<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307962</hangar_id>
 <dok_id>GC0338</dok_id>
 <rm>1988/89</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1988/89:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-10-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:30:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 16:22:32</publicerad>
 <titel>om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0338/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GC0338</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC0338</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
ändring i lagen (1976:661) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;immunitet och privilegier i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;, n)on no&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1900/09:
JO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 13 oktober 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingvar
Carlsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anita
Gradin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dokumentet
den 19 september 1986 från Stockholmskonferensen om för­troende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedmstning i Europa (Stock­holmsdokumentet) fastställer vissa
arrangemang för olika förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder på det
militära området. I dokumentet anges bl. a. att observatörer och inspektörer
samt biträdande personal till inspek­törerna skall tillerkännas privilegier och
immunitet enligt 1961 års Wien­konvention om diplomatiska förbindelser. För att
Sverige skall kunna uppfylla dessa krav måste tillägg göras i 1976 års lag om
immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 38&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs
att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall' skall
införas en ny paragraf, 2 a§, av följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;En jrämmande stats observatörer och inspektörer som utövar uppdrag som
avses i dokumentet den 19 sep­tember 1986 från Stockholmskonfe­rensen om
förtroende- och säker­hetsskapande åtgärder och nedrust­ning i Europa samt
deras med­följande familjemedlemmar skall, under den tid uppdraget varar, åt­njuta
den immunitet och de privile­gier .som enligt 2 § tillkommer dip­lomatiska
företrädare och deras fa­miljer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Biträdande personal till de in­spektörer som avses i första stycket skall,
under den tid uppdraget varar, åtnjuta den immunitet och de privi­legier som
enligt 2 § tillkommer en beskicknings administrativa och tekniska personal
eller dess tjänste­personal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1987:341.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrikesdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Gradin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konferensen
om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) avslutades den I augusti 1975 med att
en slutakt, det s.k. Hdsingforsdokumentet, under­tecknades. Slutakten behandlar
bl. a. frågor rörande vissa förtroendeska-pande åtgärder, dvs. åtgärder som är
avsedda att niinska faran för väpnade konflikter genom att främja öppenhet och
motverka risken för missför­stånd och felbedömningar. Slutakten innehåller även
bestämmelser om att staterna fortsättningsvis skall anordna uppföljningsmöten
för att dels granska efterlevnaden av slutaktens bestämmelser, dels studera
frågan hur staterna kan förbättra säkerheten och främja samarbete och
avspänning. Det första uppföljningsmötet hölls i Belgrad under åren 1977—1978
och det andra i Madrid under åren 1980—1983. Det pågående tredje mötet äger mm
i Wien och inleddes år 1986. Vid uppföljningsmötet i Madrid beslutades att en
konferens skulle hållas om förtroende- och säkerhetsska­pande åtgärder och nedmstning
i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konferensens
första fas ägde rum i Stockholm under åren 1984—1986 och resulterade i ett
dokument som antogs den 19 september 1986, det s. k. Stockholmsdokumentet. I
dokumentet anges i punkt 101 att de åtgärder varom man enats skall vara
politiskt bindande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholmsdokumentet
innehåller en fömyad bekräftelse av ddtagar-statemas förpliktelse att avstå
från hot om eller bmk av våld och upptar vissa militärt konkreta förtroende-
och säkerhetsskapande åtgärder. 1 do­kumentet regleras bl. a. frågor om
föranmälan av vissa militära aktiviteter. De deltagande staterna skall inbjuda
observatörer från alla andra deltagan­de stater till vissa i dokumentet närmare
angivna anmälningspliktiga mili­tära övningar. Utförliga bestämmelser finns om
hur observationer skall genomföras och vilken ytterligare information som skall
lämnas till ob-servatörema utöver den som har lämnats i föranmälan. Enligt
dokumentet skall vidare varje deltagande stat tillåtas utföra inspektion på
varje annan deltagande stats territorium för kontroll av efterlevnaden av överenskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr 38&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder. Inspektöremas respektive     Prop. 1988/89:38 den inspekterade
statens rättigheter och skyldigheter regleras utförligt. Regeringen har med
anledning av Stockholmsdokumentet utlardat förord­ningen (1988:935) om
föranmälan och observation av vissa militära öv­ningar (jfr regeringens
förordningsmotiv 1988:4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Stockholmsdokumentet anges vidare (punktema 51 och 85) att ob­servatörer och
inspektörer samt biträdande personal till inspektörerna under sina uppdrag
skall åtnjuta privilegier och immunitet enligt 1961 års Wienkonvention om
diplomatiska förbindelser. Punktema har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51.
Observatörema skall under sina uppdrag tillerkännas de privile­gier och den
immunitet som medges diplomatiska representanter enligt Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85.
Inspektörerna och, om detta är tillämpligt, biträdande personal skaU under sitt
uppdrag åtnjuta privilegier och immuniteter enligt Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
vilka åtgärder man på svensk sida måste vidta för att bestämmel­serna i punktema
51 och 85 i Stockholmsdokumentet skall uppfyllas har behandlats i en inom
utrikesdepartementet upprättad promemoria den 31 maj 1988.1 promemorian
föreslås en lag om ändring i 1976 års lagstiftning om immunitet och
privilegier. Det i promemorian intagna lagförslaget bör fogas till detta
protokoll som bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian
har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Svea hovrätt,
rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, riksskatteverket, general­tullstyrelsen
och statens invandrarverk. Rikspolisstyrelsen har vid sitt remissutlåtande
fogat yttranden från sin säkerhetsavdelning samt från polismyndighetema i
Stockholm, Göteborg och Malmö. En sammanställ­ning av remissyttrandena bör
fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Gällande rättsläge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
lagstiftning innehåller inte några bestämmelser om immunitet och privilegier
som omfattar den i Stockholmsdokumentet nämnda person­kretsen. Wienkonventionen
om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1) och däri angivna förmåner har
införlivats med svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall. Dessa bestämmelser avser emellertid enbart de personkategorier
som nämns i konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
auktoritativ uttolkning av den sedvanerättsligt etablerade folk­rätten på
området finns inte. Vad som med säkerhet kan sägas är endast att vissa
grundläggande privilegier och viss gmndläggande immunitet tillkom­mer främmande
statsöverhuvuden, regeringschefer och utrikesministrar under deras officiella
resor i utlandet. Det torde på intet sätt vara klarlagt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att det förhåller sig på
samma sätt beträffande höga statstjänstemän,     Prop. 1988/89:38 oavsett om de
av sitt hemlands utrikesministerium skulle ha utmstats med diplomatpass (se Eek,
Bring och Hjemer, Folkrätten, 4:e upplagan, s. 88).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Andra ESK-staters uppfattning i frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
man kan ha olika uppfattning om vilka åtgärder som krävs för att Sverige skall
uppfylla åtagandena om immunitet och privilegier för ob­servatörer och inspektörer
m. fl. enligt Stockholmsdokumentet har utri­kesdepartementet genomfört en
undersökning av hur vissa andra ESK-sta-ter avser att uppfylla dessa åtaganden.
Stockholmsdokumentets oklara traktaträttsliga ställning har därvid varit en av
de faktorer som beaktats. I det följande redovisas resultatet av denna
undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nordiska staternas inställning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Danmark anser man att 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser blir
tillämplig i enlighet med bestämmdsema i Stockholms­dokumentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Finland finns redan lagstiftning som ger delegationer som kommer till landet
för intemationella konferenser eller &amp;quot;speciella missioner&amp;quot; samma
privilegier och immunitet som i Helsingfors ackrediterade diplomater. Man anser
med andra ord att observatöremas m. fl. privilegier och immu­nitet redan är
reglerad i gällande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga
särskilda åtgärder anses för närvarande erforderliga i Norge, där man helst ser
att frågan löses pragmatiskt. Det enda som krävs är att vederbörande har
diplomatpass och kan anses representera främmande stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stater
vilka har lagstiftat eller härför avsikt att lagstifta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Belgien anser man att åtagandena kräver lagstiftning. I Italien har lag­stiftningsarbetet
för att uppfylla kraven inletts. I Storbritannien har man med en särskild lag
utvidgat tillämpningsområdet för gällande lagstiftning till att även omfatta
observatörers m. fl. privilegier och immunitet. Den tidigare lagstiftningen tog
nämligen endast sikte på privilegier och immu­nitet för de personkategorier som
omnämns i 1961 års Wienkonvention (jfr den svenska 1976 års lag).
Lagstiftningen trädde i kraft i mars 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stater
vilka har löst verkställigheten utan lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Schweiz utreder man för närvarande hur implementeringen skall ske. De två
möjligheter som diskuteras är att antingen inordna punktema 51 och 85 under
1969 års FN-konvention om tillfälliga diplomatiska kontakter (&amp;quot;Convention on
Special Missions&amp;quot;) — till vilken Schweiz, men inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige, är anslutet —
eller att regeringen beslutar om att Wienkonven-     Prop. 1988/89:38 tionen om
diplomatiska förbindelser också skall äga tillämpning på ob­servatörer m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Spanien har man, tills vidare, inte för avsikt att införa någon lagstift­ning.
Man anser att observatörer m.fl. åtnjuter privilegier och immunitet enligt
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sovjetunionen har man enbart utarbetat interna tiUämpningsbestäm-melser,
exempelvis för polis, tull- och passmyndigheter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Turkiet anser man att Wienkonventionens regler om privilegier och immunitet är
direkt tillämpliga i praktiska privilegie- och immunitetsfall. Detta
förutsätter att observatörer har diplomatisk status. En tilllalligt utsänd
observatör tillerkänns omedelbart diplomatisk status i Turkiet under fömtsättning
att vederbörande dels föranmäls genom sedvanliga diplomatiska kanaler, dels
anländer till Turkiet med diplomatpass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Förbundsrepubliken Tyskland förefaller man utgå från att observatö­rerna och
inspektörerna har diplomatpass. Detta gör det möjligt att utfär­da diplomatvisering.
Beslutet rörande längden på viseringen underställs i detta fall
utrikesministeriet, som i varje enskilt fall tar ställning. Visering kan
maximalt ges för tre dagar före en övning samt tre dagar efter övning­en när
det gäller observatörer. Värdlandet har på detta sätt möjlighet att begränsa
antalet dagar vid viseringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Österrike förefaller man tillämpa de bestämmelser som finns intagna i 1969 års FN-konvention
om tillfälliga diplomatiska kontakter (&amp;quot;Conven­tion on Special
Missions&amp;quot;; jfr Schweiz).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Frankrike övervägs tre olika möjligheter. Antingen kan observatörema anmälas
till diplomatlistan för sina respektive ambassader eller också kan man överväga
lagstiftning. Den tredje lösningen är att ESK-staterna an­tingen förhandlar
fram en multilateral konvention eller flera bilaterala överenskommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stater
vilka varken har lagstifitat eller löst verkställigheten på annat sätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
DDR anser man att Stockholmsdokumentets text är direkt bindande för DDR utan
att behöva omsättas i intern lagstiftning. Pä jugoslavisk sida har man ännu
inte ägnat frågan någon större uppmärksamhet. 1 Polen är man inte heller klar
med sin analys. Det kan tänkas att en hänvisning till 1961 års Wienkonvention
är tillräcklig, men det kan också tänkas att en natio­nell lagstiftning blir
nödvändig. På tjeckisk sida övervägs för närvarande inte någon lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
kan följande antecknas. Vissa stater (Danmark, Spa­nien och Turkiet) har den
uppfattningen att 1961 års Wienkonvention automatiskt blir tillämplig i
enlighet med Stockholmsdokumentet, medan andra stater (Schweiz och Österrike)
som har tillträtt 1969 års FN-konven-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tion om tillfälliga
diplomatiska kontakter (&amp;quot;Convention on Special Mis­sions&amp;quot;) förefaller
ha för avsikt, respektive överväger, att tillämpa denna konvention.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera stater (Norge,
Turkiet, Frankrike och Förbundsrepubliken Tysk­land) nämner särskilt att en
praktisk lösning skulle kunna vara att inspek­törerna m.fl. utmstas med
diplomatpass och sedan eventuellt får diplo­matvisering. Ytterligare en grupp
stater (Belgien, Italien och Frankrike) överväger eller har för avsikt att
lagstifta för att uppfylla kraven. En stat (Finland) har uppgivit att den redan
har gällande lagstiftning på området och en annan stat (Storbritannien) att den
nyligen har lagstiftat för att uppfylla åtagandena enligt Stockholmsdokumentet.
Några öststater har ännu inte penetrerat frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;redragandens &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;ganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ändras så
att observatörer och inspektörer samt biträdande personal till inspektörerna
tillförsäkras immunitet och privilegier i enlighet med dokumentet den 19
september 1986 från Stockholms­konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorians
förslag: Promemorians förslag överensstämmer i huvud­sak med mitt förslag.
Vissa ändringar har gjorts i lagtexten efter påpekan­den från Svea hovrätt och
rikspolisstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
for mitt förslag: Svensk lagstiftning innehåller inte några bestäm­melser om
immunitet och privilegier som omfattar den i Stockholmsdoku­mentet nämnda
personkretsen. Enligt min mening är det i huvudsak tre implementeringsalternativ
som kan övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
möjlighet är direkt tillämpning av 1961 års Wienkonvention om diplomatiska
förbindelser. I Stockholmsdokumentet anges att observatö­rer, inspektörer och
biträdande personal under sina uppdrag skall åtnjuta privilegier och immunitet
enligt Wienkonventionen om diplomatiska för­bindelser. Vissa staters
konstitutionella regler medför att intemationella överenskommelser vilka staten
tillträder omedelbart äger giltighet i den nationella rätten. I Sverige är
huvudregeln att en intemationeU överens­kommelse inte utan vidare blir gällande
inför de svenska domstolama och myndigheterna utan måste införlivas med svensk
rätt. Om detta gäller för folkrättsligt bindande traktater, kan
Stockholmsdokumentet, som anses vara &amp;quot;politiskt bindande&amp;quot; men vars
folkrättsligt bindande karaktär inte är klarlagd, inte gärna åtnjuta en bättre
rätt. 1961 års Wienkonvention och däri angivna förmåner har förvisso redan
införlivats med svensk rätt, men denna konvention innehåller inte några
bestämmelser om privilegier och immunitet som ger förmåner till den personkrets
som omnämns i Stock­holmsdokumentet, punkterna 51 och 85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1961
års Wienkonvention innehåller bestämmelser om privilegier och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;immunitet
för bl. a. beskickningsmedlemmar. Genom att förse observatö- Prop. 1988/89:38 rer
m. fl. med diplomatpass och jämställa dem med diplomatiska företrä­dare
respektive administrativ och teknisk personal skulle man kanske kunna uppnå det
önskade resultatet. Denna lösning medför emellertid nackdelen att det
diplomatiska skyddet skulle gälla under hela vistelsen i Sverige oavsett om den
ar längre än vad som rimligen krävs för uppdraget enligt Stockholmsdokumentet.
Ett annat problem är att innehavet av ett diplomatpass i sig inte behöver
innebära att innehavaren åtnjuter privile­gier och immunitet enligt
Wienkonventionen. Omvänt gäller också att många som defacto åtnjuter
privilegier och immunitet enligt Wienkonven­tionen inte innehar ett
diplomatpass. Vad sedan gäller diplomatvisering måste man ha i åtanke att
åtskilliga av de personer som avses i samman­hanget inte är viseringspliktiga
vid inresa i Sverige. Den mottagande staten kan utfärda diplomatiska ID-kort.
På svensk sida utfärdas dessa kort med vederbörandes pass — inte diplomatpass —
som underlag. Det kan emel­lertid inte anses lämpligt att utfärda diplomatiska ID-kort
till observatörer och inspektörer utan att det finns något stöd för detta i
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan lösning är att Sverige tillträder FN-konventionen om tillfidlliga diplomatiska
kontakter (&amp;quot;Convention on Special Missions&amp;quot;). Som jag nyss sagt blir
en internationell konvention inte direkt gällande som svensk rätt förrän den på
ett eller annat sätt införlivats med svensk rätt. Den nu diskuterade lösningen fömtsätter
alltså inte bara att Sverige tillträder den aktuella FN-konventionen. Dessutom
måste konventionens bestämmelser om privilegier och immunitet införlivas med
svensk lagstiftning, t. ex. genom inkorporering. Det måste då övervägas inte
enbart om konventio­nen är relevant i föreliggande fall utan även om man skulle
kunna motive­ra ett tillträde på så sätt att andra fördelar kunde uppnås. Man
skulle kanske kunna tillämpa konventionen för flertalet olika personkategorier vilka
av skilda anledningar i framtiden skall åtnjuta privilegier och immu­nitet i
Sverige. Alternativet synes vara att annars enbart införa särskild lagstiftning
grundad på Stockholmsdokumentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1969
års konvention om tillfälliga diplomatiska kontakter trädde i kraft år 1985 och
var tänkt som ett komplement till Wienkonventionerna om diplomatiska och
konsulära förbindelser. Enligt konventionens terminolo­gi är en
&amp;quot;tillfällig diplomatisk kontakt&amp;quot; (&amp;quot;special mission&amp;quot;) en
tillfällig diplomatisk mission/delegation, som representerar staten och som
sänds av en stat till en annan stat med den senares samtycke för att överlägga
om särskilda frågor eller utföra ett särskilt uppdrag (&amp;quot;a temporary
mission, representing the state, which is sent by one state to another state with
the consent of the latter for the purpose of dealing with it on specific questions
or of performing in relation to it a specific task&amp;quot;). Enligt artikel 9
&amp;quot;skall en tillfällig diplomatisk kontakt&amp;quot; bestå av en eller flera
representanter från den sändande staten. Den kan dessutom bestå av bl. a.
administrativ och teknisk personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rent definitionsmässigt
skulle man kunna tänka sig att konventionen&lt;br&gt;
kan täcka sådana inspektioner m. m. som avses i Stockholmsdokumentet,&lt;br&gt;
men i så fall måste man undersöka i vilken utsträckning representanterna&lt;br&gt;
m.fl. åtnjuter privilegier och immunitet enligt 1969 års FN-konvention.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Stockholmsdokumentet skall inspektörerna m. fl. åtnjuta privilegier     Prop.
1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och immunitet i paritet
med 1961 års Wienkonvention om diplomatiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbindelser. De
privilegier och den immunitet som representanter m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan åtnjuta enligt 1969
års FN-konvention om tillfälliga diplomatiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kontakter får följaktligen
inte vara snävare än de privilegier och den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;immunitet som diplomatiska
företrädare m.fl. åtnjuter enligt 1961 års&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Wienkonvention,   om  
man   skall   överväga   alternativet   att   tillträda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FN-konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
närmare granskning av relevanta artiklar i 1969 års FN-konvention visar att
denna konventions artiklar om privilegier och immunitet i stort överensstämmer med
1961 års Wienkonvention. Det föreligger emellertid vissa mindre men påtagliga
skillnader. Man kan här bortse från bl. a. det något sämre immunitetsskydd som
delegationslokalerna har tillerkänts och även det mer omständliga förfarandet
vid färd genom tredje stat, eftersom denna typ av artiklar inte äger relevans i
föreliggande fall. Det finns i det första fallet inget behov av att förvärva
delegationslokaler för inspektörernas m.fl. korta besök. Vad avser det andra
fallet torde det uppdrag, under vilket privilegierna och immuniteten skall
gälla, börja för inspektörerna när de anländer till territoriet och för
observatörerna vid samlingen i värdlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
artiklar, vilka rör delegationsmedlemmarna, är av intresse. Den ena artikeln
innebär en begränsning av privilegierna och den andra en begräns­ning av
immuniteten. Även om de praktiska konsekvenserna kanske inte blir så stora,
vill jag ändå kort beröra saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1961 års Wienkonvention tillförsäkras beskickningsmedlemmar, om annat inte följer
av lag eller annan författning, frihet att resa och röra sig på statens område.
I 1969 års FN-konvention, artikel 27, begränsas denna frihet ytterligare till
vad som är nödvändigt för att den tilllalliga diplomatiska
missionen/delegationen skall kunna genomföra sina uppgif­ter (&amp;quot;necessary
for the performance of the functions of the special mis­sion&amp;quot;).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1961 års Wienkonvention äger en diplomatisk företrädare immu­nitet mot
skadeståndstalan grundad på trafikolycka. Frågan om immunitet verkligen skulle
gälla i dessa fall var mycket omdiskuterad under Wien­konferensen, som ledde
fram till 1961 års konvention. I 1969 års FN-konvention, artikel 31, har man
valt att göra ett undantag från immu­niteten när det gäller skadeståndstalan
grundad på trafikolycka, men en­dast såvitt avser olycka vilken inträffat då
vederbörande inte utövade sin tjänst. Inskränkningen gäller, mutalis mutandis,
enligt artikel 39 allmänt även familjemedlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan därför säga att de privilegier och den immunitet som Wien­konventionen ger
diplomatiska företrädare m. fl. är mer omfiatlande än de privilegier och den
immunitet som 1969 års FN-konvention ger delega­tionsmedlemmar. Enligt artikel
49 i 1969 års FN-konvention är det emel­lertid helt klart att en stat är oförhindrad
att ge delegationsmedlemmar en mer gynnsam behandling än som krävs enligt denna
konvention.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
anledning att trots dessa omständigheter tillträda konventionen skul­&lt;br&gt;
le kunna vara om man därigenom kunde reglera andra liknande fall. Jag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konstaterar
emellertid att konventionen inte har fått någon större anslut- Prop. 1988/89:38
ning, i varje fall inte bland västeuropeiska stater; endast ett fåtal ESK-sta-ter
har tillträtt. Det är svårt att fömtsäga ett framtida behov av konventio­nen.
Det kan noteras att konventionen endast reglerar förhållanden som rör
delegationer vilka en stat sänder tiU en annan stat. Det är inte svårt att tänka
sig att internationella organisationer såsom rättssubjekt kommer att spela en
större roll i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda anser jag att inte heller ett tillträde till 1969
års konvention om tillfälliga diplomatiska kontakter med efterföljan­de
lagstiftning är den mest praktiska lösningen för att uppfylla åtagandena i
Stockholmsdokumentet angående inspektörers m. fl. privilegier och im­munitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
två lösningar som jag har diskuterat i det föregående kan knappast anses vara
framkomliga vägar. För att åtagandena i Stockholmsdokumen­tet skall bli
gällande inför svenska domstolar och myndigheter måste de på ett eller annat
sätt införlivas med svensk rätt. Enligt min mening är den lämpligaste lösningen
en särskild lagstiftning grundad på Stockholmsdoku­mentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
jämförelse torde här kunna göras med de omständigheter som nödvändiggjorde att
ny lagstiftning om privilegier och immunitet infördes med anledning av
Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhets­skapande åtgärder i Europa.
I propositionen (prop. 1983/84:55) föreslogs bl.a. att främmande staters
delegationer, delegationsmedlemmar samt deras familjer som i samband med
konferensen anlände till Sverige skulle tillerkännas privilegier och immunitet
i viss angiven omfattning. I propo­sitionen motiverades behovet av en ny
lagstiftning med att svensk rätt inte innehöll några bestämmelser om immunitet
och privilegier som gav dessa förmåner till bl. a. deltagarna i konferensen.
Det noterades att 1976 års lag om immunitet och privilegier inte kunde
tillämpas därför att dess bestäm­melser inte avsåg personer som av sin regering
blivit utsända för att delta i en mellanstatlig konferens som hålls i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
utrikesdepartementets promemoria har diskuterats tre lagtekniska lös­ningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1983:1000) om immunitet och privilegier för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedmstning i Europa ändras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ny
speciallagstiftning införs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändring
görs i (bilagan till) lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del anser jag i likhet med vad som sägs i promemorian att den lämpligaste
lösningen är att införa en ny bestämmelse 11976 års lag, och då i själva
lagtexten — inte i bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 
Upprättat lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med det anförda har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lagändringen är av sådan beskaffenhet att det skulle sakna betydelse
att höra lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens första stycke anges att främmande stats observatörer och
inspektörer skall tillerkännas de privilegier och den immunitet som till­kommer
en diplomatisk företrädare enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska
förbindelser. Enligt Stockholmsdokumentet skall dessa för­måner åtnjutas under
deras uppdrag (&amp;quot;during their mission&amp;quot;). Med detta uttryck måste
förstås att förmånerna skall åtnjutas under den tid uppdra­get varar (24 timmar
per dygn) och inte enbart under den tid då vederbö­rande utövar uppdraget. Med
anledning av påpekanden från Svea hovrätt och rikspolisstyrelsen har i
lagtexten uttryckligen angetts att förmånema endast gäller under den tid som
uppdraget varar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppdraget
för inspektörerna anses påbörjat då de anländer till Sverige och varar till
dess de lämnar landet. (Enligt punkt 83 i Stockholmsdoku­mentet skall
inspektionen avslutas inom 48 timmar efter inspektionsgmp-pens ankomst till det
angivna området.) Uppdraget för observatörerna anses påbörjat vid samlingen i
värdstaten och varar sedan under transpor­ten till övningsområdet och under återtransporten.
Det är emellertid rim­ligt att låta observatörerna åtnjuta förmånerna även ett
par dagar före och ett par dagar efter observationen. Denna tid kan behövas för
en allmän orientering genom vederbörande ambassad och för avrapportering till
denna m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Observatörer
och inspektörer skall tillerkännas samma privilegier och immunitet som
tillkommer diplomatiska företrädare enligt 1961 års Wien­konvention. De
förmåner som tillkommer vissa av en diplomats familje­medlemmar får anses vara
förmåner som direkt eller indirekt tillkommer den diplomatiske företrädaren.
Mot denna bakgmnd har det ansetts skä­ligt att låta observatörers och
inspektörers medföljande familjemed­lemmar åtnjuta förmåner enligt
Wienkonventionen och de villkor som anges i denna. Lagtexten har utformats med
beaktande av vad Svea hov­rätt och rikspolisstyrelsen anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens andra stycke regleras den biträdande personalens förmå­&lt;br&gt;
ner. Biträden skall tillerkännas de privilegier och den immunitet som&lt;br&gt;
tillkommer den administrativa och tekniska personalen eller tjänsteperso­&lt;br&gt;
nalen enligt 1961 års Wienkonvention. Det bör noteras att Wienkonven­&lt;br&gt;
tionen reglerar dessa personalkategorier olika i immunitets- och privilegie­&lt;br&gt;
hänseende. Några svårigheter att definiera personalkategorierna torde&lt;br&gt;
knappast föreligga. Utrikesdepartementet bestämmer annars vid behov&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hur biträdande personal
skall hänföras till Wienkonventionens olika kate-     Prop. 1988/89:38 gorier i
nu nämnda hänseende. Som exempel på tjänstepersonal kan näm­nas ev. medföljande
chaufförer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
olikhet i regleringen är att tjänstepersonalens immunitet är inskränkt till åtgärder
som har företagits i tjänsten, medan administrativ och teknisk personal har en
längre gående immunitet (Artikel 37.2 resp. 3 i Wien­konventionen). I lagtexten
har emellertid den tid under vilken förmånema gäller angetts på samma sätt som
i första stycket. Genom Wienkonventio­nens precisering torde någon tvekan om
innebörden i bestämmelsen inte råda. Det bör noteras att bestämmelsen, till
skillnad från promemorieför­slaget, inte avser att utsträcka immuniteten och privilegiema
till med­följande familjemedlemmar. Detta framgår av den utformning som första respektive
andra styckena har getts i departementsförslaget. Det har an­setts föra för
långt att låta familjemedlemmar till dessa personalkategorier omfattas av
regleringen. En så vidsträckt förpliktelse kan inte heller anses följa av
Stockholmsdokumentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anta
förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni­tet och privilegier
i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Promemoriefbrslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagom ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall' skall införas en ny paragraf, 2 a§, av följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1988/89:38 Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;De privilegier och den immunitet som enligt 2§ åtnjuts av diploma­tisk
företrädare skall även åtnjutas av främmande stats observatörer och inspektörer
med anledning av dokumentet den 19 september 1986 firån konfierensen
omförtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;De privilegier och den immunitet som enligt 2 § åtnjuts av en beskick­nings
administrativa och tekniska personal eller dess tjänstepersonal skall även
åtnjutas av biträdande personal liU de inspektörer som av­ses iförsta stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
57.0pt;margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i
kraft den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1987:341. Senaste lydelse .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Överbefälhavaren, generaltullstyrelsen, statens invandrarverk samt polis­myndigheterna
i Stockholm, Göteborg och Malmö har förklarat att de inte har några erinringar
mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som sägs i promemorian angående sättet för införlivande av de ifrågavarande
reglerna med svensk rätt föranleder inte någon erinran från hovrättens sida.
Hovrätten finner däremot skäl till några påpekanden med anledning av den
föreslagna texten till den nya 2 a § i lagen om immunitet och privilegier i
vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian (s 15) påpekas att det inte kan uteslutas att en eller flera familjemedlemmar
reser med en observatör eller en inspektör för att privat vistas i landet under
den tid uppdraget varar. Eftersom observatörer och inspektörer skall
tillerkännas samma privilegier och immunitet som tillkommer en diplomatisk
företrädare enligt 1961 års Wienkonvention och man kan anse att de förmåner som
tillkommer vissa familjemed­lemmar är förmåner som direkt eller indirekt
tillkommer den diplomatiske företrädaren, är det enligt promemorian skäligt att
låta medföljande fa­miljemedlemmar åtnjuta förmåner i enlighet med nämnda
konvention och däri angivna villkor. Den föreslagna lagtexten ger dock närmast
vid han­den att avsikten är den motsatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
texten till 2 § i lagen nämns nämligen uttryckligen att förmånerna gäller också
beskickningsmedlemmarnas familjer. Eftersom den föreslagna lagtexten bara
nämner &amp;quot;diplomatisk företrädare&amp;quot;, skapas motsatsvis in­trycket att
förmånerna enligt den nya paragrafen inte gäller familjemed­lemmar. (Jfr art. 1
e. och art. 37 i Wienkonventionen.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
framgår det av punkterna 51 och 85 i Stockholmsdokumentet att förmånerna bara
gäller under den tid uppdraget fullgörs. Någon motsva­rande begränsning finns
inte i den föreslagna lagtexten. Även om det ligger i sakens natur att en sådan
begränsning skall gälla, kan det vara lämpligt att uttryckligen nämna det i
lagtexten, så att någon diskussion om tolk­ningen inte kan uppstå för den
händelse en observatör eller inspektör i ett eller annat syfte skulle dröja sig
kvar i Sverige under längre tid än uppdra­get fordrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagtexten
kan då lämpligen utformas på följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
privilegier och den immunitet som enligt 2 § åtnjuts av diplomatisk företrädare
och deras familjer skall under den tid uppdraget pågår även åtnjutas av
främmande stats observatörer och inspektörer samt åtföljande familjemedlemmar
med anledning av dokumentet den 19 september 1986 från konferensen om
förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och ned­rustning i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
privilegier och den immunitet som enligt 2 § åtnjuts av en beskick­&lt;br&gt;
nings administrativa och tekniska personal eller dess tjänstepersonal skall&lt;br&gt;
under den lid uppdraget pågår även åtnjutas av biträdande personal till de&lt;br&gt;
inspektörer som avses i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen:&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1988/89:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen
tillstyrker promemorieförslaget i princip. Styrelsen an-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;°&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ser
emellertid att immuniteten och privilegierna för de berörda kategorier­na bör
begränsas i tiden och inte gälla under längre tid än som behövs för att
genomföra de aktuella uppdragen. Samtidigt förordas vissa redaktio­nellajusteringar
i den föreslagna lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagtekniska lösningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
ansluter sig till den uppfattning som framförs i promemorian att regler om
immunitet och privilegier för de berörda kategorierna bör tas in i en
tilläggsbestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidsbegränsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan inte bortse från att de inspektioner och observationer som blir möjliga
enligt Stockholmsdokumentet i princip aren form av underrättel­severksamhet.
Dokumentet ger inte det mottagande landet någon möjlig­het att ackreditera eUer
på annat sätt godkänna den tillresande personalen. Inspektionerna och
observationerna kommer till viss dd att genomföras av militär personal. Men det
kan också röra sig om personal med anknyt­ning till det främmande landets
underrättelsetjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Stockholmsdokumentet skall privilegierna åtnjutas &amp;quot;under&amp;quot; resp.
uppdrag. Dokumentet utgår från att förrättningama skall avslutas på gans­ka
kort tid. I promemorian sägs vidare att det är rimligt att privilegiema får
åtnjutas även ett par dagar före och efter förrättningen för att ge utrymme för
in- och avrapportering till ambassad. Styrelsen instämmer i detta och anser att
sådana förberedande och avslutande åtgärder ligger inom ramen för själva
uppdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan emellertid också tänkas att inspektörer, observatörer och med­följande
personal uppehåller sig längre tid i landet än vad som behövs och att man
använder en dd av den tiden till att samla in information som inte omfattas av
uppdraget. Som promemorieförslaget är utformat kommer privilegiema att åtnjutas
även under sådan övertid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
anser att det inger principiella betänkligheter att ge immunitet m m åt sådan
utländsk personal som här avses under längre tid än vad som följer av Sveriges
åtagande enligt Stockholmsdokumentet. En annan ord­ning är ägnad att öka
problemen för de organ som har att skydda vitala svenska säkerhetsintressen. Av
promemorian framgår för övrigt att man i andra länder överväger olika metoder
för att få till stånd motsvarande begränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagtexten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
anser att den föreslagna lagtexten bör kunna förenklas och före­&lt;br&gt;
slår följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i 2 § gäller
på motsvarande sätt i fråga om främmande stats     Prop. 1988/89:38
observatörer och inspektörer samt biträdande personal under tid som     Bilaga
2 erfordras för att utföra uppdrag som avses i dokumentet den 19 september 1986
från konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedmstning i
Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
denna utformning torde även medföljande familjemedlemmar om­fattas av privilegiema.
Detta får, som anförs i promemorian, anses skäligt. Styrelsen anser emellertid
att det är tveksamt, om familjemedlemmar omfattas av den i promemorian
föreslagna lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den i promemorian föreslagna texten behålls, bör i vart fall orden
&amp;quot;immunitet&amp;quot; och &amp;quot;privilegier&amp;quot; byta plats, eftersom
immunitet nämns före privilegier i lagens mbrik och i den paragraf, till vilken
den nya bestäm­melsen hänvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;R
ikspolisstyrelsens säker het sa vdeln ing:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian diskuteras tre altemativa åtgärder för att man på svensk sida skall
uppfylla bestämmdsema i punktema 51 och 85 i Stockholmsdo­kumentet. Efter
genomgång av altemativen anges det lämpligaste alterna­tivet vara en ändring i
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall genom införande av
en ny 2 a §. Lagändringen innebär bland annat att främmande stats observatörer
och inspektörer enligt Stock­holmsdokumentet får diplomatisk immunitet enligt
1961 års Wienkonven­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säkerhetsavdelningen
har anledning att framhålla att rättslig immunitet enligt Wienkonventionen i
vissa fall kan motverka den mottagande statens säkerhetsintressen. Det
föreligger därför skäl att iakttaga en viss försiktig­het när fråga uppstår om
att tillerkänna nya personkategorier immunitet enligt konventionen. I
förevarande fall önskar avdelningen särskilt lasta uppmärksamheten på 2 a §:s
första stycke om observatörers och inspektö­rers status.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
inspektöremas verksamhet föreskriver Stockholmsdoku­mentets punkt 83, enligt
promemorian, att inspektionen skall avslutas inom 48 timmar efter inspektionsgmppens
ankomst till det angivna områ­det. Under fömtsättning att resan skall ske utan
dröjsmål direkt till och från området utan opåkallade avvikelser synes utrymmet
för okontrollerad verksamhet under tiden för immuniteten vara begränsat.
Förhållandena beträffande observatörema synes något annorlunda i promemorians
för­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mottagarlandets
kunskaper om sammansättningen och kvalifikationer­&lt;br&gt;
na i en observationsgrupp är ofta ofullständiga. Förslaget att låta en sådan&lt;br&gt;
gmpp med bibehållen immunitet under flera dagar före och efter observa­&lt;br&gt;
tionen verka i landet öppnar möjligheter för okontrollerad verksamhet&lt;br&gt;
under en sammanlagt avsevärd tid. I vissa fall skulle man kunna minska&lt;br&gt;
riskema för icke önskad verksamhet genom att, i likhet med Förbundsre­&lt;br&gt;
publiken Tyskland, i varje enskilt fall ta ställning i viseringsfrågan. Många&lt;br&gt;
nationaliteter är redan i dag undantagna från viseringsplikt för inresa till&lt;br&gt;
Sverige, ett förhållande som i framtiden kan förväntas utvidgas att avse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ytterligare
nationaliteter. Restriktioner via viseringsinstitutet skulle därför    Prop.
1988/89:38&lt;br&gt;
få en begränsad täckning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i promemorian angivna slutsatsen att immuniteten skall gälla kon­tinuerligt
under tiden för uppdraget synes inte kunna ifrågasättas. Med hänsyn till de
intressen avdelningen har att bevaka är det därför angeläget att de tidsfrister
som omfattas av immuniteten, men som ej ianspråktas för fullgörandet av själva
observatörsuppdraget, görs så begränsade som möj­ligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt har avdelningen intet att anföra med anledning av promemo­rian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
personer tillhöriga främmande stats beskickning och konsulat återfinns vissa
bestämmelser om skattefrihet etc i 70 § kommunalskatte­lagen. Mot bakgmnd av att
inspektörers och observatörers vistelser här i riket endast torde vara av tiUfallig
natur, behöver något tillägg till nämnda lagmm inte göras för denna kategori. Riksskatteverket
har i övrigt inget att erinra mot promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                                                                                       17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-10-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1988-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:55:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GC0338</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:30:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:55:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GC0338</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198889__38.pdf</filnamn>
<filstorlek>679099</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/77FB08E0-B3EB-4854-A933-2705AC4F6288</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1988/89:JuU1</uppgift>
<ref_dok_id>GC01JuU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>