anledning anta att han smittats av en samhällsfarlig sjukdom inträder
skyldigheten för den berörde sedan läkaren underrättat honom om sin bedömning.
Rätt att påfordra läkarundersökning bör dock finnas endast för
smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny smittskyddslag bör alltså bygga på bl. a. den gmndsatsen, att var och en som
har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom är skyldig
att söka läkare. Om han inte gör detta självmant, skall smittskyddsläkaren
vidta de åtgärder som behövs för att få honom till läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
alt låta sig undersökas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att den som misstänks vara smittad skall vara skyldig<br>
att låta läkaren göra de undersökningar och ta de prov som behövs för att<br>
fastställa om en samhällsfarlig sjukdom föreligger. Detta överensstämmer i<br>
princip med gällande bestämmelser (6 och 14 §§ SmL). Remissinstanserna<br>
godtar utredarens förslag och. också jag anser att var och en som har<br>
anledning anta att han smittats av en samhällsfarlig sjukdom skall vara<br>
skyldig att låta sig undersökas av läkare. Vilka undersökningar som skall<br>
göras och vilka prov som skall tas kan variera från sjukdom till sjukdom.<br>
Den undersökte skall vara skyldig att lämna läkaren nödvändigt undersök<br>
ningsmaterial eller tillåta att sådant tas. Ätt den undersöktes integritet
skall<br>
värnas så långt det är möjligt är en självklarhet. Jag återkommer fill frågan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om läkarundersökning i
samband med attjag behandlar förutsättningarna Prop. 1988/89:5
för,tvångsundersökning (avsnitt 2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förhållningsregler
för den som är eller misstänks vara smittad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande smittskyddslag är den som lider av en allmänfarlig eller venerisk
sjukdom skyldig att följa olika slag av förhållningsregler (föreskrifter) för
att hindra smittspridning. Vid de allmänfarliga sjukdomarna meddelar
distriktsläkare, stadsläkare eller motsvarande läkare föreskrifter om isolering
och om annan inskränkning i den enskildes verksamhet (7 §). Vid de veneriska
sjukdomarna ankommer det på den behandlande läkaren att meddela
förhållningsregler om bl. a. åtgärder för att hindra spridning av smitta (12
§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
bedömer att det också i framtiden är nödvändigt att kunna meddela
förhållningsregler för den som smittats av en samhällsfarlig sjukdom. Sådana
förhållningsregler bör dock få meddelas endast av smitt-skyddsläkaren. De
behandlande läkarna föreslås få en lagstadgad skyldighet att ge den enskilde
råd om vilka åtgärder som kan vidtas för att hindra smittspridning. Någon
skyldighet att följa de råd som den behandlande läkaren ger skall den enskilde
dock inte ha. Smittskyddsläkarens beslut om förhållningsregler skall däremot
vara tvingande. Den som bryter mot dem skall, enligt utredaren, dömas till
böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser är kritiska mot att den behandlande läkaren skall kunna ge
endast råd om vad den enskilde skall iaktta för att hindra smittspridning.
De.anser att läkaren måste kunna meddela bindande förhållningsregler. En del
remissinstanser understryker att det är angeläget att man i högre grad än vad
utredaren föreslår tar till vara den kompetens och erfarenhet som finns hos
läkare inom primärvården. Riksåklagaren är tveksam till förslaget om
bötespåföljd för den som bryter mot de förhållningsregler som
smittskyddsläkaren meddelat. Ohörsamheten kan visserligen någon gång bero på
nonchalans eller motvilja mot smittskyddsläkarens beslut men, påpekar
riksåklagaren, med säkerhet lika ofta på oförmåga eller rädsla.
Ansvarsbestämmelsens avskräckande effekt torde vara obefintlig. I stället kan
den verka försvårande på samarbetet mellan läkare och patient. Bl. a. mot den
bakgrunden avstyrker riksåklagaren den föreslagna kriminaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag först framhålla att förhållandet mellan läkare och patient
måste bygga på öppenhet, respekt och förtroende. En skyldighet för läkaren att
vid fall av samhällsfarlig sjukdom meddela patienten bindande
förhållningsregler om dennes livsföring kan riskera att utsätta förhållandet
för påfrestningar. Skyddet mot de samhällsfariiga sjukdomarna är dock så
angeläget att olika slag av ingrepp i den enskildes integritet måste övervägas.
Det är följaktligen inte den enskildes ensak att fritt bestämma hur han skall
leva och i övrigt bete sig när han för smitta av en samhällsfarlig sjukdom. För
smitta gör den smittade när sjukdomen befinner sig i ett smittsamt skede.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är övertygad om att
det finns en utbredd insikt om att det ligger i alla<br>
samhällsmedborgares intresse, att den som för smitta av en samhällsfarlig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukdom
måste acceptera tvingande inskränkningar i sin livsföring. Med Prop. 1988/89:5
utredarens förslag kan bindande förhållningsregler meddelas av smittskyddsläkaren
först sedan det visat sig att patienten inte hörsammat de råd som den
behandlande läkaren meddelat. Som vissa remissinstanser påpekar, kan en sådan
ordning bli alltför omständlig när snabba insatser krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör, på samma sätt som i dag gäller för de veneriska
sjukdomarna, den behandlande läkaren vara skyldig att meddela den patient som
för smitta av en samhällsfarlig sjukdom de bindande förhållningsregler som
behövs för att hindra smittspridning. Detsamma måste också gälla den som
misstänks föra smitta, så länge misstanken kvarstår. Vilka förhållningsregler
som skall meddelas beror dels på vilken sjukdom det gäller, dels på pafienten
och hans förhållanden. Det bör ankomma på socialstyrelsen att utarbeta de
föreskrifter och vägledande , allmänna råd som kan behövas. Om patienten är
missnöjd med förhållningsreglerna i något avseende och den behandlande läkaren
inte är villig att ändra dessa, bör patienten ha rätt att vända sig till
smittskyddsläkaren för att få förhållningsreglerna prövade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att den som bryter mot en bindande förhållningsregel skall dömas till
böter. Mot förslaget har riksåklagaren rest starka invändningar. Inte heller
jag anser att det är lämpligt med böter som påföljd för brott mot
förhållningsregler. Syftet med förhållningsreglerna är att förmå den som för
smitta att vidta sådana försiktighetsåtgärder och att i övrigt leva så att
smittspridning hindras. Det är tveksamt om ett bötesbelopp för den som bryter
mot en förhållningsregel skulle förmå honom att vidta rättelse, i synnerhet som
man på goda grunder kan anta att brott mot förhållningsreglerna oftast torde
komma att begås av personer med sociala problem. Med hänsyn till risken för
smittspridning måste mera effektiva åtgärder kunna vidtas. Enligt min uppfattning
kan det i sådana fall bli aktuellt att omhänderta den smittade på ett sådant
sätt att fortsatt smittspridning kan förhindras. Jag återkommer till detta i
samband med attjag behandlar behovet av tvångsåtgärder i smittskyddsarbetet
(avsnitt 2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att låta sig behandlas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande smittskyddslag är den som lider av allmänfarlig eller venerisk
sjukdom skyldig att underkasta sig nödvändig vård och behandling för sjukdomen.
I 7 § föreskrivs att den som lider av allmänfariig sjukdom är skyldig att efter
särskilt beslut låta inta sig för vård på sjukhus om han med hänsyn till faran
för smittans spridning inte kan behandlas i öppen vård. Enligt 12 § är den som
lider av venerisk sjukdom skyldig att söka läkare och underkasta sig den
undersökning och behandling som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anser att den smittade inte skall vara skyldig att genomgå, medicinsk
behandling för att hindra smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
några av de sjukdomar som jag föreslår skall anses vara samhällsfar<br>
iiga finns inga direkta botemedel. Behandlingen är huvudsakligen inriktad<br>
på att lindra de symptom som uppstår. Smittämnet kan man däremot inte<br>
avlägsna med behandling. Så är fallet vid t. ex. hepatit A och infektion av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>HIV. För vissa sjukdomar
gäller dock att behandling kan befria den smitta- Prop. 1988/89:5 de från
smittämnet. Det är vanligen fråga om läkemedelsbehandling, t. ex.
antibiotikabehandling vid difteri, meningokockinfekfion eller gonorré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvägningen
mellan å ena sidan den enskildes rätt till självbestämmande<br>
och okränkt integritet och å andra sidan samhällets krav på skydd mot<br>
smittsamma sjukdomar är svår när det gäller frågan om tvångsbehandling<br>
av smittade. Tungt vägande skäl kan anföras både för och emot en behand<br>
lingsskyldighet. En skyldighet att underkasta sig behandling kan enligt min<br>
uppfattning i vart fall inte avse andra behandlingsformer än sådana som är<br>
ofarliga för patienten. Ätt avgöra vilka behandlingsformer som till följd<br>
härav inte skulle få användas kan vara en svår uppgift. Vidare torde det<br>
finnas en stor tveksamhet inom läkarkåren att tvångsbehandla smittade.<br>
Mot detta står att läkemedelsbehandling i många fall är en riskfri och snabb<br>
metod att göra någon smittfri. Vid en samlad bedömning har jag, liksom<br>
utredaren och flertalet remissinstanser, funnit att en ny smittskyddslag inte<br>
bör innehålla en bestämmelse om skyldighet att låta sig behandlas vid<br>
samhällsfarlig sjukdom. Mitt ställningstagande får dock inte leda till att<br>
smittskyddet försämras. Detta innebär att den som för smitta av en sam<br>
hällsfariig sjukdom och som vägrar att underkasta sig läkemedelsbehand<br>
ling som kan göra honom smittfri måste medverka till andra åtgärder för att<br>
hindra smittspridning. En sådan åtgärd kan vara att följa de förhållnings<br>
regler som den behandlande läkaren har meddelat eller, om det är nödvän<br>
digt, att låta sig frivilligt tas in på sjukhus. En förhållningsregel kan avse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'<br>
kontakten med den behandlande läkaren, isolering i hemmet, avstängning<br>
från arbete eller skola, särskilda försiktighetsåtgärder i det sexuella um<br>
gänget o. d. Om den smittade inte skulle följa meddelade förhållningsregler<br>
kan tvångsisolering på sjukhus bli aktuell. Jag återkommer strax till denna<br>
fråga (avsnitt 2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
alt låta sig tas In på sjukhus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande smittskyddslag är den som är sjuk eller smittad av en allmänfarlig
eller venerisk sjukdom skyldig att låta sig tas in på sjukhus. För att denna
skyldighet skall inträda fordras i varje enskilt fall ett särskilt beslut om
intagning. Utredaren anser att denna ordning i princip skall gälla även i en ny
smittskyddslag. Någon allmän skyldighet att låta sig tas in på sjukhus föreslås
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som drabbats av en samhällsfarlig sjukdom behöver inte alltid sjukhusvård. I
flertalet fall kan exempelvis en patient med gonorré eller salmonellainfektion
behandlas i öppen vård. För att undvika smittspridning kan han åläggas vissa
inskränkningar i sin livsföring men i övrigt oftast leva som vanligt. Vissa
samhällsfariiga sjukdomar, t. ex. difteri, drabbar emellertid patienten så
svårt att han behöver vistas på sjukhus både för vård och för att undvika att
smitta andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att någon allmän skyldighet att låta sig tas in på<br>
sjukhus inte bör föreskrivas i den nya smittskyddslagen. Däremot kan det<br>
vid vissa samhällsfariiga sjukdomar ibland finnas behov av att tvångsvis<br>
omhänderta den som har anledning anta att han har smittats av en sådan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjukdom på sjukhus under
en kortare tid. Dessutom kan tvångsisolering på Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjukhus bli nödvändig som
en yttersta åtgärd när smittspridning inte kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hindras på annat sätt vid
en samhällsfarlig sjukdom. Jag tar upp dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frågor när jag behandlar
tvångsåtgärderna inom smittskyddet (avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
alt upplysa om kontakter m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna bekämpa smittsamma sjukdomar är det nödvändigt att man så snabbt som
möjligt efter det man har konstaterat ett smittfall kan finna smittkällan och
kartlägga smittvägarna. Smittkällan kan vara en människa eller ett objekt, t.
ex. ett djur eller ett förorenat livsmedel. Med smittväg avses den väg som
smittan vandrat från smittkällan till en människa eller ett objekt. Enligt
gällande smittskyddslagstiftning är den läkare som konstaterar ett fall av
venerisk sjukdom skyldig att av patienten söka ta reda på vem som har smittat
patienten och till vem patienten har kunnat överföra smitta (7 § tredje
stycket SmK). Också vid allmänfarlig sjukdom försöker läkaren genom
upplysningar från den smittade att utröna smittkälla och smittvägarna. Någon
uttrycklig bestämmelse om en sådan skyldighet för läkaren vid dessa sjukdomar
finns dock inte i lagstiftningen. Den smittade har inte någon i lag uttrycklig
skyldighet att lämna upplysningar om vem eller vad han kan ha blivit smittad av
eller till vem han kan ha fört smittan vidare. Smittskyddslagen utgår från att
sådana upplysningar lämnas ändå. Så t. ex. skall smittskyddsläkaren enligt 15 §
SmL vidta vissa åtgärder om en veneriskt sjuk person har berättat att han varit
i förbindelse med en annan person på ett sådant sätt att smitta kunnat överföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår en i lag fastlagd skyldighet för den som smittats av en samhällsfarlig
sjukdom att lämna upplysningar om smittkälla och smittvägar. Hon pekar på att
ett effekfivt smittskydd förutsätter att den som skall spåra smittkällan och andra
led i smittspridningen har möjlighet att få upplysningar av detta slag av den
smittade. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
jag anser att det finns skäl att lagfästa skyldigheten för den som är smittad
av en samhällsfarlig sjukdom att lämna de upplysningar som behövs för att
kunna hindra vidare smittspridning. Någon sanktion mot den som inte fullgör sin
skyldighet bör dock inte komma i fråga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.9 Den
behandlande läkarens åtgärder</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Varje läkare som har kompetens för uppgiften är skyldig att utföra de
undersökningar som behövs för att fastställa om en patient är smittad av en
samhällsfarlig sjukdom. Han skall ge patienten information om sjukdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
patienten är smittad eller har anledning anta att han har smittats, skall
läkaren meddela patienten de förhållningsregler som denne skall iaktta i bl. a.
sin livsföring för att hindra smittspridning. Läkaren skall så långt det är
möjligt se till att patienten följer förhållningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
patienten är smittad, skall läkaren behandla honom för sjukdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall av patienten söka ta reda på av vad eller av vem patienten kan ha blivit
smittad samt vilka andra som kan ha blivit smittade av srriittkällan, av
patienten eller av någon annan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Varje läkare skall uppmärksamma förekomsten av samhällsfariiga
sjukdomar i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet och därvid utföra de
undersökningar som behövs för att fastställa om någon har smittats av en sådan
sjukdom. Vid undersökningen skall läkaren försöka utröna sjukdomens smittkälla
och smittvägar samt till vilka andra människor smittämnet kan ha spritt sig.
Läkaren skall ge den smittade information om sjukdomens art och smittsamhet
samt råd om vilka åtgärder den smittade bör vidta för att hindra
smittspridning. Bindande förhållningsregler får dock ges endast av
smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredarens förslag lämnas i allt väsentligt utan erinran av remissinstanserna.
Flera remissinstanser understryker i allmänna ordalag de lokalt verksamma
läkarnas viktiga roll i smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt gällande
smittskyddslag förutsätts att mycket av smittskyddsarbetet bedrivs inom den
reguljära hälso- och sjukvården. Detta kommer till särskilt uttryck beträffande
de veneriska sjukdomarna. Utredaren anser att även en ny smittskyddslag bör
bygga på principen att varje läkare skall vara skyldig att medverka i
smittskyddsarbetet. Också jag anser att det är både naturligt och nödvändigt
att många uppgifter inom smittskyddet utförs inom hälso- och sjukvården. Jag
delar således utredarens och remissinstansernas uppfattning att i princip alla
läkare, både offentligt och privat verksamma, bör ha skyldighet att biträda i
smittskyddsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Läkarnas allmänna åligganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
varje läkare i sin verksamhet är uppmärksam på förekomsten av samhällsfariiga
sjukdomar liksom på andra slag av sjukdomar samt på skador är en självklarhet.
När det gäller smittsamma sjukdomar och smitt-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skydd
kan varje läkare inte bidra i lika stor utsträckning. Många läkare har Prop.
1988/89:5 en sådan inriktning pä sin verksamhet, att de aldrig eller sällan
kommer i kontakt med patienter som smittats av en samhällsfarlig sjukdom.
Sådana läkare bör självfallet inte åläggas några särskilda uppgifter i
smittskyddslagen. Däremot bör den läkare som normalt i sin yrkesverksamhet behandlar
eller annars träffar pä smittade patienter och som har kompetens för uppgiften
vara skyldig att undersöka den som uppsöker honom med misstanke om att han blivit
smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Om läkaren bedömer att han med hänsyn
till den sjukdom som misstänks föreligga inte är skickad att ta hand om
patienten - t. ex. vid infektion av HIV - skall läkaren se till att patienten
tas om hand av en läkare som är lämpad för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandlande läkaren skall i första hand söka ta reda på om patienten är
smittad eller ej. För detta ändamål skall han undersöka patienten och ta de
prov från denne som behövs. Det torde här oftast gälla prov från blod, saliv,
urin eller avföring. Jag har fidigare föreslagit att den som har anledning anta
att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom skall vara skyldig att söka
läkare och underkasta sig undersökning samt att därvid lämna behövligt
undersökningsmaterial eller fillåta att sådant tas. Självklart skall läkaren
också erbjuda en smittad patient behandling för sjukdomen. Någon skyldighet
för patienten att underkasta sig behandling bör, som jag tidigare framhållit,
inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det vid undersökningstillfället inte är uppenbart att patienten inte är smittad
av en samhällsfarlig sjukdom skall läkaren informera honom om den sjukdom,som
läkaren misstänker föreligger. Läkaren skall upplysa om sjukdomens namn, vilka
hälsorisker som är förknippade med den, hur den smittar och hur den behandlas.
Han skall också meddela patienten de förhållningsregler som patienten skall
iaktta för att undvika vidare smittspridning. Om resultatet av undersökningen
senare skulle utvisa att patienten inte är smittad - t. ex. efter analys av
ett blodprov på ett laboratorium - förfaller naturligtvis meddelade
förhållningsregler omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
av förhållningsregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
smittskyddssynpunkt är det nödvändigt att den behandlande läkaren alltid
meddelar förhållningsregler. Förhållningsregler skall meddelas varje patient
som är smittad eller som har anledning anta att han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom. Läkaren bör göra en noggrann prövning av vilka
förhållningsregler som skall ges i det enskilda fallet. Som jag tidigare redovisat
skall förhållningsreglerna avpassas både till den sjukdom som är i fråga och
till den smittades person. Jag har också framhållit att det bör ankomma på
socialstyrelsen att utforma föreskrifter och allmänna råd till ledning för de
behandlande läkarna. Läkaren kan även vända sig till smittskyddsläkaren för att
få hjälp med att utforma förhållningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållningsreglerna
kan vara av olika slag såsom anvisningar om att<br>
hålla kontakt med den behandlande läkaren, att iaktta personlig hygien<br>
eller hygien i allmänhet, förutsättningar för att smittade skall kunna arbeta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller gå i skola,
avstängning från arbete eller skolgång, isolering i hemmet Prop. 1988/89:5
samt andra inskränkningar och försiktighetsmått i den smittades livsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den smittade underlåter att följa förhållningsreglerna kan det bli aktuellt att
vidta andra åtgärder för att hindra smittspridning. För att kunna bedöma om
andra åtgärder måste vidtas, är det nödvändigt att det klart och entydigt kan
visas vilka förhållningsregler patienten har meddelats och hur patienten
underrättats om dem. I patientens patientjournal skall därför alltid antecknas
vilka förhållningsregler som meddelats. Ett besked om att man smittats av en
samhällsfarlig sjukdom kan vid vissa sjukdomar bli en chockartad upplevelse för
många. Det kan följaktligen vara svårt för patienten att vid det tillfället ta
till sig och förstå innebörden av de förhållningsregler som läkaren meddelar
honom. Jag bedömer det därför som angeläget att patienten förutom den muntliga
informationen från läkaren också får en skriftlig handling med
förhållningsreglerna. Det bör ankomma på socialstyrelsen att utforma ett
underlag för dessa handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandlande läkaren bör så långt det är möjligt se till att patienten följer
meddelade förhållningsregler. Hans möjligheter i detta avseende är självklart
starkt begränsade. Läkaren kan inte hålla uppsikt över patienten i dennes
dagliga liv. En sådan ordning vore orimlig och dessutom praktiskt ogenomförbar.
Vad jag menar är att läkaren på olika sätt bör vara uppmärksam på tecken som
tyder på att patienten inte hörsammar förhållningsreglerna. En läkare har inte
sällan möjlighet att bilda sig en god uppfattning om en patient redan genom att
tala med honom och att träffa honom tillräckligt ofta. Med hänsyn till
smittskyddets intresse är det nödvändigt att läkaren har tillräckligt täta
kontakter med patienten också i de fall patienten avböjer medicinsk behandling
eller då någon sådan behandling inte finns. Läkaren bör också vara lyhörd för
de upplysningar om patienten som han kan få från myndigheter eller enskilda. Om
läkaren har anledning misstänka att patienten inte följer meddelade
förhållningsregler skall han underrätta smittskyddsläkaren om detta. Jag
återkommer strax till vilka åtgärder som smittskyddsläkaren,bör vidta när han
får en sådan underrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smittspårning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag flera gånger tidigare har framhållit är smittspårningen av central
betydelse när det gäller att förhindra utbredningen av smittsamma sjukdomar.
Ju snabbare och framgångsrikare smittspårningen kan ske, desto bättre är
fömtsättningarna för att förhindra vidare smittspridning. Det är därför
naturligt att de läkare som först kommer i kontakt med de smittade har ett
primärt ansvar för smittspårningen. Jag delar utredarens och remissinstansernas
uppfattning att denna uppgift för de behandlande läkarna är så betydelsefull
att det i smittskyddslagen bör tas in en bestämmelse om skyldighet för läkaren
att bedriva smittspårning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller sjukdomar
som huvudsakligen sprids via livsmedel, av<br>
loppsvatten, ventilationsanläggningar eller på likartat sätt bör miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnden svara för att smittkällan kan lokaliseras. Den be<br>
handlande läkarens uppgift blir att finna de människor som har blivit</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittade. Vissa sjukdomar
smittar både via t. ex. livsmedel och nära Prop. 1988/89:5 kroppsliga
kontakter. Vid dessa sjukdomar kan smittspårningen kräva ett samarbete mellan
den behandlande läkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
smittspårning som i dag sker inom den allmänna hälso- och sjukvården vid de
sexuellt överförbara sjukdomarna är ofta organiserad så, att det praktiska
arbetet utförs av kuratorer eller sjuksköterskor vid främst infektionsklinikerna
och de venereologiska mottagningarna. Denna verksamhet har visat sig fungera
utomordentligt väl och kan utgöra en stor tillgång också i ny
smittskyddsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med all smittspårning är att finna smittkällan och så många smittade som
möjligt. Det enda sättet detta kan göras på är genom samtal med pafienten
eftersom endast denne kan lämna sådana upplysningar att smittkällan kan spåras
och smittvägarna följas. Vid många sjukdomar uppfattar patienten det inte som
särskilt känsligt att lämna ut behövliga upplysningar. När det däremot gäller
de sexuellt överförbara sjukdomarna visar erfarenheten, att patienten lämnar
sådana uppgifter endast om han känner förtroende för den som efterfrågar
uppgiften och vet att uppgiften inte sprids till andra. Det är därför viktigt
att all smittspårning bedrivs så, att den kan ske i en anda av förtroende
mellan patienterna och den personal som har att utföra smittspårningen. Bl.a.
är det viktigt att klargöra för patienten att de uppgifter som han lämnar
skyddas av den starka hälso- och sjukvårdssekretessen, som också gäller för
smittskyddet. Självklart måste man även få patienten att inse betydelsen av att
smittspridningen kan stoppas och att smittade kan komma under vård och
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
många läkare kan det bli svårt att själva bedriva ett effektivt smitt-spårningsarbete.
Orsakerna till detta kan vara många. Liksom i dag torde en vanlig orsak komma
att vara bristande erfarenhet av smittspårning. De läkare som i sin verksamhet
sällan möter patienter med detta slag av smittsamma sjukdomar har små möjligheter
att lära sig hur smittspårning bör bedrivas och ges i vart fall inte tillfälle
att skaffa sig någon rutin på sådan verksamhet. I dessa fall bör läkaren kunna
vända sig till smittskyddsläkaren för att få råd om hur han på bästa sätt
skall bedriva smittspårningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förutsätter att det utformas praktiska arbetsmetoder för smittspårningen som
kan fillämpas vid de olika slagen av,samhällsfariiga sjukdomar. Det bör ankomma
på socialstyrelsen att ge vägledande riktlinjer för hur smittspårningen bör
bedrivas. Sådan vägledning finns redan vad gäller de sexuellt överförbara
sjukdomarna i skriften Socialstyrelsen redovisar 1987:13. På det regionala
planet bör det vara en av smittskyddsläkarens viktigaste uppgifter att se till
att sådana arbetsmetoder utarbetas och kommer till berörd personals kännedom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.10
Anmälningsförfarandet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Varje läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats
av en anmälningspliktig sjukdom är skyldig att anmäla detta. Anmälan skall göras
till smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska laboratorium samt
beträffande vissa sjukdomar även till miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälningspliktig
sjukdom är dels samhällsfarlig sjukdom, dels . annan sjukdom som särskilt anges
i smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall anmäla också fall av annan sjukdom som är eller som misstänks vara
smittsam, om sjukdomen fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område
eller uppträder i en elakartad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
anmälan beträffande en sexuellt överförbar sjukdom skall inte innehålla uppgift
om den smittades identitet. Identiteten skall inte heller anges för
kontaktperson, om denne visar för den anmälande läkaren att han utan dröjsmål
låtit undersöka sig av läkare. Andra uppgifter av betydelse för smittskyddet
skall anges i anmälan. Anmälningar av andra samhällsfariiga sjukdomar skall
innehålla uppgift även om den smittades och kontakters identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Varje läkare skall anmäla fall av konstaterad eller skäligen misstänkt
samhällsfarlig eller annan anmälningspliktig sjukdom till smittskyddsläkaren
och statens bakteriologiska laboratorium. Sådan anmälningsskyldighet gäller
även vid varje anmärkningsvärd anhopning av, fall av andra smittsamma eller
misstänkt smittsamma allvarliga sjukdomar. Utredaren redovisar inte vilka
uppgifter som skall lämnas i anmälan. Om objektinriktade åtgärder kan komma i
fråga, skall smittskyddsläkaren i sin tur underrätta berörd tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissinstansema är i allmänhet positiva till utredarens förslag eller lämnar
det utan erinran. Ätt läkarnas anmälningar skall göras till smittskyddsläkaren
och statens bakteriologiska laboratorium tillstyrks av flertalet
remissinstanser. Några remissinstanser anser dock att även vissa myndigheter,
t. ex. de sociala myndigheterna, skall ha skyldighet att anmäla fall av
samhällsfarlig sjukdom till smittskyddsläkaren. Flera remissinstanser påtalar
behovet av att miljö- och hälsoskyddsnämnden får anmälan direkt från
behandlande läkare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande smittskyddslag skall hushållsföreständare underrätta distriktsläkaren
när det inträffar ett fall av allmänfarlig sjukdom inom hushållet. Motsvarande
skyldighet har föreståndare för bl. a. hotell, vårdanstalter och campingplatser
samt befälhavare på fartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varje läkare som vid
undersökning eller behandling konstaterar ett fall av allmänfarlig eller
venerisk sjukdom är skyldig att anmäla detta. En läkare är också skyldig att
anmäla vissa andra, i lagstiftningen särskilt uppräknade smittsamma sjukdomar.
Mottagare av dessa anmälningar är'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren samt i
vissa fall miljö- och hälsoskyddsnämnden, dis- Prop. 1988/89:5
triktsläkaren och statens bakteriologiska laboratorium. Reglerna är olika
beroende på vilken läkare som skall göra anmälan och på vilken sjukdomsgrupp
den anmålningspliktiga sjukdomen hör till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vem
skall anmäla?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
möjligheterna att bekämpa smittsamma sjukdomar är det angeläget att man kan
spåra så många smittade som möjligt. Det är därför nödvändigt att alla som har-anledning
anta att de blivit smittade äv en samhällsfarlig sjukdom uppsöker en läkare, i
första hand för undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att man skall kunna följa förekomsten och utbredningen av smittsamma sjukdomar
i samhället krävs att de läkare som konstaterar fall av smitta meddelar detta
fill de myndigheter som på regional och central nivå ansvarar för att åtgärder
vidtas för att begränsa smittans utbredning. Ett sådant anmälningsförfarande är
en nödvändig förutsättning för att smittskyddsarbetet skall kunna bedrivas
rationellt. Om detta råder en bred enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredarens och remissinstansernas uppfattning att varje läkare som i sin
verksamhet konstaterar att hans patient har smittats av en viss smittsam
sjukdom skall vara skyldig att anmäla detta. Vid vilka sjukdomar som anmälan
skall göras kommer jag strax att redogöra för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, bl. a. socialstyrelsen, påpekar att smitta ibland konstateras
utan medverkan av läkare. Beträffande personal som arbetar med livsmedel
förekommer det att miljö- och hälsoskyddsnämnden fastställer att någon är
smittad. Dessa remissinstanser anser därför att man bör överväga
anmälningsskyldighet för nämnden i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att det finns skäl för miljö- och hälsoskyddsnämnden att
underrätta smittskyddsläkaren om befarad smitta som nämnden upptäcker i sin
tillsyn enligt annan lagstiftning, t. ex. livsmedelslagen, eller som på annat
sätt kommer till nämndens kännedom. Smittskyddslä-' karens uppgift blir då att
se till att den som misstänks vara smittad kommer till läkare för undersökning.
En bestämmelse bör tas in i smittskyddslagen om skyldighet för nämnden att
underrätta smittskyddsläkaren i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp frågan om inte vissa myndigheter och andra organ som
kommer i kontakt med smittade eller misstänkt smittade borde ha en generell
anmälningsplikt när de får reda på eller misstänker att någon är smittad.
Domstolsverket anser att det är av utomordentlig betydelse att befogade
misstankar om att någon bär smitta av en samhällsfarlig sjukdom snabbt kan
vidarebefordras till smittskyddsläkaren och föreslår därför en
anmälningsskyldighet för bl. a. socialnämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnder,
polismyndigheter och föreståndare för vårdanstalter och liknande inrättningar.
Likartade synpunkter förs fram av länsrätten i Göteborgs och Bohus län som
framhåller att skyddet för den enskildes integritet i dessa fall får vika för
samhällets intresse av att begränsa spridningen av samhällsfariiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag i likhet med utredaren och de flesta remissinstan<br>
sema att den nuvarande skyldigheten för föreståndare för hotell, pensionat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
liknande rörelser att anmäla inträffade sjukdomsfall inte bör föras över Prop.
1988/89:5 till den nya smittskyddslagen. Anmälningsplikten för dessa
befattningshavare kan undvaras utan men för smittskyddet. När det däremot
gäller anmälningsskyldighet för befälhavare på fartyg ställer sig saken
annorlunda. Enligt konventionen International Health Regulations (IHR), till
vilken Sverige har anslutit sig, föreligger skyldighet för både befälhavaren på
luftfartyg och befälhavaren på fartyg att anmäla fall av smitta ombord. Denna
skyldighet bör således komma till uttryck också i en ny smittskyddslagstiftning.
Jag avser att senare återkomma med förslag om s. k. karantänsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan att införa en anmälningsplikt för myndigheter och för andra
organ som kan komma i kontakt med smittade är bedömningen inte lika enkel.
Flera av de myndigheter och andra organ som här berörs får ibland kännedom om
att någon är smittad eller att det finns skäl att anta att någon är smittad. De
har emellertid inte sällan också ett mycket nära förhållande till de människor
som de kommer i kontakt med. Förhållandet bygger ofta på öppenhet från båda
sidor och på att de upplysningar som den enskilde lämnar om sig själv och
om,sina förhållanden i övrigt inte förs vidare till andra. Flera av dessa
myndigheters förutsättningar för att bedriva en framgångsrik verksamhet beror
därför i stor utsträckning på det förtroende som människorna har för dem. En
skyldighet för dem att anmäla smittade eller misstänkt smittade patienter eller
klienter till smittskyddsmyndigheterna skulle enligt min bedömning ge
begränsade vinster för smittskyddet men kunna vara av stor skada för den egna
verksamheten. Jag anser således att det inte finns tillräckliga skäl att
ålägga de myndigheter och andra organ som kommer i kontakt med smittade eller
misstänkt smittade en generell skyldighet att anmäla när de får reda på eller
misstänker att någon är smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomar
som skall anmälas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu över till frågan vid vilka sjukdomar som anmälan skall göras. Att de
samhällsfariiga sjukdomarna skall anmälas torde det inte råda några delade
uppfattningar om. Enligt gällande smittskyddslag skall emellertid inte endast
allmänfarliga och veneriska sjukdomar anmälas utan också vissa andra, i
smittskyddskungörelsen särskilt angivna sjukdomar. Utredaren och
remissinstanserna anser att det även framgent finns ett behov av att anmäla
sådana sjukdomar. Också jag anser att det finns ett antal smittsamma sjukdomar
som inte utgör ett lika stort hot mot befolkningens hälsa som de
samhällsfariiga, men där det är angeläget att man epidemiologiskt kan följa
deras utbredning, variationer m. m. i samhället. Även förekomsten av dessa
sjukdomar bör således anmälas av läkarna. En förteckning över dessa sjukdomar
bör tas in i smittskyddslagen. Jag vill också understryka att några
tvångsåtgärder mot den enskilde inte kan komma i fråga vid dessa sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
smittsamma sjukdomar som skall anmälas av de behandlande läkarna<br>
bör - liksom i gällande smittskyddslagstiftning - benämnas anmälnings<br>
pliktiga.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredaren anser att
regeringen skall bestämma vilka smittsamma sjuk- Prop. 1988/89:5 domar som
skall anmälas utöver de samhällsfariiga sjukdomarna. Som skäl för att
avgörandet bör ligga hos regeringen, anger hon att behovet av att kunna följa
dessa sjukdomar varierar med tiden varför förteckningen över sjukdomarna lätt
bör kunna ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att riksdagen och inte regeringen bör bestämma vilka
smittsamma sjukdomar som skall betraktas som samhällsfariiga. Jag finner det
därför konsekvent att riksdagen även bestämmer vilka övriga sjukdomar som skall
omfattas av en anmälningsskyldighet. Om det skulle bli nödvändigt att förklara
en ny smittsam sjukdom anmälningspliktig, bör regeringen kunna föreskriva
anmälningsplikt för sjukdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att följande sjukdomar, utöver de samhällsfariiga, skall vara
anmälningspliktiga: amöbainfektion, botulism, campylobacter, giardia lamblia,
hemorragisk nefrosonefrit, infektioner orsakade av atypiska mykobakterier,
legionärssjuka, listerios, malaria, papegojsjuka, stelkramp,
toxoplasmainfektion, trikinos och tularemi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
och då förekommer det att sjukdomar som år eller kan misstänkas vara smittsamma
och som inte hör till de anmälningspliktiga sjukdomarna lokalt eller regionalt
får en anmärkningsvärt stor.spridning eller uppträder i en elakartad form. Det
kan vara fråga om en tidigare känd.eller okänd sjukdom. Exempel på sådana icke
tidigare kända sjukdomar är "Buasju-kan" och
"Ockelbosjukan". Om sjukdomen kan misstänkas vara allvarlig är det
viktigt att sådana utbrott snabbt kommer till ansvariga myndigheters kännedom
så att utredningar och undersökningar kan påbörjas och eventuella åtgärder mot
smittspridning kan vidtas. Utredarens förslag att det bör, ske en anmälan även
i dessa fall har mottagits positivt av de remissinstanser som kommenterat
förslaget, bl.a. socialstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse. Också jag
anser att sådana sjukdomar bör anmälas till smittskyddsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
vem skall anmälan göras?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss påpekat är det nödvändigt att vissa smittsamma sjukdomars förekomst
anmäls till de myndigheter på regional och central nivå som ansvarar för att
åtgärder vidtas för att begränsa smittans utbredning. Anmälningarna bör därför
göras till smittskyddsläkaren i länet och till statens bakteriologiska
laboratorium. Liksom remissinstanserna biträder jag således utredarens förslag
i denna del. Smittskyddsläkaren måste ha anmälningarna för att kunna överblicka
smittskyddssituationen i länet och för att kunna övervaka och leda
smittskyddsarbetet samt för att kunna fullgöra sina övriga författningsenliga
åligganden. Laboratoriet behöver anmälningarna för att som nationellt
expertorgan kunna följa det epidemiologiska läget i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall objektinriktade åtgärder kan komma i fråga vid en samhällsfariig<br>
sjukdom anser utredaren att smittskyddsläkaren skall underrätta den myn<br>
dighet som har att vidta åtgärderna. Någon anmälan av läkaren direkt till<br>
t. ex. miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår utredaren inte. Utredaren<br>
anser också att underrättelse kan komma i fråga även vid andra anmäl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningspliktiga
sjukdomar än de samhällsfariiga. Någon bestämmelse i smitt- Prop. 1988/89:5
skyddslagen om underrättelse i de senare fallen föreslår hon dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser kritiserar utredarens förslag till
lösning när det gäller frågan hur främst miljö- och hälsoskyddsnämnden skall
underrättas om inträffade fall av smittsam sjukdom. Flera remissinstanser anser
att fallen bör anmälas direkt till nämnden av den läkare som konstaterat
smittan. Bland dessa remissinstanser märks socialstyrelsen, livsmedelsverket.
Svenska kommunförbundet och flera kommuner. Det framhålls att det är särskilt
angeläget att nämnden underrättas direkt när livsmedel eller badvatten utgör
smittkällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det förslag till ny smittskyddslag som jag här lägger
fram, skall,<br>
miljö- och hälsoskyddsnämnden vidta de objektinriktade åtgärder som<br>
behövs med anledning av inträffade sjukdomsfall. Nämndens åtgärder kan,<br>
till skillnad mot utredarens förslag, vidtas med stöd av smittskyddslagén.<br>
Detta hindrar naturligtvis inte att nämnden kan vidta åtgärder även enligt<br>
annan lagstiftning. Som flera remissinstanser framhåller är det ofta av stor<br>
betydelse att nämndens ingripanden kan ske snabbt. Redan relativt små<br>
fördröjningar kan ställa till stora olägenheter för smittskyddsarbetet. Det<br>
är också endast vid vissa sjukdomar som det kan behövas objektinriktade<br>
åtgärder av nämnden. Dessa sjukdomar är hepatit';A, kolera, mjältbrand,<br>
paratyfoidfeber, pest, rabies, salmonellainfektion, shigellos och tyfoidfe-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ber samt botulism, campylobacter, giardia lamblia, legionärssjuka,
listerios, papegojsjuka och toxoplasmainfektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande smittskyddslag har miljö- och
hälsoskyddsnämnden ett betydligt mer omfattande ansvar för att smittsamma
sjukdomar bekämpas än vad jag föreslår att nämnden skall få framdeles. Några
problem när det gäller skyddet för den enskildes integritet har detta ansvar
inte inneburit. Med beaktande av dessa förhållanden anser jag i likhet med
flera remissinstanser att inträffade sjukdomsfall i nämnda sjukdomar skall
anmälas av läkaren direkt till miljö- och hälsoskyddsnämnden och inte via smittskyddsläkaren.
Ändra anmälningspliktiga sjukdomar skall inte anmälas till nämnden. Anmälan
till nämnden behöver inte heller göras vid de sjukdomar som fått en
anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller som uppträder i en elakartad
form. Om åtgärder av nämnden kan bli aktuella vid en sådan sjukdom, bör det
ankomma på smittskyddsläkaren att informera nämnden om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna i en anmälan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande smittskyddslag finns inte några bestämmelser om
vilka uppgifter<br>
en anmälan skall innehålla. När det gäller allmänfarliga sjukdomar finns<br>
det inte heller i smittskyddskungörelsen några sådana bestämmelser. Där<br>
emot anges i 8 § smittskyddskungörelsen att i en anmälan till smittskydds<br>
läkaren om venerisk sjukdom skall lämnas uppgift om de två första och de</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.<br>
fyra sista siffrorna i den sjukes personnummer och om hans hemortslän.<br>
Om den sjuke vid infektion av HIV tillhör en s. k. riskutsatt gmpp skall<br>
denna grupp anges i anmälan. Några andra uppgifter om den sjukes identi<br>
tet får inte lämnas. Om den sjuke har uppgett att han varit i förbindelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med någon på sådant sätt
att smitta kunnat överföras skall en särskild Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anmälan göras med uppgift om
den senares namn och adress. Uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>denna person behöver dock
inte lämnas, om läkaren finner att denne utan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anmaning kommer att låta
undersöka sig utan dröjsmål. Om däremot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>patienten missköter sig,
t. ex. genom att inte komma till undersökning eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att inte följa givna
förhållningsregler, skall smittskyddsläkaren underrättas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om detta med angivande av
patientens identitet (9 § SmK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
berör inte närmare frågan om vilka uppgifter som en anmälan skall innehålla.
Endast någon remissinstans påpekar att hänsynen till den enskildes integritet
fordrar att i lagen anges åtminstone i huvuddrag vad som skall anmälas och inte
anmälas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
utredaren avlämnat sitt betänkande har i anledning av aids- epidemin förts en
omfattande och intensiv debatt om smittskyddslagstiftningen. En fråga som rönt
speciellt stor uppmärksamhet är värnet om de enskilda människornas integritet
och hur detta förhåller sig till kravet på ett effektivt smittskydd. I det
sammanhanget har särskilt uppmärksammats innehållet i de anmälningar som
läkarna skall lämna om sina smittade patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av uppgifter i en anmälan bestäms främst av vad uppgifterna skall användas till
och vem mottagaren är. Dessa två sidor hänger emellertid nära samman och kan
inte bedömas fristående från varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redogjort för hur smittskyddsläkarfunktionen skall stärkas i en
ny smittskyddslagstiftning. Smittskyddsläkaren har i gällande lagstiftning en
alltför passiv roll. Hans formella grund för att bedriva ett förebyggande,
epidemiologiskt inriktat smittskyddsarbete är starkt begränsad. För att vi
framdeles skall kunna möta de hot från smittsamma sjukdomar som finns i dag
och som vi kan drabbas av i framtiden måste vi ha en stark och flexibel
smittskyddsorganisation. Det är därför viktigt att smittskyddsläkaren ges de
fömtsättningar och befogenheter som han behöver för att kunna fullgöra sina
uppgifter inom det framtida smittskyddet. Av denna anledning har jag tidigare
lagt fram förslag om att smittskyddsläkaren skall nära samarbeta med i första
hand miljö- och hälsoskyddsnämnder och läkare samt att han skall ha rätt att
inhämta de upplysningar och handlingar som han behöver för att kunna fullgöra
sina uppgifter enligt smittskyddslagstiftningen. Till dessa förutsättningar hör
också att få så fullständiga uppgifter om de smittade söm sjukdomarnas
bekämpande kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smiitskyddsläkaren
har behov av att få information om de smittade i främst två syften. Det ena är
att göra det möjligt för honom att fortlöpande följa smittskyddssituationen
inom landstingsområdet och därmed underlätta för honom att leda
smittskyddsarbetet på ett sådant sätt att fortsatt smittspridning kan
förhindras. Det andra är att bereda honom möjlighet att vid behov gripa in i
enskilda fall där hans kunnande och erfarenhet eller rätt att bruka tvång kan
komma till användning, t. ex. när det gäller att förmå misstänkt smittade att
söka läkare för undersökning och andra smittskyddsåtgärder som direkt berör
enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det förstnämnda syftet krävs vid de sexuellt överförbara sjukdomar<br>
na inte särskilt omfattande eller detaljerade uppgifter i anmälan. Här har<br>
den behandlande läkaren det primära ansvaret för att undersökning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>smittspårning
m.m. kommer till stånd. Om de behandlande läkarnas verk- Prop. 1988/89:5 samhet
fungerar bra i detta avseende har smittskyddsläkaren sällan anledning att
vidta andra åtgärder än att följa hur smittskyddssituationen utvecklas inom
landstingsområdet. Genom att smittan vid dessa sjukdomar i huvudsak sprids vid
intima förbindelser mellan människor har patienten och den behandlande läkaren
goda förutsättningar att själva spåra smittvägarna och förhindra vidare
smittspridning bl. a. genom att förmå kontakter till patienten att söka läkare
för undersökning och behandling. En framgångsrik bekämpning av dessa sjukdomar
förutsätter att patienten kan känna ett orubbat förtroende för den behandlande
läkaren. Ätt uppgifter, som patienten lämnar läkaren om sig själv och om andra
förhållanden, inte förs vidare till någon annan torde i stor utsträckning vara
en förutsättning för detta förtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av vad jag nu redovisat anser jag att de anmälningar som jag nyss
föreslagit att de behandlande läkarna skall göra till smittskyddsläkaren inte
skall innehålla uppgift om den smittades identitet, om anmälan avser en
sexuellt överförbar sjukdom. Om den smittade vid en sådan sjukdom har lämnat
uppgift till läkaren om någon som han har varit i förbindelse med på ett sådant
sätt att smitta kunnat överföras, skall inte heller identiteten på denna person
anges i anmälan, om denne visar för läkaren att han utan dröjsmål låtit
undersöka sig av läkare. Andra uppgifter av betydelse för smittskyddet skall
anges i anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det däremot gäller andra anmälningspliktiga sjukdomar än de sexuellt överförbara
är smittskyddsläkarens behov av uppgifter större för att kunna fullgöra det
förstnämnda syftet. Den behandlande läkarens förutsättningar att på egen hand
bedriva smittspårning och annat smittskyddsarbete är vid dessa sjukdomar mer
begränsade. Sådana sjukdomar kan bekämpas endast om man har en vidare
epidemiologisk överblick än den som en enskild behandlande läkare kan förvärva.
Ett enstaka sjukdomsfall av en sådan sjukdom ger sällan information av något
större epidemiologiskt värde. Först sedan flera sjukdomsfall befunnits ha
samband med varandra kan man dra slutsatser om smittkälla,' spridningsvägar
etc. En förutsättning för att smittskyddsläkaren skall kunna finna sådana
samband är att han får kännedom om identiteten på dem som befinns vara smittade
och om andra för smittskyddet relevanta uppgifter. Detta förhållande innebär
att den behandlande läkaren måste anmäla sådana sjukdomsfall till
smittskyddsläkaren med angivande av bl.a. den smittades identitet. Att detta
skulle innebära några integritetsproblem kan jag inte se. Detta slag av
sjukdomar har sedan lång tid tillbaka anmälts med angivande av den smittades
namn och andra identitetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också erinra om att uppgifter som patienten<br>
lämnar till den behandlande läkaren skyddas av den stränga sekretess som<br>
gäller för hälso- och sjukvården. För den allmänna hälso- och sjukvården<br>
finns bestämmelser om sekretess i 7 kap. 1 § SekrL. För den privata hälso-<br>
och sjukvården finns bestämmelserom sekretess i 6 § tillsynslagen. Sekre<br>
tessen enligt 7 kap. I § SekrL gäller också för uppgifter hos smittskyddslä<br>
karen. Om en uppgift lämnas av en behandlande läkare till smittskyddslä<br>
karen kommer uppgiften följaktligen att åtnjuta ett lika starkt sekretess-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skydd hos
smittskyddsläkaren som hos den behandlade läkaren. Jag åter- Prop.
1988/89:5 kommer till sekretessfrågorna (avsnitt 2.1</span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det andra syftet med den information om de
smittade som smittskyddsläkaren är i behov av är förhållandet ett annat vid
samtliga samhällsfariiga sjukdomar. Här skall smittskyddsläkaren kunna ingripa
i ett enskilt fall. För ett sådant ingripande är det nödvändigt att smittskyddsläkaren
får mer ingående uppgifter om den smittade och förhållandena i övrigt än vad
som rimligen kan lämnas i de generella anmälningarna om sjukdomsfall från de
behandlande läkarna till smittskyddsläkaren. Sådana uppgifter bör lämpligen
lämnas i särskilda underrättelser till smittskyddsläkaren. Dessa
underrättelser skall således skiljas från de generella anmälningarna av
inträffade sjukdomsfall från de behandlande läkarna till smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsnämnden skalj vidta åtgärder vid
smittspridning från smittkällor i den fysiska miljön. Nämnden skall se till att
smittkällan elimineras genom smittrening eller andra lämpliga åtgärder.
Smittrening av t. ex. en ventilationsanläggning eller förstöring av ett parti
livsmedel förutsätter i sig inte att man känner till vilka människor som
kommit i kontakt med smittkällan. Vid de sjukdomar somhär är aktuella är det
emellertid ofta så att man inte vet varifrån smittan kommer. Först sedan man
lagt samman uppgifter från flera smittade kan det vara möjligt att finna smittkällan.
Ett sådant sammanfogande av uppgifter kan inte utföras av den behandlande
läkaren, som kanske har endast en smittad,patient. Detta är sedan lång tid
tillbaka en naturlig uppgift för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Också den
behandlande läkarens anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden måste således
innehålla uppgift om den smittades identitet och om andra nödvändiga uppgifter
för nämndens smittskyddsarbete. Vad jag nu sagt gäller samtliga sjukdomar som
skall anmälas till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att enligt gällande smittskyddslag skall anmälan till miljö-och
hälsoskyddsnämnden göras vid fler sjukdomar än vad jag föreslår i den nya
smittskyddslagen och med lika omfattande personuppgifter. Detta har inte
förorsakat några problem i integritetshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande innehållet i anmälningar till statens
bakteriologiska laboratorium viW jag anföra följande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare framhållit är det i vårt land tämligen
ovanligt med lokala utbrott av livsmedelssmitta. Mer än 90 % av sådan smitta
har utländsk härkomst. Inte sällan fordras det därför vid utbrott av t. ex.
salmonellainfektion en nationell överblick för att kunna se sambandet mellan
olika inträffade smittfall, som kan vara spridda över hela landet. Även vid
inhemska utbrott av smitta förekommer det att smittkällan uppdagas först sedan
man har fått en nationell överblick över situationen. För att detta arbete
skall kunna bedrivas rationellt fordras ofta tillgång till uppgift om de
smittades identitet och hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den allmänna vaccinationen mot tuberkulos har
avskaffats är det nödvändigt att nya sådana sjukdomsfall anmäls rned angivande
av identitet för att den centrala tuberkulosuppföljningen skall vara
rneningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser jag att anmälningar till.statens
bakteriologis-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ka laboratorium om
inträffade smittfall skallinnehålla samma uppgifter Prop. 1988/89:5 som
anmälningarna till smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock understryka att med den roll som smittskyddsläkarna föreslås få i den
nya smittskyddslagstiftningen är smittskyddsarbetet ute på fältet en uppgift
för främst smittskyddsläkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Statens
bakteriologiska laboratorium skall nära samarbeta med smittskyddsläkarna och
miljö- och hälsoskyddsnämnderna, underrätta dem om förhållanden som kan vara
av betydelse för deras verksamhet och, om dessa begär det, biträda dem i deras
smittskyddsarbete. Något hinder för laboratoriet att i andra fall pä plats
följa smittskyddsarbete som kan ha nationell betydelse finns självklart inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Sekretessen och smittskyddet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har endast översiktligt behandlat frågan om sekretessen och smittskyddet och
remissinstanserna har begränsat sina yttranden fill att peka på de
intressemotsättningar som finns mellan smittskyddets behov av informafion och
den enskildes krav på integritetsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redogör jag först översiktligt för de sekretessregler som i
främsta rummet kan vara av betydelse för smittskyddet. Därefter redovisar jag
konsekvenserna i sekretesshänseende av det förslag till ny smittskyddslag som
jag här lägger fram. Några förslag till ändringar i sekretesslagen med
anledning av den nya smittskyddslagen lägger jag inte fram nu. Som jag strax
skall redogöra för har jag för avsikt att senare ta upp frågor om
följdlagstiftning till den nya smittskyddslagen. I det sammanhanget återkommer
jag till frågan om ändring i sekretesslagen med anledning av den nya
smittskyddslagen. Föreskrifter i smittskyddslagen av betydelse för sekretessen
behandlar jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
smittskyddsarbetet framträder inte sällan de intressemotsättningar som finns
vad gäller å ena sidan smittskyddsmyndigheternas behov av tämligen detaljerade
uppgifter av ofta känslig natur om enskilda individer och å andra sidan den
enskildes intresse av att värna sin personliga integritet. Som jag tidigare
framhållit förutsätter ett effektivt smittskydd att de, smittade har
förtroende för och känner säkerhet i,myndigheternas åtgärder. Utan en atmosfär
av samförstånd skulle smittskyddet ha svårt att fungera väl. Den kanske
viktigaste förutsättningen i detta hänseende torde vara den sekretess som
gäller i smittskyddsarbetet eller som direkt berör denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
sekretessregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande bestämmelserna om sekretess vad gäller åtgärder mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittsamma
sjukdomar i det allmännas verksamhet finns i 7 kap. 1 § .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SekrL.
Beträffande sådana åtgärder gäller sekretess för uppgifter om en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden-, om det inte står</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>närstående
lider men. Att sekretess gäller för en uppgift innebär förbud att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>röja
uppgiften vare sig det sker muntligen, eller genom att en allmän</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handling
lämnas ut eller på annat sätt. Bestämmelserna i 7 kap. 1 § SekrL Prop.
1988/89:5 gäller inom all offentlig hälso- och sjukvård samt i annan offentlig
medicinsk verksamhet, såsom åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Miljö- och
hälsoskyddsnämndernas individuellt inriktade verksamhet inom smittskyddet
omfattas också av sekretessen enligt 7 kap. 1 § SekrL. När det gäller åtgärder
mot smittsamma sjukdomar som företas utanför det allmännas verksamhet, hos t.
ex. en privat verksam läkare, gäller i stället föreskrifterna i tillsynslagen.
Dessa är annoriunda utformade än de i sekretesslagen, men ger i praktiken samma
sekretesskydd som sekretesslagen. I princip gäller alltså samma sekretess inom
hälso- och sjukvård samt annan medicinsk verksamhet vare sig den bedrivs av det
allmänna eller i enskilda former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med att bekämpa smittsamma sjukdomar berör inte endast hälso- och
sjukvårdsverksamheten och smittskyddet utan också andra verksamheter, såsom
socialtjänsten, kriminalvården och polisens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretessen
inom socialtjänsten är i princip densamma som inom hälso-och sjukvården (7 kap.
4 § SekrL). Med socialtjänst förstås all verksamhet enligt lagstiftningen om
socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av
missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas
av socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter
inom kriminalvården, inberäknat skyddskonsulentens verksamhet, regleras i
främst 7 kap. 21 § SekrL. Uppgifter som finns hos polisen skyddas i
sekretesshänseende av ett flertal bestämmelser, bl.a. 7 kap. 19 och 20 §§
SekrL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
sekretesslagen gäller sekretess inte endast i förhållande till enskilda utan
också i förhållande till andra myndigheter. Detta innebär bl. a. att sekretess
gäller mellan de behandlande läkarna, smittskyddsläkaren, andra
smittskyddsläkare, hälso-. och sjukvården i övrigt, socialtjänsten, polisen och
kriminalvården. Samma slags sekretess gäller dock inte hos alla. Vidare kan
sekretess gälla inom en myndighet, nämligen om det inom myndigheten finns olika
verksamhetsgrenar som är att betrakta som självständiga i förhållande till
varandra (självständiga verksamhetsgrenar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Främst
för att myndigheterna skall kunna fullgöra sina åligganden och för att ge
förutsättningar för samarbete mellan myndigheterna finns i sekretesslagen
föreskrifter om i vilka fall sekretessbelagda uppgifter kan lämnas fill annan
myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 kap. 5 § SekrL utgör sekretess inte något hinder mot att en uppgift lämnas
ut. om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna
fullgöra sin verksamhet. Utlämnande med stöd av denna bestämmelse skall dock
ske restrikfivt. Sekretessen får efterges bara i sådana fall då ett utlämnande
av sekretessbelagda uppgifter är en nödvändig förutsättning för att en
myndighet skall kunna fullgöra ett visst åliggande. Blott och bart en
bedömning att effektiviteten i myndighetens handlande sätts ned genom en
föreskriven sekretess får alltså inte leda till att sekretessen åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga<br>
förhållanden i smittskyddsärenden torde bestämmelsen endast i speciella</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>situationer
kunna åberopas för ett utlämnande av uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
14 kap. 1 § SekrL får uppgifter utan hinder av sekretess lämnas Prop. 1988/89:5
till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Här bör observeras att det krävs en uppgiftsskyldighet för att uppgiften skall
få lämnas. Det räcker inte med en regel utanför sekretesslagen om att man har
rätt att lämna ut den. Vidare skall skyldigheten följa av lag eller förordning.
Det är inte tillräckligt med endast en föreskrift beslutad av myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet
finns i flera författningar. Skyldighet att lämna uppgifter i
smittskyddsärenden finns främst i smittskyddslagstiftningen. I 29 § SmL finns
en bestämmelse om att smittskyddsläkaren är skyldig att anmäla misstänkt fall
av koppleri till åklagare, om det behövs för att förhindra att brottsligheten
fortsätter. Vidare skall varje läkare som konstaterar fall av venerisk sjukdom
anmäla detta till smittskyddsläkaren (8 § SmK). Sjukdomsfall och fall av smitta
av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom anmäls med
angivande av den sjukes idenfitet (16-23 §§ SmK). Varje läkare skall anmäla
till smittskyddsläkaren när han har anledning misstänka att en patient som
lider av en venerisk sjukdom inte följer meddelade förhållningsregler, avbryter
behandlingen hos läkaren utan att styrka att han får behandling av annan läkare
eller underlåter att låta sig tas in på sjukhus fastän läkaren finner att han
inte kan behandlas i öppen vård utan fara för att sprida smitta (9 § SmK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1986/87:2 föreslog regeringen bl.a. ändringar i smittskyddslagen
som syftade till att främst förbättra smittskyddsläkarens möjligheter att
ingripa mot den som ansvarslöst sprider sådan smitta. Riksdagen antog
förslagen, som trädde i kraft den I februari 1987 (SoU 1986/87:9, rskr. 82, SFS
1986:1406). Den lagtekniska lösningen innebar en utvidgad uppgiftsskyldighet
enligt 14 kap. I § SekrL vid HIV-smitta. Lagändringarna innebar i korthet
följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndigheter — som genom sin
verksamhet får kännedom om uppgifter av betydelse för smittskyddsverksamheten -
och de som enskilt bedriver hälso- och sjukvård under socialstyrelsens tillsyn
är skyldiga att på begäran av smittskyddsläkaren lämna denne de uppgifter om
enskilda personer som han behöver för att kunna fullgöra sina åligganden enligt
smittskyddslagstiftningen (18 § SmL),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren skall
underrätta berörd socialnämnd, polismyndighet och skyddskonsulent, om det
behövs för att se till att en patient följer de föreskrifter om sin livsföring
m. m. som en läkare har meddelat honom för att hindra smittspridning (28 §
första stycket SmL),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om socialnämnden,
polismyndigheten eller skyddskonsulenten har fått sådana uppgifter om en
patient från smittskyddsläkaren och därefter i sin verksamhet uppmärksammar
förhållanden beträffande denna patient som tyder på att han inte följer
föreskrifterna, har de skyldighet att underrätta smittskyddsläkaren om detta
(28 § andra stycket SmL). Med anledning av prop. 1986/87:2 infördes också en
skyldighet för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>läkare
och annan hälso- och sjukvårdspersonal vid kriminalvårdsanstal<br>
ter att till styresmannen lämna ut uppgifter om att en intagen är smittad<br>
av en smittsam sjukdom som avses i smittskyddslagen. Uppgiftsskyldig<br>
heten gäller således också andra smittsamma sjukdomar än infektion av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HIV(37
§ första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
14 kap. 3 § SekrL, den s.k. generalklausulen, får uppgift lämnas till en annan
myndighet i sådana fall dådet är uppenbart att intresset av att ■
uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall
skydda. Generalklausulen är dock inte tillämplig inom t: ex. smittskyddet,
hälso- och sjukvården och socialtjänsten men väl inom t. ex-, polisverksamheten
och kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sekretessen
och den nya smittskyddslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av redovisningen av gällande sekretessregler för smittskyddet och för
andra verksamheter av betydelse för smittskyddet gäller ett mycket starkt skydd
för de uppgifter om enskilds hälsofillstånd och andra personliga förhållanden
som finns inom dessa verksamheter. Utgångspunkten för smittskyddet är att de
uppgifter av integritetskänslig natur som framkommer i kontakten mellan
patienten och läkaren skall så långt det är möjligt stanna mellan dem. I
princip kan en läkare i sin verksamhet lämna ut sådana uppgifter endast om det
är särskilt föreskrivet. Om det krävs att uppgifterna lämnas ut, sker ett
utlämnande endast till den som i sin verksamhet har ett behov av att få
tillgång till dem och endast nödvändiga uppgifter lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag anmäls fall av allmänfarlig sjukdom och av venerisk sjukdom till de
befattningshavare och myndigheter som enligt smittskyddslagstiftningen har
uppgifter inom smittskyddet. Av hävd har uppgifter som rör allmänfarliga
sjukdomar och andra anmälningspliktiga sjukdomar än de veneriska betraktats som
inte särskilt känsliga för den enskilde. Anmälningar som gäller dessa sjukdomar
har därför kommit att innehålla relativt detaljerade uppgifter om den enskilde
utan att detta uppfattats som integritetskränkan-de.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande de veneriska
sjukdomarna är förhållandet ett annat. Dessa<br>
sjukdomar har av ålder förknippats med skuld och skam. Anmälningar<br>
beträffande sådana sjukdomar från den behandlande läkaren till smitt<br>
skyddsläkaren innehåller därför inte uppgift om patientens identitet. Först<br>
, om pafienten missköter sig genom att t. ex. inte följa de förhållningsregler<br>
som den behandlande läkaren har meddelat för att förhindra smittspridning<br>
skall läkaren anmäla patienten till smittskyddsläkaren med angivande av<br>
fullständig identitet. Om patienten har uppgivit för den behandlande läka<br>
ren att han varit i förbindelse med en person på ett sådant sätt att smitta<br>
kunnat överföras, skall läkaren anmäla också denna person med fullstän<br>
dig identitet till smittskyddsläkaren, såvitt inte personen utan anmaning<br>
kommer att låta undersöka sig utan dröjsmål. Vidare kan uppgifter lämnas<br>
ut i de fall och under de särskilda fömtsättningar som föreslogs i<br>
prop. 1986/87:2 och som jag nyss redogjort för. I enstaka situationer kan<br>
uppgifter lämnas ut därför att det är nödvändigt för att den utlämnande<br>
myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Om en sekretessbelagd<br>
uppgift finns hos en myndighet där generalklausulen gäller, kan uppgiften<br>
lämnas ut med stöd av den bestämmelsen. I övrigt saknas nästan helt<br>
möjlighet att utbyta information av sekretessbelagda uppgifter. Detta gäl-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ler såväl mellan dem som
har arbetsuppgifter inom smittskyddet som Prop. 1988/89:5 mellan dessa och
andra myndigheter och enskilda vars verksamhet kan vara av betydelse för
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny smittskyddslagstiftning måste med nödvändighet, liksom den nu gällande,
inrymma bestämmelser som möjliggör ett visst informationsutbyte av
integritetskänsliga uppgifter mellan främst berörda myndigheter. Utgångspunkten
för ett utbyte av uppgifter måste vara att uppgift får lämnas endast då det är
nödvändigt för smittskyddsarbetet. Detta innebär att endast sådana uppgifter
som är relevanta för smittskyddet får lämnas liksom att uppgift får lämnas
endast till den som oundgängligen behöver uppgifter i sin verksamhet. Å andra
sidan får bestämmelserna om utlämnande inte utformas så restriktivt att
smittskyddsarbetet starkt försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning är bestämmelserna om utlämnande av uppgifter enligt gällande
smittskyddslagstiftning i stort väl avvägda. Inom smittskyddet kan det aldrig
bli tal om ett fritt eller skönsmässigt utlämnande av integritetskänsliga
uppgifter, även om skyddet för uppgifter i vissa fall kan försvåra
smittskyddsarbetet. Ett fritt utlämnande av integritetskänsliga . uppgifter går
inte att förena med ett öppet och demokratiskt samhälle med ett starkt värn av
den enskildes integritet. Vissa ändringar i smittskydds-lagsfiftningen som rör
sekretessen anser jag dock nödvändiga. Jag har härvid särskilt beaktat, att de
fördelar som står atf vinna med ett något friare utbyte av uppgifter kan vara
kortvariga och på sikt leda till svårigheter för smittskyddet genom att
människors förtroende för verksamheten minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har framhållit måste man i integritetshänseende, vidta särskilda
försiktighetsmått när det gäller sexuellt överförbara sjukdomar. Detta innebär
bl.a. att anmälningarna fill smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska
laboratorium om sådana sjukdomsfall bör, liksom i dag, ske utan angivande av
den smittades identitet, såsom jag tidigare har framhållit. Jag har i det
föregående emellerfid också föreslagit att smittskyddsläkaren vid behov i
enskilda fall skall ha rätt att få de upplysningar och handlingar från bl.a,
läkare som han behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt
smittskyddslagsfiftningen. I ett sådant fall måste smittskyddsläkaren ha rätt
att ta del av alla de uppgifter som han behöver, t. ex. uppgifter i
patientjournaler och andra handlingar som kan innehålla integritetskänsliga
uppgifter. Ätt smittskyddsläkaren därvid också skall få reda på den smittades
idenfitet är en självklarhet. Uppgift om identitet i dessa fall liksom andra
integritetskänsliga uppgifter om enskilda måste skyddas utomordentligt väl hos
smittskyddsläkaren och endast den personal hos smittskyddsläkaren som
oundgängligen behöver uppgifterna i sin verksamhet kan få tillgång till dem.
Det ankommer på smittskyddsläkaren att svara för att sekretesskyddade uppgifter
inte kommer i orätta händer. Sådana uppgifter får inte heller utan stöd i
författning lämnas ut från smittskyddsläkaren. Behovet för statens
bakteriologiska laboratorium att ta del av identitetsuppgifter vid de sexuellt
överförbara sjukdomarna bedömer jag inte så stort, att jag är beredd föreslå
att laboratoriet skall få fillgång till sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller övriga samhällsfariiga sjukdomar föreligger inte samma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behov av att skydda
enskildas identitet och andra känsliga uppgifter. Anmälningar om inträffade
sådana sjukdomsfall bör därför, på samma sätt som i dag, göras med angivande av
bl.a. identitetsuppgifter. Vid dessa sjukdomar bör, som jag tidigare har
redogjort för, smittskyddsläkaren, miljö- och hälsoskyddsnämnden, statens
bakteriologiska laboratorium och den behandlande läkaren ha rätt att utbyta den
information om bl.a. enskilda som är erforderlig för att de skall kunna bekämpa
smittspridningen. Ett slentrianmässigt utlämnande av uppgifter får det dock
inte bli tal om. Självklart är det också i dessa fall nödvändigt att
uppgifterna skyddas på ett säkert sätt mot obehöriga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också pä en annan punkt
anser jag att ett friare informationsutbyte är motiverat. Enligt gällande
smittskyddslagstiftning har smittskyddsläkarna inte någon möjlighet att utbyta
information mellan sig när det gäller sekretesskyddade uppgifter. Behovet av
utbyte av information är inte stort men av stor betydelse i de fall ett utbyte
kan bli aktuellt. Uppgifter om enskilda bör därför kunna lämnas från en
smittskyddsläkare till en annan om uppgiften är nödvändig för
smittskyddsverksamheten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.12
Samordningen av smittskyddslagen med LVM och LSPV vid infektion av HIV</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Om förutsättning föreligger för ett tvångsomhändertagande enligt
både lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och
smittskyddslagen bör vård enligt LVM väljas om missbrukaren kan tas om hand på
ett sådant sätt att det inte finns grundad anledning befara att han skall
sprida HIV-smitta under den tid som beslutet om LVM-vård består. I annat fall
bör framställningen till länsrätten avse tvångsisolering enligt
smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den som vårdas för
missbruk enligt LVM inte kan beredas fortsatt sådan vård utan risk för att han
skall sprida HIV-smitta, bör han omhändertas för tvångsisolering enligt
smittskyddslagen, såvida förutsättning för tvångsisolering föreligger. Beslutar
länsrätten om tvångsisolering i ett sådant fall bör beslutet om LVM-vård bestå.
Beslutet enligt smittskyddslagen innebär dock att den smittade skall flyttas
över till ett sjukhus som drivs av en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det i ett enskilt fall
samfidigt föreligger förutsättning för psykiatrisk vård enligt lagen (1966:293)
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) och tvångsisolering
enligt smittskyddslagen bör vård enligt LSPV väljas i första hand. Om den som
är föremål för tvångsisolering enligt smittskyddslagen insjuknar i en psykisk
sjukdom bör han beredas vård enligt LSPV, om förutsättningarna för vård enligt
den lagen är uppfyllda. Beslutet om tvångsisolering bör dock bestå tills
vidare om den psykiatriska vården beräknas pågå under endast en kortare tid. Om
vården inte kan ges där tvångsisoleringen sker. får den tvångsisolerade föras
över till en vårdinrättning för psykiatrisk tvångsvård.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Utredaren har inte berört frågan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Några remissinstanser har pekat på behovet av samordning av smittskyddslagen
med LVM och LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
legala problem som uppkommit till följd av spridningen av HIV-smitta har främst
kommit att gälla narkotikamissbrukarna. Ett vanligt inslag i missbruksmönstret
bland heroinister är att man delar heroinet genom att låta injektionssprutan
med innehåll gå från den ene missbrukaren till den andra. Detta torde uppfattas
som ett uttryck för samhörighet mellan missbrukarna men också som ett sätt att
hushålla med det dyrbara heroinet. Detta förfarande är emellertid
utomordentligt riskfyllt frän smittspridningssynpunkt. Flera sjukdomar sprids
mycket lätt på detta sätt, bl.a. hepatit B och infektion av HIV. En annan
smittväg är prostitutionen. Många narkotikamissbrukande kvinnor prostituerar
sig för att kunna finansiera sitt missbruk. Detta gäller inte bara
heroinmissbruk utan också andra former av narkotikamissbruk. Ätt risken för
smittspridning vid prostitution är stor säger sig självt, särskilt som kunderna
inte sällan är beredda att betala ett högre pris för att slippa använda kondom
vid samlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat problem som pekats på i aids-debatten är hur man skall förfara med
psykiskt sjuka människor som smittats med HIV. Dessutom kan HIV-smittan i sig
förorsaka skador av psykisk natur. Studier från främst USA visar att viruset i
vissa fall kan ge upphov fill hjärnskador som leder till psykiska sjukdomar.
Vidare har man riktat uppmärksamheten på att narkotikamissbrukare inte sällan
har svåra psykiska störningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
LVM finns bestämmelser om att missbrukare under givna förutsättningar kan
beredas vård oberoende av eget samtycke. Om det gäller en missbrukare som är
yngre än 20 år kan tvångsvård beredas enligt lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU). Beträffande den som lider av psykisk
sjukdom finns bestämmelser om tvångsvård i LSPV. Med psykisk sjukdom jämställs
i lagen psykisk abnormitet, som inte är psykisk sjukdom eller utgörs av hämning
i förståndsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att också en ny smittskyddslag skall innehålla
bestämmelser om tvångsisolering. Liksom i dag kan detta leda till praktiska
problem beträffande vilken lag som bör tillämpas i ett enskilt fall, när
förutsättningarna för tvångsingripande samtidigt är uppfyllda enligt både
smittskyddslagen och LVM eller LSPV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har inte särskilt berört frågan hur tillämpningen av de olika tvångslagarna
skall samordnas. Några remissinstanser, bl.a. länsrätten i Stockholms län,
länsstyrelsen i Östergötlands län och Stockholms kommun, framhåller att
samordningsfrågan måste tas upp till behandling i en proposition med förslag
till en ny smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag i det följande tar upp frågan om samordning av smittskyddslagen<br>
med LVM resp. LSPV, avser jag endast hur beslut om tvångsisolering<br>
enligt smittskyddslagen kan samordnas med beslut om tvångsvård enligt<br>
nämnda lagar. Några samordningsproblem när det gäller övriga bestäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>melser i smittskyddslagen,
t.ex. beslut om läkarundersökning av miss- Prop. 1988/89:5 tänkt smittade,
torde inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagén
— LVM</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
syn på frågan om förhållandet mellan gällande smittskyddslag och lagstiftningen
om tvångsvård av vuxna missbrukare har jag redovisat i prop. 1987/88:147. Jag
kan här erinra om vad jag då anförde (s. 92 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ta upp frågan om den nya lagens avgränsning mot
smittskyddslagen (1968:231). Syftet med smittskyddslagen är att skydda
befolkningen mot allvarliga smittsamma sjukdomar. De sjukdomar som omfattas av
lagen delas in i främst allmänfarliga och veneriska sjukdomar. Den enskildes
behöv av hälso- och sjukvård när han drabbas av smitta är det sörjt för genom
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Detta innebär att LVM och
smittskyddslagen kan tillämpas parallellt och oberoende av varandra. Ätt en
missbrukare är smittad av exempelvis gonorré eller HIV hindrar inte att han
bereds vård enligt LVM, om LVM:s övriga rekvisit är uppfyllda. Han är under
vistelsen på LVM-hemmet underkastad smittskyddslagens regler om t. ex.
skyldighet att följa läkares föreskrifter orii åtgärder för att hindra
smittspridning. Om en missbrukare som bereds vård med stöd av LVM på ett
LVM-hem är smittad av en allmänfarlig eller venerisk sjukdom och det finns
grundad anledning att befara att han sprider smitta pä LVM-hemmet, kan han med
stöd av smittskyddslagens regler mot sin vilja tas in på ett sjukhus. Det finns
således inget som hindrar att någon som, vårdas enligt LVM blir föremål för
åtgärder enligt smittskyddslagen, om hänsynen till smittskyddet sä kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förutsättning föreligger för ett tvångsomhändertagande enligt både LVM och
smittskyddslagen, bör, länsstyrelsen och smittskyddsläkaren samråda innan en
framställning om tvångsingripande enligt någon av de nämnda lagarna görs hos
länsrätten. Om de finner att det finns skäl anta att missbrukaren kan tas om
hand på ett sådant sätt enligt LVM, att det inte finns grundad anledning befara
att han skall sprida smitta, bör framställningen till länsrätten avse vård
enligt LVM. Om det däremot står klart att sådan risk för smittspridning
föreligger, bör framställningen i stället avse intagning på sjukhus enligt
smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns grundad anledning att befara att den som vårdas enligt LVM sprider
smitta, kan smittskyddsläkaren — om förutsättningar i övrigt föreligger — göra
en framställning till länsrätten om intagning på sjukhus enligt
smittskyddslagen. Beslutar länsrätten om intagning bör beslutet om LVM-vård
bestå. Beslutet enligt smittskyddslagen innebär dock att den smittade skall
flyttas över till ett sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
står fast vid denna bedömning. En ny smittskyddslag förändrar ingenfing i detta
hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagén
- LSPV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till LSPV sägs inget om hur lagen förhåller sig till smitt<br>
skyddslagen. Inte heller i den översyn av LSPV som socialberedningen har</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>redovisat i betänkandet
(SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssaker- Prop. 1988/89:5 heten tas
frågan upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som missbruket hos narkotikamissbrukaren utgör den<br>
verkliga orsaken till att hans beteende inte kan godtas frän smittskydds<br>
synpunkt, så torde den psykiska störningen utgöra motsvarande orsak hos<br>
den psykiskt störde. För att förhindra smittspridning från en psykiskt störd<br>
person är det följaktligen av avgörande betydelse att han kan beredas<br>
psykiatrisk vård. Ällmänt sett torde det vara så, att vård enligt LSPV ges<br>
under sådana förutsättningar och i sådana organisatoriska former att risken<br>
för att patienten skall sprida smitta under vården bör vara begränsad.<br>
Detta innebär att det inte torde finnas något större praktiskt behov av att<br>
kunna ingripa med beslut om tvångsisolering enligt smittskyddslagen be- ,<br>
träffande den som bereds vård enligt LSPV. Någon regel som utesluter att<br>
beslut om tvångsisolering fattas i sådana fall är dock inte påkallad.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>, ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
både LSPV-värd och tvångsisolering på sjukhus enligt smittskyddslagen övervägs
beträffande en person, bör i enlighet med det anförda smittskyddsläkaren
regelmässigt avvakta utgången av ärendet enligt LSPV innan han eventuellt gör
en framställning hos länsrätten enligt smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering
enligt smittskyddslagen utgör inte något hinder mot att omhänderta den
tvångsisolerade för vård enligt LSPV. Om den psykiatriska vården inte kan ges
där tvångsisoleringen sker, får den tvångsisolerade föras över till en
vårdinrättning där sådan vård kan ges. Bl. a. med hänsyn till den korta tid som
LSPV-värd i vissa fall pågår, bör beslutet om LSPV-vård inte medföra att
beslutet om tvångsisolering enligt smittskyddslagen upphävs. Om patienten
kommer att vårdas enligt LSPV under en inte helt kört tid torde oftast syftet
med tvångsisoleringen förfalla och beslut bör fattas om att tvångsisoleringen
skall upphöra. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård förbereds för närvarande med sikte på
att förslag skall kunna läggas fram, för riksdagen i år. I det sammanhanget
blir det naturligt att åter beröra förhållandet mellan smittskyddslagen och
den psykiatriska tvångsvårdsregleringen. Jag vill emellertid här nämna att jag
bedömer det troligt att det jag nu har angett om avgränsningen bör kunna ha
giltighet också sedan LSPV har ersatts med en ny lagstiftning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.13
Tvångsåtgärder m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Läkarundersökning, tvångsisolering och tillfälligt omhändertagande på
sjukhus skall kunna ske mot den enskildes vilja. Tvångsbehandling får inte
förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsundersökning
får företas av den som har anledning anta att han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom och som inte utan dröjsmål frivilligt söker läkare för
undersökning. Ingrepp som kan riskera den enskildes hälsa eller i övrigt
förorsaka annat än obetydligt men får inte förekomma vid undersökningen.
Beslut om läkarundersökning utan den enskildes medgivande fattas av
smittskyddsläkaren. Beslutet kan inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det av särskilda skäl behövs för att förhindra befarad smittspridning, får
smittskyddsläkaren besluta att den som har anledning anta att han har smittats
av en samhällsfarlig sjukdom, som inte är sexuellt överförbar, skall
tillfälligt tas om hand på sjukhus. Omhändertagandet skall bestå till dess det
klariagts huruvida han har smittats, dock högst sju dagar. Beslutet kan
överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsisolering skall fattas beträffande den som för smitta av en
samhällsfarlig sjukdom, om han inte frivilligt medverkar till de åtgärder som
behövs för att hindra smittspridning. Ett sådant beslut skall fattas också om
det finns grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade
förhållningsregler och underlåtenheten innebär en uppenbar risk för
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsisolering fattas av länsrätten på ansökan av smittskyddsläkaren. I
brådskande fall skall smittskyddsläkaren fatta beslut om omedelbar
tvångsisolering. Ett sådant beslut skall omedelbart underställas länsrättens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisoleringen
får pågå under högst tre månader, men kan därefter förlängas med högst sex
månader åt gången. Omhändertagandet skall ske på sjukhus som drivs av en
landstingskommun. En HIV-smittad narkotikamissbrukare kan under vissa
förutsättningar överflyttas till en institution för narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
tvångsisoleringen skall den smittade ges ett gott psykosocialt omhändertagande.
Han skall få det stöd och den hjälp som behövs och motiveras att ändra sin
inställning och livsföring på ett sådant sätt att tvångsisoleringen kan
upphöra. Permission skall kunna beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
tvångsisoleringen skall det vara möjligt att undersöka ingående post,
omhänderta och förverka bl. a. alkohol och andra berusningsmedel samt att
företa kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Överläkaren beslutar i
sådana frågor. Beslut om förverkande får överklagas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
beslutar efter samråd med överläkaren om permission. Smittskyddsläkaren
beslutar om när tvångsisoleringen skall upphöra. Ett beslut att inte medge
permission eller att tvångsisoleringen inte skall upphöra kan överklagas av
den tvångsisolerade till länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagen
skall inte innehålla några straffbestämmelser om spridande av samhällsfarlig
sjukdom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredarens förslag: Överensstämmer i stort med mitt
förslag. Utredaren Prop. 1988/89:5 har dock inte gått närmare in på vad som
skall gälla under tvångsisoleringen. I övrigt avviker hennes förslag främst på
följande punkter från mitt förslag. Beslut om tvångsvis läkarundersökning skall
i regel ha föregåtts av en anmodan från smittskyddsläkaren till den enskilde
att söka läkare och den enskilde skall inte ha följt anmodan. Ett beslut om
läkarundersökning kan överklagas till länsrätten. Förutsättningarna för
tvångsisolering är att det finns risk för smittspridning och att
tvångsisolering framstår som den enda tänkbara åtgärden för att hindra
smittspridning eller att den smittade inte kan eller vill medverka till andra
åtgärder. Även den som är misstänkt smittad får tvängsisoleras. Beslut om
tvångsisolering fattas av smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som inte följer smittskyddsläkarens beslut om förhållningsregler,
läkarundersökning och isolering på sjukhus kan dömas till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker
eller har ingen erinran mot att läkarundersökning och isolering får ske med
tvång. Remissinstansema har i allmänhet inga invändningar i sak mot de av
utredaren föreslagna förutsättningarna för tvångsåtgärderna. Länsrätten i
Stockholms län anser dock att den enskilde i första hand skall föreläggas att
underkasta sig den aktuella åtgärden. Länsrätterna i Stockholms och Göteborgs
och Bohus län anser att tvångsisolering av den som inte är konstaterat smittad
bör få ske bara i undantagsfall och endast under den tid som är oundgängligen
erforderlig för att konstatera smittsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser, däribland flertalet juridiska
instanser, är kritiska till förslaget att tvångsisolering skall beslutas av
smittskyddsläkaren. De anser att beslut som innebär frihetsberövande åtgärder
skall fattas av domstol eller regelmässigt underställas domstol för prövning.
En del remissinstanser anser att även beslut om läkarundersökning skall fattas
av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser påpekar att frågan om
tvångsisoleringens upphörande bör regleras i författningstexten och inte som i
utredarens förslag enbart kommenteras i motivuttalanden. Inga invändningar har
gjorts mot förslaget att smittskyddsläkaren beslutar om när tvångsisoleringen
skall upphöra. Däremot anser flera remissinstanser att det i författningen
klart bör framgå, att beslut om att tvångsisoleringen inte skall upphöra kan överklagas
till länsrätten av den tvångsisolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat sig över utredarens
förslag om en bötessankfion vid förseelser mot smittskyddsläkarens beslut är
negativa till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande smittskyddslag kan vissa åtgärder
genomföras mot den enskildes vilja. Tvång fär under vissa angivna
förutsättningar användas för att genomföra läkarundersökning och behandling
samt för att inta någon på sjukhus (tvångsisolering).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande smittskyddslag utgår från att det skall vara
möjligt att fastställa<br>
vilka som är smittade av en viss sjukdom och att vidare smittspridning från</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de smittade skall kunna
förhindras. Om det krävs för att nå dessa syften Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>godtar lagen användning av
tvångsåtgärder. Enligt min uppfattning finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det inte skäl att nu
frångå denna bedömning. Jag delar därför utredarens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och remissinstansernas
uppfattning att tvång även fortsättningsvis bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna tillgripas i syfte
att utröna om någon är smittd av en samhällsfarlig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjukdom och att förhindra
smittspridning från den som är smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vem
som är smittad fastställs genom en läkarundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittspridning
kan förhindras på i huvudsak tre sätt: 1. Den smittade följer meddelade
förhållningsregler i sin livsföring. 2. Den smittade genomgår medicinsk
behandling till smittfrihet. 3. Den smittade tas in på sjukhus eller vistas på
en annan lämplig plats så att smittspridning kan förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag närmare går in på förutsättningarna för att använda tvång i dessa fall,
vill jag understryka vikten av att smittskyddsarbetet inriktas på att motivera
den enskilde till frivillig medverkan. Om någon inte uppsöker läkare eller
medverkar till nödvändiga åtgärder för att hindra smittspridning, bör
smittskyddsläkaren försöka förmå honom till detta. Först om detta inte lyckas
bör tvångsåtgärder tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tvångsundersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om möjlighet att läkarundersöka någon mot hans vilja är i gällande
smittskyddslag olika utformade vid de allmänfarliga sjukdomarna och de
veneriska sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
de allmänfarliga sjukdomarna är den som lider av eller utan att vara sjuk för
smitta av en allmänfarlig sjukdom skyldig att på anfordran av distriktsläkare
låta undersöka sig av denne eller annan läkare som han hänvisas till av
distriktsläkaren. Skyldighetn gäller också den som av läkare misstänks lida av
eller föra smitta av en allmänfarlig sjukdom (6 § SmL). Om den enskilde
åsidosätter sin skyldighet, kan åtgärden på begäran av miljö- och
hälsoskyddsnämnden genomföras med biträde av polis (25 § SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
de veneriska sjukdomarna är den som har anledning anta att han<br>
lider av en sådan sjukdom skyldig att söka läkare för undersökning (12 §<br>
SmL). Om han åsidosätter denna skyldighet, skall smittskyddsläkaren<br>
anmana honom att söka läkare för undrsökning samt att förete intyg om att<br>
detta skett (13 § första stycket SmL). En sådan anmaning skall smitt<br>
skyddsläkaren rikta också till den som en veneriskt sjuk person uppgivit<br>
sig ha varit i förbindelse med på ett sådant sätt att smitta kunnat överföras<br>
(15 § första stycket SmL). Smittskyddsläkarens anmaning skall vara skrift<br>
lig och innehålla en erinran om påföljden för underlåtenhet att följa anma<br>
ningen (13 § andra stycket och 15 § andra stycket SmL). Om någon under<br>
låter att följa smittskyddsläkarens anmaning kan länsstyrelsen besluta att<br>
han skall inställas hos läkare för undersökning (14 § första stycket och 15 §<br>
tredje stycket SmL). Om det skäligen kan antas att smittskyddsläkarens<br>
anmaning inte skulle efterföljas, får länsstyrelsen besluta utan föregående<br>
anmaning (14 § första stycket SmL). Om länsstyrelsens beslut inte kan<br>
avvaktas utan fara, kan smittskyddsläkaren meddela ett sådant beslut.<br>
Smittskyddsläkarens beslut skall omedelbart underställas länsstyrelsens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prövning (14 § andra
stycket SmL). Efter länsstyrelsens eller, i förekom- Prop. 1988/89:5 mande
fall, smittskyddsläkarens beslut får läkaren genomföra erforderlig undersökning
och ta de prov som krävs för att avgöra om venerisk sjukdom föreligger (14 §
tredje stycket SmL). Om det behövs kan läkarundersökningen genomföras med
biträde av polis (25 § SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss framhållit bör en läkarundersökning under tvång tillgripas först sedan
frivilliga åtgärder misslyckats att få den som misstänks vara smittad
undersökt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredaren och remissinstanserna anser jag att tvångsundersökning, på samma
sätt som enligt gällande rätt, bör fä tillgripas först då det föreligger en
grundad misstanke om smitta i det enskilda fallet. Detta innebär, att var och
en som kommit i kontakt med smitta av en samhällsfarlig sjukdom på ett sådant
sätt att smitta kunnat överföras skall kunna tvångsvis undersökas av läkare, om
han inte låter sig frivilligt undersökas. Allmänt riktade tvångsundersökningar
bör däremot inte få förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redogjort för när skyldigheten att söka läkare och att underkasta
sig läkarundersökning uppkommer (avsnitt 2.8). Vägrar eller underlåter någon av
annat skäl att frivilligt låta sig läkarundersökas när skyldigheten har
inträtt, skall smittskyddsläkaren se till att en läkarundersökning kommer till
stånd, om nödvändigt med tvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare redovisat är skyldigheten att uppsöka läkare och att låta sig
undersökas inte beroende av den enskildes egen uppfattning om sin skyldighet i
detta avseende. Vid de sexuellt överförbara sjukdomarna är det inte ovanligt
att s.k. kontakter till den smittade kan vara ovilliga att låta sig
läkarundersökas. Ett trovärdigt påstående av någon, som för smitta av en
sexuellt överförbar sjukdom, att han eller hon har haft samlag med en viss
person bör doc, liksom för närvarande, ge möjlighet till tvängsundersökning,
även om den utpekade förnekar den påstådda händelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ätt
någon har en livsföring eller ett beteende i övrigt som allmänt sett är
riskfyllt från smittspridningssynpunkt är däremot ensamt inte en tillräcklig
grund för att skyldigheten att låta sig undersökas skall inträda. Den omständigheten
at någon är intravenös narkotikamissbrukare eller homosexuell man kan således
inte ensam grunda rätt att tvångstesta för infektion av HIV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga i detta sammanhang är hur ingripande medicinska undersökningar som
skall få utföras mot den enskildes vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande lag anges beträffande de allmänfarliga sjukdomarna att<br>
patienten är skyldig att tillhandahålla läkaren nödvändigt undersöknings<br>
material eller tillåta att sådant tas (6 § SmL). Av förarbetena till lagen<br>
framgår att en remissinstans hade ifrågasat om det inte borde finnas valfri<br>
het mellan att tillåta provtagning och att underkasta sig isolering (prop.<br>
1968:36 s. 64). Departementschefen avvisade emellertid invändningen<br>
med motiveringen att det som regel var ofrånomligt med undersökningar<br>
och provtagningar för att sjukdomens art skulle kunna fastställas. Han<br>
ansåg att det fick ankomma på socialstyrelsen, som fillsynsmyndighet, att<br>
meddela erforderliga anvisningar om vilka prov som får tas och vilka<br>
undersökningar som får göras vid misstänkta fall av den ena eller andra<br>
sjukdomen. Departementschefen utgick från att anvisningarna utformades</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så,
att någon opåkallad kränkning inte sker av patientens integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1988/89. I .saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En mötsvarande bestämmelse
om provtagning finns för de veneriska Prop. 1988/89:5 sjukdomarna (14 §
tredje stycket SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anför att förekomsten av ett smittämne eller en sjukdorn vanligen fastställs
genom laboratorieundersökning av saliv; urin, avföring och liknande
kroppsutsöndringar. Dessa slag av provtagning, liksom tagande av blodprov,
anser utredaren att patienten rimligen måste tåla. Undersökningar och
provtagningar som innebär större operativa ingrepp eller som på annat sätt kan
utsätta patienten för hälsorisker som inte är obetydliga bör däremot inte få
utföras mot patientens vilja. Som exempel häipå nämner utredaren provtagning
från ryggmärgskanalen eller vävnader från inre organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om provtagning har inte särskilt kommenterats av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning är det självklart att den undersökningsmetod<br>
skall väljas som innebär minst obehag för den enskilde. För att avgöra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huruvida
smitta föreligger vid de sjukdomar som jag tidigare föreslagit skall betraktas
som samhällsfariiga,krävs i allmänhet endast ett obetydligt ingrepp, ofta ett
enkelt blodprov eller avföringsprov. Vilka undersökningar och prov som skall
göras resp. tas i en viss situation får avgöras från fall till fall. Ingrepp
som kan riskera den enskildes hälsa eller i övrigt förorsaka annat än
obetydligt men bör dock inte få förekomma. Detta innebär att diagnosen i
sällsynta fall kan komma att ställas med ledning av andra rön och
undersökningsmaterial än de tekniskt sett mest effektiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också understryka, att eftersom ändamålet med én tvångsundersökning är
att fastställa huruvida ett visst smittämne eller en viss sjukdom föreligger,
får undersökningen härjämte inte ha något annat syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag att smittskyddsläkaren skall besluta om läkarundersökning med tvång
har godtagits av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser, bl. a.
länsrätten i Stockholms län, anser dock att en läkarundersökning som sker med
tvång utgör ett så omfattande intrång i den enskildes integritet, att frågan
bör prövas av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att en domstolsprövning allmänt sett är eftersträvansvärd
när det gäller frågor som innebär integritetsintrång. Som jag tidigare
framhållit kommer de läkarundersökningar som kan bli aktuella att avse endast
mindre, kroppsliga ingrepp, såsom tagande av prov från avföring, saliv och
blod. Man kan här jämföra med den blodprovstagning som sker vid misstanke om
rattonykterhet. Beslut härom fattas vanligtvis av undersökningsledaren eller,
vid fara i dröjsmål, av polisman. Vidare är det ofta nödvändigt att snabbt
kunna utröna om smitta föreligger eller eji Mot denna bakgrund anser jag i
likhet med utredaren och flertalet remissinstanser att integritetsaspekten
blir tillräckligt beaktad om räten att besluta om läkarundersökning läggs pä
smittskyddsläkaren. Eftersom ett sådant beslut mäste kunna verkställas
omedelbart, skulle en överprövning av beslutet te sig mindre meningsfylld för
den enskilde. Med hänsyn till detta förhållande bör beslutet inte kunna
överklagas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsbehandling</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande smittskyddslag är den som lider av en allmänfarlig eller venerisk
sjukdom skyldig inte endast att låta sig undersökas utan också att underkasta
sig nödvändig vård och behandling för sjukdomen. I 8 § gällande smittskyddslag
föreskrivs beträffande allmänfarlig sjukdom att den som intagits på en
sjukvårdsanstalt får kvarhållas och ges nödvändig vård till dess han med hänsyn
till faran för att han skall sprida smitta kan behandlas i öppen vård.
Beträffande venerisk sjukdom finns bestämmelser i 12 och 16 §§ samma lag.
Enligt 12 § är den som har anledning anta att han lider av en venerisk sjukdom
skyldig att söka läkare och underkasta sig den undersökning och behandling som
behövs. I 16 § föreskrivs att den som intagits på sjukhus för en venerisk
sjukdom får kvarhållas och ges nödvändig vård till dess grundad anledning
befara att han skall sprida smitta inte längre föreligger. Rätten att
tvångsbehandla enligt smittskyddslagen har uppmärksammats senast vid
riksdagens behandling av prop. 1985/86:13 om ändring i smittskyddslagen
(1968:231) m.m.(SoU 4, rskr. 15, SFS 1985:870).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om också en ny smittskyddslag skall ge möjlighet att
tvångsvis behandla smittade, pekar utredaren inledningsvis på att medicinsk
behandling i dessa fall vanligen består av läkemedelsbehandling men också kan
innebära andra behandlingsmetoder såsom kirurgiska ingrepp. Medicinsk behandling
är ofta en effektiv åtgärd för att hindra att smittämnen förs vidare. Men,
framhåller utredaren, enligt hälso- och sjukvårdslagen skall all vård bygga på
respekt för de enskildes självbestämmande och integritet. I nämnda lag
föreskrivs att vården och behandlingen så långt det är möjligt skall utformas
och genomföras i samråd med den enskilde. Erfarenheter från tillämpningen av
gällande smittskyddslag, påpekr utredaren, tyder på att de flesta låter sig
behandlas om en sådan möjlighet finns. Det finns dock, framhåller hon, ett
fåtal människor som inte vill ha behandling. Det kan bero på bl. a. deras
livsåskådning, religion eller på att de misstror hälso- och sjukvården eller
smittskyddet. Utredaren poängterar att tvångsbehandling enligt hennes uppfattning
inte är nödvändig för att bedriva ett effektivt smittskydd. Det är i dag också
ytterst sällsynt att tvång kommer till användning i dessa situationer. Sett
enbart från smittskyddssynpunkt räcker det att den smittade isoleras från
omgivningen, antingen i hemmet eller på sjukhus för att hindra smittspridning.
Utredaren föreslår mot denna bkgrund och med beaktande av grundsynen i hälso-
och sjukvårdslagen att den enskilde inte längre skall vara skyldig att underkasta
sig medicinsk behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag i denna del kritiseras av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. Som utredaren påpekar är medicinsk
behandling i de allra flesta fall det utan jämförelse bästa sättet att få någon
smittfri och därigenom hindra vidare smittspridning; vilket ju är det främsta
syftet med smittskyddet. Ofta räcker det med en läkemedelsbehandling av t. éx.
ett antibiotikum. Sådana behandlingar är okomplicerade och med ytterst få
undantag helt ofarliga för patienten. Det finns emellertid också
läkemedelsbehandligar där effekten är tveksam eller som är förenade med
betydande biverkningar för patienten. Som ett exempel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan jag nämna de försök
med behandling med läkemedlet AZT vid infek- Prop. 1988/89:5 tion av HIV
som pågår både i värt land och pä andra håll i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medicinsk
behandling vid smittsamma sjukdomar är emellertid inte begränsad till
läkemedelsbehandling utan kan också inrymma kirurgiska ingrepp, som kan vara
obehagliga och ibland riskfyllda för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan aspekt som måste beaktas är huruvida tvångsbehandling under dessa
förutsättningar och för detta syfte står i överensstämmelse med den etiska
uppfattning som finns i hälso- och sjukvården. En av grundprinciperna inom all
hälso- och sjukvård innebär att det är patienten själv som avgör om han vill ta
emot den värd och behandling som han erbjuds. Han har således rätt att
acceptera eller avstå från en behandling, men i princip inte rätt att själv
bestämma vilke behandling som skall väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsteg
frän principen om patientens självbestämmande kan dock ske i vissa fall. Om
patienten till följd av en psykisk sjukdom eller en jämställd psykisk
abnormitet inte själv kan ta ställning till frågan huruvida han är i behov av
vård oc behandling, anses det allmänt etiskt försvarbart att vårda och behandla
patienten utan att denne lämnat sitt samtycke till åtgärden eller kanske till
och med motsatt sig den. Bestämmelser om vård och behandling i sådana fall
finns i den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen. Däremot har från främst
visst läkarhåll ifrågasatts om det kan anses etiskt försvarbart att tvångsvis
vårda och behandla patienter som inte lider av psykisk sjukdom. Bl.a. har
hävdats, att det skulle strida mot de etiska reglerna för läkaryrket att
tvångsvis behandla en patient för en smittsam sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
skäl kan anföras till stöd för att det bör finnas bestämmelser om
tvångsbehandling i smittskyddslagen, i första hand effektivitetsskäl. Man kan
också med fog hävda att normalt innebär en medicinsk behandling i dessa fall ett
så begränsat intrång i den enskildes integritet att detta måste tålas med
hänsyn till smittskyddsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredaren är jag dock tveksam till om det är nödvändigt för
smittskyddet att kunna behandla smittade mot deras vilja. Såvitt jag känner
till har man under de senaste arfiondena inte använt sig av denna tvångsåtgärd.
Motdetta kan man dock göra gällande, att det kan vara befintligheten av
tvångsbestämmelser som lett till att tvångsåtgärder inte behövt tillgripas. Hur
det förhåller sig med detta torde vara svårt att få reda på. För egen del är
jag övertygad om att andra skäl väger tyngre när den smittade söker läkare för
behandling, än skyldigheten att göra det. Sjukdomssymptomen är ofta så
obehagliga, att den smittade har ett starkt egenintresse av att bli behandlad.
Härtill kommer att de flesta människor är angelägna om att inte föra smittan
vidare till andra. Om man i smittskyddslagen tar in en bestämmelse som
möjliggör tvångsbehandling, måste man rimligtvis också ange vilka former av behandling
till smittfrihet som kan komma i fråga vid de olika sjukomarna. En sådan
precisering kan vara svår att göra. Det går inte heller att bortse från de
etiska betänkligheter mot tvängsbehandling i dessa fall som finns främst hos
hälso- och sjukvårdspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en samlad bedömning har jag funnit att övervägande skäl talar för att<br>
en ny smittskyddslag inte bör innehålla några bestämmelser om tvångsbe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handling.
Om den situationen skulle inträffa att en smittad vägrar att Prop. 1988/89:5
genomgå behandling till smittfriet får andra lösningar väljas allt efter förhållandena
i det enskilda fallet. I många fall torde det beträffande flera av de
samhällsfariiga sjukdomarna räcka med att den smittade får förhållningsregler
om vad han skall iaktta i sin livsföring för att hindra smittspridning. Om det
inte skulle räcka med förhållningsregler för att eliminera risken för
smittspridning får man överväga att tvångsisolera den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TillfiäUigl
omhändertagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har föreslagit skall en behandlande läkare meddela varje patient
som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom de
förhållningsregler som behövs för att hindra smittspridning. Detta innebär att
förhållningsreler ofta kommer att meddelas innan det är klarlagt om patienten
är smittad eller ej. I dessa fall är syftet med förhållningsreglerna
följaktligen att förhindra befarad smittspridning. I de flesta sådana fall
torde förhållningsregler vara tillräckliga för att tillgodose smittskyddets
intresse. Vid vissa sjukdomar kan det dock bli nödvändigt att patienten låter
sig frivilligt tas in på sjukhus för att förhindra eventuell smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållningsregler
eller frivillig intagning på sjukhus torde regelmässigt vara tillräckliga
åtgärder för att effektivt förhindra smittspridning i dessa fall. Erfarenheten
visar emellertid att det då och då förekommer att patienten inte följer
förhållningsreglerna eller vägrar att låta sig tas in på sjukhus. Ibland är
omständigheterna sådana att det redan vid läkarundersökningen framstår som
uppenbart eller som högst sannolikt att patienten inte kommer att följa
förhållningsreglerna eller att låta sig tas in på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de situationer där man inte kan påräkna patientens frivilliga medverkan är det
nödvändigt att smittskyddslagen tillhandahåller de medel som kan behövas för
att förhindra smittspridning också då det ännu inte står klart om patienten är
smittad eller ej. Jag skall strax redovisa mina förslag vad gäller ingripanden
sedan det klarlagts att patienten har smittats av en samhällsfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
lägger fram en generell lösning på detta problem. Hon föreslår att inte endast
den som är sjuk i en samhällsfarlig sjukdom eller utan att vara sjuk för smitta
av en sådan sjukdom skall kunna tvängsisoleras, utan också den som skäligen kan
misstänas vara sjuk eller föra smitta av en sådan sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser är tveksamma till utredarens förslag i denna del. De
ifrågasätter om en så ingripande åtgärd som en frihetsberövande tvångsisolering
bör komma i fråga beträffande den som endast misstänks vara smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip delar jag remissinstansernas tvekan. Enligt min uppfattning bör<br>
tvångsisolering komma i fråga endast beträffande personer som för smitta<br>
av en samhällsfarlig sjukdom och som inte vill medverka till att hindra '<br>
smittspridningen på annat sätt. Som jag nyss framhållit finns det dock i<br>
vissa situationer ett behov av att kunna ingripa med effektiva smittskydds<br>
åtgärder också innan man med säkerhet vet om patienten är smittad eller</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ej,
nämligen om det föreligger speciella omständigheter som visar eller som Prop.
1988/89:5 tyder på att patienten inte är beredd att frivilligt medverka till de
åtgärder som behövs för att förhindra befarad smittspridning. En sådan
omständighet är självklart ett uttalande eller handlande av patienten som
visar att han inte är beredd att frivilligt medverka på det sätt som bedöms
nödvändigt från smittspridningssynpunkt. En annan sådan omständighet kan vara
patientens sociala situation och livsföring. Utbrott av difteri t. ex. drabbar
inte sällan människor som är socialt utslagna och fysiskt nedgångna, bl. a.
vissa grupper av alkoholister. I sådana kretsar kan smittan få en mycket snabb
spridning med risk för de smittades liv och hälsa. För att hindra smittspridning
i dessa situationer kan man ofta inte förlita sig på att den misstänkt smittade
skall följa meddelade förhållningsregler i avvaktan på att man kan fastställa
huruvida han är smittad eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att smittskyddsläkaren skall ha rätt att besluta om ■
tillfälligt omhändertagande - i avvaktan på resultatet av läkarundersökningen
- av den som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig
sjukdom som inte är sexuellt öveförbar. Detta överensstämmer i sak med vad som
gäller enligt nuvarande smittskyddslag. Som förutsättning för omhändertagandet
måste gälla att åtgärden av särskilda skäl behövs för att förhindra befarad
spridning av smitta. Med hänsyn till smittrisk oc till att medicinska åtgärder
kan behövas, bör omhändertagandet ske på sjukhus. Omhändertagandet får inte
göras längre än nödvändigt. Så snart resultatet av undersökningen föreligger
skall beslut om det tillfälliga omhändertagandet hävas. Detta bör i de flesta
fall kunna ske redan efter-några få dagar. Beslutet får aldrig gälla mer än sju
dagar. Om det visar sig att den omhändertagne för smitta, skall han självklart
erbjudas den be- , , handling som behövs för att göra honom smittfri.
Om han vägrar att låta sig behandlas fär andra åtgärder övervägas, i yttersta
fall tvångsisolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande smittskyddslag är den som lider av eller för smitta av en . .
-allmänfarlig sjukdom skyldig att låta sig intas för vård på sjukhus efter
beslut av distriktsläkare, stadsläkare eller motsvarande läkare, om han med
hänsyn till faran för smittans spridning inte kan behandlas i öppen vård.
Skyldigheten gäller också den som av en läkare misstänks lida av eller föra
smitta av en allmänfarlig sjukdom. Om den berörda personen begär det, skall
läkarens beslut om intagning underställas länsrättens prövning ( § SmL). Den
som intagits på sjukhus får kvarhållas där och ges nödvändig vård till dess han
med hänsyn till faran för att han skall sprida smitta kan behandlas i öppen
vård (8 § SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
grundad anledning befara att någon skall sprida smitta av en<br>
venerisk sjukdom skall han av smittskyddsläkaren anmanas att låta inta sig<br>
på sjukhus (13 § SmL). Underlåter han detta kan länsrätten besluta att han<br>
skall intas på sjukhus. Smittskyddsläkaren har rätt att i brådskande fall<br>
fatta ett sådant beslut (14 § andra stycket SmL). Den som har intagits på<br>
ett sjukhus får kvarhållas och ges nödvändig vård till dess grundad anled<br>
ning befara att han skall sprida smitta inte längre föreligger. Vid infektion</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av HIV kan den som är
missbrukare av narkotika under vissa förutsätt- Prop. 1988/89:5 ningar
överföras till en värdinstitution för vård och behandling för missbruket. Vid
vistelsen på institutionen består beslutet enligt smittskyddslagen om intagning
på sjukhus (16 § SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar utredarens uppfattning att möjligheten till tvångsisolering måste finnas
kvar också i en ny smittskyddslagstiftning. Även jag delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går närmare in på frågan om tvångsisolering av den som för smitta, vill jag
understryka att smittspridning med få undantag framgångsrikt kan förhindras på
annat sätt och med frivilliga åtgärder. Förhållningsregler, medicinsk
behandling eller frivllig intagning på sjukhus räcker i de flesta fall för att
hindra att smitta sprids. Ibland kan det vara behövligt att mer än en sådan
åtgärd vidtas samtidigt. Vid flertalet sjukdomar ges sålunda medicinsk
behandling också åt den som är intagen på sjukhus. I något fall kan en av
åtgärderna vara fillräcklig. Beträffande t. ex. den som inte vill genomgå
medicinsk behandling till smittfrihet eller där någon sådan behandling inte
finns att tillgå, kan det från smittskyddssynpunkt vara tillräckligt om den
smittade iakttar givna förhållningsregler och i övrigt vidtar försiktighetsmått
i sin livsföring. Först om smittspridning inte kan hindras på sådan frivillig
våg bör tvångsisolering kunna tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här också understryka att tvångsisolering kan bli aktuell endast
beträffande den som för smitta, dvs. när sjukdomen befinner sig i ett smittsamt
skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att tvångsisolering skall kunna komma i fråga år följaktligen,
att den som för smitta inte vill medverka till de frivilliga åtgärder som
behövs för att hindra smittans spridning. Varje försummelse i detta avseende
kan dock inte leda till tvångsisolering. Underlåtenhet att t. ex. följa en
meddelad förhållningsregel eller underkasta sig medicinsk behandling kan vara
tillräcklig grund för tvångsisolering endast om underlåtenheten medför risk
för smittspridning. Risken för smittspridning måste därvid bedömas utifrån den
smittades personliga förhållanden samt sjukdomens smittsamhet och
spridningssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon inte låter sig frivilligt tas in på sjukhus eller behandlas fill
smittfrihet kan detta enkelt påvisas. Däremot är det betydligt svårare att
styrka att någon bryter mot meddelade förhållningsregler. Med hänsyn till den
överhängande rik för smittspridning som ofta torde föreligga vid brott mot
förhållningsregler, bör tvångsisolering därför kunna komma i fråga också i de
fall det finns grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade
förhållningsregler och undrlåtenheten innebär en uppenbar risk för
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om vem som skall besluta om tvångsisolering föreslår
utredaren att beslutanderätten bör ligga på smittskyddsläkaren. Flera
remissinstanser kritiserar förslaget och framhåller att sådana beslut alltid
bör ankomma på en domstol. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del har jag förståelse för de skäl som föranlett utredaren att<br>
lägga beslutanderätten för tvångsomhändertaganden på smittskyddsläka<br>
ren. Något formellt hinder mot en sådan lösning torde inte föreligga. Enligt<br>
2 kap. 9 § andra stycket regeringsformen skall den soiti har blivit omhän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dertagen tvångsvis av
annan anledning än brott eller misstanke om brott Prop. 1988/89:5 kunna få
saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Eftersom utredaren föreslår
att smittskyddsläkarens beslut skall kunna överklagas till domstol är således
kravet i nämnda bestämmelse i regeringsformen uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med flera remissinstanser är jag dock tveksam till att lägga
beslutanderätten beträffande tvångsisolering på smittskyddsläkaren. Ett beslut
om tvångsisolering är ett betydande ingrepp i den enskildes personliga
förhållanden. Övervägandena som föregår ett isoleringsbeslut är inte enbart av
medicinsk art utan innefattar även en legalitetsprövning om förutsättningarna
för isolering föreligger. En enskild smittskyddsläkare skulle inte få någon
större erfarenhet av detta slag av beslut, eftersom de inte är så vanligt
förekommande inom en normalstor landstingskommun. Domstolarna däremot har en
betydande erfarenhet av olika former av frihetsberövanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra omständigheter talar för en domstolsprövning i dessa fall. I
domstolshandläggningen deltar ofta nämndemän. Ur den enskildes synvinkel kan
det vara mer tillfredsställande att beslut om tvångsisolering inte fattas av en
enda person utan att flera deltar i handläggningen. Praxisbildningen kan
underlättas av de olika rättsfallssammanställningar av domstolsavgöranden som
publiceras. En enskild smittskyddsläkares beslut kommer inte lika lätt till
allmän kännedom. Det är ocså i andra lagstiftningar om administrativa
frihetsberövanden en strävan att en domstol om möjligt skall besluta om
frihetsberövanden. Mot denna bakgrund anser jag att övervägande skäl talar för
att beslut om tvångsisolering bör ankomma på domstol. För de enstaka fall där
ett domstolsbeslut inte kan avvaktas med hänsyn till risken för smittspridning
bör smittskyddsläkaren kunna fatta ett beslut om omedelbar tvångsisolering. Ett
sådant beslut av smittskyddsläkaren skall omedelbart underställas rättens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
domstolar som är mest lämpade att handha denna typ av mål är enligt min
uppfattning de allmänna förvaltningsdomstolarna, och då i första hand
länsrätterna. De prövar frihetsberövanden av liknande art i mål' enligt lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1981:1243) om
vård av missbmkare i vissa fall. Beslut om att tvångsisoleringen skall upphöra
bör dock fattas av smittskyddsläkaren. Han bör i sådana frågor samråda med den
överläkare som svarar för den tvångsisolerade. Ett beslut om att tvångsisoleringen
inte skall upphöra bör kunna överklagas av den tvångsisolerade till länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
om tvångsisolering bör anhängiggöras hos länsrätten genom ansökan av
smittskyddsläkaren. Jag återkommer under nästa avsnitt till själva
domstolsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till behovet av medicinska bedömningar avseende bl.a.<br>
infekfionsrisker och den isolerades psykiska tillstånd bör tvångsisolering<br>
ske på sjukhus som drivs av en landsfingskommun. Med sjukhus avser jag<br>
detsamma som hälso- och sjukvårdslagen, dvs. en sjukvårdsinrättning för<br>
intagning av den som behöver sluten vård. Något krav på att tvångsisole<br>
ringen skall ske på ett sjukhus av en viss storlek eller med en viss inrikt<br>
ning bör inte ställas upp.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheten
enligt gällande smittskyddslag att under vissa förutsättning- Prop.
1988/89:5 ar överflytta en HIV-smittad narkotikamissbrukare till en institution
där missbrukaren kan få vård för missbruket bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss framhållit är avsikten med ett beslut om
tvångsisolering att förhindra att den isolerade fortsätter att sprida smitta.
Orsaken till att smittspridningen inte kan förhindras på annat sätt än genom
ett tvångsingripande torde oftast vara att den smittade inte kan förmås att
frivilligt underkasta sig de åtgärder och inskränkningar i sin livsföring som
är nödvändiga för att hindra smittans vidare spridning. Mot denna bakgrund
ligger det i sakens natur att ett beslut om tvångsisolering inte kan definitivt
begränsas i tiden när beslutet fattas. Ett beslut om tvångsisolering bör dock
avse en viss längsta tid, vilken vid behov kan förlängas genom nya beslut.
Tvångsioleringen måste alltid pågå så länge det finns risk för smittspridning
av nämnd orsak. Först när situationen för den isolerade har ändrats pä ett
sådant sätt, att förutsättningarna för tvångsomhändertagandet inte längre
föreligger, kan beslutet om tvångsisolering hävas. Jag återkommer strax till
frågan om vilken längsta tid ett beslut om tvångsisolering bör gälla m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Längden på tvångsisoleringen kommer således att vara
avhängig av bl. a. den isolerades inställning till sin situation och till sin
omgivning. Det är därför viktigt att tvångsisoleringen inte endast blir ett
innehållslöst avskiljnde av den isolerade från omvärlden. En förutsättning för
att man skall kunna påverka och positivt förändra hans situation och attityd är
att han erbjuds en god omvårdnad och en meningsfull attitydpåverkan. Sjukvårdshuvudmannen
måste således erbjuda den isolerade olika former av hjälp och stöd, som får
anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Om den isolerade skulle
motsätta sig sådana erbjudanden eller visa sig ointresserad av dem, måste
krävas att personalen ändå på lämpligt sätt fortsätter sina försök att motivera
den isolerade. Beträffande t. ex. smittade narkomaner krävs tålmodiga åtgärder
för att få dem mottagliga för attitydpåver-kande insatser. I många fall torde
det vara nödvändigt med samarbetemed andra myndigheter, t. ex. de sociala
myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutet om tvångsisolering kan således inte upphävas
förrän risken för fortsatt smittspridning bedöms undanröjd. Särskilt vid
sjukdomar som det inte finns någon bot mot, såsom vid infektion av HIV, kan ett
upphävande av beslutet om tvångsisolering vara förenat med risker för andra
människors liv och hälsa. En möjlighet till permission skulle kunna vara ett
realistiskt sätt att pröva den tvångsisolerades villighet och möjlighet att
leva på ett sådant sätt att han inte riskerar att smitta andra människor.
Tillfällig vistelse utanför sjukhuset under sådana former skulle också vara ett
ytterligare uttryck för ett humanitärt synsätt på dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att i smittskyddslagen öppnas en möjlighet
att bevilja tvångsisolerade permission. En permission bör ocksä kunna utformas
så, att den avser återstoden av den bestämda tiden för tvångsisolering. Detta
innebär att beslutet om tvångsisolering kan upphöra att gälla samtidigt som
permissionen går till ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En permission bör kunna förenas med särskilda villkor, t.
ex. att hålla<br>
viss kontakt med smittskyddsläkaren eller med den behandlande läkaren.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör ankomma på
smittskyddsläkaren att efter samråd med den ansva- Prop. 1988/89:5 rige
läkaren besluta om permission.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för vistelse i dessa fria former är dock, att det är rimligt ,
anta att den isolerade kan klara friheten utan risk för smittspridning. Att
uppenbart äventyra andra människors liv och hälsa kan inte godtas. Vidare måste
självklart en permission kunna avbrytas med omedelbar verkan, om det finns skäl
misstänka att den isolerade utsätterandra för smittrisk eller på annat sätt
bryter mot de särskilda villkoren som är förenade med permissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
den tvångsisolerade skall ha fillfälle att ta emot besök är en självklarhet.
Detta förutsätter dock att besöken kan ske utan risk för smittspridning och att
de förläggs till tidpunkter som är lämpliga med hänsyn till verksamhetens
bedrivande. Genom permission och möjligheten att ta emot besök blir emellertid
omhändertagandet av den isolerade mindre slutet än vad det är i dag. En sådan
ökad öppenhet kan leda till problem som tidigare inte förelegat. Det finns skäl
anta att tvångsisolering av smittbärare också i framtiden kommer att i huvudsak
gälla HIV-smittade narkotikamissbrukare. Eftersom missbruket i sig
regelmässigt torde vara den verkliga orsaken till att en narkotikamissbrukare
lever på et sådant sätt att han utsätter sin omgivning för smittrisk, är det
nödvändigt för motivationsarbetet att den tvångsisolerade inte får tillgång
till alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel under denna tid. För
detta krävs att lämpliga kontrollåtgärder kan vidtas. Enligt min uppfattning
bör därför i smittskyddslagen tas in bestämmelser om undersökning av ingående
post, omhändertagande och förverkande av alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel och , sprutor eller kanyler samt kroppsvisitation och ytlig
kroppsbesiktning efter förebild i motsvarande bestämmelser i lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga och i lagen (1981:1243) om vård av
missbrukare i vissa fall. Beslut i dessa frågor bör fattas av den överläkare
som ansvarar för den tvångsisolerade. Ett beslut om förverkande bör kunna
överklagas till länsrätten. Ändra sådana beslut bör inte kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss framhållit är det inte möjligt att i beslutet om tvångsisolering ange
under hur lång tid beslutet skall gälla. Med hänsyn fill att omhändertagandet i
ett enskilt fall kan bli långvarigt, är det enligt min mening nödvändigt att
fortlöpande pröva behovet av tvångsisolering. Detta bör ske så, att ett beslut
om tvångsisolering får gälla under högst tre månader, men att isoleringen
därefter kan förlängas med högst sex månader åt gången. Även frågor om
förlängning bör prövas av länsrätten. Det bör ankomma på smittskyddsläkaren att
ansöka om förlängning av tvångsisoleringen hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätt att söka begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar är att kriminalisera
vissa smittfarliga beteenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att gällande smittskyddslag gjordes tillämplig på infek<br>
tion av HIV upphävdes 26 § i lagen. Paragrafen innehöll bestämmelser om<br>
straff för den som lider av en venerisk sjukdom och med vetskap eller -</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>misstanke om det har
könsligt umgängesamt för den som eljest uppsåtligen Prop. 1988/89:5 eller
av grov oaktsamhet utsätter annan för fara att bli smittad av venerisk sjukdom.
Skälet till att denna bestämmelse togs bort var bl. a. en önskan att stärka
förtroendet för smittskyddsarbetet (prop. 1985/86:13, SoU 4, rskr. 15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
- som överlämnade sitt förslag till en ny smittskyddslag innan
strafftestämmelsen i 26 § hade upphävts - föreslär att straffbestämmelsen inte
skall föras över till en ny smittskyddslag. Eftersom bestämmelsen redan hade
upphävts innan remisstiden gick ut har flertalet remissinstanser inte berört
frågan. Länsrätten i Stockholms län förordar dock en fortsatt kriminalisering i
smittskyddslagen av spridande av smitta. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den senare tidens debatt kring infektion av HIV har det förts fram förslag om
att åter införa någon form av sanktion i smittskyddslagen för den som vårdslöst
eller hänsynslöst sprider HIV-smitta. Det har gjorts gällande att
tvångsisoleringen borde ersättas av en fängelsepåföljd beträffande den som
medvetet sprider smitta. Det framhålls att spridande av smitta inte bör bedömas
annorlunda än andra allmänfarliga beteenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill först slå fast att tvångsisolering som smittskyddsåtgärd aldrig kan
generellt ersättas av straffsanktioner. En straffpåföljd kan bli aktuell först
sedan en straffbelagd handling har begåtts. Tvångsisolering däremot skall i
princip vidtas preventivt för att hindra vidare smittspridning oavsett om det
föreligger en straffbar handling eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med förslaget att upphäva straffbestämmelsen i 26 § gällande
smittskyddslag konstaterade jag att det var sällsynt att någon fälldes till
ansvar enligt bestämmelsen. Under åren 1972-1982 lagfördes endast sex personer
med stöd av lagrummet. Det har nu gått drygt två år sedan bestämmelsen
upphävdes. Det har under denna tid inte framkommit något som talar för att smittskyddsarbetet
i stort skulle påverkas i negativt hänseende av att det i smittskyddslagen inte
finns bestämmelser som kiminaliserar spridandet av smitta genom sexuellt
umgänge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
mitt förslag till en ny smittskyddslag kommer, som jag tidigare har redogjort
för (avsnitt 2.5), särregleringen av de veneriska sjukdomarna i princip att
upphöra. Sexuellt överförbara sjukdomar kommer i lagen att behandlas i huvudsak
på samma sätt som övriga samhällsfariiga sjukdomar. Som jag tidigare har
framhållit bör dock uppgifter om enskilda vid dessa sjukdomar också framgent ha
ett särskilt starkt skydd. Det finns mot denna bakgrund inte skäl att
särreglera spridande av de sexuellt överförbara sjukdomarna. Om en
straffbestämmelse ånyo skulle införas i smittskyddslagstiftningen borde den
därför avse uppsåtligt eller oaktsamt spridande av varje samhällsfariig
sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del tror jag inte att en kriminalisering skulle effektivisera
smittskyddet. Däremot finns det tecken som talar för att den avskräckande
effekt en kriminalisering åsyftar i stort uppnås genom den risk för tvångsisolering
som föreligger beträffande den som utsätter andra för smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om smittskyddslagen
inte kommer att innehålla någon straffbe<br>
stämmelse, innebär detta inte att spridande av smitta kommer att vara<br>
straffritt. I brottsbalken finns flera bestämmelser som beroende på omstän- ,<br>
digheterna i det särskilda fallet kan bli tillämpliga då någon sprider smitta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till annan. Jag vill
erinra om vad jag anförde härom i samband med förslaget att upphäva 26 §
smittskyddslagen (prop. 1985/86:13 s. 16 f).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Handläggningen av mål och ärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En ny smittskyddslag skall innehålla vissa kompletterande
bestämmelser om förvaltningsprocessen. I mål om tvångsisolering pä sjukhus
skall länsrätten som regel hålla muntlig förhandling. Vid avgörande av sådana
mål i kammarrätten skall nämndemän delta. När smittskyddsläkaren har fattat ett
beslut om omedelbar tvångsisolering eller när en fråga om tvångsisolering skall
omprövas av länsrätten, skall målet företas till avgörande inom en vecka frän
den dag då beslutet underställdes resp. då ansökan kom in till länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enskilde skall även i fortsättningen ha möjlighet att beviljas offentligt
biträde eller annan rättshjälp i vissa mål enligt smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut som fattas
enligt smittskyddslagen skall gälla omedelbart, om inte något annat förordnas i
beslutet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Utredaren har inte lämnat något förslag om de processuella frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Endast några enstaka remissinstanser, huvudsakligen de juridiska, har berört
dessa frågor. Länsrätterna i Stockholms, Östergötlands samt Göteborgs och Bohus
län har pekat på att domstolsförfarandet bör regleras, de senare länsrätterna
hänvisar till de processuella bestämmelserna i LVM. Kammarrätten i Göteborg
framhåller att 12 och 15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte bör vara
tillämpliga i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndighet regleras
i förvaltningslagen (1986:223). Bestämmelserom handläggningen av mål hos
förvaltningsdomstol finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291) och lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Bestämmelserna i de två
förstnämnda lagarna gäller enbart i den mån avvikande bestämmelser inte har
meddelats i andra författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande smittskyddslag finns inga avvikande handläggningsbestämmelser. Detta
innebär att de nämnda författningarna gäller utan inskränkningar vid
handläggningen av mål och ärenden enligt smittskyddslagen. Jag delar
remissinstansernas uppfatting att det finns skäl att i en ny smittskyddslag
införa bestämmelser som i vissa avseenden avviker från eller som kompletterar
bestämmelserna i nämnda lagar. Såväl LVU som LVM innehåller särskilda regler om
domstolsförfarandet och handläggningen av ärenden i övrigt. Jag anser det
lämpligt att smittskyddslagens handläggningsregler så långt möjligt
överensstämmer med motsvarande bestämmelser i dessa båda lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i föregående avsnitt föreslagit att länsrätten skall vara första instans
beträffande beslut om tvångsisolering och att målen bör anhängig-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>göras
i rätten på ansökan av smittskyddsläkaren. I dessa fall kommer Prop. 1988/89:5
således processen i länsrätten att innebra ett tvåpartsförfarande. Detta
överensstämmer med vad som gäller i mål enligt LVM och LVU. I mål där den
enskilde har överklagat ett beslut som smittskyddsläkaren eller överläkaren
fattat under tvångsisoleringen (besvärsmål), anser jag däremot inte att
smittskyddsläkaren eller överläkaren bör vara part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
i förvaltningsdomstol är enligt huvudregeln i förvaltningsprocesslagen
skriftligt. I handläggningen får dock ingå muntlig förhandling beträffande viss
fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen i målet eller främja
ett snabb avgörande av målet. Vidare skall bl.a. i länsrätt muntlig förhandling
hällas om den enskilde begär det och förhandlingen inte är obehövlig och inte
heller särskilda skäl talar emot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om vård enligt LVU och LVM är däremot muntlig förhandling i länsrätt
huvudregel. Skälen härför är enligt förarbetena till nämnda lagar bl.a. att
målen avser frågor av stor betydelse för den enskilde och att enbart en
skriftlig redovisning i länsrätten kan ge ett sämre beslutsunderlag än om parterna
är närvarande vid målets avgörande. Det kan många gånger även vara lättare för
den saken rör att vid en förhandling inför länsrätten munfiigen redovisa sin
uppfattning i målet. Jag anser att dessa omständigheter kan åberopas även i
mål om tvångsisolering enligt smittskyddslagen och att det i dessa mål således
i regel bör ingå muntlig förhandling i länsrätten. Emellertid bör det, liksom
enligt LVU och LVM, finnas en möjlighet att avgöra ett mål på handlingarna i
undantagsfall. Är det enligt länsrättens bedömning uppenbart obehövligt att
hålla muntlig förhandling bör sådan kunna underlåtas. Jag anser att den
enskilde alltid skall upplysas om sin rätt till muntlig förhndling innan målet
avgörs. Om den enskilde då begär muntlig förhandling skall rätten hålla sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förhandlingen i kammarrätt och regeringsrätten bedömer jag att några
särregler om muntlig förhandling inte behövs i smittskyddslagen. Det innebär
att reglerna i förvaltningsprocesslagen blir tillämpliga. Det finns inte heller
något behov av att frångå förvaltningsprocesslagens regleri besvärsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
är enligt huvudregeln i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar domför med en
lagfaren domare och tre nämndemän. I kammarrätten, som är domför med tre
lagfarna domare, skall enligt samma författning nämndemän ingå i rätten enbart
om det är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
såväl LVM som LVU finns särskilda bestämmelser om att nämndemän vanligen skall
ingå i handläggningen av mål i kammarrätten. Med hänsyn till målens
beskaffenhet vid fråga om tvångsisolering anser jag att nämndemän skall ingå
också vid kammarrättens handläggning av dessa mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall som underställs länsrätten för prövning då smittskyddsläkaren<br>
har beslutat om omedelbar tvångsisolering är den enskilde vanligen redan<br>
isolerad. Det är han också i de fall länsrätten prövar frågor om fortsatt<br>
tvångsisolering. Jag finner det särskilt angeläget att dessa mål prövas<br>
snabbt. Smittskyddslagen bör därför ange en bestämd tidsfrist inom vilken<br>
dessa mål bör företas till avgörande. Ett sådant mål skall företas till<br>
avgörande inom en vecka från den dag då beslutet underställdes länsrätten<br>
resp. då ansökan kom in till länsrätten. Liknande bestämmelser finns i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVU
och LVM.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ny smittskyddslag bör
även innehålla bestämmelser om vilken läns- Prop. 1988/89:5 rätt som är
behörig. De frågor som länsrätten kan ha att pröva enligt den föreslagna
smittskyddslagen är beslut av miljö- och hälsoskyddsnämnden,
smittskyddsläkarens ansökan om tvångsisolering eller underställning av
smittskyddsläkarens beslut om omedelbar tvångsisolering och vissa av
smittskyddsläkarens beslut under tvångsisoleringen samt överläkarens beslut om
förverkande. Jag anser det lämpligt att fommreglerna knyter an fill de
beslutande myndigheternas och läkarnas verksamhetsområden. Detta innebär att
frågor enligt denna lag skall prövas äv länsrätten i det län där miljö- och
hälsoskyddsnämnden, smittskyddsläkaren eller överläkaren har sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också erinra om att riksdagen nyligen har<br>
beslutat om ändringar i rättshjälpslagen (1972:429). Ändringarna innebär<br>
bl.a. att rättshjälp genom offentligt biträde kan förordnas i angelägenhet<br>
vid förvaltninsdomstol som rör intagning på sjukhus eller utskrivning enligt<br>
smittskyddslagen (prop. 1987/88:73, JuU 21, rskr. 193). Jag anser att bl. a.<br>
offentligt biträde även i fortsättningen bör kunna förordnas vid tvångsiso-<br>
lerin på sjukhus samt vid överklagande av avslag pä begäran om tvångsiso<br>
leringens upphörande. Detta föranleder vissa redaktionella ändringar i<br>
rättshjälpslagen, till vilka jag avser att återkomma i ett senare samman<br>
hang.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag här har föreslagit beträffande behovet av kompletterande bestämmelser för
handläggningen av mål och ärenden gäller inte miljö- och hälsoskyddsnämndens
verksamhet. För nämnderna finns det inte något behov av sådana kompletterande
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningslagen
föreskriver att ärenden där någon enskild är part skall handläggas sä snabbt
som möjligt utan att säkerheten eftersatts. Förvaltningsprocesslagen däremot
innehåller inga bestämmelser om domstolai"nas handläggningstider. Jag
anser att smittskyddslagen, i likhet med LVU och LVM, bör kompletteras med en
särskild regel om skyndsam handläggning av såväl mål och ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
all smittskyddsverksamhet är det nödvändigt att besluten kan verkställas
omedelbart utan hinder av att de inte har vunnit laga kraft. En bestämmelse
härom bör tas in i en ny smittskyddslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.15 Den
enskildes kostnader för undersökning, vård och behandling m.m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: All undersökning, vård och behandling som behövs frän
smittskyddssynpunkt vid en samhällsfariig sjukdom är gratis för patienten inom
den landstingskommunala hälso- och sjukvården. Undersökning hos en
jjrivatprakfiserande läkare för att utreda om en samhällsfarlig sjukdom
föreligger är gratis för patienten. En förutsättning är dock att läkaren är
ansluten till sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Fö( övriga besök hos en sådan läkare utgår föreskriven patientavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedel
som behövs från smittskyddssynpunkt vid behandlingen för en samhällsfarlig
sjukdom skall våra gratis för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De kostnadsfria
förmånema gäller för den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens förslag:
Läkarundersökning och isolering på sjukhus som sker genom landstingskommunens
försorg efter anmodan eller beslut av smittskyddsläkare skall vara gratis för
den enskilde. Den som söker läkare på egen misstanke om samhällsfarlig sjukdom
skall däremot eriägga patientavgift. Fortsatt undersökning, vård och
behandling som behövs från smittskyddssynpunkt skall vara kostnadsfri i öppen
och sluten vård. Dén som väljer att gå till en privatpraktiserande läkare får
själv betala patientavgift för läkarbesöket.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår ingen kostnadsbefrielse för läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan är negativa till
förslaget att patienten själv skall svara för kostnaden om han på eget
initiativ tar kontakt med hälso- och sjukvården på grund av en misstanke om
samhällsfarlig sjukdom. Socialstyrelsen och Svenska läkaresällskapet anser att
kostnadsfriheten vid läkarundersökning skall gälla oberoende av om det är en
offentlig eller privat vårdgivare. De anser att även läkemedel skall vara
gratis för den enskilde vid behandling av samhällsfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I
detta avsnitt tar jag upp endast den enskildes kostnader för undersökning, vård
och behandling m. m. Kostnadsfördelningen mellan staten och
landstingkommunerna återkommer jag till senare (avsnitt 2.17).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt gällande
smittskyddslag (6 §) är undersökning för att diagnostisera en allmänfarlig
sjukdom gratis för den enskilde. En förutsättning är dock att undersökningen
utförs av distriktsläkare eller läkare som denne hänvisar till. Övrig
undrsökning samt vård får patienten bekosta själv i den mån kostnaderna inte
täcks av den allmänna sjukförsäkringen. Även de läkemedel som fordras får
patienten bekosta själv. Läkemedlen torde dock fås mot prisnedsättning enligt
lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid de veneriska
sjukdomarna är såväl undersökning som vård och behandling samt vissa intyg
gratis för patienten inom den landstingskom-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>munala hälso- och
sjukvården (19 § SmL). För övrig hälso- och sjukvård Prop. 1988/89:5 finns
inte några särbestämmelser vad gäller patientens kostnader för sådana
åtgärder, med undantag för infektion av HIV. Däremot tillhandahålls läkemedel
gratis för patienten i både offentlig och enskild hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Laboratorieundersökningar
av prov utförs kostnadsfritt för patienten om undersökningen har påkallats av
miljö- och hälsoskyddsnämnden eller läkare i öppen vård. Undersökningen skall
utföras påett laboratorium som har godkänts av socialstyrelsen (23 § SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser jag har redogjort för avser öppen vård. Vid sluten vård gäller
samma regler som för sjukdomar i allmänhet. Vård och behandling samt läkemedel
är i princip gratis för patienten. Kostnaderna för sluten vård av den som
intagits på sjukhus täcks av landstingskommunen i den mån de inte ersätts
enligt lagen om allmän försäkring (23 § tredje stycket SmL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går närmare in på skälen för mina förslag i denna del skall jag helt kort
nämna något om ersättningssystemet inom hälso- och sjukvården och särskilt om
de patientavgifter som den enskilde skall erlägga för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningssystemet
har en nära anknytning till den allmänna sjukförsäkringen. Både den offentliga
och den privata hä|so- och sjukvården finansieras till stor del av ersättning
från den allmänna försäkringen. I förordningen (1984:908 om vissa ersättningar
till sjukvårdshuvudman från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (ändrad senast SFS 1987:1038) regleras ersättningen till
landsfingskommunerna. Ersättningen till landstingskommunerna för öppen och
sluten vård är numera beräknad enligt en behovsbaserad modell. Ersättningen
innefattar både offentlig och privat värd. Vid utbetalningen till en
landstingskommun görs avdrag för vad som har utbetalats till privatpraktikrverksamheten
inom landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
privatpraktiserande läkarna kan vara anslutna till den allmänna sjukförsäkringen
och därigenom erhålla ersättning från den. Läkarna som är anslutna till
försäkringen har förbundit sig att följa bestämmelserna i läkarvårdstaxan
(1974:699, ändrad senast SFS 1988:21). I taxan regleras bl.a. hur höga arvoden
läkarna får tillgodoräkna sig vid varje patientbesök. Samverkan mellan den
privatpraktiserande läkaren och sjukvårdshuvudmannen regleras genom ett samverkansavtal
som träffas mellan parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
från den allmänna försäkringen för sjukhusvård till annan än landstingskommun
utgår för närvarande med ett fast belopp per vårddag. Bestämmelser härom finns
i förordningen (1979:849) om ersättning för sjukhusvård m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enskildes direkta kostnader för hälso- och sjukvård betalas av dem som är
försäkrade enligt lagen om allmän försäkring i form av patientavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkrade
är dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara<br>
svenska medborgare är bosatta i landet. Övriga skall i princip själv bekosta<br>
vården. Även i dessa fall kan emellertid kostnaderna för vården vara fria<br>
eller nedsatta för den enskilde till följd av överenskommelse i konvention</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
annat land.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den offentliga vården regleras patientavgifterna i förordningen Prop. 1988/89:5
(1984:908). I 8 § föreskrivs att patientavgift får tas ut av den som är
försäkrad enligt lagen om allmän försäkring, för varje läkarvårdsbesök hos en
sjukvårdshuvudman elle hos en läkare som har särskilt avtal med en
sjukvårdshuvudman. Avgiften gäller för samtliga åtgärder vid,besöket, inräknat
läkemedelsförskrivning, provtagning för klinisk laboratorieundersökning,
utfärdande av läkarintyg som behövs för att få ut sjukpenning samt för
förbands- och annat förbrukningsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förordningen får för år 1988 högst följande belopp tas ut. Pafient-avgift får
tas ut med 50 kr. Ges vården hos den försäkrade får en tilläggsavgift tas ut
med 25 kr. För annan sjukvårdande behandling än läkarvård som ombesörjs av
sjukvårdshuvudman får patientavgift tas ut med 25 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
läkarvård som meddelas av privatpraktiserande läkare som är ansluten till den
allmänna försäkringen betalar den försäkrade högst 60 kr enligt 11 §
läkarvårdstaxan. Vid hembesök får en filläggsavgift tas ut med 35 kr. Liksom
vid den offentliga vården omfattar avgiften samtliga åtgärder vid besöket. För
läkarvård av läkare som inte är ansluten till försäkringskassan betalar
patienten hela kostnaden själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
och provtagning avseende infekfion av HIV samt rådgivning i samband med svar
på provtagningen är kostnadsfri för den enskilde även hos privatläkare enligt
12 § läkarvårdstaxan. Vid fortsatt behandling hos privatläkare får patienten
dock erlägga patientavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sjukhusvård som lämnas av offentlig sjukvårdshuvudman utgår ingen
patientavgift för den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring.
Utgående sjukpenning skall däremot minskas med 55 kr om dagen -dock högst med
en tredjedel av sjukpenningens belopp - enligt 3 kap. 4 § andra stycket lagen
om allmän försäkring. Avdraget avser kostnader för mat, hygien m. m. och inte
själva vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag fill en ny smittskyddslag innebär bl.a. att den som har anledning anta
att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom är skyldig att söka läkare
för undersökning. Att denna skyldighet efterlevs är av stor betydelse för
smittskyddet. Ju tidigare en smittad person kommer under vård och behandling
och får adekvata förhållningsregler om hur smittspridning kan undvikas, desto
mindre är risken att smittan förs vidare. Vidare kan smittkällan spåras
snabbare om smittade söker vård. Det är därför av utomordentligt stor betydelse
att man i så stor utsträckning som möjligt underiättar för den enskilde att ta
kontakt med hälso- och sjukvården. Alla sjukvårdsbesök som görs med anledning
av en samhällsfariig sjukdom bör därför vara grafis för den enskilde. Det bör
gälla både den undersökning och utredning som görs för att fastställa om en
sådan sjukdom föreligger och den efterföljande vård och behandling som
sjukdomen kräver. Vården och behanlingen skall dock vara behövlig från
smittskyddssynpunkt. Bl. a. innebär detta att vård och behandling av
komplikationer till sjukdomen som uppträder senare i förioppet då sjukdomen
inte längre är smittsam, t. ex. följdsjukdomar till polio, inte bör vara gratis
för pafienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandet att vård och behandling skall vara gratis för patienten<br>
utgör inte något hinder mot att göra kostnadsavdrag på utgående sjukpen<br>
ning vid sluten sjukhusvård.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt gäller
den landstingskommunala vården. För den som väljer att vända sig till en
privatprakfiserande läkare vid misstanke om en samhällsfarlig sjukdom anser jag
att besök för att utreda om en samhällsfarlig sjukdom föreligger bör vara
gratis för patienten. Vid därefter följande besök hos läkaren anser jag dock
att patientavgift bör eriäggas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den angivna
kostnadsfriheten hos privatpraktiserande läkare bör avse endast läkare anslutna
till den allmänna försäkringen. Besök hos övriga privatpraktiserande läkare får
patienten själv bekosta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsförmåner är en
del av den allmänna sjukförsäkringen. All läkemedelsbehandling i sluten vård är
gratis för pafienten. För förskrivna läkemedel i öppen vård betalar den
försäkrade normalt ett reducerat pris. Läkemedel vid vissa sjudomar är gratis
för patienten. Bestämmelser om prisnedsatta och kostnadsfria läkemedel finns i
lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att all
behandling med läkemedel vid en samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för
patienten oavsett om behandlingen ges i öppen eller sluten värd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De kostnadsfria förmåner
som jag här har föreslagit kan av uppenbara skäl inte ges till var och en som
vistas här i landet. Enligt min uppfattning är det rimligt att begränsa
förmånerna till dem som är försäkrade enligt lagen om allmän försäkring.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Kostnadsberäkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Förslaget innebär måttliga kostnadsökningar. Förstärkningen av
smittskyddsläkarnas verksamhet beräknas årligen kosta ca 8 milj. kr. För
utbildningsändamål behövs under ett första år 700000 kr. och därefter under
dedärpå följande två åren varje år 600000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att genomföra lagstiftningen fordras att socialstyrelsen bl. a. utarbetar
föreskrifter och allmänna råd, utformar blanketter för anmälningar m. m. och
informerar om lagsfiftningen. Dessa uppgifter för socialstyrelsen kommer att
behandlas och kostnadsberäknas i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Patienternas
avgiftsfrihet för läkemedel medför en årlig kostnadsökning för samhället med
högst 100000 kr. Patienternas avgiftsfrihet för vård och behandling innebär ett
årligt inkomstbortfall för samhället med ca 5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För domstolarnas
verksamhet behövs inga nya resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredarens bedömning:
Kommunernas kostnader kommer att minska när det gäller personinriktade åtgärder
för att förhindra smittspridning. Hur mycket går dock inte att beräkna.
Landstingskommunernas totala kostnader för smittskyddet eligt den nya
smittskyddslagen beräknas öka från ca 4 milj. kr. till omkring 12 milj. kr.
årligen. Landstingskommunernas kostnadsökning beräknas således uppgå till ca 8
milj. kr. årligen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsökningen hänförs
helt till administrativa förstärkningar. Lands- Prop. 1988/89:5
tingskommunernas kostnader för undersökning samt vård och behandling bedöms
inte öka till följd av förslaget. Förslaget innebär inte några direkt ökade
kostnader för staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Utredarens bedömning av förslagets kostnadskonsekvenser kommenteras främst av
landstingskommunerna. Några landstingskommuner anser att utredarens
kostnadsanalys är ofullständig och att landstingskommunernas kostnadsökningar
kommer att bli högre än vad utredaren har angivit .Denna uppfattning förs fram
av Kalmar, Västmanlands, Västerbottens och Norrbottens läns
landstingskommuner. Kristianstads läns landstingskommun delar utredarens
bedömning att landstingskommunernas ökade kostnader i stort kommer att
föranledas av administrativa insatser. Resursförstärkningar vid den samhällsmedicinska
enheten blir dock nödvändiga om utredarens förslag genomförs. Västernorrlands
läns landstingskommun delar utredarens uppfattning att det är rimligt med en
halv smittskyddsläkartjänst och en hel kanslitjänst i ett landstingsområde med
ungefär 250000 invånare. Flera remissinstanser framhåller att de framtida
kostnaderna för smittskyddet är svåra att bedöma med hänsyn till osäkerheten
kring infektion av HIV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
framhåller att antalet smittskyddsmål i förvaltningsdomstolarna kan förväntas
öka något till följd av förslaget. Antalet mål kommer dock sannolikt att bli så
begränsat att länsrätterna väl kan ta hand om denna målgrupp utan nya resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Samhällets totala direkta kostnader för de samhällsfariiga
sjukdomarna kan beräknas till 600-700 milj. kr. årligen. Med direkta kostnader
avses i första hand kostnader för värd och behandling samt kostnader för
hälsokontroller vid de sexuellt överförbara sjukdomarna. Hit räknas dock inte
kostnader för de följdsjukdomar som nämnda sjukdomar kan ge upphov till. Hit
räknas inte heller kostnader för produktionsbortfall, sjukpenning och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
delen av kostnaderna faller på sex av sjukdomarna. De största kostnaderna
förorsakar gonorré, infektion av HIV och klamydiainfektion. De årliga
kostnaderna för dessa sjukdomar kan uppskattas till närmare 400 milj. kr.
Kostnaderna för infektion av HIV stiger kraftigt och kan antas fortsätta att
öka. Andra samhällsfariiga sjukdomar som ger upphov till stora kostnader är
paratyfoidfeber, tuberkulos och polio. Kostnaderna för dessa sjukdomar uppgår
till drygt 200 milj. kr. åriigen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av syftena med en ny smittskyddslagstiftning är att minska kostnaderna för de
smittsamma sjukdomarna. Erfarenheterna visar att epidemiologiska åtgärder
relativt snabbt kan leda till stora kostnadsbesparingar för samhället. Eftersom
kostnaderna för de samhällsfariiga sjukdomarna är så höga, kan redan en mindre
minskning av sjukdomarnas förekomst leda till betydande kostnadsbesparingar.
Som exempel kan nämnas att kostnaderna förorsakade av tuberkulos för
närvarande uppgår till ca 100 milj. kr. per år. Om samma situation hade rått i
dag som på 1950-talet skulle de årliga kostnaderna för tuberkulos uppgått till
I -2 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till ett förbättrat smittskydd som jag nu lagt fram innebär<br>
bl. a. en förstärkning av den landstingskommunala smittskyddsorganisa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tionen. Denna förstärkning
är i princip den enda åtgärden som leder till Prop. 1988/89:5 ökade kostnader.
Som jag strax skall redogöra för är emellertid kostnadsökningen måtfiig och
förslaget kan förväntas ge betydande kostnadsbesparingar redan inom en snar
framtid. Övriga kostnadskonsekvenser av förslaget innebär en omfördelning av
kostnadsansvaret mellan främst staten, landstingskommunerna och de enskilda
människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
administrativa kostnaderna för förstärkningen av smittskyddsläkar-
■■ verksamheten har jag beräknat på följande sätt. Jag har utgått
från att omräknat i heltidstjänster behövs ytterligare tio smittskyddsläkare och
sjutton kanslister i landet. Den årliga kostnaden för en smittskyddsläkare har
jag beräknat fill 415000 kr. och för en kanslist till 148000 kr. Beloppen
innefattar lönekostnadspålägg, LKP, med 41 %. Vidare har jag hämtöver beräknat
en driftkostnad på 15 % av den totala lönekostnaden. Den sammanlagda ärliga
kostnaden för förstärkningarna blir således ca 8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya smittskyddslagen kommer ocksåatt leda fill vissa kostnader för
socialstyrelsen. Jag bedömer att styrelsen kan behöva utarbeta föreskrifter och
allmänna råd, utforma nya blanketter för anmälningar m.m. och informera om den
nya lagstiftningen. Dessa uppgifter för styrelsen kommer att behandlas vid den
översyn av socialstyrelsens organisation som för närvarande pågår inom
socialdepartementet. 1 det sammanhanget kommer kostnaderna för uppgifterna att
beräknas och förslag läggas fram om hur kostnaderna skall finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
ökade kostnader för statens bakteriologiska laboratorium har jag inte beräknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny smittskyddslagstiftning medför ett visst behov av. utbildning av dem som
skall fillämpa lagstiftningen i sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarnas
behov av utbildning och information kan socialstyrelsen svara för utan att
några särskilda medel avsätts för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller övrig hälso- och sjukvårdspersonal räknar jag med att det på varje
mottagning som berörs av smittskyddet finns ett behov av att utbilda två
personer under två timmar. Kostnaden för denna undervisning har jag beräknat
till 600000 kr. åriigen under tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för utbildning av personal vid miljö- och hälsoskyddsnämnder är betydligt
lägre. Jag har beräknat att denna personal kan få ertbrderlig utbildning under
ett år till en sammanlagd kostnad av drygt lOOOOOkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarna
och den personal som är knuten till dem bör svara<br>
för undervisningen av hälso- och sjukvårdspersonal samt hälsoskyddsper<br>
sonal. Detta har jag beaktat när jag beräknat de administrativa kostnaderna<br>
för en ny smittskyddsorganisation.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya smittskyddslagen kommer de smittsamma sjukdomar som skall betraktas som
samhällsfariiga inte att vara desamma som i gällande smittskyddslag hänförs
till allmänfarliga resp. veneriska sjukdomar. Vissa nya sjukdomar har
tillkommit medan andra har utgått. Kostnaderna för de tillkommande sjukdomarna
är mycket små, ca 100000 kr. årligen. Kostnaderna för de sjukdomar som har
utgått är däremot högre. Amöbadysenteri och primär, icke varig hjärn- och
hjärnhinneinflammation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan beräknas årligen ksta
drygt 12 milj. kr. Kostnaderna är hänförliga till Prop. 1988/89:5 sluten
vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
totala kostnader för läkemedel för de samhällsfariiga sjukdomarna beräknas öka
med högst 100000 kr. per år genom att alla läkemedel som används vid sådana
sjukdomar skall vara grafis för patienten. I dag är alla läkemedel som används
i sluten vård gratis för pafienten liksom läkemedel vid behandling av veneriska
sjukdomar i öppen vård. Kostnadsfriheten omfattar däremot inte läkemedel som
används vid behandling av allmänfarliga sjukdomar i öppen vård, med undantag
för tuberkulos. För kostnaden för sådana läkemdel svarar patienten själv.
Regelmässigt torde dock dessa läkemedel omfattas av lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m. m. vilket innebär att patienten för
närvarande aldrig behöver betala mer än högst 60 kr. vid varje tillfälle han
köper läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
patienternas kostnader för öppen vård påverkas av den nya smittskyddslagen.
Enligt lagen skall all undersökning, vård och behandling vara gratis för
patienten inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården. Också den
undersökning som görs hos en privatpraktiserande läkare för att utröna om en
samhällsfarlig sjukdom föreligger skall vara gratis för patienten. En
förutsättning är dock att läkaren är ansluten till den allmänna försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag är i princip all sluten vård grafis för patienten. Också i öppen vård år
undersökning och behandling gratis, men endast när det gäller veneriska
sjukdomar och den offentliga hälso- och sjukvården. Vid de allmänfarliga
sjukdomarna är den undersökning som görs för att utröna om en sådan sjukdom
föreligger gratis. Däremot betalar pafienten genom patientavgift
förbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
privat verksamma läkare gäller samma regler som vid andra sjukdomar, dvs.
patienten betalar för undersökning och behandling. Om läkaren är ansluten till
den allmänna försäkringen betalar pafienten pafientav-gift, i andra fall finns
inte några särskilda bestämmelser som reglerar patientens kostnader. Detta
gäller både vid de allmänfarliga sjukdomarna och de veneriska sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
ökade kostnader fill följd av att patienterna inte längre skall<br>
betalapafientavgifterberäknarjag till ca 5 milj. kr. årligen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,
-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär för domstolarna endast mindre kostnadsökningar som kan klaras med
befintliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lÖl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.17
Fördelningen av kostnaderna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Varje landstingskommun svarar för kostnaderna för sin
smittskyddsorganisation. Landstingskommunen svarar också för kostnader för undersökning
samt vård och behandling. Landstingskommunen skall ha kostnadsansvaret även
för läkemedel som förordnas inom den egna verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
kommun bekostar miljö- och hälsoskyddsnämndens smittskyddsverksamhet. Kommunen
svarar också för kostnader till följd av förstörning av husgeråd, möbler och
liknande föremål, som sker för att hindra spridning av smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För övriga
kostnader som föranleds av smittskyddslagen skall staten svara.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
förslag: Landstingskommunen svarar vid samhällsfariiga sjukdomar för kostnader
för undersökning samt vård och behandling som sker genom landstingskommunens
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
privat verksamma läkare gäller i kostnadshänseende samma regler som vid andra
sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kostnader för behandling med läkemedel skall lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m. gälla. Detta innebär att den allmänna
försäkringen svarar för de kostnader för läkemedel i öppen vård som vid varje
inköpstillfälle överstiger pafientavgiften. I sluten vård svarar landsfingskommunen
för hela läkemedelskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
svarar för kostnaderna för smittskyddsläkarverksamheten, inberäknat de
administrativa kostnadsökningar som förstärkningen av smittskyddsläkarens
ställning och uppgift leder till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
skall svara för kostnaderna för de objektinriktade smittskyddsåtgärder som
kommunen skall vidta med stöd av annan lagstiftning än smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Staten svarar för de
kostnader som är förenade med bestämmelserna i förordningen (1984:908) om vissa
ersättningar till sjukvårdshuvudman från sjukförsäkringen enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Enligt denna förordning utges bl.a. särskild
ersättning till förebyggande hälsovård. En del av denna ersättning bör användas
för smittskydd, bl. a. till att täcka de administrativa kostnadsökningarna som
förslaget innebär. Staten svarar också för kostnader enligt lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: I denna
fråga har i huvudsak Landstingsförbundet och landstingskommunerna yttrat sig.
De flesta som yttrat sig understryker att kostnadskonsekvenserna av en ny
smittskyddslagstiftning måste beaktas i de återkommande överenskommelserna
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om ersättning till sjukvårdshuvudmännen
från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Kopparbergs och
Norrbottens läns landstingskommuner godtar inte uppfattningen att de
administrafiva kostnadsökningarna ryms inom ramen för ersättningen för
förebyggande hälsovårdande åtgärder. Stockholms läns landstingskommun anser att
hela</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kostnaden för
landstingskommunernas smittskyddsorganisation bör täckas Prop. 1988/89:5
med statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt den nya smittskyddslagen skall landstingskommunerna
svara för smittskyddet inom sina respektive områden. Kommunernas miljö- och
hälsoskyddsnämnder skall även i fortsättningen svara för de objektinriktade
åtgärder som behövs för att hindra smittspridning från smittkällor i den
fysiska miljön. De enskilt verksamma läkarna får också med den nya
smittskyddslagen uppgifter inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör ansvars- och uppgiftsfördelningen i smittskyddslagen
återspeglas i fördelningen av kostnaderna. Utgångspunkten för hur kostnaderna
skall fördelas bör vara att var och en svarar för sina egna kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu sagt innebär att varje landstingskommun bör svara för kostnader för
smittskyddsätgärder inom landstingsområdet, inberäknat smittskyddsläkarens
organisation och verksamhet. Landstingskommunen bör också svara för den egna
verksamhtens kostnader för undersökning samt vård och behandling av dem som
misstänks vara smittade eller som är smittade. Även kostnader för
laboratorieundersökning och liknande innefattas. Härvid kan anmärkas att
landstingskommunernas uteblivna inkomster från patientavgifter kan beräknas
årligen uppgå till 5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunerna
bör också svara för kostnaderna för läkemedel som föreskrivs i öppen vård av
anställda inom den egna verksamheten eller som används i den slutna vården. Landstingskommunernas
årliga kostnadsökningar för läkemedel i öppen vård till följd av den nya
smittskyddslagen kan uppskattas till ca 100000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
i dag bör kommunerna också framgent svara för de kostnader som föranleds av
miljö- och hälsoskyddsnämndernas smittskyddsverksamhet. Förutom
organisatoriska och administrativa kostnader skall kommunen också svara för
kostnader till följd av förstörning av husgeråd, möbler och andra liknande
föremål. Som jag fidigare uppgett återkommer jag senare med förslag om vem som
skall svara för kostnader som föranleds av att sällskapsdjur avlivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga kostnader som föranleds av smittskyddslagen bör i princip staten svara.
Detta innebär bl. a. att staten skall svara för de kostnader för undersökningar
som utförs av privat verksamma läkare i syfte att utreda om någon har smittats
av e samhällsfarlig sjukdom. Staten bör .också bekosta de läkemedel för
behandling av samhällsfariiga sjukdomar som förskrivs av läkare som inte är
anställda av en landstingskommun. Staten bestrider självfallet även de
kostnader som föranleds av socialstyrelsens och statens bakteriologiska
laboratoriums smittskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.18
Undersökning om HIV-smitta i brottmål</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den som blivit utsatt för ett brott, varigenom HIV-smitta kan ha
överförts, skall kunna få till stånd en undersökning av den som är skäligen
misstänkt för brottet för att utröna om denne är smittad av HIV. I första hand
skall möjlighet till sådan undersökning finnas vid sexualbrott. Undersökning
skall emellertid även kunna ske vid andra brott, om det på gmnd av särskilda
omständigheter kan befaras att infektion av HIV har överförts genom brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
undersökning skall fömtsätta en begäran av den som har utsatts för brottet.
Beslut om undersökning fattas av åklagaren eller rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om
undersökningen tas upp i en särskild lag. I fråga om undersökningen och
förfarandet i övrigt skall reglerna i rättegångsbalken om kroppsbesiktning
gälla om inte annat föreskrivs i lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har inte behandlat frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte tagit upp frågeställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Sedan den särskilde utredaren avgav sitt betänkande och
remissinstanserna yttrat sig däröver har mycket hänt beträffande infektion av
HIV som svårligen kunde förutses. Jag tar i det följande upp en fråga som efter
dt att remissbehandlingen avslutats kommit att röna stor uppmärksamhet i den
allmänna debatten och som snabbt bör få en lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
vissa typer av fysiska övergrepp kan HIV-smitta överföras från gärningsmannen
till den som utsätts för brottet. Exempel pä sådana brott är våldtäkt,
misshandel och våld mot tjänsteman. Vid brott av det senare slaget kan
gärningsmannen som brottsverktyg t. ex. använda en injektionsspmta som är
förorenad av smittat blod från gärningsmannen. Med hänsyn till de allvarliga
följder för den smittade som infektion av HIV kan leda till och till att något
botemedel inte finns att fillgå, har från olika håll rests krav på att
misstänkta gärningsmän vid dessa brott regelmässigt borde HlV-tes-tas. Motivet
för kravet är att man härigenom snabbt kan få reda på om gärningsmannen är
smittad eller inte och därmed kunna underrätta den som utsatts för brottet om
risk, för smittöverföring förelegat. Eftersom smittan fortfarande har en
förhållandevis begränsad utbredning i samhället, skulle en testning i dessa
fall innebära att många av brottsoffren kunde besparas mycken onödig oro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 kap. 6 § regeringsformen (RF) är medborgarna gentemot det allmänna skyddade
mot varje påtvingat kroppsligt ingrepp. Att ta ett blodprov från en människa
utgör ett sådant kroppsligt ingrepp. Begränsningar i detta skydd får göras
endast i lag och då bara för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett
demokratiskt samhälle. En sådan begränsning får aldrig gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (2 kap. 12 § RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
28 kap. rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser om bl. a. kroppsbe-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>siktning i samband med
utredning av ett brott. Vid sådan kroppsbesiktning Prop. 1988/89:5 får
blodprov tas. Vidare får företas annan undersökning som kan ske utan nämnvärt
men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
gällande smittskyddslag innehåller bestämmelser som möjliggör olika slag av
kroppsliga ingrepp. Bestämmelserna finns i 6 § när det gäller allmänfarliga
sjukdomar och i 14 och 15 §§ när det gäller veneriska sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller möjligheterna att tillämpa gällande lagstiftning för att tillgodose
målsägandens intresse att få reda på om han eller hon smittats av HIV genom
brottet kan följande sägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
28 kap. 12 § RBjämförd med II § i samma kapitel får blodprov tas på den som
skäligen kan misstänkas för brott som kan medföra fängelse, om syftet med
provtagningen är att få fram omständigheter som kan vara av betydelse för
utredningen om brottet. Bestämmelserna innebär att det är möjligt att HIV-testa
en misstänkt för att kunna bedöma om rekvisi-ten för ett visst brott är
uppfyllda, t. ex. vid våldsbrott i vissa speciella situationer. Undersökning
har i praxis också ägt mm vid utredning av hotbrott, där gärningsmannen som ett
led i brottet stänkt blod eller spottat på målsäganden och där frågan om
gärningsmannen verkligen var HIV-smittad hade betydelse för bedömningen av
gärningen. Däremot torde bestämmelserna i RB inte kunna åberopas för en
tvångsvis testning som inte har annat syfte än att ge den som har utsatts för
ett brott besked om gärningsmannen bär på HlVsmitta eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller kan man med stöd av gällande smittskyddslag generellt få till stånd en
tvångstestning av gärningsmän för det ändamål som nu diskuteras. För att en
gärningsman skall kunna tvångstestas med stöd av smittskyddslagen i de nu
aktuella situationerna krävs att det i det enskilda fallet föreligger utredning
som visar att det finns en konkret risk för att han är smittad av HIV. Sådan
utredning kan visa sig svår eller omöjlig att få fram i många fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den uppmärksamhet som HIV-smittan nu fått finns det enligt min mening anledning
att ta fasta på de framställda kraven på tvångstestning av gärningsmännen. Det
är självklart att den som blivit utsatt för t. ex. en våldtäkt kan känn stark
oro för att ha blivit smittad av HIV vid övergreppet, och från samhällets sida
bör man göra vad man kan för att dämpa den oron. Det är därför rimligt, att man
inför en möjlighet att tvångstesta gärningsmannen. Den kränkning av
gärningsmannens kroppsliga integritet som en undersökning med avseende på
HIV-smitta innebär kan i belysning av det jag nyss sagt - och mot bakgmnd också
av den svåra kränkning av offret som brottet utgör - inte anses oskälig. Jag
vill därvid också peka på att, som jag nyss nämnde, tvångstestning redan nu kan
ske i den mån resultatet har betydelse för brottsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
nuvarande regler inte ger tillräckligt utrymme för tvångstest<br>
ning i de nu aktuella fallen, anser jag att én ny möjlighet bör öppnas att<br>
undersöka gärningsmän med avseende på infektion av HIV vid sådana<br>
sexualbrott där smitta kunnat överföras från gärningsmannen till den som<br>
utsatts för brottet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnde har sexualbrotten stått i fokus när man diskuterat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheten
till tvångstestning. Även om det är i fråga om de brotten som Prop. 1988/89:5
man kan säga att det finns ett mera generellt behov att med hänsyn till
målsägandens intressen få till stånd en undersökning, är det självklart att man
även vid andra typer av fysiska övergrepp i enskilda fall kan konstatera att
målsäganden har ett i princip lika stort intresse av att få gärningsmannen
HlV-testad. En möjlighet till tvångstetning bör enligt min mening därför
omfatta även sådana fall. När man kommer utanför sexualbrottens område är det
emellertid rimligt att kräva att det skall föreligga särskilda omständigheter
som ger anledning anta att HIV-smitta kan ha överförts. Jag återkmmer till
detta i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till syftet med undersökningen är det viktigt att den kan komma till
stånd snabbt. Det kan därför inte krävas att det skall genom dom ha slagits
fast att den som skall tvångstestas har begått brottet, utan det bör räcka att
han är skäligen misstänkt för brottet. Detta överensstämmer med vad som gäller
vid kroppsbesiktning enligt RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till syftet med åtgärden bör undersökning komma till stånd endast om
målsäganden begär det. Självklart skall målsäganden underrättas om resultatet
av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kroppsbesiktning vid utredning av brott finns förhållandevis
utförliga regler i RB. Dessa bör enligt min mening i allt väsentligt kunna
fillämpas i fråga om tvångstestning i de nu aktuella fallen. På en punkt bör
dock en avvikelse ske från RB:s regler om kroppsbesiktning. Det gäller frågan
vem som skall besluta om undersökning. Vid kroppsbesiktning fattas beslut av
undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. När det gäller en sådan ny typ av
tvångsmedel som det här är fråga om är det enligt min mening rimligt att
beslutsbefogenheterna i varje fall till en början begränsas till åklagaren och
rätten. Det rör sig dessutom här om åtgärder som inte direkt har med själva
förundersökningen att göra, varför det ine är självklart att
beslutsbefogenheterna skall fördelas på samma sätt som vid kroppsbesiktning
enligt RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer till frågorna om förfarandet i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
specialregler som krävs för undersökningar av det slag som nu föreslås passar
inte på ett naturligt sätt in i vare sig RB:s eller smittskyddslagens
regelsystem. Jag förordar att de i stället tas in i en särskild lag. Därutöver
bör en ändring ske i sekretesslagen för att öppna möjlighet för målsäganden att
få del av undersökningsresultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om skyldighet för vissa läkare att utföra undersökningar som grundar sig på
bestämmelserna om kroppsbesiktning finns redan. I 5 § allmänna
läkarinstruktionen (1963:341) föreskrivs att sådana läkare som är anställda i
allmän tjänst och verksamma huvudsakligen inom öppen vård samt andra läkare
inom den allmänna sjukvården är skyldiga att på begäran tillhandagå bl.a.
åklagare, domare och polis med av dem begärda under- , sökningar och utlåtanden
däröver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den ersättning som bör utgå för undersökningen bör<br>
denna fråga lösas enligt avtal enligt den ordning som tillämpas i dag t. ex.<br>
när det gäller ersättning för sådan undersökning rörande alkoholpåverkan<br>
som begärts av polisen. Med hänsyn till att undersökningen i dessa fall inte<br>
syftar till att tjäna som bevis i en rättegång mot den misstänkte, är det inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rimligt att bestämmelserna
i RB om fördelning av rättegångskostnaderna Prop. 1988/89:5 skall
tillämpas. Jag förordar i stället att staten fär svara för kostnaderna för
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan naturligtvis inte utesluta att det i enstaka fall kan framstå som befogat
att genomföra en tvångstestning av det slag som nu förordats även av den som
inte har gjort sig skyldig till något brottsligt förfarande. Jag tänker bl. a.
på den situationen att en polis i samband med avvisitering av en
narkotikamissbrukare har råkat sticka sig på en injektionsspmta som kan tänkas
vara förorenad av blod med HIV-smitta. En annan situation är att
sjukhuspersonal har kommit i kontakt med blod som kan misstänkas vara
HIV-smittat. Även i samband med trafikolyckor kan motsvarande situafioner
uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det inte nu underlag för att påstå att det skulle finnas ett
sä uttalat behov av tvångstestning - utöver de möjligheter som redan nu finns -
i fall av den typ som nu nämnts attjag vill förorda att en möjlighet till
tvångstestning får omfatta även sådana situafioner där något brott inte
föreligger. Självfallet bör effekterna av den nu aktuella reformen utvärderas,
och jag utgår från att man i samband därmed kan få anledning återkomma till
dessa frågor. I samband med en sådan utvärdering torde man för övrigt också få
anledning återkomma fill frågan om utformningen av förfarandereglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till en ny smittskyddslag som jag nu lägger fram innebär att ändringar
mäste göras i andra lagar som hänvisar till smittskyddslagen eller som på annat
sätt berörs av förslaget fill en ny smittskyddslag. Jag avser att senare
återkomma till regeringen med förslag om attförelägga riksdagen en proposition
rörande sådana lagändringar. I det sammanhanget avser jag också att ta upp
frågorna om bl. a. ersättning till smittbärare och ersättning i vissa fall vid
ingripanden i hälsovårdens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Förslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för
justifiedeparte-mentet. Förslagen bör fogas fill protokollet i detta ärende som
bilaga 4;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till smittskyddslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Med smittskydd avses i denna lag verksamhet till skydd mot att<br>
smittsamma sjukdomar sprids bland-människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredarens lagförslag finns en bestämmelse med definition på smittskydd i 3 §
första stycket. I gällande smittskyddslag finns inte någon definition på
smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagens
syfte är att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar. Lagen omfattar i
princip alla smittsamma sjukdomar, oavsett hur allvarliga eller utbredda de är.
De materiella reglerna i lagen avser emellertid endast vissa smittsamma
sjukdomar. De allvarligaste av dessa benämns samhällsfariiga sjukdomar. Dessa kommenteras
under 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skydda människor mot smittsamma sjukdomar kan en mängd olika åtgärder
vidats, främst beroende på vilken sjukdom det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förebyggande
åtgärder kan bestå bl.a. av informafion om hur sjukdomarna sprids och hur man
kan skydda sig mot dem, av vaccinafioner och av att man utformar olika
verksamheter och anläggningar på ett sådant sätt att smittspridning förebyggs.
Exempel på sådana verksamheter och anläggningar är livsmedelshantering och
karantänsväsendet resp. bostäder, restauranger och vatten- och
avloppsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
smitta som har fått utbredning bekämpas med hänsyn till smittans art och
spridningssätt. Vid smitta som sprids främst via livsmedel, som är en vanlig
smittväg för många smittsamma sjukdomar, spåras och förstörs det förorenade
livsmedlet. Om livsmedletkommer från t. ex. en livsmedelsindustri, ett mejeri
eller ett vattenverk krävs dessutom ofta olika slag av smittreningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller smittade människor finns i de flesta fall läkemedel att tillgå som
kan göra den smittade smittfri. I de fall läkemedelsbehandling inte kommer till
användning eller då den smittade trots sådan behandling sprider smitta under
en längre eller kortare tid får andra åtgärder tillgripas. Vid många smittsamma
sjukdomar kan smittspridning förhindras genom att den smittade är försiktig i
sin livsföring. Vid andra sjukdomar kan inskränkningar i den enskildes
rörelsefrihet bli nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddets
primära intresse är att skydda samhället mot smittsamma sjukdomar. Den
enskildes behov av hälso- och sjukvård när han drabbats av en smittsam sjukdom
är det sörjt för genom hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagen
omfattar endast de smittsamma sjukdomar som kan spridas bland människor. När
det gäller smittspridning bland djur finns bestämmelser i särskild
lagstiftning, bl. a. i epizootilagen (1980:369).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Utöver föreskrifterna i denna lag gäller om smittskydd vad som är<br>
föreskrivet i annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar till en del 3 § andra stycket utredarens förslag. I<br>
gällande smittskyddslag finns inte någon motsvarande bestämmelse.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"°</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen har lagen, till skillnad mot Prop.
1988/89:5 utredarens förslag, inte begränsats till personinriktade åtgärder
utan gäller också objektinriktade åtgärder. När det gäller främst
objektinriktade smittskyddsåtgärder finns bestämmelser om sådana åtgärder
också i annan lagstiftning, t. ex. livsmedelslagen och epizootilagen.
Bestämmelsen i paragrafen är en upplysning om att sådan lagstiftning finns vid
sidan av smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3 §
Smittsamma sjukdomar indelas i samhäUsfarliga sjukdomar och övri<br>
ga smittsamma sjukdomar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>De samhällsfariiga sjukdomarna och vissa av de övriga smittsamma
sjukdomarna skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag. Sådana sjukdomar
benämns anmälningspliktiga sjukdomar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
samhällsfariiga sjukdomarna och de övriga smittsamma sjukdomar som skall
anmälas anges i en bilaga till denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilde utredaren redovisar i betänkandet, bilaga 3, sin bedömning av vissa
smittsamma sjukdomar mot bakgrund av de tre kriterier som hon anser skall
föreligga för att en sjukdom skall betraktas som samhällsfarlig. När det
gäller en beskrivning av sjukdomarna i det avseendet hänvisas till nämnda
bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första och andra stycken har en viss motsvarighet i 1 § andra stycket och 2 §
utredarens förslag. I gällande smittskyddslag finns bestämmelser om indelningen
av smittsamma sjukdomar i olika grupper i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
första stycket. Bestämmelsen om att vissa sjukdomar skall anmälas<br>
motsvaras i gällande lagsfiftning av 16 § smittskyddskungörelsen. Tredje<br>
stycket har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller gällande<br>
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
och andra styckena. Med smittsamma sjukdomar avses såsom framhållits under 1 §
alla smittsamma sjukdomar som kan spridas bland människor. De allvarligaste
smittsamma sjukdomarna benämns samhällsfariiga sjukdomar. Huvuddelen av de
materiella lagreglerna gäller endast för dessa sjukdomar. Många av
bestämmelserna rörande dessa sjukdomar — särskilt bestämmelserna om
tvångsåtgärder - gäller endast då sjukdomen befinner sig i ett smittsamt
skede. Detta förhållande kommer till uttryck på olika sätt i lagtexten, oftst
genom bestämningen att någon/ör smitta av en viss sjukdom. Bland de övriga
smittsamma sjukdomarna finns ett antal sjukdomar som inte är så hotande att de
kan betraktas som samhällsfariiga, men ändå sä allvarliga från
smittskyddssynpunkt att det är angeläget att fortlöpande följa deras utbredning
i landet. Inträffade fall av dessa sjukdomar och av samhällsfariiga sjukdomar
skall därför anmälas på det sätt som föreskrivs i denna lag av de läkare som
konstaterar fallen. De sjukdomar som skall anmälas benämns, liksom i gällande
smittskyddslag, anmälningspliktiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tredje stycket. I detta
stycke finns en upplysning om att de samhällsfar<br>
iiga sjukdomarna och de övriga anmälningspliktiga sjukdomarna finns an<br>
givna i en bilaga till lagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 § Regeringen får
föreskriva att bestämmelserna om samhällsfariiga Prop. 1988/89:5 sjukdomar
i denna lag skall fillämpas på en viss smittsam sjukdom som uppträder eller
inom kort kan uppträda här i landet, om sjukdomen bedöms dels ha hög
smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning, dels medföra hög dödlighet
eller bestående skador bland de smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva att en viss smittsam sjukdom som annars inte är
anmälningspliktig skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5.1) har utförligt redovisats
skälen för att riksdagen bör besluta om vilka sjukdomar som skall betraktas som
samhällsfariiga. Där redovisas också varför regeringen bör ha rätt att
föreskriva att bestämmelserna om de samhällsfariiga sjukdomarna skall
tillämpas på en sjukdom som tidigare inte hänförts till de samhällsfariiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta stycke har tagits in en bestämmelse om att regeringen får meddela en
sådan föreskrift. I stycket anges också de egenskaper som sjukdomen skall
bedömas ha för att regeringen skall kunna besluta en sådan föreskrift.
Egenskaperna eller kriteierna beskriver sjukdomens förmåga att utbreda sig och
dess hälsomässiga konsekvenser för dem som drabbas av den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
första kriteriet är ett mått på sjukdomens smittsamhet och risken för
smittspridning. Smittsamheten beror på flera olika faktorer. De viktigaste är
smittkällans förmåga att avge smittämnen och infektionsdosens storlek.
Sjukdomar med hög smittsamhet kan infektera de flesta som utsätts för
smittämnet. Risken för att smittas av en sjukdom beror emellertid ocksä på
mottagligheten hos den som utsätts för smittan samt i vilken omfattning denne
utsätts för smittan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sjukdom kan få stor spridning trots att den inte har särskilt hög smittsamhet —
nämligen om den kan få explosiv utbredning. Med explosiv smittspridning avses
att en infektion sprids mycket snabbt i en befolkning. Det kan ske t. ex. genom
ett livsmedel som har förorenats med ett smittämne. Smittämnet förökar sig i
livsmedlet och kan sedan spridas med livsmedlet till många människor. Explosiv
smittspridning kan också förekomma när många människor vistas inom ett
begränsat område och smittämnet sprids genom luften vid t. ex. hosta och
nysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för smittspridning beror i hög grad på befolkningens allmänna hälsotillstånd,
bostadsförhållanden, personliga hygien m. m. Bedömningen av en sjukdoms
smittsamhet och riskerna för explosiv smittspridning,måste därtor alltid göras
med beaktande av bl.a. rådande hygienisk standard och befolkningens
hälsotillstånd. Det innebär att det kan vara nödvändigt att göra en hårdare
bedömning under krigs- och katastrofförhållanden än i fredstid.Bedömningen
skall dock alltid göras utifrån sjukdomens obehandlade tillstånd och utan
hänsyn till åtgärder mot smittspridning. Vidare skall man vid bedömningen utgå
från förhållandena i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra kriteriet karaktäriserar sjukdomens hälsomässiga konsekvenser. Med en
sjukdoms dödlighet avses vanligen sjukdomens letalitet, dvs. förhållandet
mellan antalet döda i sjukdomen jämfört med antalet insjuknade. Från
smittskyddssynpunkt är det emellertid också av intresse hur</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>många
människor totalt som dör av en sjukdom. Sjukdomar med låg eller Prop. 1988/89:5
måtfiig letalitet men med stor utbredning kan i smittskyddssammanhang vara lika
allvarliga som sjukdomar med hög letalitet och mindre utbredning. Kriteriet
hög dödlighet avser således inte enbart sjukdomar med hög letalitet utan också
sjukdomar som av annan anledning kan orsaka många dödsfall i befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om en sjukdom inte har hög dödlighet måste den ändå betraktas som allvarlig om
den ger bestående skador hos den som har infekterats av sjukdomen, t. ex.
invaliditet, sterilitet och förhöjd risk för följdsjukdomar. Skadorna kan vara
mer eller mindre svårartade och svårighetsgraden måste självfallet vägas in i
den samlade bedömningen av sjukdomen. Man bör också ta hänsyn till hur stor den
genomsnittliga risken är för den som insjuknar att också drabbas av den
bestående skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
vid bedömningen av det första kriteriet skall sjukdomen i detta sammmanhang
bedömas i obehandlat tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall regeringen föreskrivit att bestämmelserna om en samhällsfarlig sjukdom
skall tillämpas på en "ny" sjukdom, kan det vara lämpligt att
smittskyddslagens tillämpning på sjukdomen blir föremål för riksdagens
prövning. Detta kan ske genom att regeringen förelägger riksdagen en
proposition med förslag till ändring i smittskyddslagen, genom vilken den aktuella
sjukdomen förs upp på förteckningen över samhällsfariiga sjukdomar i bilagan
till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Bestämmelsen i detta stycke ger regeringen rätt att föreskriva
anmälningsskyldighet beträffande en sjukdom som tidigare inte är
anmälningspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunens
ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Varje landstingskommun svarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas
inom landstingsområdet. Av 9— 11 §§ framgår att kommuner och läkare har vissa
smittskyddsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i denna lag om landstingskommuner gäller också kommuner som inte
ingår i en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke första meningen har en viss motsvarighet i 4 § första stycket
första meningen utredarens förslag. Enligt 1 § första meningen gällande
smittskyddslag ligger ansvaret för smittskyddsåtgärder på kommunen. Ändra
meningen i första stycket har inte någon motsvarighet i utredarens förslag
eller i gällande smittskyddslag. Paragrafens andra stycke motsvarar 4 § tredje
stycket utredarens förslag och i stort 22 § första stycket gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Enligt gällande smittskyddslag ligger det formella ansvaret för
smittskyddet på kommunen och dess miljö- och hälsoskyddsnämnd. Nämnden skall i
sin verksamhet biträdas av bl. a. distriktsläkare. Nämnden har dock inte några
uppgifter beträffande veneriska sjukdomar. Vid dessa sjukdomar svarar de
behandlande läkarna och den av landstingskommunen utsedde smittskyddsläkaren
för åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya smittskyddslagen skall varje landstingskommun svara för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att behövliga
smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. Detta Prop. 1988/89:5
innebär bl. a. att kommunens lagstadgade ansvar för smittskyddet upphör.
Landstingskommunen skall således ha ett odelat ansvar för smittskyddet enligt
smittskyddslagen. Kommunerna kommer dock att ha uppgifter inom smittskyddet
även med den nya smittskyddslagen. Detta framgår av hänvisningen i första
stycket andra meningen. Fömtom kommunerna kommer också läkarna att ha sädana
uppgifter i det framtida smittskyddet. Vilka uppgifter som ankommer på kommuner
resp. läkare framgår av bestämmelserna i de paragrafer till vilka det
hänvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner ingår inte i någon
landstingskommun. 1 olika lagstiftningar som gäller landstingskommuner, t. ex.
hälso- och sjukvårdslagen, jämställs dessa tre s. k. landstings-fria kommuner
med landstingskommun. Genom bestämmelsen i detta stycket kommer bestämmelserna
i smittskyddslagen att gälla också de nämnda kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ I varje landstingskommun skall det finnas en smittskyddsläkare, som utses av
hälso- och sjukvårdsnämnden. I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens
myndighetsutövning skall denne verka under hälso- och sjukvårdsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första mening motsvaras delvis av 4 § första stycket andra meningen utredarens
förslag och av 2 § andra stycket gällande smittskyddslag. Paragrafens andra
mening har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
enligt gällande smittskyddslag skall det enligt den nya smittskyddslagen
finnas en smittskyddsläkare i varje landstingskommun. Också i fortsättningen
skall det vara en uppgift för hälso- och sjukvårdsnämnden att utse
smittskyddsläkare Smittskyddsläkarens uppgifter framgår av bl. a. 7§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda behörighetskrav för smittskyddsläkaren ställs inte upp. Att han skall
vara läkare får anses framgå av själva namnet. I den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.7) redovisas vilken specialistutbildning och annan kompetens som i
praktiken torde krävas för uppgiften som smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av 5 § ligger det formella ansvaret för smittskyddet på
landstingskommunen. Detta innebär bl.a. att smittskyddsläkaren ingår i den
landstingskommunala smittskyddsorganisationen. Smittskyddsläkarens verksamhet
skall således bekostas, planeras och organiseras av landsfingskommunen. Det är
landsfingskommunen som drar upp riktlinjerna och anger ramarna för
smittskyddsläkarens verksamhet, med beaktande av bl. a. de krav på och
uppgifter för smittskyddet som ställs uppi smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågor som gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning skall denne vara
självständig i förhållande till landstingskommunen. Med myndighetsutövning
avses bl. a. de tvångsåtgärder som smittskyddsläkaren kan vidta i syfte att
begräna smittpridning. En bestämmelse som anger detta förhållande har tagits
in i paragrafens andra mening.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Smitlskyddsläkarens
uppgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Smittskyddsläkaren skall, utöver vad som är särskilt föreskrivet i<br>
denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>planera, organisera och leda
smittskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>verka för samordning och
likformighet av smittskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>verka för att förebyggande
åtgärder vidtas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fortlöpande följa
smittskyddsläget i landstingskommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>biträda miljö- och
hälsoskyddsnämnderna, läkare och andra som är , verksamma inom smittskyddet i
deras smittskyddsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>undervisa berörd hälso- och
sjukvårdspersonal samt hälsoskyddspersonal i smittskyddsfrågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lämna allmänheten råd och
upplysningar i smittskyddsfrågor, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>även i övrigt verka för ett
effektivt smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
svarar delvis mot 9 § utredarens förslag. 1 gällande smittskyddslag finns inte
någon motsvarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen ges en omfattande uppräkning av de uppgifter som smittskyddsläkaren
skall ombesörja inom smittskyddet. Inledningsvis hänvisas i paragrafen till att
det utöver de uppräknade uppgifterna också finns andra uppgifter för
smittskyddsläkaren i lagen. Hänvisningen avser främst smitt-skvadsläkarens
uppgifter vad gäller användningen av tvångsåtgärder och domstolsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1. Såsom framhållits under 5 § är det landstingskommunen som ansvarar för att
behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet, dvs. att det
finns ett ändamålsenligt smittskydd. Landstingskommunen svarar för att
smittskyddet planeras och organiseras. Uppgiften att mera i detalj planera och
organisera verksamheten skall däremot ligga på smittskyddsläkaren, liksom den
direkta ledningen av smittskyddsarbetet. Att smittskyddsläkaren därvid verkar
under hälso- och sjukvårdsnämnden framgår av 6 §. Vid enstaka fall av en
smittsam sjukdom behövs sällan andra åtgärder för att begränsa smittans
spridning än de som de behandlande läkarna vidtar. Om däremot smittan får en
epidemisk spridning måste andra åtgärder till för att hindra vidare
smittspridning. I sådana fall måste smittskyddsläkaren ta ledningen över det
samlade smittskyddsarbetet. Någon direktivrätt mot t. ex. miljö- och
hälsoskyddsnämnder och läkare har han dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
avgör vilka resurser som skall avsättas för verksamheten med hänsyn tagen till
bl. a. de krav på verksamheten som ställs i smittskyddslagstiftningen. Hur de
anvisade resurserna används bör i huvudsak vara en fråga för
smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2. Ätt verksamheten samordnas är av utomordentligt stor bety<br>
delse för effektiviteten hos smittskyddet. Inom landstingsområdet kan det<br>
finnas en eller flera miljö- och hälsoskyddsnämnder samt ett betydande<br>
antal läkare, både offentligt och privat verksamma, som har uppgifter inom<br>
smittskyddet. Ätt samordna deras verksamhet till en väl fungerande enhet<br>
är en uppgift för smittskyddsläkaren. En samordning av verksamheten<br>
förutsätter gemensamma bedömningsgruder och ett enhetligt handlande.<br>
En likformighet av smittskyddet bör eftersträvas. Detta innebär bl.a. att<br>
snarlika fall bör bedömas på ett enhetligt och epidemiologiskt korrekt sätt,<br>
oavsett vilken miljö- och hälsoskyddsnämnd eller enskild läkare som gör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>]13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bedömningen. Att se fill
att smittskyddet får denna likformiga inriktning är Prop. 1988/89:5 också
det en uppgift för smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3. För få verksamheter är betydelsen av förebyggande åtgärder så stor som för
smittskyddet. Förebyggande smittskyddsåtgärder har ofta också mycket påtagliga
och inte sällan dramatiska effekter beträffande både människornas liv och hälsa
och samhällets kostnader för smittsamma sjukdomar. Som exempel kan nämnas
vaccination mot polio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
vissa smittsamma sjukdomar är det möjligt att i betydande utsträckning minska
risken för att sjukdomarna skall uppkomma eller spridas om man är uppmärksam på
dessa risker när man utformar och anoi-dnar t. ex. bostäder,
livsmedelsindustrier och vatten- och avloppsanläggningar eller när man hanterar
livsmedel eller andra varor som lätt kan sprida smittsamma sjukdomar. Vid andra
smittsamma sjukdomar är upplysning och information om hur smitta sprids och
hur man kan skydda sig mot att bli smittad de bästa förebyggande åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i punkten innebär att smittskyddsläkaren på olika sätt skall verka för att
förebyggande åtgärder vidtas. Smittskyddsläkaren kan naturligtvis inte själv
besluta om att t. ex. vaccination skall erbjudas, men han kan, när det är
påkallat av epidemiologiska skäl, uppmärksamma den som har att fatta sådana
beslut om behovet av åtgärden. Han bör också vara uppmärksam på sådan
verksamhet i samhället som är av särskild betydelse för smittskyddet och
försöka att i förebyggande syfte påverka denna så att smittskyddet främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4. En av smittskyddsläkarens viktigaste uppgifter är att hålla sig noga
informerad om smittskyddssituationen i landstingsområdet. Uppgifter om
smittskyddsläget får smittskyddsläkaren bl. a. från de anmälningar om
inträffade sjukdomsfall som läkarna skall göra. Genom anmälningarna kan
smittskyddsläkaren skaffa sig en vid varje tidpunkt aktuell och fullständig
bild av smittskyddssituationen i landstingsområdet. Om smittskyddsläkaren i
sin övervakning uppmärksammar förhållanden som kräver åtgärder skall han
skyndsamt se till att behövliga åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
5. I landstingskommunen är smittskyddsläkaren den som har kunskaper om och
erfarenhet av hur spridningen av smittsamma sjukdomar bäst bekämpas. Miljö-
och hälsoskyddsnämnder och läkare i allmänhet har mera begränsade erfarenheter
än smittskyddsläkaren i detta avseende och de saknar inte sällan djupare
insikter i epidemiologiska frågor. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att
smittskyddsläkaren biträder andra som är verksamma inom smittskyddet. Den som
behöver bistånd i sitt smittskyddsarbete har således rätt att få sådant av
smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
6. En stor del av den personal som arbetar med eller som kommer i kontakt med
smittämnen och smittsamma sjukdomar har otillräckliga kunskaper om sådana
sjukdomar och om smittskydd. Det är en uppgift för smittskyddsläkaren att i
erforderlig omfattning undervisa berörd hälso-och sjukvårdspersonal samt
hålsoskyddspersonal i smittskyddsfrågor. Med berörd personal avses de
yrkesutövare som har uppgifter inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
7. 1 denna punkt föreskrivs att smittskyddsläkaren skall lämna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilda
råd och upplysningar i smittskyddsfrågor. Det ligger i sakens Prop.
1988/89:5 natur att det ofta är den enskilde som tar initiativ till kontakten.
Smittskyddsläkarens uppgift att ge smittskyddsinformation riktad till en
större krets personer faller in under punkt 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
8. Bestämmelsen i denna punkt innebär ett generellt åliggande för
smittskyddsläkaren att också på annat sätt än som' särskilt anges i punkterna
1 -7 verka för ett effektivt smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ Smittskyddsläkaren skall få upplysningar från och la del av uppgifter i
handlingar hos miljö- och hälsoskyddsnämnder samt hos läkare och andra som är
verksamma inom hälso- och sjukvården, om han i ett enskilt fall begär det och
behöver det för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
enligt gällande smittskyddslag skall varje läkare som konstaterar att någon har
smittats av en smittsam sjukdom, som hänförts till de anmälningspliktiga
sjukdomarna, anmäla detta till smittskyddsläkaren. Det ligger i sakens natur
att de uppgifter som smittskyddsläkaren på detta sätt erhåller inte är
fullständiga. Som framgår av den allmänna motiveringen . (avsnitt 2.10)
tillgodoser de uppgifter som skall anges i en sådan anmälan i de flesta fall
smittskyddsläkarens behov av informafion. Det kan dock förekomma att
smittskyddsläkaren behöver ytteriigare uppgifter i ett enskilt fall. Detta
gäller både vid sexuellt överförbara sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar.
Enligt bestämmelsen i denna paragraf har smittskyddsläkaren rätt att i ett
enskilt fall, på begäran, få upplysningar från miljö- och hälsoskyddsnämnder
samt från läkare och andra som är verksamma inom hälso- och sjukvården, om han
behöver upplysningarna för att kunna fullgöra sina smittskyddsuppgifter. Något
formkrav vad gäller smittskyddsläkarens begäran eller hur upplysningarna skall
lämnas ställs inte upp. Av bestämmelsen följer att smittskyddsläkaren också har
rätt att ta del av uppgifter i handlingar under samma förutsättningar. Om
handlingen har sänts fill smittskyddsläkaren, skall handlingen självklart
återsändas sedan smittskyddsläkaren har tagit del av innehållet. Gäller det
skriftliga handlingar kan en kopia av den begärda handlingen lämnas till smittskyddsläkaren.
Om smittskyddsläkaren finner det mera ändamålsenligt kan han uppsöka den som
har handlingen om hand och där ta del av innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägrar
någon att lämna en begärd uppgift till smittskyddsläkaren eller att låta honom
ta del av innehållet i én handling, kan smittskyddsläkaren . vända sig till
socialstyrelsen för att få rättelse. Som tillsynsmyndighet har socialstyrelsen
rätt att enligt 68 § första stycket meddela föreläggande om att uppgifterna
eller handlingarna skall lämnas ut fill smittskyddsläkaren. Ett sådant
föreläggande får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"andra som är verksamma inom hälso- och sjukvården" avser bl.a.
kuratorer och sjuksköterskor som kan ha hand om uppgifter av betydelse för
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av bestämmelsen är smittskyddsläkarens rätt att få upplys-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j j5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningar
eller ta del av uppgifter i handlingar begränsad till de fall då han Prop.
1988/89:5 behöver dem för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt
smittskyddslagstiftningen. Så t. ex. kan bestämmelsen inte åberopas för att
generellt få fler och utförligare uppgifter än som anges i anmälningarna från
de behandlande läkarna till smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ätt en begärd uppgift omfattas av sekretess hindrar inte
att den skall lämnas ut till smittskyddsläkaren. Bestämmelsen i paragrafen
innebär således en sådan uppgiftsskyldighet som avses i 14 kap. 1 §
sekretesslagen. Om uppgiften avser en enskilds hälsotillstånd eller andra pesonliga
förhållanden kommer den hos smittskyddsläkaren att skyddas av hälso- och
sjukvårdssekretess (7 kap. I § SekrL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunens uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd skall vidta
smittskyddsätgärder mot sådana djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten,
ventilationsanläggningar och liknande som sprider eller misstänks sprida smittsamma
sjukdomar, om inte någon annan eller nämnden själv skall vidta åtgärder enligt
särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden skall informera smittskyddsläkaren om iakttagelser
som kan vara av betydelse för hans verksamhet och samråda med honom inför,
beslut och andra viktigare åtgärder som berör smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har inte någon motsvarighet i utredarens
förslag eller i gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Kommunens uppgifter enligt
smittskyddslagen har begränsats till åtgärder mot djur som sprider smitta och
mot smittkällor i den fysiska miljön. Uppgifter har i lagen lagts direkt på
miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta innebär i allt väsentligt en kodifiering
av gällande ordning. Nämndens uppgift blir att vidta de objektinriktade
åtgärder som är nödvändiga för att förhindra smittspridning från dessa
smittkällor. Vilka åtgärder som nämnden skall vidta avgörs av vilken smittsam
sjukdom det gäller och typen av smittkälla. Det bör vara en uppgift för
socialstyrelsen att ge ut allmänna råd till ledning för miljö- och
hälsoskyddsnämnderna i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsnämndernas åtgärder för att
förhindra smittspridning från djur och smittkällor i den fysiska miljön kan
självklart inte bedrivas isolerad från övrig smittskyddsverksamhet. Det
förutsätts därför att landstingskommunen och smittskyddsläkaren organiserar det
personinriktade smittskyddet på ett sådant sätt att en ändamålsenlig samverkan
kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också annan lagstiftning innehåller bestämmelser om
objektinriktade<br>
åtgärder som kan gälla smittskydd eller på annat sätt vara av betydelse för<br>
smittskyddet. Även åtgärder mot smittförande djur räknas i detta samman<br>
hang till objektinriktade ätgärder. Bland dessa lagar kan nämnas epizooti<br>
lagen (1980:369), lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur<br>
och arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt nämnda författningar ankommer<br>
det på andra myndigheter att vidta åtgärder av betydelse för smittskyddet.<br>
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har själv uppgifter av betydelse för smitt-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddet
också enligt annan lagstiftning än smittskyddslagen. Hit hör hälso- Prop.
1988/89:5 skyddslagen (1982:1080), livsmedelslagen (1971:511) och renhållningslagen
(1979:596). Som framgår av bestämmelsen skall miljö- och hälsoskyddsnämnden
inte vidta en åtgärd enligt smittskyddslagen, om åtgärden skall vidtas av någon
annan eller av nämnden själv enligt annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Bestämmelsen i detta stycke innebär en skyldighet för miljö- och
hälsoskyddsnämnden att informera smittskyddsläkaren innan nämnden fattar beslut
eller vidtar andra viktigare åtgärder som berör smittskyddet. Bestämmelsen
avser inte endast nämndens iakttagelser och åtgärder enligt smittskyddslagen utan
också iakttagelser och ätgärder enligt annan lagstiftning som kan vara av
betydelse för smittskyddet. 1 den allmänna motiveringen framhålls bl.a. att
nämnden skall informera smittskyddsläkaren t. ex. när den i sin tillsyn enligt
livsmedelslagen misstänker att någon kan ha blivit smittad. Bestämmelsen fär
självklart inte leda till att-nödvändiga åtgärder försenas till men för
smittskyddet. Om smittskyddsläkaren inte kan nås i en brådskande situation
hindrar bestämmelsen inte att nämnden fattar beslut eller vidtar en åtgärd utan
att samråd med smittskyddsläkaren kunnat ske. I ett sådant fall får
smittskyddsläkaren i efterhand informeras om beslutet eller åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Formema
för informationen och samrådet lämnas fill nämnden och smittskyddsläkaren att
besluta om. Om den föreskrivna samverkan skall vara meningsfull för
smittskyddet fordras dels att nämnden tar kontakt med smittskyddsläkaren i så
god tid som omständigheterna medger, dels att samverkan ges ett sådant innehåll
att båda parter finner den positiv och givande för den egna verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Läkarnas
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Varje läkare skall vara uppmärksam på förekomsten av samhällsfariiga och
andra anmälningspliktiga sjukdomar i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet och
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
läkare som har kompetens för uppgiften är skyldig att undersöka den som har
anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom samt att
behandla den som för smitta av en sådan sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras i stort av 7 § första stycket första meningen utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande rätt har paragrafen inte någon direkt motsvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Bestämmelsen i detta stycke gäller varje läkare som är verksam inom
hälso- och sjukvärden och innebär en allmän skyldighet att i sin yrkesverksamhet
vara uppmärksam på förekomsten av de smittsamma sjukdomar som omfattas av
anmälningsskyldighet. Vad som är hälso- och . sjukvård framgår av hälso- och
sjukvårdslagen. Med läkare avses var och en som är behörig att utöva läkaryrket
här i landet. Skyldigheten avser både offentligt och privat verksamma läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den allmänna skyldigheten
för varje läkare är principiellt viktig men inte<br>
särskilt betungande. För en läkare som inte arbetar med smittsamma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjukdomar innebär skyldigheten att "vidta de åtgärder
som skäligen kan Prop. 1988/89:5 krävas" främst att han skall hänvisa
misstänkta smittade till en lämplig läkare för undersökning och behandling. För
läkare som har kompetens att undersöka och behandla den som smittats av en
samhällsfarlig sjukdom föreskrivs i andra stycket en mera långtgående
skyldighet i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Bestämmelsen i detta stycke föreskriver en
skyldighet för läkare både att undersöka den som har anledning anta att han har
smittats av en samhällsfarlig sjukdom och att behandla den som smittats. I
jämförelse med första stycket har skyldigheten här således begränsats till de
samhällsfariiga sjukdomarna. Skyldigheten har också inskränkts till läkare som
har kompetens för uppgiften. Med kompetens avses den utbildning och erfarenhet
som krävs för att vidta de föreskrivna åtgärderna. I realiteten innebär detta
att den föreskrivna skyldigheten gäller endast för de läkare som i sin
verksamhet helt eller delvis ägnar sig åt att behandla patienter med smittsamma
sjukdomar av det slag det kan gälla i det aktuella fallet. Bestämmelsen avser
både offenfiigt och privat verksamma läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av bestämmelserna i nåstföljande paragraf framgår att
läkare som undersöker och behandlar patienter har uppgifter utöver vad som
följer av denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § En läkare som undersöker eller behandlar någon
enligt denna lag benämns behandlande läkare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om behandlande läkares uppgifter enligt denna lag finns
föreskrifter i 10, 15-23,25-27, 29, 32 och 36 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har inte någon motsvarighet i utredarens
förslag eller i gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Benämningen behandlande läkare förekommer
inte i gällande smittskyddslagstiftning. I smittskyddsverksamheten har dock benämningen
använts sedan lång tid tillbaka. En bestämmelse med definition på behandlande
läkare har tagits in i detta stycke. Med behandlande läkare avses den läkare
som har det omedelbara medicinska ansvaret för patien- - ten. Om någon som
misstänker att han smittats av en samhällsfarlig sjukdom uppsöker en läkare
för undersökning blir den läkaren automatiskt patientens behandlande läkare.
Läkaren kvarstår som behandlande läkare så länge det är påkallat av medicinska
skäl eller av hänsyn till smittskyddet. Uppgiften som behandlande läkare kan
dock dessförinnan övergå på en annan läkare. Det är patienten själv som avgör
vem som skall vara behandlande läkare. Om en pafient, som redan har en
behandlande läkare, väljer att fortsätta sin behandling hos en annan läkare, t.
ex. på grund av ändrad vistelseort, övergår uppgiften som behandlande läkare på
den sistnämnda läkaren. Äv 19,§ framgår att den läkare som har övertagit
behandlingen av patienten omedelbart skall underrätta den tidigare behandlande
läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Bestämmelsen erinrar om att det i smittskyddslagen
finns föreskrifter om fler uppgifter för behandlande läkare än vad som framgår
av 10 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samverkan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Smittskyddsläkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall samverka med
varandra och med myndigheter, behandlande läkare och andra som bedriver
verksamhet av betydelse för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarna
skall samarbeta i smittskyddsfrågor och vid behov utbyta uppgifter som är
nödvändiga för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har en viss motsvarighet i 4 § andra stycket utredarens förslag. I gällande
smittskyddslag finns inte någon uttrycklig bestämmelse om samverkan inom
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. 1 bestämmelsen läggs en skyldighet på smittskyddsläkaren och miljö-
och hälsoskyddsnämnderna att samverka i smittskyddsfrågor. De skall samverka
dels med varandra, dels med andra myndigheter, behandlande läkare och andra som
bedriver verksamhet av betydelse för smittskyddet. Formerna för samverkan bör
bestämmas av smittskyddsläkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnderna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
23.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket. Inte
sällan förekommer det att en smittskyddsfråga kan beröra smittskyddsläkarna i
flera landstingskommuner. Dét kan t. ex. gälla smitta som är spridd över ett
större geografiskt område eller en smittbärare som flyttar från ett landstingsområde
till ett annat. I dessa och liknande fall finns det ofta ett behov av samarbete
mellan berörda smittskyddsläkare. En förutsättning för ett meningsfullt
samarbete mellan smittskyddsläkarna är att de kan utbyta uppgifter som är
nödvändiga för smittskyddsverksamheten. Skyldigheten att utbyta uppgifter
innebär en sådan uppgiftsskyldighet som avses i 14 kap. 1 § SekrL. Uppgifterna
skall således lämnas utan hinder av sekretess.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet att söka
läkare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Den som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig<br>
sjukdom är skyldig att utan dröjsmål söka läkare samt att låta läkaren göra<br>
de undersökningar och ta de prov som behövs för att fastställa om han har<br>
smittats av en sådan sjukdom. Han är också skyldig att följa de förhåll<br>
ningsregler som läkaren har meddelat honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första meningen har en viss motsvarighet i 6 § 1 utredarens förslag. I
gällande smittskyddslag motsvaras bestämmelsen av 6 § första stycket
(allmänfarlig sjukdom) och 12 § första meningen (venerisk sjukdom). Andra
meningen motsvaras av 6 § 3 utredarens förslag samt av 12 § andra meningen,
såvitt gäller venerisk sjukdom, gällande smittskyddslag. Gällande
smittskyddslag innehåller inte någon bestämmelse som uttryckligen föreskriver
skyldighet för patienter att följa meddelade föreskrifter vid allmänfarlig
sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i
paragrafen kommenteras utförligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Den som har smittats av en samhällsfariig sjukdom är skyldig att<br>
lämna den behandlande läkaren uppgift om den eller de personer som<br>
smittan kan ha kommit från och förts vidare fill samt att lämna upplysning-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ar
i övrigt om varifrån smittan kan ha kommit och vart den kan ha förts Prop
1988/89'5 vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 6 § 2 utredarens förslag. Bestämmelsen i paragrafen har inte
någon motsvarighet i gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller den
närmare innebörden av paragrafen hänvisas till den allmänna motiveringen där
frågan utförligt behandlas (avsnitt 2.8).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Läkarundersökning,
meddelande av förhållningsregler, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Vid undersökning av den som har anledning anta att han har smittats<br>
av en samhällsfarlig sjukdom skall den behandlande läkaren ta de prov som<br>
behövs för att fastställa om den undersökte smittats av en sådan sjukdom.<br>
Läkaren skall informera den undersökte om den misstänkta sjukdomens<br>
art och smittsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
meningen motsvaras delvis av 7 § första meningen utredarens förslag. Andra
meningen har en motsvarighet i 7 § andra stycket utredarens förslag.
Bestämmelserna i paragrafen har inte någon motsvarighet i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som tas upp i paragrafen behandlas ingående i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.9). I bl.a. hälso- och sjukvårdslagen och tillsynslagen finns
bestämmelser om läkarnas skyldigheter vad gäller hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Den behandlande läkaren skall meddela den som undersöks för en<br>
samhällsfarlig sjukdom de förhållningsregler som behövs i fråga om kon<br>
takterna med läkaren, hygien, isolering i hemmet, arbete och skolgång<br>
samt livsföring i övrigt för att hindra smittspridning. Förhållningsreglerna<br>
skall tas in i den undersöktes patientjournal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket första meningen har en viss motsvarighet i 10 § andra stycket
utredarens förslag. Beträffande allmänfarliga sjukdomar finns en i huvudsak
motsvarande bestämmelse i 7 § andra stycket gällande smittskyddslag. För
veneriska sjukdomar finns en liknande bestämmelse i 7 § första stycket gällande
smittskyddskungörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifterna
i första stycket andra meningen och i andra stycket har inte någon motsvarighet
i utredarens förslag eller i gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
närmare skälen för och innebörden av bestämmelserna i paragrafen framgår av den
allmänna mofiveringen (avsnitt 2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Om den undersökte begär det, skall smittskyddsläkaren pröva för<br>
hållningsreglerna. Smittskyddsläkaren får ändra förhållningsreglerna på<br>
det sätt han finner mest ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag. Som framgår av bestämmelserna i 16 § skall den behandlande
läkaren</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddela den undersökte
förhållningsregler i syfte att förhindra smittsprid- Prop. 1988/89:5 ning.
Patienten är skyldig att följa meddelade förhållningsregler (13 §). Om han inte
följer förhållningsreglerna och ohörsamheten innebär risk för smittspridning,
kan han ytterst tvängsisoleras på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
möjlighet att överklaga meddelade förhållningsregler ges inte. Däremot innebär
bestämmelserna i denna paragrafen möjlighet för pafienten att efter begäran få
förhållningsreglerna prövade av smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
innebär att förhållningsreglerna i deras helhet skall övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna göra en meningsfull prövning av förhållningsreglerna kan
smittskyddsläkaren behöva ett bredare beslutsunderlag än vad som framgår av
begäran om prövning. Sådana uppgifter kan lämnas av den som, begärt prövningen
eller inhämtas av smittskyddsläkaren själv enligt bestämmelserna i 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur att den som begär prövningen skall uppge sin identitet,
om denne inte tidigare är känd för smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
smittskyddsläkarens beslut innebär ändring av meddelade förhållningsregler
ersätter de nya förhållningsreglerna de prövade. Med hänsyn till främst syftet
med förhållningsreglerna skall smittskyddsläkarens beslut även kunna leda till
att förhållningsreglerna skärps för den enskilde. Smittskyddsläkaren har
således att fritt bedöma vilka förhållningsregler som är lämpligast från
smittskyddssynpunkt. Självklart skall smittskyddsläkaren underrätta den
behandlande läkaren om resultatet av sin prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av smittskyddsläkaren bestämda förhållningsreglerna består även om patienten
byter behandlande läkare. Någon särskild lagregel härom har inte bedömts
nödvändig. Om den läkare som övertar behandlingsansvaret för patienten anser
att förhållningsreglerna bör ändras fiU följd av att situationen förändrats
eller av något annat liknande skäl, kan han vända sig till nämnda
smittskyddsläkare för att få fill stånd en ändring. Smittskyddsläkaren kan
naturligtvis ompröva sitt beslut också efter framställning av patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
beslut i anledning av prövningen kan inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ Om den undersökte har smittats av en samhällsfarlig sjukdom, skall den
behandlande läkaren genom att fråga den smittade söka få veta av vad eller vem
han kan ha blivit smittad och vilka andra som kan ha blivit smittade av samma
smittkälla. Han skall också söka få reda på till vem den smittade kan ha fört
smittan vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras i stort av 7 § första stycket andra meningen utredarens förslag. 1
gällande smittskyddslag finns inte några särskilda bestämmelser om skyldighet
för läkare att bedriva smittspårning. I 7 § tredje stycket
smittskyddskungörelsen finns dock en bestämmelse om skyldighet för behandlande
läkare att bedriva smittspårning vid veneriska sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om smittspårning behandlas i den allmänna mofiveringen (avsnin 2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>19 § Om den som smittats
av en samhällsfarlig sjukdom byter behandlan- Prop. 1988/89:5 de läkare,
skall den läkare som övertar behandlingsansvaret omedelbart underrätta den
tidigare behandlande läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
11 § framgår att behandlande läkare är den läkare som undersöker eller
behandlar någon enligt smittskyddslagen. Den läkare som först undersöker någon
vid misstanke om en smittsam sjukdom blir således behandlande läkare för den
undersökte. Om någon annan läkare därefter övertar behandlingsansvaret för
patienten blir denne att betrakta som behandlande läkare. Denne läkare är
självklart inte bunden av den tidigare läkarens åtgärder och bedömningar, t.
ex. beträffande de förhållningsregler som skall gälla för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
den läkare som har övertagit behandlingsansvaret skall anmäla fallet till
smittskyddsläkaren. Förutom andra uppgifter i en sådan anmälan skall han också
uppge från vilken läkare han övertagit uppgiften som behandlande läkare. Vidare
skall han underrätta den tidigare behandlande läkaren om att han övertagit
behandlihgsansvaret för patienten. En bestämmelse om att en sådan
underrättelse omedelbart skall göras har tagits in i denna paragraf. Om den
tidigare behandlande läkaren inte får en sådan underrättelse skall han nämligen
enligt 25 § anmäla för smittskyddsläkaren att patienten avbrutit pågående
behandling hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
om samhällsfarlig och annan anmälningspliktig sjukdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av<br>
en samhällsfarlig sjukdom skall anmäla detta till smittskyddsläkaren och<br>
statens bakteriologiska laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
fall av samhällsfarlig sjukdom som avses i 1.2 bilagan till denna lag skall
anmälan göras även till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Anmälan till nämnden
behöver dock inte göras om omständighetet"na klart visar att smittkällan
finns utanför landets gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
En anmälan som avses i 20 § skall innehålla uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den smittades namn, personnummer
och adress,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den sannolika smittkällan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de sannolika smittvägarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de förhållningsregler som
läkaren har meddelat samt de behandlingsåtgärder och andra åtgärder som han
har vidtagit för att hindra smittspridning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>andra uppgifter av betydelse
för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
anmälan gäller en sjukdom som avses i 1.3 bilagan till denna lag, skall
uppgifter som avses i första stycket 1 och 2 inte lämnas i anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av<br>
en annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom skall<br>
anmäla detta till smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska laborato<br>
rium. Anmälan skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller<br>
som misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd<br>
utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid fall av sjukdom som
avses i 2.2 bilagan till denna lag skall anmälan Prop. 1988/89:5 göras även
till miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
En anmälan enligt 22 § skall innehålla de uppgifter som behövs för<br>
att kunna följa sjukdomens utbredning. Den skall inte innehålla uppgift om<br>
den smittades identitet. På begäran av smittskyddsläkaren eller miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnden är dock den läkare som gjort anmälan skyldig att<br>
lämna smittskyddsläkaren eller nämnden uppgift om identiteten samt and<br>
ra uppgifter av betydelse för deras smittskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om anmälan av sjukdomsfall finns i 8 § första stycket utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande smittskyddslagstiftning har bestämmelserna om anmälan av
anmälningspliktiga sjukdomar tagits in i smittskyddskungörelsen. De centrala
bestämmelserna finns i 8 § vad gäller veneriska sjukdomar och i 16 och 19 §§
vad gäller övriga anmälningspliktiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Änmälningsförfarandet
redovisas utförligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Om smittskyddsläkaren efter att ha fått en anmälan enligt 20 eller<br>
22 § finner att ytterligare åtgärder behövs för att hindra smittspridning,<br>
skall han se till att sådana åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har en viss motsvarighet i 10 § första stycket utredarens förslag. Bestämmelsen
har inte någon direkt motsvarighet i gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
20-23 §§ finns bestämmelser om att inträffade sjukdomsfall skall anmälas till
bl.a. smittskyddsläkaren. Genom anmälningarna kan smitt- ■ skyddsläkaren
få en total och aktuell bild av smittskyddssituationen i landstingskommunen.
Ett förebyggande och akfivt smittskydd förutsätter att smittskyddsläkaren inte
endast noterar och registrerar inkomnaanmäl-ningar, utan att han noga tar del
av uppgifterna i anmälningarna, bedömer dem och söker att analysera vilka
konsekvenser de kan få i smittskyddshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Främst
vid andra smittsamma sjukdomar än de sexuellt överförbara kan det vara svårt
för den enskilde behandlande läkaren att upptäcka smittspridningsmönster m. m:
om han kommer i kontakt endast med någon eller några få smittade vid ett större
sjukdomsutbrott. Med sin vidare överblick och tillgång till en större mängd
information har smittskyddsläkaren betydligt bättre fömtsättningar att snabbt
kunna bedöma situationen på ett riktigt sätt. Bestämmelsen i paragrafen innebär
att smittskyddsläkaren i bl. a. sådana situationer skall se till att de
ytterligare åtgärder kommer till stånd som smittskyddssituationen kräver. Det
kan härvid bli nödvändigt att t.ex. samordna flera miljö- och
hälsoskyddsnämnders smittskyddsåtgärder eller att informera smittskyddsläkare
i andra landstingsområden som kan beröras av smittan. Biträde från statens
bakteriologiska laboratorium kan behöva begäras om smittan är vidare spridd i
landet eller om laboratoriets speciella kompetens av något annat skäl behöver
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i det enskilda fallet kan det finnas ett behov av åtgärder från
smittskyddsläkaren. Meddelade förhållningsregler kan behöva ändras eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kompletteras om de är för
restriktiva eller otillräckliga. Om smittskyddslä- Prop. 1988/89:5 karen
finner att brister finns i smittspårningen skall han se fill att en
ändamålsenlig smittspårning kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SärskUda
åtgärder vid vissa faU av befarad smittspridning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ Om en behandlande läkare har anledning anta att en patient som för eller
misstänks föra smitta av en samhällsfarlig sjukdom inte kommer att följa eller
inte följer meddelade förhållningsregler, skall han skyndsamt underrätta
smittskyddsläkaren. Detta gäller också dä en sådan patient avbryter pågående
behandling utan att den behandlande läkaren är införstådd med det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
meningen motsvaras i stort av 8 § andra stycket utredarens förslag. Ändra
meningen har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. I gällande
smittskyddslag finns inte några bestämmelser om anmälan från behandlande läkare
till smittskyddsläkare i dessa situationer. Däremot finns i 9 § första stycket
smittskyddskungörelsen en anmälningsskyldighet beträffande de veneriska
sjukdomarna som i allt väsentligt överensstämmer med den som föreskrivs i
denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med de förhållningsregler som den behandlande läkaren skall meddela är att
förhindra smittspridning. För smittskyddet är det följaktligen viktigt att meddelade
förhållningsregler följs. Härav följer att åtgärder måste vidtas mot den som
riskerar att sprida smitta genom att bryta mot de förhållningsregler som gäller
för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandlande läkaren har inte befogenhet att vidta några särskilda åtgärder när
hans patient bryter mot en förhållningsregel. De tvångsåtgärder som i en sådan
situation kan bli nödvändiga kan däremot smittskyddsläkaren besluta om. I
paragrafen har tagits in bestämmelser om att den behandlande läkaren i vissa
situationer skall underrätta smittskyddsläkaren när en patient riskerar att
sprida smitta genom att inte följa meddelade förhållningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandlande läkarens möjligheter att finna belägg för att patienten brutit mot
en förhållningsregel är i flertalet fall begränsade. Skyldigheten att
underrätta smittskyddsläkaren har därför utformats så, att den inträder redan
när läkaren har anledning anta att patienten inte följer förhållningsreglerna.
Vilka förhållanden som skall vara för handen för att underrättelse skall ske får
avgöras från fall till fall. Uppkommer misstanke om att patienten inte kommer
att följa förhållningsreglerna redan när de meddelas, skall den behandlande
läkaren också i detta fall underrätta smittskyddsläkaren. Underrättelse i
sistnämnda situation avser främst de fall då ett omhändertagande enligt 37 §
bedöms nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
skall underrättas skyndsamt också i ett par andra<br>
situationer. Om patienten utan att den behandlande läkaren är införstådd<br>
med det avbryter pågående behandling för sin samhällsfariiga sjukdom,<br>
skall den behandlande läkaren underrätta smittskyddsläkaren om detta.<br>
Den som efter eget godtycke lämnar ett sjukhus där han tagits in för vård,<br>
skall naturiigtvis anses ha avbrutit pågående behandling. Skälet till under-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rättelse
i dessa fall är den risk för smittspridning som finns när patienten på Prop.
1988/89:5 eget bevåg väljer att avbryta pågående vård och behandling. Det är
uppenbart att underrättelse inte skall ske i det fall behandlingskontakterna
med läkaren bryts med anledning av att patienten har valt en annan behandlande
läkare. För att underrättelse skall underlåtas i sistnämnda fall krävs dock att
den läkare som övertagit behandlingsansvaret för patienten anmält detta enligt
19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Om den behandlande läkaren i sitt arbete med smittspårning enligt<br>
18 § finner att någon har anledning anta att han smittats av en samhällsfar<br>
lig sjukdom och han inte utan dröjsmål låter sig undersökas av läkaren<br>
själv eller av en annan läkare, skall den behandlande läkaren underrätta<br>
smittskyddsläkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag men motsvaras i huvudsak av
bestämmelser i 8 § smittskyddskungörelsen, vad gäller veneriska sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
13 § är var och en som har anledning anta att han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom skyldig att utan dröjsmål uppsöka läkare för att utröna
om han smittats eller ej. Om den behandlande läkaren i sitt arbete med att
spåra smitta finner att någon har anledning anta att han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom skall läkaren självklart meddela denne detta samt
uppmana honom att utan dröjsmål uppsöka läkare för undersökning eller erbjuda
sig att själv utföra undersökningen. 1 den allmänna motiveringen redogörs för
i vilka situationer en person har anledning anta att han smittats av en
samhällsfarlig sjukdom. Om den som misstänks vara smittad vägrar eller annars
underlåter att genomgå undersökning utan dröjsmål, skall den behandlande
läkaren underrätta smittskyddsläkaren om detta. Om den som misstänkts vara
smittad genomgått undersökning hos en annan läkare, skall han för den läkare
som uppmanat honom att låta undersöka sig visa att så har skett. Detta kan ske
t. ex. genom att han företer ett skriftligt bevis om undersökningen eller genom
att den läkare som svarat för undersökningen informerar den andre läkaren om
att undersökning har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
I en underrättelse enligt 25 eller 26 § skall den behandlande läkaren<br>
ange den smittades eller misstänkt smittades namn, personnummer och<br>
adress samt andra uppgifter som bedöms kunna vara av betydelse för<br>
smittskyddsläkarens fortsatta åtgärder. En underrättelse enligt 26 § skall<br>
alltid innehålla uppgift om de omständigheter på vilka den behandlande<br>
läkaren grundar sin misstanke om smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredarens förslag finns inte någon bestämmelse av motsvarande innebörd. I 8
och 9 §§ gällande smittskyddskungörelse finns med avseende på veneriska
sjukdomar bestämmelser av likartad innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underrättelser
enligt 25 och 26 §§ har ett annat syfte än de anmälningar som de behandlande
läkarna skall göra till smittskyddsläkaren vid konstaterade sjukdomsfall
enligt 20 och 22 §§. Till skillnad mot de sistnämnda anmälningarna är det
primära syftet med en underrättelse enligt 25 eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§ att påkalla smittskyddsläkarens ingripande i ett enskilt fall. En under-
Prop. 1988/89:5 rättelse enligt 25 eller 26 § skall därför innehålla uppgift om
bl. a. namnet på den som avses med underrättelsen. Också personnummer, adress
och andra uppgifter som kan vara av betydelse för smittskyddsläkarens åtgärder
skall anges. Om den behandlande läkaren inte känner fill och inte heller kan
inhämta nämnda uppgifter, skall han i underrättelsen ange de kända
omständigheter och andra uppgifter som kan vara av betydelse för smittskyddsläkaren
när det gäller att fastställa idenfiteten på den som avses med underrättelsen.
Den behandlande läkaren får således inte underlåta att underrätta
smittskyddsläkaren av det skälet att han inte känner till identiteten på den
som misstänks vara smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
§ Efter att ha fått en underrättelse enligt 25 eller 26 § skall smittskyddsläkaren
vidta de åtgärder som behövs för att hindra vidare smittspridning respektive
för att få till stånd läkarundersökning av den som misstänks vara smittad.
Innan smittskyddsläkaren tillgriper en tvångsåtgärd bör han söka nå rättelse
på frivillig väg, om det kan ske utan risk för smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. I sakligt hänseende har
paragrafen en viss motsvarighet i 13 och 14 §§ gällande smittskyddslag vad
gäller veneriska sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
inleds med en erinran om att smittskyddsläkaren skall efter en anmälan enligt
25 § vidta de åtgärder som behövs för att hindra vidare smittspridning och
efter en anmälan enligt 26 § se till att den som misstänks vara smittad blir
undersökt av en läkare. Bestämmelser om de tvångsåtgärder som kan komma i fråga
finns i 36-39 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra mening framhålls betydelsen av att frivilliga åtgärder i
första hand kommer till användning. Enligt gällande smittskyddslag skall ett
tvångsingripande av smittskyddsläkaren vid de veneriska sjukdomarna föregås av
en anmaning till den berörde. Bestämmelserna om att ett tvångsingripande alltid
skall ha föregåtts av en formell anmaning har inte fått någon motsvarighet i
den nya smittskyddslagen. Detta innebär dock inte att smittskyddsläkarens
ingripanden i dessa fall skall ske utan att den berörde getts tillfälle till
frivillig rättelse. Också i fortsättningen bör ingripanden av
smittskyddsläkaren föregås av en anmaning, såvitt detta kan ske utan risk för
smittspridning. I brådskande fall eller i fall då det finns skäl anta att en
anmaning inte skulle följas, bör åtgärden dock vidtas utan föregående anmaning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
underrättelser vid infektion av HIV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ Beträffande den som för smitta av infektion av HIV är följande personer och
myndigheter skyldiga att på begäran av smittskyddsläkaren lämna honom de
uppgifter som han behöver för att kunna fullgöra sina åligganden enligt denna
lag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndigheter som genom sin
verksamhet får kännedom om uppgifter av betydelse för smittskyddet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>personal inom enskild hälso-
och sjukvård som i sin yrkesutövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>står
under tillsyn av socialstyrelsen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30 § Om
smittskyddsläkaren har fått en underrättelse från en behandlan- Prop.
1988/89:5<br>
de läkare om att en patient som för smitta av infekfion av HIV inte har följt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
misstänks inte ha följt meddelade förhållningsregler, skall smittskyddsläkaren
underrätta berörd socialnämnd, polismyndighet och skyddskonsulent. Därvid skall
han lämna uppgift om vem förhållningsreglerna gäller och innebörden av dessa.
Underrättelse behöver inte lämnas om smittskyddsläkaren bedömer att en sådan
inte behövs för att fillse att förhållningsreglerna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Uppmärksammar socialnämnden, polismyndigheten eller skydds<br>
konsulenten, efter att ha fått underrättelse enligt 30 §, i sin verksamhet<br>
förhållanden som tyder på att förhållningsreglerna inte följs, skall detta<br>
anmälas till den smittskyddsläkare som har lämnat underrättelsen. Om<br>
denne har överlämnat ärendet till en smittskyddsläkare i en annan lands<br>
tingskommun, skall anmälan i stället göras till den smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
smittskyddsläkaren anser att socialnämndens, polismyndighetens eller
skyddskonsulentens medverkan inte längre behövs, skall han meddela myndigheten
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 29-31 §§ har överförts i sak väsentligen oförändrade från gällande
smittskyddslagsstiftning. Paragraferna har inte någon motsvarighet i
utredarens förslag. En redaktionell anpassning av bestämmelserna har dock
gjorts. I gällande smittskyddslag motsvaras 29 § av 18 §, 30 § av 28 § första
stycket och tredje stycket första meningen och 31 § av 28 § andra stycket och
tredje stycket andra meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
motiven till bestämmelserna i paragraferna hänvisas till prop. 1986/87:2, SoU
9. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Om någon som för smitta av infektion av HIV tas in på en kriminal<br>
vårdsanstalt eller med tvång på en annan vårdinrättning, skall den läkare<br>
som där ansvarar för hälso- och sjukvården underrättas av den behandlan<br>
de läkaren om smittan och om de förhållningsregler som gäller för den<br>
intagne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
den intagne inte tas om hand på ett sådant sätt på anstalten eller inrättningen
att smittspridning kan förhindras, skall den där ansvarige läkaren underrätta
den behandlande läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Enligt 16 § andra stycket skall den behandlande läkaren så långt det
är möjligt se till att patienten följer meddelade förhållningsregler. Läkarens
möjligheter att göra detta är begränsade. Om patienten tas in på en
kriminalvårdsanstalt eller tvångsvis på en annan vårdinrättning blir den
behandlande läkarens uppgift i detta avseende än svårare. För att minska risken
för smittspridning vid sådana tvångsomhändertaganden finns i detta stycke en
bestämmelse om att den läkare som vid vårdinrättningen ansvarar för hälso- och
sjukvärden skall underrättas om smittan och om de förhållningsregler som gäller
för den intagne. Underrättelsen skall lämnas av den behandlande läkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
annan vårdinrättning avses LVM-hem, insfifutioner som lämnar vård enligt lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och vårdinrättningar för
psykiatrisk tvångsvård. Också vårdhem och spe-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>cialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda omfattas under ett övergångs- Prop. 1988/89:5 skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandlande läkaren kan på olika sätt få kännedom om att patienten
tvångsintagits. Vid HIV-smitta är det nödvändigt att den behandlande läkaren
och patienten har relativt täta kontakter. Om patienten blir tvångsintagen på
någon vårdinrättning torde detta oftast föranleda honom att informera den
behandlande läkaren. Om så inte sker, skall den behandlande läkaren anmäla
till smittskyddsläkaren att patienten avbrufit pågående behandling (25 §).
Vidare kan den vårdansvarige läkaren på vårdinrättningen vända sig till den
behandlande läkaren för att få uppgifterna. Vid en kriminalvårdsanstalt skall
den vårdansvarige läkaren i sin tur underrätta styresmannen om att en intagen
för smitta, om det behövs med hänsyn till fara för att smittan skall spridas
(37 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Under den intagnes vistelse på anstalten eller inrättningen skall den
där vårdansvarige läkaren vara uppmärksam på risken för smittspridning. Om det
visar sig att den intagne inte kan tas om hand på ett sådant sätt att
smittspridning kan förhindras, skall den vårdansvarige läkaren underrätta den
behandlande läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den behandlande läkaren har fått en sådan underrättelse från den vårdansvarige
läkaren, skall han vidta lämpliga åtgärder. Eftersom bestämmelserna i
paragrafen gäller endast vid infektion av HIV torde risken för smittspridning
regelmässigt vara föranledd av att den intagne inte har följt meddelade
förhållningsregler. Detta innebär att den behandlande läkaren skall anmäla
saken fill smittskyddsläkaren enligt 25 §. Det blir därefter en uppgift för
smittskyddsläkaren att avgöra vilka åtgärder han bör vidta med anledning av
smittspridningen. Ytterst kan tvångsisolering på sjukhus komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tvångsåtgärder
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelägganden
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ Miljö- och hälsoskyddsnämnden får meddela de förelägganden och förbud som
behövs i enskilda fall för att hindra spridning av en samhällsfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
föreläggande eller förbud får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon inte följer ett föreläggande eller förbud, får miljö- och hälsoskyddsnämnden
förordna om rättelse på hans bekostnad. Ett sådant beslut får också meddelas
utan föregående föreläggande eller förbud, om nämnden med hänsyn till risken
för smittspridning finner att rättelse bör ske utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. 1 gällande smittskyddslag har
paragrafen en viss motsvarighet i 9 §. Bestämmelserna i paragrafen har
utformats med förebild i nyare lagstiftning inom näraliggande områden, t. ex.
18 § hälsoskyddslagen (1982:1080), 14 § lagen (1985:295) om foder och 16 §
lagen (1985:426) om kemiska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9 § i förslaget skall miljö- och hälsoskyddsnämnden vid smitt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>spridning
eller misstänkt smittspridning vidta åtgärder mot djur och vissa Prop.
1988/89:5 smittkällor i den fysiska miljön. Nämndens ingripanden kan avse
verksamheter, anläggningar och objekt av varierande slag, såsom restauranger,
varuhus, mejerier, vattenverk, avloppsanläggningar, djuraffärer och enskilda
hem. För att klargöra nämndens befogenheter vid smittskyddsingripanden finns i
detta stycke bestämmelser om att nämnden får meddela de förelägganden och
förbud som i det enskilda fallet behövs för att hindra smittspridning. Ett
föreläggande kan avse skyldighet att vidta smittrening,-ändra eller komplettera
en konstruktion som innebär risk för smittspridning eller att ändra
användningssättet för en viss anläggning. Ett förbud kan avse försäljning av
smittförande levande fåglar eller kräldjur, användning av en avloppsanläggning
eller tillverkning av livsmedel i en förorenad produktionsanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får betraktas som en självklarhet att miljö- och hälsoskyddsnämn<br>
dens rätt att meddela förelägganden och förbud är begränsad till nämndens<br>
allmänna kompetensområde enligt 9 §.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser om viten finns i lagen (1985:206) om viten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får anses vara vedertaget och ligger för övrigt i sakens natur att miljö- och
hälsoskyddsnämnden när den ingriper till skydd mot smittspridning inte
tillgriper mer omfattande tvångsåtgärder än som behövs i det enskilda fallet.
Detta innebär att ingripanden i de flesta fall kommer att ske genom
förelägganden eller förbud. Det kan dock bli aktuellt att förordna om rättelse
på den enskildes bekostnad, om han underiåter att följa ett föreläggande eller
förbud. I vissa fall kan det bli nödvändigt med ett sådant förordnande utan
föregående föreläggande eller förbud. Ett beslut om rättelseåtgärd på den
enskildes bekostnad utan föregående föreläggande bör dock tillgripas endast om
det föreligger särskild anledning att anta att den enskilde inte kommer att
följa ett föreläggande eller förbud eller att det med hänsyn till risken för
smittspridning fordras att åtgärden vidtas utan dröjsmål. Bestämmelsen i tredje
stycket har utformats med dessa utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§ Miljö- och hälsoskyddsnämnden får låta förstöra husgeråd, möbler och andra
liknande föremål samt låta avliva sällskapsdjur, om det är nödvändigt för att
hindra spridning av smitta. Nämnden skall betala skälig ersättning till den som
har drabbats av ett beslut om förstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. Paragrafen motsvaras i
huvudsak av bestämmelser i 10 § andra stycket gällande smittskyddslag.
Ingripanden mot djur företas med stöd av bestämmelserna i 9 § första stycket
gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
för miljö- och hälsoskyddsnämnden att låta förstöra vissa föremål som kan
sprida smitta bibehålls i den nya smittskyddslagen. Liksom i gällande
smittskyddslag begränsas bestämmelsen till föremål av personlig natur, såsom
kläder, möbler, sängkläder och mattor. Begränsningen i detta avseende har i
paragrafen uttryckts på ett något annorlunda sätt än i gällande smittskyddslag.
Någon saklig förändring är dock inte avsedd. I de fall nämnden låter förstöra
föremål skall den betala en skälig ersättning till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den som drabbas av
åtgärden. Om denne inte är nöjd med nämndens Prop. 1988/89:5 beslut, kan
han överklaga det fill länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
uttrycklig bestämmelse om rätt för miljö- och hälsoskyddsnämnden att låta
avliva sällskapsdjur finns inte i gällande smittskyddslag. Den allmänt hållna
bestämmelsen i 9 § första stycket om skyldigheten att bl. a. vidta de åtgärder
som fordras för att hindra att en allmänfarlig sjukdom utbreds har ansetts
inrymma en sådan rätt. Med stöd av bestämmelsen har ingripanden skett mot t.
ex, akvariefiskar och fåglar i zoologiska affärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undanröja tveksamhet om bestämmelsernas innebörd i detta avseende har i
paragrafen tagits in en uttrycklig bestämmelse om att miljö-och
hälsoskyddsnämnden har rätt att låta avliva sällskapsdjur, om det är nödvändigt
för att hindra spridning av smitta. Denna möjlighet torde komma att användas
endast i sällsynta fall, eftersom smittspridning från sådana djur i de flesta
fall kan hindras genom andra åtgärder. Frågan om vem som skall svara för
kostnaderna i anledning av att djur avlivas kommer att tas upp i ett senare
sammanhang. Ersättning vid ingripanden mot djur enligt gällande bestämmelser
utbetalas enligt kungörelsen (1956:296) om ersättning av statsmedel i vissa
fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
För att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har miljö- och<br>
hälsoskyddsnämnden rätt till tillträde till områden, lokaler och andra ut<br>
rymmen varifrån smitta kan spridas och får där göra undersökningar och ta<br>
prov. För uttaget prov betalas inte ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande smittskyddslag finns inte någon bestämmelse som uttryckligen anger
att miljö- och hälsoskyddsnämnden har rätt att få tillträde till de platser och
lokaler varifrån smitta av en samhällsfarlig sjukdom kan spridas och där
nämnden kan behöva vidta ätgärder för att förhindra vidare smittspridning. Att
nämnden har en sådan rätt är en förutsättning för att den skall kunna bedriva
arbetet med smittskydd effektivt. Enligt regeringsformen krävs att en sådan
rätt för miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i lag. Bestämmelserna i paragrafen
har utformats med förebild i 17 § första stycket lagen (1985:426) om kemiska
produkter. Med hänsyn fill bl, a. det sätt på vilket samhällsfariiga sjukdomar
sprids och var de kan förekomma, har det inte ansetts möjligt att göra undantag
för bostäder när det gäller nämndens rätt till tillträde. Ätt särskild hänsyn
och återhållsamhet måste iakttas vid tillträde till bostäder är uppenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsundersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
Om någon som har anledning anta att han har smittats av en sam<br>
hällsfarlig sjukdom inte utan dröjsmål söker läkare för undersökning, får<br>
smittskyddsläkaren besluta att han skall undersökas av en läkare som<br>
smittskyddsläkaren bestämmer. Vid undersökningen får inte förekomma<br>
ingrepp som kan förorsaka annat än obetydligt men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall underrätta smittskyddsläkaren om resultatet av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i huvudsak 11 § utredarens förslag. I gällande<br>
smittskyddslag finns likartade bestämmelser i 6, 13 och 15 §§.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Första stycket.
Smittskyddslagen bygger bl.a. på principen att var och Prop. 1988/89:5 en
som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom är
skyldig att utan dröjsmål söka läkare för undersökning (13 §). I den allmänna
motiveringen behandlas frågan i vilka situationer den enskilde har anledning
anta att han smittats av en sådan sjukdom (avsnitt 2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
kan på olika sätt få vetskap om att någon som är skyldig att uppsöka läkare för
undersökning underlåter att göra detta. Så t. ex. skall den behandlande läkare
som i sin smittspårning träffar på en sådan person underrätta
smittskyddsläkaren om detta (26 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det har kommit till smittskyddsläkarens kännedom att någon som kan misstänkas
vara smittad inte låtit läkarundersöka sig, skall smittskyddsläkaren se till
att denne blir undersökt av en läkare som smittskyddsläkaren bestämmer. Om det
är nödvändigt kan smittskyddsläkaren begära biträde av polis för att kunna genomföra
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsundersökning enligt denna paragraf bör självklart tillgripas endast
då den enskilde inte frivilligt låtit sig läkarundersökas. Han bör således ha
beretts tillfälle att själv uppsöka läkare innan smittskyddsläkaren fattar
beslut om tvångsundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreskrivs i detta stycke att ingrepp som kan förorsaka annat än obetydligt men
inte får förekomma vid undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. I princip gäller sekretess i förhållandet mellan smittskyddsläkaren
och den läkare som har utfört en undersökning som avses i första stycket. I
detta stycke har tagits in en bestämmelse om uppgiftsskyldighet som bryter
sekretessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfälligt
omhändertagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37
§ Om det av särskilda skäl behövs föratt förhindra befarad smittspridning, får
smittskyddsläkaren besluta att den som har anledning anta att han har smittats
av sjukdom som avses i l.l och 1.2 bilagan till denna lag skall tillfälligt tas
om hand pä sjukhus. Omhändertagandet skall bestå till dess det klarlagts
huruvida denne har smittats, dock högst sju dagar, den dag då omhändertagandet
verkställdes medräknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omhändertagne får hindras att lämna sjukhusets område eller den del av
sjukhuset där han skall vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. Enligt gällande
smittskyddslag kan distriktsläkare, stadsläkare eller motsvarande läkare
besluta att den som av läkare misstänks lida av eller föra smitta av en
allmänfarlig sjukdom skall tas in för vård på sjukhus, om han med hänsyn till
faran för smittans spridning inte kan behandlas i öppen vård (7§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Möjligheten att tvångsvis inta någon på sjukhus vid<br>
misstänkt smitta har starkt begränsats i den nya smittskyddslagen. Med få<br>
undantag kan smittspridning vid de samhällsfariiga sjukdomarna hindras<br>
pä annat sätt än genom intagning på sjukhus. Läkemedelsbehandling och<br>
meddelande av förhållningsregler är i de flesta fall tillräckliga åtgärder för<br>
att förhindra smittans vidare spridning. Om intagning för vård på sjukhus<br>
blir nödvändig, förutsätts detta ske frivilligt. Om någon som för smitta av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en samhällsfariig sjukdom
inte vill frivilligt medverka till de åtgärder som Prop. 1988/89:5 behövs
för att hindra smittspridning och om smittspridning inte kan hindras på annat
sätt, kan dock tvångsisolering på sjukhus komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.13) kan det förekomma att
risken för smittspridning i ett enskilt fall bedöms så stor att det finns ett
behov av att kunna omhänderta den som misstänks vara smittad på sjukhus under
den tid det tar för att klarlägga huruvida smitta föreligger, om det av
särskilda skäl behövs för att förhindra befarad smittspridning. Så snart det
klarlagts om den omhändertagne har smittats eller ej skall omhändertagandebeslutet
hävas. I flertalet fall kan detta avgöras redan inom två till fyra dagar. Under
helger kan det ta ytterligare någon dag. I paragrafen föreskrivs därför att
omhändertagandet..aldrig får bestå under längre tid än sju dagar. Tiden räknas
från och med den dag den misstänkt smittade togs in på sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det visar sig att den som har omhändertagits är smittförare av en
samhällsfarlig sjukdom skall han erbjudas behandling för sjukdomen och meddelas
adekvata förhållningsregler. Om han inte kan behandlas i öppen vård, skall han
beredas möjlighet till intagning i sluten vård. För det fall han inte vill
medverka fill frivilliga åtgärder för att begränsa smittans spridning kan
tvångsisolering komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. I detta stycke finns en bestämmelse som klargör rätten att genom
inlåsning eller på annat sätt hindra den omhändertagne att lämna sjukhusets
område eller den del av sjukhuset där han skall vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsisolering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§ Länsrätten skall, på ansökan av smittskyddsläkaren; besluta om tvångsisolering
av den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om den smittade inte
frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att hindra smittspridning.
Ett sådant beslut skall också fattas om det finns grundad anledning anta att
den smittade inte följer meddelade förhållningsregler och underlåtenheten
innebär en uppenbar risk för smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering
skall ske på sjukhus som drivs av en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har en viss motsvarighet i 12 § utredarens förslag. I gällande smittskyddslag
finns bestämmelser om tvångsintagning på sjukhus i 7 § beträffande
allmänfarliga sjukdomar och i 14 § beträffande veneriska sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för tvångsisolering på sjukhus har utföriigt behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.13). Utöver vad som sägs där kan följande anmärkas
beträffande bestämmelserna i förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Tvångsisolering är en åtgärd som skall tillgripas som en<br>
sista utväg för att hindra smittspridning. Beträffande den som frivilligt<br>
medverkar till de åtgärder som behövs för.att hindra smittspridning kan<br>
tvångsisolering aldrig komma i fråga. Det bör här framhållas, att med<br>
undantag för infektion av HIV kan den som smittats av en samhällsfarlig<br>
sjukdom regelmässigt behandlas till smittfrihet eller bli smittfri genom att<br>
smittsamheten är övergående.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
flertalet samhällsfariiga sjukdomar kan smittspridning förhindras Prop.
1988/89:5 genom att den smittade följer meddelade förhållningsregler och låter
sig behandlas till smittfrihet i de fall ändamålsenliga läkemedel finns att
tillgå. Endast vid ett fåtal sjukdomar är det nödvändigt med intagning på
sjukhus för vård och behandling. Längre sjukhusvistelser torde endast undantagsvis
bli aktuella. Längden på vistelsen torde i dessa fall vara mer beroende på den
smittades hälsotillstånd än på risken för smittspridning. Självklart är det
också så, att de smittade nästan alltid är angelägna att bli botade från sina
sjukdomar. Erfarenheten visar att det är ytterst sällan förekommande att någon
smittad vägrar att låta sig bli behandlad till smittfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av bestämmelsen i första meningen kan tvångsisolering bli aktuell
endast beträffande den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom och som
samtidigt vägrar eller annars underlåter att frivilligt medverka till de
åtgärder som behövs för att hindra smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa situationer kan smittspridning hindras oavsett den smittades egen
inställning till att frivilligt medverka till behövliga åtgärder. Om han t. ex.
tagits in i kriminalvårdsanstalt eller omhändertagits på en vårdinrättning för
psykiatrisk tvångsvärd kan vistelsen där vara tillräcklig för att förhindra
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den smittade frivilligt låter sig behandlas till smittfrihet eller låter sig
tas in på sjukhus för vård eller isolering kan detta självklart enkelt konstateras.
Däremot kan det vara betydligt svårare att lika entydigt kunna avgöra om den
smittade följer meddelade förhållningsregler. Med hänsyn härtill bör ett beslut
om tvångsisolering kunna fattas också när det finns grundad anledning anta att
den smittade inte följer meddelade förhållningsregler och underlåtenheten
innebär en uppenbar risk för smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. Tvångsisolering skall ske på sjukhus som avses i hälso-och
sjukvårdslagen och som drivs av en landstingskommun. Något krav på att
sjukhuset skall vara av en viss storlek eller att tvångsisoleringen skall ske
vid en viss klinik eller motsvarande ställs inte upp. Om tvångsisoleringen
sker på ett mindre sjukhus, t. ex. ett för ändamålet särskilt inrättat sjukhus,
skall detta vara utrustat på ett sådant sätt och ha den personal som behövs för
att kravet på ett gott medicinskt och psykosocialt omhändertagande skall vara
uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inte något hinder mot att tvångsisoleringen sker utanför det egna
landstingsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
tvångsisoleringen ansvarar överläkaren på berörd enhet för den . smittade. Om
den tvångsisolerade önskar det, kan överläkaren eller annan läkare vid
sjukhuset överta rollen som behandlande läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39
§ Om länsrättens beslut om tvångsisolering inte kan avvaktas utan fara, skall
smittskyddsläkaren meddela ett sådant beslut som avses i 38 § första stycket.
Smittskyddsläkarens beslut skall omedelbart underställas länsrättens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som inte har någon motsvarighet i utredarens förslag, har förts över från
gällande smittskyddslag (14 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisoleringens
varaktighet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Tvångsisolering får pågå
under högst tre månader från den dag den smittade på grund av beslutet om
isolering togs in på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Efter ansökan av
smittskyddsläkaren får länsrätten besluta att tvångsisoleringen skall fortsätta
utöver den längsta tiden enligt 40 §. Ett sådant beslut får avse högst sex
månader åt gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ansökan om fortsatt tvångsisolering skall ha kommit in till länsrätten innan
tiden för gällande beslut om tvångsisolering har löpt ut. Tvångsisoleringen
skall fortgå i avvaktan på att länsrätten beslutar med anledning av ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 40 och 41 §§ har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i
gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering,
som är en yttersta åtgärd för att förhindra smittspridning, får inte pågå
längre än nödvändigt. Enligt 51 § skall smittskyddsläkaren omedelbart besluta
att tvångsisoleringen skall upphöra när det inte längre finns skäl för
åtgärden. När beslutet om tvångsisolering fattas är det emellertid inte möjligt
att avgöra under hur lång tid tvångsisoleringen kan behöva pågå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om tvångsisolering enligt gällande smittskyddslag innebär i princip att
den smittade skall vara omhändertagen tills vidare och att den läkare som
ansvarar för denne skall häva beslutet när det inte längre finns grundad
anledning befara att den tvångsisolerade skall sprida smitta. Om den
tvångsisolerade begär hos den ansvarige läkaren att få beslutet hävt och denne
vägrar att bifalla begäran, kan den tvångsisolerade överklaga beslutet hos
länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
bestämmelser om tvångsisoleringens längd och upphörande har ansetts inte vara
fullt tillfredsställande, bl.a. med hänsyn till den tvångsisolerades
rättssäkerhet. I dessa paragrafer har därför tagits in bestämmelser om att ett
beslut om tvångsisolering skall vara tidsbegränsat men att tiden för
tvångsisolering skall kunna förlängas efter särskilda beslut av länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
40 § föreskrivs att tvångsisolering får pågå under högst tre månader från den
dag den smittade på grund av beslutet om tvångsisolering togs in på sjukhus. I
det fall smittskyddsläkaren har fattat ett beslut om omedelbar tvångsisolering
räknas tiden från dagen då nämnda beslut verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förstagångsbeslut om tvångsisolering skall inte innefatta någon formlig
prövning av åtgärdens varaktighet. I detta hänseende blir således lagregeln om
maximalt tre månaders isoleringstid bestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
smittskyddsläkaren inte har beslutat att tvångsisoleringen skall upphöra innan
tremånaderstiden har gått till ända och om han anser att det finns ett behov av
fortsatt tvångsisolering efter denna tid, får han hos länsrätten ansöka om
förlängning av tiden för tvångsisolering. Detta framgår av bestämmelsen i 41 §
första stycket. Ett beslut om förlängning förutsätter givetvis att grunderna
för isoleringen kvarstår. Beslutet får gälla högst sex månader, vilket är en
maximitid. Hur lång tid tvångsisoleringen skall förlängas får avgöras av
länsrätten med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. I princip
finns det inte någon begränsning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av hur många gånger
länsrätten kan föriänga tiden för tvångsisolering. Om Prop. 1988/89:5 fall
skulle uppkomma där tvångsisoleringen pågår under en längre tid, måste
övervägas vilka ytterligare psykosociala åtgärder som kan vidtas för att göra
det möjligt att häva beslutet om tvångsisolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
41 § andra stycket skall smittskyddsläkarens ansökan ha kommit in till länsrätten
innan den bestämda tiden för tvångsisoleringen har gått till ända. Om
länsrätten inte har beslutat i anledning av ansökan när fiden för gällande
beslut om tvångsisolering löper ut, fortgår dock tvångsisoleringen till dess
länsrätten beslutar i frågan. Av 51 § följer att smittskyddsläkaren kan besluta
att tvångsisoleringen skall upphöra innan länsrätten fattar sitt beslut.
Länsrätten kan besluta om inhibition med stöd av 57 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en ansökan om fortsatt tvångsisolering inte har kommit in till länsrätten
innan tiden för gällande beslut om tvångsisolering har löpt ut, upphör
självklart beslutet om tvångsisolering automatiskt att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagandet
under tvångsisoleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42
§ Den som är tvångsisolerad skall tas väl om hand. Han skall få det stöd och
den hjälp som behövs och motiveras att ändra sin inställning och livsföring så,
att tvångsisoleringen kan upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen har utförligt kommenterats i den allmänna motiveringen (2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
befogenheter vid tvångsisoleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna mbrik finns bestämmelser som reglerar befogenheterna för personalen vid
tvångsisolering på sjukhus. Syftet med bestämmelserna är att upprätthålla
ordningen på sjukhuset och att göra det psykosociala omhändertagandet så
effektivt som möjligt. Bortsett från 43 § har bestämmelserna inte någon
motsvarighet i gällande smittskyddslag. Utredaren har inte lämnat något förslag
i dessa delar. Likartade bestämmelser finns dock bl.a. i lagen (1980:621) med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1981:1243) om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM). Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen en
ny LVM (prop. 1987/88:147).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43
§ Den som är tvångsisolerad får hindras att lämna sjukhusets område eller den
del av sjukhuset där han skall vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. I 8 § öch 16 § första stycket
gällande smittskyddslag finns likartade bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att tvångsisolering på sjukhus skall komma ifråga är<br>
att smittspridning inte kan hindras genom frivilliga åtgärder. Det är därför<br>
nödvändigt att den som är tvångsisolerad kan hållas kvar på sjukhuset för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att förhindra
smittspridning. Bestämmelsen gäller självklart endast den Prop. 1988/89:5
som är tvångsisolerad. Den sorn frivilligt låtit sig tas in på sjukhus kan inte
kvarhållas mot sin vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
svarar för att tvångsisoleringen blir effektiv från smittskyddssynpunkt. Om den
smittade skall vistas på ett särskilt mm eller en viss avdelning eller om han
även får vistas inom andra delar av sjukhusets område, t. ex. i en tillhörande
park, får avgöras med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Härvid
måste hänsyn tas även till den tvångsisolerades personliga förhållanden, t. ex.
i vilken utsträckning han är beredd att underkasta sig de restriktioner
som-tvångsisoleringen innebär. Den smittade får hindras att lämna det område
eller den del av sjukhuset där han skall vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>överläkaren
vid den enhet där den smittade är omhändertagen ansvarar för den smittade under
tvångsisoleringen. Han skall bl. a. se till att förhållandena är så ordnade,
att den tvångsisolerade inte kan avvika. Dörrarna till det rum eller den avdelning
eller motsvarande där den smittade skall vistas får hållas låsta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Biträde
av polismyndighet får begäras för att återföra den som avvikit från sjukhuset
(63 § 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Den som är tvångsisolerad får inte inneha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alkoholhaltiga drycker eller
andra berusningsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>injektionssprutor eller kanyler
som kan användas för insprutning i människokroppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>andra föremål som är särskilt
ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan egendom som kan skada
honom eller vara till men för ordningen på sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påträffas
sådan egendom som avses i första stycket, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sak samma bestämmelser finns i 14 § LVU och 17 § LVM. Också förslaget till ny
LVM innehåller liknande bestämmelser, 31 §. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen förbjuds den tvångsisolerade att inneha alkoholhalfiga drycker
eller andra berusningsmedel. Med berusningsmedel avses även narkotika. Den som
är tvångsisolerad får inte heller inneha sprutor eller kanyler eller andra
föremål som är särskilt ägnade att användas i samband med bmk av narkotika. Det
senare kan vara t. ex. haschpipor, kokainskedar, förvaringspåsar och vågar. Med
annan egendom som kan vara till skada för den smittade eller vara till men för
ordningen på sjukhuset avses exempelvis olika typer av vapen och tillhyggen
som kan skada honom själv, andra patienter eller personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket finns en bestämmelse om att sådan egendom som avses i första stycket
får tas om hand när den påträffas. 147 § finns bestämmelser om hur man skall
förfara med omhändertagen egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §
Om det anses påkallat, får den tvångsisolerade kroppsvisiteras eller<br>
ytligt kroppsbesiktigas, när han kommer till sjukhuset, för kontroll av att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>han inte bär på sig
egendom som avses i 44 §. Detsamma gäller om det Prop. 1988/89:5 under
vistelsen på sjukhuset uppkommer misstanke att sådan egendom skall påträffas
hos den tvångsisolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
beslutar om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än vad ändamålet med
åtgärden kräver. All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas. Om
möjligt skall ett vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
reglerar befogenheterna att kroppsvisitera och ytligt kroppsbesiktiga den som
är tvångsisolerad. Syftet med bestämmelserna är att förhindra att den
tvångsisolerade under isoleringstiden får tillgång till alkohol, narkotika och
annan egendom som kan försvåra ett fullgörande av ändamålet med isoleringen.
Motsvarande bestämmelser finns i 14 § LVU och 17 § LVM. I förslaget till ny LVM
finns bestämmelserna i 32 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket föreskrivs att den tvångsisolerade får kroppsvisiteras eller
ytligt kroppsbesiktigas. Med kroppsvisitation avses undersökning av den
isolerades kläder, eller det han bär med sig, t.ex. en väska. Ytlig
kroppsbesiktning inbegriper en yttre granskning av de delar av den nakna
kroppen som är synliga. Huvudhår, armhålor och fotsulor får granskas. Det är
inte tillåtet att låta den som skall granskas inta särskilda ställningar för
att annars för ögat dolda delar av kroppen skall kunna iakttas. Det är inte
heller tillåtet att undersöka munhåla eller annan hålighet eller att beröra den
nakna kroppen för att undersöka delar av den. Om så sker blir det fråga om en
ordinär kroppsbesiktning (jfr prop. 1981/82:2 med förslag till lag om ändring i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, m.m. s. 24 f.) Det bör dock
erinras om att den tvångsisolerade kan behöva genomgå frivilliga undersökningar
av medicinska skäl. Begränsningarna i detta lagrum gäller enbart undersökningar
för att söka efter alkohol, narkotika eller annan skadlig egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiktning får göras när den som skall isoleras kommer till
sjukhuset för att isoleringsbeslutet skall verkställas. Åtgärderna får också
vidtas öm det under isoleringstiden uppkommer misstanke om att sådan egendom
finns hos den tvångsisolerade. Det kan vara aktuellt t. ex. efter ett besök som
den tvångsisolerade haft eller efter en vistelse utanför sjukhuset. Detsamma
gäller om det förekommit missbruk inom sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsen i andra stycket är det överläkaren som beslutar om
kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur att beslut om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning
måste kunna genomföras omedelbart. Därför kan besluten inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket får kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning inte göras mer
ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. All tänkbar hänsyn skall visas
när man genomför åtgärderna. Detta innebär bl. a. att åtgärder som rör en
kvinna bör vidtas av kvinnlig personal eller av läkare eller sjuksköterska. Om
möjligt skall ett vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
bestämmelser behövs om ytteriigare kontrollåtgärder, såsom Prop. 1988/89:5
fullständig kroppsbesiktning, avses bli föremål för utredning genom socialstyrelsens
försorg (jfr prop. 1987/88:147 s. 107).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 § Överiäkaren får besluta att försändelser till
den tvångsisolerade fär<br>
undersökas för kontroll av att de inte innehåller egendom som avses i 44 §.<br>
Om en försändelse innehåller sådan egendom, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har inte någon motsvarighet i utredarens
förslag eller i gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 20 § LVM finns motsvarande bestämmelser. I förslaget
till ny LVM har bestämmelserna tagits in i 35 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontrollen syftar till att hålla alkohol, narkotika och
annan skadlig egendom utanför sjukhuset. Rätten att undersöka försändelser är
därför begränsad till försändelser som sänds till den tvångsisolerade.
Försändelser från den tvångsisolerade får inte kontrolleras. Det är inte
heller tillåtet att ta del av det skriftliga innehållet i brev eller andra
skriftliga handlingar. Motsvarande gäller videoband, kassettband och andra
upptagningar som avlyssnas eller uppfattas med tekniska hjälpmedel.
Försändelserna bör öppnas i närvaro av den tvångsisolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt paragrafen fattas av överiäkaren. Ett beslut
att kontrollera försändelser får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47 § Har alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel omhänder<br>
tagits enligt 44 eller 46 § eller har sådan egendom påträffats där någon är<br>
tvångsisolerad utan att det finns någon känd ägare till egendomen, skall<br>
överläkaren låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestämmelserna<br>
om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förver<br>
kande av alkoholhaltiga drycker m. m. Detsamma gäller i fråga om injek<br>
tionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människo<br>
kroppen eller i fråga om andra föremål som är särskilt ägnade att användas<br>
för missbruk av eller annan befattning med narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller
staten..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i princip vad som gäller enligt 25 §
LVU och 32 § LVM. En utförlig redovisning av grunderna för sådana beslut finns
i prop 1979/80:1 (del B s. 387-398). Beträffande förslaget till ny LVM se 36 §.
En liknande regel finns i 63 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och i
4 § lagen (1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus (se bl.a. prop.
1984/85:46).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iförsta stycket anges att alkohol och andra
berusningsmedel får förstöras eller försäljas om egendomen har påträffats hos
eller sänts till den tvångsisolerade. Även egendom av detta slag som påträffas
utan att man kan finna någon känd ägare till egendomen får förverkas.
Bestämmelsen begränsas till område där någon är tvångsisolerad. Därmed avses
samma område som åsyftas i 43 §, dvs. det område som den tvångsisolerade får
hindras att lämna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen omfattar även injektionssprutor, kanyler och
andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av narkotika.
Vilka dessa är kommenteras närmare i specialmotiveringen till 44 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Annan egendom som
omhändertagits med stöd av 44 eller 46 § för att Prop. 1988/89:5 den kan
skada den tvångsisolerade eller vara till men för ordningen på sjukhuset får
inte förstöras eller försäljas utan skall lämnas tillbaka när tvångsisoleringen
upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är överläkaren som skall låta ombesörja att egendomen förstörs eller försäljs.
Bestämmelsen om förstöring eller försäljning hänvisar till lagen om förverkande
av alkoholhaltiga drycker m. m. I den lagen anges att egendomen skall förstöras
om dess värde är ringa eller om det annars måste anses försvarligt att förstöra
den. I annat fall skall egendomen försäljas. I de fall som kan bli aktuella i
samband med tvångsisolering torde det främst röra sig om förstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om förstöring eller försäljning kan överklagas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket finns en bestämmelse om att de pengar som försäljningen inbringar
skall tillfalla staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vistelse
utanför sjukhuset vid tvångsisolering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48
§ Den som är tvångsisolerad får ges tillstånd att under viss fid vistas
utanför sjukhusets område. Tillståndet får förenas med särskilda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tillstånd får avse återstoden av den bestämda tiden för tvångsisolering, om
det finns skäl anta att åtgärden är angelägen för att förbereda att
tvångsisoleringen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i gällande smittskyddslag eller i utredarens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Iförsta
stycket anges att den som är tvångsisolerad kan få tillstånd att för viss tid
lämna sjukhuset. Tvångsisoleringen skall i princip pågå till dess det inte
längre bedöms föreligga någon risk för smittspridning. När tvångsisoleringen
kan upphöra torde i de flesta fall bero på den tvångsisolerades vilja och
förmåga att underkasta sig ett sådant levnadssätt att smittspridning kan
undvikas. Enligt 42 § skall den tvångsisolerade få det stöd och den hjälp som
behövs för att han skall kunna ändra sin inställning och livsföring. Med hänsyn
härtill kan det finnas ett behov av att kunna pröva sig fram till om
förutsättningar föreligger för att kunna häva beslutet om tvångsisolering utan
risk för smittspridning. Den tvångsisolerade kan t. ex. under kortare vistelser
utanför sjukhusets område ges tillfälle att visa att han är villig och har
förmåga att leva sä att smittspridning kan förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
att vistas utanför sjukhusets område bör kunna ges även för andra syften, t.
ex. för att kunna besöka en närstående som är svårt sjuk, närvara vid en
närståendes begravning eller liknande, om det kan ske utan risk för
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
vistelsen utanför sjukhuset består tvångsisoleringen. Ett beslut att den
tvångsisolerade får vistas utanför sjukhuset kan därför förenas med särskilda
villkor. Syftet med villkoren skall vara att stödja den smittade under vistelsen
utanför sjukhuset och att hindra smittspridning. Den smittade kan t. ex.
åläggas att hålla kontakt med den behandlande läkaren. Villkoren kan även avse
förbud att bruka alkohol eller narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket öppnas en möjlighet att låta ett tillstånd att vistas utanför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukhuset
upphöra samtidigt som tiden för tvångsisoleringen löper ut. Prop. 1988/89:5
Detta kan underlätta för den tvångsisolerade att anpassa sig till livet utanför
sjukhuset. Ett beslut enligt detta stycke avser återstoden av den bestämda
fiden för tvångsisolering. Om inget oförutsett inträffar från smittskyddssynpunkt
under vistelsetiden utanför sjukhuset, bör smittskyddsläkaren kunna besluta
enligt 51 §,att tvångsisoleringen skall upphöra i samband med att den senast
bestämda tiden för tvångsisoleringen löper ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tillstånd enligt detta stycke får ges endast om det finns skäl att anta att
åtgärden är angelägen för att förbereda tvångsisoleringens upphörande.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>s</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49
§ Tillstånd att vistas utanför sjukhuset område meddelas av smittskyddsläkaren
efter samråd med överläkaren. Smittskyddsläkaren får återkalla tillståndet om
förhållandena kräver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om fillstånd att vistas utanför sjukhusets område fattas av smittskyddsläkaren.
Han skall samråda med överläkaren innan han fattar ett sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framställning om att få vistas utanför sjukhusets område kan göras formlöst hos
smittskyddsläkaren. En muntlig begäran av den tvångsisolerade är tillräcklig.
För smittskyddsläkarens handläggning gäller föreskrifterna i förvaltningslagen
bl.a. om skriftligt och motiverat beslut. Om smittskyddsläkaren avslår
framställningen kan den tvångsisolerade överklaga beslutet till länsrätten enligt
53 §. Beslutet skall överklagas skriftligen enligt 23 § förvaltningslagen
(1986:223).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beviljat tillstånd att vistas utanför sjukhusets område kan återkallas om det
finns skäl till det. Étt sådant skäl kan vara att den smittade under
permissionen lever så att han riskerar att sprida smittan eller att han inte
följer de villkor som är förenade med tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
smittskyddsläkarens beslut om återkallelse kan skriftligen överklagas till
länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50
§ Om den tvångsisolerade för smitta av infektion av HIV och är missbmkare av
narkotika får han, om han medger det, föras över till en institution där han
kan beredas lämplig vård och behandling för missbruket. Beslut om överföring
fattas av smittskyddsläkaren efter samråd med överläkaren. Vid vistelsen på
institutionen skall beslutet om tvångsisolering bestå. Bestämmelserna i 43-49
§§ gäller inte under sådan vistelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>■
Paragrafen motsvarar vad som gäller enligt 16 § andra stycket gällande
smittskyddslag (se prop. 1986/87:2 och SoU 9). Den förändringen har dock
vidtagits, att beslut om överförande till en institution skall fattas av smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrummet ges en möjlighet att föra över en HIV-smittad narkotika<br>
missbrukare till en institution där han kan få vård och behandling för sitt<br>
missbruk. De institutioner som främst kan bli aktuella är sådana hem för<br>
vård eller boende som avses i 6 § socialtjänstförordningen (1981:750) och<br>
som är inriktade på vård och behandling av narkotikamissbrukare, bl.a.<br>
sådaria hem för missbmkarvård som avses i 11 § LVM. I förslaget till ny</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>, .„</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LVM
finns bestämmelsen om hemmen i 22 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller enbart den som missbrukar narkotika. Alkohol- Prop.
1988/89:5-missbruk och missbruk av andra berusningsmedel innebär i sig inte
samma risk för smittspridning av infektion av HIV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om överföringen fattas av smittskyddsläkaren. Han skall före beslutet samråda
med den ansvarige överläkaren. Självklart måste smittskyddsläkaren även ha
diskuterat överföringen med huvudmannen för den institution som är aktuell och
fått ett godkännande att överföring kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kravet på att smittskyddsläkaren skall samråda med den ansvarige överläkaren
före beslutet följer att tvångsisoleringen skall ha påbörjats på ett sjukhus.
Under tiden för sjukhusvistelsen bör den smittade undersökas och behandlas bl.
a. från infektionssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
överföring till en institution för vård av narkotikamissbrukare förutsätter
att den tvångsisolerade ger sitt samtycke till överföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:114.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
om tvångsisolering skall bestå under den tid den smittade vistas på
institutionen för missbrukarvärd. Enligt 51 § skall smittskyddsläkaren besluta
om tvångsisoleringens upphörande när förutsättningarna för tvångsisolering inte
längre föreligger. Att den isolerade är överförd till en institution för
missbrukarvärd kan i sig inte uppfattas som om den smittade är villig att
medverka till sädana åtgärder som bedöms nödvändiga för att hindra
smittspridning och att förutsättningarna för tvångsisolering därmed skulle ha
upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ingen tidsgräns för hur länge behandlingen vid institutionen får pågå
eftersom behandlingen är frivillig. Det förutsätts dock att behandlingen pågår
så länge att den ger avsett resultat. Innan den smittade lämnar sitt medgivande
till överföringen bör han upplysas om hur lång tid man bedömer att behandligen
kan behöva pågå. När ändamålet med vistelsen på institutionen är uppfyllt kan
smittskyddsläkaren besluta om att tvångsisoleringen skall upphöra om
förutsättningarna för isolering inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den i 40 § resp. 41 § angivna tiden för tvångsisolering löper ut under den
smittades vistelse på institutionen kan smiitskyddsläkaren ansöka hos
länsrätten om fortsatt tvångsisolering om han bedömer det erforderligt. Det kan
därvid finnas skäl att inhämta upplysningar från föreståndaren vid
institutionen om vilka resultat man uppnått med behandlingen och hur man
bedömer den smittades inställning och möjligheter att ändra sin livsföring så
att smittspridning hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
beslutet om tvångsisolering består under vistelsen på institutionen innebär
bl.a. att den smittade kan återföras till sjukhuset om han inte tar del av
värden eller ensidigt avbryter den. Detsamma gäller om han utsätter annan för
smittrisk eller avviker från institutionen. Den som förestår institutionen
förutsätts underrätta smittskyddsläkaren härom. Om den smittade avviker frän
institutionen får bestämmelserna i 63 § 4 om polisbiträde tillämpas för att
återföra honom till sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn fill att
vistelsen vid institutionen sker frivilligt, tillämpas inte bestämmelserna i
43—49 §§ under vistelsen där.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisoleringens
upphörande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51
§ När det inte längre finns skäl för tvångsisolering skall smittskyddsläkaren
omedelbart besluta att tvångsisoleringen skall upphöra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bestämmelse om utskrivning av den som intagits på
sjukhus finns i Prop. 1988/89:5 21 § gällande smittskyddslag. Utredarens
lagförslag innehåller inte någon motsvarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren skall fortlöpande pröva om grunderna
för tvångsisolering består. Om grunderna inte längre föreligger skall han
omedelbart fatta beslut om att isoleringen skall upphöra. I sådana frågor bör
han regelmässigt samråda med den ansvarige överläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
tvångsisolerade kan när som helst begära hos smittskyddsläkaren att tvångsisoleringen
skall upphöra. Det ställs inga formella krav på hur en sådan begäran skall
göras. Ett avslagsbeslut kan överklagas till länsrätten (53 § första stycket
2).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 § Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut
enligt denna lag får överkla<br>
gas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har inte någon motsvarighet i utredarens
förslag. I 33 § första stycket gällande smittskyddslag finns bestämmelser om
hur miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut får överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I föreliggande lagrum föreskrivs att miljö- och
hälsoskyddsnämndens beslut får överklagas hos länsrätten. Vem som får överklaga
framgår av förvaltningslagen. I 56 § finns bestämmelser om vilken länsrätt som
är behörig. Överklagningsbara beslut är de beslut som miljö- och hälsoskyddsnämnden
har meddelat med stöd av 33 eller 34 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53 § Smittskyddsläkarens beslut enligt denna lag
får överklagas hos läns<br>
rätten om beslutet gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfälligt
omhändertagande enligt 37 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslag på en
begäran att tvångsisoleringen skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslag på en
begäran om tillstånd att vistas utanför sjukhusets område enligt 48 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återkallelse av
tillstånd att vistas utanför sjukhusets område enligt 49 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläkarens beslut enligt 47 § får överklagas hos
länsrätten. Andra beslut enligt denna lag av smittskyddsläkaren eller annan
läkare får inte överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 15 § utredarens förslag finns en bestämmelse om att
smittskyddsläkarens beslut får överklagas hos länsrätten. I gällande
smittskyddslag finns besvärsbestämmelser i 21 och 33 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iförsta stycket anges vilka beslut av smittskyddsläkaren
som får överklagas. Beslut som avses i punkt I gäller tillfälligt
omhändertagande på sjukhus. Överklagningsbara beslut i övrigt enligt detta
stycke har samband med tvångsisolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bestämmelserna i 40 § får tvångsisolering pågå under
högst tre månader. Därefter får länsrätten, på ansökan av smittskyddsläkaren,
besluta om att förlänga tvångsisoleringen. Beslut om fortsatt tvångsisolering
fär enligt 41 § avse högst sex månader ät gången. Den isolerade kan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>emellertid själv när som
helst under isoleringstiden begära hos smitt- Prop. 1988/89:5 skyddsläkaren
att tvångsisoleringen skall upphöra. På samma sätt kan den isolerade begära
fillstånd att vistas utanför vårdinrättningen. Det finns i dessa fall ingen
begränsning av hur ofta och när framställning får göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det hos besvärsiristansen samtidigt föreligger flera mål om tvångsisolering
rörande samma person, bör målen självfallet kunna företas till gemensam
handläggning om det inte strider mot bestämmelserna i 55 § om skyndsam
handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besluten
överklagas till länsrätten. Ätt länsrättens beslut kan överklagas till
kammarrätten, och i förekommande fall till regeringsrätten, framgår av 33 §
förvaltningsprocesslagen (1971:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Överläkarens beslut om förverkande av viss egendom enligt 47 § får
överklagas hos länsrätten. En bestämmelse härom har tagits in i andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Andra beslut av smittskyddsläkaren och berörda överläkare samt beslut
av behandlande läkaie får inte överklagas. Detta framgår av bestämmelsen i
tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
beslut om tvångsundersökning enligt 36 § måste kunna verkställas omedelbart,
varför en överprövning skulle framstå som mindre meningsfylld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
patient som är missnöjd med den behandlande läkarens förhållningsregler kan
enligt 17 § begära att reglerna prövas av smittskyddsläkaren. Det har i dessa
fall inte ansetts föreligga något behov av att kunna överpröva
smittskyddsläkarens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
tvångsisoleringen kan överläkaren besluta om vissa åtgärder, t. ex.
kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning samt granskning av försändelser.
Dessa beslut har inte ansetts vara av den arten att de bör kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54
§ Socialstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 68 § får
överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som inte har någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag, innehåller bestämmelser om överklagande av socialstyrelsens
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen
av mål och ärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
55—62 §§ regleras processuella frågor. Bortsett från 62 § saknar bestäm<br>
melserna motsvarighet i utredarens förslag och i gällande smittskyddslag.<br>
Bestämmelserna i 56-59 §§ gäller enbart målens handläggning i domstol,<br>
främst i länsrätt, medan övriga bestämmelser innefattar förfarandet även<br>
hos smittskyddsläkaren. Med undantag för 60 § gäller de övriga bestäm<br>
melserna även för överläkarens handläggning av ärenden enligt smitt<br>
skyddslagen. Bestämmelserna i 55 och 62 §§ gäller också handläggningen i<br>
miljö- och hälsoskyddsnämnden. Flera av bestämmelserna motsvarar vad<br>
som gäller enligt LVU och LVM.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>55 §
Mål och ärenden enligt denna lag skall handläggas skyndsamt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör smittskyddet är ofta brådskande och det är viktigt att de kan avgöras
snabbt. Därför har det ansetts behövligt med en särskild bestämmelse i
smittskyddslagen om skyndsam handläggning. Liknade bestämmelser finns i 9 §
första stycket LVU och 21 § första stycket LVM. Beträffande förslaget till en
ny LVM se 37 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i paragrafen gäller vid handläggningen såväl i domstol som hos
smittskyddsläkaren, överläkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>56 §
Frågor som ankommer på länsrätt enligt denna lag prövas av länsrät<br>
ten i det län där den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har<br>
sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller en bestämmelse som anger vilken länsrätt som skall besluta i en viss
fråga. Avgörande för behörigheten är verksamhetsområdet för den som har
beslutat i den fråga som skall prövas av länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 §
Länsrätten skall ta upp mål om tvångsisolering enligt 39 eller 41 § till<br>
avgörande inom en vecka från den dag då ansökan kom in eller underställ<br>
ning skedde. Om beslutet om tvångsisolering inte är verkställt när det<br>
underställs, skall målet tas upp till avgörande inom en vecka från den dag<br>
beslutet verkställs. Länsrätten får dock förlänga dessa tider om det behövs<br>
ytterligare utredning eller om det på grund av någon annan särskild om<br>
ständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om tvångsisolering enligt 38, 39 eller 41 § får länsrätten förordna rörande
saken i avvaktan på målets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål där fråga är om fortsatt tvångsisolering och mål där smittskyddsläkaren
har fattat ett beslut om omedelbar tvångsisolering har den allmänna regeln om
skyndsam handläggning i 55 § inte ansetts tillräcklig. Den smittade är i dessa
fall redan omhändertagen och det är viktigt att han snabbt kan få sin sak
prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Iförsta
stycket anges en bestämd tidsfrist inom vilken länsrätten skall ta upp sådana
mål till prövning. Tiden har angetts till en vecka från det att talan väcktes
hos länsrätten, vilket överensstämmer med bestämmelserna om beredande av
tvångsvård i 21 § andra stycket LVM. Beträffande förslaget till ny LVM se 38
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mål där smittskyddsläkarens isoleringsbeslut underställs rätten kan det
inträffa att beslutet inte är verkställt när det underställs rätten.
Tidsfristen börjar då löpa från den dag dä det verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär inget krav på att målet skall vara slutligt avgjort<br>
inom den föreskrivna fiden. Den slutliga handläggningen, i form av munfiig<br>
förhandling eller föredragning, måste dock ha påbörjats inom nämnda tid.<br>
Länsrätten får förlänga tiden om det är nödvändigt med hänsyn fill någon<br>
särskild omständighet. Också om det redan när målet anhängiggörs hos<br>
länsrätten står klart att fidsfristen inte kan hållas, t. ex. därför att utred<br>
ningen måste kompletteras med ett sakkunnigutlåtande, far rätten förlänga<br>
tiden. Undantagsregeln bör dock användas sparsamt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>j44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har inte ansetts
nödvändigt att låta den särskilda tidsfristen gälla Prop. 1988/89:5 också
handläggningen i kammarrätt och regeringsrätt. Här får rätten själv bevaka
tidsaspekten inom ramen för det allmänna skyndsamhetsrekvisitet i 55 §. Inte
heller har det ansetts påkallat med särskilda tidsfrister för mål där
smittskyddsläkarens beslut överklagas till länsrätten enligt 53 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
särskild regel om när dom eller beslut senast skall meddelas föreslås inte.
Sådana regler finns inte heller i LVU och LVM. Även i detta hänseende har det
ansetts vara tillräckligt med den allmänna regeln om skyndsamhet. Beslut som
rör tvångsomhändertaganden bör vanligen kunna meddelas i nära anslutning fill
muntlig förhandling när sådan hållits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges att länsrätten får förordna rörande saken i mål om
tvångsisolering enligt 38, 39 eller 41 § i avvaktan på målets avgörande, dvs.
dä talan väcks i länsrätten av smittskyddsläkaren, då målet underställs
länsrätten efter beslut av smittskyddsläkaren om omedelbar tvångsisolering
samt då smittskyddsläkaren ansöker om fortsatt tvångsisolering. För besvärsmål gäller
i länsrätt, kammarrätt och regeringsrätten föreskriften i 28 §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) om att domstol som har att pröva besvär kan
förordna att det överklagade beslutet, om det annars skulle lända till
efterrättelse omedelbart, tills vidare inte skall gälla och även i övrigt
förordna rörande saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>58
§ I mål om tvångsisolering som prövas av länsrätten efter ansökan eller
underställning skall rätten hålla muntlig förhandling, om det inte är uppenbart
obehövligt. Sådan förhandling skall alltid hållas, om den som saken gäller
begär det. Denne skall av rätten upplysas om sin rätt till muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den som saken gäller har kallats vid vite att infinna sig personligen vid en
förhandling uteblir, får rätten förordna att han skall hämtas till rätten
antingen omedelbart eller till en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
är uppbyggd delvis efter mönster i 10 § LVU och 22 § LVM. Beträffande förslaget
till ny LVM se 39 §. Till skillnad från dessa författningar gäller första
stycket endast länsrätt. Andra stycket gäller däremot även kammarrätt och
regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9 § förvaltningsprocesslagen är förfarandet inför allmän förvaltningsdomstol
som regel skriftligt. I handläggningen får ingå muntlig förhandling
beträffande en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen
eller främja ett snabbt avgörande av målet. Muntlig förhandling skall dock
hållas i bl. a. länsrätt och kammarrätt om en enskild som för talan i målet
begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl
talar mot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
omhändertagande för tvångsisolering är ett betydande ingrepp i den enskildes
integritet. Det är därför anigeläget att domstolsförfarandet utformas sä, att
rättsäkerhetskraven kan tillgodoses. I den allmänna motiveringen (avsnitt
2.14) framhålls i detta avseende betydelsen av muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Iförsta
stycket föreskrivs att länsrätten skall hålla muntlig förhandling om det inte
är uppenbart obehövligt. Presumtionen är således för muntlig förhandling.
Bestämmelsen är begränsad till fall då smittskyddsläkaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansöker
hos länsrätten om tvångsisolering eller fortsatt tvångsisolering Prop.
1988/89:5 eller då smittskyddsläkarens beslut om omedelbar tvångsisolering
underställs länsrätten. I de fall då den som redan är tvångsisolerad
överklagar smittskyddsläkarens beslut enligt 53 § första stycket, har de
allmänna reglerna om muntlig förhandling i 9 § förvaltningsprocesslagen ansetts
tillräckliga. Vidare föreskrivs att den enskilde skall upplysas om sin rätt
till muntlig förhandling innan målet avgörs. Om han begär det skall länsrätten
hålla muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första stycket gäller enbart processen i länsrätten. För kammarrättens och
regeringsrättens del har det ansetts fillräckligt med bestämmelserna om muntlig
förhandling i 9 § förvaltningsprocesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
14 § förvaltningsprocesslagen finns bestämmelser om kallelse till muntlig
förhandling och personlig närvaro. I nämnda paragraf föreskrivs att rätten får
förelägga enskild att infinna sig .personligen vid vite eller vid påföljd av
att hans utevaro inte utgör hinder för målets vidare handläggning och
avgörande. Några särskilda regler härom har inte ansetts nödvändiga i
smittskyddslagen. Ibland kan emellertid omständigheterna vara sådana att det
framstår som nödvändigt att höra den enskilde själv innan målet avgörs. Om han
då uteblir trots att han kallats att inställa sig personligen vid rätten, bör
det finnas en möjlighet att hämta honom till rätten. Bestämmelser om hämtning
finns inte i förvaltningsprocesslagen. En sådan bestämmelse har därför tagits
in i andra stycket. Bestämmelsen i detta stycke gäller även för kammarrätt och
regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>59 §
Vid handläggning i kammarrätt av mål enligt denna lag skall nämn<br>
demän ingå i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
12 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall nämndemän delta i
avgörandet i länsrätt. Om det är särskilt föreskrivet, skall nämndemän ingå
också i kammarrätt. Om medverkan av nämndemän i kammarrätt finns bestämmelser i
23 § LVU och 29 § LVM. Beträffande förslaget till ny LVM se 40 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>60 §
Om offentligt biträde och annan rättshjälp i mål och ärenden enligt<br>
denna lag finns bestämmelser i rättshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har nyligen fattat beslut om förbättringar inom rättshjälpssy: stemet tprop.
1987/88:73, JuU 21, rskr. 193). Beslutet innebär bl.a. att offentligt biträde
skall kunna förordnas vid allmän förvaltningsdomstol i angelägenheter som rör
intagning pä sjukhus eller utskrivning därifrån enligt smittskyddslagen. En
bestämmelse om detta har tagits in i 41 § 15 rättshjälpslagen. Förändringarna
träder i kraft den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>61 §
Vid delgivning med enskild i mål och ärenden enligt denna lag gäller<br>
inte 12 och 15 §§ delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen skall part enligt<br>
huvudregeln underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten<br>
eller domstolen avgör ett ärende eller mål. Delgivningen verkställs enligt<br>
delgivningslagen. S.k. surrogatdelgivning och kungörelsedelgivning med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskild
bör dock inte få användas i mål och ärenden enligt smittskydds- Prop.
1988/89:5<br>
lagen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bestämmelse som begränsar delgivningslagens tillämpning
i detta avseende har därför tagits in i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande bestämmelser finns i 58 § socialtjänstlagen,
24 § LVU och 23 § LVM. Beträffande förslag till ny LVM se 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om
inte annat förordnas i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen har en viss motsvarighet i 15 § andra
meningen utredarens förslag. I gällande smittskyddslag finns en bestämmelse av
samma innebörd i 33 § fjärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de beslut som kan fattas enligt denna lag är till
sin natur sådana att de måste kunna verkställas omedelbart. Detta gäller ofta
miljö-och hälsoskyddsnämndens beslut enligt 9 § och t. ex. smittskyddsläkarens
beslut om tvångsundersökning och omedelbar tvångsisolering. I paragrafen har
därför tagits in en bestämmelse om att beslut enligt denna lag skall äga
giltighet i avvaktan på laga kraft, om inte annat förordnas i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Burade av polismyndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63 § Polismyndighet skall lämna biträde på begäran av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. smittskyddsläkaren för att genomföra läkarundersökning
enligt 36 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
för att föra den som fillfälligt skall tas om hand enligt 37 § eller som skall
tvängsisoleras enligt 38 eller 39 § till sjukhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
eller överläkaren för att återföra den som har avvikit från ett sjukhus, där
han enligt beslut skall vara tillfälligt omhändertagen eller tvångsisolerad,
eller den som inte har återvänt till sjukhuset sedan hans tillstånd att vistas
utanför sjukhusets område har gått ut eller återkallats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-4. smittskyddsläkaren om någon som enligt 50 § har
överförts till en institution skall återföras till sjukhuset,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljö- och
hälsoskyddsnämnden för att bereda nämnden tillträde till områden, lokaler och
andra utrymmen som avses i 35 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialstyrelsen
vid styrelsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar delvis 16 § utredarens förslag och 25
§ gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser i smittskyddslagen om biträde av
polismyndighet behövs för att säkerställa att vissa för smittskyddet nödvändiga
åtgärder kan genomföras. Hjälp av polismyndighet kan begäras för i huvudsak tre
ändamål: för att genomföra tvångsundersökning, tillfälligt omhändertagande och
tvångsisolering, för att göra det möjligt för miljö- och hälsoskydds-, nämnden
att fullgöra sina uppgifter enligt lagen samt för att socialstyrelsen skall
kunna utföra vissa inspektioner vid sin tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begäran om biträde måste givetvis innehålla de
uppgifter som polisen<br>
behöver för att kunna utföra uppdraget, t. ex. namn och om möjligt adress<br>
till den som biträdet avser. Det ligger i sakens natur att begäran innehåller<br>
uppgift också om att vederbörande är eller misstänks vara bärare av en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>viss
samhällsfariig sjukdom. Med hänsyn till bl.a. de s.k. behovs- och Prop.
1988/89:5 proportionalitetsprinciperna som enligt polislagen (1984:387) gäller
för polisens verksamhet är det nödvändigt att polisen får kännedom om vilken sjukdom
den som biträdet avser har drabbats av för att man skall kunna bedöma hur
åtgärden skall verkställas. Härtill kommer att de polismän som kommenderas att
utföra uppdraget med att biträda behöver få kännedom om uppgiften för att de
skall kunna skydda sig mot smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första punkten kan biträde av polismyndighet begäras för att verkställa ett
beslut om att någon skall läkarundersökas för att utröna om han smittats av en
samhällsfariig sjukdom. Redan själva beslutet om tvångsundersökning torde i de
flesta fall utgöra en tillräcklig påtryckning på den som misstänks vara smittad
för att han skall uppsöka en läkare för undersökning. I de fall han vägrar fär
undersökningen, om det är nödvändigt, ske med bistånd av polis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisen
skall biträda både med att söka upp den som misstänks vara smittad och med att
föra honom till den läkare som skall genomföra undersökningen. Ytterst kan det
också bli nödvändigt att hålla fast den som misstänks vara smittad vid själva
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biträde
av polis enligt denna punkt fär begäras av smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra punkten regleras fall då någon enligt beslut skall tvängsisoleras på
sjukhus. Polisen skall i dessa fall hjälpa till att föra den som skall
tvängsisoleras till det sjukhus där han skall vara isolerad. Det ankommer
därefter på landstingskommunen och den ansvarige överläkaren att anordna
omhändertagandet på ett sådant sätt att den tvångsisolerade kan hållas kvar.
Vidare omfattar denna punkt de fall då någon skall vara tillfälligt
omhändertagen på sjukhus. Polisbiträde får i ett sådant fall anlitas för att
föra den som misstänks vara smittad till sjukhuset. Att han får kvarhållas på
sjukhuset framgår av 37 § andra stycket. Att hålla honom kvar är en uppgift för
hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i dessa fall är det smittskyddsläkaren som får påkalla hjälp av polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje punkten föreskrivs att polisbiträde får begäras för att återföra den som
har avvikit från det sjukhus där han är skyldig att kvarstanna. Motsvarande
gäller om någon inte återvänder till sjukhuset sedan tiden för ett tillstånd
att vistas utanför sjukhuset gått ut liksom om någoti inte återvänder till
sjukhuset sedan han har fått sitt tillstånd att vistas utanför detta
återkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i dessa fall är det smittskyddsläkaren som får påkalla biträde av polis.
Polisbiträde i dessa fall fär begäras också av den överläkare som ansvarar för
den tvångsisolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fiärde punkten anges att polisbiträde får begäras om någon som är överförd till
en institution för vård för narkotikamissbruk har avvikit från institutionen.
Den tvångsisolerade skall i dessa fall återföras till det sjukhus varifrån han
överförts till institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är endast smittskyddsläkaren som kan begära polishandräckning i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Femte
punkten reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens möjlighet att<br>
begära polisbiträde för att få tillträde till sådana områden, lokaler och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
utrymmen varifrån smitta kan spridas och till vilka nämnden behö- Prop.
1988/89:5 ver tillträde för att göra undersökningar och ta prov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I sjätte punkten
finns en bestämmelse om rätt för socialstyrelsen att begära biträde av polis
vid sin tillsyn. Denna utövas huvudsakligen i form av inspektioner av
smittskyddsverksamhet som bedrivs av smittskyddsläkare, miljö- och
hälsoskyddsnämnder samt hälso- och sjukvårdspersonal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64
§ All undersökning, vård och behandling som behövs från smittskyddssynpunkt
vid en samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för patienten inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En undersökning som utförs
av en privat verksam läkare för att utreda om någon har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom är gratis för patienten, om läkaren är ansluten till
sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
läkemedel som behövs från smittskyddssynpunkt vid behandling av en
samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna
paragraf om gratis förmåner för patienter gäller den som är sjukförsäkrad
enligt lagen om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
17 och 18 §§ utredarens förslag finns bestämmelser om den enskildes kostnader.
Bestämmelser om den enskildes kostnader för läkarundersökning och behandling
samt läkemedel i öppen vård finns i 6 § andra stycket och i 19 § gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den grundläggande tanken
bakom paragrafens bestämmelser är att den som kan misstänkas föra eller som för
smitta av en samhällsfarlig sjukdom inte skall kunna åberopa kostnadsskäl för
att underiåta att söka läkare eller genomgå behandling som är behövs från
smittskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Iförsta
stycket anges att undersökning, vård och behandling inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården skall vara gratis för patienten när
det gäller en samhällsfarlig sjukdom. Kostnadsfriheten gäller oavsett om det är
en läkare, sjuksköterska eller någon annan som svarar för åtgärderna. Alla
erforderliga åtgärder för undersökning, vård och behandling inbegrips. Som
exempel kan nämnas provtagningar, laboratorieundersökningar, undersökning och
behandling av specialist efter remiss samt läkemedelsförskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
görs inte någon åtskillnad mellan öppen och sluten vård. I öppen vård betalar
patienten vid andra sjukdomar i de flesta fall en patientavgift. Någon
patientavgift skall inte betalas vid samhällsfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsfriheten
omfattar såväl den undersökning som behövs för att utreda om den undersökte har
smittats av en samhällsfarlig sjukdom som den vård och behandling av sjukdomen
som därefter krävs. Åtgärden skall vara behövlig med hänsyn till smittskyddet.
Detta får dock inte ges en för begränsad tolkning. Kostnadsfriheten gäller
samfliga åtgärder som kan leda till att smittsamheten upphör, minskar eller
hålls tillbaka. Sjukdomar som inte har något samband med den samhällsfariiga
sjukdomen liksom skador och komplikationer som uppträder efter det att
sjukdomen har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14<</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>upphört atlvara smittsam
eller som inte påverkar smittsamheten skall Prop. 1988/89:5 däremot inte
medföra gratis hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
åtgärder av privatpraktiserande läkare är kostnadsfriheten däremot begränsad.
Bestämmelser härom ges i andra stycket. Där föreskrivs att undersökning för att
kunna diagnostisera en samhällsfarlig sjukdom är gratis för patienten. Med
undersökning avses här även provtagning. Efterföljande vård och behandling av
sjukdomen är däremot inte gratis för patienten. Hur många besök hos läkaren som
behövs för att diagnostisera en samhällsfarlig sjukdom kan variera från fall
till fall. Ibland kan sjukdomen konstateras redan vid första besöket. I andra
fall kan det behövas upprepade undersökningar och provtagningar innan sjukdomen
kan fastställas. Alla dessa besök hos en privat verksam läkare är gratis för
patienten så länge misstanke om en samhällsfarlig sjukdom finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsfriheten
i andra stycket gäller endast beträffande de privatpraktiserande läkare som är
anslutna till den allmänna försäkringen. Regler om anslutning finns i
läkarvårdstaxan. En patient som väljer att uppsöka en privatpraktiserande
läkare som inte är ansluten till.försäkringen får själv bekosta läkarens
arvode.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje stycket finns en bestämmelse om att läkemedelsbehandling vid en
samhällfarlig sjukdom skall vara gratis för patienten. På samma sätt som vid
undersökning, vård och övrig behandling gäller dock att läkemedelsbehandlingen
skall vara. behövlig från smittskyddssynpunkt. Inte heller i detta sammanhang
får bestämmelsen ges en alltför snäv tolkning. Att läkemedel som kan göra
patienten smittfri skall omfattas av kostnadsbefrielse är självklart. Men
också läkemedel som inte har denna effekt kan omfattas av bestämmelsen. Om ett
läkemedel kan minska smittsamheten genom att t. ex. på olika sätt nedbringa
mängden smittämne eller hämma smittämnets tillväxt, bör det hänföras ull de
läkemedel som omfattas av kostnadsfrihet för patienten. Läkemedlet Retrovir
anses ha sådana egenskaper. Om däremot ett läkemedel endast indirekt kan anses
ha en effekt på smittspridningen, bör det inte omfattas av kostnadsbefrielsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedlen
är gratis för patienten oavsett om de har förskrivits av läkare inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården eller av privatpraktiserande läkare
och oavsett om läkaren är ansluten till den allmänna försäkringen eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i fjärde stycket begränsar de kostnadsfria förmånerna i -<br>
paragrafen till dem som är sjukförsäkrade enligt lagen om,allmän försäk<br>
ring.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65
§ Landstingskommunen svarar för kostnader för åtgärder som avses i 64 §
första stycket samt för kostnader för läkemedel som avses i 64 § tredje stycket
och som förordnas inom den egna verksamheten. Staten svarar för övriga
kostnader som följer av 64 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag. I gällande lagstiftning finns
vissa bestämmelser om kostnadsansvar i 23 § smittskyddslagen samt i 14 och 15
§§ smittskyddskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
undersökningar som utförs och den vård och behandling som lämnas<br>
inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården och som behövs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med hänsyn till
smittskyddet bekostas enligt/örra stycket av landstings- Prop. 1988/89:5
kommunerna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunerna
skall även svara för kostnaderna för läkemedel. Kostnadsansvaret avser både
öppen och sluten vård. När det gäller den öppna vården innebär detta att
landstingskommunen svarar för hela kostnaden för läkemedel som förordnas av
läkare inom den egna verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket föreskrivs att staten skall ansvara för övriga kostnader till
följd av bestämmelserna i 64 §. Det gäller vissa arvoden till privatpraktiserande
läkare som är anslutna till den allmänna försäkringen. Sådana läkare får
ersättning enligt läkarvårdstaxan (1974:699) för meddelad läkarvård.
Ersättningen enligt taxan betalas av dels patienten i form av patientavgift,
dels den allmänna försäkringen i form av läkarvärdsersättnirig. Enligt 64 §
andra stycket skall patienten inte erlägga någon patientavgift vid besök hos
vissa privatpraktiserande läkare för att utreda om samhällsfarlig sjukdom
föreligger. Denna kostnad skall följaktligen istället staten stå för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i detta stycke innebär att staten skall svara också för kostnader för läkemedel
som förskrivs av privat verksamma läkare. Något krav på att läkaren skall vara
ansluten till den allmänna försäkringen ställs inte upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66
§ Socialstyrelsen har tillsynen över smittskyddet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 20 § utredarens förslag. I gällande smittskyddslag finns i 3 § första
meningen en bestämmelse om socialstyrelsens tillsyn över att smittsamma
sjukdomar bekämpas i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges att socialstyrelsen har tillsynen över smittskyddet. Någon
regional eller lokal tillsynsmyndighet finns inte. Smittskyddsorganisationen
är istället uppbyggd så, att landstingskommunen och smittskyddsläkaren
ansvarar för smittskyddet regionalt medan miljö- och hälsoskyddsnämnderna och
enskilda läkare har uppgifter på det lokala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
tillsyn över smittskyddet hänger nära samman med styrelsens tillsyn över hälso-
och sjukvärden enligt hälso- och sjukvärds-lagen (1982:763) och tillsynslagen
(1980:11). Socialstyrelsen har också jämte statens naturvårdsverk tillsynen
över efterlevnaden av hälsoskydds-lagen (1982:1080). Detta innebär att fördelar
kan vinnas genom att styrelsen samordnar sin tillsyn enligt de nämnda lagarna.
Socialstyrelsen bör samarbeta med andra tillsynsmyndigheter med uppgifter av
betydelse för smittskyddet, t.ex. livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium har ställning som ett nationellt<br>
expertorgan inom smittskyddet. Det verkar i kraft av sin vetenskapliga och<br>
kunskapsmässiga kompetens. Socialstyrelsen saknar i sin fasta organisa<br>
tion motsvarande kompetens. Det är därför av stor betydelse att styrelsen<br>
och laboratoriet samverkar effektivt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>67 §
Socialstyrelsen har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del Prop.
1988/89:5<br>
av de handlingar som behövs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrummet föreskrivs en rätt för socialstyrelsen att få tillgång till de
upplysningar och handlingar styrelsen behöver för att kunna fullgöra sin
tillsyn. Bestämmelsen gäller både munfliga och skriffliga uppgifter samt
uppgifter som dokumenterats på annat sätt, t.ex. bandinspelningar. Den som
underlåter att till styrelsen lämna ut begärda upplysningar eller handlingar
kan med stöd av 68 § vid vite föreläggas att lämna ut dessa. Ytterst kan
socialstyrelsen begära biträde av polismyndighet enligt 63 § 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68 §
Socialstyrelsen får meddela de förelägganden och förbud som be<br>
hövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats<br>
med stöd av lagen skall efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
föreläggande eller förbud får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket ges socialstyrelsen befogenhet att meddela de förelägganden och
förbud som behövs för att lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen skall efterlevas. Innan ett föreläggande eller förbud meddelas bör
socialstyrelsen självklart först försöka att få till stånd rättelse på
frivillig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket ger socialstyrelsen rätt att sätta ut vite i ett beslut om föreläggande
eller förbud. Allmänna bestämmelser om förelägganden eller förbud vid vite och
om utdömande av vite finns i lagen (1985:206) om viten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
socialstyrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos kammarrätten
framgår av 54 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69 §
Socialstyrelsen har rätt att inspektera smittskyddsverksamhet som<br>
bedrivs av smittskyddsläkare, miljö- och hälsoskyddsnämnder och hälso-<br>
och sjukvårdspersonal. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att<br>
lämna det biträde som behövs vid inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har inte någon motsvarighet i utredarens förslag eller i gällande
smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratt
tillsynen skall bli effektiv måste socialstyrelsen ha rätt att inspektera den
smittskyddsverksamhet som bedrivs. En bestämmelse härom har tagits in i denna
paragraf Rätten att inspektera har begränsats till dem som har särskilda
uppgifter inom smittskyddet, nämligen smittskyddsläkare, miljö- och
hälsoskyddsnämnder samt behandlande läkare och annan hälso-och
sjukvårdspersonal. Vad som avses med hälso- och sjukvårdspersonal framgår av 1
§ tillsynslagen. Om det behövs får socialstyrelsen begära biträde av
polismyndighet för att kunna genomföra en inspektion (63 § 6).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>YtterUgare
föreskrifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>70
§ Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
åtgärder för att förhindra att smittsamma sjukdomar förs in i<br>
landet eller sprids till utlandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
andra frågor inom smittskyddet som inte gäller vaccination.<br>
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag frän lagens tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
försvarsmakten, i den mån föreskrifterna inte gäller tvångsåtgärd mot enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
fåröverlåta åt myndighet att meddela föreskrifter som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i stort 22 § utredarens förslag. Föreskrifter med bemyndiganden för
regeringen finns bl.a. i 31, 32 och 34 §§ gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya smittskyddslagen innehåller en tämligen ingående reglering av smittskyddet.
I vissa avseenden kan det dock finnas ett behov av kompletterande eller
avvikande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket första punkten motsvarar 22 § första stycket första punkten utredarens
förslag och 32 § gällande smittskyddslag. Med stöd av bestämmelsen i sistnämnda
paragraf har regeringen beslutat karantänsförordningen (1975:1019) samt
träffat internationella och nordiska överenskommelser om karantänsväsendet.
Avsikten är att se över och anpassa främst karantänsförordningen till den nya
smittskyddslagen. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen besluta de
föreskrifter om karantänsväsendet som kan meddelas i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket andra punkten bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om
andra frågor inom smittskyddet än sådana som gäller vaccination. Numera finns
inte några bestämmelser om obligatorisk vaccination (skyddsympning) i fredstid.
Om det skulle uppkomma ett behov av att ånyo införa sådana bestämmelser måste
de meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket motsvarar i sak 31 § gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i tredje stycket ger regeringen rätt att i sin tur överlåta åt en myndighet att
meddela ytterligare föreskrifter, s. k. subdelegation. De myndigheter som kan
komma i fråga torde främst vara försvarets sjukvårdsstyrelse, vad gäller
frågor som avses i andra stycket, och socialstyrelsen, vad gäller övriga
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddet
i krig m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71
§ Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om smittskyddet enligt denna
lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bemyndigandet
i paragrafen gäller smittskyddet i krig m. m. Bestämmel<br>
sen har inte någon direkt motsvarighet i gällande smittskyddslag, men i<br>
30 § ges vissa bestämmelser för krigssituationer. I bestämmelsen före<br>
skrivs att regeringen får meddela särskilda föreskrifter om smittskyddet i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.a,
krig. Regeringen får alltså med stöd av denna paragraf meddela Prop. 1988/89:5
bestämmelser för krigssituationer vilka i erforderlig utsträckning tar över den
lagstiftning om smittskydd som gäller under fredstid. Liksom i fråga om annan
beredskapslagstiftning kan sådana författningar utfärdas redan i fredstid. Vid
krig och beredskap ökar smittskyddet i betydelse genom att risken för epidemier
ökar. I sådana situationer är det värdefullt att kunna använda den erfarenhet
och kunskap som finns genom att utnyttja den vanliga fredsorganisationen.
Smittskyddet är i hög grad beroende av ett etablerat kontaktnät och av att
informtionskanalerna fungerar. Det finns därför inte någon anledning att ändra
organisationen för smittskyddet vid krig och beredskap. Härigenom fullföljs
regeln att samma myndighet skall ansvara för en funktion både i fred och krig.
Det kan i stället, med hänsyn till vikten av ett fungerande smittskydd i krig,
finnas skäl att förstärka den organisation som finns i fred. Landstingen bör då
samarbeta med krigs-länsstyrelsen ifråga om smittskyddet på samma sätt som
ifråga om hälso-och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget får den som är skäligen misstänkt för brott varigenom HIV-smitta kan
ha överförts till annan under vissa förutsättningar undersökas med avseende på
HIV-infektion. Bakgmnden till förslaget har tecknats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.18).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Den som skäligeri kan misstänkas för ett sexualbrott, varigenom infektion av
HIV (humant immunbristvirus) har kunnat överföras till målsäganden, skall
undersökas med avseende på sådan infektion, om målsäganden begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
enligt första stycket skall ske även i fråga om den som är skäligen misstänkt
för något annat brott, om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras
att infektion av HIV har kunnat överföras till målsäganden genom brottet och
målsäganden begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
upptar vissa allmänna förutsättningar för att få undersöka en brottsmisstänkt
person med avseende på infektion av HIV. Till att börja med krävs att
målsäganden har begärt en sådan undersökning samt att den som skal! undersökas
är skäligen misstänkt för brottet. Huruvida en undersökning skall fä göras är
också beroende av brottets art. Avgörande härvid är om HIV-smitta har kunnat
överföras genom brottet. De brott som möjligheten till undersökning tar sikte
på har delats upp i två kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
jörsta stycket regleras möjligheterna till undersökning, i de fall där<br>
brottsmisstanken avser sexualbrott. I första hand kan undersökning bli<br>
aktuell vid våldtäktsbrott, men självfallet kan risk för överföring av HIV-<br>
smitta ha förelegat även vid andra typer av sexualbrott. Möjligheten till<br>
undersökning omfattar inte bara fullbordade sexualbrott utan även försök<br>
till sådana brott. Av regelns ordalydelse framgår att misstanke om ett<br>
sådant sexualbrott där någon risk för smittöverföring inte förelegat, t. ex.<br>
koppleri, inte kan föranleda en undersökning.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket kan undersökning under vissa förutsättningar ske Prop. 1988/89:5
även av den som är misstänkt för annat brott än sådana som avses i första
stycket. Lagtexten innehåller inte någon begränsning till vissa brottstyper.
Begränsningen sker i stället genom ett krav att det skall på grund av särskilda
omständigheter kunna befaras att infektion av HIV överförts till målsäganden
genom brottet. Detta innebär att möjligheten till undersökning är mer
restriktiv än vid brott, som avses i första stycket. Det skall finnas konkreta
omständigheter som pekar på att HIV-smitta kan ha överförts genom brottet. För
det första måste det röra sig om ett händelseförlopp där det typiskt sett
finns risk för att smitta kan ha överförts, t.ex. i samband med att målsäganden
blivit skadad av gärningsmannen. Men vidare krävs att det finns särskild
anledning anta att gärningsmannen är HIV-smittad. Här kan det inte anses
tillräckligt att gärningsmannen är narkotikamissbrukare och alltså tillhör en
grupp där HIV-smitta är mera utbredd. Smittorisken måste i det speciella fallet
framstå som mer konkret än så. Ett typfall är att den misstänkte själv i
samband med brottet gjort uttlanden om att han är smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
undantagsfall torde det, i fråga om såväl sexualbrott som andra typer av
våldsbrott, visa sig svårt att bedöma om någon risk för överföring av smitta
förelegat. Det kan då vara nödvändigt att innan beslut om undersökning fattas
inhämta yttrande frän sakkunnig, i första hand en läkare. Genom hänvisning som
gjorts i 2 § till förfarandet enligt RB när det gäller kroppsbesiktning
möjliggörs att sådant yttrande inhämtas (jfr 23 kap. 14 § och 40 kap. RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skall slutligen påpekas att de möjligheter till HIV-testning av misstänkta
gärningsmän som öppnas enligt förevarande paragraf givetvis inte innebär någon
inskränkning i de möjligheter som finns till sådan undersökning enligt RB, i
de fall frågan om gärningsmannen var smittad eller ej har betydelse för
utredningen av brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ I fråga-om förfarandet vid. beslut om undersökning samt om utförandet av
undersökningen gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om kroppsbesiktning.
Beslut om undersökning skall dock fattas av åklagaren eller rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsäganden
och åklagaren skall underrättas om resultatet av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller regler om förfarandet vid beslut om undersökning och om
undersökningens genomförande. Paragrafen inleds med en allmän hänvisning till
RB:s regler om kroppsbesiktning. Hänvisningen innebär bl.a. att reglerna i 28
kap. 4, 9, 12 och 13 §§ RB gälleri tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
hänvisningen följer att blodprov fär tas på den misstänkte men att blodprovet
endast får tas av en läkare eller en sjuksköterska. Likaså får andra
undersökningar göras, om det kan ske utan nämnvärt men för den misstänkte.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
hänvisningen följer vidare att polisen är skyldig att lämna biträde för att
undersökningen skall komma till stånd. 1 enlighet med vad som före-■
skrivs i 10 § polislagen (1984:387) kan polisen använda visst våld för att
åtgärden skall kunna genomföras. Som angetts under 1 § möjliggör hänvisningen
också att yttrande från sakkunnig inhämtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen till RB:s
regler innebär slutligen att de regler som vid Prop. 1988/89:5 beslut om
kroppsbesiktning gäller i fråga om domstols behörighet, om domförhet och om
fullföljd av talan mot rättens beslut tillämpas även vid beslut om undersökning
enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra meningen i första stycket finns en specialregel i fråga om vem som får
fatta beslut om undersökning. Regeln innebär att beslut fattas av åklagaren
eller rätten. Äv 28 kap. 4 § andra stycket RB, som genom den tidigare nämnda
hänvisningen gäller även vid beslut enligt denna lag, får anses följa att
målsäganden kan begära beslut av rätten endast sedan åtal väckts. I övriga fall
- som med tanke på målsägandens intresse av att snabbt få besked huruvida
gärningsmannen är HIV-smittad givetvis kommer att bli de typiska - ankommer
det på åklagaren att fatta beslut om undersökning. Det är naturligt att, i den
mån målsäganden framför önskemål om undersökning till polisen, denna hjälper
till med att vidarebefordra målsägandens önskemål till åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
bestämmelsen i andra stycket införs en rätt för målsäganden att automatiskt få
del av resultatet av undersökningen. Även åklagaren skall underrättas om
resultatet. I fråga om sekretess för uppgifter om undersökningsresultatet
finns regler i 9 kap. 17 och 18 §§ SekrL (jfr ' fråga om sexualbrotten även 9
kap. 16 § nämnda lag). Närmare regler om ansvaret för underrättelserna enligt
andra stycket avses bli meddelade i förordningsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Staten skall svara för kostnaderna för undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har, av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen,
intagits en regel om att staten alltid skall stå för kostnaderna för
undersökning enligt denna lag. De vanliga reglerna i RB om fördelningen av
ansvaret för rättegångskostnaderna gäller således inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
underrättelseskyldighet till målsäganden varom föreskrivs i 2 § lagen om
undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, innebär en reglering av
utlämnande till enskild av uppgifter som kan vara sekretessbelagda enligt
förevarande paragraf. En förutsättning för att undantag från sekretessen
gentemot enskild skall få regleras i någon annan författning än sekretesslagen
år att den lagen innehåller en hänvisning till undantagsbestämmelsen (se 2
kap. 2 § ändra stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § SekrL). En
hänvisning till den särskilda lagstiftningen om undersökning för HIV-smitta
har tagits in i fjärde stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:306.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5 Bilaga 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilde utredarens sammanfattning av förslaget till
ny smittskyddslag i betänkandet (SOU 1985:37) Om smittskydd»</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AUmänna utgångspunkter för en ny smittskyddslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslagen innehåller bestämmelser om bekämpandet av
smittsamma sjukdomar i landet. Under de senaste decennierna har många förändringar
skett beträffande de smittsamma sjukdomarnas omfattning och spridningssätt. Den
sociala utvecklingen, som bl.a. har lett fill bättre boendeförhållanden, hygien
och kosthållning, har haft gynnsamma effekter på smittskyddssituationen.
Övergången till en storskalig livsmedelsindustri liksom den fortsatta
urbaniseringen har dock i viss mån haft en motsatt verkan. Det allt vanligare
resandet fill främst sydliga och tropiska länder har ändrat förutsättningarna
för spridning av smittsamma sjukdomar. Också ändrade livsstilar och
levnadsvanor har haft betydelse i sammanhanget. Kunskaperna om vissa smittämnen
och sjukdomar har förbättrats, vilket har lett till förbättrade möjligheter att
diagnostisera sjukdomarna. Även behandlings- och vårdmöjligheternä har
härigenom förbättrats. Dessa omständigheter påverkar helt naturligt
smittskyddets utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom hälso- och sjukvården har landstingens uppgifter och
ansvar successivt utvidgats. Genom den nya hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
som trädde i kraft den 1 januari 1983, har landstingens ansvar härför ökat
ytterligare. Ansvaret innefattar även skyldighet att vidta förebyggande
åtgärder. I denna skyldighet ingår enligt utredarens uppfattning också åtgärder
för att förebygga smittspridning. Detta vidgade ansvar för landstingen måste
beaktas vid utarbetandet av en ny smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med socialstyrelsens omorganisation år 1981
avskaffades länsläkarväsendet. Även denna reform liksom den nya
hälsoskyddslagen (1982:1080), som trädde i kraft den 1 juli 1983, påverkar
förutsättningarna för smittskyddets organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De .sjukdomar som regleras i den nya lagen kallas
aUmänfarliga sjukdomar — särregleringen av de veneriska sjukdomarna upphör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
nya smittskyddslagens tillämpningsområde begränsas till verkligt llvarliga
smittsamma sjukdomar på samma sätt som i gällande lag. Dessa sjukdomar benämns
allmänfariiga. I princip gäller den nuvarande lagen visserligen alla smittsamma
sjukdomar, men huvudparten av de konkreta bestämmelserna avser enbart
allmänfarliga eller veneriska sjukdomar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
redaktionella justeringar har gjorts i sammanfattningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.58</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särregleringen av de veneriska sjukdomarna föreslås
upphöra. En av de Prop. 1988/89:5 sjukdomar som idag är venerisk, nämligen syfilis,
blir att betrakta som Bilaga I allmänfarlig i den nya lagen. Genom förslaget
att slopa särregleringen av de veneriska sjukdomarna läggs större vikt vid
sjukdomarnas hälsorisker än vid förhållandet att smittämnen kan överföras vid
sexuell kontakt. Detta bör på sikt kunna leda till en öppnare attityd till de
sexuellt överförbara sjukdomarna, vilket underlättar smittskyddsarbetet vid
dessa sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att de veneriska sjukdomarna inte längre särregleras
upphör ocksä den särskilda straffbestämmelsen som finns i nuvarande lag beträffande
sexuellt umgänge vid venerisk sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den nya smittskyddslagen således gäller enbart
allmänfarliga sjukdomar måste det betonas att bekämpandet av övriga smittsamma
sjukdomar självfallet också är mycket viktigt och skall fortsätta. Det kan dock
ske inom ramen för den allmänna hälso- och sjukvården - eventuellt med stöd av
smittskyddsorganisationen - och i samråd med den enskilde. Liksom idag skall
vissa sjukdomar utöver de allmänfariiga vara anmälningspliktiga enligt den nya
smittskyddslagen, bl. a. gonorré och klamydiainfektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tre kriterier ställs upp för all en sjukdom skall kunna
anses allmänfariig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom idag skall det ankomma på regeringen att bestämma
vilka sjukdomar som skall vara allmänfarliga. Utredaren anser emellertid att
det av rättssäkerhetsskäl skall anges i lagen under vilka förutsättningar en
sjukdom skall få förklaras vara allmänfarlig. Med allmänfarliga sjukdomar
avses sådana smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som har hög
smittsamhet eller kan få explosiv utbredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som har hög
dödlighet eller kan ge bestående skador och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mot vilka det
finns lämpliga personinriktade åtgärder som kan vidtas för att hindra att
sjukdomarna sprider sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla tre kriterierna måste föreligga samtidigt. De två
första bildar tillsammans ett mått på den hälsorisk en sjukdom kan ha på
individen och indirekt på samhället, medan det tredje utgår från möjligheterna
att bekämpa sjukdomen. Utifrån dessa kriterier skall prövas om en sjukdom kan
vara allmänfarlig. Kriterierna innebär en begränsning i möjligheten att
förklara sjukdomen för allmänfarlig. Däremot föreligger ingen skyldighet för
regeringen att förklara sjukdomen allmänfarlig om kriterierna är uppfyllda. Om
en sjukdom effektivare kan bekämpas utanför smittskyddslagens ram, finns det
naturligtvis inte något skäl att förklara den allmänfarlig. Denna grundläggande
princip för lagstiftningen har lett till att flera av de sjukdomar som f. n.
är allmänfarliga, inte längre bör vara det, medan andra bör bli det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aids</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens bedömning uppfyller aids kriterierna
pä allmänfarlig<br>
het. De formella förutsättningarna för att låta smittskyddslagens bestäm<br>
melser gälla även denna sjukdom föreligger således.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
olika faktorer medverkar dock till att det traditionella smittskydds- Prop.
1988/89:5 arbetet kan behöva ges en delvis ändrad inriktning för att man med
fram- Bilaga 1 gång skall kunna bekämpa smittspridningen. Sjukdomens långa
inkuba-tionstid försvårar arbetet med smittspårning. Avsaknaden av botande och
behandlande åtgärder kan inverka negativt på den enskildes benägenhet att själv
söka läkare. De speciella riskgrupper det framför allt är fråga om, homo- och
bisexuella män samt narkomaner som missbrukar narkotika intravenöst, innebär
att okonventionella och tidigare oprövade ätgärder kan behöva tillgripas. Det
kan bl.a. krävas att skyddet förstärks för den personliga integriteten
beträffande dem som omfattas av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
är inte beredd att lämna något slutligt förslag till om aids bör ingå som en
allmänfarlig sjukdom i den nya smittskyddslagen. Ett ställningstagande i denna
fråga bör bygga på de kunskaper om sjukdomen och den epidemiologiska situation
som råder när en ny smittskyddslag skall träda i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
får ansvareiför smUtskyddet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för smittskyddet åvilar enligt gällande smittskyddslag främst kommunerna, genom
sina miljö- och hälsoskyddsnämnder, och länsstyrelserna. Nämnderna och
länsstyrelserna saknar emellertid numera i huvudsak den medicinska kompetens
som krävs för att kunna ansvara för ett effektivt personinriktat smittskydd.
Denna kompetens finns hos landstingen, som i dag har vissa uppgifter vid de
veneriska sjukdomarna. Det är också oftast landstingen som genom hälso- och
sjukvården först kommer i kontakt med sjuka och smittade och som behandlar och
vårdar dem. Landstingen har dessutom i regel överblick över sjukligheten inom
ett . tillräckligt stort befolkningsområde för att man skall kunna dra
slutsatser om spridningsmönster och smittkällor. Utredaren anser därför att landstingen
skall ha ansvaret för smittskyddet. Detta innebär en förenkling för den
enskilde som behöver,ha kontakt med enbart en instans såväl för själva
behandlingen av sjukdomarna som för de åtgärder som kan behövas ur
smittskyddssynpunkt. Landstingens ansvar för smittskyddet sammanfaller vidare
till viss del med dess skyldigheter att bedriva förebyggande verksamhet. Den
högsta tillsynen över smittskyddet skall även i fortsättningen tillkomma
socialstyrelsen. Styrelsen skall därvid biträdas av statens bakteriologiska
laboratorium i dess egenskap av expertorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen gäller enbart s. k. personinriktade åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingens
förutsättningar att bedriva smittskyddsarbete gäller självfal<br>
let främst med avseende pä åtgärder som riktas mot människor. Smitthind-<br>
rande åtgärder som kräver ingrepp mot objekt är andra myndigheter mer<br>
lämpade att handha, och sådana åtgärder kan redan i dag vidtas med stöd<br>
av annan lagstiftning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan t. ex. med stöd<br>
av livsmedelslagen (1971:511) ingripa mot livsmedel som för smitta. Enligt<br>
hälsoskyddslagen (1982:1080) skall nämnden ocksä bekämpa sanitära olä<br>
genheter inom framför allt byggnader och andra anläggningar samt i vat-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ten.
Till sanitära olägenheter bör enligt utredaren även smittämnen räknas. Prop.
1988/89:5 Andra exempel på lagstiftning som kan användas för att vidta åtgärder
mot , Bilaga 1 smittspridande objekt är renhållningslagen (1979:596),
miljöskyddslagen (1969:387) och arbetsmiljölagen (1977:1160). Objektinriktade
åtgärder för att hindra smittspridning kan således redan i dag ske med stöd av
annan lagstiftning än smittskyddslagen. Utredaren anser därför att landstingens
ansvar för smittskyddet enligt den nya smittskyddslagen skall begränsas till
enbart sådana åtgärder som riktar sig mot människor. Därigenom blir
ansvarsfördelningen klarare mellan landstingens personinriktade åtgärder enligt
smittskyddslagen och andra myndigheters objektinriktade enligt annan
lagstiftning. En sådan fördelning av arbetsuppgifterna inom smittskyddet
kräver en omfattande och smidig samverkan mellan myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smiitskyddsläkaren
leder smittskyddet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att det inom varje landstingskommun skall finnas en smittskyddsläkare
som utses av landstinget. Denne föreslås få fler arbetsuppgifter och en vidare
befogenhet än vad nuvarande smittskyddsläkare har. Smittskyddsläkaren skall
vara den i landstinget som under hälso- och sjukvårdsnämnden leder och planerar
smittskyddet. Smittskyddsläkaren skall följa och övervaka de allmänfarliga
sjukdomarna inom området och vara en kunskapskälla för övrig personal inom
smittskyddet. Också i det enskilda fallet skall smittskyddsläkaren leda arbetet
och besluta om lämpliga åtgärder. Smittskyddsläkaren skall tilläggas
myndighetsuppgifter och kunna besluta om olika rättigheter och skyldigheter för
enskilda. Läkamn-dersökning och isolering på sjukhus skall således, liksom
bindande förhållningsregler för de smittade, beslutas av smittskyddsläkaren.
Dessa beslut fattas enligt nuvarande lag av bl.a. distriktsläkaren, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, länsstyrelsen och länsrätten beroende på bl. a. vilken typ
av sjukdom det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Varje
läkare åläggs uppgifter inom smittskyddet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om smittskyddsläkaren skall ha ansvaret för smittskyddet också i det<br>
enskilda fallet anser utredaren att en stor del av smittskyddsarbetet bör<br>
kunna bedrivas "på fältet" där den enskilde söker vård. Till skiljnad
från<br>
den nuvarande lagen åläggs "varje läkare" uttryckligen en skyldighet
att<br>
bedriva visst smittskyddsarbete och göra vissa epidemiologiska utredning<br>
ar. Detta innebär emellertid inte någon direkt utvidgning av läkarnas ,<br>
nuvarande arbetsuppgifter utan bör kunna ske inom ramen för den ordina<br>
rie s. k. anamnesupptagningen. Vidare skall läkarna lämna information till<br>
patienten om sjukdomens art och smittsamhet samt råd om vilka åtgärder<br>
patienten bör vidta för att hindra smittspridning. Detta stämmer väl över<br>
ens med den informationsskyldighet läkarna har enligt hälso- och sjuk<br>
vårdslagen. Denna skyldighet enligt den föreslagna smittskyddslagen gäl<br>
ler både privat verksamma läkare och andra offentligt anställda läkare än<br>
smittskyddsläkarna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1988/89. I samt. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast
läkare får skyldighet att anmäla fall av smittsamma sjukdomar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje läkare som uppmärksammar fall av allmänfarlig
sjukdom skall även i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>=</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsättningen vara skyldig att göra anmälan härom. Även
vissa andra sjukdomar skall anmälas. Anmälan skall göras till
smittskyddsläkaren och till statens bakteriologiska laboratorium. Utredaren har
strävat efter att hålla nere antalet anmälningspliktiga sjukdomar. Detta bör
öka tillförlifiig-heten i anmälningarna. Om det skulle föreligga ett behov av
att följa utbredningen av någon annan smittsam sjukdom bör det kunna ske genom
olika former av begränsade och riktade undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarundersökning och isolering på sjukhus får vidtas mot
den enskildes vilja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande förutsättning för ett effektivt
smittskyddsarbete är att vissa åtgärder kan få vidtas utan den enskildes
samtycke. Den enskildes intressen får här vika för samhällets. Utredaren har
strävat efter att begränsa dessa åtgärder till de absolut nödvändigaste. Dessa
är enligt utredarens mening läkarundersökning och isolering på sjukhus.
Läkarundersökning är en förutsättning för att ytterligare åtgärder skall kunna
vidtas. Isolering på sjukhus är den yttersta åtgärden sorn kan fillgripas för
att hindra smittspridning. Dessa båda åtgärder får därför också enligt den nya
lagen genomföras även mot den enskildes vilja. Däremot får ingen, till skillnad
mot vad som föreskrivs i nuvarande lag, tvingas att genomgå behandling med
läkemedel eller annan medicinsk behandling. Behandling till smittfrihet är
ingen oundgänglig åtgärd för att hindra smittspridning. Utredarens förslag harmonierar
så till vida bättre än den gällande lagen med hälso- och sjukvårdslagen där det
stadgas att vården och behandlingen så långt det är möjligt skall utformas och
genomföras i samråd med patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information blir en viktig del i smitlskyddsarbetel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är utredarens uppfattning att en stor del av
smittskyddsarbetet bör bestå av information och upplysning. Varje läkare skall
enligt lagen ha en skyldighet att informera den smittade om den aktuella
sjukdomen. Dessa direkta upplysningar fill den enskilde bör emellertid
kompletteras med mer allmänt riktad information som utarbetas centralt av bl.
a. socialstyrelsen. Den kan t.ex. gälla vissa sjukdomar och rikta sig till dem
som drabbas härav och deras anhöriga. Informationen kan också riktas till en
speciell grupp, exempelvis utlandsresenärer, eller till allmänheten och
massmedia. Informationsutbytet mellan socialstyrelsen och hälso- och sjukvården
är en viktig del av smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökning, vård och behandling som behövs ur
smittskyddssynpunkt föreslås bli kostnadsfria för den enskilde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren föreslår att läkarundersökningar och isolering
på sjukhus som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddelas genom landstingens försorg efter anmodan eller
beslut av smitt-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddsläkaren
skall vara kostnadsfria för den enskilde. Likaså skall fort- Prop. 1988/89:5
satt undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssyn- Bilaga 1
punkt vara kostnadsfri såväl i sluten som i öppen vård. Det senare är en
utvidgning av vad som gäller enligt nuvarande lag. Den som på egen misstanke om
allmänfarlig sjukdom söker läkare skall erlägga patientavgift. Utredaren är
inte beredd att föreslå kostnadsfrihet för läkemedel. Det högkostnadsskydd som
gäller enligt andra författningar får anses tillräckligt. Genom utredarens
förslag att inte särreglera de veneriska sjukdomarna betraktas dessa som vilka
andra sjukdomar som helst. Syfilis föreslås dock bli allmänfarlig och därmed
blir vården kostnadsfri för den enskilde. Starka skäl talar emellerfid för att
undersökning och behandling av de båda sexuellt överförbara sjukdomarna gonorré
och klamydiainfektion också bör vara kostnadsfri. Enligt utredaren bör det
emellertid ankomma på landstingen själva att besluta i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Karantänsväsendet
bör anpassas till den nya smittskyddsorganisationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör även i fortsättningen få möjlighet att meddela föreskrifter om
karantänsväsendet. I och med att landstingen får ansvaret för smittskyddet och
det begränsas till åtgärder mot personer bör också karantänsväsendet inrättas
.sä att det passar dessa förändringar. Organisationen och regelsystemet bör
kunna förenklas och i så hög utsträckning som möjligt inlemmas med övrig
lagstiftning som reglerar smittspridning. Utredaren lägger emellertid inte
något direkt förslag i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
och finansiering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kostnadshänseende innebär utredarens förslag till ny smittskyddslag att
kommunernas kostnader för personinriktade åtgärder för att hindra
smittspridning kommer att minska. I stället får landstingen ökade kostnader
härför. Utredaren beräknar kostnadsökningen till ca 8 milj. kr. per år.
Landstingens hälso- och sjukvård finansieras, förutom av landstingsskatt, till
väsentlig del av ersättning från den allmänna försäkringen. Av dessa medel
lämnas f. n. särskild ersättning för förebyggande vård och sådan ersättning kan
förväntas utgå även i fortsättningen. Utredaren anser att en del av denna
ersättning bör användas för smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Den
särskilde utredarens förslag till smittskyddslag Prop. 1988/89:5<br>
och smittskyddsförordning</span><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:311.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till Smittskyddslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag innehåller bestämmelser om skydd för befolkningen mot att allmänfarliga
smittsamma sjukdomar sprids bland människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
8 § finns bestämmelser om att även andra smittsamma sjukdomar än de
allmänfarliga skall vara anmälningspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bestämmer dels vilka sjukdomar som skall vara allmänfarliga, dels vilka andra
sjukdomar som skall vara anmälningsplikfiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
allmänfarliga sjukdomar avses sådana smittsamma sjukdomar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. som
har hög smittsamhet eller kan få explosiv utbredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som har hög dödlighet eller kan
ge bestående skador och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som genom lämpliga
personinriktade åtgärder kan hindras att sprida sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
smittskydd avses i denna lag personinriktade åtgärder för att hindra<br>
att smittämnen som kan orsaka allmänfarliga sjukdomar sprids bland män<br>
niskor.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som föreskrivs i denna lag finnsi andra författningar bestämmelser som är
av betydelse för att hindra smittspridning av såväl allmänfarliga som andra
smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunernas
ansvar för smittskyddet 4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
landstingskommun svarar för smittskyddet inom sitt område. 1 varje
landstingskommun skall det finnas en smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
skall i frågor som rör smittskyddet samverka med andra myndigheter som har
uppgifter av betydelse för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i denna lag om landsfingskommun skall också gälla kommuner som inte
ingår i en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
smittades skyldigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
smittad förstås i denna lag<br>
den som har en allmänfarlig sjukdom eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som
utan att vara sjuk för smittämne som kan orsaka allmänfarlig Prop.
1988/89:5<br>
sjukdom.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med smittad jämställs den som skäligen kan misstänkas ha
en allmänfarlig sjukdom eller bära smittämne som kan orsaka en sådan sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
smittade är skyldig att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. på anmodan av smittskyddsläkaren söka läkare samt
låta läkaren göra<br>
de undersökningar och ta de prov som behövs för att fastställa om en'<br>
allmänfarlig sjukdom föreligger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till läkaren
lämna för smittskyddet nödvändiga uppgifter om vilka personer smittämnet kan ha
kommit från och till vilka det kan ha förts vidare samt lämna upplysningar i
övrigt om varifrån smittan kan ha kommit och vart den kan ha förts vidare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa
smittskyddsläkarens förhållningsregler i fråga om hygien, isolering i hemmet,
arbete och skolgång samt levnadssätt i övrigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa
smittskyddsläkarens beslut om isolering på sjukhus enligt 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje läkares uppgifter inom smittskyddet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje läkare skall uppmärksamma förekomsten av
allmänfarliga sjuk<br>
domar i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet och därvid utföra de<br>
undersökningar som behövs för att fastställa om en sådan sjukdom förelig<br>
ger. Vid undersökningen skall läkaren försöka utröna sjukdomens smitt<br>
källa och smittvägar samt till vilka andra människor smittämnet kan ha<br>
spritt sig.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>., ,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- -.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaren skall ge den smittade information om sjukdomens
art och smittsamhet samt råd om vilka åtgärder den smittade bör vidta för att
hindra smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaren skall anmäla fall av konstaterad eller skäligen
misstänkt allmänfarlig eller annan anmälningspliktig sjukdom. Anmälan skall
göras till smittskyddsläkaren och till statens bakteriologiska laboratorium.
Sådan anmälningsskyldighet gäller även vid varje anmärkningsvärd anhopning av
fall av andra smittsamma eller misstänkt smittsamma, allvarliga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om läkaren har anledning att anta att den smittade inte
kommer att följa de råd sorn läkaren skall ge enligt 7 § andra stycket eller om
läkaren kan konstatera att den smittade inte har följt givna råd, skall läkaren
omedelbart underrätta smittskyddsläkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smitlskyddsläkarens uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>9§ . ,</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>■ ■
■ "</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren skall inom landstingsområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. planera, organisera och leda smittskyddsarbetet
under hälso- och<br>
sjukvårdsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa och
övervaka förekomsten av allmänfarliga sjukdomar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stödja personal
med smittskyddsuppgifter i deras arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>även i övrigt
verka för ett effektivt smittskydd.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När smittskyddsläkaren har fått en anmälan om allmänfariig
sjukdom Bilaga 2 enligt 8 § första stycket skall han skyndsamt vidta
behövliga åtgärder för att leda det fortsatt smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren får besluta om förhållningsregler i
fråga om hygien, isolering i hemmet, arbete och skolgång samt levnadssätt i
övrigt för den smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om objektinriktade åtgärder kan komma ifråga skall
smittskyddsläkaren skyndsamt underrätta berörd tillsynsmyndighet om anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om läkarundersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det behövs från smittskyddssynpunkt får
smittskyddsläkaren anmoda den smittade att söka läkare för undersökning.
Läkaren skall snarast lämna uppgift om resultatet av undersökningen till
smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den smittade inte följer anmodan får smittskyddsläkaren
besluta att den smittade skall inställa sig för undersökning hos en läkare, som
smittskyddsläkaren skall anvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om isolering på sjukhus 12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren får besluta att den smittade skall
isoleras på sjukhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. om det finns risk för smittspridning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. om isolering framstår som den enda tänkbara åtgärden
för att hindra<br>
smittspridning eller om den smittade inte kan eller vill medverka till andra<br>
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittad som är isolerad på sjukhus enligt 12 § får hindras
att lämna sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underrättelse om smittskyddsläkarens beslut, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren skall underrätta den smittade om
innehållet i sina beslut om förhållningsregler enligt 10 § andra stycket, om
läkarundersökning enligt 11 § andra stycket och om isolering på sjukhus enligt
12 §. Den smittade skall därvid upplysas om hur beslutet kan överklagas. Om
underrättelsen har skett muntligt skall den smittade utan dröjsmål även få ett
skriftligt meddelande om innehållet i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens beslut som anges i 14 § får överklagas
hos länsrätten<br>
genom besvär. Besluten skall gälla omedelbart om det inte sägs något<br>
annat i besluten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biträde av
polismyndighet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomföra
läkarundersökning enligt 11 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föra en smittad
till sjukhus för isolering enligt 12 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återföra en
smittad, som har avvikit från ett sjukhus där han enligt beslut av
smittskyddsläkaren skall vara isolerad, eller kvarhålla honom där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begäran om biträde enligt första stycket får göras av
smittskyddsläkå-ren. Biträde enligt första stycket 3 får även begäras av den
läkare som ansvarar för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den smittades kostnader för läkarundersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarundersökning enligt 11 §, som utförs vid en
landstingskommunal vårdinrättning eller på annat sätt genom landstingets
försorg, är kostnadsfri för den smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Isolering på sjukhus enligt 12 § som meddelas genom
landsfingets försorg är kostnadsfri för den smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annan läkarundersökning än enligt 11 § av den som söker
vård på grund av misstanke om allmänfariig sjukdom är inte kostnadsfri vid det
första läkarbesöket. Den undersökning, vård och behandling som därefter är
behövlig från smittskyddssynpunkt och som meddelas vid en landstingskommunal
vårdinrättningeller på annat sätt genom landstingets försorg är kostnadsfri för
den smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som inte följer smittskyddsläkarens beslut om
förhållningsregler enligt 10 § andra stycket, om läkarundersökning enligt 11 §
andra stycket eller om isolering på sjukhus enligt 12 § döms till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen utövar tillsynen över smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förberedelser för krigs- och beredskapsliUsiånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunerna skall under fredstid vidta
förberedelser för smitt<br>
skyddet under krigs- och beredskapstillstånd.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
föreskrifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela ytterligare föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om åtgärder för att förhindra
att smittsamma sjukdomar förs in i landet eller sprids till utlandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om smittskyddet för
försvarsmakten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om smittskyddet i krig, vid
krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av
att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. samt
även i övrigt enligt denna lag till skydd för enskilda.<br>
Regeringen får överlåta åt annan myndighet att meddela föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt 1-2 och 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Genom
lagen upphävs smittskyddslagen (1968:231).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till Smittskyddsförordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5 Bilaga 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sjukdomar skall vara allmänfarliga:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=118 height=144>
<tr>
<td valign=top align=left height=144 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Amöbadysenteri
Difteri Dysenteri Ebolasjukdom Gula febern Hepatit A Hepatit B</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hepatit non-A non-B
Kolera . Lassafeber</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marburgssjukdom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meningokockinfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjältbrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paratyfoid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pest</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polio</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Salmonellos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syfilis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tuberkulos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyfoidfeber</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sjukdomar skall,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mälningspliktiga:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Botulism</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gonorré</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Klamydiainfektion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Legionärssjuka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Malaria</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mikrobiell matförgiftning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jämte
de allmänfarliga sjukdomarna, vara an-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ornitos
Rabies Stelkramp . Trikinos Tularemi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
enligt 8 § första stycket smittskyddslagen om allmänfarlig sjukdom skall
innehålla uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den smittades namn, födeistid,
bostadsadress och telefonnummer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hur smittämnet kan ha spritts
samt namn, bostadsadress och födelsetid på de personer smittämnet kan ha
kommit från och förts vidare till,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de råd läkaren har gett den
smittade enligt 7 § andra stycket smittskyddslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>huruvida den smittade är
intagen på vårdinrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan skall göras
på blankett fastställd av socialstyrelsen, som också får utfärda ytterligare
föreskrifter om vilka uppgifter anmälan skall innehålla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
enligt 3 § skall göras senast dagen efter det att sjukdomen har konstaterats.
Om det är påkallat från smittskyddssynpunkt skall anmälan göras så snart
sjukdomen skäligen kan misstänkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det krävs snabba
åtgärder för att hindra att sjukdomen sprider sig skall en preliminär anmälan
göras omgående per telefon eller på motsvarande sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 §</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall utfärda föreskrifter om innehållet i
anmälan enligt 8 § Bilaga 2 första stycket smittskyddslagen om andra
anmälningspliktiga sjukdomar än de allmänfarliga. Styrelsen skall därvid även
ange på vilket sätt och inom vilken tid anmälan skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren skall skriftligen underrätta den
behandlande läkaren om sina förhållningsregler enligt 10 § andra stycket
smittskyddslagén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den behandlande läkaren skall se till att den smittade
iakttar förhållningsreglerna. Efterföljs de inte skall den behandlande läkaren
anmäla detta till smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkare och sjuksköterskor i landsfingskommunal tjänst är
skyldiga att på begäran av smittskyddsläkaren biträda i kontrollen av att
smittskyddsläkarens förhållningsregler efterlevs av de smittade samt även i övrigt
bistå smittskyddsläkaren i dennes arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren får i anmodan att söka läkare enligt 11
§ första stycket smittskyddslagen ange vilka undersökningar och provtagningar
läkaren skall utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den som skall vara isolerad på sjukhus enligt 12 §
smittskyddslagen avviker från sjukhuset skall den läkare som ansvarar för
vården omedelbart underrätta smittskyddsläkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall utfärda föreskrifter om smittskydd
avseende resande till och från landet för att hindra att smittsamma sjukdomar
förs in i landet eller sprids fill utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens bakteriologiska laboratorium skall sammanställa
anmälningar som har gjorts enligt 8 § första stycket smittskyddslagen samt
sända sammanställningarna till de myndigheter, läkare och veterinärer som
berörs av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försändelse med anmälan till smittskyddsläkaren eller
statens bakteriolo<br>
giska laboratorium enligt smittskyddslagen eller denna förordning behöver<br>
inte frankeras. Försändelsen skall förses med beteckningen Anmälan en<br>
ligt SFS 1986:00 samt med avsändande läkares namn.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
skall kostnadsfritt tillhandahålla blanketter och formulär Bilaga 2 som är
behövliga för anmälan av allmänfarliga och övriga anmälningspliktiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
förordning träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Genom
förordningen upphävs smittskyddskungörelsen (1968:234).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över den</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Pp.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>särskilde
utredarens betänkande (SOU 1985:37)</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>''a
3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Om
smittskydd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren, domstolsverket,
rikspolisstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilbefälhavaren i östra
civilområdet, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens bakteriologiska
laboratorium, generaltullstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbmksstyrelsen,
statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, arbetarskyddsstyrelsen,
kammarkollegiet, statens veterinärmedicinska anstalt, hovrätten över Skåne och
Blekinge, kammarrätten i Göteborg, länsrätterna i Stockholms, Östergötlands,
Malmöhus samt Göteborgs- och Bohus län, försäkringsrätten för Södra Sverige,
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus
län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, samdiga läns
landstingskommuner utom Blekinge läns landstingskommun (som avstått från att
yttra sig). Botkyrka, Godands, Göteborgs, Härjedalens, Malmö, Sigtuna,
Sundsvalls, Västerviks och Ystads kommuner samt Stockholms stad. Försäkringskasseförbundet,
Landsorganisafionen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Svenska läkaresällskapet. Svenska hälso-och sjukvårdens tjänstemannaförbund
(SHSTF), Miljö- och hälsoskydds-tjänstemannaförbundet. Riksförbundet för
sexuell upplysning (RFSU), Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL)
och Svenska Nafional-föreningen mot hjärt- och lungsjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR, som avstått från att avge eget yttrande, har hänvisat till yttranden
av Sveriges läkarförbund, Sveriges naturvetareförbund, Sveriges psykologförbund,
Sveriges tandläkarförbund och Sveriges socionomers, personal- och
förvaltningstjänstemäns riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren
har bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholm och Göteborg samt från
regionåklagarmyndigheterna i Umeå och Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har bilagt yttranden från följande ledamöter i styrelsens vetenskapliga råd,
professorerna Ragnar Norrby, Per-Anders Mårdh och Göran Wadell samt lagmannen
Bertil Wennergren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
landsfingskommuner har bifogat yttranden från sina respektive smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
arbetsgivareföreningen har förklarat att föreningen avstår från att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har dessutom inkommit från tre hälsovårdsinspektörer och en byråinspektör i
Sollentuna kommun samt från en infektionsläkare i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har mottagits huvudsakligen positivt av remissinstanserna.<br>
Bland de remissinstanser som i allt väsentligt tillstyrkt förslagen kan näm<br>
nas riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, statens naturvårds<br>
verk, hovrätten över Skåne och Blekinge, försäkringsrätten för södra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige,-flertalet
länsstyrelser. Landstingsförbundet, flertalet landstings- Prop. 1988/89:5,<br>
kommuner, hälften av kommunerna, LO, TCO och SHSTF.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiska
synpunkter på huvuddragen i förslagen har framförts av främst länsrätterna i
Stockholms och Östergötlands län. Kommunförbundet, Sigtuna kommun och Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
två avseenden har mer principiell kritik riktats mot betänkandet. Det ena
gäller utredarens förslag att begränsa en ny smittskyddslag till endast s.k.
personinriktade åtgärder. Det andra gäller utredarens behandling av
rättssäkerhetsaspekterna i samband med tvångsåtgärder mot enskilda. Många
instanser har efterlyst en klarare belysning av sekretessfrågorna. ,
i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande lämnas en redovisning av remissinstansernas mer utförliga
kommentarer till utredarens förslag i de,olika delarna. Inte annat än undantagsvis
anges de instanser som helt kort tillstyrkt eller avstyrkt de olika förslagen
eller lämnat dem utan erinran. Detta innebär att huvudsakligen kritiska
synpunkter på förslagen redovisas i det följande. En sammanfattande bedömning
av remissutfallet i de olika frågorna ges i stället i samband med att
respektive.fråga behandlas i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukdomarna i smittskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
tillämpningsområde har begränsats till att gälla enbart allmänfarliga
sjukdomar. Någon särreglering av veneriska sjukdomar har inte föreslagits.
Socialstyrelsen ansluter sig till denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har uppsatt tre kriterier, som samtliga skall vara uppfyllda, för att en
sjukdom skall kunna anses, som allmänfarlig. Även om en sammantagen bedömning
härvid skall göras kan ifrågasättas det lämpliga i att uppställa tre kriterier
på sätt som utredaren föreslår. Samtliga måste då ovillkorligen vara uppfyllda.
Dessa kan emellertid, som också utredaren framhåller, inte ses isolerade från
varandra. Sålunda kan en viss personin-riktad åtgärd vara olämplig vid en
lindrig sjukdom medan den kan vara nödvändig vid en svårartad sjukdom med stor
spridningshastighet. Socialstyrelsen anser följaktligen att det avgörande för
att en sjukdom skall klassificeras som allmänfarlig är den samlade bedömningen
som gjorts med ledning av de tre kriterierna. Detta bör framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBL
delar utredningens uppfattning att särregleringen av veneriska sjuk<br>
domar bör upphöra. Inte minst erfarenheterna från ansträngningarna att<br>
begränsa spridningen av HTLV-III infektioner (som bör omfattas av smitt<br>
skyddslagen) visar emellertid att det fortfarande kan behövas vissa skärpta<br>
sekretesskrav för STD. SBL föreslår att inte bara HTLV-III infektioner<br>
och syfilis utan också gonorré och chlamydiainfektioner skall ingå bland de<br>
"allmänfarliga", bl. a. på grund av dessa sjukdomars stora utbredning
och<br>
frekvens av bestående skador. Behovet av en formell grund för samhällsin<br>
satser för att bekämpa dessa sjukdomar stärks också av att de främst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>drabbar
ungdomar och resurssvaga riskgrupper. Därför är också kost- Prop. 1988/89:5
nadsfrihet vid diagnos och behandling av betydelse. Det är vidare betydel-
Bilaga 3 sefullt att landstingen behåller nuvarande effektiva system med kuratorsverksamhet
vid venereologmottagningarna för omhändertagande och kontaktspärning. Detta är
ett beprövat system, som nu finns likformat över hela landet. Det vore till
stor nackdel för bekämpningen av STD om enskilda landsting skulle frestas lägga
ner denna verksamhet av besparingsskäl som en följd av att gonorré tas bort
från nuvarande reglering och chlamydia inte tas in i listan över
"allmänfariiga" sjukdomar. (Chlamydia beräknas förekomma hos en
tiondel av befolkningen i de sexuellt mest aktiva åldrarna.) Såväl gonorré som
chlamydiainfektioner bör omfattas av förslagets § 11-16 samt § 19. Det är
viktigt att landstingen har samma policy när det gäller bekämpande av STD
(inkl. kostnadsfrihet). Detta garanteras bäst genom att alla för individ och
samhälle betydelsefulla STD behandlas lika i smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBL
understryker att HTLV-III infektion bör ingå, inte enbart AIDS, som är ett av
slutstadierna av infektionen. Infekfionen kan dels manifestera sig på olika
sätt och dels innebära smittbärarskap utan symtom under mycket lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SBL
har övervägt om infektion med herpes simplex och papillomvims bör ingå i listan
över "allmänfariiga", för vilket starka skäl talar, men funnit att
det av praktiska skäl ännu är för tidigt att inkludera dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"allmänfariig" passar inte på flera av de smittsamma sjukdomar som
bör ingå i listan. Det överensstämmer inte heller med internationell praxis.
Det vore bättra att tala om sjukdomar som regleras av smittskyddslagen
"smittskyddsreglerade" och dela upp dessa i två grupper, A och B. B
avser sådana sjukdomar (STD) där erfarenheten visar att kodsystem eller andra
åtgärder erfordras för att stärka skyddet av den smittades identitet och för
att få patientens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att de angivna kriterierna för att en sjukdom ska räknas som allmänfarlig är
uppfyllda för HTLV-3-smitta lämnas i förslaget denna sjukdom heh utanför
lagstiftningen, med hänvisning till det större behovet av skydd för den
enskildes integritet. SÖ anser detta otillfredsställande. Skyddet för den
enskildes integritet kan tillgodoses genom att de sexuellt överförbara
sjukdomarna som är jämförbara med allmänfarliga sjukdomar (syfilis, HTLV-3 och
även gonorré och chlamydia) hänförs till en speciell grupp med en emotionellt
oladdad beteckning, t. ex. grupp B. För denna grupp kan då införas delvis andra
regler framför allt vad gäller skyddet för patienternas integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lanlbruksslyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
delar de av utredaren uppställda kriterierna för att én<br>
sjukdom skall anses vara allmänfarlig likaså att lagen begränsas till person<br>
inriktade åtgärder. Det framskymtar emellertid en viss osäkerhet i defini-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tionen.
Under punkt 1.2.3 (sid. 50) påpekas att endast sjukdomar vilka Prop.
1988/89:5<br>
sprids från människa till människa skall klassa som allmänfarliga.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnittet med specialmotiveringar utökas
tillämpningsområdet att också gälla indirekt spridning via djur, livsmedel och
ventilationsanläggningar. Den utökade tolkningen ger en enligt
lantbruksstyrelsens åsikt mer önskvärd möjlighet till ingripande men i
konsekvens härmed borde också ornithos klassas som allmänfarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelarskyddssty relsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns anledning att ifrågasätta begreppet
"allmänfarliga sjukdomar" som i föreliggande förslag ges en ny
innebörd än tidigare. Här finns risk för begreppsförvirringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också påpekas att man från socialstyrelsen i
samband med ett regeringsuppdrag att hindra spridning av allmänfarliga
patogener frän mikrobiologiska laboratorier påpekat att begreppet omfattar en
större grupp än de som orsakar allmänfarlig sjukdom enligt
smittskyddskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtydliganden av detta slag skulle inte behövas om man i
smittskyddslagen använde en benämning som direkt syftar på ändamålet med
lagstiftningen, t. ex. smittskyddssjukdomar eller smittskyddsklassade
sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren påpekar också att beteckningen inte är helt
adekvat, men har föreslagit den därför att den är vedertagen och välkänd.
Häremot kan anföras att beteckningen har fått en ny innebörd och att det just
därför kan vara olämpligt att använda en beteckning som fidigare använts i en
något annorlunda betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens veterinärmedicinska anstalt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningens förslag anges tre kriterier för att en
sjukdom skall förklaras som allmänfarlig. Utredningen tolkar på sidan 56
kriterierna så att endast sjukdomar där människan sprider smitta vidare kan
vara allmänfarlig medan på sidan 150 även djur och föremål inbegrips. SVA
förutsätter att den senare tolkningen är den korrekta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren framför att smittsamma sjukdomar som ej
uppfyller de tre kriterierna och alltså ej kan förklaras som allmänfarliga
ändock kan bekämpas med hjälp av annan befintlig lagsfiftning. Det förefaller
tveksamt om sådan lagstiftning för närvarande alltid kan tillämpas, exempelvis
vid bekämpning av i naturen förekommande insekter vilka kan sprida sjukdom till
människa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att det, liksom i dag, skall ankomma på
regeringen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämma vilka sjukdomar som lagen skall tillämpas på.
Vidare föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommittén att det i lagen anges under vilka förutsättningar
en smittsam .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjukdom kan förklaras allmänfarlig. Hovrätten har inget
att invända mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna ordning. De tre kriterier som anges i förslaget får
anses på ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillfredsställande sätt tillgodose de rättssäkerhetskrav
som kan ställas.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förutom allmänfarliga
sjukdomar förekommer begreppet anmälnings- Prop. 1988/89:5 pliktiga
sjukdomar i förslaget utan att innebörden av begreppet närmare Bilaga 3
preciseras. Några tvångsåtgärder är inte knutna till dessa sjukdomar. Däremot
kan uppgifter om enskildas personliga förhållanden bli föremål för ,
registrering hos smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska laboratorium.
Hovrätten kan i och för sig förstå svårigheterna från medicinsk synpunkt att
uppställa några kriterier men vill i alla fall betona önskvärdheten av att så
sker med hänsyn till att reglerna om de anmälningspliktiga sjukdomarna i viss
mån berör den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet föreslås att särregleringen beträffande de veneriska sjuk<br>
domarna upphör. Av de nuvarande veneriska sjukdomarna är det bara<br>
syfilis som föreslås bli förklarad allmänfarlig. Genom ändring i smitt<br>
skyddsförordningen den 1 november 1985 (SFS 1985:742) hänförs infek<br>
tion av LAV/HTLV-III (internationell benämning: AIDS virus infection)<br>
numera till de veneriska sjukdomarna. Enligt utredaren föreligger de for<br>
mella förutsättningarna för att infektion av LAV/HTLV-III skall kunna<br>
förklaras som en allmänfarlig sjukdom i den nya smittskyddslagen. Något<br>
slutligt förslag i denna del har utredaren inte varit beredd att lämna, utan<br>
hänvisat till att ett ställningstagande i denna fråga bör bygga på de kunska<br>
per som finns om sjukdomen och den epidemiologiska situation som råder<br>
när den nya smittskyddslagen träder ikraft. Genom att hänföra infektion av<br>
LAV/HTLV-III till de veneriska sjukdomarna anser hovräUen att utreda<br>
rens bedömning kommit i ett annat läge. Ett ställningstagande till om<br>
infektion av LAV/HTLV-III skall hänföras till gruppen allmänfariiga sjuk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>domar
bör göras på utredningsstadiet. De särskilda smittskyddsåtgärder som kan bli
aktuella beroende på utgången av detta ställningstagande bör bli föremål för
närmare utredning. Hovrätten vill i detta sammanhang särskilt peka pä de
sekretessfrågor som kan uppkomma vid köntakter mellan olika myndigheter och
mellan myndigheter och den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
gör gällande att sjukdomen AIDS, som anses utgöra ett betydande hot mot
folkhälsan, uppfyller kravet på hög smittsamhet. Dels läker den inte ut utan
fortsätter att smitta, dels blir därigenom antalet tillfällen att smitta andra
stort. Smittvägarna för AIDS,är emellertid mycket begränsade. Den som håller
sig utanför dessa kan umgås med AIDS-smittade på arbetsplatser, i hem och
sällskapsliv utan någon risk för smitta. Med normalt språkbruk kan därför AIDS
knappast anses ha hög smittsamhet. Sjukdomen kan inte heller få en explosiv
utbredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
är kammarrätten tveksam till kravet att en sjukdom måste kunna<br>
hindras att sprida sig för att kunna anses som allmänfarlig. Om spridningen<br>
av en sjukdom inte kan hindras utan endast kan motverkas, måste sjukdo<br>
men anses väl så allmänfarlig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det som anförts ovan bör den föreslagna lagtexten<br>
ändras så att varje tvekan undanröjs om att det går att hänföra AIDS till de<br>
allmänfarliga sjukdomarna. I enlighet härmed kan andra stycket förslags<br>
vis få ungefär följande lydelse:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Med allmänfariiga
sjukdomar avses i denna lag sådana sjukdomar som Prop. 1988/89:5<br>
kan spridas genom smitta bland människor och</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som har hög smittsamhet eller
kan befaras få stor utbredning hos befolkningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som Ijar hög dödlighet eller
kan ge bestående skador och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vars spridning kan motverkas
genom lämpliga personinriktade åtgärder."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ifrågasättas om förslaget att regeringen skall bestämma vilka sjukdomar som
skall anses allmänfarliga är förenligt med 2 kap. 12 § regeringsformen. Det är
enligt länsrättens uppfattning i vart fall inte lämpligt. Påståendet att ett
riksdagsbeslut inte hinner avvaktas stöds knappast av att lagstiftningen behövt
ändras en gång sedan 1968 (då ifråga om HTLV-III efter en mycket lång
betänketid). För övrigt kan man lätt skapa en ventil för brådskande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i I § kommer man in på frågan om lagen skall reglera smittämnen eller
sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beskrivning som ges i 2 § av förutsättningarna för att en sjukdom av regeringen
skall kunna förklaras som allmänfarlig är samtidigt för obestämd och för
stelbent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskrivningen
innehåller en lång rad oprecisa värderingar, hög smittsamhet, explosiv
utbredning, hög dödlighet, lämpliga personinriktade åtgärder. Samidigt ger den
till synes inte utrymme för den viktigaste avvägningen av alla nämligen att
man vid de mest allvarliga sjukdomarna bör kunna godta en mindre smittfara och
tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ får rimligen inte tillåtas täcka in annat än sjukdomar i smittsamt skede.
Jämställdhetsregleringen kan inte utformas så som skett i andra stycket.
Misstänkt smittade kan inte i alla hänseenden i lagen jämställas med
konstaterade smittade, åtminstone i 10-12 §§ måste misstänkt smittade
särregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänfarliga
sjukdomar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av förutsättningarna för att en sjukdom skall kunna klassificeras som<br>
allmänfarlig är att den genom lämpliga personinriktade åtgärder kan hind<br>
ras att sprida sig. En sjukdom där det ännu inte finns effektiva medel för att<br>
hindra smittan att sprida sig är ju än mer allmänfarlig. Länsrätten vill<br>
därför ifrågasätta om inte definitionen bör ändras så att även sådana<br>
sjukdomar omfattas av begreppet allmänfariiga sjukdomar. I sådana fall<br>
måste det rimligen finnas ett starkt behov av åtgärder för att begränsa<br>
sjukdomen så långt det är möjligt. I detta sammanhang vill länsrätten<br>
ifrågasätta om det är lämpligt att i en lag som handlar om allmänfarliga<br>
sjukdomar ge regeringen befogenhet att bestämma vilka andra sjukdomar<br>
som skall vara anmälningspliktiga, jfr 2 § lagförslaget.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren och
länsrätten i Malmöhus län fillstyrker att särregleringen Prop. 1988/89:5<br>
av de veneriska sjukdomarna upphör.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsrätten
för Södra Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
därefter avser lagens tillämpningsområde instämmer försäkringsrätten i
utredarens motivering för att slopa särregleringen av de veneriska sjukdomarna
och låta lagen omfatta samtliga s k allmänfarliga sjukdomar. Försäkringsrätten
instämmer också i att av hänsyn till rättssäkerheten de krav som gäller för att
en sjukdom skall få förklaras som allmänfarlig bör anges i lagen. Det är dock
ändamålsenligt att - i likhet med vad som gäller idag -regeringen avgör vilka
sjukdomar som skall förklaras som allmänfarliga. Härvidlag önskar
försäkringsrätten anmärka att avgränsningen av gruppen allmänfarliga sjukdomar
även får betydelse vad avser arbetsskadeförsäkringen. I 5 § andra punkten
förordningen 1977:284 om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd
finns en hänvisning till vad som upptagits som allmänfarlig sjukdom i gällande
smittskyddskungörelse. Smittskyddet skall enligt förslaget gälla enbart
personinriktade åtgärder. Eftersom objektinriktade åtgärder kan vidtas med
stöd av annan lagstiftning instämmer försäkringsrätten i bedömningen att det
finns skäl att begränsa lagen till att avse personinriktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet
för den nya smittskyddslagen föreslås begränsas till verkliga allvariiga
smittsamma sjukdomar - allmänfarliga sjukdomar. Länsstyrelsen tillstyrker de
kriterier som utredningen ställt upp för att en sjukdom skall förklaras vara
allmänfariig. Länsstyrelsen har inte något att erinra mot förslaget om att
särregleringen av de veneriska sjukdomarna skall upphöra. Detta kan väntas
medföra en öppnare attityd fill dessa sjukdomar varigenom smittskyddsarbetet
med att bekämpa dessa kommer att underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Definitionen
av allmänfariig sjukdom är mycket klar i de två första kriterierna medan det
tredje kriteriet är tyvärr mera tänjbart eftersom lämpliga ätgärder kan bedömas
olika. Vi finner att det är olyckligt att så strikt kräva att de åtgärder som
skall kunna vidtas för att en sjukdom ska kallas allmänfariig måste vara
personinriktad, eftersom i praktiken många fall uppstår, där det är ogörligt
att dra en skarp gräns mellan person och objekt. Vidare kan både person- och
objektinriktade åtgärder krävas samtidigt. Vidare framgår inte av lagen vilken
myndighet som vid sådana . tillfällen har det övergripande och beslutande
ansvaret. Detta är olyckligt då det kan fördröja eller omintetgöra ett adekvat
ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förslaget liU smUtskyddslag, § 2, avseende definition av allmänfarlig sjukdom
framföres följande synpunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheten
att uppfylla samtliga tre kriterier för allmänfarlig sjukdom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt 2 § är uppenbar
vilket framgår av kommenterande text till klassifika- Prop. 1988/89:5<br>
tionsförslaget.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ändring i lagförslaget bör ske. För att klassificera en sjukdom såsom
allmänfariig bör räcka att minst två av tre i förslaget angivna kriterierna ska
vara uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskaffandet
av särreglering av venerisk sjukdom ser vi som positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tidigare smittskyddslag har länsstyrelsen haft möjlighet att förklara även
andra sjukdomar än de som upptagits i smittskyddskungörelsen som allmänfarliga
om förhållandena så erfordrat. Denna möjlighet har varit delegerad till
smiitskyddsläkaren vid Kalmar läns landsting: Därigenom har smittskyddsläkaren
haft möjlighet att begära in anmälningar med epidemiologiska data på
nytillkomna sjukdomar. I Kalmar lån har detta skett för
campylobacterinfektioner och varit av oskattbart värde när det gällt att bedöma
smittrisken av och smittspridningen vid denna infektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
att tillfälligt förklara en sjukdom som likvärdig med de allmänfarliga kan
vara av mycket stort värde bl.-a. vid smittspridning på institu-fioner med
t.ex. streptokocker eller giardia lamblia. Det har då varit nödvändigt att
provtaga såväl vårdnadstagare som person och anhöriga och för att kunna få bukt
med smittan krävs att samtliga medverkar. Finns då möjligheten att åberopa
skyldighet enligt smittskyddslagen är detta oftast tillräckligt för att få den
nödvändiga uppslutningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
och Bohus läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förvaltningsutskottet bör det räcka med att två av dessa kriterier är
uppfyllda, om regeringen av andra skäl finner det motiverat att förklara en
smittsam sjukdom för allmänfarlig. Det är tillfredsställande att särregleringen
av veneriska sjukdomar försvinner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västmanlands
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför tre kriterier för att en infektionssjukdom skall anses allmänfariig. Från
medicinsk synpunkt kan det ifrågasättas om inte det sista kriteriet rörande
möjligheterna till personinriktade åtgärder kan utlämnas. Det kan också
ifrågasättas om smittsamhet behöver vara hög eller explosiv (första kriteriet)
för att sjukdomen skall kunna kallas allmänfarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagna
kriterier för allmän fariighet kan lätt ge upphov till missförstånd angående
allvaret av en infektiös sjukdom eller till underskattning av dess betydelse.
Att benämna en sjukdom som allmänfarlig bör vara samhällets sätt att markera
vikten av att spridning av sjukdomen på något sätt bekämpas. Landstinget
förutsätter att den nya smittskyddslagstiftningen så utformas att den även
innefattar regleringen av HTLV-IIl-infektio-nen/AlDS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om man i princip kan ansluta sig till förslaget att ta bort särregle<br>
ringen av veneriska sjukdomar anser landstinget tiden inte mogen för ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådant steg. Skälet härför är bl. a. AIDS-utvecklingen med
den betydande Prop. 1988/89:5 samvariation med andra sexuellt överförbara
sjukdomar. Man bör därför Bilaga 3 tänka sig att behålla vissa huvudsakligen
sexuellt överförbara sjukdomar i en särskild grupp i syfte att kunna spåra
smittkällan och stoppa smittspridningen. Både chlamydia- och gonorrésjukdomar
fyller i övrigt utredarens förslag på allmänfarlig sjukdom och ett alternativ
är därför att rubricera dessa sjukdomar som allmänfarliga och på detta sätt
markera deras betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävleborgs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tre kriterier som uppställts i 2 § av den föreslagna
lagen är alltför kategoriska om de ovillkorligen skall uppfyllas samtidigt.
Kravet bör istället vara att minst två av de tre kriterierna skall vara
uppfyllda för att en sjukdom skall förklaras vara allmänfarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet instämmer också i tanken att inte särreglera de
veneriska sjukdomarna utan låta dessa ingå i den allmänna smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av att de veneriska sjukdomarna inte längre
omfattas av smittskyddslagen kommer behandlingen inte att vara kostnadsfri för
den enskilde. Detta kan enligt utskottet utan tvekan bli ett hinder i smittskyddsarbetet,
som rimligen bör vara en angelägenhet för hela landet och inte bara det
enskilda landstinget. Utskottet vill därför framhålla vikten av att kostnadsfri
behandling bibehålls, för bl. a. de veneriska sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlcmds läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sänegleringen av de veneriska sjukdomarnas upphörande kan
enligt utskottet på sikt leda till en öppnare attityd visavi de sexuellt
överförbara sjukdomarna. Detta kan i sin tur underiätta smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en fördel att särregleringen av veneriska sjukdomar
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särregleringen av de veneriska sjukdomarna är otidsenlig
och onödig. Förslaget att denna skall upphöra är därför bra. Likaså är det bra
att gonorré endast blir anmälningspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvsborgs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda smittbestämmelsen som finns i nuvarande lag
beträffande<br>
sexuellt umgänge vid veneriska sjukdomar har medfört att smittade ej sökt<br>
behövlig vård, vilket medfört olägenheter ur smittskyddssynpunkt. Förslå-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>get medför
att bekämpningen av veneriska sjukdomar underlättas, vilket är Prop.
1988/89:5<br>
positivt.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till definition av allmänfarliga sjukdomar synes
borga för en strikt men ändå flexibel tillämpning av begreppet. Definitionen
tillstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands, Jönköpings och Örebro läns landsting har
tillstyrkt att särregleringen av de veneriska sjukdomarna upphör. Jönköpings
läns landsting har tillstyrkt de föreslagna kriterierna på allmänfarliga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de ovan redovisade kriterierna för allmänfarlig
sjukdom vill vi föreslå att lagstiftaren överväger ett fjärde kriterium,
nämligen följande: - sjukdomen kan bekämpas effekfivare inom ramen för
smittskyddslagen. Med ett sådant förtydligande klargörs att sjukdomen inte
skall behöva klassas som allmänfarlig om det går att bekämpa den på annat sätt
än att behöva åberopa smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ystads kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsnämnden delar utredarens bedömning
om det nödvändiga i att klargöra vilka sjukdomar som kan hänföras till
allmänfarliga men finner vid betraktande av de förslag till allmänfarliga
sjukdomar och andra anmälningspliktiga sjukdomar som närmare behandlas i bilaga
3 till utredningen att man inte sällan behövt göra undantag ifrån kravet att
samtliga tre kriterier skall vara uppfyllda. Det är därför miljö- och hälsoskyddsnämndens
uppfattning att specificeringen av de krav som ställs upp för att en smittsam
sjukdom skall kunna betraktas som allmänfarlig omarbetas så att en bättre
överensstämmelse med rådande förhållanden och en klarare vägledning för
framtiden erhålles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje kriteriet på allmänfarlig sjukdom bör anges i
en vidare form. Med denna definition kan icke en vektorburen sjukdom, t. ex. av
fäsfingar, eller en livsmedelsburen sjukdom anses som "allmänfarlig".
Ordet "explosiv" kan vidare ifrågasättas i det första kriteriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § 5 definieras de smittade. I nu gällande smittskyddslag
anges att lagen<br>
endast gäller sjukdom i smittsamt skede. Denna begränsning återfinns ej i<br>
lagförslaget. En sådan begränsning är emellertid angelägen bl.a. av rätts<br>
säkerhetssynpunkt men även med hänsyn till att arbetsinsatser eljest blir<br>
utförda i onödan. Exempel på sjukdomar nu aktuella är tuberkulos och<br>
hepatit medan AIDS på sikt kan bli aktuell i detta sammanhang.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sigtuna kommun</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
föreslagen ändring vad gäller indelning och omfattning av allmänfarlig
bilaga i sjukdom har nämnden inte något att erinra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun har tillstyrkt att särregleringen av veneria upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACÖISR
— Sveriges läkarförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkarförbundet
delar utredarens uppfattning att de krav som frän rättssäkerhetssynpunkt måste
ställas på handläggningen av frågor om vilka sjukdomar som skall vara
allmänfarliga - och därmed kunna medföra tvångsåtgärder - bl a kan tillgodoses
genom att riksdagen i den nya smittskyddslagen fastlägger kriterier vilka
måste vara uppfyllda för att en sjukdom av regeringen skall kunna klassificeras
som allmänfarlig. Det är emellertid tveksamt om föreslagna kriterier fått den
utformning som kan anses önskvärd. Vissa av de sjukdomar som utredaren har
betecknat som allmänfarliga uppfyller nämligen - enligt den bedömning som
redovisas i bilaga 3 till betänkandet - endast till en del de uppställda
kriterierna. Utredaren har trots detta "vid en samlad bedömning" valt
att föra dem till gruppen allmänfarliga sjukdomar. En sådan fillämpning är inte
ägnad att öka respekten för lagen. Det kan med anledning härav med visst fog
hävdas att det varit lämpligare att i lagen kräva att endast två av de tre
kriterierna skulle vara uppfyllda för att en sjukdom skulle kunna klassificeras
som allmänfarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkarförbundet
delar utredarens uppfattning att ett upphävande av den nuvarande särregleringen
av de veneriska sjukdomarna på sikt bör leda till en öppnare attityd till dessa
sjukdomar. Tvångsmedlens borttagande bör därtill göra de som lider av venerisk
sjukdom mer benägna att söka vård. Övervägande skäl talar mot bakgrund härav
mot en särreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
upphörande av särregleringen får emellertid inte leda till att den nuvarande
organisationen, där bl.a. kuratorer ingår, som under åren byggts upp för att
effektivt bekämpa sjukdomar som i huvudsak överförs sexuellt, raseras. Tvärtom
måste den erfarenhet - som finns på bl a venereologiska mottagningar - av att
diskutera känsliga sexualrelationer och som kunnat användas och varit till
nytta vid bekämpandet av HTLV-Ill-infektioner tas till vara. Denna organisation
kan användas iprofylak-tiskt och aggressivt epidemiologiskt syfte såsom för
information i gymnasieskolor och screeningverksamhet. Ett bibehållande av de
enheter som är specialiserade på epidemiologien kring sexuellt överförbara
sjukdomar bör således utgöra en stabil gmnd för vidare epidemiologiskt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACÖISR
— Sveriges socionomers, personal- & förvaltningstjänstemäns riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att särregleringen av veneriska sjukdomar skall upphö<br>
ra. Det är INTE diskriminerande att särbehandla, tvärtom är det ett sätt att<br>
visa patienten att vi har respekt för dessa sjukdomar. Enda sättet att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>underlätta
smittskyddsarbetet vid dessa sjukdomar (sid 10 i utredningen) Prop. 1988/89:5
är att lägga ett förslag på hur man skäll bedriva smittskyddsarbetet med Bilaga
3 epidemiologiska utredningar vid sexuellt överförbara sjukdomar. Att inte
lägga ett förslag på föreskrifter i lag eller förordning kommer att innebära en
mycket stor risk för raserande av den organisation där bl.a. kuratorer ingår
som under åren byggts upp för att effektivt bekämpa sjukdomar som i huvudsak
överföres sexuellt. Vad som starkt talar för en särreglering av sexuellt
överförbara infektioner är den förändring i kungörelsen som gjordes I november
1985 då HTLV-III infördes under denna. Oron inför denna förändring har varit
mycket stor både bland personal och blivande patienter. Det vore därför mycket
olyckligt om denna upprivande debatt med förnyade misstankar om utökat tvång
och registrering skulle komma tillbaka igen. Bibehålles HTLV-III-infektionerna
tillsammans med övriga sexuellt överförbara infekfioner inom en lagtext kommer
dessutom nu fungerande enheter som är specialiserade på epidemiologin kring
sexuellt över-förbara infektioner att bibehållas och utgöra en stabil grUnd för
vidare epidemiologiskt arbete. Ätt diskutera känsliga sexualrelationer har
kuratorerna på venereologiska mottagningar stor erfarenhet av. Denna
erfarenhet har visat sig vara av stor nytta vid bekämpande av
HTLV-III-infektionerna. Den nuvarande organisationen kan också användas i mer
utåtriktat epidemiologiskt förebyggande arbete såsom undervisning i skolor,
scree-ningverksamheter osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående föreslås därför en särreglering äv sjuk<br>
domar som i huvudsak överföres sexuellt. Hit borde hänföras HTLV-<br>
Ill-infektioner, AIDS, syfilis, gonorré, chlamydiainfektioner, ulcus molle,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>' '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>herpes
och condyloma acuminata. För denna grupp av sjukdomar bör föreskrivas att
anmälan av inträffat fall göres till smittskyddsläkare samt statens
bakteriologiska laboratorium. Anmälan skall, i motsats till förslagen i
utredningen om allmänfarliga sjukdomar, inte omfatta namn eller fullständigt
födelsenummer på den sjuke. De föreslagna föreskrifterna i § 3 i
smittskyddsförordningen om anmälan är omöjliga att tillämpa på syfilis och
HTLV-III-infektioner. Istället bör nuvarande regler gälla att behandlande
läkare, antingen själv ansvarar för att partner som kan vara smittad kommer för
undersökning eller att läkaren hänskjuter detta ansvar till smittskyddsläkaren.
Smittskyddsläkaren skall alltså åläggas att medverka i det epidemiologiska
arbetet vid dessa sjukdomar på samma sätt som vid allmänfarliga sjukdomar (§ 9
och § 10 i förslaget till smittskyddslag). § 11-16 samt § 19 bör gälla även för
denna grupp av i huvudsak sexuellt överförda sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
undersökningsmaterialet framgår att även sjukdomar med låg eller<br>
måttlig dödlighet i smittskyddssammanhang kan betraktas som allvarliga<br>
om de ger bestående skador hos den som har infekterats t. ex. invaliditet,<br>
sterilitet och förhöjd risk för följdsjukdomar - eller om de har stor utbred<br>
ning, (s. 55). Det kunde synas naturiigt om utredaren i sin tillämpning av<br>
lagförslaget strikt sökt följa lagens avsikt som den fastläggs i specialmo-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tiveringen (s. 149)
nämligen "att skydda befolkningen mot smittsprid- Prop. 1988/89:5
ning". Lagen är emellertid inte obligat på så sätt att den innebär en
Bilaga 3 skyldighet för regeringen att förklara en sjukdom allmänfarlig om den
uppfyller kriterierna. I flera fall har opinionsskäl och andra sekundära skäl
fått väga tyngre än hälsoskäl med inkonsekvenser i såväl medicinsk som rättslig
bedömning som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempelvis
lämnas AIDS tills vidare helt utanför lagstiftningen trots att angivna
kriterier anses uppfyllda (s. 66). Som skäl anförs bl. a. faran för att många
homo- och bisexuella män skulle undandra sig samarbetet med hälso- och
sjukvärden och en förmodan att många som misstänker sig ha blivit smittade
skulle dra sig för att söka läkare. Vidare skulle erforderliga
förhållningsregler som enligt lagen skall ges till smittade med allmänfarlig
sjukdom vad gäller AIDS kunna innebära betydande inskränkningar i integriteten
samtidigt som de på grund av ofullständigheten i kunskaperna om
smittspridningsmekanismer etc kan komma att visa sig vara mindre väl lämpade
eller onödiga. Sällskapet konstaterar att AIDS har stora likheter med hepatit
vad beträffar riskgrupper, spridning, tillgänglighet för terapi osv. Den
huvudsakliga skillnaden är en väsendigt högre mortalitet vid AIDS. Ätt i ett
sådant läge klassificera hepatit B men ej AIDS som allmänfarlig kan medföra
bristande respekt för lagen. Sällskapet vill återkomma till klassningen av
AIDS i samband med diskussionen om sexuellt överförbara sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Än
mer påtaglig blir bristen i konsekvens vid beaktande av att den nya lagen till
skillnad från den gamla inte begränsas till sjukdom i smittsamt skede (§ 5),
ett förhållande som i första hand rör tuberkulos och hepatit. Detta motiveras
med att "Även andra åtgärder som inte finns angivna i lagen ingår i
smittskyddet, t. ex. information till allmänheten och förebyggande
hälsokampanjer. Dessa åtgärder anknyter inte till ett speciellt sjukfall utan
är allmänna. På grund av detta kan inte tillämpningen av lagen begränsas till
enbart sjukdomarnas smittsamma skede. En sådan bestämmelse är huvudsakligen
värdefull för att skydda enskilda mot tvångsåtgärder i obefogade
situationer", (s. 150-151). Sällskapet vill betona att de skäl som är
huvudargument för lagstiftningen måste ges ett adekvat genomslag i
tillämpningen. Sålunda borde sjukdomar som uppfyller kriterierna på
allmänfarlighet med någon form av automatik omfattas av lagstiftningen medan
åkommor som ej uppfyller dessa kriterier lämnas utanför. Speciella situationer
kan hanteras genom dispensregler. Ett sådant system skulle ge mindre utrymme
för inkonsekvenser och godtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet delar utredningens grunduppfattning "att<br>
man istället för att betona att en sjukdom är sexuellt överförbar bör lägga<br>
vikt vid sjukdomens hälsorisker för den enskilde och omgivningen. Om en<br>
sexuellt överförbar sjukdom är så allvariig att samhället ytterst måste ha en<br>
möjlighet att ingripa med tvångsåtgärder bör sjukdomen självfallet liksom<br>
andra allvariiga sjukdomar omfattas av smittskyddslagen". Av detta skäl<br>
upptas syfilis under gmppen allmänfarliga sjukdomar. Läkaresällskapet<br>
vill emellertid framhålla att också andra veneriska sjukdomar medför såda<br>
na hälsorisker att en smittskyddsreglering utöver den anmälningsplikt som<br>
nu föreslås för gonorré och chlamydia är motiverad.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chlamydia
ger liksom gonorré upphov till äggledarinflammation som i Prop. 1988/89:5 sin
tur kan leda till sterilitet. Chlamydia trachomatis förekommer troligen Bilaga
3 hos en tiondel av befolkningen i åldrarna 18 till 30 år. Nya fakta visar att
sjukdomen kan kompliceras med inflammationer i buken och på leverytan.
Smittämnet kan även orsaka långdragna ledinflammationer. Spädbarn kan få
ögonskador och lunginflammationer om inte sjukdomen behandlas (s. 60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sexuellt
överförda herpes simplex infektioner utgör ett växande medicinskt problem och
ett otvetydigt hot mot folkhälsan av likvärdig betydelse som gonorré och
chlamydiainfektioner. Behandlingsmetoder med antivira-la medel finns utarbetade
och registrering av antivirala läkemedel mot genital herpes infektion kan
förväntas under -86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Humant
papillomvirus ger upphov tili genitala vårtor. Samtidigt finns en otvetydig
association mellan utveckling av livmodercancer och papillomvi-rustyperna 16
och 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HTLV-III
smitta överförs så gott som uteslutande genom sexuella kontakter och genom
överföring av blod och blodprodukter. Sedan den 1/11 1985 omfattar den
kungörelse som reglerar venerisk smitta även HTLV-III.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreligger enligt Svenska Läkaresällskapet starka hälsoskäl för att även
fortsättningsvis smittskyddsreglera vissa sexuellt överförbara sjukdomar i
första hand HTLV-III, syfilis, gonorré, chlamydia och ulcus molle, med
möjlighet att när tiden är mogen och praktiska möjligheter förefinns inkludera
även andra åkommor såsom primär genital herpes och chondyloma acuminata.
Genital herpes utgör genom sitt recidiverande sjukdomsförlopp ett stort
hälsoproblem för drabbade patienter, och väckte berättigad allmän oro innan
problemet överskuggats av AIDS. Sällskapet föreslår att sjukdomen
intensivstuderas i något sjukvårdsområde innan slutlig ställning tas till ev
smittskyddsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sällskapet
har stor respekt för utredningens synpunkter att "en öppnare attityd till
de sexuellt överförbara sjukdomarna underlättar smittskyddsarbetet" men
vill ifrågasätta om en sådan atfitydförändring är fillfyllest för att uppnå den
effekt pä folkhälsan lagen syftar till. Idag finns en särskild organisation med
uppgift att spåra och bekämpa veneriska sjukdomar. Kuratorerna som verkar vid
veneriska mottagningar fömtsattes även fortsättningsvis bistå
smittskyddsläkaren (s. 79). Utan explicit stöd i lagtexten riskerar emellertid
existerande organisation och rutiner för epidemiologiskt utredningsarbete att
bli föremål för inskränkningar. Utredaren lägger inget förslag, med undantag
för syfilis, för hur verksamheten skall bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet föreslär att AIDS, gonorré, chlamydia och ulcus molle
tillsammans med syfilis jämställs med allmänfariiga sjukdomar men behandlas som
en särskild grupp med delvis andra regler vad gäller skyddet för patienternas
integritet. Hur sådana regler skall utformas diskuteras för närvarande vad
gäller AIDS (se vidare under 1,6 sekretess).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
uppspårning av smittkälla bör nuvarande regler gälla att behandlan<br>
de läkare antingen själv ansvarar för att partner som kan vara smittad<br>
kommer för undersökning eller att läkaren hänskjuter detta ansvar till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren. Denne
skall alltså åläggas att medverka i det epide- Prop. 1988/89:5 miologiska
arbetet även vid dessa sjukdomar (jfr § 9 och § 10 smittskydds- Bilaga 3
lagen). § 11 -16 samt § 19 bör gälla även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av kostnadsfrihet skall inte heller underskattas. Den enskildes kostnader för
läkarundersökning kan regleras anfingen genom att låta § 17 och § 18 gälla
eller kan det ankomma på landstingen själva att besluta om ev kostnadsfrihet
såsom utredaren anför beträffande gonorré och chlamydiainfektioner (s.
103-104). Det är dock viktigt att landstingen har samma policy när det gäller
kostnadsfrihet. Genom att som ovan skisserats i huvudsak behålla nuvarande
lagstiftning kan påbörjat arbete att begränsa HTLV-III smitta fortsätta ostört
av nya debatter om tolkningar av författningen och föreskrifter med misstankar
om tvång och registrering. Den nuvarande lagstiftningen och de föreskrifter
socialstyrelsen har utgivit täcker de flesta behov. Möjligen behöver den
speciella situationen i narkomanvården bättre beaktas. Mycket arbete läggs f n
ner på att finna en acceptabel praxis för alla de inblandade. Eftersom många är
ovana vid smittskyddsarbete innebär detta stora satsningar i utbildningen och
mycket arbete att få fram ett fungerande system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagen
skulle sammanfattningsvis enligt Svenska Läkaresällskapets förslag reglera två
gruppjcr, dels 1) de som utredaren betecknar allmänfarliga, dels 2) de sexuellt
överförbara. Sällskapet skulle för sin del föredra beteckningen
smittskyddsreglerade sjukdomar grupp A och B som mindre emotionellt laddade
begrepp. Härvid skulle syfilis flyttas från grupp A till B samt gonorré och
chlamydia till grupp-B frän gruppen anmälningspliktiga sjukdomar tillsammans
med AIDS och ulcus molle som lämnats utanför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
vill inledningsvis framhålla att förbundet vidhåller sin uppfattning att det är
olämpligt att förhindra smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar (STD)
genom tvångsåtgärder. Smittskyddsarbetet måste istället byggas på information,
frivillighet och snabb och kostnadsfri behandling; Tvångsåtgärder får vidtas
endast som sista utväg och då endast under noggrant angivna omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
anser det riktigt att avskaffa särbehadlingen av de veneriska sjukdomarna. Det
bör verksamt bidra till att avdramatisera de sjukdomarnas karaktär om samtliga
allmänfariiga sjukdomar ges en gemensam beteckning. Att särbehandlingen upphör
får dock inte innebära minskade resurser och sämre behandling av STD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har föreslagit tre kriterier som samtliga ska föreligga för att en sjukdom ska
betraktas som allmänfarlig. Det första kriteriet är att sjukdomen ska ha hög
smittsamhet eller kunna få explosiv lutbredning. Det kriteriet är väl avvägt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra kriteriet, att sjukdomen ska ha hög dödlighet eller kunna ge<br>
bestående skador, synes inte vara begränsat. Eftersom det avses sjuk<br>
domsförlopp där sjukdomen inte behandlas, kan snart sagt varje sjukdom<br>
ge bestående skador om åtgärder inte vidtas. Det andra kriteriet borde</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>därför ges det tillägget,
att det ska gälla sjukdom som kan ge bestående Prop. 1988/89:5<br>
skador i betydande omfattning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje kriteriet är att sjukdomen ska vara sådan att lämpliga personinriktade
åtgärder kan hindra smittspridningen. Kriteriet förefaller meningslöst.
Förmodligen är kriteriet uppställt för att särskilja de allmänfarliga
sjukdomarna från dem som inte sprids genom smitta från människor. Om det är
detta som avses vore det bättre att skriva så. Det är nämligen alltid lämpligt
med information, som onekligen aren personinriktad åtgärd, för att hindra
smittspridning. Det är svårt att se att det tredje kriteriet utgör någon som
helst begränsning av lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förslaget nu är utformat förefaller "lämpliga personinriktade åtgärder"
avse behandling som innebär att smittspridning stoppas, att den smittade
fillfrisknar eller blir smittfri. Av kommitténs avsnitt om AIDS framgår
emellertid att det är fråga om ett avsevärt vidare begrepp nämligen
information, förhållningsregler, provtagning och isolering på sjukhus. Det
torde vara främmande för vanligt språkbruk att pressa in sådana åtgärder under
det tredje kriteriet. 1 varje fall torde det kräva en utförlig motivering i
motiven till lagen. Det ligger i linje med RFSUs grundläggande uppfattning om
smittskyddsarbetet, att begränsa antalet STD som anses allmänfarliga. Det
förhållandet att gonorré- och klamydiainfektion endast blir anmälningspliktiga
sjukdomar får emellertid inte innebär att dessa sjukdomar bekämpas med mindre
resurser eller på annat sätt anses mindre allvarliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av just dessa rättssäkerhetsaspekter är det oroande att se att
utredaren redan i sitt eget förslag till nya allmänfarliga sjukdomar (1.2.4.1)
beträffande s k Hemorragiska febrar (sid 57) frångår sitt eget första kriterium
(hög smittsamhet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
tycks vara fallet i utredarens egen sammanfattning över smittsamma sjukdomar i
bilaga 3 till betänkandet. Här frångår man i varierande utsträckning de egna
kriterierna vad gäller bedömningen av amöbadysenteri (aboebiasis), gula febern
(febris flava), hepatit A (hepatitis epidemica), kolera (cholera),
paratyfoidfeber (febris paratyphoides) och salmonellos (salmonellosis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
konstaterar själv att ett eventuellt uppfyllande av de tre kriterierna inte
innebär någon skyldighet för regeringen att förklara en sjukdom allmänfarlig.
Enligt förbundets uppfattning är det nödvändigt att gä längre än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att öka rättssäkerheten för den enskilde och för att främja ett<br>
effekfivt smittskyddsarbete i praktiken, är det viktigt att man i lagtexten<br>
även slår fast att en fjärde fömtsättning bör vara att smittskyddsarbetet<br>
främst gagnas av att sjukdomen i fråga förklaras allmänfarlig och att<br>
bekämpningen av vidare smittspridning i själva verket inte kan bedrivas<br>
effektivare på annat sätt. Det Qärde kriteriet i en ny smittskyddslag kan<br>
exempelvis få följande lydelse:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslagens
tillämpning på sjukdomen får inte medföra betydan- Prop. 1988/89:5<br>
de olägenheter för arbetet med att hindra vidare smittspridnig.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
de sjukdomar som utredaren klassificerat som allmänfarliga anser
socialstyrelsen att amöbadysenteri bör utgå. Denna sjukdom kan i stället med
fördel ingå bland de anmälningspliktiga. Den ger endast i enstaka fall
allvarliga konsekvenser för patienten. Därtill kommer att inhemsk smitta är
ytterst sällsynt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till allmänfarliga sjukdomar upptas även ebolasjukdom, lassafeber
och marburgsjukdom. Samtliga dessa är virala, hemorragiska febrar som
förekommer i mycket låg frekvens utanför Afrika. Sannolikt finns ytterligare
ett antal ännu inte identifierade sjukdomar av samma slag. En bättre beteckning
vore "virusorsakade hemorragiska febrar" och att sedan var och en
anges under denna huvudrubrik tillsammans med gula febern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hepatit
A, hepaUt B och hepatit non A non B föreslås vara allmänfarliga sjukdomar. Det
är därför logiskt att till dessa även föra hepatit D (delta). Detta är en
jämförelsevis nyligen upptäckt virushepatit som även konstaterats i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss inkonsekvens ligger i utredningens förslag att endast hänföra salmonellos
och dysenteri till de allmänfarliga sjukdomarna. Möjligen kan en begränsning
införas så att endast invasiva former omfattas av smittskyddslagen. Det skulle
i annat fall åven vara motiverat att ta upp infektioner orsakade av t. ex.
Giardia lamblia och Campylobacter jejuni bland de allmänfarliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har från vissa smittskyddsläkare anförts att fläckfeber och återfallsfeber
borde ingå bland de allmänfariiga sjukdomarna redan i fredstid. Med tanke på de
skäl som därvid åberopats om risken för fördröjning vid beslutsfattandet
ansluter socialstyrelsen sig till detta synsätt. Att fatta ett beslut redan nu
om att dessa sjukdomar skall klassificeras som allmänfarliga kan inte ses som
annat än god framförhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bland
de anmälningspliktiga sjukdomarna upptas ornitos och klamydia-infekfion. Detta
är inte taxonomiskt korrekt, då ornitos likaså skulle kunna benämnas
klamydiainfektion. Den orsakas nämligen av Chlamydia psUta-d. En bättre
klassifikation vore ornitos/psittacos resp Chlamydia trachomatis-infektion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har föreslagit att de sexuellt överförbara sjukdomarna gonorré och Chlamydia
irachomatis-infektion inte skall klassificeras som allmänfarliga sjukdomar,
trots att de tre kriterier som utredaren angivit är uppfyllda. Socialstyrelsen
ansluter sig till utredarens bedömning under fömtsättning att en
smittskyddsverksamhet blir ett normalt led i bekämpningen av dessa sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa landsting har en akfiv smittspårningsverksamhet byggts upp även<br>
beträffande Chlamydia irachomatis-infektion tack vare personalens intres<br>
se och stöd från landstinget i övrigt. Ett motsvarande smittskyddsarbete</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
tillämpas i riket som helhet både beträffande Chlamydia trachoma- Prop.
1988/89:5 ?/i-infektion och gonorré. Förutom att komplikationer av dessa
sjukdomar Bilaga 3 orsakar stort personligt lidande, t.ex. genom ofrivillig
barnlöshet, bör en utbyggd övervakning av smittspridning också kunna ge en
kostnadsbesparing till följd genom att komplikationer till sjukdomarna kan
undvikas. Ett medel att få till stånd ett lämpligt inriktat smittskyddsarbete
kan vara att utforma ett vårdprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
ansluter sig till Lennart Rinders särskilda yttrande att
LAV/HTLV-III-infektion, som orsakar AIDS, måste ingå bland de allmänfarliga
sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nefropatia
epidemica bör enligt socialstyrelsens uppfattning vara anmälningspliktig.
Denna sjukdom uppträder med periodicitet och det är av stor vikt att det
uppmärksammas om ett utbrott är nära förestående så att allmänheten kan
upplysas om den ökade risken för smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Allmänfarliga"
Ebola, Marburg och Lassa-sjukdom kan sammanföras till "Virala hemorragiska
febrar", tili vilka ocksä kan föras några liknande sjukdomar (Krim, Kongo,
koreansk hemorragisk feber) och eventuellt tillkommande virussjukdomar av samma
typ. Den i Sverige förekommande Nephropatia epidemica bör däremot föras till
anmälningspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rickettsioser
(fläckfeber, återfallsfeber) bör tas upp på listan åven i fredstid. De kan
tänkas uppträda i vårt land i samband med stor tillströmning av flyktingar och
inhemska katastroflägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tuberkulos
och hepatit B utgör exempel på sjukdomar där det för smittskyddsarbetet är
betydelsefullt att ange om sjukdomarna är i smittsamt skede eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälningspliktiga
Campylobacterinfektioner har visat sig vara lika vanliga som dysenteri och
salmonella tillsammans och har givit upphov till stora epidemier, som krävt
samhällsingripande (vattenburen smitta, kycklingslakterier). Därför bör sådana
infektioner göras anmälningspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller toxoplasmos. Kunskapen om sjukdomens utbredning i vårt land har ökat.
Särskilt har förekomsten hos gravida och risken för fosterskada studerats och
behovet av allmän screening av gravida diskuterats, bl.a. mellan SBL och
socialstyrelsen, tillsarnmans med representanter för pediatrik och obstetrik.
En anmälningsplikt skulle utgöra ett värdefullt underiag för såväl behov av
åtgärder som utvärdering av resultatet av förebyggande behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mikrobiell matförgifining
är ett förlegat begrepp. Att särskilja de infek<br>
tionssjukdomar som orsakas av toxiner (gifter från mikroorganismer) och<br>
de som verkar genom andra mekanismer torde vara oväsentligt från epide<br>
miologisk synpunkt. Tvärtom är det viktigt att de epidemiologiska och<br>
diagnostiska ätgärder som vidtages vid utbrott av vatten- och livsmedels<br>
buren smitta generellt förbättras jämfört med dagens praxis. Det faktum att<br>
vissa smittämnen som kan ingå i denna grupp är nämnda separat, såsom<br>
allmänfarliga eller anmälningspliktiga, påverkar inte grunderna för detta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därför föreslås att
mikrobiell matförgiftning utbyts mot livsmedelsburen Prop. 1988/89:5<br>
smitta.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SBL
tillstyrker förslaget att anmärkningsvärd anhopning av fall skall<br>
omfattas av anmälningsskyldighet. En rad nya sjukdomar har uppträtt<br>
under senare år, t.ex. legionärsjuka, tampongsjuka och AIDS. Många<br>
smittsamma sjukdomar karaktäriseras av ett cykliskt förlopp i utbredning<br>
och svårighetsgrad. Därför kan en del "gamla" sjukdomar, som förlorat
i<br>
betydelse, t.ex. streptokocksjukdomar (scharlakansfeber) tänkas åter-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppträda
i allvarlig form: Anmälan avi anhopning av fall är också viktig ur
försvarsmedicinsk synpunkt. Bevakning av anhopning av fall är ett område som
väl faller under SBL:s expertroll.I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vetenskapliga utvecklingen har lett till ökad betydelse av laborato<br>
rierundersökningar för att fastställa infektionssjukdomarnas art och smitt<br>
samhet. Genom typningsförfaranden i kan man också i ökad grad spåra<br>
smittkälla och spridningsvägar. Det är därför motiverat att den nuvarande<br>
frivilliga laboratorierapporleringen görs obligatorisk. Den föreslagna an<br>
mälningen av s k endast anmälningspliktiga sjukdomar förutsätter att labo<br>
ratorierapporten fungerar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>|</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:113.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>■ ■</span><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>t "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag emellertid framhålla att enligt min mening<br>
sjukdomen AIDS tveklöst måste räknas som en allmänfarlig sjukdom.<br>
Redan de erfarenheter från främst tredje världen som finns rörande AIDS,<br>
dess snabba utbredning och höga dödlighet talar för detta. Även om<br>
särarten hos sjukdomen AIDS kommer att tvinga fram särskilt åtgärder när<br>
det gäller såväl behandling av smittade som skydd för osmittade framstår<br>
det som otillfredsställande och för allmänheten säkert oförklarligt om<br>
sjukdomen AIDS inte redan nu tas upp bland de allmänfarliga sjukdomar<br>
na. Om senare tillgängliga läkarvetenskapliga rön påvisar att en särskild<br>
reglering är nödvändig kan en sådan komma till stånd genom tillägg fill de<br>
föreslagna bestämmelserna om bl. a. den smittades skyldigheter och smitt<br>
skyddsläkarens befogenheter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från kommittén att
infektion av</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
anser till skillnad<br>
HTLV-III skall betraktas som en allmänfarlig sjukdom i den nya smitt<br>
skyddslagen, sårskilt som den konstaterar att kriterierna för detta är upp<br>
fyllda. Enligt styrelsen bör infektion av HTLV-III uppenbariigen räknas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>. •<br>
som en allmänfarlig sjukdom. Denna uppfattning styrks också av regering<br>
ens nyligen fattade beslut att denna infektion är eri venerisk sjukdom enligt<br>
den nuvarande smittskyddslagens systematik. '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har bedömt att salmonellos skall föras till de allmänfarliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukdomarna,
medan Campylobacter inte ens bör vara en anmälningsplik-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tig sjukdom. Någon
motivering till detta har ej givits. Livsmedelsverket Prop. 1988/89:5<br>
delar ej denna uppfattning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Campylobacterinfektioner
hos människa tycks vara minst lika vanliga som salmonelloser. Äv de som drabbas
av salmonellainfektion har upp emot 90 % ådragit sig smittan utomlands. Då det
gäller campylobacter är det betydligt vanligare med inhemsk smitta.
Campylobacterinfektioner synes vara en relativt ny företeelse och man har
ofullständiga kunskaper om frekvens, infektionsdos, smittsamhet m m. Men
cambylobacterinfek-tioner synes ofta vara allvarligare än salmonelloser för de
drabbade. Det är därför viktigt att campylobacterinfektioner medtages bland de
anmälningspliktiga sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att matförgiftning av toxintyp skall anmälas. Skälet till detta anges
vara att "det är praktiskt att samla anmälningsskyldigheterna för vissa
sjukdomar i en författning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bra att sådana matförgiftningar anmäls. Om man vill ha en rättvisande
statistik över matförgiftningar (livsmedelsburen sjukdom) så är detta
emellertid ej tillräckligt. Konsekvensen av bestämmelserna blir att ett utbrott
orsakat av toxinbildande E. coli skall anmälas men att utbrott orsakade av
enteropatogena icke toxinbildande E. coli inte anmäls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betänkandet framgår att rabies inte föreslås klassad som allmänfariig sjukdom
utan hänförs till klassen andra anmälningspliktiga sjukdomar. Raies är inte
smittsam mellan människor utan överförs främst via hund eller katt. Åtgärder
mot den anses därför objektinriktade och skall tillgodoses genom epizootilagen
och vad gäller smittade människor behandlas av den allmänna sjukvården. I
dagsläget förekommer inte rabies i Sverige. Sjukdomen finns emellertid i
Danmark, på kontinenten och i de baltiska staterna. Risken för att Sverige
skall drabbas är uppenbar. Vid ett rabies-angrepp måste utomordentligt snabba
och hårda åtgärder sättas in. För detta ändamål har verket efter samråd med
andra berörda myndigheter arbetat fram en särskild åtgärdsplan (bifogas). I den
ingår också personinriktade åtgärder. Enskilda jakträttsinnehavare i stort
antal måste finna sig i att deras jakträtt sätts ur spel. De kan även drabbas
av kraftiga ekonomiska förluster på grund av de åtgärder som vidtagesför att
minska risken för smittspridning. Naturvårdsverket är inte övertygat om att
enbart epizootilagen är ett fillräckligt instrument för att genomföra de
åtgärder som fastlagts i den ovan nämnda åtgärdsplanen. Den frågan bör
undersökas närmare. Om förslaget till ny smittskyddslag är en försämring av
rabies-skyddet måste nödvändiga ändringar göras sä att tillräckliga möjligheter
för åtgärder mot rabies finns även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbelarskyddsstyrdsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
infektion med HTLV-llI virus anser arbetarskyddsstyrelsen, i<br>
likhet med reservanten Rinder, att underlag idag finns för att på denna<br>
infektion tillämpa smittskyddslagstiftningen fullt ut.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens
veterinärmedicinska anstalt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVA
anser att de sjukdomar som utredaren föreslår skall ingå i smitt-
""aga 3 skyddslagen är väl valda. Frågan om AIDS skall ingå i nya
smittskyddslagen har redovisats fylligt i utredningen utan att utredaren dock
i dagsläget önskar ta ställning. SVA anser att AIDS bör ingå i
smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom och instämmer fill stora delar i den
motivation som avlämnats i särskilt yttrande av Lennart Rinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill emellertid påpeka att kriterierna skall föreligga var för sig och ta sikte
på, såsom kommittén angett i betänkandet (s 55 m), förhållandena i Sverige.
Det kan därför ifrågasättas om karantänssjukdomarna gula febern och kolera kan
förklaras som allmänfarliga enligt de uppställda kriterierna. Hovrätten
föreslår, för det fall de i karantänsförordningen angivna sjukdomarna (pest,
kolera och gula febern) generellt skall hänförs till gruppen allmänfariiga, att
detta särskilt anges. I detta sammanhang bör också ifrågasätas om salmonellos,
pga utredarens uttryckta tveksamhet om ett av de i förslaget angivna
kriterierna (s 233 m) är uppfyllt, kan förklaras som allmänfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
delar inte den syn som uttalandet (s. 57 yn) om smittkoppor är ett uttryck för.
Det förhållandet att en sjukdom inte förekommit på några, icke alltför många
år, utgör inget skäl mot att den förklaras som allmänfarlig. Det är så dags
att börja fundera på att skapa underlag för ingripanden när smittfallen eller
epidemin redan är konstaterad. Över huvud har länsrätten svårt att se varför
högst allvarliga sjukdomar inte skall klassas som allmänfarliga bara för att de
(i Sverige) förekommer bara i enstaka fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
ställningstagande till gonorré (s. 59 n) utgör ett exempel på en
lagstiftningsteknik som länsrätten i det föregående tagit avstånd ifrån. Först
ställer man upp rekvisiten för allmänfariighet. Sedan konstaterar man att
gonorré uppfyller rekvisiten. Ändå avstyrker man att sjukdomen klassas som
allmänfarlig trots konstaterande att fortsatt behövlig aktivt arbete för att
hindra spridning bör ske. Måhända biter sig kommittén här i tummen. Länsrätten
håller det för långt ifrån uteslutet att det är just klassningen som venerisk
sjukdom enligt smittskyddslagen och det tvångshot som ligger däri som
medverkat till den hyggliga gonorrésituation som vi nu har i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anser att det i hög grad är anmärkningsvärt att utredaren inte<br>
har tagit ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att försöka<br>
att hindra spridningen av HTLV-III. Denna fråga har fått så stor aktualitet<br>
på senare tid att det borde ha varit naturligt för utredaren att verkligen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undersöka vad som kan och
bör göras på detta område. Enligt länsrättens Prop. 1988/89:5 uppfattning
är kraftfulla åtgärder på detta område det som på kort sikt är Bilaga 3
mest angeläget när det gäller smittskyddslagsfiftning och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddskommittén
lämnar inte något eget förslag när det gäller den lagliga regleringen av
HTLV-III-infekfionen/AIDS. Den senaste utvecklingen och erfarenheterna ger
enligt landstingsförbundets mening stöd för ställningstagandet att
HTLV-III-infektionen bör föras fill de allmänfariiga sjukdomar som kommer att
regleras av den nya smittskyddslagen. Någon särskilt lagstiftning för denna
sjukdom bör enligt förbudets mening inte övervägas. Utformningen av den nya
smittskyddslagstiftningen bör i stället bli sådan att den tillgodoser de krav
som kan aktualiseras av sådana allmänfarliga sjukdomar som i dag finns och som
kan förutses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
avstår från att ta ställning till om sjukdomen AIDS skall klassificeras som en
allmänfarlig sjukdom. Sjukdomen uppfyller alla de kriterier på allmänfarlighet
som angetts för andra allmänfarliga sjukdomar. Sedan 1985-11-01 klassas
infektion av HTLV-III-virus som venerisk sjukdom och är därmed
anmälningspliktig. Styrelsen anser nu tiden mogen att klassificera sjukdomen
AIDS med dess förstadier som allmänfarlig och att kraftfulla åtgärder måste
sättas in för att stoppa spridningen av sjukdomen. Vilka konsekvenser i form av
ökade kostnader för vården av AIDS-sjuka som följer härav kan i dag inte
överblickas. För att förhindra spridningen av denna allvarliga sjukdom får
samhället lov att ta på sig kostnaderna och fördela dem rättvist mellan stat, kommuner
och landsting. För att effekfivisera smittskyddsarbetet bör sekretessfrågorna
kring sjukdomen ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HTLV-III-infektion/AIDS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HTLV-IlI-infektion/AIDS
uppfyller väl kriterierna för att en sjukdom som skall klassas som allmänfarlig.
Ett eventuellt beslut kommer enligt utredningsförslaget senare att grundas på
de kunskaper som erhållits om HTLV-III-infektion/AIDS och på den
epidemiologiska situation som råder när lagen träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
anser att ställning bör tas redan nu eftersom HTLV-IIl-in-<br>
fektion från och med den I november 1985 klassats som venerisk sjukdom.<br>
En smittskyddslagstiftning, där HTLV-III-infektion/AIDS inte klassas<br>
som allmänfarlig men väl non-Ä- och non-B-hepatit löper risk att ej uppfat<br>
tas som trovärdig. Non-Ä och non-B-hepatit har likartade smittvägar och<br>
är för de drabbade förhållandevis ofariiga. Trots att spridningsvägarna för<br>
AIDS förefaller begränsade är dock konsekvenserna för den/de drabbade<br>
så allvarliga att kraftfulla motåtgärder är mofiverade.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom aU
klassa HTLV-III-infektion/AIDS som allmänfariig sjukdom Prop. 1988/89:5 ger
samhället uttryck för detta. Därigenom underlättas effektiva förebyg-
Bilaga 3 gande åtgärder liksom insatser för att stödja såväl enskilda
smittbärare som sjuka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ebolasjukdom, Lassafeber och Marburgsjukdom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen anser att det är självklart'att dessa
sjukdomar klassas som allmänfarliga. De föreslås kunna samlas underen mbrik
"Viral hämorrha-gisk feber" och bör omfatta även Krim-Kongo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fläckfeber och återfallsfeber</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fläckfeber och återfallsfeber föreslås inte längre vara
allmänfarliga. Nästan 300 fall av fläckfeber anmäldes i Sverige 1945 och i
Finland anmäldes 1400 fall åren 1941 -1944. Återfallsfeber och fläckfeber bör
vara allmänfarliga även om de ej utgör något hot under fred. Detta är
nödvändigt för att kunna ha en beredskapsplanering för dessa sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rabies</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige har sedan andra väridskriget rabies endast
förekommit i något enstaka fall. Därutöver har ett antal misstänkta fall
vårdats. Även rabies bör klassas som allmänfarlig. Om denna sjukdom skulle
uppträda behövs denna klassning för att effektivt kunna hindra spridning. Genom
vaccination finns möjlighet till personinriktade åtgärder, dock inte mot den
sjuke, vart''ör alla tre kriterierna för allmänfarliga sjukdomar i detta fall
kan anses uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gonorré- och klamydiainfektioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klamydiainfektioner och gonorré föreslås ej klassas som
allmänfarliga utan enbart som anmälningspliktiga sjukdomar. Kommittén anser att
undersökning och provtagning vid misstanke om dessa sjukdomar bör vara
kostnadsfria för patienter. Det åligger dock varje landsting att fatta beslut
om detta. Eftersom klamydia är en vanlig orsak till äggledsinflammation och efterföljande
oförmåga att få bam är det viktigt att nå så många som möjligt i ett tidigt
skede. Avgiftsfrihet ökar dessa möjligheter. I sammanhanget bör uppmärksammas
att det finns många bärare utan symtom bland tonårsflickor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den epidemiologiska kunskap om sexuellt överförbara
sjukdomar som<br>
erhålls genom att allmänfarliga sjukdomar rapporteras, förloras genom<br>
förslaget att endast gonorré blir anmälningspliktig. Kuratorerna vid lands<br>
tingets venereologiska mottagningar arbetar i dag med att spåra och utreda<br>
kontakter till personer med sexuellt överförbara sjukdomar. Kuratorernas<br>
arbete är viktigt och det behövs också i framtiden för smittskyddsarbetet.<br>
Ur venereologisk synpunkt är det viktigt att även herpesblåsor i underlivet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och vårtor
på könsorganen rapporteras. För att förebygga smittspridning Prop.
1988/89:5<br>
bör samtliga patienter med könssjukdomar få en kostnadsfri vård.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mikrobiella matförgiftningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet föreslås att dessa matförgiftningar blir
anmälningspliktiga. Förvaltningen anser att krav på anmälan av varje enskild
drabbad person inte behöver ställas, utan anmälningsplikten bör endast omfatta
företeelsen som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Amöbadysenteri bör inte klassificeras som allmänfariig
sjukdom utan som anmälningspliktig. Mofiven härför är att sjukdomen i Sverige
ej uppfyller de två första kriterierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rabies bör klassificeras som allmänfarlig sjukdom. Om
sjukdomen uppträder i Sverige behövs alla epidemiologiska åtgärder för att
hindra smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lassafeber, Ebolasjukdom och marburgsjukdom bör
sammanföras under termen "Virala hemorragiska febrar". Dessa är
förhållandevis nyligen beskrivna och liknande sjukdomar kan sannolikt
tillkomma, vilkas klassificering underlättas av en relevant samlad benämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nephropathia epidemica bör vara anmälningspliktig.
Mässling bör även vara anmälningsplikt enligt WHO 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dysenteri kan med fördel benämnas Shigellos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de anmälningspliktiga sjukdomarna upptas
"Klamydiainfektion" och Ornitos". Eftersom den senare sjukdomen
orsakas av en Klamydiaart vill vi föreslå en mera korrekt.benämning
"Ornitos/psittacos" och "Klamydia Irachomatis-infektion"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Mikrobiell matförgiftning" bland de
anmälningspliktiga sjukdomarna borde definieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande § I i förslag lill smiltskyddsförordning anser
vi att amöbadysenteri ej bör klassificeras som allmänfarlig sjukdom med tanke
pä sjukdomens vanligtvis milda förlopp och frånvaro av allvarliga
komplikationer. Därutöver kan smittsamheten i Sverige anses liten med undantag
av sexuellt överförd smitta. Amöbadysenteri bör därför föras till sjukdomar
enligt smittskyddsförordningen § 2, d v s tillföras de anmälningspliktiga och
ej allmänfarliga sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget har specificerats tre haemorragiska febersjukdomar.
Dessa<br>
sjukdomar förekommer för närvarande ej i vårt land, men kan tänkas bli<br>
identifierade i framtiden. Liksom Lassafeber, Ebolasjukdom och Mar<br>
burgssjukdom dock kan bli aktuella, kan likväl andra haemorragiska feber<br>
sjukdomar tänkas bli identifierade. Ett bättre samlingsbegrepp för dessa<br>
sjukdomar att införa under " I säsom allmänfarlig sjukdom anser vi vara<br>
virala haemorragiska febrar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom
föreslås att Rabies ingår som allmänfarlig sjukdom under § 1, Prop.
1988/89:5 istället för som enligt förslaget under § 2 såsom anmälningspliktig.
Skäl för Bilaga 3 detta utgör:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i det
fall Rabies skulle inträffa i vårt land, behöver alla resurser för att
epidemiologiskt kunna förhindra smittspridning aktiveras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
möjlighet till personinriktade åtgärder finnes genom vaccination</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- dels att alla tre kriterierna.på allmänfarlig
sjukdom kan anses vara<br>
uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i dag finns skäl som starkt talar för att
HTLV-III-smittan/ AIDS införes i kommande smittskyddslagstiftning under allmänfarlig
sjukdom. Två av de tre kriterierna för allmänfarlig sjukdom kan anses
uppfyllda. Smittskyddslagen bör inom sitt tillämpningsområde vara allmängiltig.
Att därför särreglera HTLV-III/ÄIDS genom t.ex. tillämpning av annan särskilt
lagstiftning ter sig orimligt. Detta ansluter till det särskilda yttrande som
avgivits av byråchefen Lennart Rinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till allmänfarliga sjukdomar har räknats de hemoragiska
febrarna, även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om dessa aldrig har förekommit i landet. Risken för utbrott
av dessa måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedömas som mycket små. Fläckfeber och återfallsfeber har
ej medtagits</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilket borde övervägas. I en krigssituation finns risk för
att dessa kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren har inte tagit ställning till om HTLV-Ill
infektioner (AIDS) skall klassas som allmänfarlig sjukdom. Den uppfyller dåligt
det tredje kriteriet i definitionen, men trots detta bör den medtagas. Den
utgör för närvarande det största epidemiska hotet bland infektionssjukdomarna,
och har vida större konsekvenser än de flesta av de sjukdomar som har klassats
som allmänfarliga. Praxis vid isolering av HTLV-III bärare måste vara liberal
och endast utnyttjas i undantagsfall. Förtroendet för en smittskyddslag som
utesluter HTLV-III infektioner kommer att vara svagt från allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gonorrésjukdomen och chlamydia föreslås bli enbart
anmälningspliktiga. Vi ifrågasätter dock om inte betalaktamasproducerade
gonokocker bör få en starkare ställning. Anmälningarna bör ske genom
laboratorierapporten, som bör användas i en vidare omfattning. Vid infektionssjukdomar
grundar sig diagnosen i dé flesta fall på mikrobiologisk laboratoriediagnostik.
Då antalet laboratorier är begränsat kommer anmälningarna från en liten krets,
vilket gör att bortfallet blir mindre och säkerheten större. De sjukdomar som
tillfredsställande kan fångas upp genom laboratorierapporten bör i första hand
anmälas genom denna, för att minska antalet papper och öka säkerheten. En
månatlig sammanställning av landets laboratorierapporter borde distribueras
till beslutsfattare inom smittskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mikrobiella matförgiftningar föreslås bli
anmälningspliktiga, detta kan synas viktigt, men bör endast omfatta företeelsen
som sådan och icke krav på anmälan av varje enskild drabbad person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utskottet bör förteckningen över allmänfarliga
sjukdomar komplet<br>
teras med LAV/HTLV-III-infektion, fläckfeber och rabies.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare föreslår utskottet
att följande sjukdomar upptages som anmäl- Prop. 1988/89:5 ningspliktiga;
mässling, röda hund, campylobacter-infektion och lepra Bilaga 3 samt att
bestämmelserna om sättet för anmälan av veneriska sjukdomar återgår till den
som gällde före 1985-11 -01.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kronobergs
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är det beklagligt, att utredaren ej velat ta ställning till huruvida AIDS skall
klassas som allmänfarlig sjukdom. De skäl som i betänkandet framförs emot AIDS
som allmänfarlig sjukdom är, enligt utskottets mening, svaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
mikrobiell malfiörgifitning anser utskottet vidare, att de enskilda
sjukdomsfallen ej skall vara anmälningspliktiga. Den enskilde patientens
identitet saknar intresse och dessutom är det ofta fråga om massin-sjuknanden,
varvid flertalet sjuka ej söker sjukvården. Däremot bör det föreligga
anmälningsplikt för mera omfattande utbrott av vatten- eller livsmedelsburen
förgiftning av känd eller misstänkt mikrobiell orsak (oftast kan orsaken ej
påvisas). Anmälan bör dä ej vara individuell utan omfatta en kortfattad
beskrivning av utbrottet. En möjlig lösning på detta problem är kanske att
Socialstyrelsen utfärdar särskilda föreskrifter enligt 5 §
smittskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kopparbergs
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
HTLV-III-infektionen anser utskottet att denna infektion borde klassas som
allmänfarlig. Allvaret i AIDS-hotet gör att samhället måste få effektiva
möjligheter att ingripa mot farliga smittspridare. En reell fara för missbruk
av tvång anses ej föreligga i ett samhälle av vår karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landsting anser att de sjukdomar som i förslaget klassificerats
som.allmänfarliga måste kompletteras med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HTLV-III-infekfion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppfyller de krav som utredningen ställer på allmänfarliga sjukdomar, nämligen
explosiv utbredning, hög dödlighet och den ger bestående skador och kan hindras
sprida sig genom lämpliga personinriktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HTLV-III-infekfion
klassificieras nu som venerisk sjukdom men eftersom denna uppdelning
bortfaller i den nya lagen är det självklart att den måste inordnas bland de
allmänfarliga sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gonorré-
och Chlamydia-infektioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa klassificeras i nuvarande smittskyddslag gonorré som venerisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukdom
medan Chlamydia, som idenfifierats under 1970-talet, inte alls är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medtagen.
I förslaget upptas de båda visserligen bland de anmälningsplikti- Prop.
1988/89:5 ga sjukdomarna, vilket betyder att det inte föreligger någon
skyldighet för Bilaga 3 patienten att underkasta sig provtagning och kontroll
eller att lämna uppgifter om smittkälla eller kontaker. Detta är mycket
olyckligt eftersom båda sjukdomarnas konsekvenser drabbar kvinnor, som ofta
inte har några tidigsymptom, men ändå kan få allvarliga komplikationer som
äggledarinflammation, utomkvedshavandeskap och infertilitet. Tillstånd som
både på kort och lång sikt ger upphov till mycket lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Båda
infektionerna förekommer främst i unga år, 15-25 års ålder, då dels den
sexuella aktiviteten är hög och tillfällig, dels kunskapen om och förståelsen
för innebörden av desa komplikationer är bristfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste visserligen anses helt riktigt att slopa klassificeringen av vissa
infektioner som könssjukdomar, men att gå så långt att man också avhän-der sig
alla kontrollmöjligheter ter sig orimligt. Detta speciellt som både sjukdomarna
uppfyller utredningens krav på allmänfarlighet genom hög smittsamhet, förmåga
att ge bestående skador och kan hejdas genom lämpliga personinriktade åtgärder.
Det förtjänar att understrykas att om behandling av sexualpartnern ej kommer
till stånd är risken för återinfek-tion hos kvinnan överhängande och därmed
risken för komplikationer' mångfalt ökad. Det kan också noteras att genom dessa
förhållanden intar gonorré och Chlamydiainfektion en särställning inom den
föreslagna gruppen anmälningspliktiga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landsting anser att de sjukdomar, som uppfyller utredningens krav på
allmänfarlighet skall betraktas som sådana och kan inte in- ' stämma i
utredarens uppfattning sid 59 att "oavseft om gonorré uppfyller
kriterierna för allmänfarlighet eller ej bör gonorré inte anses som allmänfarlig",
ett resonemang som utredaren senare också tillämpar på Chlamy-diainfektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Campylobacterinfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Infektioner
med denna som bakterie har överhuvudtaget inte tagits upp i förslaget, vilket
är märkligt eftersom den mycket liknar salmonelloserna, vilka föreslagits bli
anmälningsplikfig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Campylobacterinfektionen
sprids liksom salmonella, i Sverige, främst getiom livsmedel men också vid
kontakt med infekterade djur. Infektionen drabbar också svenska turister
utomlands precis som salmonella och ibland föreligger samtidig salmonella- och
campylobacterinfektion hos hemvändande turister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Infektionsdosen
är liten, dvs antalet bakterier som behövs för att sprida smitta är betydligt
lägre än för salmonella, 100-1000 bakterier jämfört med 100000 -. I million.
Detta betyder att risken för smitta till familjemedlemmar och andra är större
än för salmonella och sådana utbrott har också setts i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomen
har en dödlighet på någon/några procent hos personer med<br>
nedsatt motståndskraft och kan ge upphov till restbesvär från lederna. I<br>
dessa avseenden är infektionen likvärdig med salmonella, samtidigt som<br>
den ger upphov till minst dubbelt så många sjukdomsfall/är.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Campylobacterinfektion
borde därför också upptas bland de allmänfarii- Prop. 1988/89:5 ga
sjukdomarna både i konsekvensens namn, då den är helt jämförbar med Bilaga
3 salmonella, och för att den uppfyller kraven pä allmänfariighet i form av hög
smittsamhet, explosiv utveckling, sena komplikationer och kan åtgärdas genom
samma personinriktade insatser söm används mot salmonellainfektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Giardia
Lamblia</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Giardiainfektioner
har inte tagits upp bland de anmälningspliktiga sjukdomarna. Det finns goda
skäl att göra denna infektion anmälningspliktig, då den under de senaste 2-3
åren visat sig kunna orsaka omfattande, långvariga och svårbemästrade infektioner
på olika inrättningr som daghem och sjukhus, Giardiainfektion uppfyller dock
inte kraven på allmänfarlighet eftersom den varken innebär någon dödlighet
eller risk för komplikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ätt
Gardiainfektion lätt smittar människor emellan, speciellt mellan barn, gör det
också rimligt att upptaga denna infektion bland de anmålningspliktiga bland
vilka mikrobiell matförgiftning, som aldrig smittar från person till person,
ansetts böra ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är en brist att sjukdomar orsakade av rickettsier inte diskuteras i utredningen
eftersom dessa i allvarsgrad väl kan jämföras med dem som föreslagits som
allmänfariiga och dessutom fordras ibland extremt låg smittdos för spridning
till och mellan människor. Vissa rickettsioser förekommer ocksä sporadiskt i
Sverige, t.ex. Q-feber. Det vore därför lämpligt om i världen utbredda eller i
Sverige förekommande allvarliga rickettsioser upptogs bland de allmänfarliga
eller åtminstone bland de anmälningsplikfiga sjukdomarna i analogi med
Legionärsjukan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
vid infektionskliniken i Kalmar, Claes-Otto Kindmark,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
separat att tillsända departementet synpunkter rörande rickettsie-orsakade
sjukdomar. ,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rickettsioserna
har av WHO nyligen bedömts såsom ett stort hälsoprob-' lem i stora delar av
världen. Organisationens synpunkter har sammanfattats i Bulletin of the Worid
Health Organisation, 60 (2): 157-164 (1982). Sjukdomarna omfattar fyra grupper
varav två är aktuella i detta sammanhang, dvs lus- och loppburen tyfus samt
Q-feber.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Q-feber</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inhemsk
human Q-feber har nyligen beskrivits i Sverige. Dessutom har , man visat
förekomst av antikroppar mot Coxiella burnetii, som orsakar Q-feber, i svenska
fårbesättningar. Sjukdomen är därtill icke ovanlig i stora delar av Europa.
Sålunda hade man för ett par år sedan ett utbrott av Q-feber i några byar i
Schweiz varvid flera hundra personer insjuknade. Enligt uppgift har man där som
resttillstånd noterat ett icke oväsentligt antal fall av kronisk Q-feber,
främst endocardit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Q-feber
är extremt smittsam. Troligen är Coxiella burnetii den mest<br>
smittosamma bakterie vi känner till.. Sannolikt förekommer olika varianter<br>
av Coxiella burnetii med varierande smittsamhet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Coxiella burnetii utmärkes
vidare av att vara- sporbildare och kan i Prop. 1988/89:5 aerosolform lätt
spridas. Q-feber toppar vidare listan över potentiella Bilaga 3
B-stridsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Q-feber
uppfyller således kravet på hög smittsamhet och kan få explosiv utbredning. Som
framgår av ovanstående kan man dessutom erhålla bestående skador bl. a. i form
av endocarditer. Genom antibiotikaprofylax samt användande av vacciner kan
sjukdomens spridning sannolikt hejdas. Följaktligen uppfyller sjukdomen kraven
på allmänfariighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fläcktyfus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålles i betänkandet kan fläcktyfus spridas explosivt, speciellt under
krigsförhållanden. Dock har man från flera länder i Afrika under 70-talet
noterat ett kraftigt ökat antal fall av lusburen tyfus utan att krig vid nämnda
tidpunkt pågick i dessa länder. Högsta antalet fall noterades i Etiopien med en
topp på ca 17.000 fall. WHO konstaterade vidare att man hade tecken, som tydde
på epidemiologin för lusburen tyfus i exempelvis Rwanda och Burudni förändrats
i så måtto att sjukdomen antagit en endemisk karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet har vidare konstaterats att fläckfeber har en hög letalitet samt
att den kan leda till bl.a. hjärtskador. Åtgärder mot smittspridning finns och
förutom avlusning kan man ha en viss hjälp av vaccinafion samt av
antibiotikabehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
att det direkt utsäges i WHO's rapport torde just en ändring i antibiotikaval
vara orsaken till att man noterat fläcktyfusepidemier i åtminstone ett av de
afrikanska länderna. Äv de skriftliga förarbetena inför det möte, som
sammanfattades i ovannämnda Bulletin of the World Health Organisation, framgår,
att man i ett land valde att inte längre behandla den tyfoid man noterade med
kloramfenikol utan valde ampicillin resp sulfa-tri-metoprim. Eftersom
"tyfoidfallen" icke tillfrisknade på den senare behandlingen utan
många tvärtom gick ad mortem, startade man en undersökning. Först då blev man
varse att man inte hade att göra med en tyfoidepidemi utan en epidemi av
fläcktyfus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
må framhållas att såväl Q-feer som fläcktyfus uppfyller de uppställda kraven
för att klassas som allmänfarliga sjukdomar. Q-feber finns redan i Sverige och
fläcktyfus kan föras in i landet under inkubationsfiden eller finns kanske
redan i flyktingpopulationen i Sverige i form av Brill-Zinsser varianten. Om
dessa sjukdomar inte upptages bland allmänfarliga sjukdomar är det en stor risk
att Q-feber och fläcktyfus glömmes bort av läkare och vi kan få en
epidemisituation, som kanske inte varit nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
saknar att utredningen ej tagit ställning till den lagliga reglering<br>
en av immunbristsjukdomen AIDS respektive infektionen av det virus<br>
HTLV-III, som kan leda till AIDS. Samtidigt har utskottet förståelse för<br>
detta och kan se fördelar av att något avvakta, eftersom det händer så</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mycket
kring AlDS-problematiken. Med detta sagt menar utskottet ändå Prop.
1988/89:5 sig vilja stödja sakkunnige Lennart Rinders särskilda yttrande vari
AIDS Bilaga 3 inräknas bland allmänfarliga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de veneriska sjukdomarna gonorré och genital
klamydiainfektion, delar utskottet utredarens uppfattning att dessa-icke bör
räknas till de allmänfarliga sjukdomarna, trots att de uppfyller kriterierna
för dessa. Utskottet menar dock att det starkare bör betonas läkarens
skyldighet att utföra epidemiologisk kontaktspärning vid dessa sjukdomar och
att det även bör stadgas för smittskyddsläkaren att vara behjälplig med detta
när så anses angeläget. Detta torde kunna anges i § 3 i föreslagen smittskyddskungörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I § 1 bör de
uppräknade sjukdomarna Ebolasjukdom, Lassafeber och Marburgsjukdom sammanfattas
i beteckningen hemorragiska febrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I § 2 bör
beteckningen klamydiainfektion ersättas med beteckningen genital
klamydiainfektion. För att kunna följa förändringar i olika sjukdomars
yttringar bör inte endast etiologi utan även sjukdomsyttringar i vissa fall
anges, . t. ex. gonorroisk uretrit eller gonorroisk salpingit och icke enbart
gonorré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs och Bohus läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HTLV-III-infektion och dess slutstadium AIDS bör kunna
klassificeras som allmänfarlig sjukdom, även om man i dagens läge inte kan uppfylla
kriterium 3 i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren har inte tagit ställning till hur infektion med
HTLV-III, och sammanhängande sjukdom AIDS, skall inordnas i lagen. Övervägande
skäl tala för att detta virus bör betraktas som allmänfarligt. Utredarens
huvudsakliga invändning mot att föra smittan till de allmänfarliga sjukdomarna
är att det f n saknas behandlingsmöjligheter. Mycket talar dock för att
behandlingsmöjligheter kommer att finnas inom en inte alltför avlägsen framfid
och detta torde alltså inte vara någon tung invändning. Lennart Rinder har i
särskilt yttrande (utredningen sid 177) förordat att HTLV-III-infektion
hänföres till allmänfarlig sjukdom, vilket bör tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande klassificeringen av vilka sjukdomar som ska
hänföras till gruppen allmänfarliga eller anmälningspliktiga är detta i första
hand en medicinsk frågeställning. Utskottet vill dock i detta sammanhang
förmedla synpunkter som framkommit från medicinska företrädare om att i
klassifi-kationen av anmälningspliktiga sjukdomar upptages
"Klamydiainfektion" och "Ornitos". Bättre uttryck enligt
dessa är "Klamydiainfektion i uroge-nitalorganen" och
"Ornitos/psittacos".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen uppställs tre kriterier, som samtliga
samtidigt ska vara<br>
uppfyllda för att en sjukdom ska klassificeras som allmänfarlig. Sjukdomen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AIDS
uppfyller dessa kriterier men trots detta har i utredningen AIDS inte Prop.
1988/89:5 förts upp på förteckningen över allmänfarliga sjukdomar. Skälet för
detta Bilaga 3 är enligt utredningen den långa inkubationstiden, avsaknaden av
behandlande och botande åtgärder samt de riskgrupper som hitintills främst
drabbats av AIDS. Detta sammantaget medför enligt utredningen att AIDS ur
smittskyddssynpunkt är särskilt svår att bemästra. Förvaltningsutskottet anser
dock att AIDS till fullo omfattas av smittskyddslagen och att den, därför ska
föras upp på förteckningen över allmänfarliga sjukdomar. Detta är att föredra
framför någon form av särlagsfiftning för AIDS eller att AIDS kommer att
omfattas av annan lagsfiftning där den naturligen inte hör hemma. Ävenledes bör
sekretesslagens fillämpning inte utgöra ett hinder för att undvika en spridning
av sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Ö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
betraktar AIDS som ett allvariigt problem. I lagstiftningsfrågan finner LO
emellertid att ett ställningstagande kan bero i avvaktan på de överväganden
som görs av Socialdepartementets ÄlDS-delegafion. Man bör i en sådan beredning
lämpligen beakta även andra möjligheter att angripa AlDS-problemet
lagstiftningsvägen än de som erbjuds av enbart förslaget till ny
smittskyddslag. Ett antagande av lagförslaget ger under alla förhållanden
statsmakterna erforderlig manöverfrihet och LO är inte övertygad om de fördelar
som skulle vara att vinna på ett ställningstagande i AIDS-frågan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
framförallt gäller frågan om AIDS vill TCO framhålla att regeringen<br>
nyligen föreskrivet att till veneriska sjukdomar ska hänföras även infektion<br>
av AIDS. Även om begreppet venerisk sjukdom utmönstras i den nya<br>
lagen talar enligt TCOs uppfattning starka skäl för att AIDS klassas som<br>
allmänfarlig sjukdom i en ny lagstiftning. Visserligen har en speciell situa<br>
tion uppstått genom att det idag inte finns botande medel. Det faktum att<br>
man kan riskera inskränkningar i den personliga integriteten har säkert en<br>
hämmande effekt på motivationen att söka läkare. Mot detta står att det är<br>
nödvändigt att begränsa den vidare spridningen. För allmänheten skulle ett<br>
infogande i lagstiftningen uppfattas som uttryck för att samhället ser myc<br>
ket allvarligt på konsekvenserna av sjukdomen. TCO vill härjitöver fram<br>
hålla de smittorisker som olika arbetsgrupper i samhället nu exponeras för.<br>
Så har t. ex. på senare fid polispersonal hot om att bli smittade om ingri<br>
pande sker. Den psykiska arbetsmiljön för denna personal hotar att bli<br>
alltför tung. Sammantaget anser TCO att AIDS bör klassas som allmänfar<br>
lig sjukdom. TCO förutsätter att den praxis som hinner utvecklas med stöd<br>
av nuvarande smittskyddslagstiftning kommer att vara vägledande för<br>
regeringens ställningstagande vad gäller, att inordna AIDS under den nya<br>
lagstiftningen som allmänfariig sjukdom.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SACÖISR-Sveriges
läkarförbund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns i Sverige två kategorier av patienter med amöbady- "aga i
senteri, de som ådragit sig sjukdomen i samband med utlandsvistelse och de
manliga homosexuella som ådragit sig sjukdomen vid könsumgänge. Sjukdomen har i
merparten av fallen ett milt förlopp. Allvarliga komplikationer är sällsynta.
Smittsamheten är liten i Sverige om den sexuellt överförda smittan undantas.
Läkarförbundet anser därför att amöbadysenteri inte bör klassificeras som en
allmänfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser förbundet att rabies bör tas in bland dessa sjukdomar. Om fall av rabies
skulle inträffa behövs alla möjligheter att epidemiologiskt kunna förhindra
spridning. Genom vaccination finns möjlighet till personinriktade åtgärder.
Alla tre kriterierna kan därför anses uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lassafeber,
Ebolasjukdom och Marburgsjukdom bör sammanföras under beteckningen
"Virala hemorragiska febrar". Denna beteckning skulle underlätta
handläggningen om nya sådana sjukdomar skulle komma att identifieras i
framtiden, vilket ter sig sannolikt. Undantag bör emellertid göras för
nefropatia epidemica vilken knappast kan betraktas som allmänfarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
klamydiainfektion omfattar även ornitos. Lämpliga beteckningar pä dessa
sjukdomar vore därför "ornitos/psittacos" respektive
"infektioner orsakade av klamydia trachomatis".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Amöbadysenteri
bör ej klassificeras som allmänfariig sjukdom. För<br>
närvarande finns i Sverige två kategorier av patienter med amöbadysen<br>
teri; de som ådragit sig sjukdomen i samband med utlandsvistelse och<br>
de manliga homosexuelja som ådragit sig den vid könsumgänge. Sjuk<br>
domen har i merparten av fallen ett milt förlopp och allvarliga komplika<br>
tioner är sällsynta. Smittsamheten i Sverige är, med undantag för den<br>
sexuellt överförda smittan, liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b. I
förslaget till klassifikation av allmänfarliga sjukdomar upptas Lassafe<br>
ber, Ebolasjukdom och Marburgsjukdom. Dessa bör lämpligen<br>
sammanföras under termen "Virla hemorragiska febrar". Detta skulle<br>
också underlätta om nya dylika sjukdomar i framtiden identifieras,<br>
vilket ter sig sannolikt. Ett undantag bör i så fall göras för nefropatia<br>
epidemica, som knappast kan betraktas som allmänfarlig men som med<br>
fördel skulle kunnagöras anmälningspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c. Vad
gäller tuberkulos måste, om den allmänna BCG-vaccinafionen<br>
upphör, anmälan övervägas för tuberkulinomslag eftersom sådant blir<br>
ett viktigt diagnostiskt instrument i den planerade selektiva preven-<br>
tionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
gruppen anmälningspliktiga sjukdomar bör föras sådana där den frivilliga
laboratorierapporteringen av olika skäl inte är tillfyllest t.ex. genom önskan
om snabbt ingripande eller behov av ytterligare penetration och information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sällskapet
föreslår därför att följande sjukdomar görs anmälningsplikti<br>
ga.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Amöbadysenteri
- anmälningspliktig istället för allmänfarlig (jfr ovan). Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Campylobakterinfektion.
Det kan vara angeläget att smittskyddsläka- Bilaga 3 ren tillräckligt
snabbt får information så att förekomsten av ett lokalt epidemiskt utbrott
identifieras och erforderliga smittskyddsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätts in för att spåra och oskadliggöra smittkällan.
Campylobacter sprids vanligen med kyckling men även vattenburna epidemier finns
redovisade i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) Toxoplasmos är en sjukdom med stora risker för
fosterskada. För<br>
riskgmppen gravida torde information om sjukdomens förekomst och<br>
smittvägar vara en effektiv personinriktad åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 1 Till allmänfarliga sjukdomar bör läggas HTLV-III
infektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr MHN:s framställning 1985 och L. Rinders särskilda
yttrande) Rabies</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återfallsfeber (bör utredas vidare)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid jämförelse med t. ex. danska regler kan noteras att
Salmonellos ej anses allmänfarlig i flera länder. Erfarenheterna visar att den
sekundära smittsamheten är låg. Med hänsyn till risker för stora utbrott via
livsmedelsburen infektion bör dock sjukdomen t. v. betecknas "allmänfarlig".
En nordisk enhetlighet bör på sikt eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 2 Anmälningsplikt bör gälla för Toxoplasmos och
influensa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Toxoplasmos är en allvarlig sjukdom. Utredningens
uppfattning om att personinriktade smittskyddsåtgärder saknas delas ej. För
riskgruppen gravida kvinnor torde information om sjukdomens förekomst och
smittovägar vara en effektiv personinriktad åtgärd. Influensa vållar samhället
så stora kostnader att den bör bevakas genom anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets sjukvårdsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Campylobakterinfektion är redan i fredsfid ett problem
inom försvarsmakten och torde bli det i än högre grad under kris- och
krigstillstånd. Därför vore det ur SjvS synpunkt önskvärt att den gjordes
anmälningspliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvsborgs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående smittskyddsförordningen till anmälningspliktiga
sjukdomar kan<br>
ske man borde taga med campylobacter. Uttrycket mikrobiell matförgift<br>
ning kanske i stället borde ersättas av anhopning av fall av misstänkt<br>
smittsam art. Då blir det en bedömningsfråga från SML med medarbetare<br>
om anmälan bör göras eller ej.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till smittskyddsförordning har fläcktyfus och Febris recurrens ej</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inkluderats
bland de allmänfarliga sjukdomarna. Nästan 300 fall av fläcktyfus anmäldes i
Sverige 1945 och i Finland anmäldes 1400 fall 1941-1944. Febris recurrens och
fläcktyfus bör vara allmänfarliga även om de ej utgör något hot under fred.
Detta är nödvändigt för att möjliggöra erforderlig beredskapsplanering avseende
dessa åkommor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har sedan andra världskriget rabies endast förekommit i något enstaka
fall samt därutöver ett antal misstänkta fall. Även denna sjukdom bör vara
allmänfarlig bl.a. för att möjliggöra erforderliga personinriktade
skyddsåtgärder såsom vaccination.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
anser ej att mikrobiell matförgiftning bör medtagas bland de anmälningspliktiga
sjukdomarna. Orsaken härtill är att detta sjukdomstillstånd ej är
smittfarligt, vanligen har objektinriktade orsaker och regleras genom annan
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
sjukdomen AIDS, eller rättare sagt HTLV-III-infektion, finns i dagsläget ingen
verkningsfull behandling och inte heller något vaccin. Följaktligen återstår i
smittskyddsarbetet bara att försöka se till att smittan inte förs vidare.
Viktigast därvidlag är enligt utredaren (sid 66) dels att inte ge blod och
plasma dels att vara sexuellt avhållsam eller begränsa sitt sexuella umgänge
till helst en partner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar blod- och plasmagivning kan man konstatera att förbundet redan i
januari 1983 uppmanade landets homo- och bisexuella män att avstå från att
lämna blod. Denna uppmaning torde ha haft stor betydelse för det faktum att de
svenska blodbankerna kunnat hållas fria från smitta. I likhet med utredaren
anser vi att det är viktigt att personer i riskgrupper även fortsättningsvis
avstår från blod- och plasmagivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller sexuellt umgänge anser förbundet att utredaren gör en felaktig
prioritering ur smittskyddssynpunkt. Det viktigaste är definitivt inte att vara
sexuellt avhållsam och inte heller nödvändigtvis att begränsa sitt sexuella
umgänge till en partner. Det allra viktigaste är att, när man har sexuellt
umgänge med någon, man har det på ett sådant sätt att man inte utbyter
kroppsvätskor med varandra. Att dessutom försöka att begränsa antalet sexualpartner
är naturligtvis att rekommendera.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredaren anför vidare
isolering på sjukhus som ett exempel på att det<br>
tredje kriteriet (tänkbara och lämpliga personinriktade åtgärder) är uppfyllt<br>
när det gäller AIDS. Enligt förbundets uppfattning är det riktigt att det<br>
finns personinriktade åtgärder mot spridning av HTLV Ill-infektion, näm<br>
ligen information och attitydpåverkan vad gäller sexuella beteenden samt<br>
drogmissbruk. Däremot kan, enligt vår uppfattning, inte isolering på sjuk<br>
hus vara ett sådant exempel. Isolering kan man alltid, som yttersta åtgärd,<br>
ta till vad gäller alla smittsamma sjukdomar. Det kan däremot inte anses<br>
uppfylla ett kriterium som uppställts för att skilja ut vissa smittsamma<br>
sjukdomar från andra.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på fördelar med de tvångsmöjligheter smittskyddslagen Prop. 1988/89:5
ger anför utredaren att de som inte frivilligt vill söka läkare tvångsvis kan
Bilaga 3 undersökas för att fastställa om de har utvecklat antikroppar mot HTLV
III. Förbundet har svårt att se att detta skulle kunna vara aktuellt annat än i
ytterligt speciella fall. En tvångsundersökning måste ju bygga på en medicinskt
allvarligt grundad misstanke i det enskilda fallet. En uppgift exempelvis om en
persons tillhörighet till viss riskgrupp torde därvidlag inte vara tillräcklig
anledning att tvångsvis låta läkarundersöka och provta någon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ätt
tvångsvis spåra sexuella kontakter för läkarundersökning är ofta inte heller
någon möjlig väg att gå, eftersom när det gäller framförallt tillfälliga homo-
och bisexuella kontaker, sexualpartnerns identitet många gånger är okänd.
Dessutom är de i dagsläget tillgängliga prpvtagningsmetoderna otillförlitliga
eftersom ett negativt resultat (avsaknad av HTLV Ill-anti-kroppar) inte behöver
betyda annat än att kroppen ännu inte hunnit utveckla antikroppar mot
smittämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet framförs när det gäller AIDS möjligheten att det kanske skulle vara
effektivare att i smittskyddets intresse avstå från att förklara AIDS för
allmänfarlig sjukdom. Enligt förbundets uppfattning bör det fjärde kriterium
som vi ovan föreslagit tas med i' beräkningen och då kommer man enligt vår
mening till den slutsatsen att det skulle medföra större skada än nytta ur
smittskyddssynpunkt att förklara HTLV Ill-infek-tion/AIDS allmänfariig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
framför vissa farhågor att många homo- och bisexuella män skulle undandra sig
samarbetet med hälso- och sjukvården om HTLV Ill-infektion kom att förklaras
allmänfarlig. Detta år en utveckling som vi från RFSLs sida vid upprepade
tillfällen varnat för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den I november 1985 är HTLV Ill-infektion upptagen i smittskyddsförordningens
förteckning över veneriska sjukdomar, vilket gör den nuvarande
smittskyddslagens tvångsmedel användbara. Effekten vad gäller homo- och
bisexuella män har inte låtit vänta på sig. Vid landets olika speciella s k
venmottagningar har antalet besök av homo- och bisexuella män sjunkit mycket
kraftigt sedan den I november. Sambandet torde vara uppenbart. En liknande
utveckling kan också ses på Roslagstulls sjukhus i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett tidigare avsnitt i betänkandet (sid 59) föreslår utredaren att gonorré inte
skall tas med i förteckningen över allmänfarliga sjukdomar. Förslaget motiveras
bl. a. så här:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Efter
hand har en öppnare attityd till de sexuellt överförbara sjukdo<br>
marna kommit bland både läkare och patienter. Förändringen har lett till<br>
att sjuka och deras partner i större utsträckning än tidigare söker läkare för<br>
undersökning och vård. De tar således själva ansvar för sin egen och<br>
andras hälsa. Smittskyddsarbetet bygger i mycket stor utsträckning på att<br>
den sjuke är beredd att medverka med upplysningar. Det är viktigt att ett<br>
förtroendefullt samarbete kan ske mellan den sjuke, läkare och kuratorer.<br>
Samarbetet underiättas som regel om upplysningar om sexuella förbindel<br>
ser kan lämnas utan hot om tvång. Många läkare som arbetar med sexuellt<br>
överförb.ira sjukdomar anser att tvånget och särregleringen i gällande lag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
sällan försvårar ett effektivt smittskyddsarbete beträffande dessa sjukdomar."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detta skriver utredaren om
gonorré, där hotet om tvång inte på något Prop. 1988/89:5 sätt kan anses
lika avskräckande som vid fall av HTLV III- infektion. En Bilaga 3
gonorrepatient behandlas till smittfrihet i de allra flesta fall på relativt
kort tid utan några större olägenheter för den enskilde. Därmed har också
grunden för varje form av ingrepp vad gäller den enskildes integritet
undanröjts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller HTLV Ill-infektion finns inte inom överskådlig framtid något hopp om
behandlingsmetoder som leder till smittfrihet. Därför ter sig naturligtvis
varje hot (om än aldrig så teoretiskt) om tvängsingripanden som skrämmande, och
riskerar att medföra att den smittade undviker att ta kontakt med hälso- och
sjukvården. Detta i synnerhet som HTLV Ill-in-fektion huvudsakligen drabbar män
som har sexuella kontakter med andra män. Dessa personer har historiskt sett
all anledning att vara mycket rädda om sin personliga integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad utredaren själv anfört, bl. a. om gonorré, förefaller det
märkligt att man drar slutsatsen att "det förslag till ny smittskyddslag
som här läggs fram i princip är väl ägnat att tillämpas även på sjukdomen
AIDS".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets mening är det snarare så att det rent teoretiskt, med utgångspunkt
endast från utredarens tre kriterier på allmänfarlighet, är möjligt att
förklara sjukdomen AIDS allmänfarlig. De omständigheter som utredaren sedan
själv pekar på vad gäller integritetsproblem, behovet av ett förtroendefullt
förhållande mellan läkaren och den smittade, sjukdomens förekomst
företrädesvis bland människor i samhället som redan befinner sig i en utsatt
situation m m, borde emellertid ha föranlett utredaren att otvetydigt avråda
från att förklara AIDS för allmänfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad utredaren skriver (sid 67) skulle smittskyddslagens tillämpning på AIDS
medföra att förhållningsregler om livsföring m m i princip måste-ges till alla
dem hos vilka man har konstaterat antikroppar. Uti-eda-ren beräknar denna grupp
till f n cirka 2000 - 3000 personer. Detta är korrekt endast om man har
ambitionen att bara följa smittskyddslagens bokstav. Den som istället
eftersträvar ett effektivt smittskydd tvingas konstatera att samma
förhållningsregler måste ges till alla oavsett om man är konstaterad bärare av
antikroppar mot HTLV III eller ej. Provtagningsmetodernas otillförlitlighet är
omvittnad. Som vi tidigare nämnt kan avsaknaden av antikroppar mycket väl
betyda att kroppen bara ännu inte hunnit utveckla några antikroppar som bevis
på smitta (det kan ju också röra sig om en person som tillhör den lilla grupp
smittade som, vad man vet, aldrig utvecklar några anfikroppar men som likaväl
kan överföra smittan till andra).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
möjlighet att skilja de "falskt" smittfria från de "äkta"
finns inte heller i nuläget. Konsekvensen måste ur smittskyddssynpunkt bli att
samma råd och information ges till alla, för att undvika att smitta andra
eller för att undvika att själv bli smittad och sedan smitta andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Särskilt
om tuberkulos</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:85.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>, , ,</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBL har inget att invända mot att överta den centrala
registrering som hittills skötts av Svenska Nationalföreningen mot hjärt- och
lungsjukdomar, under förutsättning att laboratoriet tillförsäkras erforderliga
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ bedömer både tuberkolosdispensärsfunktionen och den
centrala registerfunktionen som mycket viktiga för en effektiv övervakning av
tuberko-losens epidemiologiska läge. Behovet av en samlad överblick snarast
ökar då sjukdomens frekvens minskar. På grund av sjukdomens speciella karaktär
är det viktigt, i synnerhet när sjukdomen blivit relativt sällsynt, att
bibehålla den särskilda kompetens som finns och kan vidmakthållas på
centraldispensärerna/motsvarande funktion vid lungklinikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spontan tuberkulinreaktivitet hos icke BCG-vaccinerade (t
ex vid miljöundersökning) kan enligt SÖ:s mening göras anmälningspliktigt även
där sjukdom inte inträffar, dvs utan lungförändringar. Detta skulle ge bättre
möjligheter att följa utvecklingen av tuberkulossmitta i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild organisation för tuberkulosvård är ej längre
behövlig. Det är därför bra att normalreglementet för dispensärsverksamheten
föreslås upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvecklandet av normalreglementet för
dispensärsverksamheten för tuberkulosens bekämpande är bra. I Västernorrland
torde nuvarande organisation med knytning till lungkliniken vara en bättre
lösning än en överflyttning till infektionskliniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet bedömer både tuberkulosdispensärfunktionen<br>
och den centrala registerfunktionen som utmordentligt viktiga för en ade<br>
kvat övervakning av tuberkulosens epidemiologiska läge. Då sjukdomen<br>
blir allt ovanligare, men trots allt förekommer i en frekvens på 9/100000<br>
invånare — varav c:a 80 % är lungtuberkulos - kommer det bli allt viktiga<br>
re att ha en samlad överblick över läget. Likaså kommer det att finnas<br>
behov av att kunna få en sakkunnig bedömning av misstänkta fall, då det<br>
föreligger avsevärda (differentialdiagnostiska svårigheter gentemot andra<br>
sjukdomar (t ex lungcancer), som ej faller under smittskyddslagen. Erfa<br>
renhet av tuberkulosbehandling med den intensiva uppföljning som krävs<br>
för ett lyckat resultat kommer också att vara viktig. Patienter med smitt<br>
sam lungtuberkulos som ej behadlas är smittsamma i genomsnitt 2 år,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ibland upp
till 10 år. Uppgiften att göra miljöundersökningar,dvs spåra Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittade
och smittkällor kräver särskild erfarenhet och kunskap. Till skill- Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nad från
flertalet andra infektionssjukdomar kan det dröja månader och år</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>innan den
smittade blir sjuk. Det finns möjlighet att diagnosticera och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behandla
den söm blivit smittad, så att hans risk att senare bli sjuk och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sprida
smittan minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advekvat kompetens finns vid tuberkulosdispensärer. Det är
därför viktigt att dessa bibehålles, vilket tydligare bör utsägas.
Smittskyddsläkare bör kunna samarbeta med tuberkulosdispensärerna på
motsvarande sätt som miljö- och hälsovårdsnämnd samt distriktsläkare tidigare
gjort i enlighet med nuvarande författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tuberkulosdispensär eller motsvarande funktion i en
integrerad lungkli-nik finns i varje landsting trots att motsatsen sägs i
utredningen (s. 83, stycke 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande det centrala Tuberkulosregistret, som hittills
bekostats och skötts av Svenska Nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar
i brist på tillgängliga medel från det allmänna, sägs att detta främst använts
för forskningsändamål. Läkaresällskapet vill framhålla att dess huvudsyfte
varit att övervaka epidemiläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det främsta vapnet i kampen mot tuberkulos är ett väl
fungerande registreringssystem, där patienten kan återfinnas till dess han
blivit botad och kan betraktas som läkt. Centrala Tuberkulosregistret erhåller
dels rapporter från tuberkulosdispensärerna angående patienter med aktiv nyupptäckt
tuberkulos, dels rapporter från de mykpbakteriologiska laboratorierna angående
fynd av tuberkelbakterier. Genom denna dubbla rapportering upptäcks ett inte
oväsentligt antal fall som handlagts utanför dispen-särorganisationen. Ofta har
inga kontaktundersökningar gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att en sådan registrering skall vara effektiv måste
den vara lagstadgad. Om den föreslagna registreringen hos Statens
Bakteriologiska Laboratorium skall kunna fylla samma funktion som nuvarande
registrering hos Centrala Tuberkulosregistret, krävs emellertid att anmälan
kommer att innehålla uppgifter, som gör att man vid registreringen kan bedöma
hur säkert fallet är. I det nuvarande Centrala Tuberkulosregistret, som är ett
av landets mest välskötta register enligt många bedömare, ingår endast fall som
bedömts av en tuberkulosspecialist. Antingen är sjukdomen bakteriologiskt
verifierad - eller ger den kliniska bedömningen tillräckligt starka misstankar
för att fallet skall bedömas som aktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs- och Bohus läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nu gällande smittkungörelse skall samråd äga rum
med tuberkulosdispensär vid misstänkta och inträffade fall ay tuberkulos. Det
framgår inte av kommitténs förslag hur tuberkuloskontrollen i framtiden skall
organiseras. Det är viktigt att inte en ny lagsfiftning medför att kontrollen
av tuberkulos försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill förvaltningsutskottet påtala den
förhoppningen att ett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avskaffande av dispensärreglementet inte medför att den inom
vissa lands-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ting väl fungerande
organisationen mot tuberkulosbekämpning raseras el- Prop. 1988/89:5<br>
ler förändras till det sämre.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Inriktningen av samt ansvaret för smittskyddet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Civilbefälhavaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens uppfattning är det endast landstingen som har sådan överblick över
sjukligheten inom tillräckligt stort befolkningsunderiag att man kan dra några
slutsatser av spridningsmönster och smittkällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
delar inte denna uppfattning, i första hand beroende på att man inte kan
särskiljda, annat än i undantagsfall person och objekt, vad avser såväl
uppspårande som insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna organisationen delar på ett onaturligt sätt insatserna mellan å ena
sidan i en länsstyrelse-kommunaldel (objekfinriktad) och å andra sidan i en
landstingsdel (personinriktad).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
anser att man i smittskyddsarbetet måste ha en "naturlig" samverkansform
för att åstadkomma den samlade insats som oftast är nödvändig från såväl
länsstyrelse som sjukvårdsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
från länsläkarorganisationen talar entydigt för behovet av samverkan och senare
epidemier, exempelvis orsakad av mejeriproduktionen i Jämfiand, bekräftar vad
som CB anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
tillstyrker utredningens förslag om att smittskyddsläkare skall ha ansvaret för
personinriktade åtgärder inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
bör vara resursgivare för smittskyddsläkaren med hänsyn till landstingens roll
som sjukvårdsansvariga inom respektive län. Smittskyddsläkaren bör entydigt
utgöra en myndighet i smittskyddshänseende med avgränsade uppgifter avseende
personinriktat smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den medicinska kompetensen hos länsstyrelserna kan konstateras att
länsläkarorganisationen vid länsstyrelserna avskaffades år 1981. I ett antal
län har man tillfälligt löst frågan om medicinsk kompetens vid länsstyrelsen
genom att landstingets smittskyddsläkare är förordnad som föredragande i
länsstyrelsen när det gäller smittskyddsärenden. Såväl länsstyrelserna som
kommunerna saknar numera den medicinska kompetens som krävs för att kunna
svara för ett effektivt smittskydd men har veterinärmedicinsk och juridisk
kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
förutsätter att dessa kompetenser framgent bibehålles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
delar utredningens uppfattning att andra myndigheter än landstingen är mer
lämpade att direkt ha hand om objektinriktade åtgärder. Sådana skall vidtas med
stöd av annan lagstiftning än smittskyddslagen såsom livsmedelslagen,
hälsoskyddslagen, renhållningslagen, miljöskyddslagen, epizootilagen och
köttbesiktningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
smittsamma sjukdomar bland människor har sitt urspmng i miljö, djur eller
livsmedel. Objektsmittskyddsåtgärder på ett så fidigt stadium som möjligt är
grunden för att reducera eller tom förhindra smitta bland människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnd är lokal tillsynsmyndighet för bl. a. miljö<br>
skyddslag och livsmedelslag men inte tillsynsmyndighet för epizootilagen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>köttbesiktningslagen
och vissa delar av miljö- och hälsoskyddslagstiftning- Prop. 1988/89:5 en.
Anmälan om och åtgärder vid anmälningspliktiga sjukdomar hos djur Bilaga 3 går
ej via miljö- och hälsoskyddsnämnd. Det är länsstyrelsen och länsveterinären
som enligt epizootilagen har såväl tillsynsansvar som visst verkställighetsansvar
beträffande objektinriktade smittskyddsåtgärder. Detta medför att en samverkan
mellan smittskyddsläkare och hälsoskyddsnämnd inte alltid är tillräcklig utan
måste ske också mellan smittskyddsläkare och länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att samarbetet mellan berörda tjänstemän och myndigheter är
välorganiserat och kontinuerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
geografiska ansvarsområde motsvarar länsstyrelsens, som enligt sin instmktion
har regionalt ansvar för hälsoskydd, livsmedelskontroll, epizootibekämpning
etc. För objektsmittskyddet är det angeläget att enstaka fall av smitta i olika
kommuner omgående görs uppmärksamma för en samordnande myndighet och att
åtgärderna också samordnas inom en hel berörd region.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 § i nya smittskyddslagen skall smittskyddsläkaren vidta vissa åtgärder vid
allmänfarlig sjukdom. Men paragrafen har brister på två punkter. Bl.a. omnämns
inte hur en anmälningsplikfig sjukdom skall anmälas vidare till berörd
tillsynsmyndighet för eventuella objektinriktade åtgärder. Det framgår inte
heller vem som skall bedöma "om objektinriktade åtgärder kan komma ifråga".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna erhålla en fungerande smittskyddsorganisation såväl vad gäller
person- som objektinriktade åtgärder föreslår CB - med hänsyn också taget till
beredskapsaspekter -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
smittskyddsläkaren utgör en regional myndighet i länet med uppgift att svara
för det personinriktade smittskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
landstingen är resursgivare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
smittskyddsläkaren ålägges att samverka med länsstyrelsen i smittskyddsfrågor
i avsikt att få en samordning av person- och objektinriktade åtgärder och att
detta sker bl. a. genom organiserandet av epidemiutskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
smittskyddsläkaren utan hinder av sekretessbestämmelser ges möjlighet att i
smittskyddsfrågor samverka med polis och sociala myndigheter samt att föra eget
icke öppet diarium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lämpliga i att — vilket är innebörden av föreliggande förslag — smitt<br>
skyddslagen begränsas till personinriktade åtgärder kan enligt socialstyrel<br>
sens uppfattning ifrågasättas. I en rad andra lagar fins möjlighet att ingripa<br>
med olika objektinriktade åtgärder i smittförebyggande syfte. Socialstyrel<br>
sen anser att en djupare analys kring möjligheterna att vidta adekvata<br>
smittskyddsåtgärder med stöd av annan lagstiftning borde ha utförts. Detta<br>
gäller t ex möjlighetema att med stöd av hälsoskyddslagstiftningen ingripa<br>
mot olika verksamheter. Vidare är det tveksamt om hälsoskyddslagen ger<br>
möjlighet att förbjuda folksamlingar, i de fall de skulle kunna innebära stor<br>
smittrisk. Det är enligt socialstyrelsens uppfattning viktigt att de olika<br>
lagarna tillsammantagna (smittskyddslagen, hälso- och sjukvårdslagen,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hälsoskyddslagen och
livsmedelslagen m fl) utgör ett effektivt skyddsnät Prop. 1988/89:5 och
möjliggör att effektiva åtgärder kan vidtas mot smittsamma sjuk- Bilaga 3
domar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har framhållit att den strävan som pågår att decentralisera viktiga
samhällsuppgifter är en positiv utveckling. Det förslag som nu lämnas bygger
emellertid i allt väsentligt på en koncentration av smittskyddet till hälso-
och sjukvården och en centralisering till smittskyddsläkaren. De uppgifter som
smittskyddsläkaren nu föreslås få ansvar för har tidigare åvilat miljö- och
hälsoskyddsnämnden (motsvarande) inom respektive kommun och en särskilt utsedd
distriktsläkare. Det är väsendigt att en lokal förankring i smittskyddsarbetet
vidmakthålles även i fortsättningen. Detta kan ske genom att smittskyddsläkaren
etablerar en god samverkan ■ med miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det vidgade ansvar för befolkningens hälsa som landstingen fått
måste det anses välmotiverat att dessa nu även övertar ansvaret för det
personinriktade smittskyddet. Utredarens ställningstagande att lägga
myndighetsuppgiften på en expertfunktion är därför enligt socialstyrelsens
uppfattning rationellt grundat. Övervägande.skäl talar sålunda för att ett
genomförande av utredningsförslaget leder till ett effektivare smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
konstaterande att länsstyrelserna och miljö- och hälsoskyddsnämnderna saknar
medicinsk kunskap är enligt socialstyrelsens uppfattning en fråga som borde ha
ägnats ökad uppmärksamhet. Dessa myndigheter förutsätts fortfarande ha ett
stort ansvar för det objektinriktade hälsoskyddet enligt annan lagstiftning.
Även för detta arbete fordras medicinsk expertis. Hur detta behov skall
tillgodoses borde utredaren ha berört. Styrelsen anser det viktigt att nämnda
myndigheter har tillgång till medicinsk expertis. En samverkan med den
landstingskommunala primärvården ter sig därvid naturlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
från den nu gällande lagstiftningen ger vid handen att framförallt utredning av
mag- och tarmburna infektioner men även av sådana sjukdomar som ornitos
genomgående skötts bra av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder.
Möjligheter att vidta relevanta åtgärder i miljön finns härvidlag ocksä. Sådana
saknas dock i allmänhet när det gäller andra infektioner, exempelvis
inokulationsgulsot. Eftersom smittspridningsvägarna för dessa infektioner inte
erfordrat objektinriktade åtgärder har de därmed hamnat utanför miljö- och
hälsoskyddsnämndernas vanliga arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
vill i detta sammanhang erinra om de ytterligare problem i samarbetet som kan
uppstå vid sådana tillfällen då olika lagstiftningar kan tillämpas, exempelvis
livsmedelslagen och.smittskyddslagen. Det är därför lämpligt att samarbete
mellan smittskyddsläkaren och andra myndigheter etableras redan innan en
epidemi inträffar. En gemensam planering som syftar till en samordning av det
person- och objektinriktade smittskyddet på regional nivå är därför nödvändigt
som en beredskapsåtgärd. Denna samordnande planering av landstinget, miljö- och
hälsoskyddsnämnderna och länsstyrelsen bör komma till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
sjukvårdsstyrelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till ny smittskyddslag skiljer man pä ansvaret för person- och
önagd i objektinriktade åtgärder, så att smittskyddsarbetet fördelas på två
olika myndigheter. SjvS anser att man bör utreda om inte en annan instans skall
ha det övergripande ansvaret för smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
när det gäller andra hälsopolitiska åtgärder, bör också smittskyddslagen bygga
på en helhetssyn, såväl när det gäller den smittade individen som samhällets
åtgärder. De individinriktade, kurativa åtgärderna bör ses i sammanhang med
samhällets allmänna förebyggande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
närmare utvecklas i det följande är det risk för att ett genomförande ' av
föreliggande förslag till ny smittskyddslag kan leda till en överbetoning av
personinriktade åtgärder och en splittring av samhällets ansvar och resurser,
så att åtgärderna fördröjs och inte blir tillräckligt kraftfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
innehåller samtidigt många förslag till väsentliga förbättringar med
anpassning till samhällsutveckling och ny kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande svaghet i förslaget till ny smittskyddslag är att lagen
inskränkts till att gälla enbart personinriktade åtgärder (enl. § 2 och 3).
Smittskyddsarbetet omfattar emellertid åtgärder som är riktade så'väl mot
person och föremål som verksamheter. Det är i många fall inte möjligt att i det
praktiska arbetet inrikta sig enbart mot ett led i ett samspel mellan människa,
djur eller livsmedel, miljö, tekniska installationer och olika slag av
aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
definiera smittskydd som enbart avseende personinriktade åtgärder (§ 3) är
därför konstgjort och torde inte ha sin motsvarighet i något annat land.
Svårigheten att överföra synsättet till verkligheten framgår bl a av det tredje
kriteriet för allmänfarlighet i § 2. Enligt förslaget avses som allmänfariiga
sådana smittsamma sjukdomar "som genom lämpliga personinriktade åtgärder
kan hindras att sprida sig". Således skulle smittsamma sjukdomar med stor
utbredning och hög dödlighet inte betraktas som allmänfarliga, om andra än
personinriktade åtgärder erfordras för att hindra smittans spridning. För att
ett effektivt smittskyddsarbete skall kunna bedrivas i Sverige erfordras en
bättre samordning .mellan de lagar och föreskrifter som rör olika grenar av
smittskyddsarbetet. Ansvaret är, och blir genom förslaget än mer, splittrat pä
olika instanser, kommuner, landsting och olika centrala myndigheter fördelade
på flera departement. Det är oroväckande att inget samhällsorgan kommer att ha
det övergripande ansvaret för det totala smittskyddsarbetet. Smittskyddslagen
bör ge uttryck för en verklighetsförankrad helhetssyn och utgöra grunden för
de snabba, kraftfulla och samlade åtgärder som erfordras i akuta epidemilägen.
Därför föreslås att inskränkningen till personinriktade åtgärder utgår ur § 2
och 3 och att § 4 omarbetas så att det slutliga ansvaret lägges på en instans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hälsoskydds- och
smittskyddslagen bör samordnas så att det är möjligt<br>
att bedriva smittskyddsarbete vad gäller objekt och verksamheter utan att<br>
töja innebörden av begreppet "sanitär olägenhet" i hälsoskyddslagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Exempel på sjukdomar som i
förslaget skall vara "allmänfariiga" och Prop. 1988/89:5 där det
är välkänt att objekt- eller verksamhetsinriktade (t. ex. livsmedels-
Bilaga 3 hantering) åtgärder kan erfordras för att hindra spridning är:
Dysenteri, hepatit A och B, kolera, mjältbrand, paratyfoid, pest, salmonella,
tuberkulos (t. ex. via mjölk) och tyfoidfeber.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det nu lagda förslaget kommer det att bli en uppdelning av ansvarsområdet
mellan kommun och landsting. Detta kan medföra svårigheter för de
tillsynsmyndigheter som har att övervaka livsmedelslagstiftningens bestämmelser
när det gäller hälsokontroll av viss livsmedelspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
tillsynsmyndighet måste ingripa mot någon inom livsmedelshanteringen som har
sjukdom eller smitta som ej omfatts av den föreslagna smittskyddslagen blir det
fortfarande miljö- och hälsoskyddsnämnden som i egenskap av myndighet har att
agera. Om däremot vederbörande drabbas av sjukdom som omfattas av
smittskyddslagen så blir det landstinget som genom sin smittskyddsläkare
övertar ansvaret när det gäller de personinriktade åtgärderna.
Smittskyddsläkaren blir då, enligt 6 § i förslaget den enda som kan meddela
bindande förhållningsregler. Varje läkare som behandlar en smittad person skall
visserligen ge råd om vilka åtgärder denne bör vidta för att hindra
smittspridning, men någon förpliktelse för den smittade att följa råden finns
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
att landstingens förutsättningar "gäller självfallet främst" antyder
att dessa skulle ha förutsättningar även på annat plan. Livsmedelsverket anser
det rimligt att det objektinriktade bekämpandet inom t ex sjukvårdsinrättningar
av olika slag ligger inom landstingens kompetensområde med undantag för t ex
livsmedelslokal, livsmedelsproduktion och livsmedelsdistribution.
Smittutredning inom de senare områdena ligger inom livsmedelslagstiftningen och
ingripanden bör göras av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Även beträffande
smittreningen av lokaler inom sjukvårdsinrättning bör en liknande uppdelning av
ansvaret vara logisk. Det är möjligt att detta ansetts vara en självklarhet,
men för tolkningen av smittskyddslagens bestämmelser bör de olika
ansvarsområdena vara fullständigt beskrivna. Tillägg bör då sannolikt göras
till § 10 smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
som överordnad myndighet kommer vid mer omfattande<br>
livsmedelsburna epidemier att vara den fillsynsmyndighet, som skall ha en<br>
övergripande roll dels över objektinriktat smittskydd och över personinrik<br>
tat smittskydd för smittsamma inte allmänfarliga sjukdomar. Länsstyrel<br>
sen kan dessutom ha en roll i beslutsfattande av ekonomisk natur. Detta<br>
gäller i de fall sådant beslut inte lämpligen kan fattas av enskild kommun<br>
eller bör överföras till berört ämbetsverk. Länsstyrelsens nuvarande upp<br>
gifter förutsätter självfallet att den har tillgång fill medicinsk och
veterinär<br>
medicinsk sakkunskap för rådgivning. Det synes otillfredsställande att<br>
lagen om smittskydd inte beaktar länsstyrelsens nuvarande uppgifter. Vi<br>
dare bör uppmärksammas de gränsdragningsproblem som kan uppkomma<br>
för allmänfarliga, anmälningspliktiga eller inte anmälningspliktiga sjuk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domar. Som
exempel kan nämnas att ett bekämpande av ett utbrott föror- Prop. 1988/89:5
sakat av misstänkt Campylobacterinfekfion grundat på livsmedelslagen Bilaga
3 innebär problem innan slutlig diagnos ställts och information på något sätt
delgivits ansvarig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om objektinriktade åtgärder kvarligger generellt på
den tillsynsmyndighet, som enligt livsmedelslagstiftningen har
tillsynsansvaret, i normalfallet miljö- och hälsoskyddsnämnden. Om
tillsynsmyndigheten och smittskyddsläkaren har olika uppfattningar i vad gäller
de personinriktade åtgärderna, som bör vidtas i anslutning till objektinriktade
åtgärder, är smittskyddsläkaren således inte bunden av nämndens beslut eller anvisningar
i övrigt. Denna splittring av myndighetsutövandet kan vålla praktiska
svårigheter. När sådana beslut måste fattas med stöd av livsmedelslagstiftningen
kan i vissa fall divergerande beslut meddelas av smittskyddsläkaren respektive
miljö- och hälsoskyddsnämnden. Verket förutsätter därför att överenskommelser
träffas mellan smittskyddsläkaren och miljö-och hälsoskyddsnämnden om klara
rutiner när det gäller exempelvis avstängning av livsmedelspersonal,
avstängningsperiodens längd, läkarundersökning beordras av livsmedelsmyndighet
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens Naturvårdsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anser att den föreslagna uppdelningen av
ansvarsområdena mellan olika lagstiftningar och myndigheter i smittskyddsfrågor
är riktig. Förslaget att landstingen övertar ansvaret för det personinriktade
smittskyddet från länsstyrelserna och miljö- och hälsoskyddsnämnderna stämmer
bl a med den ansvarsuppdelning som redan,påbörjats bl a genom att länsläkarorganisationen
avskaffats. Uppdelningen tydliggör också gränsområden som kan skapa ansvarstvister
med åtföljande risker för dubbelarbete och förseningar. Behoven av att agera
snabbt och koncist är mycket stora på smittskyddsområdet. Det kräver en klar
och entydig ansvarsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket, lånsstyrelserna och miljö- och
hälsoskyddsnämnderna kan med den föreslagna ansvarsfördelningen koncentrera
sina åtgärder mot det objektinriktade smittskyddet. Som kommittén framhåller
finns heller inte fillräcklig medicinsk kompetens på lånsstyrelserna. Deras resurssituation
är ändå hårt ansträngd, varför en formell ansvarsbefrielse är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna har varierande
resurser och kompetens på smittskyddsområdet. Verket anser att det är ett bra
tillfälle att avlasta verksamheten till förmån för insatser på andra miljö- och
hälsoskyddsområden samt begränsa det till det objektinriktade smittskyddet.
Där har kommunerna fått ökat ansvar och behöver förstärka sina insatser.
Utvecklingen speglas i de senaste årens förändringar enligt bl a hälsoskyddslagen,
miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter och i de förväntade
förändringarna enligt plan- och naturresurslagstiftningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra att de personinriktade åtgärderna renodlas och
att ansvaret för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>smittskyddslagen läggs på en myndighet, smittskyddsläkaren,
med social-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrelsen som central
myndighet och statens bakteriologiska laboratorium Prop. 1988/89:5 som en
ren expertfunktion. Det är också bra att kravet på samverkan med Bilaga 3
andra myndigheter slås fast. Genom den klara ansvarsfördelningen borde det inte
behöva bli några problem beträffande de olika myndigheternas agerande.
Samordning och information är viktig öch även här har smittskyddsläkaren ett
huvudansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
veterinärmedicinska anstalt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVA
instämmer i utredarens förslag att ansvaret för smittskyddet bör flyttas från
länsstyrelserna till landstingen och smittskyddsläkare med myndighetsstatus får
ansvar för det direkta smittskyddsarbetet. Innan detta förslag realiseras torde
det dock vara nödvändigt att analysera möjlighetema att med stöd av annan
lagstiftning kunna vidta s k objektinriktade åtgärder. Exempelvis finns inget
lagrum i Salmonellalagen rörande åtgärder mot spridning av Salmonella yia
sällskapsdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna smittskyddslagen föreslås begränsad till personinriktade
skyddsåtgärder. Länsrätten ifrågasätter om inte samhället har behov av en
övergripande heltäckande smittskyddslag och saknar i vart fall en analys av
frågan. Länsrätten saknar i betänkandet en samordning mellan smittskyddslagen
och övrig smittskyddslagstiftning. Länsrätten saknar också en samordning med
vårdlagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill inledningsvis framhålla att förslaget har betydande förtjänster i sakligt
hänseende, bl a gäller detta smittskyddets organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av kommittén föreslagna ordningen förefaller kunna medföra svårig<br>
heter att genomföra smittrening i tid. Följande exempel belyser svårighe<br>
terna. För att tvångsvis kunna genomföra smittrening av en bostadslägen<br>
het torde man, om förslaget följs, vara hänvisad till bestämmelserna i<br>
hälsoskyddslagen om åtgärder mot sanitära olägenheter. Enligt denna kan<br>
inte hithörande åtgärder - såsom enligt gällande smittskyddslag - vidtas<br>
på kommunens bekostnad. Den åtgärd som i brådskande fall kan komma i<br>
fråga enligt hälsoskyddslagen är förordnande om rättelse på den försumli<br>
ges bekostnad utan föregående föreläggande. Beslut om en sådan åtgärd<br>
får emellertid inte delegeras, utan miljö- och hälsoskyddsnämnden måste<br>
sammanträda för att beslut härom skall kunna fattas. Detta hinner man<br>
knappast i brådskande fall, särskilt under helger.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten
i Malmöhus län</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar utredarens principiella uppfattning att
smittskyddslagen kan förenklas och att smittskyddsorganisationen bör läggas
under landstingen med socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. I. fråga om
sådana objektinriktade åtgärder krävs det, som utredaren har framhållit, en
omfattande och smidig samverkan mellan berörda myndigheter. Enligt länsrättens
mening har utredaren inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt det • behov av
snabba och effektiva åtgärder som kan uppkomma utanför området för
personinriktade åtgärder och inte heller tillräckligt belyst vilka möjligheter
det finns att genomföra sådana inom ramen för andra lagar än smittskyddslagen.
I ett akut läge kan det vara svårt att effektivt samordna sådana åtgärder. Det
bör därför enligt länsrättens mening övervägas att i lagen ge möjlighet för
regeringen att i ett allvarligt krisläge upprätta en kommission med sådana
befogenheter som epidemikommissionen enligt dansk smittskyddslagstiftning har.
En sådan kommission kan tänkas behöva inrättas för hela riket eller för ett
landstingsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den medicinska kompetensen hos
länsstyrelserna kan konstateras att länsläkarorganisationen vid
länsstyrelserna avskaffades år 1981.1 Stockholms län har man fillfälligt löst
frågan om medicinsk kompetens vid länsstyrelsen genom att landstingets
smittskyddsläkare är förordnad som föredragande i länsstyrelsen i
smittskyddsärenden. Länsstyrelsens medverkan i smittskyddsärenden har i
huvudsak inskränkt sig till att utfärda förelägganden enligt 14 § gällande
smittskyddslag för den som lider av venerisk sjukdom att undergå
läkarundersökning och behandling. Några reella möjligheter för länsstyrelsen
att medverka när det gäller medicinska åtgärder gentemot personer vid
uppkommande epidemier etc föreligger inte utan länsstyrelsens uppgift får anses
vara av mer formellt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens förslag om
att landstingen i princip skall ha det övergripande ansvaret för
personinriktade åtgärder inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan länsstyrelsen 1981 förlorade stödet av
länsläkarorganisationen har fömtsättningarna för länsstyrelsens verksamhet inom
smittskyddet i stora delar saknats. Den föreslagna förändringen i
ansvarsfördelningen som innebär att landstinget skall ha huvudansvaret för
smittskyddet är därför välmotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner i likhet med utredaren att den
medicinska kompetens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som måste finnas hos huvudmannen för smittskyddet numera
saknas hos</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen. Vid sådant
förhållande synes det lämpligt att, på sätt som Prop. 1988/89:5<br>
föreslagits, landstingen blir huvudmän för smittskyddet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs- och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) svarar landstingen för hälso-och
sjukvården inom landsfingsområdet. Landstingen är bl a skyldiga att vidtaga
åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar.
Kommitténs förslag att landstingen även skall svara för smittskyddet, dvs de
personinriktade åtgärderna är, enligt länsstyrelsens bedömning, välgrundat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddet
är ett av många områden där primärkommunala och landstingskommunala
verksamheter etablerat samverkan. Utredningens kartläggning av erfarenheterna
visar bl a på olika problem med denna samverkan. Ätt nu söka klarare avgränsa
respektive huvudmans ansvar för det objektinriktade respektive det
personinriktade smittskyddet förbättrar sannolikt i vissa avseenden
förutsättningarna för samverkan. Å andra sidan kvarstår och tillkommer
sannolikt samarbetsproblem även vid den nya administrativa gränslinjen. Ur den
enskildes och befolkningens perspektiv ses insatserna för att motverka
smittspridning naturligen i ett sammanhang. Detta förutsätter samordning över
ansvarsgränserna av exempelvis beslut om åtgärder, information till
allmänheten, utbildning och planering. Utredningens lagförslag ålägger
landstingen en samordningsskyldighet men berör mycket översiktligt
förutsättningarna för en sådan samverkan. De lagar som reglerar objektinriktade
insatser måste enligt styrelsen vara avstämda mot och samordnas med
smittskyddslagen för att säkerställa effektiva åtgärder i ett
helhetsperspektiv. En sådan översyn av övrig lagstiftning med anknytning fill
smittskyddsömrådet har inte gjorts av utredningen. Enligt styrelsens uppfattning
måste en sådan genomgång göras inom ramen för det fortsatta beredningsarbetet.
Det alltmer ökande arbetet hos kommuner och landsting för att förhindra
spridning av HTLV-III-smitta har också aktualiserat stora samverkansbehov
mellan hälso- och sjukvården och den primärkommunala socialtjänsten som inte
uppmärksammats av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
avvisar den föreslagna uppdelningen, och anser att smittskydds<br>
lagen bör omfatta både personinriktade och objektinriktade åtgärder. Sty<br>
relsen ifrågasätter om utredningen fillräckligt studerat om de nämnda<br>
speciallagarna kan tolkas och tillämpas på det sätt som åsyftas i förslaget.<br>
Styrelsen ställer sig tveksam till utredarens tolkning att smittämnen<br>
utgör en sanitär olägenhet och att smittrening och omhändertagande av<br>
kläder och bohag skall kunna ske med stöd av hälsoskyddslagen. Samver-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan och
samarbetsformer smittskyddsläkare - miljö- och hälsoskydds- Prop. 1988/89:5
nämnd är oklara varför risk för kompetenskonflikter lätt kan uppkomma.
Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt hälsoskyddslagen skall varje kommun svara för
hälsoskyddet inom kommunen. I begreppet "hälsoskydd" inlägger
förbundet uppgiften att skydda kommunens innevånare mot smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen motsätter sig inte att smittskyddsläkaren har
ett övergripande ansvar för smittskyddet inom landstingsområdet, men miljö- och
hälsoskyddsnämnden med sin lokalkännedom bör vara den myndighet som har hand
om smittskyddet på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att rådande lagstiftning återspeglar sin
fids kunskap och samhällsförhållanden. I förslaget fill ny smittskyddslag har
man försökt att åstadkomma harmoni med hälso- och sjukvårdslagen både i synen
på den enskilda människan och i synen på vilka uppgifter som landstingen åläggs
att svara för. Detta anser utskottet vara bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt § 3 avses med smittskydd i detta lagförslag endast
personinriktade åtgärder. Detta innebär att smittskyddsläkarens arbete endast
skall vara personinriktat, dvs begränsat till arbete med patienterna.
Epidemiologiska utredningar förutsätts således endast begränsas till
personinriktade undersökningar och kan inte fullföljas om smittan överförs av t
ex vatten, livsmedel eller djur då detta regleras av annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdelningen av smittskyddet i personinriktade och
objektinriktade åtgärder är enligt utskottet olyckligt. Av denna formulering
får man lätt uppfattningen att diagnostiken och epidemiologiska undersökningar
skall delas mellan personinriktade och objekfinriktad verksamhet. Detta kan
enligt utskottet inte vara lagens mening utan denna uppdelning gäller endast
åtgärder som skall vidtagas efter att man fått kunskap om smittämnet, dess
utbredning och smittvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att huvudansvaret för smittskyddet föres över på
landstingen har samordningsskyldigheten enligt lagförslaget ålagts landstingen.
Utskottet anser att de lagar som reglerar objektinriktade insatser måste
stämmas av mot och samordnas med smittskyddslagen för att skapa förutsättningar
för bästa möjliga samverkan mellan landsting och primärkommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västmanlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget ansluter sig till uppfattningen att
smittskyddsarbetet ansvars-<br>
mässigt skall tillkomma landstinget och att myndighetsfunktionen gent<br>
emot enskilda personer bör utövas av en inom landstinget anställd smitt<br>
skyddsläkare. Den säruppdelning mellan individ- och objektinriktade åt<br>
gärder som utredningen utmynnar i finner landstinget mindre lämplig trots<br>
de förslag till samordning mellan olika myndigheters åtgärder, som utred<br>
ningen föreslår. I utredningsförslaget finns varken på länsnivå eller riks<br>
nivå något övergripande samordnande och beslutande organ med ansvar<br>
för det totala smittskyddsarbetet oavsett vem som utöver detta. Eftersom<br>
allt smittskyddsarbete innebär ett stort mått av både objekt- och person-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kopplade
epidemiologiska utredningar med effektåtgärder baserade på Prop. 1988/89:5
framför allt medicinsk sakkunskap, finner landstinget, trots vissa
principi- Bilaga 3 ella betänkligheter, det angeläget att smittskyddsläkare
förses med samma , befogenheter och direktivrätt som den forne länsläkaren.
Någon instans inom länet måste till slut kunna fatta beslut om vilka åtgärder
av såväl personinriktad som objekfinriktad natur som skall vidtas samordnat. Sådant
beslut skall kunna överklagas i länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet är positivt till betänkandet. Det
behövs en ny smittskyddslag och det förefaller rimligt att skilja på
personinriktade och objektinriktade åtgärder. Det bör dock betonas att det är
nödvändigt med ett intimt samarbete mellan landsting och kommuner i
smittskyddsfrågorna så att åtgärderna samordnas på ett rationellt och naturligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som saknas är en reglering av ansvarsförhållandet
mellan dessa olika lagar och myndigheter. Erfarenheter från salmonellautbrottet
i Östersund sommaren 1985 visar, att emellanåt kan tillämpningen bli besvärlig.
I den aktuella situationen ville t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämnden vidtaga
åtgärder inom mejeriet, medan livsmedelsverket, som också är ansvarigt eftersom
mejeriet levererar till flera kommuner, hade en annan åsikt om vilka åtgärder
som borde vidtagas. Smittskyddsläkren hade också synpunkter på handläggningen,
liksom länsstyrelsen genom länsveterinären. Eftersom ingen egentlig
ansvarsreglering finns uppstod enligt min uppfattning dels en onödig
försening,, dels också att en del sannolikt onödiga åtgärder företogs. Det
borde alltså stadgas någon sorts rangordning mellan de i en sådan affär
inblandade myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framlagda förslaget till ny smittskyddslag kan vara
ett ändamålsenligt alternativ till nu gällande smittskyddslag. En förutsättning
är emellertid att samordningen mellan förslaget till smittskyddslag,
livsmedelslag och hälsoskyddslag belyses ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativt är att gränsdragningen mellan olika
lagstiftningar som t.ex. livs<br>
medelslagen och smittskyddslagen inte gjorts klarare. Vem har det övergri<br>
pande ansvaret för beslut som bör fattas med utgångspunkt i båda lagstift<br>
ningarna och som t. ex. har stora ekonomiska konsekvenser för ett livsme<br>
delsföretag?<br>
Positivt är att ansvaret för smittskyddet förs till landstinget.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landsting</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till ny smittskyddslag innebär en klar
förbättring jämfört med nu .""aga, i gällande lagstiftning. Det
övergripande ansvaret för smittskyddet tillförs nu landstingen. Detta innebär
en förenkling av ansvarsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inget samhällsorgan kan ha det övergripande ansvaret för
det totala smittskyddsarbetet. Ansvaret för smittskyddet åvilar enligt
gällande smittskyddslag främst kommunerna. Detta har varit ändamålsenligt i de
mycket stora kommunerna, som har haft speciell personal för detta ändamål.
Majoriteten av landets små kommuner har haft svårigheter att hålla denna
kompetens. Epidemiska utbrott respekterar inte heller kommungränser, varför
uppdelning i alltför små geografiska enheter försvårar ingripanden i en
epidemisituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget ställer sig bakom en uppdelning efter
kompetensprincipen, där hälso- och sjukvården får ansvaret för det
personinriktade smittskyddsarbetet, medan miljö- och hälsoskyddsnämnderna och
andra organ har ansvaret för de objektinriktade insatserna. Smittskyddsarbetet
inom landstingen kommer att kunna ingå som en naturlig del i den förebyggande
verksamhet, som är under uppbyggnad. 1 smittskyddsarbetet bör också ingå
landstingets policy för vaccinationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senare situationen inträffar i ett landstingsområde
dessbättre mycket sällan, men ställer å andra sidan större krav på planering,
snabbt och effektivt arbete och samverkan mellan olika ansvariga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En huvuduppgift för landstingen måste vara att bereda
vägen för tillkomsten av en slagkraftig och effektiv organisation för
bekämpande av allmänfarliga sjukdomar. Det synes lämpligt att i diskussionen om
smittskyddsorganisationen skilja mellan den kvantitativa helt dominerande
gruppen ärenden, där enstaka personer insjuknar i allmänfarlig sjukdom och
större epidemiska utbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande smittskyddslag ligger det primära ansvaret för
smittskyddet på<br>
kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Enligt förslaget kommer an<br>
svaret för de personinriktade åtgärderna att överflyttas till landsfinget.<br>
Redan i dag handläggs de personinriktade åtgärderna i stora stycken hos<br>
landsfinget till följd av att större kompetens i dessa frågor är samlad där.<br>
Förslaget innebär därför i detta avseende en välbehövlig anpassning av<br>
lagstiftningen till verkligheten. Även reduceringen av länsstyrelsens roll<br>
underiättar skapandet av en enkel och effektiv smittskyddsorganisation,<br>
där de olika aktörernas ansvarsområden är anpassade till reell kompetens.<br>
Uppdelningen av det primära ansvaret för smittskyddet på kommun och<br>
landsting förutsätter ett nära sarnarbete, eftersom såväl personinriktade<br>
som objektinriktade åtgärder kan vara aktuella i samma ärende. Eftersom<br>
den slutliga målsättningen för verksamheten är gemensam finns det ingen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anledning att befara att
uppdelningen av ansvaret skulle medföra intresse- Prop. 1988/89:5
konflikter eller svårigheter i verksamhetsutövningen. Snarare bör lagfor-
Bilaga 3 slaget ge fömtsättningar för ett bättre samarbete än det vi har i
dagsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet
tillstyrker att smittskyddet överföres till landstingskommunerna då dessa
innehar den kompetens som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det är andra myndigheter som ska vidta smitthindrande åtgärder som kräver
ingrepp mot objekt krävs det ett gott samarbete med dessa myndigheter.
Framförallt är det angeläget att det inte sker någon fördröjning beträffande
smittskyddsåtgärder inom livsmedelshanteringen. Samarbetet mellan
smittskyddsläkare och distriktsläkare, företagsläkare vid livsmedelsföretag
och miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna bör därför formali-seras i någon
form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
och Bohus läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ny smittskyddslag innebor en betydande förenkling av det administrativa
förfarandet vid handläggning av smittskyddsärenden. Landsfinget blir ensamansvarigt
för alla personinriktade åtgärder, medan alla objektinriktade åtgärder
ombesörjes av andra myndigheter. För ett effektivt smittskydd fordras en
omfattande samverkan mellan landstinget och andra myndigheter framförallt
kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Älvsborgs
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingen
får enligt förslaget ansvaret för smittskyddet. Härigenom uppnäs en betydande
förenkling för den enskilde, som behöver ha kontakt med enbart en instans,
såväl för behandlingen av sjukdomen, som för de ätgärder som kan behövas ur
smittskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Värmlands
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anser att landsfingen skall ha ansvaret för smittskyddet. Denna uppfattning
delas av Värmlands läns landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de grundläggande tankegångarna i utredningen är att man vill<br>
åstadkomma en klar uppdelning mellan ansvarsområdena för landsting,<br>
kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, länsstyrelsen m fl. Man har<br>
därtor menat att den nya smittskyddslagens tillämpningsområde enbart<br>
skall avse personinriktade åtgärder medan objektinriktade åtgärder finns<br>
reglerade i annan lagstiftning. Att denna uppdelning i prakfiken blir något<br>
konstlad framgår emellertid redan då man skall definiera vad som menas<br>
med allmänfarliga sjukdomar. Man anger där som det tredje kriteriet att<br>
det gäller sjukdomar som genom lämpliga personinriktade åtgärder kan<br>
hindras att sprida sig. Av uppräkningen av allmänfarliga sjukdomar i<br>
smittskyddsförordningens första paragraf framgår emellertid att det i de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flesta
fall rör sig om sjukdomar där man måste använda en kombination av Prop.
1988/89:5 personinriktade och objektinriktade åtgärder, och att i en del fall
den ena Bilaga 3 och i en del fall den andra typen av åtgärder överväger.
Denna strikta uppdelning mellan personinriktat och objektinriktat ter sig också
konstlad då man försöker föreställa sig konkret hur planering, ansvar och
verkställighet av bekämpningen av allmänfariiga sjukdomar skall te sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av lagförslagets tredje paragraf framgår att med
smittskydd avses, i denna lag, personinriktade åtgärder för att hindra att
smittämnen som kan orsaka allmänfarliga sjukdomar sprids bland människor. I
samma paragraf anges att i andra författningar finns bestämmelser av betydelse
för att hindra smittspridning, t.ex. livsmedelslagen. Utskottet värdesätter den
klara avgränsningen av denna lags tillämpningsområde, eftersom det underlättar
för landstingets anställda att rätt tillämpa bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen föreslås att ansvaret för smittskyddet på
lokal nivå i vad avser personinriktade åtgärder skall övergå från
primärkommunerna till landstingen. Förvaltningsutskottet anser, bland annat
utifrån hälso- och sjukvårdslagen, att en sådan förändring i princip är
korrekt. Mot bakgrund av bristen på sjukvårdspersonal inom glesbygdslänen bör
emellertid de praktiska konsekvenserna klarläggas innan en sådan lagändring
företages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrbottens läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingen föreslås överta ansvaret för smittskyddet
enligt den nya lagen. Förvaltningsutskottet finner detta vara en logisk
utveckling med hänsyn till landstingens ansvar enligt hälso- och
sjukvårdslagen. Mot bakgrund av att lagen föreslås gälla endast de
personinriktade åtgärdema förstärks motivet ytterligare eftersom den medicinska
kompetensen idag finns hos landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsningen av lagen till att enbart gälla personansvar
kommer att ställa stora krav på samarbete med andra myndigheter som kan vidta
objektinriktade åtgärder med stöd av annan lagstiftning. Detta överensstämmer
dock helt med landstingens strävan att studera sambanden mellan ohälsa och
hälsorisker och att förmedla kunskaperna till andra ansvariga som i sin
planering kan beakta dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landslingen i Örebro, Gävleborgs och Väslernorrlands län
har uttalat sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>positivt eller tillstyrkt utredarens förslag i dessa
frågor.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Väslerviks kommtm</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Västervik
kommun finner det olyckligt och olämpligt att miljö- och hälso-skyddsnämnden ej
längre skall ansvara för smittskyddet enligt förslaget till smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
reglera endast de personinriktade smittskyddsåtgärderna i smittskyddslagen och
ej de objektinriktade åtgärderna som enligt utredaren kan ingå i annan
lagstiftning (hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, renhållningslagen,
miljöskyddslagen och arbetsmiljölagen) förefaller kommunen märkligt.
Erfarenhetsmässigt är de personinriktade och objektinriktade smittskyddsåtgärderna
intimt förknippade med varandra. Väsentligt är att förhindra smittas spridning
genom utredning om smittkällan, genom anam-nesupptagning, provtagning,
isoleringsåtgärder, smittreningsåtgärder med mera. Att lägga hela ansvaret för
de personinriktade åtgärderna på landstinget förefaller därför olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
delat huvudmannaskap för smittskyddet mellan landstingskommunen genom dess smittskyddsläkare
och dess primärvård samt på de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna
skulle borga för ett effekfivt smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
uppgifter kan bestå enligt utredarens förslag men bör praktiskt kunna delegeras
ned till kommunal nivå vid inträffade fall av större epidemier. Detta borde
kunna ske till miljö- och hälsoskyddsnämnderna för flertalet av de i
utredningen angivna allmänfarliga sjukdomarna. Åtgärder beträffande de sexuellt
överförbara sjukdomarna bör endast åvila landsfingets smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsutbildningen för miljö- och hälsoskyddsinspektörer är i
dagsläget icke föraktlig i praktiskt smittskyddsarbete och detta är en resurs
som absolut bör utnyttjas. Äv vunna erfarenheter har varken flertalet läkare,
sköterskor eller övrig sjukvårdspersonal den praktiska erfarenhet med
smittskyddsarbete på fältet som miljö- och hälsoskyddsinspektörerna besitter.
Det förutsattes givetvis att kommunema har personal till förfogande med miljö-
och hälsoskyddsutbildning för att en sådan delegering som ovan angivits,skall
få ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårighet
att praktiskt skilja mellan personinriktade åtgärder enligt smittskyddslagen
och möjligheten att avstänga anställda från arbetet enligt livsmedelslagen kan
också uppstå. Om fall av livsmedelsburen smitta hos personal anställd i
livsmedelshantering inträffar synes det vara en öppen fråga om utrednings- och
provtagningsåtgärder hos den övriga personal skall åvila landstinget eller den
kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att objektinriktade åtgärder också kan förekomma enligt
arbetsmiljölagen och miljöskyddslagen. Ytterligare två myndigheter kommer
härmed in i bilden, nämligen yrkesinspektionen och länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande ordning har miljö- och hälsoskyddsnämnden en samlan<br>
de roll i allt smittskyddsarbete utom vad gäller de veneriska sjukdomarna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
har nämnden tillsynsuppgifter inom hälsoskyddslagens och livs- Prop. 1988/89:5
medelslagens områden. Dessa lagtiftningar samverkar och kan också sam- Bilaga 3
utnyttjas med smittskyddslagen. Genom kontakter med smittskyddsläkaren uppnås
det samarbete med sjukvårdshuvudmannen som eftersträvas i betänkandet. Skall
myndighetsutövningen som det föreslås bli uppdelat så att smittskyddslagen
övervakas av sjukvårdshuvudmannen och livsmedelslagen och hälsoskyddslagen av
miljö- och hälsoskyddsnämnden finns risker för kompetenstvister.
Samarbetsformerna bör därför preciseras mera ingående och inte enbart uttryckas
i allmänna fraser som att landstingen åläggs skyldighet att samverka med andra
myndigheter. Ett ingående samarbete är en absolut nödvändighet om förslaget
att flytta myndighetsuppgifterna i smittskyddslagen från miljö- och
hälsoskyddsnämnden till sjukvårdshuvudmannen skall genomföras. För att ta vara
på de goda erfarenheterna av nuvarande organisation av smittskyddsarbetet i
Malmö bör enligt nämndens uppfattning de landstingsfria kommunema ges utrymme
att själva avgöra ansvarsfördelningen mellan berörda organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör samtidigt understrykas att kommunen befinner sig i den situationen att den
är huvudman för säväl sjukvården som miljö- och hälsoskyddet. I
smittskyddsfrågorna har därför kunnat utvecklas ett utmärkt samarbete mellan
berörda nämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnden och sjukvårdsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
för miljö- och hälsoskyddsnämnden avgörande principen i utredningens förslag
innebär att smittskyddslagen "renodlas" så att den endast omfattar
personinriktade åtgärder. Dessa kommer till fullo att åvila landstingen varför
miljö- och hälsoskyddsnämndens möjlighet att agera med stöd av smittskyddslagen
helt kommer att upphöra. Förutom möjligheten att avstänga en livsmedelsarbetare
från sitt arbete med stöd av livsmedelslagen kommer således miljö- och
hälsoskyddsnämndens del av smittskyddsarbetet att inskränkas till enbart
objektinriktade åtgärder med stöd av annan lagstiftning än smittskyddslagen.
Att på detta sätt dela upp smittskyddsarbetet i objekt- respektive
personinriktade åtgärder med stöd av olika lagstiftningar finner miljö- och
hälsoskyddsnämnden mindre lyckligt. Visserligen har miljö- och
hälsoskyddsnämnden förståelse för utredarens mening att detta skall vara en
förenkling för den enskilde som endast skulle behöva ha kontakt med en instans
för såväl behandling som för det egentliga smittskyddsarbetet men när man
betraktar de sjukdomar som utredaren föreslår skall anses som allmänfarliga
eller anmälningspliktiga finner man att det i övervägande antalet fall rör sig
om sjukdomar där även objektinriktade åtgärder är erforderliga för att hindra
eller minska en smittspridning. Den önskade förenklingen torde därmed i
praktiken urholkas i en inte obetydlig omfattning. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden är dock beredd att acceptera utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många fall men speciellt när det gäller livsmedelsburen smitta är det av<br>
största betydelse att smittskyddsarbetet kan påbörjas omgående för att<br>
undvika en onödig utbredning av sjukdomen i fråga. Härvid krävs objekt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inriktade åtgärder som
åvilar miljö- och hälsoskyddsnämnden. Dessa torde Prop. 1988/89:5 i
flertalet fall medföra att miljö-och hälsoskyddsnämnden behöver kontak-
Bilaga 3 ta den smittade för att erhålla upplysningar för det fortsatta
smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
har haft tydliga fördelar av att kunna samla ansvaret för både objekt- och
personinriktade åtgärder inom en nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborg
anser det därför angeläget att lagstiftningen utformas på ett sätt som gör det
möjligt, att vad gäller samlat anvar, befogenhet/myndighetsutövning,
resursfördelning och-kompetensuppbyggnad utnyttja det förhålladet att vissa
kommuner är både primärkommun och landstingsområde. Därav följer att
kommunstyrelsen föreslår att en del av formuleringarna i den föreslagna texten
till ny smittskyddslag ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
3 Smittskydd bedrivs både genom person- och objektinriktade åtgärder.
Hälsoskyddslagens begrepp "sanitär olägenhet" kan ej anses utgöra
underlag för objektinriktade ingrepp. Denna § bör helt formuleras om och ange
att miljö- och hälsoskyddsnämnd har att ingripa mot smittspridning genom
sanering etc. Hälsoskyddslag, miljöskyddslag m.fl. kan inte användas för detta
ändamål enligt nämndens erfarenhet. Varken sankfions- eller besvärsregler i
nämnda lagstiftning är anpassade till smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§
4 Denna § bör formuleras så att landstingsfria kommuner själva avgör
organisationen. Inom de tre största städerna finns sådana resurser och
erfarenheter att ett enhetligt huvudmannaskap för både person- och
objektåtgärder bör kvarligga hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
kommuner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
kommuner tillstyrker förslaget; Botkyrka, Stockholm, Gotland, Sundsvall och
Härjedalen. Sigtuna kommun avstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
fillstyrker att landsfingen får ansvaret för smittskyddet. Den enskilde<br>
behöver härigenom enbart ha kontakt med en instans för såväl själva<br>
behandlingen av sjukdomen som för de åtgärder som kan behövas ur<br>
smittskyddssynpunkt. Landstingens skyldigheter att bedriva förebyggande<br>
hälsovård har en klar koppling till ansvaret för smittskydd. Enligt TCOs<br>
uppfattning är det vidare riktigt att landstingens verksamhet ska gälla<br>
personinriktade åtgärder medan andra myndigheter ska svara för ingrepp<br>
mot objekt. Ansvarsfördelningen blir härigenom klarare.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACÖISR -
Sveriges läkarförbund</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet kan godta förslaget om att ansvaret för
smittskyddet läggs över</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pä landstingskommunerna och att det inom varje
landstingsområde utses en smittskyddsläkare som leder smittskyddsarbetet under
hälso- och sjukvårdsnämnden. Fömtsättningen härför är emellertid
att,tillräckliga resurser avsätts för verksamheten. Det får inte vara så att
smittskyddsarbetet bara åläggs en befintlig enhet som tillkommande
arbetsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACÖISR — Sveriges naturvetareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot detta kan anföras att hälsoskyddslagens begrepp
sanitär olägenhet kan ej anses utgöra underlag för objektinriktade åtgärder.
Varken santions-eller besvärsregler i hälsoskyddslagen och miljöskyddslagen är
anpassade till smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven till utredningen står att ansvarsfördelningen
mellan primärkommun, landsting och stat i stort sett fungerat tämligen bra.
Erfarenheten från miljö- och hälsoskyddskontoren är att i de län där gemensam
smittskyddsutbildning bedrivits för distriktsläkare med smittskyddsansvar, distriktssköterskor
och miljö- och hälsoskyddskontorets personal har det dagliga smittskyddsarbetet
fungerat bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ätt ändra huvudmannaskapet så att det är landstinget och
dess smittskyddsläkare som är ansvarig, för smittskyddsärbetet begränsar
kunskaperna och beredskapen om epidemibekämpandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren har utgått från att smittskyddsarbetet smidigt
skall fogas in i det ordinarie arbetet inom hälso- och sjukvården. Men kommer
landsfinget att få ökade resurser för detta? Det handlar inte enbart om att ge
råd som ej är bindande pä en läkarmottagning utan för att få ett fullgott
smittskyddsarbete måste det ske ute på fältet och i hemmiljö. Varje fall av
smittsam sjukdom kräver också andra kontakter t. ex. information till
arbetsplatser, skolor, daghem, företagslåkare vilket är resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelen när ansvaret enligt smittskyddslagen legat på
miljö- och hälsoskyddsnämnden är att det där funnits rutinmässiga
arbetsuppgifter som kan förskjutas i tid så att resurser friställs för smittskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddssektionen anser att betänkandet
måste omarbetas så att ansvaret kvarligger lokalt hos kommunerna och dess
miljö- och hälsoskyddsnämnd alt. att miljö- och hälsoskyddsnämnderna ges ett
stöd i lagstiftningen för enbart objektinriktade ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges psykologförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis kan man med tillfredsställelse konstatera
att ansvaret för<br>
smittskyddsfrågorna föreslås överflyttade från kommunerna till landsting<br>
en. Tidigare hade kommunernas hälsovårdsnämnder provinsialläkaren<br>
som självskriven ledamot. Numera finns helt klart den största kompeten<br>
sen i landstingen. Den personaliga integriteten kan därigenom också skyd<br>
das på ett bättre sätt. Trots detta måste man på landstingssidan i samband<br>
med HTLV-III/AIDS förbättra sina mtiner för att få en väl fungerande<br>
sekretess.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO
tillstyrker förslaget.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:306.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet vill inledningsvis framhålla att
uppdelningen på ett personinriktat och ett objektinriktat smittskydd inte är
tillräckligt starkt motiverad. En samordning av tillgänglig kompetens under ett
gemensamt huvudmannaskap vore ägnat att skapa en ändamålsenligare och
effektivare organisation än föreslagen splittring på två jämställda
myndigheter. Sällskapet har förståelse för de lagstiftningstekniska
svårigheter som kan uppstå vid föreslagen samordning men anser det samtidigt
vara en stor brist att det optimalare alternativet inte varit föremål för
närmare penetration och vill därför föreslå att frågan närmare utreds. Om
detta icke vinner gehör är det så mycket viktigare att tillämpningsföreskrifter
som lägger den formella grunden för ett smidigt samarbete mellan
smittskyddsläkarna och miljö- och hälsovårdsnämnderna snabbt utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att åtgärder mot objekt inte längre omfattas av den
föreslagna smittskyddslagen skall hälsoskyddslagéns bestämmelser om sanitär olägenhet
tillämpas även på smittämnen som sprids inom de områden hälsoskyddslagen
relgerar. Utredaren anser att så skall kunna ske utan ändring i
hälsoskyddslagen. Svenska Läkaresällskapet delar inte denna bedömning.
Hälsoskyddslagens begrepp "sanitär olägenhet" kan ej utgöra underlag
för objektinriktade ingrepp i utredningens mening. Det torde t ex inte vara
möjligt att med hjälp av denna lagstiftning ingripa mot "verksamhet"
som befordrar smittspridning t ex aktiviteter som aktualiserats i samband med
HTLV III smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna § bör helt formuleras om och ange att miljö- och
hälsoskyddsnämnd har att ingrip mot smittspridning genom sanering etc. Hälsoskyddslag,
miljöskyddslag m fl kan inte användas för detta ändamål. Varken sanktions-
eller besvärsregler i nämnda lagstiftning är heller anpassade till
smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsljänstemannaförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Vi anser att det nuvarande smittskyddsarbetet på de
flesta håll fungerar väl och att därvid den medicinska kompetensen främst hos
distriktsläkare/smittskyddsläkare kompletterad med den allmänhygieniska och
epidemiologiska kompetensen hos MHN:s personal bildar det "team" som
behövs för att bekämpa och framför allt förebygga spridningen av smittsamma
sjukdomar. Utredarnas förslag att ensidigt lägga ansvaret för och
handläggningen av smittskyddsärenden på sjukvårdshuvudmannen innebär därmed en
utarmning av nuvarande bekämpningsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Utredarna anför helt inkonsekvent att MHN saknar
kompetens för<br>
smittskyddsarbete men anför trots detta att MHN även i fortsättningen<br>
förutsattes deltaga i smittskyddsarbetet genom att ingripa enligt flera andra<br>
lagstiftningar HL, RL, LL m fl. MHN skall därvid på samma sätt som idag<br>
men med andra juridiska instrument fullgöra sin del av smittskyddet. Det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är tveksamt om refererade
lagar verkligen är användbara i detta samman- Prop. 1988/89:5<br>
häng. Utredarnas antagande härvidlag förefaller inte vara underbyggt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
Dagens miljö- och hälsoskyddsinspektörer har en gedigen och bred utbildning och
har genom sitt dagliga arbete lokalkännedom och personkontakter som ofta visar
sig vara mycket värdefulla i smittskyddsarbetet. Inte minst den forfiöpande
kontakten med närmast berörd personal inom landstinget,
distriktsläkare/sköterska underlättar smittskyddsarbetet som idag oftast
präglas av en avbyråkratisering och decentralisering som möjliggör snabba
insatser. Utredarnas förslag innebär tvärtemot detta en centralisering genom
att allt ansvar inom resp landsfing läggs på en smittskyddsläkare som inte
bara skall ha allmän överblick och samordningsansvar utan också skall arbeta
med enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
visar på en förlegad samhällssyn och en uppfattning om kommunerna och deras
ansvarskänsla och kompetens som vi helt tar avstånd ifrån och inte heller
finner stöd för i t ex hälso- och sjukvårdslagen som utredarna anför. HSL
anger en tillitsfull samverkan mellan kommuner och landsting vad gäller det
förebyggande arbetet inom olika sektorer t ex miljö- och hälsoskydd och där
ansvarsgränsen går mellan "vård" och "skydd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
samspel som idag sker mellan MHN och distriktsvården bildar i många avseenden
den naturliga länken mellan MHN:s förebyggande av sanitär olägenhet - ohälsa -
och landstingets vårdinsatser och bör snarare utvecklas och utnyttjas än
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.
Slutligen måste också framföras att det är mycket olämpligt att, som föresläs,
överflytta myndighetsansvaret från MHN fill en enda person -den
landstingstjänsteman som är smittskyddsläkare. Dagens system med en politiskt
ansvarig miljö- och hälsoskyddsnämnd ger den enskilde större rättssäkerhet och
underiättar också för MHN att verka för ett förebyggande hälsoskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
hälso- och sjukvårdens tjänslemannaförbund tillstyrker utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
anser det lämpligt att landstingen får huvudansvaret för smittskyddsarbetet.
Men landstingen ska inte enbart samarbeta med de myndigheter som har ansvaret
för det objektinriktade smittskyddet. När det gäller AIDS har utvecklingen
visat att speciella grupper kan drabbas särskilt hårt. Landstingen bör därför
också ha ett nära samarbete med de primärkommunala organ som handhar t ex
narkomanvården. Likaså bör det åligga landstingen att samarbeta med de ideella
organisationer som företräder särskilt utsatta grupper eller har särskild
sakkunskap rörande vissa sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Smittskyddsorganisationen</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
smittskyddsarbetet har smittskyddsläkaren en central funktion. Som närmare
utvecklats i remissvaret från läkaresällskapet erfordras särskild utbildning
och kompetens. Under de senaste årtiondena har utbildning och prakfisk kunskap
om smittskyddsarbete, "public, heaith", försämrats i Sverige,
samtidigt som vetenskapen inom epidemiologi och mikrobiologi utvecklats mycket
snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
föreslår SBL dels särskilda kompetenskrav för smittskyddsläkare, dels att
utbildningen av hälso- och sjukvårdens personal ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande utses ofta en klinisk överläkare i länet att, förutom sin ordinarie
tjänst, verka som smittskyddsläkare. Den tid som läkare i akfivt ledande,
sjukvårdande positioner kan förväntas avsätta,till fortlöpande utbildning och
aktiv smittskyddsverksamhet torde vara begränsad. Att denna fråga löses i form
av nya tjänster är en förutsättning för hela smittskyddsorganisationens
grundfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
samhällets representant i akuta smittskyddsfrågor, smittskyddsläkaren,
samtidigt är ansvarig för enskilda patienters bästa, kan vissa konfliktsituationer
uppstå. För att motverka detta bör smittskyddsläkaren .endast ha begränsade
pafientvårdande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
vårdläkarna bör ankomma att undersöka, vårda och behandla patienterna.
Vårdläkarna bör också själva kunna utfärda förhållningsregler till patienterna
i fråga om åtgärder eller uppträdande till förebyggande av smittspridning i
enlighet med generella föreskrifter som lämpligen utfärdas av socialstyrelsen.
Detta bör också kunna omfatta inläggning på sjukhus. Vårdläkarnas
förhållningsregler bör inte vara tvångssanktionerade. De enskilda bör ändå vara
skyldiga att ställa sig förhållningsreglerna till efterrättelse. All vård som
meddelas utan tvångsåtgärder borde kunna anses hänförlig under hälso- och
sjukvårdslagen. Någon konverteringsrätt för vårdläkarna finns inte behov av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdläkarna
bör också ha fill uppgift att söka kontakt med patienteris smittkälla och med
personer till vilka patienten kan ha överfört smitta. Det framstår för
länsrätten som ett utslag av onödig byråkrati både att förhållningsregler
(föreskrifter) skall behöva utfärdas av smittskyddsläkaren och att patientens
smittkälla/kontakter skall behöva uppsökas via smittskyddsläkaren. Först i
fråga om dem som inte kan förmås till frivillig vård under trycket av lagens
bud finns i allmänhet anledning att koppla in smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdläkarna
bör vidare vara skyldiga att till smittskyddsläkaren rapportera alla
konstaterade fall av allmänfarliga smittsjukdomar. I vissa situationer torde
finnas anledning att rapportera redan misstänkta fall. Genom rapporteringen ges
smittskyddsläkaren möjlighet att överpröva vårdläkarnas förhållningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
bör ha till uppgift att fullgöra de utredande och</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittuppspårande
uppgifterna beträffande sådana som vårdläkarna inte Prop. 1988/89:5 kan få till
sig för frivillig vård utan smittskyddsläkarens medverkan. Smitt- Bilaga 3
skyddsläkaren bör ha den samlade överblicken över smittskyddssituationen. Han
bör utöva tillsyn över vårdläkarnas fullgörande av sina smittskyddsuppgifter.
Han bör vara den som på regional nivå har det samlade ledningsansvaret i
samband med epidemier och liknande. Smittskyddsläkaren bör vara den som för
det allmännas talan inför domstol. Han bör också kunna tillerkännas vissa
tvångsbefogenheter. Länsrätten återkommer till detta i påföljande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
den enskildes skyldigheter utgör inskränkningar i dennes fri-och rättigheter
bör åtminstone alla grundläggande föreskrifter beslutas av riksdagen i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen till 4 § (s. 152 m) gör kommittén vissa uttalanden om
smittskyddsläkaren. Länsrätten ifrågasätter om inte behörighetsvillkor bör
anges i lagtexten, särskilt om denne skall ha de långtgående befogenheter som
kommittén föreslagit. Vad nu sagts gäller också i fråga om ersättare fill
smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kommittén menat (s. 156 m) att vårdläkarna skall vara skyldiga att utföra
kompletterande undersökningar på begäran av smittskyddsläkaren hade detta
försiktigtvis bort anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
utredningsförslaget framgår inte klart om det är möjligt att bibehålla delar av
den nuvarande organisationen av smittskyddet och om smittskyddsläkaren har
möjlighet att delegera en del av sina uppgifter till andra läkare. Ätt bindande
förhållningsregler endast får ges av smittskyddsläkaren framgår dock av
texten. I vissa fall kan denna koncentration av myndighetsuppgifter fill en
person innebära en fördröjning av angelägna beslut. Som det framgår av
motiveringen, anser utredaren att flera smittskyddsläkare kan utses i en
landstingskommun. Detta är en lämplig konstmktion och lagtexten bör enligt
socialstyrelsens uppfattning anpassas till detta synsätt. Likaledes bÖr där
fastslås, att en av dessa smittskyddsläkare skall ha det övergripande ansvaret
för det individinriktade smittskyddsarbetet och den epidemiologiska
bevakningen inom landstinget. Socialstyrelsen anser även att i lagtexten skall
anges att varje smittskyddsläkare skall ha två namngivna ersättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som ovan anförts rörande smittskyddets organisation tas nedan upp vissa
detaljinriktade synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I förslaget finns inte
angivet hur en läkare skall handla, då denne anser<br>
att en smittbärare bör avstå från arbete, där smittbäraren utgör en risk för<br>
vidare smittspridning och detta inte regleras i annan lagstiftning. För<br>
närvarande upptäcks en smittbärare utan symtom ofta i samband med att<br>
en utredning görs på grund av ett inträffat fall i omgivningen. Smittskydds<br>
utredningen har då utförts av den distriktsläkare som utsetts att ha uppgif<br>
ter enligt smittskyddslagen i samarbete med miljö-och hälsoskyddsnämn<br>
den. Dessa tar i samband därmed ställning till eventuell avstängning från<br>
arbetet. Möjlighet finns därvid att genast utfärda intyg om smittbärarskap.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Smittbärare med symtom
utgör mera sällan problem, eftersom en sjuk- Prop. 1988/89:5 skrivning, som
vaije läkare kan göra då ofta också innebär att lämpliga Bilaga 3 åtgärder
vidtas ur smittskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utredarens förslag genomförs, uppstår problem om smittskyddsläkaren inte delar
behandlande läkares uppfattning av avstängning från arbetet är behövlig. En
symtomfri smittbärare kan då bli utan ersättning fram till dess att
smittskyddsläkaren fattat beslut. För att sådana problem skall undvikas måste
det klart framgå av lagtexten, att den behandlande läkaren omedelbart skall
kontakt smittskyddsläkaren, när han anser att en avstängning bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på de betydelsefulla arbetsuppgifter och betydande ansvar som utredningen
lägger på smittskyddsläkarna är det förvånande att inte särskilda
kompetenskrav föreslås. Enligt SÖ bör krav ställas på specialistkompetens inom
någon av specialiteterna infektionssjukdomar, klinisk bakteriologi eller
klinisk virologi. Utöver detta bör krav även ställas på epidemiologisk och
administrativ utbildning och erfarenhet, t ex examen i Public Health vid
Nordiska Hälsovårdshögskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
kammarrätten kan finna föreligger en bristande överensstämmelse mellan
lagtexten och motivuttalandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagtexten skall varje läkare uppmärksamma förekomsten av allmänfarliga
sjukdomar och utföra de undersökningar som behövs för att fastställa om en
sådan sjukdom föreligger. I motiven talas däremot endast om att varje läkare
skall vara uppmärksam på förekomsten av allmänfarliga sjukdomar och antingen
själv försöka fastställa sjukdomens art genom undersökningar och provtagningar
eller remittera ifrågavarande pafient fill sjukhus med erforderliga resurser
härför. Kammarrätten vill ifrågasätta om inte lagtexten innebär alltför stora
krav på den enskilde läkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör skyldigheten att uppmärksamma förekomsten av sjukdom omfatta även andra
anmälningsplikfiga sjukdomar än de allmänfarliga (se 8 §). En förutsättning för
att anmälningsinstitutet skall fungera är ju att vederbörande läkare i
förekommande fall ser till att det utreds huruvida det föreligger en
anmälningspliktig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
vill också ifrågasätta om det inte bör skapas möjligheter att ge<br>
ett offentligt organ vida befogenheter att ge andra myndigheter direktiv i<br>
fråga om smittskyddet mot HTLV-III- infektion. Smittskyddsläkaren, som<br>
är underställd hälso- och sjukvårdsnämnden, har-på gmnd av den myndig<br>
hetsfunktion som han har tillagts en central uppgift inom sitt verksamhets-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>område. Hans
kompetensområde är emellertid begränsat till hälso- och Prop. 1988/89:5
sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Han har bara beslutanderätt beträf- Bilaga
3 fande personinriktade åtgärder. Om det behöver vidtagas andra åtgärder, skall
han enligt utredningsförslaget anmäla behovet till vederbörande myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har sålunda föreslagit att det inom varje landsfingsområde skall finnas en
smittskyddsläkare som utses av landstinget. Utredningen påstår att de
allmänfarliga sjukdomarna inte är särskilt vanliga och visar med vissa siffror
vad som kan förekomma i ett normalstort landstingsområde i landet. Dessa
uppgifter är inte på något sätt representativa för Stockholms läns
landstingsområde som har en femtedel av landets befolkning med ett
förhållandevis stort inslag av inresande från utlandet. Enbart i en kommun i
länet — Botkyrka — är förekomsten av allmänfarliga sjukdomar lika frekvent som
i utredningens exempel med ett normallän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
säger sig därför självt att uppgifterna för smittskyddsläkaren i Stockholms
län jämfört med övriga län skulle bli mycket betungande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
föreslås också tilläggas vissa myndighetsuppgifter nämligen att besluta om
vissa rättigheter och skyldigheter för den enskilde. Detta är en nyhet och
skälet härtill är enligt utredningen att man vill uppnå en likformighet i
bedömningen och en tillräckligt stor erfarenhet hos den person som skall fatta
dessa juridiskt bindande beslut. Denna princip är naturligtvis i och för sig
riktig men kan inte vara praktiskt genomförbar i ett stort område som
Stockholms län utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man i Stockholms län skulle svara upp mot det ansvar och de uppgifter som
tillagts smittskyddsläkaren krävs därför en omfattande organisafion som det
inte kan vara försvarligt att bygga upp enbart för att ha en beredskap vid
epidemisituationer. Länsstyrelsen föreslår i stället att man skall ta till vara
den kompetens och den erfarenhet som finns hos de läkare inom primärvården som
handhar smittskyddsfrågor i kommunerna och att dessa skall ha rättighet att
direkt ge förhållningsregler till den smittade. Distriktsläkarens befogenheter
i detta avseende kan behöva ges ett tydligare författningsenligt stöd. Det är
enligt länsstyrelsens mening tveksamt om rättssäkerheten tillräckligt kan
tillgodoses genom att läkarens beslut om inskränkningar för den enskilde
smittade skall kunna överklagas. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om man inte
dessutom bör införa en ordning där läkarens beslut om åtgärder mot den enskilde
inom viss tidsrymd skall fastställas av länsstyrelsen. Såväl läkares som
länsstyrelses beslut skall givetvis i vanlig ordning kunna överklagas i
länsrätten. Inget skall dock få hindra verkställigheten av läkares åtgärder i
avvaktan på länsstyrelsens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis viktigt att det inom varje landstingsområde finns en<br>
funktion som har överblick över hela området och som kan leda och<br>
samordna smittskyddsarbetet under landstingets hälso- och sjukvårds<br>
nämnd. Smittskyddsläkarens uppgifter bör därför kunna begränsas till i<br>
huvudsak de tidigare angivna punkterna 1 och 2 i 9 § förslaget fill ny</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>smittskyddslag även om en del uppgifter enligt punkterna 3
och 4 naturligt Prop. 1988/89:5 också kommer att åvila smittskyddsläkaren. Om
man gör den begränsning- Bilaga 3 en torde inte krävas en fullt ut så kraftig
utbyggnad av landstingets smitt-skyddsläkarfunktion som förslaget till ny
smittskyddslag anger. Resursfrågan måste dock bedömas med hänsyn till den
framtida utbredningen av HTLV-III infektionen. Arbetsvolymen avseende denna
sjukdom tenderar nu att öka så kraftigt att hittillsvarande resurser inte räckt
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan ifrågasättas om inte också annan läkare än smittskyddsläkaren
bör kunna besluta interimistiskt att en person skall inställa sig för undersökning
och i förekommande fall begära handräckning av polisen. Därigenom försäkrar man
sig om att en person som misstänks vara smittad i brådskande fall kan bli
undersökt även under icke kontorstid också om han själv inte vill medverka till
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingets smittskyddsläkare kommer därmed att i hög
grad bli en enmansmyndighet med betydande inslag av myndighetsutövning bland
sina arbetsuppgifter. Eventuella kommande skärpningar av lagstiftningen med
utgångspunkt i exempelvis epidemilägets krav kommer att ytterligare accentuera
denna myndighetsroll. Enligt Landstingsförbundets mening har utredningen på ett
otillräckligt sätt behandlat de särskilda, krav och problem som detta
aktualiserar. Förbundet anser det som helt nödvändigt att ytterligare
uppmärksamhet ägnas åt den myndighetsroll som landstingens smittskyddsläkare
föreslås få så att de formella kraven och förutsättningarna blir avpassade på
bästa sätt. Detta kan bl a gälla den särskilda register-föringen beträffande
smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen motsätter sig inte att smittskyddsläkaren har
ett övergripande ansvar för smittskyddet inom landstingsområdet, men miljö- och
hälsoskyddsnämnden med sin lokalkännedom bör vara den myndighet som har hand
om smittskyddet på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren föreslår att smittskyddsläkaren skall vara
myndighetsperson och få långtgående befogenheter att besluta om åtgärder och
ingripanden mot smittade personer eller misstänkta smittbärare. Styrelsen inser
vikten av att snabba beslut fattas för att hindra smittspridning men anser det
inte förenligt med kravet på rättssäkerhet att smittskyddsläkaren ensam får
fatta beslut som inskränker den personliga friheten och ingriper i enskildas
och familjers privatliv och ekonomi. För att öka rättssäkerheten bör besluten
anmälas till och om så begärs underställas miljö- och hälsoskyddsnämnden för
prövning. Härigenom uppnås en lokal politisk förankring av smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationen av smittskyddet bör vara så utformad att i
ett landsting</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
Stockholms läns landstings storlek, smittskyddsöverläkaren kan få stöd
Prop. 1988/89:5 av lokala smittskyddsläkare med lagfästa skyldigheter och
befogenheter. Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jönköpings
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för ett effektivt och avbyräkratiserat smittskyddsarbete är att man i framtiden
kan ha en decentraliserad beslutsfunktion. Det har skett en utbyggnad av
primärvården, där man har,fler och fler tjänster besatta med välutbildade
distriktsläkare. Det är vidare viktigt att beslut, råd och information kan
lämnas så nära patienten som möjligt, med kännedom om hans miljö och
förhållanden. En garanti för enhetlig bedömning skulle kunna åstadkommas genom
att utse en kommunal smittskyddsläkare och ge honom det primära ansvaret för
omhändertagande av enskilda patienter och små utbrott och ge länets
smittskyddsläkare det övergripande ansvaret och tillsynsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
övertagande av smittskyddet kommer att ställa krav på förstärkning av den
organisation som idag finns inom landstingen. Smittskyddet har tidigare varit
en bisyssla till andra arbetsuppgifter, men måste nu få en fastare förankring i
landstingens organisation. Smittskyddsläkaren får enligt utredarens förslag
vidgade befogenheter och tilläggs myndighetsuppgifter för att kunna besluta om
olika rättigheter och skyldigheter för enskilda patienter. Dessa beslut fattas
idag av olika befattningshavare, rhen kommer i förslaget till ny smittskyddslag
att centraliseras till smittskyddsläkaren. Landstinget ställer sig bakom denna
ändring, vilket kommer att ge en större likformighet i detta beslutsfattande
och även få detta gmndat på en större sammanhållen erfarenhetsbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de flesta län är klinikchefen eller någon annan överläkare vid länets
infektionsklinik tillika smittskyddsläkare. Detta medför komplikationer av två
slag. Det första gäller det fall då tvångsingripande sker. Det kan då av den
enskilde upplevas som ett hot mot hans rättssäkerhet att samma person ingriper mot
honom som myndighet, eventuellt med polishandräckning, och samtidigt uppträder
som hans vårdgivare på infektionskliniken. Det andra fallet gäller vid större
epidemiutbrott då det finns behov av att sjukhusvårda ett större antal av de
smittade. Infektionskliniken kommer då att ställas inför en mycket stark
belastning och hela deras reservkapacitet kommer att behöva tas i anspråk både
personellt och lokalmässigt. Samtidigt kräver epidemiutredningen och
epidemibekämpandet en maximal arbetsinsats av den som är ansvarig för detta.
För sådana situationer skulle det därför ha varit bättre om funktionerna som
ansvarig för infektionssjukvården och smittskyddsläkaren med ansvar för
epidemibekämpningen skiljs åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsbelastningen
på smittskyddsläkaren kommer i det nya lagförslaget att bli så stort, att det
sannolikt kommer att behövas en heltidsanställd smittskyddsläkare. Tjänsten bör
ha en fristående ställning från vårdande kliniker och i denna uppgift ingå i
landstingens miljömedicinska enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstinget
i Kronobergs län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länels
smittskyddsläkäre får en central roll inom smittskyddet. Det nuva<br>
rande kravet på en lokal smittskyddsläkare i varje kommun försvinner. En</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
av den lokala smittskyddsläkarens uppgifter kan sägas bli överflyttade Prop. 1988/89:5
till länets smittskyddsläkare medan den andra delen fördelas på de enskil-
Bilaga 3 da distriktsläkarna i kommunen. Detta innebär flera fördelar. Således
förenklas organisationen genom att ett led försvinner. Myndighetsutövningen
koncentreras till en person som ges förutsättningar att skaffa sig tillräcklig
erfarenhet och annan kompetens. Vidare engageras alla distriktsläkare i
smittskyddet på lika villkor, vilket givetvis ej hindrar att den enskilde
läkaren ägnar sig mer eller mindre åt smittskyddsfrågor allt efter intresse och
kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör också framhållas att lagförslaget icke utgör något hinder för att en läkare
utses till lokal smittskyddsläkare om så anses behövligt, dock utan
myndighetsbefogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget föreslås att smittskyddslåkaren personligen skall ansvara för
bindande föreskrifter till personer med allmänfarlig sjukdom. Detta är
praktiskt mycket tungrott och kan innebär att det dröjer flera dagar från det
att infektionen konstaterats till dess föreskrifterna överlämnats. I värsta
fall kan det inträffa att de aldrig överiämnas. Därmed kan möjligheten att
tillgripa nödvändiga tvångsåtgärder omintetgöras. Detta personliga anvar för
patientinformation tillsammans med smittskyddsläkarens nya myndighetsfunktion
innebär att varje ärende måste dokumenteras i journalform beträffande de
åtgärder smittskyddsläkaren vidtagit och motiven för dessa. Det personliga
ansvaret för förhållningsreglerna kan dessutom betyda att smittskyddsläkaren
ibland måste ha direkt patientkontakt eventuellt på annan ort. Detta innebär
ett betydande merarbete jämfört med hittillsvarande förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya smittskyddslagen måste därför ge möjlighet åt smittskyddsläkaren att
delegera utdelande av bindande förhållningsregler vid allmänfarlig sjukdom till
annan läkare, främst i primärvården, då så är lämpligt bl a vid
epidemisituationer. Detta kan t ex åstadkommas genom att smittskyddsläkaren
förser behandlande läkare med skriftliga föreskrifter för de olika
allmänfarliga sjukdomarna, som patienten får läsa igenom och läkaren
förtydligar och kompletterar. Om patienten därefter med sin underskrift på ett
exemplar bekräftar att han/hon mottagit förekrifterna och detta exemplar
insändes till smittskyddsläkaren tillsammans med anmälan om sjukdomen borde
förslagets syfte, en enhetlig handläggning, kunna anses uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hitintills
har såväl den personinriktade som den objektinriktade utredningen vid
allmänfarlig sjukdom skötts av kommunernas hälso- och miljöskyddskontor.
Ansvaret för den personinriktade utredningen läggs i förslaget på landstinget.
Hittills har sjukvärdens erfarenheter av epidemiologiskt arbete vid
allmänfarliga sjukdomar, med visst undantag för könssjukdomar och tuberkulos,
varit begränsat eller obefintligt framförallt inom primärvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför önskvärt att den nya smittskyddslagen om inte smitt<br>
skyddskungörelsen föreskriver att behandlande läkare, oftast i öppna vår-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den, är
skyldig att genomföra utredning av smittkälla och smittvägar och Prop.
1988/89:5 omgående, inom 1—2 dagar, rapportera resultatet av sin utredning
till Bilaga 3 smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en sådan rapportering inte skulle komma till stånd
innebär detta att smittskyddsarbetet i framtiden skulle skötas sämre än nu. En
sådan skyldighet skulle också motivera och underlätta den omprioritering av
verksamheten i primärvården som är nödvändig i samband med allmänfarliga
sjukdomar. Den skulle också understryka vikten och fördelarna av snabbt insatta
smittskyddsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med dessa kompletteringar och förändringar kommer
smittskyddsläkarens arbete att bli betydligt mera omfångsrikt än tidigare och
den personalstyrka utredningen anser behövs i ett normallandsting, nämligen en
smittskyddsläkare på halvtid och kanslist på heltid, måste därför betecknas
som ett minimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs och Bohus låns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet tillstyrker förslaget om att det i
varje landstingskommun skall finnas en smittskyddsläkare, som under
förvaltningsutskottet (fillika hälso- och sjukvårdsnämnd) skall planera,
organisera och leda smittskyddsarbetet. En smittskyddsorganisation inom
Bohuslandsfinget måste ge de två infektionskliniker, som har Bohuslandstinget
som upptagningsområde en nyckelroll i kampen mot de smittsamma sjukdomarna.
Det är därvid väsentligt att smittskyddet får en sådan organisation att det kan
fungera även under jourtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget åläggs varje läkare att uppmärksanima
förekomsten av allmänfariiga sjukdomar, genomföra nödvändiga utredningar och ge
information om sjukdomens art och smittsamhet. Detta förutsätter ökade kunskaper
hos alla läkare. Primärvården bör även fortsättningsvis ha en nyckelroll i
kommunen och i varje primärvårdsområde bör det därför finnas minst en läkare
jämte ersättare som har särskilda kunskaper om smittskydd. En ökad utbildning
av läkare, övrig sjukvårdspersonal och allmänheten bör vara en högt
prioriterad arbetsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvsborgs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi stödjer också det riktiga påpekandet att organisera
smittskyddet beroende på geografiska förhållanden, speciella personella
resurser och primärvårdens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Män måste ha klart för sig att storskalig
livsmedelsindustri har medfört sämre utbildning hos anställd personal i hygien
och biologiskt kunnande. Även arbetsplatsledningen består till stor del av tekniker
som behärskar den maskinella sidan framförallt. Detta ställer högre krav på
veterinär och hälsoskyddspersonal som skall kontrollera och besiktiga
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en fördel att landstinget får det övergripande
ansvaret men<br>
samtidigt bör det också finnas någon person med ett samlat ansvar för<br>
länets smittskydd, kanske lämpligast en läkare eller veterinär på landsting<br>
ets hälso- och sjukvårdsavdelning eller ev på den miljömedicinska enhe-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten. Det vore en fördel om smittskyddsläkaren, som helt
riktigt bör sköta Prop. 1988/89:5 den personinriktade delen hade en
övergripande samordnande instans Bilaga 3 (person) med juridiskt ansvar att
samarbeta med. Smittskyddsläkaren (SML) skulle då kunna avgränsa uppgifterna
och agera som medicinskt sakkunnig och gentemot den enskilde individen kunna
bygga upp ett förtroendefullt förhållande vilket i de flesta fall torde ge
bästa resultat vid uppspårande och behandling av kontakter för att hindra
fortsatt smittspridning. Då det i undantagsfall måste tillgripas tvång och
polisiära åtgärder både mot individ, omgivning och arbetsplatser bör detta
ligga på den tidigare nämnda instansen, som då också-svarar för samordningen
och ansvaret. Det vore olyckligt om smittskyddslåkaren betraktades som en slags
hälsopolis. Detta innebär när det gäller lagförslaget att smittskyddsläkaren
tillsammans med sjukvårdsavdeiningen svarar för punkt 1-4 enl § 9 utan att ha
det juridiska ansvaret och då ger samordningen enl § 10 sig automatiskt när det
gäller de objektinriktade åtgärderna. Liknande blir det då enl § 11, 12, 13 och
14 där den juridiska delen ej skall ankomma på smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av många skäl är det svårt att lägga hela ansvaret för
smittskyddet i ett län på en person. Därför vill landstinget poängtera
nödvändigheten av delegering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En huvuduppgift för lagstiftningen måste vara att bereda
vägen för tillkomst av en slagkraftig och effektiv organisation för bekämpande
av allmänfariiga sjukdomar. Man kan då först fästslå, bland annat med stöd av
WHO:s Diarrhoeal desease programme, att tarmsjukdomarna fortfarande dominerar
starkt i både i-världen och u-världen inom den grupp av sjukdomar där
epidemiologiska utredningar och bekämpningsåtgärder är aktuella. Det synes
lämpligt att i diskussionen om en lämplig smittskyddsorganisation skilja
mellan å ena sidan den kvantitativt helt dominerande gruppen av ärenden, där
en enstaka person utan att ha haft symtom eller efter lätt sjukdom, för smitta
av allmänfarlig sjukdom, å andra sidan större eller mindre epidemiska utbrott
av allmänfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senare situationen inträffar i ett landstingsområde
dessbättre mycket sällan, men ställer å andra sidan oerhört mycket större krav
på förplanering, snabbt och effektivt arbete och förberedd effektiv samverkan
mellan de olika ansvariga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I båda situationerna bör en huvudprincip vara att både
skyldigheten att utreda ansvaret för åtgärder ligger så nära de berörda
personerna som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för att utreda och fatta beslut i dessa frågor
delas i den<br>
nuvarande lagstiftningen mellan distriktsläkare och hälsoskyddsnämnd.<br>
Hälsoskyddsnämnden samarbetar med och har skyldighet att biträda dis<br>
triktsveterinären. På det kommunala planet har man alltså goda möjlighe<br>
ter att formellt eller informellt skapa en grupp som innehåller medi-<br>
cinsk-hygienisk, teknisk-hygienisk och livsmedelshygienisk kompetens.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Man har i utredningen
befarat att bedömningarna skulle bli oenhetliga om Prop. 1988/89:5<br>
ansvar och beslut ligger kvar på den kommunala nivån.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har dock ej beaktat den förändring och kvalitetshöjning som skett framför allt
inom distriktsläkarvården under de senaste åren. Den tidigare situationen, då
tillfälliga vikarier med bristfällig utbildning avlöste varandra på
distriktsläkarmottagriingarna har nu ersatts av en situation där man har fler
och fler tjänster permanent besatta av välutbildade distriktsläkare, som
satsat på detta yrke och som har ett stort intresse att arbeta epidemiologiskt
och förebyggande och i kontakt med andra personalgrupper inom kommunen.
Fömtsättningarna torde därför aldrig ha varit så goda som nu att få en
välfungerande kommunal organisation för smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss garanti för enhetlighet i bedömningarna skulle kunna åstadkommas om man
ger de distriktsläkare som nu fungerar som kommunala smittskyddsläkare det
primära ansvaret för smittskyddsfrågorna och ger länets smittskyddsläkare en
tillsynsuppgift över smittskyddsverksamheten som också innefattar en
direktivrätt. Utredningen har förutsatt en medverkan från distriktsvården och
hälsoskyddsnämnderna i smittskyddsarbetet. Dels skulle det emellertid inte
förvåna om man prioriterar arbetsuppgifter lågt som man inte längre bedöms
kompetent att ta ansvar för. Dels förutsätts för ett väl fungerande arbete att
man i förväg noggrant har planerat hur samarbetet skall ske. Detta gäller
framför allt vid epidemiutbrott. Vid epidemiutbrott arbetar man under stor
tidspress. Det är i allmänhet omöjligt att i början veta om det kommer att bli
en stor eller liten epidemi, om antalet inskjuknade kommer att räknas i tiotal,
hundratal eller tusental. För epidemins utveckling är det av största betydelse
att man snabbt kan spåra och oskadliggöra smittkällan, t ex ett infekterat
födoämne, så att inte spridningen av smittämnet fortsätter. Arbetet kompliceras
ytterligare av att det i allmänhet sker under en mycket hårdhänt bevakning från
massmedia, inte sällan med inslag av rent personliga angrepp på de för arbetet
ansvariga. En förutsättning för att man skall ha en chans att göra ett gott
arbete under sådana förhållanden är, att man i förväg har planerat hur
samarbetet och ansvarsfördelningen skall ske mellan dem som kan bli berörda t
ex distriktsläkare och distriktssköterskor, hälsoskyddsnämnd,
distriktsveterinär, länsveterinär och länets smittskyddsläkare. Utredningen
och förslaget till ny smittskyddslag har inte diskuterat dessa viktiga frågor
och den nya lagen synes inte underlätta eller stimulera tillkomsten av en
slagkraftig organisation för epidemibekämpning. Man har bara i allmänna ordalag
föreslagit en samverkansskyldighet för landstinget i smittskyddsfrågor. För mig
synes det otvetydigt att en sådan organisation för att fungera måste ha en
lokal förankring och att man får denna förankring bara om ansvaret också finns
lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ytterligare en komplikation om det direkta ansvaret för smitt<br>
skyddet läggs på länets smittskyddsläkare. I de flesta län är klinikchefen<br>
eller någon av de andra överläkarna vid länets infektionsklinik smitt<br>
skyddsläkare. Detta kan medföra komplikationer av två slag. Det första<br>
gäller de fall då tvångsingripande sker enligt 12 och 13 §§ i det nya lagför<br>
slaget. Det kan då av den enskilde upplevas som ett hot mot hansrättssä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kerhet
att samma person ingriper mot honom som myndighet ev med Prop. 1988/89:5
polishandräckning och uppträder som hans vårdgivare på infektionsklini- Bilaga
3 ken. Det andra fallet gäller vid större epidemiutbrott då det finns behov av
att sjukhusvårda ett större antal av de smittade. Infektionskliniken kommer då
att utsättas för en mycket stark belastning och hela dess reservkapacitet
kommer att behöva tas i anspråk både personellt och lokalmässigt. Samfidigt
kräver epidemiutredningen och epidemibekämpningen en maximal arbetsinsats av
den som är ansvarig för detta. För sådana situationer skulle det därför ha
varit bättre om funktionerna som ansvarig läkare för infektionsvården och
smittskyddsläkare med ansvar för epidemibekämpningen skiljts åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock möjligt att dessa olägenheter inte kommer att bli aktuella, då
arbetsbelastningen på smittskyddsläkaren enligt lagförslaget sannolikt kommer
att bli så stor, att en heltidsanställd smittskyddsläkare krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelning
och arbetsfördelning mellan behandlande läkare och smittskyddsläkare har blivit
oklara. Enligt 7 § 2 stycket skall visserligen den behandlande läkaren meddela
den smittade hur smittspridningen sker och ge råd om hur smitta till andra kan
undvikas men den smittade har ej någon förpliktelse att följa råden. I 8 § 2
stycket sägs emellertid att om man har anledning att misstänka att den smittade
inte kommer att följa råden skall anmälan ske till smittskyddsläkaren som kan
ge. bindande föreskrifter. Avsikten är alltså uppenbarligen att de råd, som den
behandlande läkaren ger, i praktiken skall betraktas som bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Örebro
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
anser vidare att utredaren borde ha framhållit vikten av att smittskyddsläkaren
nära samarbetar med länets infektionsklinik och önskvärdheten av att
smittskyddsläkaren har en placering i nära anslutning till denna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kopparbergs
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
ställer sig vidare bakom de bestämmelser som anger den smittades skyldigheter
samt varje läkares uppgifter inom smittskyddet. Utskottet vill dock framhålla,
att uppgifterna för läkarpersonalen väsendigt vidgas i förhållande till nuläget
och att en viktig förutsättning för ett effektivt smittskydd blir kontinuerliga
utbildnings- och informationsinsatser till berörda läkargmpper. Utskottet
fömtsätter, att socialstyrelsen med underförvaltningar här biträder
sjukvårdshuvudmännen med centralt framtaget informationsmaterial, utbildnings-
och informationskonferenser för smittskyddsläkare etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagförslagets fjärde paragraf framgår att varje landstingskommun<br>
skall svara för smittskyddet inom sitt område och att i varje landstings<br>
kommun det skall finnas en smittskyddsläkare. Utskottet har ingen erinran<br>
mot att detta ansvar, såväl i förebyggande som i behandlande avseende,<br>
läggs på landstinget. Uppgiften synes väl överensstämma med intentioner<br>
na i den nya hälso- och sjukvårdslagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Norrbottens läns landsting</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddskommittén
föreslår att det under hälso-och sjukvärdsnämnen</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>° ,, ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
finnas en smittskyddsläkare med uppgift att planera, organisera och leda
smittskyddsarbetet inom landstingsområdet. I övrigt åläggs alla läkare vissa
definierade uppgifter inom smittskyddet. Enligt nuvarande lagstiftning finns i
varje kommun en särskilt utsedd distriktsläkare med smittskyddsuppgifter.
Dessa besitter idag en väl uppbyggd kompetens inom området och har också en
mycket värdefull lokalkännedom. Enligt förvaltningsutskottets uppfattning bör
denna kompetens tillvaratas även i framtir , den. Detta kan ske genom att lagen
även fortsättningsvis ger möjlighet till , att utse "lokala
smittskyddsläkare"/biträdande smittskyddsläkare. Förvaltningsutskottet
anser att detta är en fömtsättning i ett län av Norrbottens storlek och med
stor omsättning på läkartjänsterna. De lokala smittskyddsläkarna skulle
garantera kontinuitetetn i verksamheten och svara för lokal
informafion/utbildning inom smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
uppgifterna som åläggs varje läkare ingår bl a visst utredningsarbete och vissa
epidemiologiska undersökningar. I huvudsak kommer detta arbete att åligga våra
distriktsläkare eftersom primärvården år basen i smittskyddsarbetet.
Förvaltningsutskottet har inget att invända i sakfrågan, men vill kraftigt
ifrågasätta kommitténs uttalande att denna verksamhet inte skulle medföra någon
utvidgning av arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Södermanlands
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
ge smittskyddsläkarna flera uppgifter och ökade befogenheter får också anses
vara ett steg i rätt riktning. Utskottet tror att smittskyddsbevakningen blir
effektivare genom'en sådan centralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun och Malmöhus läns landstingskommun har för närvarande en gemensam
smittskyddsläkare. Förvaltningsutskottet anser att det bör finnas möjlighet
till en sådan lösning även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av patienter med allmänfarliga sjukdomar be-handlas på
infektionsklinikerna. Det bör därför ges möjlighet för infektionsklinikerna
att få en mera integrerad, formaliserad och aktiv funktion i
smittskyddsverksamheten såväl inom den slutna som inom den öppna vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nackdelen
är att förslaget inte diskuterar de svårigheter som smittskydds<br>
läkaren i mindre landsting kan hamna i, om han dels blir myndighet och<br>
dels ansvarig för vården av den som omfattas av myndighetsbeslutet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väslernorrlands läns landsting</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet finner att förslaget på ny
organisation och lag för liiaga smittskyddet åren klar förbättring jämfört med
nu gällande lag. Smittskyddet är en naturlig uppgift för landstinget bl a för
att man har kunskap och för gällande ansvar om förebyggande verksamhet.
Förvaltningsutskottet stöder också tanken på att organisera arbetet kring en
kompetent smittskyddsläkare samt att alla läkare har skyldighet att medverka.
Utskottet vill dock betona vikten av att ha kvar de lokala smittskyddsläkarna.
Detta skulle innebära en fortsatt hög kompetens för handläggning av lokala
ärenden. I landstingskommuner med så stora geografiska avstånd som i
Västernorriand är detta speciellt vikfigt. Det kommer att finnas ett behov av landstingsbaserade
handlingsprogram för att motverka eventuella negativa effekter av den
centralisering förslaget faktiskt innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting anser det positivt att
landstingen själva får organisera smittskyddet efter lokala förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingen i följande län har uttalat sig positivt om
utredarens förslag och har inte haft någon erinran i denna del; Östergötland,
Halland, Skaraborg, Gävleborg och Jämtland.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Botkyrka kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag att landstingen skall svara för
smittskyddet - som endast skall omfatta personinriktade åtgärder - är riktigt.
Lagen bör dock omarbetas så att primärvården ges det juridiska och
administrativa ansvaret för smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sigtuna kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget måste besitta en lokalkännedom om varje primärkommuns
särskilda riskfaktorer i smittskyddshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom landstinget endast skall vidta personinriktade
åtgärder så måste smittskyddsläkaren i varje enskilt fall, med ledning av de
uppgifter den behandlande läkaren lämnat och med kunskap om de lokala
förhållandena, göra en bedömning om objektinriktade åtgärder är behövliga. Att
en person, dvs. smittskyddsläkaren, i vårt landsting som består av 25 kommuner
med över 1 miljon invånare skall äga kunskap om lokala förhållanden i
smittskyddshänseende är inte en realistisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idag kan den läkare inom primärvården som är utsedd att
särskilt hand<br>
ha smittskyddsfrågor direkt ge juridiskt bindande förhållningsregler till<br>
patienten. Enligt föreliggande förslag skall landstingets smittskyddsläkare<br>
göra detta. Förutom ökad byråkratisering medför detta att tiden mellan<br>
konstaterat fall av smittsam sjukdom och tills patienten erhåller förhåll<br>
ningsregler för att förhindra spridningen av denna sjukdom förlängs med<br>
cirka fyra dygn. Med kännedom om att mikroorganismerna kan fördubbla</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sitt antal var tjugonde
minut medför detta en i onödan ökad risk för Prop. 1988/89:5<br>
smittspridning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
har dessutom visat att antalet allmänfarliga sjukdomar är ojämnt fördelade över
året. Topparna förekommer vanligtvis under sommaren och i semestertider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör även särskilt påpekas, att miljö- och hälsoskyddsnämnden är lokal
tillsynsmyndighet för livsmedelslagens tillämpning. Detta innebär bl a:
"Om innehavare av eller föreståndare för verksamhet där livsmedel hanteras
fått kännedom om eller har skäl att antaga att han själv eller arbetstagare
inom verksamheten här tarminfekfion eller annan sjukdom eller smitta eller
sådant sår eller annan skada som uppenbarligen kan medföra risk för att livsmedel
blir otjänliga till människoföda, skall han utan dröjsmål anmäla detta till
miljö- och hälsoskyddsnämnden". Miljö-och hälsoskyddsnämnden skall med
anledning av anmälan vidta åtgärder mot vidare smittspridning via livsmedel.
Detta innebär bl a intervjuer med den smittande för att utröna möjlig
smittspridning via livsmedel, avstängning av den smittande från
lisvmedelshantering, beslagtagning av livsmedel osv. Dessa lagstadgade
tillsynsuppgifter skall ställas i relation till utredningens kommentar på sid 70-71,
kap 1.3.1: "Även om miljö- och hälsoskyddsnämnderna i och för sig skulle
kunna handlägga de livsmedelsburna smittsamma sjukdomarna ter det sig i detta
sammanhang olämpligt att bryta ut vissa allmänfarliga sjukdomar där nämnderna
skulle ha kontakt med den enskilde". Det bör även noteras, att
livsmedelsverket är central tillsynsmyndighet för livsmedelslagens tillämpning
medan socialstyrelsen är det för smittskyddslagen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslöts
med hänvisning till vad inspektör Sillfors ovan anfört avstyrka föreslagen
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
finner det oroande att man föreslår en centralisering av sådana uppgifter som
måste skötas med bl a god lokalkännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
organisation försvårar ett effektivt smittskyddsarbete ute på fältet, där
snabba åtgärder ofta är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för smittskyddet bör åläggas en ansvarig distriktsläkare med ersättare i varje
kommun. Denne bör tilldelas beslutsfunktion och åläggas i författning att ha
samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
varje landsting bör finnas en samordnande smittskyddsläkare, motsvarande
tidigare länsläkarfunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om hur och vem som skall utföra smittrening Vid personingripande är ej
klargjord. Här bör smittreningsansvaret åvila landstinget och primärvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
åläggs varje läkare i lagförslagets 7 § och specialmotivering till<br>
denna en inte oväsentlig utrednings- och informationsskyldighet. Miljö-<br>
och hälsoskyddsnämnden ställer sig dock något tveksam till den enskilde<br>
läkarens möjlighet att med hänsyn till tidspress och erfarenhet kunna<br>
fullgöra dessa skyldigheter på avsett vis. I utredningen har det nämligen<br>
redovisats att det genomsnittliga antalet fall av vissa allmänfarliga och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra anmälningspliktiga sjukdomar inom ett
landstingsområde med ca Prop. 1988/89:5 200000 invånare är klart begränsat. Ur
denna redovisning kan slutsatsen Bilaga 3 dras att den enskilde läkaren med
kanske ett upptagningsområde omfattande 2 - 3000 invånare får en klart
bristande erfarenhet av de sjukdomar det här är frågan om. Vidare torde den
genomsnittliga läkaren med rätta ha en begränsad uppfattning om
livsmedelshanteringen och dess förutsättningar inom sitt upptagningsområde.
Härigenom kan det befaras att såväl den preliminära smittskyddsutredningen som
upplysningarna till patienten i avsikt att hindra en smittspridning kan få en
kraftigt varierande kvalitet. Detta kan i sin tur leda till att såväl för små
som för omfattande åtgärder sätts in mot berörda personer. Eftersom det vidare
enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens mening kan antagas att
smittskyddsläkaren inte går in med bindande beslut och förhållningsregler
förrän det visat sig att vårdande läkares råd inte efterlevs kan det fortsatta
smittskyddsarbetet försvåras i inte oväsenthg omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser vidare det ej acceptabelt med en enda
smittskyddsläkare ansvarig<br>
för 1/5 av rikets befolkning. Lagstiftningen måste göra det möjligt med<br>
myndighetsfunktioner hos flera än denne ende smittskyddsläkare. Veder<br>
börande landsting bör ha, ansvar att organisera smittskyddsarbetet. En<br>
sådan organisation måste finnas färdig när en ny smittskyddslag träder i<br>
kraft.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker även förslaget om smittskyddsläkare. Det
finns anledning att understryka att läkare redan har en informationsskyldighet
enligt hälso-och sjukvårdslagen och att denna väl rimmar med
informationsuppgifterna , beträffande smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACÖISR - Sveriges läkarförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra läkarkategorier än de som av utredaren
förutsätts utses till smittskyddsläkare kommer även med en ny
smittskyddsorganisation att ha viktiga uppgifter inom smittskyddsarbetet. Detta
gäller främst distriktsläkarna och det bör tas hänsyn härtill vid utformningen
av FV-utbildningen i allmänmedicin. Den enskilde distriktsläkarens kunskaper om
befolkningen inom kommunen bör tillvaratas även inom den nya organisationen.
Detta kan ske genom att det liksom idag utses en smittskyddsansvarig läkare
inom varje primärkommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska LäkaresäUskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen lägger betydelsefulla arbetsuppgifter och
betydande ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på smittskyddsläkarna. Dessa skall tilläggas
myndighetsuppgifter och kun-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>na besluta om olika
rättigheter och skyldigheter för enskilda. "Sett ur Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>räUssäkerhetssynpunkt
är frågan om läkarens kunskaper en viktig Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>aspekt", (s. 77). Det
är därför förvånande att utredaren inte är beredd att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslå särskilda
kompetenskrav. Man förutsätter dock att "uppgiften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>läggs
på läkare med kunskaper inom infektionssjukdomarnas område eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inom mikrobiologi
kompletterad med viss epidemiologisk erfarenhet", (s. ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>78).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska Läkaresällskapet bör krav ställas på specialistkompetens inom någon av
specialiteterna infektionssjukdomar, klinisk bakteriologi eller klinisk
virologi. Dämtöver bör ytterligare krav ställas på epidemiolo-. gisk och
administrativ erfarenhet och utbildning. Det kan i detta sammanhang nämnas att
i åtskilliga andra länder en Master of Public Health utgör krav för tjänst med
motsvarande myndighetsbefogenheter. Den utbildningslinje vid Nordiska
Hälsovårdshögskolan i Göteborg som ligger närmast till för svenskar har
alldeles för låg kapacitet och måste dessutom ses över för att passa behovet.
Frågan bör ytteriigare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att smittskyddsläkarens verksamhet kommer att vara förenad med
betydande inslag av myndighetsutövning vill Sällskapet ifrågasätta
lämpligheten av att samma person också företräder patientens intressen.
Särskilt känslig kan frågan bli om de sexuellt överförbara sjukdomarna inkluderas
i ansvarsområdet. En konflikt niellan samhällets intresse av effektiva metoder
mot smittspridning och patientens behov av anonymitet och integritet kan
uppstå. Denna motsättning har varit särskilt tydlig i samband med
kartläggningen av AIDS-situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
läkare skall ha skyldighet att biträda i smittskyddsarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sällskapet
stöder denna regel och vill understryka betydelsen av att viss förebyggande
sjukvård utnyttjas rationellt i detta sammanhang t ex barnhälsovård och
skolhålsovård. Anmälningsplikt till skolhälsovården av inträffade fall av
tuberkulos och hepatit borde övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
har ingen erinran mot att en smittskyddsläkare i varje landsting ges
huvudansvaret för smittskyddsarbetet. Det är också viktigt att alla läkare får
skyldighet att delta i smittskyddsarbetet. När det gäller STD är det emellertid
en fömtsättning att läkarna ges tillräcklig utbildning så att de kan lämna
praktiska råd till den smittade om hur denne ska hantera sin sexualitet. När
det gäller att lämna sådana råd, som alltså inte är förhållningsregler, bör
det övervägas om inte andra yrkesgrupper inom landstingen kan vara bättre
lämpade för sådana uppgifter. De som drabbats av STD bör erbjudas att få råd av
kuratorer, barnmorskor etc som särskilt utbildas för uppgiften. Ungdomar ska
företrädesvis kunna få råd på ungdomsmottagningar, skolornas
preventivmedelsrådgivningar och andra mofiagningar som är särskilt inriktade på
ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ocksä centralt att landstingen inte upprätthåller bostadsbandet<br>
när det gäller vilken läkare som STD-drabbade ska vända sig till. RFSUs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>erfarenhet är att många
smittade ogärna söker sig till vårdmottagningar där Prop. 1988/89:5 de kan
bli igenkända. Det gäller i synnerhet på små orter. Det är därför av Bilaga
3 utomordentlig betydelse att de som tror sig bära STD-smitta kan vända sig
vart de vill inom landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets uppfattning är det viktigt att se till att den typ av bindande
föreskrifter som kan vara aktuella enligt smittskyddslagen blir så enhetliga
som det är möjligt. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt av utomordentligt stor
vikt att råd och information till patienter inte blir godtyckligt beroende av
vilken läkare man råkar träffa på. Utredaren konstaterar ju också själv i
betänkandet (sid 98) att sjuka och smittbärare inte alltid får tillräcklig
information samt att förhållandena växlar beroende på vem som ger informationen
och beroende på vilken infektion det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att begränsa rätten att ge bindande förhållningsorder till smittskyddsläkaren
synes därför vara välgrundat. I det förslag till lagtext som utredaren
framlägger är det emellertid inte tillfredsställande uttryckt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 § skall läkaren ge den smittade information om sjukdomens art och smittsamhet
samt råd om vilka åtgärder den smittade bör vidta för att hindra
smittspridning. Här framgår inte att patienten inte har någon skyldighet att
följa dessa råd. Detta bör klart och tydligt finnas utsagt. Enligt 8 § skall
läkaren anmäla patienten till smittskyddsläkaren om han har anledning att anta
att den smittade inte kommer följa de råd som läkaren skall ge enligt 7 §,
eller om läkaren kunnat konstatera att den smittade inte har följt givna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets mening måste det i lagtexten framgå att anmälan till smittskyddsläkaren
om att en smittad person inte följt eller antas komma att följa givna råd, bara
får göras om det är smittskyddsläkarens bindande föreskrifter han eller hon
inte följt. Enligt förbundets uppfattning är det oacceptabelt att den smittade
anmäls för ohörsamhet om det inte förelegat någon laglig skyldighet att följa
råd och anvisningar (tex sådana råd som den behandlande läkaren själv har
bestämt sig för).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddstjänstemannaförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarna
förordar att den personaliga informationen om sjukdomen och<br>
ev smittskyddsföreskrifter skall ges av varje läkare i samband med den<br>
vanliga anamnestagningen. Därvid föreslår utredarna att föreskrifter om<br>
hygien m m kan lämnas i form av färdigtryckt information från t ex SoS.<br>
Kontakt med övriga myndighetspersoner skall därvid elimineras. Vi anser<br>
att detta är att grovt underskatta det värde det ligger i att i lugn och ro,<br>
kanske i den smittförandes hem, diskutera igenom situationen, ge informa<br>
tion och hygienföreskrifter samt ta reda på förlopp och eventuella sprid<br>
ningsvägar. Att på detta sätt minska den smittades möjligheter att fä<br>
information och så tidigt som möjligt ge information om smittspridnings<br>
vägar etc förefaller synnerligen ogenomtänkt och ologiskt. Speciellt som<br>
man i utredningen vidgår att den läkare som föreslås bli den smittades enda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>myndighetskontakt har
begränsat kunnande inom ämnesområdet. Dessut- Prop. 1988/89:5 om måste
sannolikt MHN ändå kontakta vederbörande för att vidta åtgär- Bilaga 3 der
enligt annan lagstiftning vilket dä blir ett påhäng i efterhand och kommer
därmed sannolikt att uppfattas extra negafivt av den berörde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
sjukvårdsstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
31 § i gällande smittskyddslag kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer beträffande försvarsmakten meddela föreskrifter som avviker från
denna lag. 31 § har sin motsvarighet i 22 § i förslag till ny smittskyddslag. 1
tjänstemeddelanden för försvarsmakten (TKG 443:730111) har regeringen meddelat
att SjvS har tillsynen över bekämpandet av smittsamma sjukdomar inom
försvarsmakten och att SjvS i samråd med socialstyrelsen skall meddela råd och
anvisningar till ledning för försvarsmakten. Med de speciella förhållanden som
råder inom försvarsmakten är det av vikt att tillsynen, liksom sker enligt
hälsoskyddslagen, livsmedelslagen m.fl.författningar, även fortsättningsvis
utövas av SjvS. För att SjvS funktion som tillsynsmyndighet skall klargöras
samfidigt som smittskyddslagen träder i kraft finner SjvS det lämpligt att
tillsynsansvaret meddelas direkt i smittskyddslagen (jfr hälsoskyddslagen 15
§). Efter 20 § förslag till smittskyddslag föreslås en ny mbrik
"Försvarsmakten" med efterföljande text: "Inom försvarsmakten
svarar försvarets sjukvårdsstyrelse för smittskyddet och tillsynen över
smittskyddet". Till följd av denna paragraf föreslår en ny paragraf efter
9 § i förslag till smittskyddsförordning: SjvS skall meddela allmänna råd och i
samråd med socialstyrelsen utfärda föreskrifter till ledning för
försvarsmakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
får enligt utredarens förslag till smittskyddslag den centrala tillsynen över
smittskyddet (§ 20) och regeringen får enligt 22 § rätt att utfärda
föreskrifter bl.a. till skydd för enskilda. Denna senare rätt kan också enligt
lagen överlåtas på annan myndighet. Socialstyrelsen fömtsätter att styrelsen
ges behörighet att meddela sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
vill i detta sammanhang understryka angelägenheten av att en central myndighet
- i detta fall socialstyrelsen - ges ett samlat ledningsansvar vid utbrott av
landsomfattande epidemier. Detta är enligt styrelsens bedömning till gagn för
det samlade smittskyddet i riket. Det är likaså lämpligt att socialstyrelsen
åläggs inte bara att utöva tillsynen över smittskyddet i riket utan också ges
skyldighet att leda och samordna smittskyddet. Detta bör enligt
socialstyrelsens uppfattning tydligare avspegla sig i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
vissa förhållanden måste föreskrifter och allmänna råd från soci<br>
alstyrelsen kunna utfärdas med mycket kort varsel. 1 sådana situafioner<br>
föreligger med hänsyn fill folkhälsan inte den tid för samråd med och<br>
godkännande från olika intressenter, i första hand kommuner och lands-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ting, som nuvarande
bestämmelser fömtsätter. Vid epidemier och risk för Prop. 1988/89:5
epidemier med ett snabbt förlopp bör därför socialstyrelsen vara undanta-
Bilaga 3 get frän reglerna i kungörelsen (1970:641) om begränsning av
myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller möjligheterna att meddela föreskrifter skall observeras att
socialstyrelsen med stöd av 3 § fillsynslagen (SFS 1980:11) kan meddela de
föreskrifter för hälso- oCh sjukvårdspersonal som behövs till skydd för
enskilda eller för verksamhetens bedrivande i övrigt. Enligt 19 § andra stycket
hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) får socialstyrelsen inom hälso- och
sjukvården dessutom meddela föreskrifter till skydd för enskilda. Det borde
närmare ha analyserats vilket behov det däriitöver finns att jämväl med stöd av
smittskyddslagen meddela föreskrifter. Nu har i specialmotiveringen inte
närmare beskrivits förhållandet mellan bemyndiganden i de nu nämnda lagarna
och den föreslagna regeln i 22 § första stycket 4 punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säkra sarnordningen av den centrala ledningen av smittskyddsarbetet i
landet har initiativ tagits på verksledningsnivå. Socialstyrelsen kan i ökad
omfattning utnyttja SBL:s medicinska expertis som föredragande och deltagande i
ärenden rörande smittskydd. I samråd mellan socialstyrelsen och SBL bör en
kontinuerlig översyn göras av behovet att revidera listorna över
"allmänfarliga" resp. anmälningspliktiga sjukdomar. Vikten av
samarbete borde markeras i smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åtgärder mot smittspridning skall kunna sättas in snabbt är det viktigt med
bl. a. väl inarbetade rutiner för samarbete mellan miljö- och hälsoskyddsnärnnd
och smiUskyddsläkare. Det är därför angeläget som utredningen föreslår att
socialstyrelsen utfärdar föreskrifter om innehållet i anmälan om andra
anmälningspliktiga sjukdomar än de allmänfarliga på sådant sätt att inga
tveksamheter uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landsting</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
utredningsverksamhet, som startas av Statens bakteriologiska labora<br>
torium (SBL), Sgm får anmälan om allmänfarlig eller anmälningspliktig<br>
sjukdom från behandlande läkare samtidigt som smittskyddsläkaren, skall<br>
ske i intimt samarbete med respekfive landsting genom dess smittskyddslä<br>
kare. Detsamma bör gälla informationsverksamhet initierad av SBL. Detta<br>
är nödvändigt för att undvika dubbelarbete och samordna riks- och lands-<br>
fingsåtgärder så att de får så stor effekt som möjligt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommunstyrelse</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör övervägas om inte statsepidemiologen (SBL) bör
nämnas i lagtex-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,ten. Behovet av en central smittskyddsledning är stort
och måste betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen utövar tillsynen över smittskyddet (§ 20)
medan Statens bakteriologiska laboratorium skall ha rollen som expert och
rådgivare inom smittskyddet. Laboratoriet har möjligheter att följa och
analysera det nationella och internationella epidemiläget på ett sätt som andra
laboratorier saknar. Dess uppgifter läggs fast i en instruktion och inte i
smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sällskapet har inget att invända mot föreslagen
konstmktion men önskar understryka behovet av en samordnad central
smittskyddsledning. Särskilt måste härvid framhållas att Socialstyrelsen i sin
fasta organisation saknar medicinsk kompetens som motsvarar uppdragets
betydelse. Det är därför av största betydelse att Socialstyrelsen och SBL
samverkar effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan mellan landsting och andra myndigheter har
bedömts så viktig att den lagfästs. En liknande lösning eller annan
formalisering bör prövas även för samverkan mellan Socialstyrelsen och SBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Inforrnationsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren framhåller att det utöver upplysningar till
enskilda även behövs<br>
en mer generell information till allmänheten om allmänfarliga och andra</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>' -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>smittsamma sjukdomar. Socialstyrelsen instämmer i detta.
Styrelsen vill också påpeka att utöver landstingen har även andra myndigheter
och samhällsinstitufioner ansvar för informationsinsatser. Det gäller t. ex.
skolan, socialtjänsten, den kommunala fritidsverksamheten, föreningar och
andra organisationer. Samarbete och samordning är enligt socialstyrelsen
nödvändigt för att dessa insatser skall ge största möjliga effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om allmänfarliga sjukdomar och smittskydd är
en del av skolans hälsofostran. Skolhälsovården är här skolans medicinska sakkunskap,
som kan bibringa lärarna nödvändig ny kunskap och även ta del i den direkta
upplysningen och fostran av eleverna. Ibland krävs dock en djupare kunskap.
Det är därför önskvärt att i smittskyddsläkarens skyldigheter ingår att bistå
skolan vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens veterinärmedicinska anstalt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVA instämmer i utredarens förslag att smittskyddsläkaren
får huvudan<br>
svaret för informationen vid fall av allmänfariiga sjukdomar. Då i många</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
objektinriktade åtgärder är nödvändiga torde emellertid samverkan Prop.
1988/89:5 mellan olika myndigheter även vad gäller information vara av största
vikt. Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett framgångsrikt personinriktat smittskyddsarbete erfordras i de flesta fall
en avsevärd informationsverksamhet t.ex. vid smitta på daghem och andra
institutioner. Såväl sakkunskap som närhet och lokalkännedom men framför allt
praktisk erfarenhet krävs för att sådan information skall nå avsedd effekt. I
utredningen har förutsatts att smittskyddsläkaren skall ha ett ansvar för
informationen för samtliga kommuner i länet vid förekommande fall av
allmänfarlig sjukdom. Länsstyrelsen anser i motsats härtill att det ligger
närmast till hands att primärvården, var och en inom sitt primärvårdsområde,
bör vara beredd att överta denna arbetsuppgift och svara för den sakkunskap och
den kontinuitet som krävs härför. Om informationsansvaret i stället skulle
läggas på smittskyddsläkaren erfordras att betydande resurser ställs till
dennes förfogande. Även ur denna synpunkt är den nuvarande ordningen med en för
smittskyddsarbetet särskilt utsedd distriktsläkare inom varje
primärvårdsområde/primärkommun synnerligen lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett fullständigt fungerande smittskydd är det viktigt att det också ges
information om det objektinriktade smittskyddet. Här bör såväl länsstyrelsen
som miljö- och hälsoskyddsnämnden ha ansvar för erforderlig information och
att detta bör tydligare framgå i anvisningarna till nya smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informations-
och upplysningsverksamhet är enligt utredaren en mycket väsentlig del av
smittskyddet och stort ansvar har lagts på Socialstyrelsen och
Smittskyddsläkare. Svenska Läkaresällskapet vill upprepa sin oro över att
Socialstyrelsen saknar tillräcklig medicinsk kompetens för detta ansvar och att
inga behörighetskrav fastställts för smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
har tidigare påpekat vikten av att ideella organisationer som informerar om t.
ex. STD ges tillräckligt stöd för att kunna tillgodose de krav som ställs på
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
har genom sin verksamhet på olika sätt bred erfarenhet av direkt kommunikation
med människor. Vär erfarenhet är den, att RFSUs oberoende ställning ger oss
goda möjligheter att utan moraliserande bitoner lämna upplysning om STD och hur
man skyddar sig mot sådana sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
är berett att inom ramen för de resurser som ställs till förbundets förfogande
åta sig ett stort ansvar i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i sammanhanget påpekas att det senaste årets ÄIDS-debatt<br>
synes ha trängt tillbaka informationen om övriga STD. RFSU menar att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är
olyckligt. Klamydiainfektioner kommer inom överskådlig tid att Prop.
1988/89:5 vålla skador med allvarliga följder. Således beräknas antalet
klamydiafall Bilaga 3 1984 till 120000. Flertalet äggledarinflammationer
beror på klamydia. Ca 2000 kvinnor bli varje år infertila, flertalet på grund
av STD. Antalet utomkvedshavandeskap har ökat. Till helt övervägande del beror
detta på klamydiainfektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra STD ökar oroväckande. Det gäller exempelvis kondylom.
I ett intensifierat upplysningsarbete om de STD som omfattas av smittskyddslagen
kan upplysning också lämnas om andra allvarliga STD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFSU har därför uppfattningen att det fortsatta
smittskyddsarbetet när det gäller STD inte bör koncentreras till HTLV-III, utan
syftet måste vara att ge en bred upplysning om de olika sjukdomar som hänförs
under begreppet STD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälningsförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett skäl för att begränsa anmälningsskyldigheten till
att omfatta endast läkare anför kommittén (s 84) att de flesta människor som
blir sjuka numera självmant söker läkare för undersökning och vård. Ätt det
förhåller sig så kan enligt DVs mening inte tas för givet när det gäller dem
som ådragit sig infektion av HTLV-llI-vims. Sådan infektion har numera hänförts
till de veneriska sjukdomarna (SFS 1985:742) och måste antas komma att anses
som en allmänfarlig sjukdom i enlighet med 1 § förslaget fill smittskyddsförordning.
Det är naturligtvis av utomordentlig betydelse att befogade misstankar om att
någon har en allmänfarlig sjukdom snabbt kan vidarebefordras till vederbörande
smittskyddsläkare. DV anser att anmälningsskyldighet även skall åvila t.ex.
socialnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, polismyndighet och föreståndare för
vårdanstalt eller annan liknande inrättning. I vart fall bör
sekretesslagstiftningen utformas så att nämnda organ kan göra anmälan fill
smittskyddsläkaren i de fall det är särskilt påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen instämmer i utredarens förslag att det är
orealistiskt att var och en skall anmäla misstänkt allmänfarlig sjukdom hos
andra. Däremot är en skyldighet motiverad för den enskilde att söka läkare, om
han misstänker sådan sjukdom hos sig själv. Ytterligare synpunkter på detta
förs fram nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omorganisation av smittskyddet tillsammans med att
anmälningsplik<br>
ten begränsas fill att gälla enbart för läkare innebär att fall av allmänfariig<br>
sjukdom som upptäcks genom att livsmedelslagstiftningen tillämpas, inte<br>
nödvändigtvis kommer till smittskyddsläkarens kännedom. Vid provtag<br>
ning på viss livsmedelspersonal i samband med vistelse utanför Norden<br>
mer än fem dagar behöver inte nödvändigtvis läkare vara inkopplad. Van<br>
ligtvis sköts detta genom kontakt mellan arbetsgivare och miljö- och hälso-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skyddsnämnden. För närvarande
har miljö- och hälsoskyddsnämnden an- Prop. 1988/89:5-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svaret även för det
personinriktade smittskyddet och kan genom den Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>distriktsläkare som har
skyldigheter enligt smittskyddslagen också anmäla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till smittskyddsläkaren
och statens bakteriologiska laboratorium (SBL). I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och med att denna nära
kontakt mellan miljö- och hälsoskyddsnämnd och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>distriktsläkaren nu
försvinner kan dessa sjukdomsfall komma att undgå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt tillstyrker socialstyrelsen att all anmärkningsvärd anhopning av fall av
andra misstänkta smittsamma sjukdomar blir föremål för anmälningsplikt liksom
att riktade undersökningar kan genomförs. Resulteten av redan genomförda sådana
har varit mycket goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
tillstyrker vidare att anmälan av samtliga anmälningspliktiga sjukdomar skall
ske direkt till statens bakteriologiska laboratorium. Härigenom ges möjlighet
till en helhetsövervakning av smittskyddsläget i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen till 8 § anges att anmälan skall göras till smittskyddsläkaren
i det landsting, där patienten vistas. Detta framgår emellertid inte av
lagtexten. Det är också osäkerhet vad utredaren avser med "vistas".
Är det där den smittade faktiskt befinner sig eller är det där hand
stadigvarande har sin vistelse? En undersökningsplikt i något av dessa
avseenden lägger en onödig stor börda på läkaren. Det är enligt socialstyrelsens
uppfattning rimligt att anmälan alltid görs till smittskyddsläkaren i det
landsting där läkaren har sin praktik/arbetsplats. Det bör sedan ankomma på
smittskyddsläkaren att föra över ärendet till sin kollega i annat landsting, om
ärendet lämpligare handläggs där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte rimligt att den enskildes skyldighet att söka läkare begränsas till det
fall, då denne anmodas av smittskyddsläkaren (eller annan myndighet) att göra
så. Var och en som har anledning anta att han lider av en allmänfarlig sjukdom
eller för smitta av sådan sjukdom måste själv ha en lagfäst skyldighet att söka
läkare. I annat fall missar man själva poängen med lagstiftningen. Om skyldigheter
inträder först efter ett myndighetsingripande får lagen en klar
tvångskaraktär. Det är nödvändigt att man från början lägger vikten vid den
enskildes eget ansvar ocksä för sin omgivning. Först om detta ansvar inte tas,
finns anledning till myndighetsingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är rimligt att ur 6 § föra bort de skyldigheter den enskilde har att följa
meddelade förelägganden och föra över dessa till en särskild paragraf kopplad
till smittskyddsläkarens befogenheter. 6 § bör endast handla om de skyldigheter
den enskilde har att vidta olika åtgärder. Dessa bör i första hand innefatta
skyldighet att söka läkare och underkasta sig undersökning samt skyldighet att
följa meddelade råd. Det är också rimligt att i 6 § föreskriva en skyldighet
för den smittade att lämna upplysningar om olika tänkbara smittvägar.
Socialstyrelsen anser att en sådan skyldighet bör vara förenad med en möjlighet
att förelägga vid vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är positivt att uppgift om landstingskommuns skyldighet att samver<br>
ka med andra myndigheter finns inskriven i lagtexten. Enligt socialstyrel<br>
sens uppfattning bör denna skyldighet utvidgas. För miljö- och hälso<br>
skyddsnämnden, som i de flesta fall blir handläggande myndighet för<br>
åtgärder som behöver vidtas enligt annan lagstiftning, torde det vara av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stort värde att snabbt få
kännedom om misstänkta smittkällor i kommu- Prop. 1988/89:5 nen. Därför bör
en skyldighet för varje läkare att i sådana fall rapportera Bilaga 3 ,
direkt till denna nämnd även finnas inskriven i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget till smittskyddsförordning skall anmälan göras senast dagen efter
sjukdomen har konstaterats. Statens bakteriologiska laboratorium skall
sammanställa anmälningarna och sedan sända dessa fill berörda myndigheter. Då
det gäller matförgiftningar som faller inom livsmedelsverkets ansvarsområde är
den föreslagna rutinen ej till fyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
har konstaterat att det finns sjukdomar som inte är allmänfarliga men för
vilka det föreligger behov av ingripande med stöd ay annan lagstiftning. I
lagförslagets § 4 står det att landstingskommunen skall samverka med andra
myndigheter i frågor som rör smittskyddet och i 10 § att smittskyddsläkaren
skall underrätta berörd tillsynsmyndighet oni objektinriktade åtgärder kan
komma ifråga vid anmälan om allmänfarlig sjukdom. Ur livsmedelslagstiftningens
synpunkt är det otillfredsställande att detta således inte avses gälla de
anmälningspliktiga sjukdomarna. Överhuvudtaget borde kontktytan mellan
smittskyddsläkaren och andra myndigheter -särskilt miljö- och
hälsoskyddsnämnden - ha diskuterats. Det är framförallt genom sjukvården som
misstankar om livsmedelsburna infektioner och intoxikationer kan registreras.
Det är därför nödvändigt att sådan information snarast överförs till berörd
myndighet oavsett om den är allmänfarlig eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbelarskyddsstyrdsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 § i förslaget till smittskyddslag skall varje läkare försöka utröna
smittkälla och smittvägar och enligt 8 § göra anmälan till smittskyddsläkaren.
I förslag till smittskyddsförordning 3 § finns angivet vilka uppgifter.en sådan
anmälan skall innehålla, bl.a. namn och adress på personer som smittämnet kan
ha kommit ifrån och förts vidare till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns skäl att förmoda att smittsamma sjukdomar ådragna genom arbetet, t. ex.
hos sjukvårdspersonal, är underrapporterade i informationssystemet för
arbetsskador (ISA). Detta kan leda till att smittriskerna inom vissa yrken och
på vissa arbetsplatser inte upptäcks. Genom att i den nya lagen ålägga den
anmälande läkaren att rapportera den smittades arbetsplats och yrke samt ange
om smittan sannolikt förorsakats genom arbetet skulle en identifiering av
smittrisker i arbetsmiljön underlättas. Sistnämnda behov kan förhoppningsvis
tillgodoses i den utformning av blankett som skall göras av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
veterinärmedicinska anstalt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya former för anmälan som utredaren föreslår synes avsevärt förenkla<br>
anmälningsrutinerna jämfört med nuvarande förhållanden. Då inga anmäl<br>
ningar kommer att göras till miljö-'och hälsoskyddsnämnder anser SVA</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det vara mycket viktigt
med regelbundna möten mellan smittskyddsläkare Prop. 1988/89:5 ' och fr a
hälso- och miljöskyddsnämnd, där anmälningar av speciellt intres- Bilaga 3
se kan dryftas och objektinriktade åtgärder kan diskuteras. SVA hälsar därför
med tillfredsställelse att utredaren så starkt betonar vikten av samverkan
mellan smittskyddsläkare och övriga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försvarels
sjukvårdsstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anser att också anmärkningsvärda anhopningar av fall av smittsamma eller misstänkt
smittsamma, allvarliga sjukdomar bör anmälas enligt smittskyddslagen. SjvS
delar denna uppfattning och vill betona vikten av en noggrann epidemiologisk
kartläggning av smittsamma sjukdomar under fredstid. En sådan kartläggning med
avseende på agens, frekvens, säsongvariation och geografisk utbredning är en
förutsättning för att på ett fidigt stadium uppdaga och vidta åtgärder mot
förtäckt B-krigföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
smittskydd avses åtgärder för att hindra spridning av smittämnen som kan orsaka
allmänfarliga sjukdomar (jfr 3 § i förslaget). Det är därför viktigt att
läkaren anmäler fall inte bara av konstaterad eller skäligen misstänkt
allmänfarlig eller annan anmälningspliktig sjukdom, vilket föreslagits, utan
även en infektion av smittämnen som kan orsaka sådan sjukdom, t.ex. infekfion
av HTLV-III-virus, som kan utveckla sjukdomstillståndet AIDS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
personinriktade smittskyddet bör enligt länsrättens uppfattning liksom för
närvarande utgå från en skyldighet för envar som har anledning antaga att han
eller hon lider av allmänfarlig smittsjukdom att söka läkare och underkasta sig
den undersökning och behandling som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag att skyldigheter för den enskilde skulle inträda först efter anmodan
från smittskyddsläkaren framstår som mindre välbetänkt. Redan osanktionerade
lagens bud torde för flertalet medborgare ha karaktär av ett tungt rättesnöre.
En lagfäst skyldighet skulle också ha stor betydelse för läkarna i deras
vårdarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste i lag anges åtminstone i huvudsak under vilka omständigheter den
enskildes skyldighet inträder, d. v. s. under vilka omständigheter den enskilde
har anledning misstänka att han drabbats av allmänfarlig smittsjukdom. Ofta
torde detta inte inträffa förrän efter påpekande av vårdlåka-re eller
smittskyddsläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enskilde bör också vara skyldig att lämna upplysningar om varifrån han kan ha
blivit smittad och till vilka han kan antas ha överfört smittämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
8 § måste med hänsyn till avgränsningen mot integritetsaspekter anges<br>
åtminstone i huvuddrag vad som skall anmälas eller inte anmälas. 1 vart fall<br>
till SBL borde inte behöva sändas personidentifierbara uppgifter.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och
Bohus län</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälningsskyldighet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att varje läkare skall anmäla fall av konstaterad eller skäligen
misstänkt allmänfarlig sjukdom. Länsrätten anser att det är lämpligt att en
sådan skyldighet införs även för andra myndigheter som kommer i kontakt med
dessa gmpper av människor. Samhällsintresset av att begränsa spridningen av
allmänfarliga sjukdomar bör få ta över den enskildes integritetsskydd i dessa
fall. De myndigheter som har uppgifter på smittskyddsområdet bör också
uttryckligen åläggas att samarbeta och att ge varandra de uppgifter som behövs
för en effektiv bekämpning av allmänfarliga sjukdomar. Några sekretesshinder
bör inte få finnas för ett sådant informationsutbyte. Länsrätten anser också
att var och en som vet eller som har skälig anledning att misstänka att han är
smittad bör vara skyldig att söka läkare. Någon allmän anmälningsskyldighet för
alla medborgare bör däremot inte komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplysningsskyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är smittad bör vara skyldig att upplysa om var han kan antas ha fått
smittan och om han kan ha fört smittan vidare. Han bör vara skyldig att lämna
sådana uppgifter att smittospridare och de som kan ha fått smittan genom honom
kan nås. Smittskyddslåkaren bör ges en befogenhet att förelägga den smittade
att lämna upplysningar av denna art. Vite är en tänkbar sanktion om den
smittade inte rättar sig efter föreläggandet. Länsrätten har svårt att bedöma
behovet av samma skyldighet för den som skäligen kan misstänkas vara smittad.
Rent principiellt bör tvångsåtgärder inte sträcka sig längre än vad som är
absolut nödvändigt. Å andra sidan är samhällsintresset av att begränsa
smittoriskerna mycket starkt. Länsrätten anser därför att det allvarligt bör
övervägas att införa en sådan skyldighet även för misstänkt smittade. Det är
möjligt att det finns behov av olika regler för konstaterat smittade personer
och personer som skäligen kan misstänkas ha en allmänfarlig sjukdom även i
andra sammanhang. Utredarens förslag i 5 § att med smittade jämställa
sistnämnda grupper av personer, kan därför behöva modifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att ett samarbete mellan berörda tjänstemän och myndigheter är
välorganiserat och kontinuerligt. Därför bör smittskyddslagen och dess
följdbestämmelser ha tydligare anvisningar om att smittskyddsläkare skall
anmäla såväl allmänfarliga som anmälningspliktiga sjukdomar till såväl
länsstyrelse som berörd miljö- och hälsoskyddsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
geografiska ansvarsområde är en region som mot<br>
svarar ett län. Enbart det är skäl nog för att anmälan skall gå över till<br>
länsstyrelsen som enligt sin instruktion har regionalt ansvar för hälso<br>
skydd, livsmedelskontroll, epizootibekämpning etc. För objektsmittskyd<br>
det är det angeläget att enstaka fall i olika kommuner uppmärksammas av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
samordnande myndighet och att åtgärderna också samordnas inom en Prop.
1988/89:5<br>
hel berörd region.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 10 § i nya smittskyddslagen skall
smittskyddsläkaren vidta vissa åtgärder vid allmänfarlig sjukdom. Men
paragrafen har brister på två punkter. Bl. a. omnämns inte hur en
anmälningspliktig sjukdom skall anmälas vidare till berörd tillsynsmyndighet
för eventuella objektinriktade åtgärder. Det framgår inte vem som-skall bedöma
"om objektinriktade åtgärder kan komma ifråga". Förmodligen avses att
smittskyddsläkaren skall avgöra detta. Men det är att lägga ett onödigt stort
ansvar på smittskyddsläkaren att bl. a. ha så detaljerade kunskaper om
djursjukdomar att han kan avgöra om åtgärder skall vidtas mot djuren som
objekt. Därför bör enligt länsstyrelsens mening 10 § formuleras så att
sniittskyddsläkaren alltid skall underrätta tillsynsmyndigheten om såväl
allmänfariiga som anmälningspliktiga sjukdomar. Eftersom dessa fall enligt
utredningen inte torde bli alltför ofta förekommande kan inte underrättelseskyldigheten'bli
särskilt betungande. Det är lämpligt att i anvisningar precisera vilka tillsynsmyndigheter
som avses och därvid se till att länsstyrelsen som regional tillsynsmyndighet
tas med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppfylla detta krav anser kommunförbundet det
.vara rimligt att miljö- och hälsoskyddsnämnderna direkt och på ett så tidigt
stadium som möjligt fär vetskap om vilka allmänfarliga och andra
anmälningspliktiga sjukdomar som inträffar i kommunen. Nämnden kan då snabbt
sätta in sina resurser för att spåra smittkällan. Detta är sårskilt
betydelsefullt vid sjukdomsfall, där smittkällan antas vara infekterade
livsmedel, infekterat dricksvatten eller badvatten. Nuvarande anmälningssystem,
där anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar, utom de sexuellt överförda smittsamma
sjukdomarna, anmäls till miljö- och hälsoskyddsnämnden bör därför behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 § och 2 § smittskyddsförordningen föreskrives vilka
sjukdomar som skall vara anmälningspliktiga enligt 8 § smittskyddslagen. Även
om det inte klart utsäges torde avsikten vara att såväl sjukdomsfall som symptomfria
smittbärare skall anmälas. Detta bör dock ej gälla meningokockinfektion,
eftersom 5-10 procent av befolkningen är bärare av meningokoc-ker i svalget.
Givetvis gäller, det ej heller "mikrobiell matförgiftning", eftersom
de smittämnen som orsakar matförgiftning i andra sammanhang ofta är harmlösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lägger ansvaret för smittskyddsbekämpningen på
landstinget och<br>
dess smittskyddsläkare utan att samtidigt ge landstinget och/eller smitta<br>
skyddsläkaren de möjligheter som krävs om man skall kunna bedriva ett</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snabbt och effektivt smittskyddsarbete. Ett sådant kan
äventyras genom Prop. 1988/89:5 den föreslagna uppdelningen av åtgärder i
personinriktade, som landsting- Bilaga 3 et svarar för, och objektinriktade,
som kommuner och länsstyrelser ansvarar för. I många fall torde man genom
samråd gemensamt kunna nå målet men ibland kan hänsyn andra än
smittskyddsintressen, t. ex. ekonomiska, som de objektinriktade myndigheterna
är skyldiga att beakta, bidraga till att åtgärder insätts för sent eller blir
otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför måste smittskyddslagen och/eller andra tillämpliga
lagar innehålla skyldighet för myndigheter med ansvar för objektinriktade
åtgärder att omgående rapportera till smittskyddsläkaren om förhållanden eller
tillbud som innebär risk för smittspridning till människa. Dessa myndigheter
bör också åläggas att omgående anmäla patienter med riskyrken, som misstänks
vara smittade med allmänfarlig sjukdom, till smittskyddsläkaren så att sådana
personer inte börjar arbeta innan diagnosen ställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren måste också ges möjlighet att vid behov
kunna initiera objektinriktade åtgärder, t. ex. provtagning i olika
produktionsled, av annan myndighet om det krävs för att förhindra
smittspridning och undvika tidsförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De myndigheter som ansvarar för objektinriktade
utredningar och åtgärder måste informeras om landstingets kompetens och ges
möjlighet att utnyttja denna sä att inte smittskyddsaspekterna lämnas därhän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget har hänsyn till den enskilda patientens
rättigheter och hans/hennes integritet gått ut över hans/hennes rimliga
skyldigheter respektive sjukvårdens möjligheter att ge bästa och mest
effektiva vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför bör den nya smittskyddslagen innehålla föreskrifter
om att den enskilda personen, som vet eller pä goda grunder misstänker sig vara
smittad med en allmänfarlig sjukdom, har skyldighet att taga kontakt med
sjukvården för utredning och undersökning. En sådan föreskrift bör utformas så
att det klart framgår att huvudsyftet är att betona att såväl patienten som
sjukvården har ett gemensamt ansvar för arbetet med att förebygga spridning av
smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänsteläkarrapporten bör inte avskaffas med tanke på att
nya vaccinationer nyss införts och ytterligare nya vaccinationer stundar. Med
de riktade undersökningar som utredningen föreslår kan man nämligen inte
förvänta sig att lokalisera lokala infektionsöar orsakade av bristande vaccinationsanslag.
För att göra tjänsteläkarrapporten bättre bör istället sjukhusens
akutmottagningar, barn- och infektionsklinikerna också åläggas rapporteringsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplysningsplikten enligt 3 § smittskyddsförordningen
anser förvaltnings<br>
utskottet vara för vittgående. När det gäller sexuellt överförda sjukdomar<br>
och möjligen Hepatit B är det rimligt att begära uppgift om person som kan<br>
ha överfört smittan och om personer som smittan kan ha överförts till. Del<br>
går dock i allmänhet inte att lägga samma krav på övriga allmänfarliga<br>
sjukdomar. Lagtexten; § 3 moni 2 föreslås kompletteras med "... samt då<br>
det är väsentligt för smittskyddsutredningen, namn ...".</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Örebro läns landsting</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- §
3 bör modifieras vad gäller punkt 2. Specifikation av fullständiga Bilaga 3<br>
personuppgifter på de personer som smittämnet kan ha kommit ifrån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
förts vidare till, är endast av intresse för smittskyddsläkaren, i den mån han
förväntas ingripa i smittskyddsarbetet. Om behandlande läkare själv gör
smittutredningen och kallar och kontrollerar misstänkta smittkällor och
smittkontakter är det inte rimligt med krav på att dessa anges i anmälan. Vad
gäller t.ex. syfilis och, om HTLV-III inkluderas i smittskyddslagen, även denna
sjukdom, är det till och med direkt olämpligt att dessa uppgifter medföljer
anmälan om läkaren själv tagit hand om kontaktspårningen. Punkt 2 bör istället
ha en sådan innebörd att anmälande läkare inlämnar sådana uppgifter som kan
vara av betydelse för smittskyddsläkaren i smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- 1
§ 4 angivet krav på anmälan senast dagen efter den dag sjukdomen<br>
konstaterats, är i praktiken svårt att efterleva, vårtor en modifiering bör<br>
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Enligt
smittskyddslagen § 8 skall anmälan ske både till smittskyddsläka<br>
ren och till Statens Bakteriologiska Laboratorium. Det övergripande<br>
epidemiologiska övervakningsarbetet och eventuellt centralt betingade<br>
smittskyddsåtgärder från statsepidemiologens sida kan rimligen inte ha<br>
sådan brådska att det är nödvändigt. Anmälan enligt smittskyddslagen §<br>
8 och §§ 3 och 4 i smittskyddsförordningen bör istället ske till smitt<br>
skyddsläkaren, som efter eventuell komplettering av epidemiologiska<br>
data, omedelbart sänder anmälan vidare till statsepidemiologen. Denna<br>
anmälan skulle därvid kunna ske kodifierat, varvid sekretessen i hand<br>
läggningen ytterligare skulle kunna skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anser att andra myndigheter, t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämnderna, ej behöver
ha lagstadgad skyldighet att anmäla allmänfarlig sjukdom. Detta motiveras med
att det absoluta flertalet av dessa sannolikt kommer till sjukvårdens kännedom,
då de sjuka själva söker läkare. Miljö-och hälsoskyddsnämndernas tillsyn enligt
Livsmedelslagen leder dock till ett ansenligt antal fynd av symptomlösa
smittbärare av allmänfarlig tarmsjukdom. Utskottet anser därför att
anmälningsplikt bör övervägas och helst stadgas för miljö- och
hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Värmlands
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är olyckligt att man tagit bort den allmänna skyldigheten för den enskilde att
underrätta smittskyddsansvarig läkare om han vet eller misstänker att han
lider av allmänfarlig sjukdom. En smittsamt sjuk är naturligtvis mycket
farligare för omgivningen om han inte har fått sakkunnig information om
smittvägar och råd eller föreskrifter om hur smitta skall kunna undvikas. Det
torde i stor utsträckning bero på slumpen om ett sådant fall kommer till
smittskyddsläkarens kännedom så att han kan anmodas att söka läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Norrbottens
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet
delar däremot utredningens uppfattning att de obli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gatoriska
tjänsteläkarrapporterna kan ersättas med riktade undersökningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sigtuna kommun</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden kommer i framfiden ej att automatiskt ""aga i
erhålla anmälan om fall av allmänfarlig sjukdom. Med tanke på att merparten av
de allmänfarliga sjukdomarna sprids från människa till människa via
verksamheter som ingår i miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsområden,
exempelvis livsmedelshygien (inkl dricksvatten), bostadshygien, renhållning,
djurhållning, lokaler för vård och omhändertagande, så innebär detta ett
avståndstagande av den lokala kunskap som finns för att snabbt avvärja fortsatt
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Väslerviks
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hittillsvarande anmälningsskyldigheten till miljö- och hälsoskyddsnämnden
beträffande allmänfarliga sjukdomar bör också bestå men med inskränkning för
vissa sexuellt överförda sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ystads
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är bl.a. mot denna bakgrund som utredarens förslag att slopa den ■
nuvarande rapporteringen till miljö- och hälsoskyddsnämnden ter sig något
förvånande. Visserligen betonas det i utredningen på ett flertal ställen vikten
av ett samarbete mellan den smittskyddsansvarige och övriga berörda instanser.
Det kan dock inte anses uteslutet att detta samarbete vid vissa fillfällen inte
kommer till stånd eller att det onödigt fördröjs. För miljö- och
hälsoskyddsnämnden synes det därför synnerligen väsentligt att samarbetet
säkerställs genom ändring i lagtexten så att den anmälningsplikt som
föreskrivs i 8 § i lagförslaget utsträcks att inte enbart gälla gentemot
smittskyddsläkaren och SBL utan även gentemot miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Smittskyddsläkarens åläggande enligt 10 § anser miljö- och hälsoskyddsnämnden i
detta sammanhang inte tillräcklig, då detta medför en helt onödig fördröjning
av de åtgärder miljö- och hälsoskyddsnämnden har att vidtaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser de sjukdomar där objektinriktade åtgärder inte kan bli aktuella kan den
regelmässiga rapporteringen till miljö- och hälsoskyddsnämnden dock utgå utan
hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utredarens förslag till smittskyddsförordning anser miljö-och
hälsoskyddsnämnden att smittskyddsläkarens bedömning skulle kunna underlättas
om den anmälan som anges i 3 § i lagförslaget även omfattade de smittades
sysselsättning. Detta är speciellt viktigt då det rör sig om patienter som är
sysselsatta inom s. k. riskyrken och då smittskyddsarbetet kan erfordra
objektinriktade åtgärder. Detsamma gäller för anmälan enligt 5 §
smittskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Härjedalens
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och hälsoskyddsnämnden vill vidare trycka på att det är av största<br>
vikt att rapportering sker till nämnden så snart objekts- eller omgivningsin-<br>
riktade åtgärder överhuvudtaget kan vara tänkbara.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACÖISR -
Sveriges läkarförbund</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En anmälan bör inte som idag, bara innefatta etiologisk
agens utan även "aga i sjukdomsfillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska LäkaresäUskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I smittskyddsförordningen § 3 sägs vilka uppgifter anmälan
om allmänfarlig sjukdom skall innehålla samt att Socialstyrelsen har
befogenhet att fastställa blankett och utfärda ytterligare föreskrifter om
uppgifter som skall ingå. Vissa är härvid av sådan betydelse att de borde
nämnas i förordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskap om insjukningsort är t. ex. av central betydelse
vid epidemiologiska utredningar, liksom kännedom om huruvida symtom föreligger
eller ej, så att inträffade kliniska fall och smittbärare kan redovisas var för
sig. Uppgift om den smittades yrke bör likaså ingå i anmälan och registreras
vid Statens Bakteriologiska Laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte sällan betydelsefullt att studera samband
mellan vissa infektionssjukdomar och viss yrkesverksamhet, t. ex. hepatit B
eller tuberkulos hos sjukvårdspersonal. Så länge den enskildes namn ej
registreras i laboratoriers register synes yrkestillhörigheten kunna
registreras utan att berättigade invändningar beträffande sekretesskyddet
behöver resas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anälan om inträffat fall av sjukdom bör innefatta
sjukdomstillstånd och inte endast som nu etiologiskt agens. Exempelvis bör det
anges på anmälan gonorroisk uretrit, gonorroisk salpingit eller gonorroisk
ögonsjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddsförordningen § 3 punkt I bör förtydligas sä att
det framgår om "födeistid" innebär enbart sex födelsesiffror eller
hela födelsenumret. Nuvarande kodregler för AIDS bygger på födelseår och de
fyra sista siffrorna i födelsenumret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom avser man att försvåra /omöjliggöra MHNs
förutsättningar att ingripa sä snart som möjligt då man föreslår att
änmälningsförfarandet skall ändras så att anmälan skall gå till landstingets
smittskyddsläkare (och SBL) som i sin tur skall granska anmälan och först
därefter informeras eventuellt MHN. Den som tror att man har särskilt stor
nytta av t.ex. livsmedelslagstiftningen kanske en vecka efter det att
livsmedlen, som kan ha orsakat t. ex. salmonella, redan sålts/serverats har
ingen större inblick i ' det epidemiologiska fältarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RFSU har inget att erinra mot förslaget att endast läkare
ska vara skyldiga<br>
att anmäla fall av allmänfarlig sjukdom. Det är en brist i utredningen att<br>
man inte närmare utsett vilken roll t.ex. socialarbetare och personal vid<br>
behandlingshem som kommer i kontakt med HTLV-III-srnittade missbru<br>
kare kommer att få i samband med smittskyddslagstiftningens tillämpande.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredarens förslag skall anmälan om allmänfarlig sjukdom och andra '
anmälningspliktiga sjukdomar gå både till smittskyddsläkaren och till statens
bakteriologiska laboratorium (SBL). Vad beträffar smittskyddsläkaren ter det
sig naturligt med tanke pä dennes arisvar för att leda smittskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller SBL säger utredaren själv i betänkandet (sid 81) att man inte anser
att laboratorier skall åläggas några myndighetsuppgifter inom smittskyddet. Istället
skall SBL fungera som expertorgan och följa epidemiläget i landet och bidra
med information och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppgifter som anmälningar om allmänfarliga och övriga anmälningspliktiga
sjukdomar i många fall innehåller är av mycket personlig och känslig karaktär.
De bör inte samlas i centrala register och kan inte heller anses nödvändiga för
t. ex. SBLs verksamhet. Några snabba myndighetsingripanden i de enskilda
fallen kan det knappast bli tal om enligt utredarens eget förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
avvisar tanken på att SBL skulle ha tillgång till samtliga uppgifter som
tillställs smittskyddsläkaren vid anmälan om allmänfarliga och andra
anmälningspliktiga sjukdomar. 3 § i förslaget till ny smittskyddsförordning
måste ändras så att innehållet i anmälan till smittskyddsläkaren respektive SBL
skiljs åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSL
har i skrivelse till datainspektionen framfört synpunkter av detta slag med
anledning av att SBL ansökt om att ytteriigare få utvidga sitt epidemiregister.
I laboratorierts ansökan till datainspektionen framgår bl.a. att man saknar
säkerhetsansvarig för registren. Detta ökar inte fill-tron till möjligheterna
att förhindra obehörigt användande av registren i fråga. Förbundet har däremot
inget att invända mot en inrapportering till laboratoriet som är så upplagd att
personidentifikafion undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretessfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller att det inte finns skäl att lätta på nuvarande sekretesskydd.
Styrelsen vill emellertid framhålla att det är av vikt att personer som i
samhällets tjänst kommer i kontakt med eventuella smittbärare får erforderlig
information då de har anledning misstänka att de utsatts för smitta. Detta
gäller i synnerhet vid ifrågasatt hepatit B- och HTLV-III-smitta. det finns
bland polispersonalen en utbredd oro för att bli smittad av dessa sjukdomar och
denna oro utnyttjas av personer som skall omhändertas i syfte att förhindra
ett ingripande. Informationen bör kunna begränsas till ett meddelande huruvida
det misstänkta smittotillfället medfört någon risk för smittoöverföring. Rätten
att få klara och omedelbara besked är nödvändig även ur smittskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>■</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredaren anser socialstyrelsen att sekretesslagens bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ger
ett gott skydd för den enskildes integritet. I vissa lägen kan det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppfattas som om
sekretessbestämmelserna lägger hinder i vägen för ett Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>effektivt
smittskyddsarbete. Smittskyddsläkaren kan någon gång behöva Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>information från andra
myndigheter. Dessa uppgifter kan ibland vara svåra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att erhålla. Frågan om hur
och från vem smittskyddsläkaren skall kunna få</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>information för att kunna
uppfylla sina skyldigheter behöver belysas i det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fortsatta
utredningsarbetet. Samtidigt vet vi att många människor anförtror</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig ät personal inom
socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Skulle dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verksamheter tvingas till
att lämna uppgifter till andra myndigheter är det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>risk att människors
förtroende för t.ex. socialtjänsten kan urholkas. Med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en sådan utveckling skulle
det bli ännu svårare att klara ett effektivt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittskyddsarbete.
Socialstyrelsen anser att denna fråga borde ha utretts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betydligt noggrannare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem ur arbetsmiljösynpunkt som kan fömtses sammanhänger huvudsakligen med
frågan hur integritetsskyddet för den enskilde smittbäraren skall kunna
sammanjämkas med kravet på skydd för arbetstagare i olika vårdverksamheter. Det
finns ett behov av information till den personal som riskerar att utsättas för
smitta vid vård, omhändertagande, sanering, hantering av provmaterial och odling.
Även inom social serviceverksamhet och barnomsorg kan härvid motstridiga
intressen uppstå. Sekretesslagstiftningens skydd för den enskildes integritet
tar idag över arbetsmiljölagens krav på information till skyddsombud m m.
Detta förhållande kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har mer i förbigående berört sekretessproblematikén och funnit att enskilda
personers integritet i tillräcklig omfattning är skyddad med nuvarande ordning
på smittskyddsområdet och att det inte heller finns skäl att lätta på nuvarande
sekretesskydd. Utredningen har däremot inte tagit upp hur en eventuell
intressemotsättning mellan smittskyddslagens krav pä information och
sekretesslagens krav på integritet för den enskilde skall kunna lösas. För smittskyddsarbetet
ute på fältet är det utomordentligt angeläget att denna fråga blir löst i
samband med att en ny smittskyddslag träder i fillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretessbestämmelserna
bör överses i syfte att effektivisera smittskyddet<br>
mot HTLV-III-infektion. Utredaren har framhållit betydelsen av öppenhet<br>
i smittskyddsarbetet men ändå uttalat att bestämimelsema i sekretesslagen<br>
till skydd för den enskildes personliga förhållanden inom hälso- och sjuk<br>
vården inte bör ändras. Enligt länsrättens mening är det dock angeläget att<br>
sekretessfrågorna när det gäller AIDS-bekämpningen utreds så att sekre<br>
tessbestämmelserna inte hindrar ett effekfivt smittskyddsarbete och utred<br>
ningen i de mål som kommer under domstolarnas prövning. BI, a. bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna om
sekretess mellan hälso- och sjukvårdsmyndigheter, Prop. 1988/89:5 sociala
myndigheter, polismyndigheter och förvaltningsdomstolar gmnd- Bilaga 3 ligt
genomgås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör vidare överväga att föra in en bestämmelse i smittskyddslagen av
motsvarande innehåll som 30 § lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
Om social-, polis- eller annan myndighet i sin verksamhet får kännedom om att
t.ex. en narkoman eller en prostituerad sannolikt bär smitta men av någon orsak
inte vill underkasta sig läkarundersökning, bör det föreligga en i lag
inskriven skyldighet för myndigheten att anmäla förhållandet till
smittskyddslåkaren. Vid avvägningen mellan hänsynen till den enskildes
personliga integritet och intresset av att andra människor inte utsätts för
smitta bör nämligen enligt länsstyrelsens mening hänsynen till den personliga
integriteten få vika. Det måste finnas möjligheter att skydda t.ex. intagna och
personal på ett LVM-hem mot smittfara. Om information om riskpersoner inte får
lämnas kan dessa smitta personer, som inte vet att de måste skydda sig. Det är
väl känt att narkomaner sällan tar någon hänsyn i umgänget med andra, då de i
första hand tillgodoser sitt behov av narkotika. Den ömsesidiga ringaktning som
i allmänhet råder mellan de prostituerade och deras kunder gör att man kan
befara att reglerna för mänskliga hänsyn dem emellan sätts ur spel. Detta kan
leda till att personer i kundernas närmaste omgivning, hustrur och barn blir
utsatta för smitta. Det föreslagna kodsystemet och de förkortade
personnummer-na kan medföra svårigheter att spåra smittkällor. Det är
osannolikt att prostituerade kan lämna uppgifter om sina kunder, så att dessa
kan kontaktas för provtagning för att utröna om HTLV Ill-smitta har överförts.
Det är ett önsketänkande att tro att narkotikaberoende prostituerade är sä
samarbetsvilliga att de slutar sin verksamhet när de får reda på att de är
smittbärare. Möjlighet till ingripande utan deras samtycke måste därför finnas
i smittskyddslagen eller i någon annan vårdlag så att smittspridning till
utomstående grupper förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsfiörbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
intensifierade arbetet med HTLV-III-infektion/AIDS och den omfat<br>
tande debatten i anslutning till detta har aktualiserat flera nya aspekter på<br>
sekretessfrågorna. Sekretessen mellan exempelvis hälso- och sjukvården,<br>
socialtjänsten och polisen har redan tidigare visat sig innebära särskilda<br>
problem. På smittskyddsområdet accentueras svårigheterna att dra grän<br>
sen mellan den enskildes integritetssfär och myndigheternas intresse av att<br>
spåra smittspridare och förhindra smittspridning. I några avseenden har<br>
särskilt reglering av sekretessen skett i form av föreskrifter, från socialsty<br>
relsen. Ytterligare erfarenheter av svårigheter och möjligheter vinns nu<br>
efterhand. Det är angeläget att de sekretessfrågor som berör förutsättning<br>
arna för smittskyddsarbetet snarast ges en samlad behandling som förbätt<br>
rar möjligheterna att få situationen under kontroll.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslagen förutsätter ett förtroendefullt samarbete
rriellan smitt-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skyddsläkaren och pafienten. Allmänfarliga sjukdomar
drabbar inte bara människor med vanligt levnadssätt utan även narkomaner,
prostituerade och andra mer eller mindre utslagna människor. Difteriepidemierna
i Stockholm och Göteborg 1984-1985 och ÄIDS-HTLV-III bland narkomaner och
prostituerade är exempel härpå. De föreskrifter som föreslås i 11 § om
läkarundersökning är ofta verkningslösa mot dessa grupper. Hur skall smittskyddsläkaren
kunna kontrollera att hans förhållningsregler i fråga om t. ex. levnadssätt
efterföljs? För att göra smittskyddet effektivare fordras enligt styrelsen att
sekretesslagen ses över och mjukas upp sä att läkare, polis, primärvård och
socialtjänst kan få upplysning om och ingripa mot en person som är smittad och
därigenom utgör en fara för andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>•</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretessfrågan bör klariäggas, med hänsyn till den risk
för kollision mellan smittskyddslagen och sekretesslagen som lagförslaget
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmlands läns landsting vill fästa uppmärksamhet på
sekretessfrågornas centrala betydelse. Just inom smittskyddsområdet framträder
starka skillnader å ena sidan mellan den enskildes intresse vad gäller krav på
integritet och å andra sidan samhällets intresse och krav på att förhindra
vidare smittspridning. Det är angeläget att dessa motstridiga intressen
ingående analyseras och bedöms med målsättningen att samhällets smittskyddsarbete
inte försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning har i någon mån berört sekretessproblematiken
och funnit att med nuvarande lagstiftning på detta område torde enskilda
personers integritet i tillräcklig grad vara skyddad. Detta är mycket viktigt,
men ofta förekommer en kollision mellan smittskyddslagens krav på information
och sekretesslagens krav pä integritetsskydd. Den sittande smittskyddsutredningen
bör överväga behovet av ett förtydligande i dessa frågor i , , kommande
lagstiftning.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren anför att det kan finnas särskilda skäl att
tillgodose integritets<br>
behovet vid sjukdomen AIDS. Sällskapet delar uppfattningen att Smitt<br>
skyddsförordningens föreskrifter (§ 3) om att anmälan fill smittskyddsläka<br>
ren och SBL skall innehålla fullständiga uppgifter om den smittade liksom<br>
om smittkällans identitet inte är acceptabla även om det formellt sett<br>
föreligger fullt sekretesskydd. Å andra sidan tillgodoser inte önskan om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>full anonymitet samhällets krav att kunna spåra
smittkällor och kontakter. Prop. 1988/89:5 Informationsutbyte måste kunna ske
mellan olika myndigheter. Skyddet Bilaga 3 för patientens identitet fär heller
inte drivas så långt att vård- och laboratoriepersonal därför undanhålles
nödvändig information för sitt eget smittskydd. Vidare vill sällskapet påpeka
att information om patientens diagnos ofta är nödvändig för att ett
laboratorieprov skall undersökas och besvaras på ett för patientens sjukdom
adekvat sätt. Anmälan om AIDS anmäls med kod enl SOSFS 1985:20. Vad som sagts
om AIDS gäller i princip även andra sexuellt överförbara sjukdomar t. ex.
syfilis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Integritets- och sekretessfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande smittskyddslagen är för närvarande inte ett
effekfivt hjälpmedel från smittskyddssynpunkt. Den i betänkandet föreslagna
lagen blir det måhända än mindre till följd av den felsyn som den bygger på
från integritets- och sekretessynpunkt. Länsrätten utvecklar detta närmare i
det avslutande avsnittet i yttrandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten vill emellertid redan här framhålla att vad det
handlar om inte är att upphäva sekretessen på smittskyddsområdet utan att i lag
eller förordning, inte ens nödvändigtvis genom ändringar i sekretesslagen, föreskriva
att sekretessbelagd uppgift inte bara "fär" utan under angivna
förutsättningar "skall" lämnas mellan olika organ som har skilda
uppgifter på smittskyddsömrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en självklarhet att ju större hänsynstagande som
görs till integritets- och sekretessynpunkter desto sämre blir
förutsättningarna för ett effektivt smittskydd. I betänkandet hade en
redovisning av angelägna behov från smittskyddssynpunkt bort ställas mot
integritets- och sekretesshänsyn och hade en öppen avvägning bort göras mellan
dessa intressen. En hänvisning till behov av irrationella metoder för inte
saken framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de väsentliga integritetsfrågorna är hur långt den
enskildes önskemål om anonymitet vid läkarundersökning kan tillgodoses. Enligt
länsrättens uppfattning kan ett sådant önskemål tillgodoses fullt ut
beträffande alla som visar sig inte vara smittade, åtminstone så långt som det
inte leder fill svårigheter när det gäller hanteringen av dem som är smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är konstaterat smittad har enligt länsrättens
uppfattning inte ett berättigat intresse att få vara anonym i förhållande till
aktörer på smittskyddsområdet. En sådan person,måste fortlöpande kunna följas
upp och kontrolleras från smittskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mycket mera ömtålig fråga är hur man skall göra
avvägningen mellan den smittades intresse eller önskemål att få behålla
vetskapen om sin sjukdom för sig själv och de intressen, anspråk och behov som
personer i vederbörandes omgivning kan ha för att undvika att själva bli
smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten tänker här inte bara på den smittades familj,
ev. sexualpart-<br>
ners och närmaste omgivning i övrigt. Människor som i sitt arbete kommer<br>
i kontakt med eller har att ta hand om smittade har från självskyddssyn<br>
punkt ett motstående intresse av att få veta att de har att göra med en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>smittad person. Detta
gäller inte bara sjukvärds- och polispersonal utan Prop. 1988/89:5 ocksä en
läng rad andra grupper som i sitt arbete kommer i kontakt med Bilaga 3
smittade personer. En annan utsatt grupp är sådana som tillhör socialtjänstens
eller sjukvårdens hemvärdande personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
gäller inte exklusivt förhållandet mellan smittade och deras omgivning. Ett
långtgående integritetsskydd för sädana som är smittade påverkar också
relationer mellan sådana som inte är smittade och deras omgivning. Om t. ex.
polis- och socialtjänstpersonalen inte vet vilka som är smittade eller inte
smittade kommer det förmodligen att leda till konsekvenser för icke smittade
av den anledningen att polis- och socialtjänstpersonalen måste behandla alla
som om de vore smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är högst sannolikt att sådana som är smittade med olika sjukdomar kan behandlas
pä olika sätt. Det är möjligt att sådana som är asociala eller typiskt sett
farliga kan särbehandlas i förhällande till andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
problem uppkommer beträffande sådana som är omhändertagna för vård i en eller
annan form. Det gäller t. ex. institutionsvärd av skilda slag och är redan det
illa nog. Med nuvarande lagstiftning har en institutionsläkare skyldighet att
iaktta sekretess gentemot institutionschefen. Denne har alltså ansvaret för
behandlingen av omgivningen, som riskerar att bli smittad, men anses
uppenbariigen inte ha ett anspråk på att få veta vem eller vilka av de vårdade
som lider av smittsam sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Än
värre blir situationen om någon är omhändertagen med placering i ett enskilt
hem. Här framstår det som helt barockt om inte värdfamiljen har ett
ovillkoriigt anspråk att få vetskap om sjukdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte lagstiftaren av egen drift tar tag i dessa frågor kan lagstiftaren vara
helt övertygad om att personalorganisationer och andra kommer att vakna, om
inte förr när någon polisman eller annan i sitt arbete blivit smittad av
HTLV-III. Staten kan också komma att bli utsatt för betydande
ersättningsanspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretessregleringen
har till syfte att tillgodose sådana integritetsanspråk som anses
beaktansvärda. Länsrätten ifrågasätter om det ens i samband med sekretesslagens
tillkomst har gjorts någon avvägning mellan sekretess och motstående intressen
från smittskyddssynpunkt. I vart fall har det inte redovisats några sådana
avvägningar i det remitterade betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en effekfiv smittbekämpning är det nödvändigt att inblandade organ inte bara är
oförhindrade av innehållet i sekretesslagen att lämna erforderlig information
till varandra utan även att de är direkt ålagda att samverka i
smittskyddsarbetet. Länsrätten återkommer till dessa frågor i det avslutande
avsnittet i yttrandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
idag rådande ordningen där vårdläkare med åberopande av sekretesshinder vägrar
att ens till smittskyddsläkaren lämna erforderligt beslutsunderlag framstår
som rent löjeväckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
jämförelse med regleringen pä andra områden framstår sekretessregle<br>
ringen på smittskyddsområdet som närmast rabiat restriktiv. Uppgifter<br>
som läkarna t.ex. är skyldiga att lämna i ett LVM-mål anser de sig<br>
förhindrade att lämna i ett smittskyddsmål där allmänintressena är vida<br>
större.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsekvensen
i sekretessregleringen är heller inte särskilt påfallande. Prop. 1988/89:5
Om inte annat för att kringgå sekretessen i ett smittskyddsmål är det fullt
Bilaga 3 möjligt att initiera ett LVM-mål, att skaffa fram erforderligt
beslutsunderlag i LVM-målet och att låta smittskyddsläkaren den vägen få del
av uppgifter som han inte kan få direkt från socialtjänsten eller vårdläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstpersonal och läkare kan höras som vittnen i
ett smittskydds-mål och därigenom bli skyldiga att lämna uppgifter i större
utsträckning än t.ex. till smittskyddsläkaren som har ett förstahandsansvar pä
smittskyddsområdet och som har att föra det allmännas talan i processen.
Uppgiften att någon lider av venerisk sjukdom har ett närmast obegränsat
sekretesskydd i ett smittskyddsförfarande. Samma uppgifter kan emellertid tas
in i en dom i ett LVM-mål och blir därmed offentliga och tillgängliga för
envar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet till polisen i handräckningsärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisen har som nämnts att biträda en smittskyddsläkare,
en länsstyrelse eller en överläkare med handräckning för att föra en person
till undersökning eller behandling eller till sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett handräckningsärende anhängiggörs givetvis i regel
genom att smittskyddsläkaren, länsstyrelsen eller överläkaren till
polismyndigheten ger in en skriftlig begäran om handräckning. Denna begäran om
handräckning måste givetvis innehålla de uppgifter som polisen behöver för att
kunna utföra uppdraget, t. ex. namn och om möjligt adress till den som handräckningen
avser. Ätt sådana uppgifter kan lämnas till polisen följer redan av 1 kap 5 §
sekretesslagen (1980:100). I detta lagrum stadgas att sekretess inte utgör
hinder mot att uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att utlämnande
myndighet skall kunna fullgöra sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika meningar har i praktiken yppats angående frågan om
handräckningsbegäran bör innehålla uppgift att den som avses med
handräckningen är eller misstänks vara bärare av HTLV-III-virus. Uppgiften är
onekligen ytterst integritetskänslig. För polisen är uppgiften emellertid av
stort värde, ja rentav nödvändig, och detta av två skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ena
skälet har att göra med den grad av tvång eller våld, som polisen<br>
har befogenhet att använda för att genomföra handräckningsuppdraget.<br>
Vid all utövning av polisiär tvångsmakt gäller de s. k. behovs- och propor<br>
tionalitetsprinciperna. Dessa har kommit till uttryck bl.a. i 8 § polislagen<br>
(1984:387). Där stadgas att polisingripandet skall ske på ett sätt som är<br>
försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter.<br>
Måste tvång tillgripas skall detta ske endast i den form och i den utsträck<br>
ning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås. Den sistnämn<br>
da regeln - proportionalitetsprincipen - kan även uttryckas så att arten<br>
och varaktigheten av ingripandet skall stå i rimlig proportion till det mål<br>
man avseratt uppnå (prop 1983/84: 111, s 73). Även i 10 § polislagen, som<br>
behandlar polisens användning av våld, erinras om behovs- och proportio<br>
nalitetsprincipen. 1 detta lagrum stadgas bl. a. att våld får tillgripas för
att</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genomföra en tjänsteåtgärd
i den mån andra medel är otillräckliga och det Prop. 1988/89:5<br>
med hänsyn till omständigheterna är försvarligt.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda innebär att polisens användning av våld eller annat tvång alltid måste
sättas i relation till tjänsteåtgärdens vikt: När det gäller handräckning som
avser en person som är eller misstänks vara bärare av HTLV-III-virus torde det,
med hänsyn till smittans livshotande karaktär, ofta finnas skäl att tillmäta
tjänsteåtgärden en stor vikt. Särskilt torde det ■ gälla fall där en
person vid test visat sig vara smittbärare men ändå genom sin livsföring
fortsätter att föra smittan vidare. För att rätt kunna bedöma tjänsteåtgärdens
vikt är det uppenbarligen nödvändigt att polisen får kännedom om vilken
sjukdom som den som avses med handräckningen bär på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
polisen bedriver förundersökning angående t. ex. ett brottsligt spridande av
smittsam sjukdom kan dessa sekretessregler vara att tillämpa. Däremot har de
inte avseende på polisens handräckningsärenden enligt smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 kap 19 § sekretesslagen finns en sekretessregel för vissa angivna slag av
handräckningsärenden hos polismyndighet. De ärenden som upptas i lagrummet
avser handräckning enligt lagstiftningen öm viss psykiatrisk vård, vård av
missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten, omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda samt värd av unga utan samtycke inom socialtjänsten. Även
ärenden enligt 21 kap föräldrabalken omfattas av lagrummet. Däremot nämns inte
ärenden som handräckning enligt smittskyddslagen. Lagrummet avser också
verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild. Därmed
avses emellertid verksamhet som har ren hjälp- eller biståndskaraktär (Corell,
s 203), således ej åtgärder av tvångskaraktär såsom handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller i övrigt förefaller sekretesslagen innehålla någon bestämmelse som kan
ge sekretesskydd åt uppgifter om enskilds personliga förhållanden i
polismyndighetsärenden om handräckning enligt smittskyddslagen. Detta får anses
som en brist med hänsyn till uppgifternas integritetskänsliga karaktär.
Bristen framstår som särskilt olycklig mot bakgmnd av att uppgifter av detta
slag har ansetts förtjäna ett mycket starkt sekretesskydd sä länge de finns hos
myndigheter inom hälso- och sjukvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda förefaller det att finnas starka skäl att införa ett
sekretesskydd som omfattar uppgifterofn enskilds personliga förhållanden i
polismyndighetsärenden om handräckning enligt smittskyddslagen. En regel om
detta skulle kunna tas in i-1 kap 19 § sekretesslagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
kan påpekas att ärenden enligt smittskyddslagen handläggs även hos
länsstyrelse. Möjligen omfattas dessa ärenden av sekretess enligt 7 kap 1 §
sekretesslagen (jfr Corell, s 145). Om så inte skulle vara fallet bör det
finnas skäl att införa en tillämplig sekretessregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftslämnande
från polisen till läkare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HTLV-III-vims
sprids bl.a. vid sexuella kontakter mellan prostituerade<br>
och deras kunder. Dä polisen är verksam i t. ex. miljöer där prostituerade<br>
finns torde man kunna räkna med att polisen Snappar upp olika uppgifter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
misstänkta smittbärare och annat som kan vara av intresse för sjukvår- Prop.
1988/89:5 den. Det kunde t.ex. tänkas vara av värde för behandlande läkare att
få Bilaga 3 information om patienter som underlåter att följa föreskrifter om
livsföring enligt 12 § smittskyddslagen. Det kunde kanske ocksä vara av
intresse för en smittskyddsläkare att få information om smittbärare som
underlåter att följa anmaning enligt 13 §. I sammanhanget kan erinras om att departementschefen
i förarbetena till smittskyddslagen har förutsatt en viss medverkan från
polisen med att efterforska smittkällor (prop 1968:36, s 72).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppgifter om smittbärare som polisen snappar upp i sin brottsekäm-pande
verksamhet torde ofta omfattas av sekretess enligt 5 kap 1 § och 9 kap 17 §
sekretesslagen. Uppgifterna torde ofta kunna lämnas ut till
sjukvårdsmyndigheter med stöd av den s. k. generalklausulen i 14 kap 3 §
sekretesslagen. Enligt generalklausulen får sekretessbelagd uppgift lämnas fill
myndighet, om det åi- uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har
företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra skälet varför polisen bör få kännedorii om vilken sjukdom som avses är
att denna kunskap är nödvändig för att de polismän, som utför uppdraget, skall
kunna skydda sig själva mot smitta. Enligt vad läkarvetenskapen funnit smittar
HTLV-III-virus visserligen inte vid vanliga sociala kontakter. Däremot finns
risk för smitta vid blodöverföring. Om handge-mäng med blodvite uppstår vid
uppdragets genomförande torde polismännen därför löpa en viss risk att själva
smittas av viruset. De måste då ha möjligheter att skydda sig, t. ex. genom att
använda skyddsutrustning. Det kan också bli nödvändigt för polismännen att
använda nödvärn i enlighet med bestämmelserna i 24 kap I § brottsbalken. Om
polismännen saknar kännedom om vilken sjukdom den som avses med handräckningen
bär på kan finnas risk att de inte vidtar behövliga skyddsåtgärder, med följd
att smittan kan komma att överföras till dem själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kanske
kan det sägas ligga i sakens natur att den som begär handräckning är skyldig
att lämna uppgift om sjukdomen, så att polisen kan utföra uppdraget på ett
adekvat sätt. Uppgiften skulle då kunna lämnas ut med stöd av den tidigare
nämnda bestämmelsen i 1 kap 5 § sekretesslagen. Saken är emellertid inte
självklar. Med hänsyn till sakens vikt kan det finnas skäl att överväga om en
uttrycklig uppgiftsskyldighet bör införas. Detta skulle lämpligen kunna ske
genom en särskild bestämmelse i smittskyddskungörelsen. Det kan diskuteras om
bestämmelsen bör innefatta en generell skyldighet att ange vilken slags sjukdom
som avses i ärende om handräckning enligt smittskyddslagen. Med hänsyn till att
HTLV-III-virus nu är mest aktuell för åtgärder enligt smittskyddslagen torde
man dock för närvarande kunna nöja sig med en uppgiftsskyldighet som avser
endast detta vims.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en sådan bestämmelse om uppgiftsskyldighet skulle uppgift om sjukdomen kunna
lämnas ut med stöd av 14 kap 1 § sekretesslagen, vari stadgas bl.a. att
sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet om
uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sekretess hos
polismyndighet i handräckningsärenden</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett handräckningsärende hos polisen enligt smittskyddslagen kan finnas
uppgifter som är mycket integritetskänsliga för den enskilde. Inte minst gäller
det om dessa ärenden, i enlighet med vad som förordats i föregående avsnitt,
innehåller uppgift om att den som avses med handräckningen är eller misstänks
vara bärare av HTLV-III-virus. Frågan är då om sekretesslagen innehåller någon
regel om sekretess för sådana uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
hälso- och sjukvården gäller sekretess enligt 7 kap I § sekretesslagen. Med
uttrycket hälso- och sjukvård förstås såväl den öppna som den slutna
sjukvården. Hit hör även t.ex. företagshälsovård samt hälso- och sjukvård som
utgör inslag i annan förvaltning, såsom skolhålsovård (Corell m.fl.
Sekretesslagen, 1985, s 144 ff). Under denna sekretessregel faller uppenbariigen
ärenden enligt smittskyddslagen hos en smittskyddsläkare. Däremot torde
lagrummet inte täcka uppgifter hos polisen, eftersom en polismyndighet inte är
en myndighet inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
polisens verksamhet gäller bl. a. bestämmelser i 5 kap I § och 9 kap 17 §
sekretesslagen. Dessa bestämmelser avser bl. a. uppgifter som hänför sig till
förundersökning i brottmål och vissa andra angelägenheter som har samband med
polisens brottsbekämpande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulen
avser alltså uppgifter som lämnas till en myndighet. Inom smittskyddet
förekommer emellertid även behandlande läkare i enskild tjänst. Dessa kan
visserligen sägas utföra en form av myndighetsutövning då de utövar en
offentligrättslig befogenhet enligt smittskyddslagen. Kanske kan de därmed
anses som myndighet i sekretesslagens mening, med följd att polisen kan lämna
uppgifter med stöd av generalklausulen även till dem. Saken torde dock kunna
vålla tvekan i praktiken. Ett klarläggande vore därför av värde. Om
lagstiftaren skulle finna att en behandlande läkare i enskild tjänst inte kan
anses som myndighet i detta hänseende kunde det kanske finnas skäl att överväga
att införa en uppgiftsskyldighet för polisen. Detta skulle kunna ske genom en
bestämmelse i smittskyddskungörelsen. Uppgifterna skulle då kunna lämnas ut med
stöd av den tidigare nämnda bestämmelsen i 14 kap 1 § sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anser att nuvarande regler i sekretesslagen ger erforderligt skydd för den
enskildes integritet i smittskyddsarbetet. RFSU delar inte den uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
anser, i likhet med många läkare på veneriska kliniker, att det är nödvändigt
att garantera patienter som lämnar prov för fastställande av HTLV-III-smitta
total anonymitet. Utredaren har över huvud taget inte berört de svårigheter som
den nya patientjournal lagen innebär härvidlag. Det aren brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
sedan regeringen hösten 1985 förklarade AIDS utgöra en<br>
venerisk sjukdom är, att många av rädsla för att bli avslöjade numera<br>
avstår frän att lämna prov. Det är en mycket allvariig konsekvens av den<br>
nya lagstiftningen. Människors föreställningar om sekretesskyddet och hur</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
påverkar smittskyddsarbetet är avgörande. Det gäller därför att Prop.
1988/89:5<br>
handla praktiskt om största möjliga effektivitet ska kunna uppnås.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det är nödvändigt att göra ändringar i
patientjournallagen för att åstadkomma att de som tror sig smittade lämnar
prov, måste sädana ändringar skyndsamt göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot kravet på fullt anonymitetsskydd kan visserligen
sjukhuspersonalens arbetsmiljökrav med fog ställas. Det är självfallet av
intresse att de inom sjukvärden som kommer i kontakt med HTLV-III-smittade
patienter känner till de risker de utsätts för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket talar dock för att det helt övervägande flertalet
människor är , hänsynsfulla och omtänksamma. Om någon endast själv känner till
att han/hon är smittbärare, kan man utgä från att han/hon upplyser sjukvårdspersonalen
om detta i de fall han/hon blir föremål för undersökning eller behandling. Det
gäller också hur smittade hanterar sin sexualitet! Några kommer dock inte att
lämna sådana upplysningar eller inte alls uppträda försiktigt. Det vore
emellertid ännu allvarligare om det funnes ett stort antal patienter som inte
ens själva känner till att de är smittbärare och pä grund av gällande
lagstiftning underlåtit att ta reda på hur det verkligen förhåller sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmiljöriskerna kan ocksä med fog sägas vara mera
begränsade, även om de självfallet inte ska nonchaleras. Inom sjukvården har i
många länder, särskilt i USA, många behandlats utan att någon haft en aning om
att det över huvud taget existerat något som HTLV-III-virus. Trots detta har
smitta inte överförts till sjukvårdare annat ån i ett mycket litet antal fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning talar därför övervägande skäl för
kravet på total anonymitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren betonar (sidan 101) att det är önskvärt med
öppenhet i smittskyddsarbetet även om sekretesskäl i och för sig föreligger.
Utredaren förmodar att den som smittats blir villigare att delta i
smittskyddsarbetet om han fär kännedom om vem som smittat honom. Det synes vara
ett vågat antagande. Det troliga är väl att den smittade blir tvärförbannad på
den som har smittat honom med en allmänfarlig sjukdom. Hur sådana situationer
ska hanteras kan diskuteras. I varje fall är det inte just öppenhet man först
kommer att tänka på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som är allvarligare är att utredaren skriver följande
(alltjämt sidan 101).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I mänga fall kan också en öppenhet om rådande
situation vara en förutsättning för att mer ingripande ätgärder skall kunna undvikas.
Om en person som har smittats av en allmänfarlig sjukdom inte behöver isoleras
i de fall hygieniska ätgärder vidtas, är det ofta nödvändigt att familjen,
skolan, daghemmet eller arbetsgivaren får veta vilken sjukdom det gäller och
vilka hygienföreskrifter som är aktuella."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan uppfattas som att utredarens ståndpunkt är den att
den smittade</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ställs inför valet att
"frivilligt" bryta sekretessen eller bli föremål för Prop.
1988/89:5 tvångsåtgärder. Att utsätta någon för sådan utpressning är helt
främmande Bilaga 3 för svenskt rättsväsende. I propositionen är
det,nödvändigt att regeringen med skärpa tar avstånd från sädana tankegångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande sekretesslagens 7 kap 2 § 3 föranstaltar om sekretesskydd för beslut
om frihetsberövande pga. venerisk sjukdom. Utredaren påpekar att sekretesslagen
måste ändras pä denna punkt om lagstiftaren antar förslaget till ny
smittskyddslag där ju begreppet venerisk sjukdom inte längre finns med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
menar också att flera av de sjukdomar som man föreslår skall omfattas av
smittskyddslagens regler även i fortsättningen, kan överföras både sexuellt och
på annat sätt. Detta tillsammans med att man föreslär frihetsberövande bara som
en yttersta, åtgärd samt det önskvärda i att smittskyddsarbetet bedrivs i stor
öppenhet tar utredaren till intäkt för att det inte skulle finnas behov av
sekretessregler av det här slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets uppfattning är det viktigt att domstolsförhandlingar i allmänhet och
där det fattas beslut om frihetsberövanden i synnerhet bör omgärdas av så lite
sekretessbestämmelser som det är möjligt. Det finns ett värde ur
rättssäkerhetssynpunkt att sädana beslut inte fattas utom räckhåll för
allmänhetens insyn. Det är därför, enligt förbundets uppfattning, inte lämpligt
att låta sekretesslagen omfatta samtliga beslut om frihetsberövande enligt
smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
finns det när det gäller t. ex. HTLV Ill-infektion ett intresse av att inte
uppgifter om en enskild persons HTLV Ill-positivitet skall kunna komma till
allmänhetens kännedom. Visserligen tar inte utredaren ställning till om HTLV
Ill-infektion bör omfattas av förslaget fill ny smittskyddslag eller ej men
man konstaterar att det inte i sig finns något som hindrar att så blir fallet.
Redan idag finns det exempel på personer som blivit utsatta för allvarliga
integritetskränkningar på grund av misstänkt eller fastslagen HTLV
Ill-positivitet. Fler och fler fall har kommit till förbundets kännedom där
människor på orättfärdiga grunder blivit omplacerade, avskedade, utsatta för
missgynnande behandling inom hälso- och sjukvården eller utsatta för andra
typer av,trakasserier. Det kan alltså finnas goda anledningar att låta
sekretesslagen omfatta t.ex. länsrätts beslut om tvängsintagning pä sjukhus
pga. HTLV Ill-infektion. Förbundet föreslår därför att 7 kap 2 § 3 samt 7 kap 2
§ a ges följande utformning: Sekretess enligt 1 § gäller inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(--)
.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
beslut enligt lagstiftningen om smittskydd, om beslutet angår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frihetsberövande
åtgärd. (1986:00)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>(......................... )</span><span style='font-size:
3.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
a. Regeringen eller den myndighet regeringen utser får dock förordna<br>
om att sekretess enligt I § skall gälla för beslut om frihetsberövande pä<br>
grund av viss sjukdom enligt smittskyddskungörelsen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Samordning
av smittskyddslagen med LVM och LSPV vid Prop. 1988/89:5<br>
infektion av HIV</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 debatten rörande åtgärder mot AIDS-smittade missbrukare
har LVM nämnts som ett instrument. Länsstyrelsen vill i den delen anföra
följande. LVM är en skyddslag bara i det fall då det föreligger allvariig fara
för missbrukarens egen hälsa eller risk för allvarlig skada pä närstående.
Andra personer kan inte skyddas mot missbrukarens beteende i lagens nuvarande
utformning. Om LVM skall komma till användning i dessa sammanhang måste lagen i
väsentliga delar omarbetas. Härtill kommer att det råder brist på platser inom
LVM-vården. Detta gäller särskilt s. k. 18 §-hem som skall vara anpassade för
dem som kräver särskilt vård och tillsyn. Med nuvarande institutionsstruktur
kan det bli svårt att verkställa länsrättsdomar om LVM-vård beträffande
AIDS-smittade missbrukare. Hemmen för värd eller boende saknar i allmänhet
förutsättningar att ge en sä kvalificerad behandling som fordras. Det
föreligger inte någon skyldighet för ett LVM-hem att ta emot den som är i
behov av vård. Det är därför stor risk att hemmen kommer att vägra att ta emot
AIDS-smittade. Då man har minskat platsantalet på mentalsjukhus, som tidigare
vårdade svåra missbrukare och dessutom genom omstmktureringsbidrag har
stimulerat till ätt minska platsantalet pä LVM-hemmen, står vi redan idag -
AIDS-smittade missbrukare förutan - inför en kris där vård inte kan meddelas
den som är särskilt vårdkrävande pga. platsbrist. Det är därför nödvändigt att
initiativ tas till att vårdplatser inrättas osm svarar mot detta behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen är av naturliga skäl mest berörd av
den nya smittskyddslagens tillämpning pä narkomaner med HTLV Ill-smitta. Hos
de flesta narkomaner med ett aktivt missbruk saknas den självbevarelsedrift som
får andra människor att sköta sin hälsa osv. Ett heroinmissbruk innebär t. ex.
i realiteten en daglig tillvaro i närheten av döden. I den subkultur som råder
saknas också i stor utsträckning normala hedersbegrepp och solidaritet. En
narkotikamissbrukare näs inte av olika typer av information och det är
osannolikt att en person med ett aktivt missbruk skall kunna följa föreskrifter
som ges av läkare, annat än undantagsvis. Förvaltningen anser det därför vara
oundvikligt att samhället i vissa flai måste kunna isolera en HTLV Ill-smittad
narkotikamissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen vill samtidigt understryka att
bestämmelserna i nya smitt<br>
skyddslagen ger socialtjänstens personal och narkomanvårdsläkarna svå<br>
righeter i behandlingsarbetet. Behandlingsbyrån (narkomanvård) exempli<br>
fierar svårigheterna för narkomanvärdens del på följande sätt: "En kon<br>
fliktsituation kan uppstå för behandlaren och den till enheten knutna<br>
narkomanvärdsläkaren. Ska dessa i första hand se till smittskyddet eller<br>
ska de med vetskap om hur viktigt relationen är för rehabiliteringen och<br>
dennas inverkan på smittskyddet, sätta in provtagningen i ett behandlande<br>
sammanhang?"</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1988189. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behandlingsbyrån påpekar
också att vissa sekretessproblem uppstått Prop. 1988/89:5 mellan kommunen
och landstinget. Ett klargörande av sekretessen mellan Bilaga 3 personal
med olika huvudmän vore därför önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
anser att isolering av smittbärare bör omprövas med bestämda tidsintervaller,
förslagsvis en gång per rriänad. Nuvarande förslag om en fortgående omprövning
är för vagt formulerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om en del regler i förslaget till ny smittskyddslag innebär komplikationer för
socialtjänstens arbete med att motivera narkotikamissbrukare för värd, sä är
problemen inte nya. Redan nu arbetar narkomanvärdsperso-nal med möjligheter att
använda étt tvångsinstrument, nämligen lagen om vård av missbrukare i vissa
fall. De nya förhållanden som sjukdomen AIDS medför tvingar alla att diskutera
problemen och söka sig fram till användbara samarbetsmodeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
anser förvaltningen att det för socialtjänstens del är bättre att tvingande
bestämmelser som sammanhänger med AIDS finns i smittskyddslagen och inte i LVM.
lagen om värd av missbrukare i vissa fall. Denna lag kan givetvis ändå i många
fall vara tillämpbar med hänsyn till en injektionsmissbrukares dåliga
allmäntillstånd. Men det är värdefullt att den isolering m. m. som kan bli en
direkt följd av sjukdomen AIDS är reglerad i en sjukvårdslag och inte i en social
vårdlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsåtgärder m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med nu gällande smittskyddslag är den föreslagna lagen en tvångslagstiftning.
DV delar kommitténs uppfattning att tvångsåtgärder i vissa situationer är
ofrånkomliga för att hindra spridning av allmänfarliga sjuk-., domar. Enligt
DVs mening har adekvata kriterier ställts upp för att en sjukdom skall anses
allmänfarlig och tvånget för smittade har i möjlig mån begränsats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DV avstyrker att
smittskyddsläkarens beslut om isolering på sjukhus ,<br>
skall gälla utan krav pä överprövning i domstol Inom viss tid. I sitt remiss<br>
yttrande över betänkandet Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten (SOU<br>
1984:64) hävdade DV att ett tvångsomhändertagande av den som påstås<br>
vara psykiskt störd bör ske under lika säkra former som t. ex. ett frihetsbe<br>
rövande pä grund av brott eller missbruk och att kvalificerad rättslig<br>
prövning utgör ett värn för den enskilde. Verket anser att motsvarande<br>
överväganden väl kan göras vad gäller isolering på sjukhus på grund av<br>
smittorisken vid en allmänfarlig sjukdom. DV föreslår därför att beslut om<br>
att den smittade skall isoleras på sjukhus måste underställas länsrätten. En<br>
judiciell bedömning har naturligtvis inte i första hand sin betydelse i frågor<br>
om förekomst av allmänfarlig sjukdom. Vad domstolen främst har att<br>
bedöma är risken för smittspridning, om isolering framstår som enda<br>
tänkbara åtgärd för att hindra smittspridning och om den smittade kan eller<br>
vill medverka till andra ätgärder.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att smittskyddsläkaren skall kunna fatta beslut om Bilaga 3 isolering
på sjukhus oberoende av den smittades samtycke. Beslutet får överklagas hos
länsrätten. Rikspolisstyrelsen vill emellertid framhålla att även om
regeringsformens krav på domstolsprövning vid tvångsomhändertaganden därmed
skulle vara uppfyllt, har det inom andra rättsområden varit en strävan i
lagstiftningsarbetet att domstol från början skall besluta om frihetsberövandet
och inte endast finnas som besvärsinstans. Så är t.ex. fallet i värdlagarna LVM
och LVU. Samma tankegångar redovisas vidare i betänkandet Psykiatrin, tvånget
och rättssäkerheten (SOU 1984:64).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår en utvidgning av möjligheterna att anlita polishandräckning. Biträde
skall kunna begäras "för att hälla kvar en isolerad på sjukhuset" (s
97). Rikspolisstyrelsen kan acceptera att sådant biträde lämnas om det rör sig
om momentana ingripanden. En mera kontinuerlig bevakning för att förhindra att
den smittade lämnar sjukhuset får dock lösas på annat sätt. 16 § p 3 kan
lämpligen fä lydelsen "— eller tillfälligt kvarhålla honom där".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill styrelsen erinra om vad som uttalats i prop 1980/81:13
(sid 40) om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. där bl. a.
följande sägs:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Ängeläget
är emellertid att man vid lagstiftning och i samband med annat
författningsarbete uppmärksammar vikten av att inte slentrianmässigt lägga på
polisen uppgifter, exempelvis genom att ålägga polisen att för andra
myndigheters räkning utföra uppgifter som skulle ha kunnat utan olägenhet
fullgöras genom den berörda myndighetens egen personal. I samband med översyn
och utredningar som berör de rättsområden där polisen i dag har uppgifter bör
också regelmässigt polisens medverkan diskuteras och frågan ställs i vad mån de
aktuella ärendena kan handläggas pä annat sätt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
anser det inte vara rimligt att ianspråkta polisiära resurser för att anordna
vakthållning under kanske mycket länga tider vid epidemisjukhusen. Sjukhusen
bör själva ansvara för att de isolerade inte kan avvika.
"Vakthållning" på sjukhusen, kan anförtros exempelvis bevakningsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har styrelsen inget att erinra mot den föreslagna utformningen av regeln
om polismyndighets skyldighet att lämna biträde. Lagtexten får tillsammans med
kommentarerna anses tillräckligt väl avgränsa de fall som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att man utom kontorstid och under helger ska kunna få en eventuellt smittad
person undersökt även om denne inte vill medverka till detta anser
rikspolisstyrelsen att också annan läkare än smittskyddsläkare skall kunna
besluta att den smittade skall inställa sig för undersökning och i förekommande
fall begära handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra skäl talar enligt styrelsens mening för en sådan lösning. I debatten om
immunsjukdomen AIDS har förekommit krav pä radikala ätgärder mot persongrupper
som av olika skäl råkar vara mera utsatta för smittorisker än andra och som kan
antas föra smittan vidare. Det är ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exempel pä hur en farlig
smittsam sjukdom under utbredning skulle kunna Prop. 1988/89:5 sätta en
smittskyddsläkare under stark press att besluta om tvångsisolering Bilaga 3
i ett stort antal fall, kanske med polishjälp. Det borde då vara en styrka om
ansvaret för denna prövning låg på domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
enda syftet med isolering på sjukhus föreslås vara för att hindra att smitta
sprids. Behandling av den smittade sägs inte få äga rum mot dennes vilja. Detta
leder dock enligt socialstyrelsen till orimliga konsekvenser. Under
isoleringsfiden bör den smittade kunna tvingas att underkasta sig sådan
behandling, som inte utsätter den smittade för större hälsorisker i övrigt, om
man därigenom minskar risken för spridning av smitta. Detta anser
socialstyrelsen bör framgå av lagtexten liksom att behandlingen endast direkt får
avse den allmänfarliga sjukdomen. Det måste ocksä klariäggas vilken av två
lagar, smittskyddslagen - LVU/LVM/ LSPV-, som skall tillämpas i det enskilda
fallet. Specialmotiveringen till 12 § är oklar pä den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
12 § föresläs att smittskyddsläkaren interimistiskt skall kunna besluta om
isolering på sjukhus. Beslut av administrativ myndighet som innebär en
frihetsberövande åtgärd bör emellertid automatiskt underställas domstols
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
specialmotiveringen till 12 § berörs ocksä utskrivningsförfarandet. Några
regler därom har emellertid inte föreslagits i lagen. Sådana bör dock finnas. 1
14 § måste därför särskilt anges att smittskyddsläkarens beslut fär överklagas
till länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
"sjukhus" är enligt socialstyrelsens uppfattning för snävt att
använda i förevarande sammanhang. Det bör ankomma på den ansvarige
sjukvårdshuvudmannen att ställa sjukhus- eller andra isoleringsplatser till
förfogande. Sjukvårdshuvudmannen bör inte vara förhindrad att ta in
isoleringsfall också på andra inrättningar än sjukhus. I lagtexten bör därför i
stället för "isolering på sjukhus" skrivas "isolering pä sjukhus
eller annan lämplig inrättning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
13 §/år den som är isolerad hindras att lämna sjukhuset. Detta är, anser
socialstyrelsen, inte tillräckligt. Det mäste åligga den som förestår den
inrättning, där den smittade vistas, att hindra denne från att lämna
inrättningen utan att smittskyddsläkaren eller domstol beslutat härom. Om
hälso- och sjukvården inte kan hindra den smittade från att rymma, kan den med
stöd av 16 § första stycket punkt 3 påkalla polishandräckning för att kvarhålla
honom eller henne på inrättningen. Det är i för sig rimligt att polismyndighet
skall kunna få användas i svåra situationer där hälso- och sjukvården inte har
de resurser som erfordras. Det måste dock poängteras att vårdorganisationen
själv i första hand, liksom vad gäller vissa farliga psykiska sjuka personer,
måste ta ansvar för de rymningsförhindrande åtgärder som är nödvändiga. Att
använda ständig polisbevakning pä sjukhus eller annan vårdinrättning bör bara
få ske undantagsvis och då främst när det gäller personer som begått allvariiga
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ är enligt socialstyrelsens uppfattning onödig i föreslagen utform-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning.
I de fall smittskyddsläkaren fattar beslut, som går att överklaga, Prop.
1988/89:5 gäller motsvarande regler enligt förvaltningslagen, som i dessa fall
kommer Bilaga 3 att gälla för handläggningen hos smittskyddsläkaren. Skulle
smittskyddsläkaren ges rätt att fatta interimistiska beslut om isolering kan
dock övervågas att göra 14-19 §§ förvaltningslagen (FvL) tillämpliga på
förfarandet. Det förutsätts dä att det är domstol (länsrätt) som normalt skall
fatta sådana beslut och som dessutom alltid skall pröva smittskyddsläkarens
interimistiska beslut härom. Enligt 3 § andra stycket punkt 1 gäller nämligen
inte 14-19 §§ FvL ärende i första instans när ärendet avser hälso- och sjukvård
och myndighetens beslut inte kan överklagas genom (förvalt-nings-)besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet betonas syftet att genom olika personinriktade ätgärder förhindra
spridning av vissa särskilt allvarliga smittsamma sjukdomar bland befolkningen.
Frän smittskyddssynpunkt är det väsentligt att en smittad kan underkastas
läkarundersökning. Likaså att en smittad, som yttersta smittskyddsåtgärd, kan
bli föremål för isolering på sjukhus. Hovrätten ansluter sig till utredarens
uppfattning att dessa ätgärder får genomföras med tvång under de i
lagförslaget angivna fömtsättningarna. Enligt förslaget kan en smittad som
genom beslut är isolerad på sjukhus ocksä med tvång hindras att lämna
sjukhuset. Bestämmelsen härom, 13 §, är oklart formulerad och verkar inte
riktigt genomtänkt. Hovrätten ifrågasätter hur den skall kunna tillämpas i
praktiken. Lagtexten täcker inte det i motivet gjorda uttalandet att den
smittade skall kunna hindras att lämna sjukrummet. Det framgår inte heller hur
långt sjukvårdspersonalens befogenheter sträcker sig exempelvis för det fall
en smittad som vill lämna sjukhuset uppträder våldsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill hovrätten ocksä framhålla att ett beslut av
smittskyddsläkaren om isolering pä sjukhus innebär ett omfattande intrång i den
smittades personliga rörelsefrihet och kroppsliga integritet. Hovrätten
ifrågasätter om det inte vid denna typ av beslut, innebärande en vidsträckt
myndighetsutövning, borde finnas en möjlighet att bevilja rättshjälp genom
offentligt biträde, såsom fallet är vid beredande av vård enligt lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen
(1981:1243) om vård av missbrukae i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
förslaget framgår att smittskyddsarbetet till stor del kommer att åvila en
särskilt utsedd smittskyddsläkare. Det är också denne som enligt förslaget
beslutar om tvångsåtgärder. Dessa beslut kan överklagas hos lärisrät-ten genom
besvär. Kommittén uttalar att samtliga beslut av smittskyddsläkaren skall
kunna överklagas till länsrätten. Enligt hovrättens bedömning framgår inte med
tillräcklig tydlighet av den föreslagna lagtexten att detta gäller även när en
smittad, som genom beslut av smittskyddsläkaren är isolerad på sjukhus,
förvägras att lämna sjukhuset. Hovrätten föreslår att 15 § i lagförslaget
kompletteras med en bestämmelse härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén skall smittskyddsläkaren få besluta om tvångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mot den smittade, bl.a- om
isolering på sjukhus. Genom möjligheten till</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>besvär
hos länsrätt uppfylls visserligen rättssäkerhetskravet i 2 kap 9 § Prop.
1988/89:5 regeringsformen på att medborgare, som har omhändertagits tvångsvis
av Bilaga 3 annan myndighet än domstol, skall kunna få saken prövad av domstol
utan oskäligt dröjsmål. En isolering ingriper emellertid starkt i den enskildes
personliga förhållanden. I annan modern lagstiftning som gäller jämförbara
ingripanden - se t.ex. lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, lagen (1981:243) om vård av missbrukare i vissa fall och förslaget till
lag om akut psykiatrisk tvångsvård (SOU 1984:64) - ställs skärpta krav på den
rättsliga prövningen. Kammarrätten tänker här på krav av typen att länsrätten
skall besluta i första instans, utom i brådskande fall dä ett interimistiskt
beslut inte kan avvaktas, att nämndemän skall ingå i kammarrätten och att den
enligt "huvudregeln skriftliga förvaltningsprocessen skall få ökat inslag
av muntlighet. Kommittén har inte närmare övervägt om inte också ingripanden
mot sinittbärare borde handläggas med motsvarande rättssäkerhetsgarantier.
Kammarrätten har själv inte tillräckligt underiag för att kunna ta ställning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innehåller inga bestämmelser om skyldighet att besluta om att en vidtagen
tvångsvård skall upphöra när den inte längre behövs och om rätt för den
smittade att få överklaga avslag på framställning om att tvångsvård skall
upphöra (jfr 21 § gällande smittskyddslag). Kompletteringar i dessa hänseenden
synes böra övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
bör vidare kompletteras med en bestämmelse om att delgivning med den smittade
inte skall fä ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
än mindre välbetänkt framstår för länsrätten att en person som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>smittats
av allmänfarlig smittsjukdom själv skulle få förfoga över om han vill låta sig
behandlas eller ej. Ätt den inom hälso- och sjukvården står den enskilde fritt
om han vill låta sig vårdas och behandlas är en sak (under förutsättning att
vederbörande åtminstone är vid sina sinnens bruk). Samhällets behov av
smittskydd är något anriat som rimligen i vart fall i de flesta situationer bör
väga över den enskildes vilja att låta sig vårdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som i första hand inställer sig när det gäller tvånget och hanteringen
av tvånget är vilka tvångsformer som skall finnas, när de skall fä tillgripas
och vem eller vilka som skall utöva tvångsbefogenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsmöjligheterna
torde i åtskilliga fall behövas för att få smittade eller misstänkt smittade
till läkarundersökning, värd och behandling. Tvångsmöjligheter torde vidare
behövas för att få konstaterat smittade isolerade på sjukhus eller liknande
inrättning. I en del fall torde också finnas ett behov av att kunna isolera
även misstänkt smittade. Det är långt ifrån säkert att alla tvängsbefogenheter
i olika situationer bör vara samlade pä en hand. Självklart skall polisen vid
behov utnyttjas för att verkställa beslutade tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
bör byggas upp sä att den enskilde helst kan förmås till frivillig<br>
medverkan. Isolering på sjukhus bör vara det yttersta remediet som till-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>278</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>grips bara när alla andra
möjligheter är uttömda eller ofillräckliga och en Prop. 1988/89:5<br>
isoleringsätgärd sålunda inte kan undvaras.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller sädana som är misstänkt men inte konstaterat sjuka bör samhällets
ätgärder i princip vara inriktade pä att konstatera huruvida de är smittade och
om så ar fallet att värda och behandla patienten samt att vidta vad som i
övrigt erfordras för att hindra smittspridning. Endast i yttersta nödfall borde
tvängsintagning kunna komma i fråga beträffande den som är misstänkt men inte
konstaterat sjuk och i så fall endast under den tid som är oundgängligen
erforderlig för konstaterande av eventuell smittsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
väl smittsam allmänfarlig sjukdom konstaterats bör förstahandsmå-let alltjämt
vara att genom ökat tryck pä den smittade förmå denne till frivillig medverkan.
Endast när sädana möjligheter är uttömda, om erforderlig vård och behandling
inte kan ges i andra former eller om alla andra åtgärder är otillräckliga från
smittskyddssynpunkt bör isolering fä tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
sällan torde mot den enskildes rättskyddsintresse stå ett snabbhetsintresse.
För sädana fall kan man emellanåt ha behov av "sneddnings-vägar" fram
till verkställighet. I första hand borde man emellertid söka sig fram till ett
förfarande där man genom snabb handläggning och korta frister hinner genomföra
hela proceduren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutskompetensen
när det gäller att ta ställning till om mot den enskildes vilja intrång skall
få göras i dennes kroppsliga integritet eller om den enskilde skall berövas sin
frihet är enligt länsrättens uppfattning klara domstolsfrågor. Äv olika skäl
framstår det dessutom som olämpligt att ha beslutskompetensen uppdelad mellan
länsstyrelsen och länsrätten. Det som kan diskuteras är vad som skall ha skett
innan man kommer till ett domstolsförfarnde och vilka ventiler som kan behövas
för särskilt brådskande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sädana fall som inte klaras upp genom vårdläkarnas försorg bör det normala vara
att smittskyddsläkaren utfärdar ett föreläggande för den enskilde. Detta borde
kunna avse såväl inställelse för undersökning, vård och behandling som
smittförebyggande åtgärder eller isolering på sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
föreläggande bör vara skriftligt och tydligt ange vad den enskilde har att
ställa sig till efterrättelse, t.ex. tid och plats för läkarundersökning,
eventuellt läkarens namn och åtminstone i huvudsak vilka undersökningar som
skall få utföras. De förelägganden som smittskyddsläkaren utfärdar måste vara
parade med en skyldighet även för vårdläkare att ställa sig förelägganden till
efterrättelse. Kopia av föreläggandena bör därför tillställas vederbörande
läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förelägganden som smittskyddsläkaren utfärdar måste, för att bli verksamma,
kunna vara förenade med något äventyr. En bötessankfion framstår för länsrätten
som föga verkningsfull. I vissa situationer synes smittskyddsläkarens
föreläggande däremot kunna vara förenat med vite som döms ut av länsrätten pä
talan av smittskyddsläkaren enligt den nya viteslagen. I andra fall framstår
det som ett äventyr av att länsrätten kan besluta om viss angiven tvångsvärd
borde kunna vara tillräckligt verksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mäste anges i lag vilka sanktioner som kan komma i fråga i olika.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>situafioner. På
smittskyddsläkaren bör ankomma att i det enskilda fallet Prop. 1988/89:5
avgöra vilken sanktionsform som bör väljas. I vissa situationer kanske det
Bilaga 3 t. o. m. räcker med ett naket föreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sistnämnda kanske skulle kunna vara fallet om smittskyddsläkaren vänder sig mot
en misstänkt smittad av en mindre allvarlig eller mindre smittsam sjukdom i en
situation där vederbörande infe kunnat anträffas av vårdläkaren. Har den
misstänkt smittade däremot underiåtit atf efter kallelse inställa sig hos
vårdläkare bör smittskyddsläkarens föreläggande vara förenat med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
smittskyddslåkaren infe genom ett föreläggande kan förmå den enskilde till
"frivillig" medverkan borde i normalfallet inte återstå annat för
smittskyddsläkaren än att göra ansökan hos länsrätten om tvångsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan diskuteras i vilken utsträckning det finns behov av och utrymme för
verksfällbara fvångsbeslut av smittskyddslåkaren t.ex. i brådskande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller inställelse hos läkare för undersökning, värd och behandling kan å
ena sidan hävdas att det i långt ifrån alla fall torde vara fråga om sårskilt
ingripande undersökningar. Å andra sidan finns ingen appell mot redan
genomförda undersökningar. Detta jämte den vikt som regeringsformen
tillerkänner den kroppsliga integriteten talar för att domstolsprövning alltid
bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förmån för en ventil för smittskyddslåkaren skulle kunna åberopas atf
verkställigheten ibland är mycket brådskande. Detta skäl framstår dock som
mindre tungt. Inte sällan ställs numera mycket stora krav på skyndsam
handläggning i domstolarna. Åtminstone när det gäller större kroppsliga
ingrepp borde man också kunna överväga en interimistisk isolering för att undgå
efterhandskonstaterande att ett redan företaget kroppsligt ingrepp varit
obefogat. Där är möjligt att smittskyddsläkaren skulle kunna anförtros att
fatta beslut om tvångsundersökning när det gäller vissa sjukdomar eller vissa
typer av undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tvängsomhänderfaganden talar det mesta för att detta borde vara en
exklusiv domstolsuppgiff. Det undandrar sig för närvarande länsrättens
bedömande om det föreligger behov av möjlighet för smittskyddslåkaren atf i
nödfallsituationer kunna fatta ett interimistiskt beslut. Länsrätten har heller
inte undersökt vilka möjligheter som polisen har med stöd av annan lagstiftning
atf ingripa mot akut smittspridning eller risk för sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fvångsbilden ingår vidare att reglera när omhändertagande skall kunna komma i
fråga för att någon brutit mot föreläggande om åtgärder till undvikande av
smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klara
regler måste också ges för den vård och behandling som kan komma i fråga under
isolering. I detta innefattar länsrätten ocksä var och hur isolering fär ske.
Detsamma gäller formerna för verkställigheten av ett isoleringsbeslut och dess
upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsrättens uppfattning bör det åvila landstinget att ställa platser<br>
fill förfogande för verkställighet. Smittskyddsläkaren bör ha uppgiften att<br>
bestämma var en enskild patient skall isoleras. Något utrymme för ett visst<br>
sjukhus att vägra ta emot viss patient bör inte föreligga.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett beslut om isolering
skall självklart medföra infe bara en rättighet Prop. 1988/89:5 utan en
skyldighet att kvarhålla och låta återhämta den isolerade till dess Bilaga
3 beslut föreligger om att isoleringen skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mesta talar enligt länsrättens uppfattning för att det är smittskyddsläkaren
som bör besluta om isoleringens upphörande. Det är smittskydds-läkaren som
förfogar över vilka som skall fas in åtminstone i den formen atf han äger
besluta om ansökan eller inte ansökan. Om den isolerade släpps mot
smitfskyddsläkarens vilja kan denne göra en ny ansökan. Att tilldela denne
besvärsrätt mot utskrivningsbesluf framstår som byråkratiskt. Länsrätten ser
det ocksä som en fördel för värdläkarna i deras relationer till pafienten atf
slippa utöva det tvång som vägrad utskrivning innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
vill understryka vikfen av atf det i smittskyddslagén görs fullständigt klart
vilket tvång som får utövas i olika situationer. Med nuvarande smiftskyddslag
krävs en mindre rätfsvefenskaplig avhandling för ett ändå osäkert konstaterande
huruvida den som är misstänkt men infe konstaterat sjuk i venerisk sjukdom
eller som underiåtit att efterkomma smittskyddsläkarens föreskrifter kan bli
föremål för tvängsintagning pä sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den av kommittén föreslagna smittskyddslagén är misstänkt smittade och
konstaterat smittade helt parallellställda. Detta är av andra skäl en otänkbar
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
måste också åtminfone alla grundläggande föreskrifter när det gäller tvånget
och tvångshanteringen beslutas av riksdagen i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anför s 96 helt aningslöst följande: "Beslut om läkarundersök<br>
ning resp isolering pä sjukhus fordrar ofta snabbhet. Det skulle innebära<br>
för stor tidsutdräkt om en särskild nämnd eller domstol skulle besluta om<br>
dessa åtgärder. Därför har i avsnitten 1.6.1 och 1.6.5 föreslagits att smitt<br>
skyddsläkaren skall kunna fatta dessa beslut. Någon fara i rättssäkerhets-<br>
hänseende torde detta inte innebära". Och detta anför kommittén trots atf<br>
beslut om läkarundersökning och om intagning på sjukhus, vilka båda är<br>
förenade med frihetsberövande, enligt gällande smittskyddslag infe får<br>
fatfas av smittskyddslåkaren utan skall fatfas av länsstyrelsen resp länsrät<br>
ten. Och kommittén tycks helt ovetande om atf rätten att besluta om<br>
intagning på sjukhus, i samband med att nya grundlagen kom till, överflyt<br>
tades från hälsovårdsnämnden och länsstyrelsen fill länsrätten. Enligt läns-<br>
rätfens mening är det inte minst mot bakgrund av utvecklingen pä social-<br>
lagsfiftningens område och mot bakgrund av 1974 års regeringsform själv<br>
klart atf sädana beslut som beslut om läkarundersökning och isolering pä<br>
sjukhus inte rimligen bör fatts av en sådan myndighet som smittskyddslä<br>
karen. Uppgiften att besluta i frågor som har med frihetsberövande att göra<br>
måste läggas på en domstol, i detta fall länsrätten. Men alldeles som i LVU<br>
och LVM kan behovet av snabba ingripanden fillgodoses genom att smitt<br>
skyddsläkaren ges befogenhet atf fatta ett interimistiskt beslut om isolering<br>
på sjukhus vilket omedelbart skall undersfällas länsrätten för prövning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
länsrättens prövning bör ske inom fyra dagar (jfr 9 § LVM). Det kan Prop.
1988/89:5 t.o.m. diskuteras om infe också uppgiften atf fatta interimistiska
beslut Bilaga 3 bör ligga pä länsrätten. Det kan nämnas att det infe är
ovanligt att länsrätten beslutar om ett omedelbart omhändertagande av en
alkoholmissbrukare samma dag som länsstyrelsen gjort framställning om det. När
det gäller beslut om läkarundersökning bör smittskyddsläkaren också kanske ha
befogenhet att fatta ett omedelbart beslut i brådskande fall men en underställning
tjänar dä inte något förnuftigt ändamål, eftersom länsrätten som regel inte lär
hinna göra någon prövning innan läkarundersökningen genomförts. Inte heller en
besvärsmöjlighet har här någon uppgift atf fylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om smittskyddslåkaren i brådskande fall fillåts fatta interimistiska beslut om
läkarundersökning eller isolering pä sjukhus, mäste ändå enligt länsrättens
mening som huvudregel gälla att sädana beslut skall fatfas av länsrätten pä
ansökan av smittskyddslåkaren. Regler om vad ansökan skall innehålla m. m.
krävs då av samma typ som reglerina i 2 § LVU och 4 och 5 §§ LVM. Jämföras kan
också med 13 § socialberedningens förslag fill lag om akut psykiatrisk
tvångsvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmärkande
för lagar som ger det allmänna befogenhet att tillgripa frihetsberövande
åtgärder är atf mycken omsorg läggs ner pä utformningen av rekvisit,
indikationer och andra förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en
enskild skall kunna berövas sin frihet. Att så sker är givetvis av allra
största betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Fömtsättningarna i 11 §
lagförslaget för beslut om tvångsvis läkarundersökning och i 12 § lagförslaget
om tvångsvis isolering på sjukhus utmärks inte av att vara genomtänkta på
detta sätt. Sakligt sett finns väl inte så mycket att anmärka mot kommitténs
sätt att resonera men lagtekniskt krävs en helt annan precision för atf
rekvisiten skall bli godtagbara. Länsrätten vill särskilt peka på atf i såväl
11 som 12 § används uttrycket "den smittade" medan det i 5 §
förklaras att med smittad jämställs den som skäligen kan misstänkas ha en
allmänfarlig sjukdom eller bära smittämne som kan orsaka en sådan sjukdom. Ett
förtydligande krävs då av hur rekvisitet i 12 § "om det finns risk för
smittspridning" skall läsas i relation till någon "som skäligen kan
misstänkas" vara smittad. Det är huvud taget dålig lagteknik att låta en
så viktig paragraf som 12 § vara beroende av definitioner som gjorts på andra
ställen i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
13 § LVM finns föreskrifter om utskrivning från LVM-hem. Några<br>
motsvarande föreskrifter finns inte i lagförslaget om utskrivning från isole<br>
ring pä sjukhus men kommittén anför s 94 atf det bör ankomma på smitt<br>
skyddsläkaren att förordna att den enskilde inte längre skall vara isolerad.<br>
Om det bör vara smittskyddslåkaren eller överläkaren på sjukhuset som<br>
skall besluta om utskrivning kan diskuteras. Vad som däremot borde vara<br>
höjt över all diskussion är att den enskilde som fått avslag pä en begäran<br>
om utskrivning skall kunna överklaga detta beslut. Och eftersom det är<br>
länsrätten som beslutar om isolering så bör det vara länsrätten som skall<br>
pröva sådana besvär. Länsrätten anser alltså dels att utskrivningsförfaran<br>
det mäste bli föremål för särskild reglering och dels att rätt måste införas<br>
för den enskilde att överklaga ett avslagsbesluf. Som enskilds motpart i ett<br>
sådant besvärsmål bör då fungera smittskyddsläkaren om det är denne som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>meddelat avslagsbeslutef
och smiffskyddsläkaren bör ha rätt att överklaga Prop. 1988/89:5 ett beslut
av länsrätten att ändra avslagsbeslutef. Är det en överläkare som Bilaga 3
avslagit enskilds framställan om utskrivning bör denne uppträda som den
enskildes motpart om det inte särskilt föreskrivs att smittskyddslåkaren skall
fullgöra den uppgiften. Enligt länsrättens mening talar goda skäl för att
smittskyddslåkaren får gå in som den enskildes motpart i ett sådant fall med
rätt att överklaga länsrättens beslut om det går honom emot. En sådan rätt fill
överklagande bör smittskyddslåkaren enligt länsrättens mening för övrigt ha
även om det är överläkaren som varit motpart i länsrätten. ' I LVM finns under
mbriken Särskilda befogenheter föreskrifter bl. a. om förbud atf inneha
injektionssprutor och kanyler, om kroppsvisitation och begränsning av
rörelsefriheten och om kontroll av försändelser. Det bör övervägas om infe
motsvarande bestämmelser behövs också beträffande vissa av dem som isoleras på
sjukhus av smiftspridningsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
får besluta att den smittade skall isoleras på sjukhus. Enligt länsrättens mening
bör även andra former av institutionsvård kunna ifrågakomma. Enligt vad som
upplysts i pressen överväger man inorri kriminalvärden att inrätta särskilda
fängelser för AIDS-smittade. Smittskyddsläkarens kompetens bör inrymma
befogenhet atf besluta om isolering på sådan anstalt. Vård enligt LVU kan
numera ges den som är upp till 21 år. Narkomaner och prostituerade kan i följd
härav komma att i större omfattning än fidigare falla inom ramen för LVU:s
tillämpning. Smitfskyddsläkarens kompetens bör omfatta även personer som är
omhändertagna med stöd av LVU. Isolering på sjukhus kan emellerfid vara
olämplig i sädana fall. Möjlighet bör finnas att besluta om isolering pä annat
sätt. Liknande synpunkter kan anläggas beträffande personer som är omhändertagna
med stöd av LVM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det anförda anser länsrätten atf smiffskyddsläkaren bör ha
befogenhet att besluta om isolering även på annat sätt än på sjukhus.
Inledningsvis har länsrätten berört frågan om ökade krav på vårdresurser.
Länsrätten vill i detta sammanhang framhålla vikfen av god handlingsberedskap
med hänsyn till eventuellt uppkommande behov av isolering av smittade personer,
som uppfyller kraven för isolering men som inte bör eller behöver ges
sjukhusvård. Detta innefattar överväganden av såväl frågan om isolering på
sjukhus bör vara den enda isoleringsformen som frågan om landstingen bör bära
kostnaderna för isolering som infe sker pä sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget kan beslut om isolering meddelas bl. ä. om den smittade inte vill
medyerka till ätgärder mot smittspridning. Det skall alltså i sådant fall
föreligga tredska för att beslut om isolering skall fattas. Hur skall
emellertid en domstol bedöma den situationen att den smittade samtycker fill
föreslagna ätgärder eller vård efter det att målet har anhängiggjorts hos
domstol?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
i nuvarande 16 § smittskyddslagen, bör i lagtexten anges under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vilka
fömtsättningar som beslut skall fattas om atf isolering skall upphöra.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I bestämmelsen anges inte
när utskrivning skall ske och vem som skall Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>besluta därom. Enligt
förslaget, sid 94, bör det ankomma på smittskyddslä- Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>karen atf förordna att
vederbörande infe längre skall vara isolerad. Det kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt länsrättens mening
emellertid ifrågasättas om smittskyddsläkaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ensam skall ha denna
befogenhet när domstol har beslutat om isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid prövningen av om
isolering pga. HTLV-III-infekfion kan upphöra är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det infe enbart fråga om
en medicinsk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
LVU finns en bestämmelse om omprövning efter viss tid av beslut om
omhändertagande. Förslaget fill smiftskyddslag saknar liknande stadgande.
Länsrätten anser att bestämmelse bör finnas om omprövning efter viss tid av
beslut om isolering och om att den isolerade har rätt att begära sådan
omprövning. Vidare bör den som fär avslag pä framställning om upphävande av
isolering ha möjlighet atf besvära sig häröver hos förvaltningsdomstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör övervägas om inte förvaltningsdomstolarna bör ha möjlighet att meddela
interimistiska beslut om isolering i dessa mål. Om det stadgas att
interimistiskt beslut kan meddelas i dessa mål, bör det anges i jagtexten att
slutligt beslut skall meddelas inom viss tid. Vidare bör det i 41 §
räfts-hjälpslagen anges att enskild part har rätt att få offentligt biträde i
mål om isolering enligt smittskyddslagen hos förvaltningsdomstol. Dessutom bör
det anges i särskild paragraf att länsrätten och kammarrätten skall hålla
muntlig förhandling i dessa mål, om sådan förhandling inte är uppenbart
obehövlig och att muntlig förhandling skall hällas om någon part begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget får smittskyddsläkaren anmoda en smittad att söka läkare för
undersökning. Han får också besluta om att den smittade skall inställa sig för
undersökning hos en viss angiven läkare. Dessa befogenheter bör i , första hand
avse persöner som skäligen kan antas vara smittade. En framtvingad
läkarundersökning bör vara till för att konstatera om en person är smittad
eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om smittade personer bör smiffskyddsläkaren ges en rätt att meddela
förhållningsregler av olika slag, jfr 10 § andra stycket i lagförslaget.
Sådana regler måste nog ocksä finnas när det gäller de som skäligen kan antas
vara smittade. Det bör i så fall uttryckligen framgå av lagen att förhållningsreglerna
omedelbart skall upphävas, om det visar sig att personen i fråga inte är
smittad. Detta är i och för sig självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest ingripande åtgärden, isolering pä sjukhus, bör i första hand få<br>
tillgripas mot personer som är konstaterat smittade. Enligt länsrättens<br>
uppfattning är det inte uteslutet att en sådan åtgärd kan bli aktuell även<br>
mot personer som misstänks ha en allmänfariig sjukdom. Länsrätten tän<br>
ker närmast på den situationen att analysen av ett blodprov eller liknande<br>
kan fa en viss tid i anspråk och att man för att hindra atf smittan sprids<br>
måste isolera en person i avvaktan på analysresultatet. Även andra akuta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>situationer kan tänkas
uppstå. Innan länsrätten går in på förfarandet med Prop. 1988/89:5 ett
beslut om isolering, vill länsrätten framhålla att utredaren i motiven
Bilaga 3 utvidgar det i lagtexten använda begreppet sjukhus till att omfatta
även andra vårdinrättningar. För att detta skall vara möjligt bör lagtexten
justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om isolering är en så ingripande åtgärd att det bör vara förbehållet domstol.
Befogenheten atf besluta om isolering bör läggas på länsrätt.
Smiftskyddsläkarne bör hos länsrätt ansöka om ett beslut om isolering. Det kan
förutsättas att situationen ofta är sådan att omedelbara ätgärder är
nödvändiga. Detta kan lösas antingen sä atf smiffskyddsläkaren fär en rätt att
meddela ett interimistiskt beslut om isolering, som direkt är verkställ-bart,
eller så att länsrätten fär rätt atf besluta om omedelbara åtgärder sedan en
ansökan om isolering har lämnats in till länsrätten. Förebilden till sistnämnda
alternativ finns i lagen om vård av missbrukare (LVM). Denna lag kan även i
övrigt tas som utgångspunkt för den lagreglering som behövs när det gäller
förfarandet, om isolering på sjukhus. Länsrätten tänker på sådana saker som vad
en ansökan skall innehålla, tidsfrister, beslut av ensamdomare eller med nämnd,
möjligheterna till rättshjälp, sätt för beslut om att isolering skall upphöra
osv. Länsrätten anser det infe meningsfullt atf i detalj gå in pä den
lagreglering som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att underkasta sig värd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
anser att personer som har smittats av allmänfarliga sjukdomar bör kunna
åläggas att underkasta sig den värd som finns att tillgå för atf de skall bli
botade och för att de skall hindras från atf sprida smitfan vidare.
Samhällsintresset väger här så tungt att den enskilde normalt bör få finna sig
i att ta emot den vård som samhället kan erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsrätten
för södra Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsvärd föresläs skola fattas av smittskyddsläkaren med länsrätten som
överinstans. Eftersom dessa beslut måste fattas utan tidsutdräkt bedömer
försäkringsrätten det icke vara möjligt att kräva atf beslut skall fattas av
t.ex. en domstol. Rättssäkerheten får anses vara tillgodosedd i erforderlig
grad genom de särskilda förutsättningarna för ingripande och genom atf besluten
kan omprövas i högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen mening är rätfssäkerhetsaspekterna inte tillräckligt väl<br>
tillgodosedda i den utformning av tvångsåtgärderna som utredningen har<br>
föreslagit. Smiffskyddsläkaren skall ensam kunna besluta om hämtning till<br>
undersökning och om isolering och kvarhällande på sjukhus. Åtgärderna<br>
utgör inte oväsentliga ingrepp i den enskildes personliga frihet. Grundlagen<br>
innehåller ju bl. a. det kravet atf en tvångsvis omhändertagen person skall<br>
kunna fä sin sak prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Enbart den i<br>
15 § föreslagna möjligheten att fä smittskyddsläkarens beslut prövat i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsrätten genom besvär kan inte uppfylla det kravet. Det
bör därför enligt Prop. 1988/89:5 länsstyrelsens mening vara länsrätten som på
ansökan av smittskyddsläka- Bilaga 3 ren beslutar om tvångsmässig
läkarundersökning och om fvängsmässig intagning på sjukhus. Smiffskyddsläkaren
bör dock få rätt att interimistiskt besluta om tvångsåtgärder, men sädana
beslut bör undersfällas länsrättens prövning pä samma sätt som anges i 14 § i
den nuvarande smittskydds-lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår i 16 § atf polismyndigheten skall lämna
det biträde som behövs för att bl. a. kvarhålla en smittad på ett sjukhus.
Enligt länsstyrelsens mening är det en polisiär uppgift att lämna handräckning
för atf återföra en smittad som har avvikit från ett sjukhus medan uppgiften
att kvarhålla honom där ankommer pä sjukhuset. Biträde att kvarhålla i akuta
situationer kan lämnas med stöd av polislagsfiftningen och smittskyddslagen
bör inte innehålla några särskilda bestämmelser i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen skrivning i § 12 och § 16 om att den smittade
skall isoleras pä sjukhus efter beslut av smiffskyddsläkaren innebär atf ingen
annan isoleringsmöjlighet skall kunna ifrågakomma. För mänga sjukdomar, även
där sträng isolering måste föreskrivas, är det emellerfid infe nödvändigt att
patienterna just isoleras pä ett sjukhus och isoleringsrummen på en modern
infektionsklinik innebär i sädana fall ofta onödigt brutala ingrepp i den
smittades rörelsefrihet. Dagkostnaden för en sådan isolering blir ocksä
orimligt hög. Utskottet föreslår därför annan formulering av § 12 och § 16 så
atf isolering av en smittad infe undantagslöst kommer att föreskrivas ske på
ett isoleringsrum vid en infektionsklinik. ■ '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen bör också ge mölighet att behandla patienten mot
hans/hennes vilja om man därigenom snabbare kan få patienten smittfri
varigenorri isoleringsåtgärder förkortas eller blir onödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslagstiftningens bestämmelser om veneriska
sjukdomar har som bekant numera blivit fullt ut tillämpliga på infektion av
HTLV-III. Det är därför av vikt att möjligheten till provtagning mot patientens
vilja, för att avgöra om hon eller han är smittad med veneriska sjukdomar,
klart kommer till uttryck i den nya smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller föreslagna åtgärder utan den enskildes samtycke
vill TCO<br>
liksom utredningen understryka att dessa bör begränsas till de absolut<br>
nödvändigaste. Isolering är en mycket ingripande åtgärd. Här bör övervä<br>
gas bestämmelser om regelbunden omprövning.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medicinsk
behandling</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
delar uppfattningen atf medicinsk behandling inte ska kunna ske med tvång inom
smittskyddsärbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Isolering
på sjukhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
har inledningsvis förklarat sin inställning till tvångsåtgärder. I förslaget
till ny smiftskyddslag utgör isolering på sjukhus det allvarligaste ingreppet
för den enskilde. I prakfiken innbär förslaget att smittskyddsläkaren ges
möjligheter atf beröva den enskilde friheten. Mot bakgrund av de restriktioner
som normalt kringgärdar samhällets möjligheter fill sädana ingripanden är
utredarens förslag pä den här punkten otillständigt kort motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
överiåts näsfan helt på socialstyrelsen atf utforma de omständigheter som
krävs för att en smittad ska kunna tvängsisoleras pä sjukhus. Om
HTLV-III-smitta förklaras vara en allmänfarlig sjukdom i den nya lagstiftningen
är det nödvändigt att departementschefen pä ett helt annat sätt utförligt
motiverar förslaget i en kommande proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mäste därvid klargöras atf tvångsisolering på sjukhus infe får före<br>
komma annat än dm den smittade uppträder uppenbart hänsynslöst mot<br>
omgivningen och efter upprepad uppmaning frän smittskyddsläkare ej<br>
följer dennes förhållningsregler. Det måste ställas utom allt tvivel, atf den<br>
som uppträder ansvarsfullt över huvud taget inte riskerar isolering på<br>
sjukhus.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>, '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
skriver i och för sig atf åtgärden ska fillgripas endast när inget annat
återstår. Men samtidigt falas i specialmotiveringén om att tvångsisolering kan
förekomma vid t. ex. trångboddhet m. m. Det tyder närmast på ' att en i och för
sig skötsam person, men som lever under små omständigheter, lättare skulle
kunna tvängsisoleras pä sjukhus än bättre lottade medmänniskor. Det vore
alldeles absurt om lagstiftningen skulle tillämpas så. Varje oklarhet pä den
här punkten måste undanröjas i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
HTLV-III-smitta hänförs till de allmänfarliga sjukdomarna, kommer isolering på
sjukhus att kunna tillgripas mot dem som bär sädan smitta. Eftersom
smittspridning varit särskilt stor bland sprutnarkomaner, kommer
smitfskyddslagens tvångsåtgärder atf kunna tillämpas parallellt med annan
tvångslagsfiftning som gäller narkotikaberoende personer. Det måste klargöras
hur dessa lagar förhåller sig till varandra och konsekvenserna i detta
hänseende för narkomanvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nu gällande lagstiftningen ska läkarens beslut om tvångsisolering pä
sjukhus omedelbart underställas länsi-ätten för prövning. Det är från
rättssäkerhetssynpunkt önskvärt atf den ordningen inte ändras. Länsrätten är
bättre skickad att besluta om frihetsberövande än en enskild smittskyddsläkäre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behöver knappast påpekas, atf besvär över sädana beslut mäste<br>
handläggas med största skyndsamhet. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt<br>
viktigt. Utskrivningsbesluf bör - förutom av smittskyddsläkäre och läns-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rätt - kunna fatfas av
klinikansvarig läkare vid den institufion där patienten Prop. 1988/89:5<br>
vårdas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
anför: "Ätt vara skyldig atf låta sig isoleras på sjukhus innebär ett
stort ingrepp i den enskildes personliga förhållanden och integritet. Därför är
det ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att förutsättningarna för när isolering
skall kunna komma ifråga preciseras noga."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
förbundets sida instämmer vi med utredaren i den bedömningen men kan inte se
atf det är tillräckligt för att trygga rättssäkerheten för den enskilde. Det
förefaller också mycket märkligt att man, mot bakgrund av det stora ingrepp i
den enskildes integritet man anser ett frihetsberövande vara, infe anser sig
föranledd atf föranstalta om skyldighet för smittskyddsläkaren atf inom en
viss fid ompröva isoleringsbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening är det ett oavvisligt krav att beslut om frihetsberövande med stöd
av smittskyddslagen skall fattas genom domslut i länsrätten. Kammarrätten bör
vara sista instans. I de fall beslut om isolering måste fattas omedelbart eller
länsrättens dom infe kan inväntas måste, enligt förbundefs uppfattning,
smiftskyddsläkarens beslut underställas länsrättens prövning snarast möjligt.
Det faktum att den smittade själv kan överklaga smiftskyddsläkarens beslut om
isolering är inte tillräckligt. För många människor måste en sädan process te
sig som ett oöverstigligt hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också viktigt att komma ihåg atf tidsaspekten vid tvängsintagning på sjukhus
kan komma atf fä stor betydelse, t.ex. om regeringen beslutar sig för att
hänföra HTLV Ill-infektion till de allmänfarliga sjukdomarna. Vad man i dag vet
om HTLV Ill-infektioner innebär det faktum att man en gäng blivit smittad ett
livslångt bärarskap. Detta bör i sin tur medföra atf man i en ny smittskyddslag
även skriver in en längsta tillåten tid som ett frihetsberövande enligt
smittskyddslagen får omfatta. På så vis garanteras den enskilde rätfen fill en
ny domstolsförhandling om läkarna inte anser sig kunna skriva ut den smittade
vid frihefsberövandefs slut. Ett beslut om frihetsberövande enligt
smittskyddslagen bör enligt förbundets mening begränsas till att gälla högst 6
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang är det särskilt viktigt att påpeka att den som berövats
friheten eller i övrigt blivit föremål för tvångsåtgärder enligt smittskyddslagén
inte har rätt fill t.ex. offentligt biträde enligt rättshjälpslagen (1972:429).
En sådan rätt tillkommer nu personer som bl.a. berövats friheten med stöd av t.
ex. lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
(LSPV), lagen (1980:621) méd särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och
lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
person som utsätts för ingripanden med stöd av smittskyddslagén måste fä samma
rätt till samhälleligt stöd som nu tillkommer i andra situafioner då samhället
ingriper med tvång mot en enskild medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När-det gäller den föreslagna ansvarsbestämmelsen i 19 §
ställer jag mig ytterst tveksam. Det är upplyst att under den senaste
tioårsperioden inte något fall av ohörsamhet har föranlett lagföring. Antalet
patienter som infe lojalt följer läkarens föreskrifter har varit och kan
förväntas förbli mycket litet. Ohörsamheten kan visseriigen någon gång bero på
en nonchalans eller motvilja mot myndighets beslut men med säkerhet lika ofta
på oförmåga eller rädsla. Ansvarsbestämmelsens avskräckande effekt torde vara
, obefintlig. I stället kan det verka försvärande på samarbetet mellan läkare
och pafient. Läkarens möjlighet att begära biträde av polismyndighet fär anses
fullt tillräcklig för atf åstadkomma det nödvändiga praktiska resultatet av
ett beslut om läkamndersökning eller isolering. Som överåklagaren i Stockholm
även påpekar skulle varje polisingripande leda fill en anmälan om brott och en
ätalsprövning. Mot bakgrund av vad jag nu anfört vill jag avstyrka den föreslagna
kriminaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att den nu gällande bestämmelsen i
smittskyddslagen om straff vid sexuellt umgänge skall avskaffas har redan
genomförts. DV tillstyrker att skyldigheten för vissa läkare att anmäla
koppleribrott upphävs. Verket anser att straffbestämmelsen om förseelse mot
smittskyddsläkarens förhållningsregler är en sådan bestämmelse som med fördel
kan undvaras. Vidare bör enligt verkets mening övervägas om beslut enligt.10
och 11 §§ förslaget till smittskyddslag bör förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har tidigare uttalat att den finner
bötessankfion för överträdelse av smitfskyddsläkarens beslut som föga
verkningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framstår för länsrätten som mindre välbetänkt av
kommittén att straffbelägga vissa ordningsförseelser samtidigt som man förordar
avskaffande av det särskilda straffansvaret för uppsåtligt eller oaktsamt
spridande av smitta utan atf ens ha gjort klart för sig själva eller läsaren i
vilken utsträckning brottsbalken träder in som supplerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett om kriminaliseringen sker i brottsbalken eller i
speciallag finner länsrätten det i vart fall oansvarigt atf avskaffa
straffansvaret för uppsåtligt eller oaktsamt spridande av smitta av
allmänfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framstår för länsrätten som närmast upprörande att den
som vet sig vara smittad av t. ex. HTLV-III skall kunna straffritt t. ex. genom
sexuellt umgänge föra eller riskera att föra denna smitta vidare till annan som
inte ens känner fill att vederbörande är smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan väl sägas att sexualitet infe kan avlägsnas eller
att sexuallivet<br>
inte kan kontrolleras. Däremot kan i vart fall hävdas att sexualitet är<br>
förenligt med att utövas under frivillig medverkan av någon som känner till<br>
atf han eller hon utsätter sig för smittrisker. Kontrollmöjligheten är heller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ingen hållbar invändning
med tanke pä de mörkertal som man arbetar med Prop. 1988/89:5 inom
kriminalpolifiken. Ännu har ingen kommit på tanken att avkriminali- Bilaga
3 sera ens sommarsfugeinbrott av det skälet atf sommarstugor är svårbeva-kade.
I stället har det inom kriminalpolitiken ansetts särskilt grovt att ge sig pä
sådant som är svårkontrollerat eller försvarslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
smittskyddslagén uiider hösten 1985 behandlades av riksdagen upphävdes 26 § i
den gamla smittskyddslagen. Bestämmelserna innebar straffbarhet för den som
med vetskap eller misstanke öm STD hade könsligt umgänge med annan. Detsamnia
gällde den som med uppsåt eller av grov vårdslöshet utsatte annan för fara ätt
bli smittad. Beslutet att upphäva bestämmelsen motiverades med att om
HTLV-III-smitta förklarades vara en venerisk sjukdom enligt
smittskyddskimgörelsen, skulle bestämmelsen försvära smittskyddsärbetet. Det
kunde nämligen inte krävas av den som drabbades av en obotlig smitta att denne
för all framtid skulle avhålla sig från sexuellt umgänge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får antas att införandet av en ny smittskyddslagsfiftning innebär atf
HTLV-III-vims hänförs fill allmänfarliga sjukdomar. Om smittskyddsläkaren meddelar
förhållningsregler som innebär förbud för personen att ha sexuellt umgänge är
brott mot en sädan förhållningsregel straffbar. Vad riksdagen funnit olämpligt
hösten 1985 kan därför smittskyddsläkaren senare finna lämpligt. Något reellt
upphävande av straffbestämmelsen har därför inte skett, låt vara att påföljden
i utredarens förslag inskränks till böter. Utredaren har över huvud taget inte
berört denna motsättning. Det är en brist i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
välkomnade för sin del beslutet att upphäva 26 § i den nu gällande
smittskyddslagén. Förslaget om förhållningsregler får infe innebära att
smittskyddsläkaren kan införa en motsvarande bestämmelse genom att meddela
patienten förhållningsregler.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
ser med tillfredsställelse aft påföljderna i smittskyddslagen inskränks till
böter. Det hade emellertid i sammanhanget varit önskvärt med en närmare
redovisning av när dé av utredaren nämnda brottsbalksbestäm-melserna kan komma
i fråga vid STD. Dessa bestämmelser får inte användas som en ersättning till
den upphävda 26 § i smittskyddslagén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår aft 26 § i nuvarande smittskyddslagen, vilken föranstaltar om straff
för den som trots att han eller hon lider av en venerisk sjukdom har sexuellt
umgänge, avskaffas. Eftersom den paragrafen i smittskyddslagen avskaffades
redan hösten 1985 av riksdagen är förslaget inte längre aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
märklig inkonsekvens'utgör, enligt förbundets mening, utredarens<br>
förslag att däremot behålla straffparagrafen som föranstaltar om böter för<br>
den som inte följer smittskyddsläkarens bindande förhållningsorder (19 § i<br>
förslaget till ny smiftskyddslag). Även denna paragraf bör avskaffas med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samma motivering som vad
gäller förutvarande 26 §, nämligen att straffho- Prop. 1988/89:5 tet kan
avskräcka från att söka vård för sjukdomen. Utredaren påpekar ju Bilaga 3
dessutom själv mycket riktigt att det finns möjlighet att tillämpa redan
brottsbalkens olika straffbestämmelser för brott mot liv och hälsa även på den
som sprider smitta (BrB 3:5-9). Detta torde enligt vår uppfattning vara fullt
tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggningen av rhål och ärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>•</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsförfarandet
kräver en långt mera ingående lagreglering än kommittén föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör fill en början i lagen slås fast att undersökning, vård, behandling,
isolering eller vad det nu kan vara sker oberoende av den enskildes samtycke.
Rättsverkningarna av samtycke i olika stadier till olika ätgärder måste
klarläggas. Detsamma gäller förhällandet fill andra värdlagar och effekterna av
att någon är anhållen, häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt, att
någon fullgör obligatorisk militärtjänstgöring eller dylikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagen mäste anges vilken smittskyddsläkäre och vilken länsrätt det är som har
ansvaret för aft åtgärder kommer till stånd. Det går t. ex. inte an att som i
betänkandet hålla öppet vem av flera smittskyddsläkare som har behörighet och
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagen mäste framgå vad en ansökan skall innehålla och vilka handlingar som
skall vara åtföljda en ansökan. Huvudreglerna för förfarandet i domstolen mäste
vara klarlagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller till en början vilka som är parter i olika sorters mål och vilka
delgivningsformer som skall vara tillåtna. Här kommer man bland annat in på
frågor om de underårigas situation och sådana som av andra skäl inte själva kan
utföra sin talan. Man kommer också in pä frågor om faktiska och rättsliga
värdnadshavares ställning i processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse är vidare i vilka situationer som rätten skall kunna fatta
interimistiska beslut eller förordna om inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om inslaget av muntlighef i processen är av största vikt. Detsamma gäller
frågan om eventuella tidsfrister i handläggningen. En rättssaker-, hetsfråga av
stor vikt är i vilken utsträckning rättshjälp skall kunna komma i fråga och i
vilka former. Åtminstone i de mål som gäller frihetsberövande synes den
enskilde böra ha tillgång till offentligt biträde. Sekretessfrågorna i
domstolsförfarandet synes behöva övervägas och lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig fråga är i vilken utsträckning länsrätt skall vara domför med en lagfaren
domare respektive när lekmän skall ingå i rätfen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
väsenfiiga frågor är vilka beslut av länsrätt som skall vara överklagbara
respektive vilka som skall ha besvärsrätt i olika situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
LVM finns också i 21-24 §§ särskilda bestämmelser om målens hand<br>
läggning hos länsrätt. Det bör också övervägas om och i vad mån motsva<br>
rande bestämmelser behövs för smittskyddsmålens del.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Den
enskildes kostnader för undersökning, vård och</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>behandling</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarundersökning föreslås vara kostnadsfri, då
smittskyddsläkaren anmodat någon att inställa sig härför om undersökningen
sker på landstingskommunal inrättning eller pä annat sätt genom landstingefs
försorg (17 §). Annan läkarundersökning föresläs infe vara kostnadsfri förrän
efter första läkarbesöket och dä om den sker genom landsfingets försorg (18 §).
Detta förslag förefaller vara förenat med betydande nackdelar och kan knappast
vara förenligt med ett gott smittförebyggande arbete. Enligt socialstyrelsens
uppfattning bör alla som låter undersöka sig för allriiänfariig sjukdom,
oberoende av var undersökningen äger rum, ha rätt till kostnadsfri sädan.
Behandling på sjukhus (isolering enligt 12 § eller annan behandling) föreslås vara
"kostnadsfri". Detta är emellertid inte ett korrekt påstående,
eftersom pafienten tydligen mäste vidkännas det avdrag pä sjukpenningen som
görs för alla som behandlas på sjukhus. Någon annan kostnad behöver inte heller
andra som får sjukhusvärd vidkännas, i den mån de omfattas av den allmänna
försäkringen. Sådan vård är därför lika "kostnadsfri" som den som ges
med stöd av nämnda bestämmelser. Det är rimligt atf ocksä lagfästa rätfen till
fria läkemedel vid behandling av allmänfarlig sjukdom. Nu föresläs enbart atf
varje landsting själv skall fä besluta härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen föreslår förändring vad gäller
debiteringsförfarandet. All behandling av en allmänfarlig sjukdom skall vara
avgiftsfri. Om patienten söker på egen hand för sådan sjukdom skall det första
besöket vara avgiftsbelagt säsom allmän sjukvård. Om allmänfarlig sjukdom
därvid konstateras är sålunda de följande besöken avgiftsfria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslagna förfaringssättet verkar logiskt. En pafient
som spontant söker för vård behöver med det nya förfaringssättet ej uppge i
patient-kassan varför han söker. De svårigheter som idag finns i detta stadium
att identifiera en eventuell "smittskyddslagspafient" bortfaller. För
efterföljande besök bör någon form av "identifiering" av patienten
kunna ske antingen i form av särskilt behandlingskort eller genom anteckningar
i patientkassans besökslista.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag atf patienten själv skall svara för
sjukvårdskostnaden<br>
vid första besöket om han/hon på eget initiafiv tar kontakt med sjukvården<br>
är onödigt och krångligt. Det kan i värsta fall uppmuntra patienter med<br>
allmänfarlig sjukdom atf vänta med sjukvårdskonfakt tills de kallas av<br>
smittskyddsläkäre. I stället bör sådana egna inifiativ värdesättas eftersom<br>
de underlätfar landsfingets arbete med att förebygga smittspridning. Alla<br>
sjukvärdsbesök för undersökning och utredning angående allmänfarliga<br>
och anmälningspliktiga sjukdomar inklusive HTLV-3-infektion skall därför</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
kostnadsfria för patienten oavsett om han/hon själv, läkare eller Prop.
1988/89:5<br>
annan myndighet föranstaltar om besöket.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävleborgs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 17 § om avgiftsfrihet när
smittskyddsläkaren har anmodat den smittade aft söka läkare, men avgift enligt
18 § samma lag vid första besöket om den smittade själv söker läkare, kommer
sannolikt att välla administrativa svårigheter. Det kan även misstänkas att
denna avgift enligt 18 § kommer att avhälla personer med dålig ekonomi att söka
läkare, vilket är speciellt betänkligt då det just år i denna grupp som
riskerna för sjukdom är speciellt stor. Avgiftsfrihef bör därför tillämpas i
dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 17 § smittskyddslagén föresläs aft undersökning samt
isolering på sjukhus skall vara kostnadsfri för den enskilde under
förutsättning att åtgärden sker på anmaning av smittskyddsläkaren. Såvitt
utskottet kan bedöma innebär detta att t.ex. en distriktsläkare ej
kostnadsfritt kan kontrollera symptomfria kontakter till en salmonellasjuk
patient utan ett formellt beslut av smittskyddsläkaren. Detta är en alltför
byråkratisk ordning. Enligt utskottets mening bör kostnadsfriheten utsträckas
till undersökning som utförs på landstingsanställd läkares initiativ. Det stora
flertalet sådana undersökningar kommer aft avse odling pä faeces från
symptomfria kontakter till patienter med salmonellos eller shigellos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACÖISR — Sveriges läkarförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsfrihet bör gälla för den som kallats till
smitfskyddsutredningen oavsett om sjukdomen som orsakat kallelsen klassas som
allmänfarlig eller ej. I vart fall är det önskvärt att kostnaden för
behandlingen av en sjukdom är lika inom de olika landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i nuvarande lagstiftning skall läkarundersökning
föranledd av bestämmelser i smittskyddslagen vara kostnadsfri för den
enskilde. Häri bör även fria läkemedel inkluderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sällskapet finner det angeläget atf denna kostnadsfrihet
omfattar även sexuellt överförbara sjukdomar om dessa skall kunna bekämpas
aggressivt. Fritt läkarval även utanför landstingskommunal vårdinrättning
utgör en viktig förutsättning för provtagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen delar självfallet dessa ståndpunkter men
anser atf även det<br>
första besöket för att diagnostisera eventuell smittsam sjukdom kunde vara<br>
kostnadsfritt i akt och mening att uppmuntra sådana undersökningar.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredaren anser atf det
finns starka skäl att avgiftsbefria undersökning Prop. 1988/89:5 och
behandling av sjukdomarna gonorré och klamydiainfektion, men att Bilaga 3
landstingen själva skall avgöra detta. Förvaltningen vill framhålla att dessa
båda sjukdomar framför allt är en fara för ungdomsgrupperna och anser det
ytterst angeläget atf man tar ställning för generell avgiftsbefrielse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RFSU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSUs
ståndpunkt är att smittskyddsärbetet bäst främjas av att provtagning,
undersökning, behandling m. m. är kostnadsfri för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de allmänfarliga sjukdomarna kan utredarens förslag möjligen
accepteras. Förslaget innebär ju aft alla åtgärder utom frivillig provtagning
ska vara kostnadsfri. Enligt RFSU talar övervägande skäl för aft även
provtagning bör vara kostnadsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RFSU
kan emellertid inte dela utredarens ståndpunkt när det gäller gonorré- och
klamydiainfekfioner. Det sägs visserligen aft starka skäl talar för att sådana
undersökningar och behandlingar ska vara kostnadsfria, men utredaren stannar
vid att överlåta på de olika landstingen att avgöra frågan. Med kännedom om
landstingens ekonomiskt pressade situation kan man inte utgä frän att
landstingen beslutar om kostnadsfrihet även om de säkert instämmer i att det
vore önskvärt. Dét bör därför föreskrivas att provtagning, undersökning och
behandling av gonorré- och klamydiainfekfioner ska vara gratis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västernorrlands
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet
har inget att erinra om förslagen om kostnader för pafienten. Undersökning och
behandling samt isolering bör vara kostnadsfritt för den smittade. Vad gäller
gonorré och chlamydia ställer sig utskottet mera tveksamt till kostnadsfrihet.
Utskottet bedömer risken för att någon skulle avstå ifrån vård på grund av
kostnaderna som försumbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
ifrågasätter aft den enskilde som på eget inifiativ vid misstänkt smitta söker
läkare själv ska betala avgiften och dä från smittskyddssynpunkt. Vikten av att
människor verkligen söker vård vid misstänkt smitta är så stor att
kostnadsaspekten inte kan få vara avgörande. Utredningens farhågor om
kosfnadsdrivande effekter verkar dessutom enligt TCOs mening överdrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
socionomers, personal- & förvaltningstjänstemäns riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den enskildes kostnader för läkarundersökning så kan anfing<br>
en § 17 och 18 gälla eller också kan det ankomma pä landsfingen själva att<br>
besluta om ev kostnadsfrihet såsom utredaren anför beträffande gonorré<br>
och chlamydiainfektioner på sid 103 och 104 i betänkandet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RFSL</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Genom
utredarens förslag att slopa särregleringen av de veneriska sjukdo-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>marna
fär den enskilde betala vanlig sjukvärdsavgift-vid besök pga. gonorré,
klamydia eller HTLV Ill-infektion. Utredaren föreslår emellertid aft
undersökning, värd och behandling av även gonorré och klamydiainfektion skall
vara kostnadsfria trots aft de inte förklaras allmänfarliga. Enligt förbundets
uppfattning bör samma förhållande gälla även för HTLV Ill-in-fekfion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader för lagens genomförande</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förvaltningsdomstolarna förekommer smiffskyddsmål för närvarande endast i
ytterst begränsad omfattning. Smitfskyddskommifféns förslag, som innebär att
besluts- och besvärsordningen förenklats avsevärt, kan förväntas medföra en
viss ökning av antalet mål. För en ökning av målantalet talar ocksä att
infekfion av HTLV-III-virus måste antas komma att anses som allmänfarlig
sjukdom. Antalet mål kommer sannojikt likväl att bli så begränsat aft
länsrätterna, vilka kan beräknas fä en minskad arbetsbelastning framöver, väl
kan ta hand om denna målgrupp utan nya resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>•</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har sökt beräkna landstingens kostnader för smittskyddet med utgångspunkt i den
föreslagna lagstiftningens krav. Enligt Landstingsförbundets mening grundar
sig antagandena även i detta avseende på förhållandena vid en gynnsam
epidemisituaifon. Tillkomsten av HTLV-III-infektionen har på ett dramatiskt
sätt förändrat förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
har, efter samråd med socialstyrelsen, gjort vissa beräkningar av de kostnader
som vid olika utvecklingsalternativ kan komma att belasta hälso- och
sjukvårdshuvudmännen som en följd av HTLV-Ill-situationen. Dessa beräkningar
innefattar såväl vissa åtgärder för att förhindra smittspridning som värd och
behandling av patienter. Kostnaderna är av en storleksordning som kommer aft
allvarligt påverka huvudmännens resursbehov redan under de allra närmaste
aren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
förutsätter att kostnadskonsekvenserna säväl till följd av
smitfskyddskommifféns förslag som till följd av HTLV-III-infektionen beaktas
vid de kommande överläggningarna om samhällets ekonomiska stöd till hälso- och
sjukvården. Därutöver anser Landstingsförbundet atf medel bör reserveras inom ramen
för det s. k. smiftskyddsanslaget för aft göra detmöjligt för socialstyrelsen
att bekosta väsentliga delar av de stora informationsinsatser på bl. a.
AIDS-omrädet som alltjämt återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
kostnaden för den föreslagna smittskyddsorganisafionen inom lands<br>
tinget bör täckas med statsbidrag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kalmar läns tandsting</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
analys av kostnaderna för landstinget, om utredningens för-slag genomförs, är
inte fullständig eftersom den inte innehåller någon redovisning av de
personalresurser som krävs i primärvården, när landsfinget övertager ansvaret
från kommunerna när det gäller smittskyddsarbetets personinriktade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är orimligt aft smittskyddsläkaren skall övertaga både ansvaret för de bindande
förhållningsreglerna och den lokala smittskyddsutredningen, när kunskaperna om
patientens personliga förhållanden finns lokalt hos primärvården. Om dessa
lokala kunskaper inte utnyttjas i smittskyddsarbetet kan man risker atf
felakfiga eller överdrivna ätgärder vidtages. Som ovan angivits anser därför
Kalmar läns landsting atf primärvården skall utföra det lokala
smittskyddsärbetet och avrapportera detta fill smittskyddsläkaren på sätt som
beskrivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lokala smittskyddsärbetet inom primärvården innebär behov av
personalförstärkning i form av kurator alt sjuksköterska. Detta arbetes
omfattning kan inte grundas bara på de slutgiltigt verifierade sjukdomsfallen
av allmänfarliga sjukdomar, som gjorts i utredningsförslaget, eftersom det
också inbegriper åtgärder och utredning vid misstänkta fall av allmänfariig
sjukdom, antalsmässigt'2-4 gånger fler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
betyder, även om arbetet med nödvändighet är infermitfent, ett genomsnittligt
resursbehov av minst 1 dag/vecka och primärvårdsområde. Detta betyder att
landsfingens kostnader för den nya smiftskyddslagens genomförande blir högre än
vad utredningen beräknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
anledning till att utredningen inte uppmärksammat detta ytterligare resursbehov
kan vara aft man sneglat på förhållanden i större tätorter, där ofta betydande
resurser för smittskyddsutredningar redan finns på olika specialistkliniker
respektive pä stora värdcentraler, vilket ger en missvisande bild av
tillgängliga resurser på mindre orter i ett normallandsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarens
redovisade uppfattning att landstingets ökade kostnader i stort kommer att
bestå av administrafiva insatser biträdes. Likaså torde ingen invändning kunna
anföras mot utredarens uppfattning att de minskade patientavgifterna torde vara
av marginell natur. Möjligen kan vissa kostnadsminskningar uppstå genom atf
landstingen genom sin smittskyddsläkare för viss kontroll över hur omfattande
blodtagning skall äga mm på människor enl smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om utredningens förslag fill ny smiftskyddslag fillstyrkes av den<br>
medicinske företrädaren vill jag härmed påpeka de ekonomiska konse<br>
kvenserna av förslagen. Därest riksdagen godkänner förslaget fill ny smitt<br>
skyddslag enl av utredaren redovisade gmnder bör resursförstärkning ske<br>
till den samhällsmedicinska enheten för ytterligare läkartimmar samt sek-<br>
reterarinsatser fr.o.m. lagens ikraftträdande vilket fömtsatt ske fr.o.m.<br>
1987.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>296</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmöhus
läns landsting</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för förslaget beräknas bli tillsammans 8
miljoner kronor för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>=</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingskommunerna. De ökade kostnaderna förutsattes
beaktas vid framräknande av statliga bidrag fill hälso- och sjukvården.
Kostnaderna kan dock bli större i anledning av AIDS-epidemin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om dimensionering av resurserna för smittskyddsarbetet
(som i utredningen exkluderar HTLV-lIl-problematiken) till att i ett ordinärt
län fordras 0,5 överläkartjänst och 1,0 kanslisftjänsf synes någorlunda adekvat.
Utskottet menar dock atf som alternafiv bör övervägas en epidemisjuksköterska
eller motsvarande i stället för kanslist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västmanlands läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De organisatoriska, men framför allt de ekonomiska
konsekvenser, som förslaget utmynnar i, år inte helt klarlagda. Enligt
landsfingets mening mäste en samlad bedömning av de med smittskyddet förenade
kostnaderna finnas. De förhållanden som reglerar ersättningen till personer som
på olika sätt drabbas av samhällsåtgårder måste vara klarlagda innan förslaget
till ny lag tages. Landstinget stöder här reservanten Karl-Henrik Ströms
uppfattning. Landsfinget ställer sig vidare något tveksam fill den bedömning
utredaren gör angående behovet av arbetsinsatser och övriga ekonomiska
resurskrav som ställs pä verksamheten i ett normallandsting. Med det förslag
och de ansvarsäligganden landstinget åläggs enligt utredaren genom
smittskyddslagen och med det ansvar som redan åvilar landstinget jämligt HSL
kommer det totala smittskyddsarbetet atf kräva en större insats än utredaren
angivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det slutligen gäller utredningens förslag fill
kompensation för sjuk<br>
vårdshuvudmännens ökade kostnader för smittskyddsuppgifterna är reso<br>
nemanget oklart. Förslaget skulle kunna tydas så ätt verksamheten skulle<br>
finansieras av det särskilda bidraget om för närvarande 48 kr/invånare som<br>
utgår frän staten som ersättning för förebyggande åtgärder. Förvaltnings<br>
utskottet vill understryka, att en sådan tolkning infe accepteras. Förvalt<br>
ningsutskottet förutsätter, aft i så fall den särskilda ersättningen uppräknas<br>
med ett belopp motsvarande minst den nivå som utredningen antyder,<br>
nämligen 1 krona 60 öre/invånare och år. En sådan ersättning motsvarar<br>
för Kopparbergs läns landsting drygt 450000 kronor. En,sådan ersättning<br>
täcker nätt och jämt kostnaderna för en enda läkartjänst, varför förvalt<br>
ningsutskottet förutsätter aft ersättningen höjs i förhällande fill vad utred<br>
ningen föreslagit.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Västernorrlands
läns landsting</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskoftet
anser att resurserna för smittskyddet behöver för- "aga i stärkas.
Den föreslagna resursen om en halvtid smittskyddsläkare och en heltid verkar
rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västerbottens
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen förs vissa diskussioner om vilka ekonomiska konsekvenser förslaget
till ny smittskyddslag har för landstingen och siffran 8 milj kr nämns. Även om
denna siffra är minimisiffra förefaller den vara alltför låg. Utskottet vill
dock särskilt framhålla angelägenheten av att landstingen ekonomiskt
kompenseras för de kostnader som t. ex. ny lagstiftning medför. Detta inte
minst mot bakgrund av att förslag i varje enskild statlig utredning ej behöver
få några större kostnadskonsekvenser för landstingen men med hänsyn till det
stora antalet utredningar kan de sammantagna kostnadsökningarna för landstingen
bli avsevärda. Beträffande ekonomiska konsekvenser av ny smittskyddslag kan
landstingen med fördel kompenseras genom päslag på schablonen för förebyggande
verksamhet. Inom Västerbotten har kostnaderna för sjukdomen AIDS hitintills
varit tämligen begränsade. Vilken utveckling denna sjukdom fär i framtiden går
för närvarande ej att uttala sig om. Utskottet förutsätter dock att om
kostnaderna för att hindra smittspridning m. m. av AIDS kraftigt skulle öka,
bör landstingsförbundet under löpande år kunna uppta överläggningar med staten
om kompensation till landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Norrbottens
läns landsting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddskommittén
beräknar att ett landsting med 250000 invånare har ett personalbehov av 0,5
smittskyddsläkare och 1,0 kanslist under normala förhållanden. Kommittén
uppskattar utifrån detta kostnadsökningen till 400000 kronor per år. Denna
kostnad anser man bör kunna inrymmas inom den ersättning frän allmänna
försäkringen som redan utgår för förebyggande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet
anser det principiellt felaktigt att nya uppgifter åläggs landstingen samtidigt
som hänvisning sker till tidigare träffade ekonomiska överenskommelser.
Satsningen på förebyggande hälsovård är redan nu av den omfattningen att den
mer än väl bör uppfylla förutsättningarna vid avtalets träffande. Dét är
därför utskottets uppfattning att den nya smittskyddslagen och dess
konsekvenser för landstingen bör fas med i kommande förhandlingar mellan staten
och landstingsförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utskottet tidigare framhållit i olika avsnitt kommer det nya smitt<br>
skyddet att innebära ett väsentligt merarbete, speciellt gäller detta i län av<br>
Norrbottens omfattning. Förvaltningsutskottet anser därför inte kommit<br>
téns kostnadsberäkning svara mot de verkliga förhållandena.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill förvaltningsutskottet framhålla att landstingen redan<br>
idag orsakas stora kostnader för aktiviteterna kring sjukdomen AIDS. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är därför viktigt atf
landsfingen erhåller rimlig ekonomisk ersättning för Prop. 1988/89:5<br>
sina insatser inom smittskyddet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västerviks
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
besparing för kommunerna om landstinget får hela ansvaret för per- ,
soninriktade åtgärderna i smittskyddet uppstår i realiteten ej. Arbetsinsatserna
är ej av den storleksordning att några personella besparingar kan göras.
Utredningen har angivit att cirka 3 % av miljö-och hälsoskyddsinspektörernas
arbetstid tas i anspråk för smittskydd i dagsläget. Landsfinget torde däremot
få väsentligt högre kostnader än vad utredaren angivit för att bistå
smittskyddsläkaren i det praktiska smittskyddsärbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Krigs- och beredskapstillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
sjukvårdsstyrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SjvS
grundinställning är att gällande fredsbestämmelser bör om möjligt vara sä
utformade att övergäng fill beredskaps- och krigsläge kräver minsta möjliga
ändring av fredsrutinerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
krigsförhållanden föreligger speciella epidemiologiska omständigheter orsakade
bland annat av ändrade sanitära-förhållanden. Infektionssjukdomar som är
sällsynta i vårt land i fredsfid kan ge upphov fill svåra epidemier. SjvS vill
även betona möjligheterna av atf B-stridsmedel kan komma till användning.
Situationen regleras genom vad som sägs i 22 § i ' förslaget till ny
smittskyddslag. SjvS kan emellertid tänka sig ett läge där liknande
förhållanden råder utan aft de särskilda föreskrifterna enligt 22 § punkt 3
hunnit sättas i kraft. Möjligheten av att Sverige i ett
"skymningslå-ge" utsätts för överraskande B-angrepp, förtäckt eller
öppet, gör det nödvändigt att snabbt kunna vidta adekvata smittskyddsätgärder
utan att särskilda beslut behöver fattas på regeringsnivå. Avvaktan på sådant beslut
kan innebära allvarlig fördröjning av smittskyddsärbetet. SjvS föreslår att man
särskilt beaktar detta förhållande i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
konkreta åtgärder föreslår SjvS att smittkoppor, som är ett tänkbart
B-stridsmedel, fläckfeber och återfallsfeber upptas som allmänfarliga sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör Lassafeber, Ebolasjukdom och Marburgsjukdom sammanfö<br>
ras under begreppet "virala hemorragiska febrar" för att förenkla
hand<br>
läggningen vid eventuell B-krigföring med andra agens tillhörande denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>''<br>
gmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande lag kan vid allmänfarlig sjukdom regering eller länsstyrel<br>
sen efter bemyndigande, förordna om isolering av befolkningen inom ett<br>
visst område eller jämförbar åtgärd. Utredaren anser att en sådan åtgärd<br>
förutsätter att det förekommer ett stort antal sjuka eller smittbärare som<br>
inte har kunnat identifieras och därför inte har kommit under läkarvård.<br>
Det framförs vidare aft det är osannolikt atf en sådan situafion kan upp<br>
komma vid allmänfariiga sjukdomar och man föreslår därför att bestäm<br>
melsen upphör att gälla.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SjvS
instämmer i utredarens synpunkt vad gäller förhållandena under Prop. 1988/89:5
fredstid. I ett "skymningsläge" med hårt ansträngda hälso- och
sjukvärds- Bilaga 3 resurser skulle emellertid en sådan situation kunna uppstå
fill följd av en epidemi, anfingen denna har naturliga orsaker eller uppstått
genom B-krigföring. Civilbefälhavarens möjlighet, att efter egen bedömning av
läget i en krissituation, vidtaga särskilda ätgärder bör betonas och stärkas.
SjvS anser i övrigt att bestämmelserna bör kvarstå i sin nuvarande utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
föreslår att en ny paragraf införes i smittskyddslagen där det fastställes, att
landstingskommunerna under fredstid skall vidta förberedelser för smittskyddet
under krigs- och beredskapstillsfånd. SjvS understryker behovet av en sådan
föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>CivUbefälhavaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CB
finner det angeläget aft redan här slå fast betydelsen av att den fredstida
organisationen blir sä utformad att den med bibehållen funktionsnivå kan
övergå i krigsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgmnd som anförts ovan anser CB att det är nödvändigt att
smiffskyddsläkaren får en sådan organisatorisk knytning till länsstyrelsen
såväl i fred som krig att man inte får en "konstgjord" delning mellan
person- och objektsinriktat smittskydd. Formerna för en sådan samverkan kan
givetvis vara flera, men CB har redan pekat på det förhållande som rådde mellan
länssläkare och länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett beredskaps- eller krigsläge kommer länsstyrelsen att ha vidgade ledande
uppgifter för bl. a. hälsoskyddet. Smittskyddsläkaren bör då samgrupperas i en
inom krigslänsstyrelsen gemensamt organiserad sektion (B) som innehåller
ansvariga representanter för bl.a. regionalt hälsoskydd, miljöskydd och
veterinärverksamhet. Samgruppering sker med militär myndighet (fo) och
landstingets sjukvårdsledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fungerande krigsorganisation förutsätter förberedelser i fred. Det är allmänt
omvittnat atf förhållandena i krig skall avvika så litet som möjligt från
förhållandena i fred. Därför bör länsstyrelsen redan i fred medverka i den
sammantagna smiftskyddsverksamheten vilket ytterligare styrker vad som ovan
anförts om samverkan mellan objekt- och personinriktade smittskyddsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett beredskaps- eller krigsläge kommer länsstyrelsen att ha vidgade ledande
uppgifter för bl. a. hälsoskyddet. Smiffskyddsläkaren bör då samgrupperas i en
inom krigslänsstyrelsen tillsammans med militära myndigheter gemensamt
organiserad sektion som innehåller ansvariga representanter för bl. a.
regionalt hälsoskydd, miljöskydd, veterinärverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fungerande krigsorganisation förutsätter förberedelser i fred. Det är<br>
allmänt omvittnat att förhållandena i krig skall avvika så litet som möjligt<br>
frän förhållandena i fred. Därför bör länsstyrelsen redan i fred medverka i<br>
smiftskyddsverksamheten särskilt i vad avser det objektinriktade smitt<br>
skyddet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller ansvarsfördelningen mellan landsfinget och primärvården Prop. 1988/89:5
anser länsstyrelsen att det i ett beredskaps- eller krigsläge inte torde vara
Bilaga 3 möjligt atf frän regional ledningsinsatans i detalj dirigera lokala
epidemier eller enskilda fall. I detta läge är det en uppenbar risk för ökad
frekvens av lokala epidemier. Detta talar för att det frän beredskapssynpunkt
är bättre med en decentralisering av det personinriktade smittskyddet fill
primärvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Västerviks
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ofred torde ännu större problem uppstå med de dä ansträngda sjukvårdsförhållandena
och besvärliga kommunikationsproblem. En regel är nämligen atf samma uppgift en
verksamhet har i fred också skall fullgöras i beredskap och krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Karantänsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på vilka sjukdomar som i dag regleras av International Health Regulations
(IHR) instämmer socialstyrelsen i att en förenkling av förfarandet bör
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
bakteriologiska laboratorium</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Karantänsreglerna
behöver ses över i samband med beredningen av proposition om smittskyddslagén.
Det är därvid angeläget aft reglerna ses i sitt internafionella sammanhang. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Generallullstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredaren
lämnar inga förslag till vad dessa föreskrifter skall innehålla men föreslår
att karantänväsendet bör förenklas och anpassas till bl. a. den föreslagna
smittskyddslagen och hälsoskyddslagen (1982:1080). Utredaren anser bl. a. atf i
den omfattning en hälsodeklaration från fartygs- och luftfartygsbefälhavare
bedöms behövlig också i framtiden den istället bör kunna lämnas per radio i den
förhandsanmälan som skall göras fill tullverket. Enligt 8 § tullordningen (TES
1973:159) skall befälhavare på inkommande fartyg på förhand meddela när
fartyget beräknas komma till tullkla-reringsområde och lämna uppgift om
fartyget och dess last (förhandsanmälan). Detta gäller ej om fartyget går i
regelbunden trafik enligt tidtabell som delgivits fullansfalten i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandsanmälan,
som fär vara munfiig, skall göras hos någon av tullverkets sambandscentraler
samt göras senast 24 timmar innan fartyget beräknas komma till tullplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandsanmälan
skall innehålla uppgift om fartygets namn, slag, natio<br>
nalitet och storiek, ort eller orter som senast besökts, last och antal<br>
passagerare, tullklareringsomräde dit fartyget skall föras och den beräkna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de tiden
för ankomsten. Lasten behöver endast anmälas summariskt. Prop. 1988/89:5
Medföres oemballerade smittfariiga varor eller hälso- och miljöfarliga va-
Bilaga 3 ror skall detta alltid uppges särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande system finns för lufttrafiken. Förhandsanmälan
skall göras för alla luftfartyg, linjefart undantagen, som ankommer fill andra
flygplatser än de som ständigt är bemannade med tullpersonal. Den skall göras
senast tvä timmar före beräknad ankomst till flygplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tullverkefs del kan hälsodeklaration mycket väl lämnas
samtidigt som förhandsanmälan görs. Tullmyndigheten bör sedan enligt utredaren
kunna åläggas skyldighet att till smittskyddslåkaren vidarebefordra anmälan om
misstänkt karanfänsjukdom ombord,' vilket inte innebär någon större skillnad
mot nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råttbekämpning som nu sker med stöd av bestämmelser i
karantänsförordningen anser utredaren bör kunna ske med stöd av
hälsoskyddslagen. Det bör även fortsättningsvis ankomma pä tullmyndigheten att
underrätta miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt vad som ovan sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt generaltullstyrelsens mening bör fortsättningsvis
ocksä gälla att socialstyrelsen skall samråda med tullverket när föreskrifter
som berör tullverkefs verksamhetsområde skall utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunfiörbundel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag att karantänsväsendet förenklas och
anpassas fill den nya smittskyddslagen, tillstyrks av styrelsen. Förenklingen
av karantänsväsendet får dock infe drivas sä långt atf Sverige går ifrån det
av WHO antagna International Health Regulations (IHR) som Sverige åtagit sig
atf följa och det samarbetsavtal som tecknats med de övriga nordiska länderna.
De uppgifter miljö- och hälsoskyddsnämnden har enligt karantänsförordningen
bygger i gmnden på samhällets intresse att skydda sig mot smittsamma, ufifrån
kommande sjukdomar. En internationell samstämmighet i lagsfiftning och
tillämpning bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är beklagligt att utredningen ej lägger förslag om
ändringar av karantänsregler m m. Det förutsätts atf dessa ses över i samband
med proposi-tionsarbetef. De internationella reglerna torde dock försvära
snabba förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är beklagligt att utredningen ej lägger förslag om
ändringar av karan<br>
tänsregler m. m. Det förutsätts att dessa ses över i samband med proposi-<br>
tionsarbefet. De internationella reglerna torde dock försvåra snabba för<br>
ändringar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>övriga
frågor</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolhälsovården
har genom sin närhet i elevernas vardagliga arbetsmiljö stora möjligheter aft
bedriva ett akfivt förebyggande och uppspårande smittskyddsarbete och att
därvid underlätta anpassningen i skolmiljön för elever med allmänfarliga
sjukdomar. På individnivå kan denna verksamhet förbättras genom att
skolhälsovården får kännedom om inträffade fall. Det blir dä möjligt aft snabbt
reagera vid t.ex. tendens till panikreaktion då skolan eller föräldrar trots
sekretess får kännedom om allmänfarlig sjukdom hos elev. Sädana tendenser till
panikreaktion som t. ex. uppstått kring elever med HTLV-3-smitta har
framgångsrikt kunnat mötas rned hjälp av snabbt insatt riktad information.
Anmälningsplikt till skolhälsovården (och även barnhälsovården) bör därför
enligt SÖ:s mening införas för allmänfarliga sjukdomar hos skolbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolhälsovården
bör även underrättas när skolbarn ingår i miljöundersökning av allmänfarliga
sjukdomar, framför allt de med lång inkubations-tid, t.ex. tuberkulos, hepatit
B, typhoid, amöbadysenteri, parafyphoid. Meddelandet bör omfatta vem som haft
sjukdomen och fidpunkten för exposition och ges även om undersökningen varit
normal. Härigenom får skolhälsovården ökade möjligheter att vara observant och
reagera snabbt om en elev senare fär symtom, som kan vara diffusa och
svårtolkade. Fömtom smittskyddsläkaren bör även skolläkaren ges möjlighet atf
remittera till undersökning på misstanken allmänfarlig sjukdom, dvs utan kostnad
för patienten. Somliga föräldrar, såväl svenska som invandrare, finner det idag
från praktisk och ekonomisk synpunkt oacceptabelt att hänvisas till ytteriigare
en läkare enbart för att få en remiss till undersökning, t. ex. lungröntgen,
hepatitprover och salmonellaprover. Det visar sig ibland omöjligt att motivera
dem härtill, trots att de inte motsätter sig själva undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolhälsovårdens
smittskyddsstatistik över vissa årskursers vaccinationsstatus är ett vikfigt
led i smittskyddsarbetet. Denna statistik har förts sedan 1982 av SÖ, i
samarbete med SBL:s epidemiolögiska avdelning. Medel bör tillsfällas SÖ för
detta arbete. Det är enligt SÖ önskvärt aft ett centralt vaccinationsregister
upprättas, t.ex. i socialstyrelsen, så aft uppgifter om varje patients
vaccinationsstatus finns tillgängligt för de olika sjukvårdsinrättningarna.
Erfarenhetsmässigt glömmer man i stor omfattning vilka vaccinafioner man fått,
och skriftliga besked tappas ofta bort. På detta sätt skulle man kunna undvika
att "övervaccinera", sä som nu ofta sker med t. ex.
stelkrampsvaccinering i akutvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdutbildningarnas
praktikperioder kan innebära smittrisk för eleverna vid vård av patienter med
allmänfarlig sjukdom. Det bör klarläggas vem som i detta läge har ansvaret för
information till eleverria, sjukhuset eller skolan. Det är också angeläget att
frågan om ersättning till smittad elev utreds. Problem kring denna fråga har
förelegat vid hepatifsmiffa hos elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomar
som inträffar vid bad är som regel varken allmänfarliga eller "aga i
anmälningspliktiga. Ibland drabbas dock ett större antal badande av infektioner
som kräver snabba ätgärder och kvalificerad specialisthjälp. Åtgärderna mot
dem är i huvudsak objektrelaferade och måste vidtagas med annan lagstiftning ån
smittskyddslagén. Symptomen på dessa infektioner är dock ofta ospecifika och
allmänpraktiserande läkare har svårigheter att ställa rätt diagnos och
lokalisera smittkällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
smitfproblem som uppkommer vid bad är oftast en följd av brister i tekniskt
avseende. Enligt lagsfiftningen är naturvärdsverket och länsstyrelsen
tillsynsmyndighet vad gäller badvattenfrågor. I samband med att
länsläkarorganisationen avskaffades överfördes länshälsovärdskonsulen-terna
till länsstyrelserna 1981. Därefter har i flera län dessa tjänster förändrats
och helt annan kompetens safts in. Tidigare har miljö- och hälsoskyddsnämnderna
kunnat få råd och hjälp pä regional nivå. Kompetensbristen belastar
naturvårdsverket som tvingas ge service i detaljfrågor till kommunerna i
stället för att arbeta med vikfiga centrala tillsynsfrågor som allmänna råd,
information och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den lagtekniska utformningen vill hovrätten anföra följande. Hovrätten
är principiellt tveksam till att i lagtexten införa sådana allmänna
programförklaringar som anges i 1 §. Denna paragraf saknar varje betydelse
från juridisk synpunkt och kan lämpligen utmönstras ur förslaget. Hovrätten
vill i detta sammanhang också peka pä aft ordningsföljden i 2 § bör kastas om
sä att kriterierna nämns först. Vidare bör det i 19 § konkret anges att, i
stället för "den som", det är den smittade som straffas. Hovrätten
finner också att 22 § 4. är alltför lösligt formulerad. Varken lagtexten eller
motiven ger svar på om "till skydd för enskilda" avser att skydda den
smittade eller övriga medborgare. Överhuvudtaget är lagtextens utformning
sådan att den bör bli föremål för en språklig uppstramning och bearbetning,
varvid man bör byta ut exempelvis sådana utttryck som "objektinriktade
åtgärder" och "explosiv", som mera hör hemma i politiker- och
journalistjargong än i en seriös lagtext.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
saknar i betänkandet en redogörelse för regeringsformens bestämmelser om fri-
och rättigheter, i den utsträckning de berörs av behövliga inskränkningar från
smittskyddssynpunkt, och en analys av de avvägningar som måste göras mellan
fri- och rättigheter, på den ena, och smitt-skyddsaspekfer pä den andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt saknas i betänkandet en redovisning av regeringsformens<br>
föreskrifter om fördelningen av lagsfiftningskompetensen mellan riksda<br>
gen, regeringen och regeringen underställda myndigheter och betydelsen<br>
därav för smittskyddsömrådet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagen i betänkandet
synes på ett antal punkter oförenliga med före- Prop. 1988/89:5 skrifterna
i regeringsformen. I andra hänseenden kan förslagen starkt Bilaga 3
ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
verkningsfulla medel och åtgärder som behövs för ett effektivt smitt- ,
. ■ skydd kommer i hög grad i konflikt med de regler och principer som
gäller i fråga om integritet och sekretess. Länsrätten saknar i betänkandet en
analys och en avvägning även av dessa intressekonflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sädan analys hade ocksä bort omfatta frågan om lämpligheten av att dela upp
lagstoffef i två lagar en som innehåller de direkta smiftskyddsreg-lerna och en
annan med bestämmelserna om tvånget (jfr lösningarna i de -sociala
värdlagarna). Behovet av särbestämmelser eller särlagsfiftning för viss eller vissa
sjukdomar, t.ex. HTLV-III-infektion hade ocksä bort övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
saknar i betänkandet en samordning mellan smittskydds-lagen och övrig
smittskyddslagstiftning. Länsrätten saknar också en samordning med
värdlagarna. Samordningen brister vidare mellan allmänfariiga och övriga
smittsjukdomar liksom med karanfänslagsfiffningen och hälso- och
sjukvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna smittskyddslagén saknar en godtagbar disposition. Den brister därför
i överskådlighet. Härtill kommer atf den har en rad häpnadsväckande luckor.
Den har vidare en terminologi som avviker från närliggande områden och från
vad som är vedertaget. Språket är rättsligt oprecist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
saknar i lagförslaget en heltäckande redovisning av erforder-,, liga åtgärder
frän smittskyddssynpunkt och av uppgiftsfördelningen mellan olika inblandade
organ. Tvångsåtgärderna är i betydande omfattning ofullständigt reglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
hade i betänkandet mera bort utgå från faktiska behov och vad som är möjligt
enligt regeringsformen än från nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behandlingen
av HTLV-III är närmast upprörande. Kommittén lägger fram ett förslag till en ny
smittskyddslag i en fid dä man vet eller borde veta atf infektion av HTLV-III
är en stor farsot utan bot med starkt stigande spridning utan aft ta ställning
ens till om sådan infektion bör hänföras till allmänfarlig smittsjukdom, än
mindre fråga sig vilka krav som HTLV-III ställer pä smittskyddslagsfiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
delar inte ett antal värderingar eller uppfattningar som kornmer till uttryck
i betänkandet och i förslaget fill smittskyddslag. Vissa av de uppfattningar
som redovisas i betänkandet bygger enligt länsrättens uppfattning på rena
"flumresonemang".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
en ny smittskyddslag bör enligt länsrättens uppfattning utgå från atf envar som
vet eller har anledning anta atf han eller hon är smittad av (allmänfarlig)
smittsjukdom skall vara skyldig aft söka läkare och underkasta sig erforderlig
undersökning och behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Talet om atf all
smitfskyddsvård och smittskyddsbehandling skall vara<br>
frivillig därför aft vård enligt hälso- och sjukvårdslagen är frivillig är<br>
häpnadsväckande. Det innebär inte annat än en ren kapitulation för smitt<br>
skyddet samtidigt som den enskilde kan isoleras på obestämd tid (enligt<br>
lagförslaget även den som bara är misstänkt smittad).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten finner det vara
resursslöseri och uttryck för grav byråkrati Prop. 1988/89:5 att
smittskyddsläkaren i stället för vårdläkarna primärt skall meddela för-
Bilaga 3 hållningsregler för behandling av vårdläkarnas patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
anförda skäl finner länsrätten att betänkandet inte är ägnat att läggas till
grund för lagsfiftning. Bristerna är så stora atf det krävs en genomgripande
omarbetning som infe kan ske inom ramen för arbetet på en lagrådsremiss.
Länsrätten tar sig friheten framhålla att det lämpligen borde ske under ledning
av en juridiskt skolad person med erfarenhet av lagstiftningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
tillåter sig framhålla att samhället infe är betjänt av något lapptäcke eller
någon ad hoc-lagstiftning vare sig på smittskydds- eller missbruksområdef. De
behov som föreligger atf kraftfullt motverka spridning av HTLV-III får inte
föranleda att man tappar koncepterna och glömmer bort aft HTLV-III är ett, lät
vara, mycket allvarligt specialproblem både på smitfskyddssidan och inom
missbruksområdet. Grundregleringen både i fråga om smittskydd och
missbruksvärd måste ha en helt annan och mycket bredare träffyta. De krafttag
som krävs för aft hindra spridning av HTLV-III krävs av allt aft döma långt
ifrån över hela smittskydds- eller missbrukslinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
betänkandet och av vad som kommer fram vid remissbehandlingen av detta kommer
man emellertid sannolikt att få fram underlag för erforderliga beslut för att
snabbt komma till rätta med de värsta bristerna i den nuvarande lagsfiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som för närvarande enligt länsrättens uppfattning framstår som mest angeläget
är att undanröja de värsta hindren för en effektiv bekämpning av spridningen
av HTLV-III. För övriga smittsjukdomar kan vi utan vidare leva med nuvarande
lagstiftning under den tid som det tar att ersätta denna med en ny som
uppfyller de krav som från olika utgångspunkter bör ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
med anknytning fill regeringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
medborgare är enligt 2 kap. 8 § regeringsformen gentemot det allmänna skyddad
mot frihetsberövande och även i övrigt tillförsäkrad frihet atf förflytta sig
inom riket. Medborgarna är vidare enligt 2 kap. 6 § regeringsformen skyddade
mot bl.a. kroppsligt ingrepp. Dessa fri- och rättigheter kan, förutom i några
här infe aktuella undantagssituationer, enligt 2 kap. 12 § regeringsformen
begränsas endast genom lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 kap. 3 § regeringsformen skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda
och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser
ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden meddelas genom
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
bemyndigande i lag kan regeringen utan hinder av 8 kap. 3 § regeringsformen
genom förordning meddela föreskrifter som avser skydd för bl.a. liv eller
hälsa. Då ställs i gengäld upp krav pä bemyndigandets innehall och utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av föreskrifterna i den föreslagna nya smittskyddslagén är ofören-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>liga med eller betänkliga
med hänsyn till innehållet i de angivna paragrafer- Prop. 1988/89:5<br>
na i regeringsformen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
aft låta sig tvängsisoleras utgör en klar frihetsinskränkning. Huvudregeln
måste därför vara aft det skall anges i lag för vilka sjukdomar som
tvångsisolering får tillgripas. Kommittén har inte anfört tillräckliga skäl för
atf detta skall bestämmas av regeringen. Därtill kommer att formuleringarna i
den föreslanga 2 § är vaga och oprecisa. Länsrätten kan infe dela kommitténs
ståndpunkter när det gäller vilka sjukdomar som täcks respekfive infe täcks av
rekvisiten. Till yttermera visso skall det ankomma på regeringens fria skön
huruvida en sjukdom som uppfyller rekvisiten skall förklaras som allmänfariig
eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karantänsfrågorna
föreslås i sin helhet falla in under bemyndigandet i 22 § p. 1 i den föreslagna
smittskyddslagén. Länsrätten kan inte finna annat än att
karantänsbestämmelserna mäste innehålla såväl frihets- som egendomsinskränkningar.
Frihetsinskränkningarna kräver villkorslöst lagform. För egendomsinskränkningar
framstår det som helt ofillräckligt att de skall härledas ur en
delegationsbestämmesle av helt allmänt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande smittskyddslagén upptar i </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§ en bestämmelse enligt
vilken regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelsen under
vissa angivna förutsättningar kan förordna bl. a. om isolering av befolkningen
inom visst område. En sådan föreskrift kräver lagform. Det är sä dags aft börja
fundera pä ett riksdagsbeslut när en epidemi har bmtit ut. Till skillnad frän
kommittén anser länsrätten att en sådan föreskrift inte kan undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande smittskyddslagen innehåller i 10 § föreskrifter om smittrening eller
försförande av egendom samt om intrång i enskilds utrymmen. Kommittén har
funnit att dessa föreskriften i sin helhet kan ersättas av hälsoskyddslagen i
gällande lydelse. Länsrätten finner aft sä inte är fallet men har inte gått in
pä någon närmare granskning av vare sig lagstiftningstekniken eller av vad som
fäller bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
anser länsrätten att det i den föreslagna lagen saknas en stor mängd föreskrifter
som bör ges i lagform. Redan en ytlig jämförelse med LVU eller LVM bestyrker
detta påstående. I stället har de föreslagna delegationsbestämmelserna gjorts
betänkligt vidlyftiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har inte bara gjort ett stort antal mofivuttalanden som bör tas in i lagtexten.
I något fall har kommittén t.o.m. gjort undantag från lagtexten i
mofivuttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
i Östergötlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten
vill då helt allmänt om lagförslaget anföra att det tyvärr måste<br>
anses mindre väl tillgodose de krav som måste ställas på en lag av detta<br>
slag. Kommittén har inte förmått atf frigöra sig från den nu gällande<br>
smittskyddslagén som i sin fur bygger pä ålderstigna förlagor. Man skriver<br>
helt enkelt i våra dagar inte en lag så som kommittén gjort och man gör det<br>
så mycket mindre som socialberedningen lagt ner ett stort arbete pä att få<br>
fill stånd moderna lagar på det sociala fältet och det därför finns goda<br>
förebilder att följa. Länsrätten vill därför starkt understryka att lagförsla-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>get är i
behov av en genomgripande omarbetning för atf kunna läggas fill Prop.
1988/89:5 grund för en ny lag som fyller de krav som måste ställas och att LVU
och Bilaga 3 LVM därvid bör tjäna som förebilder i lagtekniskt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten i Malmöhus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingen har ålagts huvudansvaret för smittskyddet.
Frågorna om långsiktig planläggning och om kostnaderna för värd som uppkommer
pä grund av en allmän farsot eller en beredskap mot en sädan är emellertid inte
lösta. Enligt länsrättens uppfattning bör dessa frågor nu utredas. Det bör
också ges centrala föreskrifter om planläggning för nuvarande värd av kända
riskgrupper, t.ex. injektionsnarkomaner, eftersom narkomanvården är långt
ifrån tillräckligt utbyggd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karantänväsendet, tullen och andra offenfiiga organ kan
komma att få viktiga uppgifter när det gäller att öka skyddet mot att smitta
införes i landet. Också dessa frågor bör snarast ägnas uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt socialstyrelsens anvisningar om tillämpningen av
nuvarande smittskyddslag vid HTLV-III-infekfion bör var och en som har haft
sexuellt umgänge med en person ur en riskgrupp eller som har använt någon
annans injektionsspmta söka läkare för att kontrollera om han är smittad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5 § andra stycket utredningsförslaget jämställs med
smittad den som skäligen kan misstänkas ha en allmänfarlig sjukdom eller bära
ett smittämne som kan orsaka en sädan sjukdom. 1 specialmotiveringen sägs på
sid 153 aft det inte räcker med ett obestämt antagande om smitta utan att det
skall föreligga en medicinskt välgrundad misstanke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag är mindre preciserat än
socialstyrelsens anvisningar. Länsrätten anser att det i specialmotiveringen
till 5 § bör göras förtydliganden sä atf de gmpper som omfattas av nämnda
anvisningar faller in under begreppet smittad i smittskyddslagén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser saknas om smittskyddsläkarens kontroll av att
givna förhållningsregler följs. Enligt länsrättens mening bör det övervägas om
det inte är lämpligt att utöka den kontroll som medicinalpersonal helt allmänt
har aft göra enligt 6 § smittskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 14 § nu gällande smiftskyddslag kan länsstyrelse
besluta aft den<br>
skall inställas hos läkare för undersökning eller behandling som underlåter<br>
aft följa anmaning om sädan inställelse. Vidare kan länsrätt besluta om<br>
intagning på sjukhus, om det finns grundad anledning befara att vederbör<br>
rande skall sprida smitta. Kan det skäligen befaras att anmaning icke skulle<br>
efterföljas, fär beslut som nu sagts meddelas utan atf anmaning har skett.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget saknar
motsvarighet till sistnämnda bestämmelse. Prop. 1988/89:5 Länsrätten anser
att en liknande regel bör inarbetas i den kommande Bilaga 3
smittskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
och omfattningen av regeringens befogenheter bör förtydligas. Kan t. ex. i
befogenheterna inrymmas rätt att förordna om tvångsvaccinering eller om
avspärrning av ett område, där ett stort antal smittade befinner sig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har nämnt att miljö- och hälsoskyddsnämnd är lokal tillsynsmyndighet för bl.a.
miljöskyddslag och livsmedelslag. Dock har infe nämnts att de lokala nämnderna
inte är fillsynsmyndighet för epizootilagen, köttbesiktningslagen och vissa
delar av miljö- och hälsoskyddslagstiftningen. Ej heller skall anmälan om och
åtgärder vid anmälningspliktiga sjukdomar hos djur gå via miljö- och
hälsoskyddsnämnd. I stället är det länsstyrelsen och länsveterinären som enligt
epizootilagen har såväl tillsynsansvar som visst verkställighetsansvar
beträffande smittskyddsätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
konstaterar att kommittén i sitt arbete utgått från det förhållandevis
gynnsamma epidemiläge som rådde under 1980-talets första är. Därigenom har
förslagen kommit aft till stor del styras av intresset av att förenkla och
rationalisera. Under utredningsarbetets, gång har dock flera påtagliga
förändringar inträffat när det gäller epidemiläget som belyser riskerna med
att anpassa smittskyddet till ett alltför gynnsamt läge. Värt aft särskilt
nämnas är difteriepidemin 1984 och det förhållandet att HTLV-III-infektion/AIDS
kommit atf alltmer uppmärksammas som ett allvarligt smittskydds- och
vårdproblem. Det begränsade antal telefonintervjuer med vissa
personalkategorier verksamma inom smittskyddet som utredningen vidtagit 1982 är
därför av begränsat värde som en av utgångspunkterna för reformering av
smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stora delar kan emellertid Landstingsförbundet likväl tillstyrka de av
smittskyddskommittén redovisade förslagen inom ramen för ett vidgat
landsfingsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstinget
i Uppsala län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner det olyckligt, att anmälningarna till smittskyddsläkaren skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betraktas
som allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet förs diskussioner kring ett antal
frågeställningar (t. ex. pati-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>entavgifter, dispensärsverksamheten) och vilka utmynnar i
förslag atf varje landsting själv ska besluta över vad som ska gälla.
Utskottet instämmer i att dessa frågeställningar inte är av den karaktären att
den behöver regleras i särskild lagstiftning. Det är dock inte heller
acceptabelt aft alltför olika praxis utvecklar sig inom olika landsfing. Detta
inte minst mot bakgmnd av att målet för hälso- och sjukvården bland annat är
vård på lika villkor för hela befolkningen. Förvaltningsutskottet vill därför
påtala angelägenheten av att dessa frågeställningar kanaliseras till
landstingsförbundet för ytterligare diskussion och eventuella
rekommendationer, som landstingen får ta ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5 § definieras de smittade. I nu gällande smittskyddslag
anges att lagen endast gäller sjukdom i smittsamt skede. Denna begränsning
kommenteras i utredningen men återfinnes ej i lagförslaget. En sådan
begränsning är emellertid angelägen bl.a. av rättssäkerhetssynpunkt men även
med hänsyn till atf arbetsinsatser eljest blir utförda i onödan. Exempel på
sjukdomar aktuella i detta sammanhang är tuberkulos och hepatit B. Förvaltningen
anser att lagen endast bör tillämpas på sjukdom i smittsamt skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör anges mer specifikt hur smittad kan hindras att
lämna sjukhuset, t.ex. genom polishandräckning (jfr § 16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande ordning — atf smittskyddsläkarens beslut kan
överklagas hos miljö- och hälsoskyddsnämnd är smidigare än förslaget att
överklaga hos länsrätt. En ytterligare bearbetning av denna fråga bör ske,
bl.a. för att belysa rättssäkerhetsaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bör kompletteras med regler om att kostnader för
provtagning (t. ex. expressporto) och desinfektionsåtgärder skall täckas av den
myndighet som har ansvar för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LÖ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO vill i detta sammanhang understryka de stora behoven av
att allmänhet och pesonal som i sina anställningar kommer i beröring med
smittrisken ges fullständig, korrekt och relevant information och meddelat på
ett sådant sätt att den kan förstås och tillämpas av alla. Häri innefattas även
tillfälligt anställd, deltidsanställd pesonal och anställda vilka på grund av
språksvårigheter har särskilda informationsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO vill i anslutning fill detta remissvar även peka på det
särskilda<br>
problem som ligger i atf LO-medlemmar i sina arbeten kan drabbas av<br>
infektioner som orsakas av arbetet. Det kan t.ex. gälla'infektioner som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överförs från djur till
människa i slakteriarbete eller i annat arbete där Prop. 1988/89:5<br>
kontakter med smittbärande djur förekommer.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de föreskrifter som getts ut av regeringen i förordning (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd (FASP) § 5, har angetts
vilka sjukdomar som räknas som arbefsorsakade enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
FASP regleras sålunda atf som arbetsskada anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sjukdom som har framkallats
genom smitta och som har ådragits i sysselsättning vid laboratorium där arbete
med smittämnet bedrives</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>allmänfarliga sjukdomar
som anges i smitfskyddskungörelsen (1968:234) och några andra närmare
angivna sjukdomar under förutsättning aft sjukdomen i fråga ådragits i arbete
vid sjukvårdsinrättning eller i annat arbete som medför kontakt med
smittförande djur eller material. Denna regel är restrikfiv såtillvida atf t.
ex. smitta med klampylobakteri-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>er
i arbete i djurstallar inte kan godkännas som arbetsskada. LO vill nämna
klampylobakfersmitta som exempel på sjukdomar som kan drabba arbetstagare,
något som uppmärksammas och diagnostiseras i ökande utsträckning. En sådan
restriktivitet är inte förenlig med de intentioner som ligger fill grund för
lagen om arbetsskadeförsäkring och denna koppling mellan smittskyddskungörelse
och arbetsskadeförsäkringens tillämpning är något som enligt LOs uppfattning
bör rätfas fill i en översyn av lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
erinrar om det förebyggande syfte som ligger fill grund för lagen om
arbetsskadeförsäkring och som rimligen bör vara vägledande även när det gäller
mänga smittsamma sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SACÖISR
— Sveriges Tandläkarförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är klarlagt att hepatit non A/non B/non AB kan överföras frän en patient fill
tandvårdspersonal. Det har även sagts att AIDS eventuellt kan smitta på samma
sätt. Det kan ej heller helt uteslutas att dessa båda sjukdomar kan överföras
från en patient inom tandvården till en annan, även om hittillsvarande
informafion ej ger vid handen att något sådant skett. Med anledning härav är
tandläkarförbundet starkt krifiskt fill aft det ej åligger patient med
konstaterad hepatit (och framdeles även HTLV-Ill-bärare) aft meddela sin
tandläkare detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande sekretesslagen omöjliggör ett relevant informationsutbyte mellan
olika vårdgivare, vilket är betänkligt ur smittskyddssynpunkt. Den av
utredningen föreslagna ändringen av sekretesslagen har en helt annan innebörd
och innebär inga förändringar i detta avseende. Lagen mäste i smittskyddets
intresse ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
LäkaresäUskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förvånar att utredningen ej belyst frågan om dokumentafion av enskil<br>
da personers vaccinationsstatus. Erfarenheter frän difterifallen 1984 visar<br>
aft en stor del av svenska folket saknar kunskap om sitt vaccinations<br>
skydd. Frågan har aktualiserats i Socialstyrelsens rådgivande vaccina<br>
tionsnämnd utan att konkreta ätgärder vidtagits. Vaccinationsdokument</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som varje medborgare bär
med sig skulle kunna utfärdas, alternativt ett Prop. 1988/89:5 dataregister
knutet fill folkbokföring eller sjukvårdsregister. Vaccina- Bilaga 3
tionssfatistik är nödvändig för kunskap om befolkningens immunitetsläge och för
planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Lagradsremissens
lagförslag</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Smittskyddslag </span><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Med smittskydd avses i
denna lag verksamhet till skydd mot att smittsamma sjukdomar sprids bland
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utöver föreskrifterna i
denna lag gäller om smittskydd vad som är föreskrivet i annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3 §
Smittsamma sjukdomar indelas i samhäUsfarliga sjukdomar och övri<br>
ga smittsamma sjukdomar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>De samhällsfariiga sjukdomarna och vissa av de övriga smittsamma
sjukdomarna skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag. Sådana sjukdomar
benämns anmälningspUktiga sjukdomar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
samhällsfariiga sjukdomarna och de övriga smittsamma sjukdomar som skall
anmälas anges i en bUaga till denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Regeringen får föreskriva atf bestämmelserna om samhällsfariiga<br>
sjukdomar i denna lag skall tillämpas på en viss smittsam sjukdom som<br>
uppträder eller inom kort kan uppträda här i landet, om sjukdomen bedöms<br>
dels ha hög smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning, dels medföra<br>
hög dödlighet eller bestående skador bland de smittade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får föreskriva aft en viss smittsam sjukdom som annars inte är
anmälningspliktig skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunens
ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Varje landstingskommun.svarar för att behövliga smittskyddsåtgär<br>
der vidtas inom landstingsområdet. Äv 9-11 §§ framgår att kommuner och<br>
läkare har vissa smiftskyddsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i denna lag om landsfingskommuner gäller ocksä kommuner som inte
ingår i en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
I varje landstingskommun skall det finnas en smittskyddsläkäre, som<br>
utses av hälso- och sjukvårdsnämnden. I frågor som inte gäller smitt<br>
skyddsläkarens myndighetsutövning skall denne verka under hälso- och<br>
sjukvårdsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smitlskyddsläkarens
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Smiffskyddsläkaren skall, utöver vad som är särskilt föreskrivet i denna
lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>planera,
organisera och leda smittskyddet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>verka för samordning och
likformighet av smittskyddet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>verka för att förebyggande åtgärder
vidtas,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaea 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>forfiöpande följa
smittskyddsläget i landsfingskommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>biträda miljö- och
hälsoskyddsnämnderna, läkare och andra som är verksamma inom smittskyddet i
deras smitfskyddsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>undervisa berörd hälso- och
sjukvårdspersonal samt hälsoskyddspersonal i smittskyddsfrågör,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lämna allmänheten råd och
upplysningar i smittskyddsfrågor, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>även i övrigt verka för ett
effekfivt smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ Smittskyddsläkaren skall få upplysningar från och ta del av uppgifter i
handlingar hos miljö- och hälsoskyddsnämnder samt hos läkare och andra som är
verksamma inom hälso- och sjukvården, om han i ett enskilt fall begär det och
behöver det för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunens
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd skall vidta smittskyddsåtgärder mot
sådana djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar
och liknande som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar, om inte
någon annan eller nämnden själv skall vidta åtgärder enligt särskilda
föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
skall informera smiffskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse
för hans verksamhet och samräda med honom inför beslut och andra viktigare
ätgärder som berör smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Läkarnas
uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Varje läkare skall vara uppmärksam på förekomsten av samhällsfar<br>
iiga och andra anmälningspliktiga sjukdomar i sin hälso- och sjukvårdande<br>
verksamhet och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
läkare som har kompetens för uppgiften är skyldig aft undersöka den som har
anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig sjukdom samt aft
behandla den som för smitta av en sädan sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11 §
En läkare som undersöker eller behandlar någon enligt denna lag<br>
benämns behandlande läkare. ■</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
behandlande läkares uppgifter enligt denna lag finns föreskrifter i 10,
15-23,25-27,29, 32 och 36 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Smittskyddsläkaren och miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall samverka med
varandra och med myndigheter, behandlande läkare och andra som bedriver
verksamhet av betydelse för smittskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarna
skall samarbeta i smittskyddsfrågör och vid behov utbyta uppgifter som är
nödvändiga för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att söka läkare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Den som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukdom
är skyldig aft utan dröjsmål söka läkare samt atf låta läkaren göra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>314</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
undersökningar och fa de prov som behövs för atf fastställa om han har
Prop. 1988/89:5 smittats av en sådan sjukdom. Han är också skyldig att följa de
förhåll- Bilaga 4 ningsregler som läkaren har meddelat honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Den som har smitfats av en samhällsfarlig sjukdom är
skyldig aft lämna den behandlande läkaren uppgift om den eller de personer som
smitfan kan ha kommit frän och förts vidare fill samt aft lämna upplysningar i
övrigt om varifrån smittan kan ha kommit och vart den kan ha förts vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarundersökning, meddelande av förhållningsregler, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
undersökning av den som har anledning anta atf han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom skall den behandlande läkaren ta de prov som behövs för
att fastställa om den undersökte smittats av en sådan sjukdom. Läkaren skall
informera den undersökte om den misstänkta sjukdomens art och smittsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den behandlande
läkaren skall meddela den som undersöks för en samhällsfarlig sjukdom de
förhållningsregler som behövs i fråga om kontakterna med läkaren, hygien,
isolering i hemmet, arbete och skolgång samt livsföring i övrigt för att hindra
smittspridning. Förhållningsreglerna skall tas in i den undersöktes
patientjournal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaren skall sä långt det är möjligt se till aft
förhållningsreglerna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den
undersökte begär det, skall smiffskyddsläkaren pröva förhållningsreglerna.
Smiffskyddsläkaren får ändra förhållningsreglerna pä det sätt han finner mest
ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den
undersökte har smittats av en samhällsfarlig sjukdom, skall den behandlande
läkaren genom aft fråga den smittade söka fä veta av vad eller vem han kan ha
blivit smittad och vilka andra som kan ha blivit smittade av samma smittkälla.
Han skall också söka få reda på till vem den smittade kan ha fört smittan
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den som
smittats av en samhällsfarlig sjukdom byter behandlande läkare, skall den
läkare som övertar behandlingsansvaret omedelbart underrätta den tidigare
behandlande läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan om samhällsfarlig och annan anmälningspliktig
sjukdom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § En läkare som i sin verksamhet konstaterar att
någon har smittats av<br>
en samhällsfarlig sjukdom skall anmäla detta fill smittskyddsläkaren och<br>
statens bakteriologiska laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid fall av samhällsfarlig sjukdom som avses i 1.2 bilagan
till denna lag skall anmälan göras även fill miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Anmälan till nämnden behöver dock inte göras om omständigheterna klart visar
aft smittkällan finns utanför landets gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § En anmälan som avses i 20 § skall innehålla
uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den smittades
namn, personnummer och adress,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den sannolika
smittkällan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de sannolika
smittvägarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
förhållningsregler som läkaren har meddelat samt de behandlingsåtgärder och
andra åtgärder som han har vidtagit för aft hindra smittsprid-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.
andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaea 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
anmälan gäller en sjukdom som avses i 1.3 bilagan till denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall uppgifter som avses
i första stycket 1 och 2 infe lämnas i anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
En läkare som i sin verksamhet konstaterar aft någon har smittats av<br>
en annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom skall<br>
anmäla detta till smittskyddsläkaren och statens bakteriologiska laborato<br>
rium. Anmälan skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller<br>
som misstänks vara smittsam, om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd<br>
utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
fall av sjukdom som avses i 2.2 bilagan till denna lag skall anmälan göras även
till miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En anmälan enligt 22 § skall
innehålla de uppgifter som behövs för aft kunna följa sjukdomens utbredning.
Den skall inte innehålla uppgift om den smittades idenfitet. Pä begäran av
smittskyddsläkaren eller miljö- och hälsoskyddsnämnden är dock den läkare som
gjort anmälan skyldig att lämna smiffskyddsläkaren eller nämnden uppgift om
identiteten samt andra uppgifter av betydelse för deras smitfskyddsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om smiffskyddsläkaren efter
att ha fått en anmälan enligt 20 eller 22 § finner atf ytterligare åtgärder
behövs för atf hindra smittspridning, skall han se till atf sädana åtgärder
vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SärskUda
åtgärder vid vissa faU av befarad smittspridning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om en behandlande läkare har
anledning anta att en patient som för eller misstänks föra smitta av en
samhällsfarlig sjukdom.infe kommer att följa eller inte följer meddelade
förhållningsregler, skall han skyndsamt underrätta smittskyddsläkaren. Detta
gäller ocksä då en sådan patient avbryter pågående behandling utan att den
behandlande läkaren är införstådd med det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om den behandlande läkaren i
sitt arbete med smittspårning enligt 18 § finner aft någon har anledning anta
att han smittats av en samhällsfarlig sjukdom och han inte utan dröjsmål låter
sig undersökas av läkaren själv eller av en annan läkare, skall den behandlande
läkaren underrätta smittskyddsläkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I en underrättelse enligt 25
eller 26 § skall den behandlande läkaren ange den smittades eller misstänkt
smittades namn, personnummer och adress samt andra uppgifter som bedöms kunna
vara av betydelse för smittskyddsläkarens fortsatta åtgärder. En underrättelse
enligt 26 § skall alltid innehålla uppgift om de omständigheter på vilka den
behandlande läkaren grundar sin misstanke om smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Efter att ha fått en
underrättelse enligt 25 eller 26 § skall smittskyddsläkaren vidta de åtgärder
som behövs för att hindra vidare smittspridning respektive för aft få till
stånd läkarundersökning av den som misstänks vara smittad. Innan
smittskyddsläkaren tillgriper en tvångsåtgärd bör han söka nä rättelse på
frivillig väg, om det kan ske utan risk för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittspridning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda underrättelser
vid infektion av HIV</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Beträffande den som för smitta av infektion av HIV är följande Bilaga 4<br>
personer och myndigheter skyldiga att på begäran av smittskyddsläkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämna
honom de uppgifter som han behöver för atf kunna fullgöra sina åligganden
enligt denna lag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. myndigheter
som genom sin verksamhet får kännedom om uppgifter<br>
av betydelse för smittskyddet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. personal
inom enskild hälso- och sjukvård som i sin yrkesutövning<br>
står under tillsyn av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Om smittskyddsläkaren har fått en underrättelse från en behandlan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■<br>
de läkare om att en patient som för smitta av infekfion av HIV inte har följt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
misstänks inte ha följt meddelade förhållningsregler,. skall smittskyddsläkaren
underrätta berörd socialnämnd, polismyndighet och skyddskonsulenf. Därvid skall
han lämna uppgift om vem förhållningsreglerna gäller och innebörden av dessa.
Underrättelse behöver inte lämnas om smittskyddsläkaren bedömer att en sädan
inte behövs för att fillse att förhållningsreglerna följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Uppmärksammar socialnämnden, polismyndigheten eller skydds-,<br>
konsulenten, efter atf ha fått underrättelse enligt 30 §, i sin verksamhet<br>
förhållanden som tyder på aft förhållningsreglerna infe följs, skall detta<br>
anmälas fill den smittskyddsläkare som har lämnat underrättelsen. Om,<br>
denne har överlämnat ärendet till en smittskyddsläkare i en annan lands<br>
tingskommun, skall anmälan i stället göras till den smittskyddsläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
smiffskyddsläkaren anser att socialnämndens, polismyndighetens eller
skyddskonsulentens medverkan infe längre behövs, skall han meddela myndigheten
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Om någon som för smitta av infektion av HIV tas in pä en kriminal-<br>
vårdsanstalf eller med tvång på en annan vårdinrättning, skall den läkare<br>
som där ansvarar för hälso- och sjukvården underrättas av den behandlan<br>
de läkaren om smittan och om de förhållningsregler som gäller för den<br>
intagne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
den intagne inte tas om hand på ett sådant sätt på anstalten eller inrättningen
att smittspridning kan förhindras, skall den där ansvarige läkaren underrätta
den behandlande läkaren om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:294.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsåtgärder
m.m. Förelägganden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
Miljö- och hälsoskyddsnämnden får meddela de förelägganden och<br>
förbud som behövs i enskilda fall för att hindra spridning av en samhälls<br>
farlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
föreläggande eller förbud fär förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon inte följer ett föreläggande eller förbud, får miljö- och hälsoskyddsnämnden
förordna om rättelse på hans bekostnad. Ett sådant beslut får ocksä meddelas
utan föregående föreläggande eller förbud, om nämnden med hänsyn till risken
för smittspridning finner att rättelse bör ske utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Miljö- och hälsoskyddsnämnden får låta förstöra husgeråd, möbler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
andra liknande föremål samt låta avliva sällskapsdjur, om det är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nödvändigt för att hindra
spridning av smitta. Nämnden skall betala skälig Prop. 1988/89:5<br>
ersättning till den som har drabbats av ett beslut om förstöring.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaea 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§ För att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har miljö- och
hälsoskyddsnämnden rätt fill tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen
varifrån smitta kan spridas och fär där göra undersökningar och ta prov. För
uttaget prov betalas inte ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsundersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36
§ Om någon som har anledning anta att han har smittats av en samhällsfarlig
sjukdom infe utan dröjsmål söker läkare för undersökning, får
smittskyddsläkaren besluta att han skall undersökas av en läkare som
smiffskyddsläkaren bestämmer. Vid undersökningen får inte förekomma ingrepp som
kan förorsaka annat än obetydligt men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaren
skall underrätta smiffskyddsläkaren om resultatet av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfälligt
omhändertagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37
§ Om det av särskilda skäl behövs för aft förhindra befarad smittspridning,
fär smittskyddsläkaren besluta att den som har anledning anta att han har
smittats av sjukdom som avses i 1.1 och 1.2 bilagan till denna lag skall
tillfälligt tas om hand pä sjukhus. Omhändertagandet skall bestå till dess det
klarlagts huruvida denne har smittats, dock högst sju dagar, den dag då
omhändertagandet verkställdes medräknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omhändertagne fär hindras atf lämna sjukhusets område eller den del av
sjukhuset där han skall vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om tvångsisolering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38 §
Länsrätten skall, pä ansökan av smittskyddslåkaren, besluta om<br>
tvångsisolering av den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om<br>
den smittade inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att<br>
hindra smittspridning. Ett sådant beslut skall också fattas om det finns<br>
grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade förhållnings<br>
regler och underlåtenheten innebär en uppenbar risk för smittspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering
skall ske på sjukhus som drivs av en landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Om länsrättens beslut om tvångsisolering inte kan avvaktas utan<br>
fara, skall smiffskyddsläkaren meddela ett sådant beslut som avses i 38 §<br>
första stycket. Smitfskyddsläkarens beslut skall omedelbart underställas<br>
länsrättens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisoleringens
varaktighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Tvångsisolering får pågå
under högst tre månader från den dag den smittade pä gmnd av beslutet om
isolering togs in pä sjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Efter ansökan av
smittskyddsläkaren får länsrätten besluta att tvångsisoleringen skall fortsätta
utöver den längsta tiden enligt 40 §. Ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådant
beslut får avse högst sex månader åt gången.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ansökan om fortsatt
tvångsisolering skall ha kommit in fill länsrätten Prop. 1988/89:5 innan
tiden för gällande beslut om tvångsisolering har löpt ut. Tvångsisole-
Bilaea 4 ringen skall fortgå i avvaktan på att länsrätten beslutar med
anledning av ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagandet
under tvångsisoleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42
§ Den som är tvångsisolerad skall fas väl om hand. Han skall få det stöd och
den hjälp som behövs och motiveras aft ändra sin inställning och livsföring så,
att tvångsisoleringen kan upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
befogenheter vid tvångsisoleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som är tvångsisolerad får
hindras atf lämna sjukhusets område eller den del av sjukhuset där han skall
visfas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som är tvångsisolerad
fär inte inneha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. alkoholhaltiga
drycker eller andra berusningsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>injektionssprutor eller kanyler
som kan användas för inspmtning i människokroppen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>andra föremål som är särskilt
ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>annan egendom som kan skada
honom eller vara till men för ordningen på sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påträffas
sädan egendom som avses i första stycket, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45 §
Om det anses påkallat, fär den tvångsisolerade kroppsvisiteras eller<br>
ytligt kroppsbesiktigas, när han kommer fill sjukhuset, för kontroll av aft<br>
han inte bär pä sig egendom som avses i 44 §. Detsamma gäller om det<br>
under vistelsen på sjukhuset uppkommer misstanke att sädan egendom<br>
skall påträffas hos den tvångsisolerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkaren
beslutar om kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än vad ändamålet med
åtgärden kräver. All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas. Om
möjligt skall ett vittne närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Överläkaren får besluta aft
försändelser till den tvångsisolerade fär undersökas för kontroll av atf de
inte innehåller egendom som avses i 44 §. Om en försändelse innehåller sådan
egendom, får den omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har alkoholhalfiga drycker
eller andra berusningsmedel omhändertagits enligt 44 eller 46 § eller har
sådan egendom påträffats där någon är tvångsisolerad utan aft det finns någon
känd ägare till egendomen, skall överläkaren låta förstöra eller försälja
egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § I första stycket
lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhalfiga drycker m.m. Detsamma gäller
i fråga om injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i
människokroppen, eller i fråga om andra föremål som är särskilt ägnade atf
användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belopp
som har erhållits vid försäljning tillfaller staten.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vistelse utanför sjukhuset
vid tvångsisolering</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Den som är tvångsisolerad fär ges fillstånd att under viss tid vistas
Bilaga 4<br>
utanför sjukhusefs område. Tillståndet får förenas med särskilda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tillstånd får avse återstoden av den bestämda tiden för tvångsisolering, om
det finns skäl anta att åtgärden är angelägen för aft förbereda aft
tvångsisoleringen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Tillstånd atf vistas
utanför sjukhusets område meddelas av smitt-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>, skyddsläkaren efter
samråd med överläkaren. Smiffskyddsläkaren får återkalla tillståndet om
förhållandena kräver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>50<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om den tvångsisolerade för
smitta av infekfion av HIV och är missbrukare av narkotika fär han, om han
medger det, föras över till en institufion där han kan beredas lämplig värd och
behandling för missbm-ket. Beslut om överföring fattas av smiffskyddsläkaren
efter samråd med överläkaren. Vid vistelsen pä institutionen skall beslutet om
tvångsisolering bestå. Bestämmelserna i 43-49 §§ gäller inte under sädan
vistelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisoleringens
upphörande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51
§ När det inte längre finns skäl för tvångsisolering skall smiffskyddsläkaren
omedelbart besluta atf tvångsisoleringen skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>52<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Miljö- och hälsoskyddsnämndens
beslut enligt denna lag får ö-verkla-gas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>53<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Smittskyddsläkarens beslut
enligt denna lag får överklagas hos länsrätten om beslutet gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fillfälligt omhändertagande
enligt 37 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avslag på en begäran att
tvångsisoleringen skall upphöra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avslag på en begäran om
tillstånd att vistas utanför sjukhusefs område enligt 48 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>återkallelse av tillstånd atf
vistas utanför sjukhusets område enligt 49 §.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläkarens
beslut enligt 47 § får överklagas hos länsrätteh. Andra beslut enligt denna lag
av smittskyddslåkaren eller annan läkare får infe överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>54 §
Socialstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 68 § får<br>
överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen
av mål och ärenden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>55<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Mål och ärenden enligt
denna lag skall handläggas skyndsamt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>•</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>56<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Frågor som ankommer på
länsrätt enligt denna lag prövas av länsrät-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■ . ten i det län
där den som har beslutat i frågan eller ansökt om åtgärden har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>57 §
Länsrätten skall fa upp mål om tvångsisolering enligt 39 eller 41 § till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgörande
inom en vecka frän den dag då ansökan kom in eller underställ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning
skedde. Om beslutet om tvångsisolering inte är verkställt när det Prop.
1988/89:5 underställs, skall målet tas upp till avgörande inom en vecka från
den dag Bilaga 4 beslutet verkställs. Länsrätten får dock förlänga dessa
tider om det behövs ytterligare utredning eller om det på gmnd av någon annan
särskild omständighet är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om tvångsisolering enligt 38, 39 eller 41 § fär
länsrätten förordna rörande saken i avvaktan pä målets avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58 § I mål om tvångsisolering som prövas av
länsrätten efter ansökan<br>
eller underställning skall rätfen hälla muntlig förhandling, om det inte är<br>
uppenbart obehövligt. Sådan förhandling skall allfid hållas, om den som<br>
saken gäller begär det. Denne skall av rätfen upplysas om sin rätt till<br>
muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den som saken gäller har kallats vid vite att infinna
sig personligen vid en förhandling uteblir, fär rätten förordna att han skall
hämtas till rätten antingen omedelbart eller fill en senare dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>59<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
handläggning i kammarrätt av mål enligt denna lag skall nämn- ■ demän
ingå i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>60<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om offenfiigt
biträde och annan rättshjälp i mål och ärenden enligt denna lag finns
bestämmelser i rättshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>61<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
delgivning med enskild i mål och ärenden enligt denna lag gäller inte 12 och 15
§§ delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>62<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ett beslut
enligt denna lag gäller omedelbart, om infe annat förordnas i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biträde av polismyndighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63 § Polismyndighet skall lämna biträde på begäran av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
för aft genomföra läkarundersökning enligt 36 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smiffskyddsläkaren
för att föra den som tillfälligt skall tas om hand enligt 37 § eller som skall
tvängsisoleras enligt 38 eller 39 § till sjukhus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smiffskyddsläkaren
eller överläkaren för att återföra den som har avvikit frän ett sjukhus, där
han enligt beslut skall vara tillfälligt omhändertagen eller tvångsisolerad,
eller den som infe har återvänt till sjukhuset sedan hans tillstånd att vistas
utanför sjukhusets område har gått ut eller återkallats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>smittskyddsläkaren
om någon som enligt 50 § har överförts till en institution skall återföras till
sjukhuset,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljö- och
hälsoskyddsnämnden för aft bereda nämnden tillträde till områden, lokaler och
andra utrymmen som avses i 35 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialstyrelsen
vid styrelsens tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64 § ÄII undersökning, värd och behandling som behövs från
smitf-skyddssynpunkt vid en samhällsfarlig sjukdom skall vara gratis för patienten
inom den landsfingskommunala hälso- och sjukvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En undersökning som utförs av en privat verksam läkare för
att utreda<br>
om någon har smittats av en samhällsfarlig sjukdom är gratis för patienten,<br>
om läkaren är ansluten till sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmän försäkring.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
läkemedel som behövs från smitfskyddssynpunkt vid behandling av Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en samhällsfarlig sjukdom
skall vara gratis för patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna paragraf om gratis förmåner för patienter gäller ■</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den som är sjukförsäkrad
enligt lagen om allmän försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65
§ Landstingskommunen svarar för kostnader för ätgärder som avses i 64 §
första stycket samt för kostnader för läkemedel som avses i 64 § tredje stycket
och som förordnas inom den egna verksamheten. Staten svarar för övriga
kostnader som följer av 64 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TU I syn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen har fillsynen över
smittskyddet i landet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen har rätt att
pä begäran få dé upplysningar ochta dél av de handlingar som behövs för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Socialstyrelsen får meddela
de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
föreläggande eller förbud fär förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>69 §
Socialstyrelsen har rätt atf inspektera smitfskyddsverksamhet som<br>
bedrivs av smittskyddsläkare, miljö- och hälsoskyddsnämnder och hälso-<br>
och sjukvårdspersonal. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att<br>
lämna det biträde som behövs vid inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
föreskrifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70
§ Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
åtgärder för att förhindra aft smittsamma sjukdomar förs in i<br>
landet eller sprids fill utlandet,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
andra frågor inom smittskyddet som inte gäller vaccinafion.<br>
Regeringen får meddela föreskrifter oni undantag från lagens tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
försvarsmakten, i den mån föreskrifterna infe gäller tvångsåtgärd mot enskild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får överlåta åt myndighet att meddela föreskrifter som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddet
i krig m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>71
§ Regeringen fär meddela särskilda föreskrifter om smittskyddet enligt denna
lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga Prop. 1988/89:5 Bilaga 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälningspliktiga sjukdomar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Samhällsfariiga sjukdomar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 difteri<br>
fläckfeber<br>
gula febern<br>
hepatit B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hepatit non A non B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meningokockinfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>polio</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tuberkulos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>virala hemorragiska febrar exkl. hemorragisk nefrosonefrit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återfallsfeber</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 hepatit A<br>
kolera<br>
mjältbrand<br>
paratyfoidfeber<br>
pest</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rabies</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>salmonellainfektion shigellos tyfoidfeber</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 gonorré</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>infektion av HIV (humant immunbristvims)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klamydiainfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syfilis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Andra anmälningsplikliga sjukdomar än
samhällsfariiga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 amöbainfektion<br>
hemorragisk nefrosonefrit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>infektioner orsakade av atypiska mykobakterier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>malaria</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stelkramp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trikinos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tularemi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 botulism<br>
campylobacter<br>
giardia lamblia<br>
legionärssjuka<br>
listerios<br>
papegojsjuka<br>
toxoplasmainfektion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag (nya
lagen) träder i kraft den I juli 1989, då smittskydds-lagen (1968:231) (gamla
lagen) skall upphöra atf gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifter
som har meddelats enligt 7 § gamla lagen om isolering och om inskränkning i
någons verksamhet och enligt 12 § gamla lagen om åtgärder för aft hindra
spridning av smitta skall anses ha meddelats enligt 16 § nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som vid
ikraftträdandet är intagen pä sjukhus enligt 7 eller 14 § gamla lagen skall
anses intagen enligt 38 § eller, efter ett beslut om omedelbar tvångsisolering
av en läkare som avses i 2 § andra stycket gamla lagen,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>39 § nya lagen. Vid
tillämpning av den nya lagen skall beslutet om intag- Prop. 1988/89:5<br>
ning anses ha fattats vid ikraftträdandet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om ett mål hos länsrätten om
intagning pä sjukhus inte är slutligt avgjort vid ikraftträdandet skall rätten
pröva förutsättningarna för tvångsisolering enligt nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut som miljö- och
hälsoskyddsnämnden har meddelat enligt den gamla lagen skall anses meddelade
enligt den nya lagen, i den mån det enligt den nya lagen ankommer pä nämnden
aft meddela sädana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ärenden hos länsstyrelsen
enligt 7, 10, 14 eller 15 § gamla lagen som inte har avgjorts före
ikraftträdandet och ärenden enligt nämnda lagmm i vilka beslut enligt meddelad
fullföljdshänvisning därefter överklagas hos länsstyrelsen skall efter
ikraftträdandet prövas av länsrätten i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Om det i en lag eller i en
författning som har beslutats av regeringen hänvisas fill den gamla lagen,
skall hänvisningen i stället avse den nya lagen. Hänvisas det till en
föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i den nya lagen, tillämpas i
stället den nya föreskriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>324</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Den som skäligen kan misstänkas för ett sexualbrott, varigenom<br>
infektion av HIV (humant immunbristvims) har kunnat överföras fill måls<br>
äganden, skall undersökas med avseende på sädan infektion, om måls<br>
äganden begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
enligt första stycket skall ske även i fråga om den som är skäligen misstänkt
för något annat brott, om det pä grund av särskilda omständigheter kan befaras
att infektion av HIV har kunnat överföras till målsäganden genom brottet och
målsäganden begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
I fråga om förfarandet vid beslut om undersökning samt om utföran<br>
det av undersökningen gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om<br>
kroppsbesiktning. Beslut om undersökning skall dock fattas av åklagaren<br>
eller rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsäganden
och åklagaren skall underrättas om resultatet av undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Staten skall svara för kostnaderna för undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen gäller ej i fråga om brott som
begåtts före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>325
22 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 7 kap. I § sekretesslagen
(1980:100)' skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. I §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälsö-
och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan
medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning,
insemination, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering
och åtgärder mot smittsamma sjukdomar, samt i verksamhet som avser särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan
verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild
fillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket får</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Utan hinder av sekretessen fär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter om insemination i vissa uppgifl lämnas till
enskild enligt<br>
faU lämnas till enskild enligt vad vad som föreskrivs i lagen<br>
som föreskrivs i lagen (1984:1140) (1984:1140) om insemination och<br>
om insemination.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1988:00) om undersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande HIV-smitta i brottmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1988:9,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-06-13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f.d. regeringsrådet Nordlund, regeringsrådet Bouvin, justitierådet Lind.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 1988 har regeringen på hemställan
av statsrådet Sigurdsen beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Christer Lindan och
hovrättsassessorn Ingegerd Thuresson. Förslagen föranleder följande yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagförslaget görs en indelning i samhällsfariiga sjukdomar och övriga
smittsamma sjukdomar. De mera ingripande bestämmelserna i lagförslaget är
tillämpliga endast i fråga om de samhällsfariiga sjukdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de samhällsfariiga sjukdomarna har lagens fillämplighet bestämts
genom en uppräkning av de åsyftade sjukdomarna, vilken har tagits in i en
bilaga i lagen. Den valda lagstiftningstekniken fyller högt ställda krav på
precision och innebär atf riksdagen får ta ställning till vaije sjukdom som
skall klassificeras som en samhällsfarlig sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ i lagförslaget innehåller emellertid en bestämmelse, som innebär att
regeringen under vissa i lagrummet angivna förutsättningar kan föreskriva, att
en viss sjukdom, som inte nämns i bilagan, skall omfattas av bestämmelserna om
samhällsfariiga sjukdomar. Bakgmnden till bestämmelsen är att det har bedömts
nödvändigt aft kunna snabbt ingripa med långtgående ätgärder, om en verkligt
allvarlig smittsam sjukdom oväntat och plötsligt uppträder i landet och
riksdagens beslut inte kan avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
ifrågasätter på intet sätt det sakligt befogade i den gjorda bedömningen. Den
valda lagstiftningstekniken kan emellerfid uppfattas så att tvångsåtgärder av
långtgående slag kan utlösas pä grund av ett beslut av regeringen som fattats
med stöd av en i lag given delegation från riksdagen. Fråga uppkommer därmed om
en sädan ordning är förenlig med bestämmelserna i regeringsformen om
riksdagens och regeringens normgivnings-makf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
remitterade lagförslaget innehåller regler om tvångsåtgärder, som<br>
innebär att ingrepp kan komma aft göras i enskildas personliga och ekono<br>
miska förhållanden. Lagförslaget innebär ocksä atf privat verksamma läka<br>
re åläggs aft vidta vissa åtgärder. Det är alltså fråga om sådana föreskrifter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>327</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen skall meddelas genom lag. I förslaget Prop. 1988/89:5 finns
vidare bestämmelser om åligganden för landstingskommuner och kommuner. Av 8
kap. 5 § regeringsformen följer aft sädana bestämmelser skall meddelas genom
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 kap. 7 § första stycket regeringsformen kan regeringen efter bemyndigande i
lag genom förordning meddela föreskrifter om bl. a. skydd för liv, personlig
säkerhet eller hälsa. Den möjlighet till delegation av normgivningskompetensen
frän riksdagen till regeringen som lagmnimef ger får emellertid princip inte
utnyttjas, om det rör sig om en föreskrift som enligt 2 kap. regeringsformen
endast fär meddelas genom lag (8 kap. 1 §). Eftersom det remitterade lagförslaget
innehåller bestämriielser om tvångsundersökning, tillfälligt omhändertagande
och tvångsisolering blir det i detta sammanhang aktuellt att uppmärksamma
bestämmelserna i 2 kap. 6 § regeringsformen om skydd mot påtvingat kroppsligt
ingrepp och i 2 kap. 8 § om skydd mot frihetsberövande och skydd för friheten
aft förflytta sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nyss angivna fri- och rättigheterna får enligt 2 kap. 12 § första stycket
regeringsformen begränsas genom lag. Efter delegation från riksdagen enligt 8
kap. 10 § regeringsformen får emellertid begränsning av grundlags-skyddade fri-
och rättigheter göras även genom annan författning än lag. Fråga uppkommer
därmed om denna särskilda delegationsbestämmelse kan tillämpas i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap. 10 § innebär bl. a. att regeringen, efter bemyndigande i lag, i ämne som
avses i 8 kap. 7 § första stycket kan genom förordning bestämma, att föreskrift
i lagen skall börja att fillämpas. 8 kap. 7 § första stycket punkten 1 handlar
om skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. I förarbetena till den
punkten nämns som exempel på föreskrifter, som avses i punkten,
hälsovårdsstadgan (SOU 1972:15 s. 161, prop. 1973:90 s. 311 jfr prop.
1975/76:209 s. 161-162). I doktrinen har påpekats att beskrivningen i punkten
har ganska stor räckvidd (Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 ärs
regeringsform s. 86).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det remitterade lagförslagets 4 § har utförligt angetts under vilka fömtsättningar
regeringen skall kunna föreskriva, att reglerna om samhällsfariiga sjukdomar
skall kunna tillämpas pä en sjukdom som inte upptagits som en samhällsfarlig
sjukdom i bilagan till lagen. Det skall enligt motiven vara fråga om en
"ny" sjukdom. Detta kan uppfattas så att regeringen med stöd av ett i
lag givet bemyndigande förordnar, att de rättighetsbegränsande lagreglerna om
samhällsfariiga sjukdomar skall börja att fillämpas i fråga om den
"nya" sjukdomen i den mening som avses i 8 kap. 10 § regeringsformen.
Det kan inskjutas att om det från grundlagssynpunkt är möjligt att utforma en
lagsfiftning som en beredskapslagstiftning, vars tillämpning fordrar beslut av
regeringen, det även bör finnas möjlighet aft utforma en lag i viss del som en
beredskapslagstiftning (jfr Petreri-Ragnemalm, Sveriges grundlagar s. 190 samt
Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 ärs regeringsform s. 94).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omständigheter som 4 § första stycket avser att täcka får anses vara<br>
så speciella att det är fullt försvarbart att uppfatta bestämmelsen som ett<br>
slags beredskapslagsfiftning. För aft bestämmelsens särskilda > karaktär<br>
skall framgå tydligt och för aft fä en bättre anknytning till ordalagen i 8
kap.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>328</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 § regeringsformen bör
särskilt föreskrivas aft bestämmelsen tillämpas Prop. 1988/89:5 från
tidpunkt som regeringen bestämmer. Lagrådet föreslår vidare att det i lagtexten
särskilt markeras att 4 § skall fillämpas bara i brådskande situationer när
riksdagens beslut om ändring i bilagan inte kan avvaktas och det ■ är
fråga om en sjukdom som infe var känd såsom samhällsfarlig när förteckningen i
bilagan över samhällsfariiga sjukdomar kom till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslär att 4 § första stycket ges följande lydelse: "Om riksdagens
beslut om ändring av bilagan infe kan avvaktas, får regeringen föreskriva att
bestämmelserna om samhällsfariiga sjukdomar skall tillämpas frän tidpunkt som
regeringen bestämmer på en viss smittsam sjukdom som uppträder eller inom kort
kan uppträda här i landet, om sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller
kunna få explosiv utbredning, dels medföra hög dödlighet eller bestående skador
bland de smittade. Sädan föreskrift får meddelas endast om nämnda verkningar av
sjukdomen inte var kända vid tillkomsten av bilagan." Om regeringen har
meddelat en föreskrift av det angivna slaget, bör bilagan i lagen snarast
kompletteras med uppgift om den "nya" sjukdomen. Eftersom detta
fordrar beslut av riksdagen, synes det böra övervägas om föreskrifter som
regeringen meddelat enligt 4 § första stycket lagförslaget skall underställas
riksdagen för prövning, se 8 kap. 12 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller anmälningspliktiga sjukdomar innefattar lagförslaget inte så
ingripande regler aft det kan bli fråga om någon begränsning av de
gmndlagsskyddade fri- och räftigheterna. Förslaget innebär emellerfid i den
delen bl.a. att privatprakfiserande läkare åläggs vissa skyldigheter. Genom det
bemyndigande som innefattas i 4 § andra stycket ges regeringen rätt aft med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen utvidga tillämpningsområdet för lagen genom
att föreskriva att sjukdomar som inte upptagits i bilagan skall vara
anmälningspliktiga. Lagrådet har ingen erinran mot förslaget i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5,
9, 11 och 12 §§ samt rubrikerna närmast före 5 §, 7 §, 9 § och 10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya smittskyddslagen skall ansvaret för smittskyddet övergå från kommunerna
fill landsfingskommunerna. Smittskyddsätgärder som avser djur, livsmedel,
vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt skall
dock fortfarande ankomma på kommunerna. I allmänhet regleras kommunernas
åligganden i dessa hänseenden av särskilda lagar såsom livsmedelslagen,
hälsoskyddslagen, renhållningslagen och miljöskyddslagen. I den män skyldighet
och befogenhet för kommunerna att vidta objektinriktade smittskyddsätgärder
inte kan grundas på andra föreskrifter ger 9 § i den föreslagna nya
smittskyddslagen sådan grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
mellan landstingskommunen och kommunerna i fråga om<br>
ansvaret för smittskyddet anges i specialrnofiveringen till 5 § vara, atf<br>
kommunernas lagstadgade ansvar för smittskyddet upphör och att lands<br>
tingskommunen skall ha det odelade ansvaret. Det filläggs aft kommuner<br>
na dock kommer att ha uppgifter inom smittskyddet även med den nya</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslagen.
Detta synsätt kommer också till uttryck i lagförslagets Prop. 1988/89:5 5 §,
där det heter att varje landstingskommun svarar för att behövliga
smittskyddsåtgärder vidtas inom landsfingsområdet samt atf av 9-11 §§ framgår
att kommuner och läkare har vissa smittskyddsuppgifter. Bilden av
landsfingskommunen som ett överordnat organ med ansvar också för uppgifter som
utförs av kommuner och läkare återspeglas även i rubrikerna i denna del av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådets mening är det angivna synsättet inte förenligt med intentionerna i förslaget.
Landstingskommunen och kommunerna skall enligt detta dela på ansvaret för
smittskyddet på det sättet att landstinget svarar för de personinriktade
åtgärderna medan kommunema svarar för de objektinriktade åtgärderna. Kommunerna
skall även i fortsättningen ha ett fullt och självständigt ansvar för sin del
av smittskyddet och landsfingskommunen får inte någon befogenhet att befatta
sig med denna del. De problem som kan uppkomma på grund av det delade ansvaret
skall enligt förslaget lösas genom samverkan mellan de landstingskommunala och
primärkommunala organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 kap. 5 § regeringsformen skall föreskrifter om kommunernas (varmed i detta
fall inbegrips landstingskommunernas) befogenheter och åligganden meddelas i
lag. Det är ocksä för tillämpningen av 4 § kommunallagen angeläget att
föreskrifter avseende kompetensfördelningen mellan landsfingskommunerna och
kommunerna inte lämnar rum för tvekan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
de smittskyddsätgärder som ankommer på de behandlande läkarna fullgörs av dessa
på eget ansvar utan möjlighet för landstingskommunen att meddela föreskrifter
för eller utöva tillsyn över denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av det anförda förordar lagrådet följande ändringar i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
"Landstingskommunens ansvar" byts ut mot "Allmänna bestämmelser
om ansvar och åligganden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubrikerna
"Smiftskyddsläkarens uppgifter", "Kommunens uppgifter" och
"Läkarnas uppgifter" utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ första stycket ges följande lydelse: "Varje landstingskommun svarar för
att behövliga smittskyddsätgärder vidtas inom landsfingsområdet, i den mån
annat inte följer av 9-11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ första stycket ges följande lydelse: ' 'Miljö- och hälsoskyddsnämnden i en
kommun svarar för aft smittskyddsätgärder vidtas mot sädana djur, livsmedel,
vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som
sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket i 9 § hör innehållsmässigt samman med bestämmelserna i 12 §. Det kan
lämpligen bilda en andra mening i 12 § första stycket och ges följande lydelse:
"Särskilt skall miljö- och hälsoskyddsnämnderna informera
smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan våra av betydelse för hans
verksamhet och samråda med honom om beslut och andra viktigare ätgärder som
berör smittskyddet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ andra stycket ges följande lydelse: "Om behandlande läkares åligganden
enligt denna lag finns närmare föreskrifter i 15-23, 25-27, 29, 32
och36§§."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket är varje läkare som har kompetens atf undersöka och behandla
samhällsfariiga sjukdomar skyldig att ta sig an var och en som vänder sig till
läkaren och som har anledning att anta att han har smittats av en sädan
sjukdom. Bestämmelsen gäller både offentligt och privat verksamma läkare och
oavsett om läkaren är ansluten fill sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
läkare som sålunda undersöker eller behandlar en patient blir enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
atf betrakta som behandlande läkare. Som sådan har han en rad olika<br>
åligganden. Han skall bl.a. ta prov på patienten, informera honom om<br>
sjukdomen, meddela honom förhållningsregler och se fill att förhållnings<br>
reglerna följs. Han skall vidare bedriva smittspårning och göra anmälning<br>
ar till smiffskyddsläkaren i olika situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
64 § är all undersökning, värd och behandling som behövs frän
smitfskyddssynpunkt vid en samhällsfariig sjukdom gratis för patienten om den
utförs inom den landstingskommunala sjukvärden. Likaså är en undersökning som
utförs av en privat verksam läkare för aft utreda om patienten har smittats av
en samhällsfarlig sjukdom gratis för pafienten, om läkaren är ansluten fill
sjukförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sammantagna effekten av bestämmelserna är att en på området kompetent
privatläkare som inte är ansluten fill sjukförsäkringen är skyldig att
undersöka och behandla en patient även om det är uppenbart att denne infe kan
betala läkaren för arbetet och kostnaderna. Läkaren synes till och med vara
skyldig att i sädana fall själv svara för kostnaderna för analys av prov som
han tagit från patienten. Behandlingen kan pågå under lång tid men läkaren får
inte avvisa patienten eller hänvisa honom till annan läkare, trots aft
pafienten underiåtit att betala vad han är skyldig. En till sjukförsäkringen
ansluten läkare är däremot i regel garanterad aft fä ut den del av
läkarersättningen som inte skall betalas av patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes inte rimligt och infe heller förenligt med allmänna rättsgmnd-satser atf
ålägga en privat näringsidkare omfattande arbetsuppgifter för det allmännas
bästa utan att denne är garanterad någon ersättning för sitt arbete och sina
kostnader. En privat verksam läkare som inte är ansluten till sjukförsäkringen
bör därför undantas frän undersöknings- och behandlingsskyldigheten enligt 10
§ andra stycket. Det torde inte medföra att smittskyddet berövas nödvändig
kapacitet. Däremot bör även en sädan läkare vara skyldig att vidta de föga
betungande åtgärder som avses i 10 § första stycket, främst att hänvisa
misstänkta smittade till en lämplig läkare för undersökning och behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare att märka, atf inte heller en privat verksam läkare som är<br>
ansluten till sjukförsäkringen är garanterad att alltid fä ersättning för sitt<br>
arbete och sina kostnader i samband med fullgörandet av undersöknings-<br>
och behandlingsskyldigheten enligt 10 § andra stycket. Grafisförmånerna<br>
för patienterna gäller nämligen enligt 64 § sista stycket inte den som inte är<br>
inskriven i försäkringskassa. Även om läkaren mera sällan får att göra med<br>
en sådan patient, bör han dock av principiella skäl tillförsäkras ersättning</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>■>■!,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
arbete och kostnader för undersökning och behandling i sådana fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt vad som upplysts i
samband med föredragningen av lagrädsremis- Prop. 1988/89:5 sen är det inte
avsett aft undersöknings- och behandlingsskyldigheten skall hindra en läkare
att ta semester eller annan ledighet pä planerad tid. Skyldigheten bör alltså
inte gälla om läkaren är förhindrad att fullgöra den. Det bör i tydlighetens
intresse sägas ut i paiagrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
skulle ocksä vinna i tydlighet om den redigerades om till ett enda stycke. Den
kunde dä förslagsvis fä följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Varje
läkare skall i sin hälso- och sjukvårdande verksamhet vara uppmärksam pä
förekomsten av samhällsfariiga och andra anmälningspliktiga sjukdomar och
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Om läkaren har kompefens för
uppgiften och infe är förhindrad att utföra dén, är läkaren skyldig atf
undersöka den som har anledning anta att han har smitfats av en samhällsfarlig
sjukdom samt att behandla den söm för smitta av en sådan sjukdom.
Undersöknings- och behandlingsskyldigheten gäller dock infe en privat verksam
läkare som inte är ansluten till sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13,
15, 26, 36 och 37 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ordalagen i 13 § är det den egna uppfattningen hos den berörda personen som är
avgörande för skyldigheten aft söka läkare och låta denne göra de
undersökningar och fa de prov som behövs. Enligt motiven kan emellertid även
andra omständigheter än den egna uppfattningen vara av betydelse för bedömningen
av om en sådan skyldighet föreligger. Sålunda uttalas att ett trovärdigt
påstående av någon som för smitta av en sexuellt överförbar sjukdom, att han
eller hon haft samlag med en viss person bör liksom för närvarande ge möjlighet
till tvångsundersökning, även om den utpekade förnekar den påstådda händelsen.
Uttalandet tyder på att en ' bedömning ibland får göras mot bakgrund av
samtliga omständigheter i fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna 13 § har sin förebild i 12 § i den nuvarande smittskyddslagen.
Enligt den paragrafen är den som har anledning antaga att han lider av venerisk
sjukdom skyldig att söka läkare och underkasta sig den undersökning och
behandling som behövs. 12 § kompletteras emellerfid av en bestämmelse i 15 §
samma lag av innebörd att, om en veneriskt sjuk person uppgivit sig ha varit i
förbindelse med annan person på sådant sätt att smitta kunnat överföras,
läkaren skall anmana personen ifråga att genomgå läkarundersökning. För aft få
bättre överensstämmelse mellan lagtexten i förslagets 13 § och motiven fill
denna bör paragrafen kompletteras med ett andra stycke motsvarande 15 § i
nuvarande lag. Det nya stycket bör avse inte endast sexuellt överförbara
sjukdomar utan alla samhällsfariiga sjukdomar. Lagrådet föreslär att andra
stycket fär följande lydelse. "Bestämmelserna i första stycket fillämpas
ocksä om en person som smitfats av en samhällsfariig sjukdom uppger att han
varit i kontakt med annan person på sådant sätt att smitta kunnat
överföras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompletteringen
bör leda till att 15, 26, 36 och 37 §§ ändras på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Paragrafen bör gälla undersökning som avses i 13 §.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Den behandlande läkarens underrättelseskyldighet bör
avse den person som läkaren finner anledning anta ha smittats av samhällsfarlig
sjukdom och inte låter sig undersökas av läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 § Smittskyddsläkarens beslut om
tvångsundersökning bör avse per<br>
son som enligt 13 § är skyldig att söka läkare och infe utan dröjsmål gör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>det.</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>■'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 § Smittskyddsläkarens beslut om tillfälligt
omhändertagande bör avse<br>
den person som kan antas ha blivit smittad av sjukdom som anges i 1.1 och<br>
1.2 bilagan fill lagen. Härigenom kommer paragrafen att närmare ansluta<br>
fill gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 53 § berör lagrådet frågan om en smittskyddsläkares
beslut om förhållningsregler skall kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av paragrafen bör klarare framgå att smittskyddsläkarens
skyldighet att underrätta socialnämnd, polismyndighet och skyddskonsulent inte
gäller beträffande sådana patienter som dessa myndigheter inte bedöms ha eller
fä någon kontakt med. Sista meningen kan förslagsvis ges följande lydelse:
"Underrättelse skall inte lämnas om smittskyddsläkaren bedömer att den
saknar betydelse för smittskyddet". Även första meningen i paragrafen kan
förtydligas genom att orden "berörd socialnämnd, polismyndighet och
skyddskonsulent" byts ut mot "socialnämnden, polismyndigheten och
skyddskonsulenten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsisoleringens varaktighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(40—41 och 51 §§ och rubriken närmast före 51 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta avsnitt finns bestämmelser om hur länge en
tvångsisolering kan pågå. Huvudregeln är att tvångsisoleringen får pågå i högst
fre månader. Det finns dock möjlighet att genom särskilda beslut av länsrätten
förlänga tvångsisoleringen med högst sex månader åt gången. Begärs infe någon
föriängning av fiden, upphör beslutet om tvångsisolering automatiskt att gälla
vid utgången av maximitiden.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>333</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant beslut kan emellertid upphöra att gälla genom
aft smitt- i skyddsläkaren med stöd av 51 § i förslaget beslutar, aft
tvångsisoleringen skall upphöra. Förslaget skulle vinna i överskådlighet, om 51
§ flyttas fill avsnittet om tvångsisoleringens varaktighet och där sätts in
närmast efter 41 §. (I så fall bör rubriken närmast före 51 § slopas.)
Avsnittet kommer då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
innehålla en uttömmande reglering av de olika situafioner i vilka beslut
Prop. 1988/89:5 om tvångsisolering upphör atf gälla (härvid bortses då från det
särskilda fallet att högre rätt upphäver ett av länsrätten fattat beslut om tvångsisolering).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär att länsrätten fattar beslutet om
tvångsisolering på ansökan av smiffskyddsläkaren under det att det är
smittskyddsläkarens sak att bestämma när beslutet skall upphöra aft gälla. Mot
den bakgrunden synes lämpligt att det i lagtexten i förslagets 51 § sårskilt
anges att smittskyddsläkaren är skyldig att pröva frågan om tvångsisoleringens
upphörande om den tvångsisolerade begär det. Lagrådet föreslär att förslagets
51 § tillförs ett andra stycke med följande lydelse: "Om den tvångsisolerade
begär att tvångsisoleringen skall upphöra, är smittskyddsläkaren skyldig atf
ofördröjligen besluta i frågan." Med den omdisposition lagrådet nyss
föreslog kommer den föreslagna bestämmelsen att ingå som ett andra stycke i 42
§. Förslagefs 42-49 §§ får då beteckningen 43-50 §§. Vidare föranleder
omdispositionen jämkning av vissa paragrafhänvisningar i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som i första hand riktar sig fill
sjukvårdshuvudmannen, ställer krav på denne atf ställa resurser fill förfogande
sä att den som är tvångsisolerad kan fä det stöd och den hjälp som han
behöver. Men paragrafen får ocksä anses innefatta åligganden för personalen.
Underlåter någon att följa vad som föreskrivs i paragrafen kan detta leda till
aft disciplinansvar kan utkrävas enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är uppenbart, atf en tvångsisolerad mäste kunna
underkastas även andra tvångsåtgärder än att han hindras lämna sjukhusets
område eller den del av sjukhuset där han skall visfas. I 44 § ges befogenhet
att omhänderta egendom som kan skada honom eller vara till men för ordningen på
sjukhuset. Men även andra ätgärder för atf skydda honom själv eller andra mot
kroppsskada eller för att genomföra isoleringen kan vara nödvändiga aft vidta
med tvång. I viss utsträckning finns legalt stöd härför i 24 kap. 4 §
brottsbalken. Det är dock inte tillfredsställande atf personalen som har att
verkställa ett beslut om tvångsisolering inte kan finna stöd för nödvändiga
tvångsåtgärder i den lag som reglerar tvångsisoleringen.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter mönster av 34 § i den nyligen antagna lagen om vård
av missbrukare i vissa fall förordar lagrådet atf förslagefs 43 § får följande
lydelse: "Den som är tvångsisolerad fär hindras aft lämna sjukhusefs
område eller den del av sjukhuset där han skall vistas och fär i övrigt
underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för atf
genomföra tvångsisoleringen. Hans rörelsefrihet fär ocksä inskränkas när det
behövs av hänsyn fill hans egen eller andras säkerhet."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44 §</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla slag av narkotika är inte berusningsmedel. Punkten 1
bör därför kompletteras sä att den lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1. narkotika, alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till följd av vad lagrådet föreslagit vid 43 § bör punkten
4 ges lydelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"4. annan egendom som kan skada honom själv eller
annan eller vara fill men för ordningen på sjukhuset."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en konsekvensändring bör även ordet narkotika anges i
remissförslagets 47 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 44 § är skrivna med motsvarande
bestämmelser i den nyligen antagna lagen om värd av missbrukare i vissa fall
som förebild (se prop. 1987/88:147). Den som är tvångsisolerad behöver
emellerfid inte vara missbrukare. Det saknas anledning att förbjuda en sådan
tvångsisolerad att inneha exempelvis en flaska lättöl eller ett sömnmedel som
är klassat säsom narkotika, allt under förutsättning atf ordningen på sjukhuset
tillåter innehavet. Samfidigt måste dock lagen innehålla befogenheter att omhänderta
sädana medel och föremål och annan egendom som anges i 44 §, när det är
nödvändigt av de skäl som angivits i den av lagrådet föreslagna lydelsen av
förslagets 43 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar därför, att paragrafen ändras på följande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De inledande orden "Den som är tvångsisolerad får
infe inneha" ersätts med orden "Frän den som är tvångsisolerad fär
omhändertas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom alla slag av narkotika inte är berusningsmedel
bör vidare punkten 1 kompletteras sä att den lyder: "1. narkofika,
alkoholhalfiga drycker eller andra berusningsmedel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare bör punkten 4 ges lydelsen "4. annan
egendom som kan skada honom själv eller annan eller vara fill men för ordningen
på sjukhuset."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör andra stycket utgä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med mitt förslag fär sjukhusefs personal alla de
befogenheter som behövs, men tvingas inte behandla alla tvångsisolerade som
missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt paragrafens andra stycke får ett tillstånd att
vistas utanför sjukhuset upphöra samtidigt som tiden för tvångsisoleringen
löper ut. Bestämmelsen har tillkommit för att underlätta för den
tvångsisolerade att anpassa sig fill livet utanför sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som åsyftas med bestämmelsen kan enligt lagrådets
mening åstad<br>
kommas inom ramen för första stycket, som säger att den som är tvångs<br>
isolerad får ges tillstånd att under viss fid vistas utanför sjukhusets områ<br>
de. Mot bestämmelsen i andra stycket kan den kritiken riktas att bestäm<br>
melsen ger den felaktiga föreställningen att smittskyddsläkaren i vissa fall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
kunna underlåta atf besluta att tvångsisoleringen skall upphöra trots Prop.
1988/89:5 atf det inte längre finns skäl för tvångsisolering. Vidare år andra
stycket behäftat med den felaktigheten aft tillståndet får avse återstoden av
den bestämda tiden. Visseriigen kan länsrätten enligt 41 § meddela en bestämd
fid när det gäller frågan om att isoleringen skall fortsätta, men det grundläggande
beslutet enligt 40 § avser tvångsisolering under högst tre månader, dvs. under
en icke bestämd tid. Pä grund av det nu anförda förordar lagrådet att andra
stycket utgår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
innebär atf den som tvängsisoleras inte kan ges vård under isoleringen, om han
motsätter sig det. Förevarande paragraf far sikte på en ' situation då en
HIV-smittad narkotikamissbmkare, som tvångsisolerats, visat sig beredd atf
underkasta sig vård. Paragrafen öppnar möjlighet att med den tvångsisolerades
samtycke överföra honom till en institufion för vård av narkotikamissbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
dessa situationer kan förhållandena vara sädana att man inte längre har
anledning att hålla den smittade tvångsisolerad, eftersom det finns fog för att
tro att den smittade ändrat inställning och är beredd att frivilligt medverka
fill de åtgärder som behövs för aft hindra smittspridning. I så fall skall
smittskyddsläkaren fatta beslut om att tvångsisoleringen skall upphöra (51 §
lagförslaget). Det kan mycket väl vara så att det inte heller finns grund för
att besluta om tvångsvård enligt den nyligen antagna lagen om vård av
missbrukare i vissa fall (prop. 1987/88:147). Vad som inträffar i ett sådant
läge är därför att den smittade tas in på en institution för frivillig vård av
narkotikamissbrukare där den smittade får frivillig vård under samma
förutsättningar som alla andra som vårdas på den institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan säkert förekomma, aft man har anledning att ställa sig tveksam till en
uppgift från en tvångsisolerad narkofikamissbmkare, att han är beredd atf
underkasta sig vård för sitt missbruk. Då kan det vara befogat att föra över
honom till en institution för narkotikamissbrukare under det att
tvångsisoleringen består. Detta föreslås också i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagefs
50 § innebär atf i ett sådant läge beslutet om tvångsisolering formellt består
men utan några av de tvångsinslag som är det karaktäristiska för en
tvångsisolering. Man kan sålunda inte hindra missbrukaren från aft lämna
insfifufionen, personalen kan inte ingripa om missbrukaren har sådan egendom
som avses i 44 § etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anser att det är ägnat att undergräva respekten för lagstiftning<br>
en att pä det sättet låta ett beslut om tvångsisolering bestå i formell mening<br>
trots att den tillämpande myndigheten saknar varje möjlighet att begränsa<br>
den intagnes rörelsefrihet. Då är det nämligen i realiteten inte fråga om<br>
någon tvångsisolering. Lagrådet avstyrker därför den föreslagna bestäm<br>
melsen. Om den utgår måste också bestämmelsen i 63 § punkten 4 slopas.<br>
Vidare får förslagefs 52 - 71 §§ betecknas 51 - 70 §§.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har varit inne pä tanken att förslagets 50 § skulle arbetas om så<br>
att den skulle ge möjlighet att med den tvångsisolerade narkofikamissbm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>karens
samtycke överföra honom fill ett LVM-hem för särskilt noggrann Prop.
1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsyn.
Missbmkaren skulle då finnas pä en insfitution vars personal är van</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid att
värda narkotikamissbrukare samtidigt som tvängsingripanden mot</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de intagna
kan bli nödvändiga. Mot det kan emellertid invändas att dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LVM-hem är
avsedda endast för personer som befinner sig i en fas då de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motsätter
sig vård i alla former. Lagrådet har mot den bakgrunden inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>velat
föreslå en lösning efter nu antydda riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i sä fall återstår i de fall dä en definitiv
avslutning av tvångsisoleringen inte kommer i fråga är att efter den
tvångsisolerades samtycke ge honom tillstånd atf vistas utanför sjukhuset
(förslagets 48 §) och förse tillståndet med det villkoret atf han skall tas in
på en institution där han kan beredas lämplig vård och behandling för sitt
missbmk. Självklart fömtsätter det att den som föresfär institutionen är
beredd att ta emot hiissbmka-ren. Skulle missbrukaren inte'fullfölja vården,
kan tillståndet återkallas och missbmkaren återföras till sjukhuset (63 §
punkten 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I specialrnofiveringen sägs att beslut som får överklagas
enligt paragrafen är de beslut som miljö- och hälsoskyddsnämnden har meddelat
med stöd av 33 eller 34 §. Nämnden kan emellertid meddela beslut också enligt
35 § om att utnyttja den rätt till tillträde som paragrafen ger. Även ett
sådant beslut bör kunna överklagas enligt 52 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget innebär att det infe finns någon
möjlighet atf föra talan mot smiftskyddsläkarens beslut enligt 17 § om
förhållningsregler. Sädana regler kan vara mycket ingripande för den enskilde
och innebära t. ex. aft han inte får några prakfiska möjligheter att utöva sitt
yrke. Om i ett sådant fall den enskilde anser atf förhållningsreglerna är
alltför ingripande, har han enligt förslaget att välja mellan att trots detta
acceptera smittskyddsläkarens beslut eller sätta sig över det i förhoppningen
aft länsrätten vid en eventuell prövning enligt 38 § skall göra den bedömningen
att förhållningsreglerna är alltför långtgående. Enligt lagrådets mening inger
det starka betänkligheter att på det sättet försätta enskilda personer i en
valsituation där de kan riskera atf ett beslut om tvångsisolering blir följden
för den händelse rätfen finner att ett fidigare meddelat icke över-klagbart
beslut om förhållningsregler var välgmndat. Frän rättssäkerhetssynpunkt är
tveklöst att föredra aft den berörde enskilde ges möjlighet att hos länsrätten
överklaga smiftskyddsläkarens beslut om förhållningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härtill kommer aft det måhända kan ifrågasättas om den
föreslagna ordningen är förenlig med europakonventionen om mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter, närmare bestämt artikel 6 i
konventionen. Den europeiska domstolens tolkning av begreppet civila
rättigheter i arfikeln</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har varit
sådan (se prop. 1987/88:69 bil. 5) att man inte kan utesluta aft Prop.
1988/89:5 domstolen skulle anse att konventionen ger rätt fill domstolsprövning
ifall ett beslut om förhållningsregler i praktiken förhindrar en person att
utöva sitt yrke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet föreslär att som en första punkt i 53 § första
stycket upptas följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1. förhållningsregler enligt 17 §,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd härav får efterföljande punkter i stycket
numreras om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget innehåller infe någon uttrycklig regel om
vilken smittskyddsläkare som skall fatta de beslut som enligt 53 § kan
överklagas till länsrätten. Det finns inte heller någon regel om vilken
smittskyddsläkare som är behörig att ansöka om tvångsisolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de allmänna bestämmelserna om ansvar och åligganden,
sårskilt 7 §, får anses följa atf en smittskyddsläkare är behörig att ingripa
mot var och en som vistas inom landsfingskommunen och som antas vara smittad av
en samhällsfarlig sjukdom. En smittskyddsläkare kan sålunda besluta t. ex. om
tillfälligt omhändertagande av en person som tillfälligt vistas i landstingskommunen.
Av 56 § i förslaget följer att beslutet blir avgörande för vilken länsrätt som
skall överpröva ett sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna paragrafen ansluter ganska nära till vad
som föreskrivs i 39 § i den nyligen antagna lagen om vård av missbrukare i
vissa fall. Vissa skillnader finns emellertid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening saknas anledning att göra något
avsteg från vad som föreskrivs i sistnämnda lagmm där det anges bl. a. att
länsrätten och kammarrätten skall hälla muntlig förhandling i mål om beredande
av tvångsvärd, om detta inte är uppenbart obehövligt. Den nyssnämnda situationen
motsvarar närmast det fallet att smittskyddsläkaren ansöker om tvångsisolering
eller om fortsatt tvångsisolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen om värd av missbmkare i vissa fall innebär
att underställningsmål i anledning av ett omedelbart omhändertagande inte
omfattas av den ovan angivna regeln om skyldighet att hålla munfiig förhandling
(prop. 1987/88:147 s. 109 jämförd med prop. 1981/82:8 s. 99). I överensstämmelse
med vad lagrådet nyss anförde bör motsvarande gälla vid tillämpningen av den nu
aktuella lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet föreslär att lagförslagefs 58 § får följande
lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I mål om tvångsisolering, som väckts vid länsrätten
genom ansökan av smittskyddsläkaren, skall länsrätten och kammarrätten hälla
muntlig förhandling, om detta inte är uppenbart obehövligt. I andra mål enligt
denna lag prövar rätten om det finns skäl att hålla muntlig förhandling.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon part begär muntlig förhandling, skall sådan
hällas. Parterna skall upplysas om sin rätt till muntlig förhandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om en enskild part som har
kallats vid vite att inställa sig personligen till Prop. 1988/89:5 en
förhandling uteblir, får rätfen förordna att han skall hämtas till rätten antingen
omedelbart eller till en senare dag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>59
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller mål som rör tvångsisolering synes det väl motiverat att nämndemän
deltar vid målets prövning i kammarrätten. Däremot är sådan medverkan knappast
erforderlig när målet gäller beslut, som fattats av en miljö- och
hälsoskyddsnämnd, eller beslut rörande tillfälligt omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår att lagförslagets 59 § ges följande lydelse: "Vid handläggning i
kammarrätt av andra mål enligt denna lag än som avser 33-35 eller 37 § skall nämndemän
ingå i rätten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits vid 50 § bör punkten 4 slopas. Det föranleder en omnum-rering av
efterföljande punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>70
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen sågs aft avsikten är att se över och anpassa karantänsförordningen
till den nya smittskyddslagén. Lagrådet finner i anslutning härfill anledning
att påpeka, atf förevarande paragraf självfallet inte innebär bemyndigande för
regeringen atf meddela sådana föreskrifter som enligt 2 kap. regeringsformen
endast får meddelas genom lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innehåller inte några regler om straff eller annan brottspåföljd. Förslaget kan
närmast ses som ett slags processuell lagstiftning. På processrättens område
gäller som en allmän regel atf ny processlag tillämpas på varje processuell
företeelse som inträffar efter lagens ikraftträdande. Mot bakgmnd härav
föreslår lagrådet att man slopar den särskilda över-gängsbestämmelsen om att
lagen inte skall gälla i fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>339</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 augusti 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen Gustafsson,
Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sigurdsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag om ny smittskyddslag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagråds yttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 5 maj 1988) över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100). Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tili smittskyddslag'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förslaget till smittskyddslag konstaterar jag att lagrådet inte har
anfört några invändningar mot lagförslagets grunder eller allmänna uppläggning.
Med avseende på den närmare utformningen av förslaget har lagrådet i några
avseenden, som jag tar upp i det följande, funnit anledning fill synpunkter
samt förslag till jämkningar, förtydliganden och redaktionella ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
lagrådefs yttrande i anledning av 4 § lagförslaget vill jag<br>
framhålla följande. Lagförslaget innehåller bestämmelser som gör det möj- ,<br>
ligt atf under vissa förutsättningar tvångsvis läkarundersöka och tillfälligt<br>
omhänderta enskilda på sjukhus. Som ett yttersta medel för att förhindra<br>
smittspridning ges möjlighet att på sjukhus tvångsisolera den som för<br>
smitta. Dessa tvångsåtgärder föresläs dock vara begränsade till de smitt<br>
samma sjukdomar som benämns samhällsfariiga. De sjukdomar som skall<br>
betraktas som samhällsfariiga anges i en bilaga till smittskyddslagen. Om<br>
den situationen skulle uppkomma att en "ny" smittsam sjukdom uppträ<br>
der eller inom kort kan uppträda här i landet och ett riksdagsbeslut beträf<br>
fande lagens tillämplighet på sjukdomen inte kan avvaktas, öppnas i 4 §<br>
första stycket en möjlighet för regeringen att föreskriva atf bestämmelser<br>
na om samhällsfariiga sjukdomar skall tillämpas på sjukdomen. En sädan<br>
föreskrift av regeringen får beslutas endast om sjukdomen bedöms dels ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hög smittsamhet eller
kunna fä explosiv utbredning, dels medföra hög Prop. 1988/89:5<br>
dödlighet eller bestående skador bland de smittade. Med dessa kriterier på .<br>
sjukdomarna blir enligt min mening en föreskrift av regeringen aft bestäm<br>
melserna om de samhällsfariiga sjukdomarna skall fillämpas på en sjukdom<br>
som tidigare inte upptagits bland de samhällsfariiga i bilagan atf betrakta<br>
som en verkställighetsföreskrift. Den sjukdom som avses med en sådan<br>
föreskrift bör dock föras upp på förteckningen i bilagan till lagen sä snart<br>
det är möjligt. I specialmotiveringen till bestämmelsen framhåller jag där-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,i-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att det kan vara "lämpligt att smittskyddslagens tillämpning på sjukdomen
blir föremål för riksdagens prövning. Detta kan ske genom att regeringen
förelägger riksdagen en proposifion med förslag fill ändring i smittskyddslagen,
genom vilken den aktuella sjukdomen förs upp pä förteckningen över
samhällsfariiga sjukdomar i bilagan till lagen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har inte uttalat någon kritik mot den föreslagna rätten för regeringen att
under angivna förutsättningar föreskriva att bestämmelserna om de
samhällsfariiga sjukdomarna skall tillämpas pä en "ny" allvarlig
smittsam sjukdom som dyker upp. Lagrådet pekar dock pä att de omständigheter
som bestämmelsen i 4 § första stycket avser att täcka är sä speciella att det
är fullt försvarbart att uppfatta bestämmelsen som ett slags
beredskapslagstiftning. I denna situation kan 8 kap. 10 § regeringsformen (RF)
uppmärksammas. Enligt nämnda paragraf kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning bestämma aft föreskrift i lagen skall börja eller upphöra att
tillämpas, om lagen avser bl.a. ämne som gäller skyddet föi*- liv, personlig
säkerhet eller hälsa. Detta betyder att bestämmelser i en förordning kan
innebära begränsning av de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i 2 kap.
RF. Bestämmelsen i 4 § första stycket lagförslaget kan mot denna bakgrund,
framhåller lagrådet, uppfattas så att regeringen med stöd av ett i lag givet
bemyndigande förordnar, atf de rättighetsbegränsande lagreglerna om
samhällsfariiga sjukdomar skall börja att tillämpas i fråga om den
"nya" sjukdomen iden mening som avses i 8 kap. 10 § RF. Om
bestämmelsen i 4 § första stycket uppfattas på detta sätt bör, för att
bestämmelsens särskilda karaktär av beredskapslagsfiftning skall framgå
tydligt och för aft faen bättre anknytning fill ordalagen i 8 kap. 10 § RF,
särskilt föreskrivas atf bestämmelsen fillämpas från tidpunkt som regeringen
bestämmer. Lagrådet föreslär vidare atf det i lagtexten särskilt markeras att
4 § skall fillämpas bara i brådskande situationer- när riksdagens beslut om
ändring i bilagan inte kan avvaktas och det är fråga om en sjukdom som inte var
känd såsom samhällsfarlig när förteckningen i bilagan Över samhällsfariiga
sjukdomar kom till, dvs.,när bilagan upprättades eller senast ändrades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss redovisat innebär den i lagrådsremissen valda lösningen på<br>
förevarande problem att kriterierna pä de sjukdomar som kan omfattas av<br>
ett beslut av regeringen enligt 4 § första stycket anges sä detaljerat i<br>
paragrafen att regeringsbeslutet blir att betrakta som en verksfällighetsfö-<br>
reskrift. Lagrådet har föreslagit en annan grund för regeringens beslut i<br>
dessa fall, nämligen delegation enligt 8 kap. 10 § RF. Enligt min bedöm<br>
ning kan båda vägarna vara framkomliga. Oavsett vilken lösning som väljs<br>
blir det faktiska resultatet av ett regeringsbeslut detsamma. Ett jämförbart</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>341</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>problem
har i epizoofilagen (1980:369) lösts på samma principiella sätt som Prop.
1988/89:5 nu föreslagits i lagrädsremissen, vilket kan tala för atf man också i
smittskyddslagen bör välja denna lösning. Den av lagrådet anvisade lösningen
har emellertid bl. a. den fördelen aft det i smittskyddslagén kan föreskrivas
att regeringens föreskrift skall underställas riksdagen för prövning (8 kap. 12
§ RF), något som inte är möjligt om regeringens beslut är en verkställighetsföreskrift.
Vid detta förhållande kan jag godta den av lagrådet föreslagna lösningen som
har tillämpning för särskilda undantagssituafioner och lagrådefs förslag fill
ändrad lydelse av 4 § första stycket, med en mindre, språklig justering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den valda lösningen bör 4 § tillföras ett tredje stycke av följande lydelse.
"Föreskrifter som meddelas med stöd av första eller andra stycket skall
snarast underställas riksdagens prövning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ansvarsfördelningen inom smittskyddet mellan främst
landsfingskommuner och kommuner framhåller lagrådet, att vissa bestämmelser i
lagförslaget och mofiven fill dessa inte år förenliga med intentionerna i förslaget.
Avsikten med förslaget är att landstingskommunen och kommunerna skall dela pä
ansvaret för smittskyddet på det sättet att landstingskommunen svarar för de
personinriktade åtgärderna medan kommunen svarar för de objektinriktade
åtgärderna. Kommunerna skall, framhåller lagrådet, även i fortsättningen ha ett
fullt och självständigt ansvar för sin del av smittskyddet och
landstingskommunen får inte någon befogenhet att befatta sig med denna del. De
problem som kan uppkomma på grund av det delade ansvaret skall enligt förslaget
lösas genom samverkan mellan de landstingskommunala och primärkommunala
organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag medge att förslaget i denna del kan ge intryck av att
landstingskommunen skall ses som ett överordnat organ med ansvar också för
uppgifter som utförs av kommuner och läkare. Som lagrådet också påpekar är
detta dock infe avsikten med förslaget. Någon rätt för landstingskommunen att
ge direktiv fill kommuner eller enskilt verksamma läkare är inte avsedd. Inte
heller skall landstingskommunen vara skyldig att vidta sädana objektinriktade
åtgärder som kommunen skall svara för, om åtgärderna inte kommer till stånd
genom kommunens försorg. En annan sak är att tyngdpunkten i
smiftskyddsverksamheten kommer att ligga hos landstingskommunen, bl. a. genom
de uppgifter av övergripande natur som landsfingskommunen - i kraft av sin
reella kompetens pä området och överblick över ett fillräckligt stort
befolkningsunderlag -skall svara för och genom de vidgade uppgifterna för
smittskyddsläkaren som är knuten fill och utses av hälso- och sjukvårdsnämnden
i landsfingskommunen. Med det sagda kan jag godta de av lagrådet föreslagna
ändringarna av 5, 9, 11 och 12 §§. Jag kan också ansluta mig till lagrådets
förslag till ändrad mbrik närmast före 5 § och till att rubrikerna närmast före
7, 9 och 10 §§ utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anser att undersöknings- och behandlingsskyldigheten för lä<br>
kare vid samhällsfarlig sjukdom inte bör omfatta läkare som inte är anslut<br>
na fill sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och<br>
att en bestämmelse med denna innebörd bör tas in i 10 §. Vidare föreslår<br>
lagrådet att det i tydlighetens intresse bör sägas ut i nämnda paragraf atf</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undersöknings- och
behandlingsskyldigheten inte gäller om läkaren är Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhindrad att fullgöra
den. En redaktionell ändring bör också göras i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
de skäl som lagrådet anför anser också jag att 10 § bör ändras pä det sätt som
lagrådet föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning fill 13 § påpekar lagrådet att det enligt ordalagen i paragrafen är
den egna uppfattningen hos den berörda personen som är avgörande för
skyldigheten att söka läkare och låta denne göra de undersökningar och fa de
prov som behövs. Lagrådet framhåller att enligt motiven kan emellerfid även
andra omständigheter än den egna uppfattningen vara av betydelse för
bedömningen av om en sådan skyldighet föreligger. Sålunda uttalas att ett
trovärdigt påstående av någon, som för smitta av en sexuellt överförbar
sjukdom, atf han eller hon haft samlag med en viss person bör liksom för
närvarande ge möjlighet till tvångsundersökning, åven om den utpekade förnekar
den påstådda händelsen. Uttalandet tyder på, framhåller lagrådet, att en
bedömning ibland fär göras mot bakgrund av samtliga omständigheter. För atf få
bättre överensstämmelse mellan lagtexten och motiven föreslår lagrådet att 13 §
kompletteras med ett andra stycke motsvarande 15 § i gällande smittskyddslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. I 13 § föreskrivs bl. a. skyldighet att
söka läkare för den som har anledning anta atf han har smittats av en
samhällsfarlig sjukdom. Som lagrådet påpekar framhålls i mofiven till
bestämmelsen att patientens egen uppfattning om huruvida han har anledning
anta atf han har smittats inte kan fä vara avgörande för skyldigheten att söka
läkare och låta sig läkamndersökas. Om en läkare på medicinska grunder anser
att någon har anledning anta att han smittats av en samhällsfariig sjukdom
inträder skyldigheten för den berörde sedan läkaren underrättat honom om sin
bedömning. Ätt bestämmelsen i 13 § omfattar också fall då läkaren gör en sådan
bedömning och underrättar patienten om detta har inte satts i fråga av
lagrådet. Däremot anser lagrådet att nämnda bestämmelse inte kan anses
föranleda skyldighet för den utpekade att söka läkare i den situation då någon
som för smitta av en sexuellt överförbar sjukdom trovärdigt påstår att han
eller hon har haft samlag med en viss person. Jag kan ansluta mig till
lagrådets bedömning vad gäller bestämmelsens räckvidd i sistnämnda situation
och biträda att den av lagrådet föreslagna bestämmelsen, med en mindre,
språklig justering, tas in som ett andra stycke i 13 §. Det förtjänar
framhållas atf den nya bestämmelsen gäller samtliga samhällsfariiga sjukdomar.
Mitt ställningstagande innebär attjag ocksä kan ansluta mig till de av lagrådet
föreslagna konsekvensändringarna i 15, 26, 36 och 37 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
godtar lagrådets förslag till ändring av 30 § med den justeringen att sista
meningen bör ges följande lydelse: "Underrättelse skall inte lämnas om
smittskyddsläkaren bedömer atf den inte behövs för atf tillse att förhållningsreglerna
följs eller att den annars saknar betydelse för smittskyddet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
godtar också lagrådefs förslag aft tillföra 51 § ett andra stycke i vilket<br>
det anges att smittskyddsläkaren är skyldig att pröva frågan om tvångsiso<br>
leringens upphörande om den tvångsisolerade begär det. Jag biträder för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>343</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slaget
att 51 § bör flyttas och placeras omedelbart efter 41 § samt beteck- Prop.
1988/89:5 nas 42 §. Detta innebär att 42-49 §§ i lagförslaget-skall betecknas
43-50 §§. Även rubriken närmast före 51 § får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådet anför beträffande 42 § i remissförslaget föranleder inte några
invändningar från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till lagrådets förslag till komplettering av det remitterade
förslagets 43, 44 och 47 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
48 § andra stycket i det remitterade förslaget finns en bestämmelse som gör det
möjligt att låta ett tillstånd att vistas utanför sjukhuset upphöra, samtidigt
som fiden för tvångsisoleringen löper ut. Lagrådet påpekar att bestämmelsen i
vissa avseenden är tveksam och att vad som åsyftas med bestämmelsen kan
åstadkommas inom ramen för paragrafens första stycke. Lagrådet förordar därför
atf andra stycket utgår. Med hänsyn till vad lagrådet anför vad gäller
tolkningen av bestämmelserna i första stycket har jag infe någon erinran mot
atf andra stycket utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslär att 50 § lagförslaget - som öppnar möjlighet att över<br>
föra en tvångsisolerad HIV-smittad narkotikamissbrukare till en institution<br>
där han kan få vård för missbruket - utgår och framhåller bl.a. att vad<br>
som avses med paragrafen kan åstadkommas med tillämpning av.förslagets<br>
48 §. Med den tillämpning av 48 § som lagrådet redovisar har jag inte<br>
någon erinran mot atf 50 § utgår. Detta leder till aft 63 § 4 skall utgå och
att</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52-71
§§ skall betecknas 51-70 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inga erinringar mot vad lagrådet anför beträffande 52 § i det remitterade
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
godtar lagrådefs förslag att smitfskyddsläkarens beslut enligt 17 §<br>
om förhållningsregler skall kunna överklagas till länsrätt. En bestämmelse<br>
härom kan lämpligen, som lagrådet förordar, tas in som en första punkt i<br>
53 § första stycket. Detta innebär att efterföljande punkter i stycket num<br>
reras om.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till 56 § har lagrådet gjort vissa förtydligande uttalanden
beträffande behörig smittskyddsläkare. Jag har inte några erinringar mot .
lagrådets uttalanden i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
godtar lagrådets förslag till ändringar av 58 och 59 §§ för att fä bättre
överensstämmelse med motsvarande regler i den nya lagen om värd av missbrukare
i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts i det remitterade förslagets
6, 7, 8, 14, 16, 19, 25, 28, 32, 34, 51, 63; 68 och 71 §§ samt i
rubrikerna-närmast före 3, 13, 15, 25 och 33 §§. Redaktionella ändringar har
ocksä gjorts 13,4 och 6 punkterna i övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>övriga
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller lagförslaget till lag om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål
föreslår lagrådet atf den särskilda övergångsbestämmelsen om att lagen infe
skall gälla i fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
ståndpunkt får anses innebära att det inte finns något konsti<br>
tutionellt hinder mot aft ge den föreslagna möjligheten till tvångsfesfning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verkan åven vid sådana
brott som begåtts före ikraftträdandet. Mot denna Prop. 1988/89:5 bakgmnd
och med hänsyn till att det givetvis kan finnas ett behov av testning även vid
sädana brott, anser jag att lagrådets förslag bör följas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör i nämnda lag en redaktionell ändring göras i 1 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
fill lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) har lagrådet lämnat utan
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>smittskyddslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om undersökning beträffande
HIV-smitta i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslä riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:278.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposifionen....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 5 maj 1988 </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän mofivering............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidigare och gällande rättsliga
reglering............ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund till en ny
smittskyddslag .................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter för en ny
smittskyddslag ........ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen av smittskyddet ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomarna i smittskyddslagén...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särregleringen
av de veneriska sjukdomarna upphör </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningen
samhällsfariiga sjukdomar ........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomar
- smittämnen................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
De samhällsfariiga sjukdomarna............... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret för smiUskyddet.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsorganisationen i landstingskommunen
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkarens
ställning och uppgifter ...... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
en smittskyddsläkäre i landstingskommunen </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
- en myndighet................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
och tillsynslagen................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddsläkaren
som behandlande läkare ... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörighetskrav
för smittskyddsläkaren .......... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Smiftskyddsorganisafionen
i övrigt inom landsfingskommu<br>
nen ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8 Skyldigheter
för den som är eller misstänks vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittad
..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att söka läkare.............................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att låta sig undersökas .................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållningsregler
för den som är eller misstänks vara smiUad</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att låta sig behandlas ................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att låta sig tas in på sjukhus............ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldighet
att upplysa om kontakter m. m........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.9 Den
behandlande läkarens åtgärder.................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkarnas
allmänna åligganden......................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
av förhållningsregler .................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittspårning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10................................................................ Änmälningsförfarandet
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vem
skall anmäla?........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjukdomar
som skall anmälas ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
vem skall anmälan göras?.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifterna
i en anmälan ............................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.11................................................................ Sekretessen
och smittskyddet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
sekretessregler................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sekretessen
och den nya smiftskyddslagen ...... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.12 Samordningen
av smittskyddslagén med LVM och LSPV vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>infektion
av HIV........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagen
- LVM ............................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Smittskyddslagen
- LSPV............................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13................................................................ Tvångsåtgärder
m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvängsundersökning
.................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsbehandling
..................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83 346</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfälligt
omhändertagande .......................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85 Prop. 1988/89:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvångsisolering............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelser
.................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen av mål och
ärenden................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den enskildes kostnader för
undersökning, vård och behandling m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsberäkning .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fördelningen av kostnaderna.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Undersökning om HIV-smitta i
brottmål ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga frågor............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget fill smittskyddslag........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om
undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lagom ändringi
sekretesslagen (1980:100) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Den särskilde utredarens sammanfattning av förslaget till ny<br>
smiftskyddslag i betänkandet (SOU 1985:37) Om smitt<br>
skydd ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Den särskilde
utredarens förslag till smiftskyddslag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>smittskyddsförordning................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden över den särskilde ut<br>
redarens betänkande (SOU 1985:37) Om smittskydd </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4 Lagrådsremissens
lagförslag..... ,................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur lagrådets protokoll den 13 juni 1988 .......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 augusti 1988 ..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsyttrande ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 347</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar de av lagrådet granskade förslagen till 1. smittskyddslag 2. lag om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med vidtagna ändringarbifall med viss ändring= utskottet1988/89:SoU9?11att riksdagen antar de av lagrådet granskade förslagen till 1. smittskyddslag 2. lag om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med vidtagna ändringar?INLInlämning1988-08-30 00:00:00inträffat60BBordläggning1988-10-03 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1988-10-05 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-10-18 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFolkpartiet liberalerna2014-11-24 08:52:43statustextstatustextÄrendet är avslutatGC0352019-05-28 12:30:42tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-24 08:52:43GC035prop_198889__5.pdf16379061pdfmed förslag om ny smittskyddslag m. m.https://data.riksdagen.se/fil/FE0B5A3F-AE21-4820-9240-CFA803309A4Cbehandlas_i1988/89:SoU9GC01SoU9bet1988/89SoU9Ny smittskyddslagBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So5mot1988/89So5Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So6mot1988/89So6Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So7mot1988/89So7Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So8mot1988/89So8Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So9mot1988/89So9Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So10mot1988/89So10Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.Motionföljdmotionav Anita Stenberg m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So8mot1988/89So8Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.av Anita Stenberg m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Ingrid Ronne-Björkqvist (FP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So5mot1988/89So5Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.av Ingrid Ronne-Björkqvist (FP)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So6mot1988/89So6Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.av Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Margareta Fogelberg (FP)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So9mot1988/89So9Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.av Margareta Fogelberg (FP)Motionföljdmotionav Rosa Östh m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So10mot1988/89So10Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.av Rosa Östh m.fl. (C)Motionföljdmotionav Sten Svensson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1988/89:5<br/>
Med förslag om ny smittskyddslag m.m.GC02So7mot1988/89So7Med anledning av prop. 1988/89:5 med förslag om ny smittskyddslag m.m.av Sten Svensson m.fl. (M)Motion