2223670 GC03142 1988/89 142 prop prop prop Proposition 1988/89:142 Proposition Proposition 142 0 1989-03-30 00:00:00 2025-12-19 13:31:01 2008-06-12 16:21:55 om fortsatt valutareglering, m; m. importerad skanning2007 https://data.riksdagen.se/dokument/GC03142/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC03142 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC03142 <div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div> <div class=Section1> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt; font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>om fortsatt valutareglering, m.m.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section2> <p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut­drag ur regeringsprotokollet den 30 mars 1989 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Odd Engström</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 propositionen föreslås att valularegleringen föriängs att gälla i ytterligare ett år, dvs. för liden den 1 juli 1989 - den 30 juni 1990. För riksdagens kännedom läggs samtidigt fram förslag om fortsalt giltighet av valutaför­ordningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I propositionen föreslås dessutom ett par kompletteringar i taxerings­lagen med anledning av att en stor del av valutaregleringen efter hand kan komma att slopas. Enligt förslaget blir valutabank och fondkommissionär skyldiga alt lämna kontrolluppgifter rörande utländska värdepapper på i huvudsak samma sätt som redan gäller för inhemska värdepapper. Valuta­bank blir vidare skyldig att lämna kontrolluppgifter i fråga om vissa betalningar till och från utlandet. De nya kontrollreglerna skall enligt förslaget träda i kraft den I juli 1989 och bli tillämpliga fr.o.m. 1990 års taxering.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1    Riksda.gen 1988/89. 1 .saml. Nr 142</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section3> <p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens förfatlningsförslag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>1  Förslag till</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 37 § I, 2 och 5 mom., 39 § I och 3 mom. samt 43 § I mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse 37 § / mom.- Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteav­drag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section4> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section5> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldig</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vem uppgiften skall avse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vad uppgiften skall avse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section6> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section7> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 a. Den som utbe­<br> talt utdelning på aktie<br> i svenskt aktiebolag,<br> på vilket 3 kap. 8 § ak­<br> tiebolagslagen<br> (1975:1385)</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>dier</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen (1970:596) om förenklad aktiehante­ring är tillämplig, bank, som avses i I § aktiefondslagen (1974:931), vilken ut­betalt utdelning på an­del i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag, den som utbetalt utdelning från ut­ländsk juridisk per­son, om utdelningen utbetalats genom Vär­depapperscentralen VPC Aktiebolags för­sorg samt fondbolag, som avses i 1 § aktie­fondslagen, vilket förvaltar svensk aktie­fond för vilken regis­ter förs enligt 31 § sist­nämnda lag.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som är berätti­gad att lyfta utdelning för egen del vid utdel­ningstillfället.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fysisk person som hos den uppgiftsskyl­dige varit antecknad som innehavare av ak­tie eller andel i aktie­fond eller utländsk ju­ridisk person.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den   ulbetalda   ut­delningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehavet vid årets utgång.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section8> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Lagenomtryckt 1971:399.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Senaste lydelse 1988:879.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section9> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section10> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 37 § 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteav­drag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section11> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section12> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldig</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vem uppgijten skall avse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vad uppgiften skall avse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section13> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section14> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 a. Den som utbe-<br> laU utdelning på aktie<br> i svenskt aktiebolag,<br> på vilket 3 kap. 8 § ak­<br> tiebolagslagen<br> (1975:1385)</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>dier</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen (1970:596) om<br> förenklad akliehante-<br> ring är tillämplig,<br> bank, som avses i I §<br> aktiefondslagen<br> (1974:931), vilken ut­<br> betalt utdelning på an­<br> del i svensk aktiefond<br> för vilken register förs<br> enligt 31 § sistnämnda<br> lag, den som utbetalt<br> utdelning från ut­<br> ländsk juridisk per­<br> son, om utdelningen<br> utbetalats genom Vär­<br> depapperscentralen<br> VPC Aktiebolags för­<br> sorg samt fondbolag,<br> som avses i 1 § aktie­<br> fondslagen,</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>vilket<br> förvaltar svensk aktie­<br> fond för vilken regis­<br> ter förs enligt 31 § sist­<br> nämnda lag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4 b. Valutabank och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie el­ler annat laländskt värdepapper JÖrvaras I depå eller kontofÖrs enligt särskilda be­stämmelser därom.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den som är berätti­gad att lyfta utdelning för egen del vid utdel­ningstillfället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fysisk person som hos den uppgiftsskyl­dige varit antecknad som innehavare av ak­tie eller andel i aktie­fond eller utländsk ju­ridisk person.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den som är berätti­gad att lyfta utdelning .för egen del vid utdel­ningstill fallet samt den som gottskrivits ränta eller UU vilken ränta utbetalats.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den som varit an­tecknad .som Innehava­re av utländsk aktie el­ler annat utländskt värdepapper.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den   utbetalda   ut­delningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehavet vid årets utgång.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utdelning och ränta som utbetalats eller gottskrivits.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innehavet vid årets utgång.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section15> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section16> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldig</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>       </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Vem uppgiften</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>        </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Vad uppgiften</span></b><b><span style='font-family: Verdana'>        </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>skall avse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>               </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>skall avse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4 c. Valutabank.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>      </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Fysisk person för vil-        Varje betalning som</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family: Verdana'>ken banken JÖrmedlat överstiger 25 000 kro-<br> betalning till eller från nor Upplysning om<br> utlandet.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>               </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>det sammanlagda be-</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:205.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family: Verdana'>loppet av dels sådana betalningar till utlan­det, dels sådana betal­ningar från utlandet.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>                 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 rnom. Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i I mom., skall iakttagas följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tid­rymd, för vilken förmånen utgått.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamenls-ersällning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas ora traktamentsersätlning dels för förrätt­ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-dagsförrällningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrällningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För en-dagsförrällningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrätlning, som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långlidsförrätl-ningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernatt­ning skett. De första femlon dygnen av varje långtidsförrällning uppgivas såsom korttidsförrältning. — 1 kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om länsskattemyndigheten i det län där arbetsgivarens hemortskom­mun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är alt ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma av.t översliga avdragsgill ökning i levnads­kostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande rese-koslnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgi­vande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandel bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföre-tag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>&#9632;Senaste lydelse 1986:1284.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                             </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section17> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section18> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>göres hos länsskattemyndigheten senast den 31 oktober året före taxerings-    Prop. 1988/89:142 året. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eUer medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skaU i kontrolluppgiften upptagas bmttolön och vad som avdragils.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgif­ter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersätlning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags-och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgif­ten avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organi­sationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skaU an­ges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrolluppgift, som i I mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall inne­hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla upp­gift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats .räntefritt, eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets- eller uppdragsta­gare, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än,2000 kronor. Uppgiften skaU avse förmånens värde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrolluppgift  enligt   1   mom.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Kontrolluppgift  enligt   1   mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>punkterna I—3, 3b —3 h, 4a eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>punkterna I—3, 3b —3 h, 4a —4c</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 — 9 skall avfattas på blankett en-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>eller 7 — 9 skall avfattas på blankett</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt   fastställt   formulär.   Särskild</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>enligt fastställt formulär. Särskild</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgiftshandling skall lämnas för</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>uppgiflshandling skall lämnas för</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varje person.</span><span style='font-family:Verdana'>                                            </span><span style='font-family:Verdana'>varje person.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 mom.&quot;* Den som har att av-</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>5 mom. Den som har alt avläm-<br> lämna kontrolluppgift enligt 1</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>na kontrolluppgift enligt 1 mom.<br> mom. punkterna I-3,3 b--3 h, 4 a</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>punkterna 1-3, 3b-3h, 4a-4c<br> eller 7—10 skall senast den 31 janu-</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>eller 7— 10 skall senast den 31 janu­<br> ari under laxeringsåret till inkomst-</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>ari under taxeringsåret lill inkomst­<br> tagaren översända meddelande</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>tagaren översända meddelande<br> med de upplysningar som lämnas i</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>med de upplysningar som lämnas i<br> kontrolluppgiften.</span><span style='font-family:Verdana'>                 </span><span style='font-family:Verdana'>kontrolluppgiften.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot; Senaste lydelse 1986:1387.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section19> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section20> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse 39 § / mom.- 1 särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för häst­föregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section21> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section22> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldig</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vem uppgiften skall avse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vad uppgiften skall avse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section23> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section24> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10. Redare.</span><span style='font-family:Verdana'>            </span><span style='font-family:Verdana'>Den  som  uppburit</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lön eller annan gottgö­relse som utgör be­skattningsbar inkomst enligt lagen om sjö­mansskatt.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åtnjutna förmåner.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section25> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 39 § / mom. 1 särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästfö­regående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section26> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldig</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vem uppgijten skall avse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vad uppgiften skall avse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section27> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section28> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Valutabank och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie el­ler annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller konloJÖrs enligt särskilda be­stämmelser därom.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Redare.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Namngiven person.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den som uppburit lön eller annan gottgö­relse som utgör be-skattnin,gsbar inkomst enligt lagen om sjö­mansskatt.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Det antal och de slag av värdepapper som avyttrats samt det er­hållna beloppet.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtnjutna förmåner.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section29> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section30> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 mom.'' Den som har tillstånd<br> att driva fondkommissionsrördse<br> enligt</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>fondkommissionslagen</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(1979:748) är skyldig att efter an­maning lämna uppgifter som avses i 1 mom. 9 även i fråga om ej namngivna personer.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 tnom. Den som har tillstånd<br> att driva fondkommissionsrördse<br> enligt</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>fondkommissionslagen</span></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>(1979:748) är skyldig att efter an­maning lämna uppgifter som avses i 1 mom. 9 även i fråga om ej namngivna personer. Detsamma gäller valutabank och fondkommis­sionär beträffande uppgifter som av­ses i 1 mom. 10.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section31> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Senaste lyddse 1987:105. *&#9632; Senaste lydelse 1987:105.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section32> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section33> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section34> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section35> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 moin. Envar, som har utbe­kommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankak­tiebolagslagen (1987:618) icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket har utbekommit</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family: "Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie­fond, för vilken register ej förs en­ligt</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>31 §</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family: Verdana'>aktiefondslagen (1974:931), eller, om den icke har betalts ut genom Värdepapperscen­tralen VPC Aktiebolag (värdepap-perscenlralen), från utländsk juri­disk person eller</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>ränta, vilken har erlagts mol avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ul genom vär­depapperscentralen, på obligation, förlagsbevis eller annan för den all­männa rörelsen avsedd förskriv­ning,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdel­ningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder­börlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det vär­depapper kupongen lillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har för­värvats.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/ mom. Envar, som har utbe­kommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankak­tiebolagslagen (1987:618) icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket har utbekommit</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family: "Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie­fond, för vilken register ej förs en­ligt</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>31 §</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family: Verdana'>aktiefondslagen (1974:931), eller, om den icke har betalts ut genom Värdepapperscen­tralen VPC Aktiebolag (värdepap-perscenlralen) eller avser fall som nämns i 37 § 1 mom. 4 b, från ut­ländsk juridisk person eller</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>ränta, vilken har eriagls mol avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ut genom vär-depapperscenlralen eller avser faU som nämns i 37 § 1 mom. 4 b, på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är skyldig atl till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdel­ningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven veder­börlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det vär­depapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har för­värvats.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section36> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse atl uppgift avlämnas, innan betalning sker.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i första stycket b skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den, för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lyddse 1987:634.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section37> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section38> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har Prop. 1988/89: 142 lämnat uppgiften utan dröjsinål anmäla detta skriftligen lill värdepappers­centralen. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förval­tare av aktier enligt lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från värde­papperscentralen. Sådan anmodan får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift lill ledning vid 1990 års taxering. Bestämmelser­na i 37 § 1 mom. 4 c tillämpas i fråga om betalningar som görs efter ikraftträdandet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section39> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section40> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>                                                   </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89; 142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 7§ skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha följande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>                 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För fysisk eller juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 § § , det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.   Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i<br> 25 § 8) taxeringslagen (1956:623).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskatlebesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärde­skatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatte­slag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller under­lag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift humvida bokförings­skyldighet har fullgjorts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen om mervärdeskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneav­gift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och   ' med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet atl fullgöra deklarationsskyldighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i sammanställ­ningarna för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovis­ningen om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde­myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän­delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift från kontrolluppgift</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3b-3f, 4, enligt 37 §1 mom. 1-3, 3b-3f, 4, 4 a, 8 och 10, 8 mom. saml 42 § I 4 a-4 c, 8 och 10, 8 mom. samt mom. och 3 mom. första stycket 42 § 1 mom. och 3 mom. första taxeringslagen samt från sådan sär- stycket taxeringslagen samt från så-skild uppgift som avses i 3 § lagen dan särskild uppgift som avses i 3 § (1959:551) om beräkning av pen-     lagen (1959:551) om beräkning av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Lagenomtryckt 1983:143.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>-Senaste lyddse 1986:1301.</span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                                 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section41> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section42> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-family:Verdana'>                 </span><span style='font-family: Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'>                 </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sionsgrundande inkomst enligt pensionsgrundande inkomst enligt<br> lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om aUmän försäk­<br> ring,</span><span style='font-family:Verdana'>                                   </span><span style='font-family:Verdana'>ring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om beteckning, köpeskiUing, taxeringsvärde, delvärde, be­skattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare, sådan uppgift om fasligheten som behövs för bedömning huruvida in­komst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräk­nats med tillämpning av nämnda lagrum, övriga uppgifter som behövs för beräkning &quot;av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om lid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffan­de enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskatt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är nä­ringsidkare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift angående varulager, resultat av bmtlovinstberäkning, an­nan beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått tiU förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt pri­vat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogs­konto eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskriv­ning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivit förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodeU.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>21.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings­land.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1989.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section43> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section44> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>                                                   </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Lag om tillämpning av valutalagen (1939:350)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 § första stycket 1, 2 och 4 —8 samt 5 § 1 och 3 valutalagen (1939:350) skall tillämpas under tiden den 1 juli 1989 - den 30 juni 1990.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section45> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section46> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>                                                   </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Förordning om fortsatt giltigliet av valutaförordningen (1959:264)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att valutaförordningen (1959:264), som enligt förordningen (1988:352) gäller tiU utgången av juni 1989, skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1990.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section47> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section48> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Finansdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>                              </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89: i42</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1989</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Görans­son, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lind­qvist, Lönnqvist, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Engström</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Proposition om fortsatt valutareglering, m. m. 1  Inledning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 finansplanen tiU 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100, bilaga 1) som godkänts av riksdagen (FiU 20, rskr. 101) anförde chefen för finansdepartementet att tiden nu är mogen atl i allt väsentligt avveckla de kvarvarande delarna av valutaregleringen. Valutalagstiftningen bör behål­las endast i beredskapssyfte. Samtidigt underströks alt avvecklingen bör ske på ett sådant sätt att dels en god statistik över utrikesbetalningarna kan bibehåUas, dels en fungerande skattekontroll kan upprätthållas. I den sista delen behövs lagstiftning. Jag tar nu upp denna fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den korta tid som stått lill buds för att utarbeta detta förslag har, när del gäller frågorna om skattekontroll, beredningen inte kunnat rymma ett sedvanligt remissförfarande. Synpunkter har i stället under hand inhämtats från riksbanken, riksskatteverket. Svenska bankfö­reningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers för­bund.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen beslutade den 22 mars 1989 att inhämta lagrådets yttrande över ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag nu i den delen skiljer sig från lagrådsremissens endast genom att en mindre redaktionell ändring gjorts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-family: Verdana'>Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 1.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag skall nu ta upp frågan om förslag till riksdagen i ämnet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag vill redan här tala om att en del av mina förslag bara är temporä­<br> ra. Av inte minst tidsskäl har det inte varit möjligt att i fråga om skatte­<br> kontroll utarbeta förslag som i alla delar är fristående från gällande be­<br> stämmelser om valutareglering. En annan lösning än den jag föreslår nu<br> krävs när de egentliga motiven för valutaförfattningama helt har fallit<br> bort. Då får frågorna om skattekontroll hanteras på ett annal sätt än som<br> kan ske så länge som vissa delar av valutalagsliftningen bör behållas. Jag<br> räknar därför med atl frågorna tas upp till en mera genomgripande be­<br> handling i ett senare sammanhang.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section49> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section50> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den förfatlningstekniska lösning som jag har stannat för nu fömtsätter     Prop. 1988/89:142 atl vissa bestämmelser i valutalagen (1939:350) samt valutaförordningen (1959:264) får gälla ytterligare ett år. För en sådan förlängning talar också andra skäl.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt valulalagen (ändrad senast 1988:1393) gäller i fredstid att full­mäktige i Sveriges riksbank skall göra framställning tiU regeringen om valutareglering, om det bedöms nödvändigt för att nå centrala mål som har fastställts för den ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära att regeringen föreslår riksdagen en lag om tillämpning av valutalagen för högst ett år. Regeringen skall samtidigt med atl ell sådant lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valutareglerande föreskrifter som regeringen avser att besluta. Sådana föreskrifter finns i valutaförordningen (1959:264, ändrad senast 1988:352). En redogörelse för innehållet i valu­talagen och valutaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14 — 21) och prop. 1977/78:169 (s. 6 och 7). I valutakommitténs slutbetänkande (SOU 1985:52) Översyn av valutaregleringen finns vidare en ingående redogö­relse för valutaregleringens principer och tiUämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom lagen (1988:351) om tillämpning av valutalagen och förordning­en (1988:352) om fortsatt giltighet av valutaförordningen har valutaregle­ring föreskrivits för tiden den 1 juli 1988 — den 30 juni 1989 (prop. 1987/88:134, FiU 27, rskr. 296).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige i riksbanken har i en skrivelse till finansdepartementet den 19 januari 1989 hemställt om förlängning av valutaregleringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag lägger därför nu också fram förslag om en sådan föriängning. Detta hindrar givetvis inte att riksbanken beslutar om fortsatta avregleringar i den takt som banken finner vara riktig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt; font-family:Verdana'>2 Förlängning av valutaregleringen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.1 Riksbankens skrivelse</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sin skrivelse lill finansdepartementet anför riksbankens fullmäktige bl. a.<br> alt liberaliserings- och förenklingsarbetet inom valutaområdet fortsatt i<br> enlighet med vad som framfördes i fullmäktiges remissyttrande över valu­<br> takommilténs slutbetänkande och att det som i yttrandet angavs vara<br> första etappen av en avveckling av valutaregleringen nu slutförts. Av skäl<br> som utvecklas i skrivelsen anser fullmäktige att återstående delar av valu­<br> taregleringen i allt väsentligt bör avvecklas men att möjlighet till reglering<br> bör behållas i beredskapssyfte. I enlighet härmed avser fullmäktige att<br> genom ändringar i riksbankens tiUämpningsföreskrifter till valutaförord­<br> ningen avskaffa också de valutareslriktioner som bmkat betecknas som<br> regleringens hårda kärna. Fullmäktige föreslår likväl att förordnande ges<br> om fortsatt valutareglering t.o.m. den 30 juni 1990. Tiden fram lill dess bör<br> enligt fullmäktige användas för den fortsatta avvecklingen av valutaregle­<br> ringen och för alt överväga och föreslå lösningar på bl. a. skattekontroll- och<br> statistikproblem som valutaregleringens avskaffande medför. Fullmäktige<br> hemställer därför att regeringen föreslår riksdagen att anta en lag om till-</span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section51> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section52> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpning av 2 § första stycket 1,2 och 4-8 samt 5 § 1 och 3 valutalagen att     Prop. 1988/89:142 gälla under tiden den 1 jufi 1989 - den 30 juni 1990 samt att regeringen förordnar om fortsatt giltighet av valutaförordningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 2 fogas fullmäktiges skrivelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.2 Remissyttranden</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över riksbanksfullmäktiges skrivelse avgetts av fullmäktige i riksgäldskontoret, bankinspektionen. Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund och Sveriges industriförbund.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna har godtagit riksbankens begäran alt valulareglering­en förlängs att gälla i ytterligare elt år eller lämnat den utan erinran. Minoriteter inom riksgäldsfullmäktige anser dock att regleringen bör för­längas i enbart ell halvt år resp. inte alls. Remissvaren ger genomgående uttryck för en positiv inställning till att fortsatta avregleringar inom valu­taområdet sker. De närmare synpunkter som framförts i remissyttrandena framgår av en remissammanställning, som bör fogas till protokoUet som bilaga 3.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>2.3 Valutaregleringen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I årets finansplan konstateras alt den långvariga användningen av valuta­regleringen, den fortgående internationaliseringen av näringslivet och den snabba utvecklingen av nya finansiella instmment gjort regleringen allt mindre effektiv. Samtidigt har, i linje med de riktlinjer som riksdagen tidigare ställt sig bakom, betydande liberaliseringar av regleringen skett under senare år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det framhålls i finansplanen att de återstående delarna av regleringen inte utgör något reellt skydd mot stora kapitalflöden och inte heller ger något effektivt stöd för slabiliseringspolitiken. Omfattande stockar av utlandslån har byggts upp med åtföljande stora amorteringar. Tillsam­mans med möjliga betalningsförskjutningar i utrikeshandeln innebär detta stora latenta kapitalflöden i tider med valutaoro. Regleringen ger samti­digt upphov till samhällsekonomiska kostnader som i första hand får bäras av mindre förelag och hushåll. Del konstateras också att återstående jämförelsevis begränsade valutareslriktioner i huvuddelen av EG-länderna kommer att avskaffas 1990 samt att det vore olyckligt om Sverige ställde sig vid sidan av den utvecklingen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De uppfattningar som kom lill uttryck i finansplanen och som riksdagen<br> ställt sig bakom är grunden för mina överväganden i detta ärende. Några<br> samhällsekonomiskt eller stabiliseringspoliliskt bärande skäl till alt behål­<br> la det materiella innehållet i valutaregleringen finns inte längre. Del går<br> inte att hävda att Sverige i dag kan föra en autonom penningpolitik i skydd<br> av valularegleringen. Även om regleringen periodvis har bedömts utgöra<br> ett visst stöd för penningpolitiken, pekar utvecklingen entydigt på atl<br> dylika effekter alltmer reduceras. Erfarenheterna av den hittillsvarande</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section53> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section54> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liberaliseringsprocessen är också goda. Som riksbanken framhåller i sin skrivelse har fullgod balans i valutaflödena kunnat uppnås med generella penningpolitiska medel och variationer i kronans kurs inom den fast­ställda bandbredden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte heller går det att visa på några avgörande samhällsekonomiska förhåUanden som skulle motivera att en i och för sig önskvärd avreglering bör skjutas på framtiden. Den svenska ekonomin, inte minst den konkur­rensutsatta delen, står i dag väsentligt bättre mstad än i början av 1980-talet. Del inlernationella förtroendet för vår ekonomi och för vär ekono­miska politik är också starkare än tidigare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En bibehållen reglering skulle innebära att Sverige Qärmade sig från den internationella utvecklingen. På intet vis skulle det öka förtroendet för vår vilja och våra möjligheter att uppnå en balanserad ekonomisk litveckling och upprätthålla en fast växelkurs. En sådan hållning står också i konflikt med den klart uttryckta ambitionen i regeringens proposition (1987/88:66) om Sverige och den västeuropeiska integrationen. I denna framhålls all Sverige så långt möjligt bör utforma ett regelsystem på bl. a. de ekonomiska områdena i harmoni med utvecklingen inom gemenskapen. Fria kapitalrö­relser ses inom EG som en avgörande förutsättning för att en integration av den finansiella tjänstesektorn skaU komma lill stånd och ge välfärdsvinster för förelag och hushåll. För Sveriges del måste målet vara en lagstiftning på de finansiella områdena som skapar förutsättningar för likvärdiga konkur­rensvillkor med omväriden. Det ger oss möjlighet att deltaga i och tillgodo­göra oss vinsterna av den inlernationella integrationen på inte minst det finansiella fältet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valularegleringen bör därför i allt väsentligt avvecklas. På kapitalrörel­seområdet innebär en avreglering mer konkret att den frihet för aktietran­saktioner över gränserna som redan uppnåtts även bör gälla för räntebä­rande värdepapper. Även andra slag av finansiella placeringar samt reala investeringar bör i princip inte förhindras av valutaregleringsskiil. De pla­ceringsmöjligheler som därvid skapas kommer alt leda till s.k. portföljan­passningar. Internationella erfarenheter visaratt en sådan anpassningspro­cess tar relativt lång tid och att del inte är möjligt att i detalj förutse dess förlopp. En avreglering ökar förvisso också känsligheten för kortsiktiga, förväntningsbetingade kapitalrörelser. Som jag nämnt ovan är jmeUertid potentialen för svängningar i valutaflödet avsevärd redan i dag. Erfarenhe­terna visar att en stabil yttre balans och valutakurs i längden endast kan upprällhållas med generella åtgärder inom finans- och penningpDlitiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En avveckling av valularegleringen måste emellertid ske på ett sådant sätt att skattekontroll och stalistikinsamling kan upprätthållas på en god nivå. Som påpekas i riksbankens skrivdse utnyttjas delar av valutaregle­ringens bestämmelser för skatlekontroUändamål. En utsträckt liberalise­ring av olika kapitaltransaktioner över gränserna fordrar en ökad uppgifts­insamling och uppgiflsskyldighet för de belalningsförmedlande bankerna. Det innebär också att vissa restriktioner måste gälla för betalningsförmed­lingen till och från utlandet samt för förvaltningen av olika sorters värde­papper.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section55> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section56> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section57> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagfrågorna om skattekontroll kan lösas på olika sätt. På sikt är det Prop. 1988/89:142 nödvändigt att denna lagstiftning i största möjliga utsträckning läggs utan­för valulalagstiflningens ram. Valutalagen kan därvid begränsas till att i princip vara en beredskapslag. Under en övergångslid anser jag det emel­lertid lämpligast att låta de delar av valutaförfattningama som är av väsentlig betydelse för alt skapa underlag för skattekontrollen stå kvar i princip oförändrade. När det materiella innehållet i valutaregleringen så långt möjligt avvecklats finns det anledning att återkomma med förslag om hur frågorna om skattekontroll bör lösas. Som framgår nedan bör del dock redan i detta sammanhang lämnas förslag lill skattekonlrollregler som möjliggör en snar avveckling av vissa förbud i valutalagstiftningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även i'dessa frågor är det av stort intresse att se hur regelverket inom EG utformas. Möjligheterna atl anpassa våra regler lill dem som skall gälla i EG får bl. a. bedömas utifrån de restriktioner som enskilda medlemslän­der av särskilt skattekontrollskäl får tillämpa ulan alt bryta mot EG:s övriga lagstiftning för kapitalrörelser och finansiella tjänster. Bestämmel­serna härvidlag är dock ännu inte i detalj fastlagda.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör det, mot den bakgrund som här angetts, vara mest ändamålsenligt att fullmakterna i valutalagen får tas i anspråk under ytteriigare ett år så att skattekontrollintresset därigenom kan tas tillvara under det övergångsskede som nu förestår. Som riksbanken framhåller kan en fortsatt avveckling av valutaregleringen liksom hittills ske inom ramen för nuvarande valutalag och valulaförordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>3 Skattekontroll</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>3.1 Allmänt</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett effektivt skatteadministrativt system förutsätter bl.a. regler som ger taxeringsmyndigheterna tillförlitliga uppgifter för taxeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet fall i vilka de svenska skattereglerna blir tillämpliga på ekono­miska transaktioner mellan svenskar och utlänningar är endast en bråkdel av de fall som gäller transaktioner mellan svenskar. Ullandstransaktionér av betydelse vid beskattningen har hittills berört främst de större företagen. Valutaregleringen kan sägas ha fungerat som en tröskel som det stora fler­talet skattskyldiga inte kunnat eller haft anledning atl passera. Den har därigenom — trots att den haft elt helt annal syfte — förbättrat fömtsätt­ningarna för ell effektivt system för skattekontroll. Genom regleringen har del svenska kontrollsystemet kunnat riktas in mot att hindra skatteundan­dragande vid transaktioner inom landet. Kontrollregler som särskilt tar sikte på transaktioner med utlandet har behövts endast i mindre omfattning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En avveckling av valutaregleringen som genomförs fullt ut och därmed avser både det materiella innehållet i lagstiftningen och formerna för betal­ningarna till och från utlandet skulle ändra förulsättningarna för skattekon­trollen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom avvecklingen av valutaregleringen finns risk för en ökad överfö­<br> ring av kapital till utlandet, t.ex. till lågskattdänder. Det kan därvid</span><span style='font-family:Verdana'>           </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2    Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 142</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section58> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komma att bli allt svårare att se till att våra inhemska beskattningsregler Prop. 1988/89:142 efterlevs. I viss mån motverkas detta genom de överenskommelser som Sverige har träffat och fortlöpande träffar med andra stater om handräck­ning och annat bistånd i skatteangelägenheter. Dessa syftar bl. a. till att förse resp. stat med uppgifter som behövs för beskattningen. I samman­hanget bör nämnas det arbete som bedrivits inom OECD:s och Europarå­dets ram med en multilateral konvention om samarbete inom skattekont­rollområdet. Sverige har i detta arbete spelat en viktig pådrivande roll. Avsikten är all riksdagen senare under året skall föreläggas förslag om svensk anslutning till konventionen och därav föranledda interna regel­ändringar. Jag vill understryka att ett samarbete skattemyndigheterna emellan i olika länder är den på sikt enda möjligheten att upprätthålla en helt tillfredsställande kontrollnivå i fråga om transaktioner över gränsema. Även om arbetet med att nå fram tiU bilaterala eller multilaterala överens­kommelser om sådant samarbete är tungrott och tidskrävande bör vi från svensk sida inte bara medverka i detta utan med all kraft verka pådrivande i syfte atl uppnå ett heltäckande intemationellt samarbete på skattekont­rollområdet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Friare kapitalrörelser kan vidare skapa behov av ändringar i de materiel­la beskattningsreglerna. Av intresse är exempelvis att det inom EG pågår diskussioner om att införa en definitiv källskatt på utbetalningar av räntor till personer bosatta inom EG-området. I anslutning till atl man inom EG i någon mån söker samordna beskattningsreglerna är det för övrigt också en strävan att förslärka samarbetet mellan skattemyndigheterna i de olika länderna. För svensk del kan nämnas att det inom finansdepartementet har upprättats en promemoria (Ds 1988:62) Beskattning av royalty från Sverige, som för närvarande är ute på remiss. I promemorian föreslås en definitiv källskatt på royalty till utlandet, en källskatt liknande den som redan finns på aktieutdelningar. I det här lagstiftningsärendet avser jag emellertid inte att närmare gå in på materiella beskattningsfrågor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I dagsläget är det framför allt skattekontrollintresset som kommer i förgrunden. Det ökade antalet transaktioner med ullandel som kan för­väntas bör enligt min mening så långt som möjligt styras till former som är kontrollerbara så atl skattemyndigheten inte i alla lägen bara måste förlila sig på de uppgifter som lämnas i självdeklarationen. Detta innebär att de ullandstransaktionér som är av intresse för beskattningen, i likhet med i dag, bör göras på sådant sätt att skattemyndigheterna kan få kännedom om dem. Utgångspunkten bör vara att skattemyndigheterna kan få ta del av eller automatiskt få uppgifter om transaktioner med utlandet i samma utsträckning som i fråga om transaktioner inom landet. Kontrollen kan då hållas på jämn nivå, en nivå som i ;5tort sett är oberoende av huruvida det är inhemska transaktioner eller inte. Detta fömtsätter bl. a. en viss utvidg­ning av nuvarande skyldigheter att lämna kontrolluppgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En målsättning bör givetvis vara att inte fler uppgifter hämtas in än vad<br> som behövs för en riklig taxering. Jag vill därför påpeka att det från<br> kontrollsynpunkt inte är nödvändigt med en obligatorisk skyldighet alt<br> lämna kontrolluppgifter i fråga om alla slag av utlandstransaktioner. I<br> många fall är det tillräckligt att uppgifterna lämnas först efter en anmaning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section59> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section60> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från skattemyndighetema i varje särskilt fall. Därigenom kan antalet upp-     Prop. 1988/89:142 gifter som skall lämnas utan anmaning hållas lågt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan om vem som skall vara skyldig att lämna kontroll­uppgifter finns det många gånger en betydande skillnad mellan transaktio­ner inom och utom landet. Det går nämligen inte att i Sverige lagstifta om att ett utländskt rättssubjekt skall vara skyldigt att lämna kontrolluppgifter till svenska skattemyndigheter. Lagstiftningen kan omfatta endast inhems­ka rättssubjekt. Med hänsyn härtiU går det i allmänhet inte att, såsom i fråga om transaktioner inom landet, ålägga den skatlskyldiges motpart en kontrolluppgiftsskyldighet. I stället får skyldigheten läggas på den som här har varit förmedlande länk mellan de egentliga partema dvs. valutabank eller fondkommissionär.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>3.2 Kvarvarande valutarestriktioner som grund för skattekontrollen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under de senaste åren har en stor del av valutaregleringen avvecklats. Redan i juni 1986 slopades kravet på utlandsfinansiering av svenska direkta investeringar i utlandet liksom även kravet på att sådana investe­ringar i princip skall ägas direkt från Sverige. Samtidigt höjdes del tillåtna beloppet för köp av rekreationsbostad i utlandet till 800000 kr. I januari</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1987<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>avreglerades affärer mellan två utländska valutor och fr. o. m. febm­ari samma år sänktes löplidskravet för finansieU upplåning från två lill ett år. Samtidigt gjordes också vissa förenklingar i upplåningsreglerna. Även när det gäller kommersiella krediter har förenklingar gjorts. Vidare har valulabankerna fått rätt att ge krediter lill och utfärda garantier för ut­ländsk verksamhet som inte behöver ha anknytning till Sverige. I febmari</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1988<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>gav riksbanken en generell dispens för försäljning av svenska börsno­terade aktier och OTC-aktier till utlandet och fr. o. m. juni samma år fick valutabankerna verkställa betalningar för vissa direkta investeringar utan riksbankens tillstånd. Under januari i år blev det fullständigt fritt all köpa och sälja utländska aktier. Under denna månad blev det också tillåtet för alla juridiska personer atl fritt köpa fastigheter i utlandet. Dessutom utfärdade riksbanken en generell dispens för såväl utgående som ingående direkta investeringar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentliga delar av valutaregleringen kvarstår dock alltjämt. Det gäller<br> exempelvis köp och försäljning av andra utländska värdepapper än aktier<br> liksom valutautlänningars förvärv av räntebärande svenska värdepapper.<br> Del gäller också valutainlänningars bankdepositioner i utlandet som med<br> endast något undantag är förbjudna samt valutautlänningars externa kron-<br> konton i Sverige som inte får vara räntebärande. Restriktioner finns även i<br> fråga om löptider och återbetalning vid lån i utländsk valuta och i fråga om<br> lån till utlandet. När det gäller emigrationsvaluta finns ett flertal regler<br> som syftar till att hindra en emigrant som har skatteskulder i Sverige att<br> undandra sig sin betalningsskyldighet genom att föra ul tillgångar till<br> utlandet. Vidare har en fysisk person inte rätt att ta upp lån i utlandet och<br> inte heller rätt att teckna utländska livförsäkringar. Från det sistnämnda<br> förbudet görs dock undanlag för premier upp lill 3 000 kr. per år.</span><span style='font-family:Verdana'>               </span><span style='font-family: Verdana'>19</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section61> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section62> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till de nu angivna restriktionerna kommer kravet att betalningar till och Prop. 1988/89:142 från utlandet skall ske genom förmedling av valutabank och att värdepap­perstransaktioner med utlandet måste ske genom förmedling av valuta­bank eller annan svensk fondkommissionär. Dessutom skall utländska aktier som förvärvas av en valutainlänning förvaras i depå hos valutabank eller hos av riksbanken godkänd fondkommissionär. Riksbanken har vid beredningen av detta ärende uppgett att de delar av valularegleringen som är av mera formellt slag och i praktiken har särskild betydelse för skatte­kontrollen i allt väsentligt bör kvarstå även under tiden den I juli 1989 — 30 juni 1990. Det gäller den reglering som t.ex. anger på vilket sätt betalningar till och från utlandet får ske. Regleringen som i första hand bör ligga till grund för bankens fortsatta statistikinsamling om betalningsflödet mellan Sverige och utlandet, innebär i korthet följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betalningar via valutabank</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I valutaförordningen finns ett principiellt förbud mot utförsel och införsel av betalningsmedel och värdepapper. Enligt 4 § förordningen får sålunda värdepapper och andra betalningsmedel än växlar inte föras ul ur landet ulan riksbankens tillstånd. Resande till utlandet får dock föra ut resevaluta till belopp som riksbanken medger. I 6 § finns ett motsvarande införselför­bud. Vidare finns i 5 och 6 § § förbud mol att verkställa betalning till resp. motta betalning från valutautlänning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutaregleringen syftar emellertid inte till att hindra eller försvåra normala kommersiella transaktioner mellan Sverige och utlandet. Från de allmänna betalningsförbuden i 5 och 6 § § valulaförordningen har därför förts in ett undantag för s.k. löpande betalningar genom valutabank, 10 a §. Med betalningar genom valulabank jämställs även betalning genom avräkning i kontokurantförhållande, dvs. kvittning av valutainlännings fordran och skuld gentemot en och samma valulautlänning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som är att hänföra till löpande betalningar anges i en anvisning till 3 och 10 a§§ valutaförordningen genom en exemplifierande uppräkning. Till sådana betalningar hänförs bl. a. alla betalningar som gäUer import eller export av varor och tjänster liksom betalningar vid transitohandel, förutsatt att normala betalningsvillkor enligt kommersiell praxis förelig­ger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken har därtill i sina tillämpningsföreskrifter till valutaförord­ningen utfärdat dispenser för ett stort antal kapitalbetalningar. Dessa förutsätter som regel alt betalningen skall gå via valutabank. Detta krav har också stått kvar när riksbanken nu har slopat stora delar av valutarest­riktionerna. Huvuddelen av alla betalningar liU och från ullandel skall alltså alltjämt gå via valutabank. Detta förhållande bör enligt riksbanken bestå så länge valutaförordningen gäller.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Depåkrav</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken har utfärdat en generell dispens för valutainlänningar att från</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utlandet köpa utländska aktier på villkor att aktierna läggs i depå hos</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section63> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section64> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>valutabank eller hos av riksbanken godkänd fondkommissionär. Banken     Prop. 1988/89; 142 eller fondkommissionären får i sin tur förvara aktierna i depå i utlandet. Vid köp av aktier som representerar en direkt investering gäller depåkra­vet endast i fråga om fysiska personer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med atl aktier läggs i depå hos valutabank eller hos av riksbanken godkänd fondkommissionär jämställs att innehavare av aktier i ett konto-baserat aktiesystem låter valutabank eller fondkommissionär tillse alt aktierna inte kan disponeras ulan bankens eller fondkommissionärens medverkan. Vad som sägs om utländska aktier gäller även andelar i ut­ländsk aktiefond som placerar minst 75 % av sina tillgångar i aktier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutabank och fondkommissionär är skyldig atl på begäran av riksban­ken lämna uppgift om depåns innehåll och depåns marknadsvärde vid senaste årsskifte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktier som förvaras i depå hos valutabank eller fondkommissionär får säljas till utlandet genom valutabank eller fondkommissionär. Aktierna får också på samma sätt överlåtas till valutainlänning varvid aktierna alltjämt skall förvaras i depå hos valutabank eller fondkommissionär. Vid försälj­ning av aktier som tillhör en emigrant skall försäljningslikviden gott-skrivas emigranten genom insättning på ett spärrat konto.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konton i utlandet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En valutainlänning får enligt 5 § valutaförordningen inte utan riksbankens medgivande öppna konto i utlandet eller göra transaktioner över sådant konto i andra än i riksbankens föreskrifter särskilt angivna fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt riksbankens föreskrifter får valutainlänning begagna sig av konto i utländsk bank för bl.a. sådana betalningar som får ske under vistelse utomlands samt för betalning av drifts- och underhållskostnader för bo­stad för eget bruk i utlandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken lämnar normalt tillstånd till exportör för uppsamling av exportlikvider för vidareföring lill Sverige. Även en importör kan under vissa förutsättningar få tillstånd att erlägga betalning av importlikvider från ett eget konto i utländsk bank. En entreprenör kan likaså få begagna sig av sådant konto för underlättande av lokala utbetalningar i samband med enlreprenadarbele i utlandet. Detsamma gäller företag som med riksbankens tillstånd driver verksamhet genom filial i utlandet. Även researrangörer får normaU tillstånd till eget konto i utlandet för uppsam­ling av ett stort antal smärre kundlikvider för vidareföring till Sverige samt för verkställande av lokala utbetalningar i samband med rörelsen i utlan­det.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utländska försäkringar</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutaförordningens utförselförbud gäller i princip även i fråga om betal­<br> ning av försäkringspremier. Av anvisningarna till 3 och 10 a § § valutaför­<br> ordningen kompletterade med riksbankens föreskrifter framgår emellertid<br> att som löpande betalning anses bl.a. betalning av premier för annan<br> försäkring än livförsäkring. Detsamma gäller betalning av premie, som</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section65> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section66> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte är av engångsnatur, för livförsäkring vartill i detta sammmanhang Prop. 1988/89:142 även hänförs pensionsförsäkringar av olika slag innehållande ålders-, fa­milje- eller sjukpensionsförmåner, dock får summan av de livförsäkrings­premier valutainlänning har atl betala till utlandet för kalenderår inte översliga 3000 kr. Sådana premier som anses vara löpande betalningar är, som framgår av det som sagts tidigare, undantagna från betalningsförbu­den. Däremot skall även sådana betalningar ske via valutabank.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>3.3 Överväganden</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den uppföljning av utlandstransaktioner som sker i dag för att en tillfreds­ställande skattekontroll skall uppnås grundar sig i mångt och mycket på att betalningarna till och från utlandet kanaliseras genom valutabankerna. Därigenom är det möjligt att följa betalningsströmmarna. Hos valutaban­kerna finns uppgifter om betalningarna, och valutabankerna lämnar upp­gifter vidare till riksbanken som behöver dem för sin statistik över betal­ningsflödet och för valutakontroll. De till riksbanken lämnade uppgifterna kan när del behövs göras tillgängliga för skattemyndigheterna. Delta följer av 46 § taxeringslagen (1956:623), TL.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken har under hand uppgett atl någon förändring av gällande betalningssystem för utlandsbetalningar inte är planerad för den tid som den nu aktuella förlängningen av valutaregleringen avser, dvs. tiden fram till halvårsskiftet 1990. De grundläggande förutsättningarna för nuvarande kontrollmöjligheter, bl.a. att uppgifter som i enskilda fall är av stor bety­delse för taxeringen kan inhämtas från riksbanken, kommer därmed inte att rubbas. Enligt min mening finns det därför inte anledning att för den närmaste framtiden förorda annat än kompletteringar till rådande ord­ning, kompletteringar som föranleds av de avregleringar i materiellt hänse­ende som gjorts dels tidigare i år, dels kan komma att göras inom kort. Närmare överväganden om frågorna rörande skattekontroll i syfte att få lill stånd en god lösning i ett längre perspektiv bör emellertid göras. Det finns därför anledning att återkomma i frågan i anslutning lill all valuta­lagsliftningen avskaffas i sin helhet såsom instrument för den ekonomiska politiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På några områden finns det som jag antytt anledning att redan nu företa åtgärder så att skattemyndigheternas behov av att i vissa fall kunna få insyn i transaktioner med utlandet av betydelse för beskattningen tillgodo­ses. Della bör ske inom ramen för nuvarande system. Bl.a. bör man beträffande en del transaktioner bygga ut nuvarande ordning med kon­trolluppgifter från tredje man.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De områden som det enligt min mening finns skäl att nu uppmärksam­ma särskilt avser transaktioner med utländska aktier och andra värdepap­per, placering av medel på konton eller annan räkning eller i andra till­gångar i utlandet saml betalning av premie på pensions- och kapitalförsäk­ringar i utlandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad först gäller utländska aktier är det sedan januari i år helt fritt för<br> valutainlänningar att från utlandet köpa utländska aktier. Det formkravet<br> har dock uppställts att aktierna skall läggas i särskild depå hos valutabank</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section67> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section68> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller av riksbanken godkänd fondkommissionär. Banken eller fondkom- Prop. 1988/89:142 missionären får i sin lur förvara aktierna i depå i utlandet. Kravet på depåförvaring för bl. a. med sig att skattemyndigheterna kan förses med uppgifter om utbetalda utdelningar på samma sätt som sker beträffande utdelning på aktier som är registrerade hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC). Ett motsvarande depåkrav kommer, enligt vad jag har inhämtat, riksbanken att ställa upp när banken lättar på nuvarande restrik­tioner rörande förvärv av utländska räntebärande värdepapper. Med krav på förvaring i depå behöver skatlekontrollinlresset endast riktas mot att få lill stånd ett uppgiftslämnande som svarar mot det som gäller för inhems­ka värdepapper. Denna fråga återkommer jag till.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna till placering av medel på räntebärande konto eller räk­ning i utländsk bank eller liknande institut är för närvarande kraftigt begränsade. Riksbanken har förutskickat atl begränsningarna kommer att mjukas upp så atl räntebärande konto i utländsk valuta får öppnas i svensk bank. Däremot avser man inte att för den närmaste tiden generellt tillåta att konto öppnas i utlandet. En förväntad och förbättrad möjlighet att i fråga om utländsk valuta öppna konto i svensk bank medför inte att några särskilda krav behöver ställas från skattekontrollsynpunkt. Kontona kom­mer att kunna behandlas på samma sätt som sedvanliga konton. Bl.a. kommer den uppgiftsskyldighet om ränta som är föreskriven i TL att omfatta också de nya kontona.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt riksbankens föreskrifter får en valutainlänning till utlandet betala premie på pensions- eller kapilalförsäkring med högst 3000 kr. per kalen­derår. I denna del finns det särskild anledning atl ta hänsyn till de materi­ella beskattningsreglerna, som bl.a. innebär att avdrag inte medges för premier på pensionsförsäkringar i utlandet. Frågan om en vidgad möjlig­het atl teckna försäkring i utlandet bör enligt min rhening vävas samman med bl. a. frågan om den mera övergripande utformningen av beskattning­en på försäkringssidan. Den senare frågan är för närvarande föremål för överväganden inom utredningen (Fi 1987:07) om reformerad inkomstbe­skattning. Jag anser att man bör invänta resultatet av utredningens arbete. De gällande begränsningarna avseende premier på utländska försäkringar bör därför behållas i princip oförändrade ytterligare någon tid. Riksban­ken har också förklarat att några planer inte finns atl för närvarande upphäva nuvarande valutareslriktioner på delta område.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den inställning i olika frågor som också är av intresse för skattekontroll som riksbanken under hand har redovisat finns det, som jag tidigare sagt, inte anledning att nu företa några ingripande åtgärder som gäller just skattekontroll. På en del punkter bör dock nuvarande förfaran­deregler i TL byggas ut. Dessa kan även för den närmaste tiden till stor del vila på författningarna på valutaområdet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De förslag rörande kontrolluppgifter som jag lägger fram i det följande har företrädare för affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna ansett vara möjliga atl genomföra från teknisk utgångspunkt och inom snar framtid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>23</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section69> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section70> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.4 Närmare om kontrolluppgifter</span><span style='font-size:12.0pt;font-family: Verdana'>                       </span><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.1  Nuvarande regler</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 37 § TL och de närmast följande paragraferna finns bestämmelser om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för inkomst- och förmögenhetstaxeri ngen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt 37 § 1 mom. 4a skaU kontrolluppgift varje år utan anmaning lämnas av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>den som har utbetalat utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avslämningsbolag eller på vilket lagen om förenklad aktiehanlering är tillämplig,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>bank som förvarar tillgångarna i en aktiefond samt mottar inbetal­ningar och ombesörjer utbetalningar som avser fonden och som betalat ut utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken förs register över innehav av andelarna i fonden,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>den som har utbetalat utdelning från utländsk juridisk person om utdelningen utbetalats genom VPC:5 försorg och</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>aktiebolag som fåll tillstånd atl utöva aktiefondverksamhet och som förvaltar svensk aktiefond för vilken förs register över innehav av andelar­na i fonden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrolluppgiften skall i fråga om den som vid utdelningstillfället är berättigad att lyfta utdelning för egen del avse den utbetalda utdelningen. När del gäller fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person skall uppgiften även avse innehavet vid årets utgång.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrolluppgifter skall självmant lämnas varje år också om räntor. Bestämmelser om detta finns i 37 § 8 mom. TL. Uppgiftsskyldig är</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>VPC,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs­sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden och</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.<br> Kontrolluppgift skall lämnas i fråga om den som gottskrivits ränta eller</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till vilken ränta utbetalats (borgenär). Uppgift skall dock inte lämnas när borgenären är en bank, hypoleksinslitut eller försäkringsanstalt. Uppgift skall inte heller lämnas i fråga om aktiebolag, förening eller stiftelse som tilldelals organisationsnummer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrolluppgiften skall med vissa undantag avse den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären saml dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets ut­gång. Undantagen gäller bl. a. ränta som understiger 100 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om en obligatorisk uppgiftsskyldighet beträffande utdel­ningar och räntor finns dessutom i 43 § TL. Paragrafen gäller bl. a. utdel­ning från utländsk juridisk person samt sådan ränta på obligation, förlags­bevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning som har betalats ut mot avlämnande av kupong eller kvitto. Undantag har i båda</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fallen gjorts för utbetalningar av VPC.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>24</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section71> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section72> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I 39 § TL regleras skyldigheten att lämna kontrolluppgifter efter särskild anmaning om detta från skattemyndigheterna.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I paragrafens första moment 8 föreskrivs att den som bedrivit förmed­lingsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet är skyldig att i fråga om namngiven person lämna uppgift om ersättning eUer vederlag som förmedlats eller varom uppgift annars finns tillgänglig. I 39 § I mom. 9 TL finns dessutom en bestämmelse om handel med värdepapper. Den som har tillstånd alt driva fondkommissionärsrördse är skyldig att efter anma­ning lämna kontrolluppgift i fråga om en person som namngetls i anma-ningen. Skyldigheten avser sådana uppgifter som skall tas in i en avräk-ningsnola, dvs. kontrahenternas namn och adress, vilken dag avtalet in­gålts, det antal och de slag av fondpapper som omsatts, köpeskiUingen eller avtalat värde på de fondpapper som omsatts genom byte och vid bytet avtalad mellanskillnad och vem som upprättat notan.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den sist angivna bestämmelsen utvidgas genom en regel i 39 § 3 mom. TL som anger att föreskrivna uppgifter skall lämnas även i fråga om ej namngivna personer. Förutsättningen för detta är att anmaningen utfärdas av riksskatteverket eller av länsskallemyndighel efler bemyndigande av verket.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section73> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.2 överväganden och förslag</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utdelning på utländska aktier m. m.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom: 21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En valutabank eller fondkommissionär som förvarar utländska värdepapper i depå eller konloför sådana enligt valuta­bestämmelserna skall vara skyldig att utan anmaning lämna kon­trolluppgifter om ränta eller annan utdelning som hänför sig till värdepapperna. Skyldigheten skaU avse också innehavet vid årets utgång.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section74> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Vid den översyn av kontrolluppgiftsskyldigheten som nu görs i samband med pågående valutaavreglering bör, som jag tidigare nämnt, en utgångspunkt vara att kontrolluppgifter skall lämnas om transaktioner med utlandet i samma utsträckning som sådana uppgif­ter lämnas i fråga om transaktioner som görs inom Sverige.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare redogjort för föreligger enligt 37 § TL en obligatorisk uppgiflsskyldighet i fråga om utdelningar på svenska aktier och på sådana utländska aktier som är registrerade hos VPC. Även ränteutbetalningar från bl. a. banker är föremål för en obligatorisk uppgiftsskyldighet.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I januari i år beslutade riksbanksfullmäktige om ändringar i tillämp­ningsföreskrifterna till valutaförordningen. Ändringarna innebär atl en valutainlänning numera har en oinskränkt rätt att från utlandet köpa aktier på villkor all aktierna läggs i depå hos valutabank eller hos fond­kommissionär som godkänts av riksbanken.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den redan öppnade möjligheten att köpa utländska aktier bör kontrolluppgiftsskyldigheten i 37 § I mom. TL kompletteras så</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>25</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section75> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section76> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att även valutabank och fondkommissionär som förvarar utländska aktier i depå måste lämna uppgifter om utdelningar. Bestämmelsen bör omfatta också det fall då de utländska akliema endast konloförs hos valutabanken eller fondkommissionären. För att bl. a. underlätta granskningen vid för­mögenhetstaxeringen bör uppgifter också lämnas om innehavet vid årets utgång. På motsvarande sätt bör uppgifter lämnas även i fråga om andra utländska värdepapper än aktier.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen bör införas i en ny punkt, 4 b, i 37 § I mom. I konsekvens härmed bör en justering göras i 43 § TL så att den generella uppgiftsskyl­digheten enligt den paragrafen om utdelning från en utländsk juridisk person och om utbetalning av ränta mot kupong e.d. inte längre kommer att omfatta det speciella fallet att utdelningen eUer räntan avser värdepap­per som förvaras i depå enligt riksbankens bestämmelser i ämnet. En komplettering bör vidare göras i 7 § skatteregisterlagen (1980:343), varige­nom kontroUen av uppgiftema om utdelning och ränta avseende värde­papperna i depå kan hanteras på samma sätt som andra kontrolluppgifter enligt 37 § om utdelningar och ränta.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section77> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betalningar till och från utlandet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom: 21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Valutabank skall ulan anmaning lämna kontrolluppgift på betalning som fysisk person gör till eller får från utlandet om betalningen överstiger 25000 kr. Kontrolluppgiften skall avse dels summan av utbetalningarna, dds summan av inbetalningama.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section78> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: När det gäller fysiska personer utgör kontrol­luppgifter från tredje man i allmänhet det huvudsakliga underlaget för taxeringskontrollen. Utlandstransaktioner föranleder emellertid sällan kontrolluppgifter. Utländska rättssubjekt kan ju normalt inte åläggas nå­gon skyldighet genom svensk lagstiftning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av naturliga skäl är alltså skattemyndigheternas möjligheter att få fram kontrollmaterial om en skattskyldigs mellanhavanden med någon i utlan­det inte lika goda som i fråga om rent inhemska förhållanden. Ett steg i riktning mot atl jämna ut olikheterna är att införa en skyldighet för valulabankerna att självmant lämna kontrolluppgifter om betalningar -över viss beloppsgräns — som de förmedlar till och från utlandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En sådan uppgiftsskyldighet borde i och för sig endast avse betalnings­uppdrag som är av direkt betydelse för beskattningen. Detta skulle bl. a. fömtsätta att valutabankerna gör ett urval bland sina uppgifter om betal­ningarna. Vidare skulle bankernas uppdragsgivare behöva åläggas att liU bankerna lämna andra uppgifter än som lämnas i dag.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En mera tilltalande lösning för den närmaste tiden är enligt min mening att ansluta till det befintliga uppgiftssystemet rörande betalningar till och från utlandet. Valutabankema lämnar sålunda redan i dag ett flertal upp­gifter om utlandsbetalningar till riksbanken för statistikändamål. Det sker inom ramen för det s. k. BOK-systemet. Uppgifterna som lämnas i BOK-</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>26</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section79> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section80> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>systemet innehåller bl. a. information om vilken typ av betalningar det rör sig om, valuta, avsändare och mottagare. Sådana uppgifter lämnas för när­varande för betalningar överstigande 25000 kr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i BOK-systemel bör valulabankerna bli skyldiga att utan anmaning lämna uppgifter om betalningar överstigande 25 000 kr. Av praktiska skäl bör skyldigheten avse enbart fysiska personers betalningar. Dessutom kan skyldigheten begränsas till upplysningar om storleken av betalningarna. Uppgifter behöver alltså inte lämnas om vad betalningarna avser. Därigenom kommer den nya uppgiftsskyldigheten att medföra att endast smärre ändringar behöver göras i valulabankernas nuvarande ruti­ner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Milt förslag föranleder att en ny bestämmelse bör införas i 37 § I mom. TL. Den bör där tas in som en ny punkt, 4c.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det bör nämnas att mitt förslag bör något förbättra möjligheterna för skattemyndigheterna atl få kännedom om enskilda personers köp av andra utländska företag än aktiebolag. Jag tänker då på alt ett i utlandet beläget förvallningsbolag som ägs av en svensk fysisk person under vissa fömtsätt­ningar kan beskattas här såsom en svensk ekonomisk förening. Detta anges i 3§ tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Förutsätt­ningarna härför är att den verkliga ledningen för det utländska företaget utövas i Sverige, all förelaget huvudsakligen ägs av svenska fysiska perso­ner och att företagets verksamhet väsentligen beslår av handel med eller förvaltning av värdepapper.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag vill påpeka att den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten utgör ett komplement till skattemyndigheternas möjligheter enligt 46 § TL att på begäran få sådana uppgifter från riksbanken som behövs för taxeringen. Med stöd av den paragrafen kan skattemyndigheterna sålunda inhämta uppgifter som enligt riksbankens regler har tillförts det nyss nämnda BOK-systemet, t.ex. uppgifter om ett företags direktinvesteringar i utlandet. Systemet innehåller för närvarande uppgifter om betalningar som överstiger 25000 kr. Enligt vad jag har erfarit avser riksbanken att behålla BOK-systemet under den tidsperiod som nu diskuterats. Med hänsyn till den kontrollmöjlighet som därmed finns saknas det enligt min meninganledning att i det här sammanhanget närmare överväga någon annan liknande form för kontroll av företags eller andra juridiska personers utlandstransak­tioner.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section81> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section82> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Försäljning av utländska värdepapper</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Valutabank och fondkommissionär som förvarar ut­ländska aktier eller andra utländska värdepapper i depå skall efter anmaning lämna uppgifter om det antal och slag av värdepapper som avyttrats under året samt det erhållna beloppet dels i fråga om en viss namngiven person, dels i fråga om i förväg ej bestämda personer.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>27</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section83> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section84> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I min redovisning av nuvarande regler om Prop. 1988/89:142 uppgiftsskyldighel nämnde jag all den som har tillstånd att driva fond­kommissionsrördse är skyldig att efter anmaning lämna kontrolluppgif­ter om avyttringar av värdepapper. Bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 april 1987, infördes för att förstärka kontrollmöjligheterna beträf­fande värdepappersförsäljningar (se prop. 1986/87:78). Dessförinnan kunde en skaltskyldig korttidsspekulera i aktier och andra värdepapper och underlåta att redovisa vinslen till beskattning utan någon egentlig risk för att skatteundandragandet skulle upptäckas. Däremot fanns det även tidigare viss möjlighet att kontrollera eventuella avyttringar i t. ex. det fall då en skallskyldig erhållit utdelning och det medfört att en kontrolluppgift lämnats om utdelningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom det, som jag tidigare sagt, beträffande kontrollmöjligheterna i så stor utsträckning som möjligt bör finnas en överensstämmelse mellan inkomster inom landet och inkomster från utlandet, bör en uppgiftsskyl­dighet införas i fråga om avyttringar av depåförvarade utländska värde­papper. Denna bör motsvara den skyldighet som numera finns för fond-kommissionärers handel med svenska värdepapper. Förslaget medför änd­ringar i 39 § 1 mom. och 3 mom. TL.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>4 Upprättade författningsförslag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i taxeringslagen (1956:623),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i skatteregisteriagen (1980:343),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om tillämpning av valutalagen (1939:350),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>förordning om fortsatt gihighet av valulaförordningen (1959:264). Lagrådets yttrande har inhämtats beträffande förslaget vid 1. Det vid 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>angivna lagförslaget hör inte tiU lagrådets granskningsområde enligt 8 kap. 18 § regeringsformen. Förslagen avseende valutaförfattningama är av så­dan beskaffenhet alt lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>5 Författningskommentarer</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget tiU lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37 § I mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I momentet föreslås atl två nya punkter, 4 b och 4 c, införs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 punkten 4 b ges bestämmelser om en obligatorisk kontrolluppgiftsskyl­dighet för valutabank och fondkommissionär avseende utdelning och rän­ta samt innehavet vid årets utgång av utländska aktier och andra utländska värdepapper som förvaras i depå enligt särskilda bestämmelser om detta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiflsskyldigheten omfattar sålunda valutabanker och fondkommis-<br> sionärer. Med valutabank förstås sådan bank som efter riksbankens be-</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section85> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section86> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>myndigande får driva handel med utländska betalningsmedel, fordringar     Prop. 1988/89:142 m. m. Detsamma gäller i fråga om postverket, jfr 2 § valutalagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med värdepapper avses detsamma som i riksbankens föreskrifter om tillämpning av valutaförordningen. Som värdepapper betraktas enligt des­sa aktier, lottbrev och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer och andra skuldebrev, vilka utfärdals för särskilda delar av skuldbelopp och uppenbarligen är avsedda för den allmänna rörelsen. Hit hör även hand­lingar genom vilka någon får förfoganderätt över värdepapper (certifikat). Som värdepapper räknas också andel i aktiefond, interimsbevis, delbevis samt teckningsrättsbevis.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbankens nämnda föreskrifter är dessutom de särskilda bestämmel­ser om depåförvaring och kontoföring som åsyftas under rubriken Upp­giftsskyldig med avseende på punkt 4 b. 1 punkten 4 c föreskrivs en obligatorisk skyldighet för valutabank atl lämna kontrolluppgift på fysiska personers betalningar till eller erhållna betalningar från utlandet. En förut­sättning är dock atl betalningen överstiger 25 000 kr. Valutabanken skall lämna uppgift om det sammanlagda beloppet av dels betalningar till, dels betalningar från utlandet under året.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §2 mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I momentets elfte stycke föreskrivs att även de nya kontrolluppgifterna enligt 37 § I mom. 4b och 4c skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Det anges dessutom all särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37 § 5 mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär en skyldighet för den som har att lämna uppgift enligt 37 § I mom. 4b och 4c att tillställa även den skatlskyldige ett meddelande med motsvarande innehåll som det som finns i kontrolluppgiften i enlighet med vad som gäller för ett flertal andra kontrolluppgifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 § 1 mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 momentet har införts en ny punkt tio. Den nuvarande punkten tio skall betecknas punkt elva.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I den nya punkten tio föreslås atl valutabank och fondkommissionär som konloför eller förvarar utländska aktier eller andra utländska värde­papper i depå enligt särskilda bestämmelser om det efler anmaning skall lämna kontrolluppgift om det antal och det slag av aktier som avyttrats under året samt det erhållna beloppet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39 § 3 mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett tillägg till nuvarande lydelse av momentet föreslås så atl den möjlighet<br> som i dag finns att hos fondkommissionär med stickprov e.d. av företagna<br> värdepappersförsäljningar möjliggöra kontroll av att uppkomna realisa-</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section87> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section88> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lionsvinsler redovisats till beskattning också kan göras på uppkomna     Prop. 1988/89:142 realisationsvinster av sådana utländska aktier eller andra utländska värde­papper som avses i 39 § I mom. 10 TL.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>43 § 1 mom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett tillägg till nuvarande lydelse föreslås så atl bestämmelserna i momentet inte kommer alt omfatta utdelning och ränta i fråga om sådana utländska aktier eller andra utländska värdepapper som avses i 37 § 1 mom. 4 b TL, dvs. sådana som förvaras i depå enligt särskilda bestämmelser om det.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen behandlar vilka uppgifter det centrala skatteregistret får inne­hålla. I punkt tolv föreslås ett tillägg så att de uppgifter som skaU lämnas i form av kontrolluppgifter enligt den föreslagna ändringen i 37 § I mom. TL också får föras in i centrala skatteregistret.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>6 Hemställan</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dds föreslår riksdagen att anta förslagen till</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i taxeringslagen (1956:623),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom tillämpning av valutalagen (1939:350),</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av ett inom finansdeparte­mentet upprättat förslag till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>7 Beslut</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksd,ägen vad föredraganden anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>30</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section89> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section90> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>LAGRÅDET</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                                                    </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-03-30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande: justitierådet Nils Mannerfell, justitierådet Bertil Freyschuss, regeringsrådet Åke Bouvin.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1989 har regering­en på hemställan av statsrådet Engström beslutat inhämta lagrådets yttran­de över förslägtill lagom ändringi taxeringslagen (1956:623).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars Svensson'.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet lämnar förslaget ulan erinran.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>31</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section91> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section92> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sveriges riksbank</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>1989-01-19    Prop. 1988/89:142</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Till Finansdepartementet</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt; font-family:Verdana'>1 Sammanfattning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige i riksbanken uttalar sig i denna skrivelse för att valutaregle­ringen i allt väsentligt bör avvecklas men att möjligheten till reglering bör behållas i beredskapssyfle. Fullmäktige föreslår likväl att förordnande ges om fortsatt valutareglering till och med den 30 juni 1990. Tiden fram tiU dess skall användas för den fortsatta avvecklingen av valularegleringen och för att överväga och föreslå lösningar på de skattekontroll-, statistik­problem m. m. som valutaregleringens avskaffande medför.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt; font-family:Verdana'>2 Inledning</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutaregleringens regelsystem utgöres av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—       valutalagen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt vilken riksdagen kan ge regeringen fullmakt all utfärda valutareg­lerande föreskrifter;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—       valutaförordningen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varigenom regeringen tar dessa fullmakter i anspråk och ger mycket allmänna bestämmelser om all vissa transaktioner med utlandet kräver riksbankens tillstånd; samt</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>—    riksbankens tillämpningsföreskrifter till valulaförordningen, varige­<br> nom riksbanken ger materiella regler om vad som är medgivet.<br> FuUmakterna i valutalagen får under normala förhållanden tas i anspråk</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>endast för ell år i taget. Riksdagen har varje år tagit beslut om att förlänga deras giltighet för ytterligare ett år och samtidigt har regeringen satt valutaförordningen i kraft för samma tid. Dessa två författningar har i stort sett behållits oförändrade genom åren. De omfattande liberalisering­ar som skett särskilt under de senaste åren, och som redovisas i det följande, har alltså inte kommit lill uttryck i della yttre regelverk utan har skett genom ändringar i riksbankens tillämpningsföreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den senaste förlängningen av valularegleringen har skett genom lagen (1988:351) om tillämpning av valutalagen (1939:350). Där föreskrives att 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 samt 5 § 1 och 3 valulalagen skall tillämpas under tiden den Ijuli 1988 - 30 juni 1989.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare har genom förordningen (1988:352) om dels fortsall giltighet av valutaförordningen (1959:264), dels ändring i samma förordning föreskri­vits att valulaförordningen skall fortsätta atl gälla till utgången av juni 1989 och att 6 § skall ha ny lyddse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>32</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section93> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section94> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>3 Liberaliseringsarbetet och dess fortsättande</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>Bilaga 2 3.1 Hittills genomförda liberaliseringar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sitt remissyttrande 1986-04-17 över valutakommitténs betänkande (SOU 1985:52) angav fullmäktige riktlinjerna för valularegleringens framtida användning. Fullmäktige fastlade därvid att en gradvis men beslutsam avveckling av valutaregleringen borde inledas redan samma år för att sedan fortsättas. Fullmäktige tillade: &quot;Endast de delar av regleringen som i dagens läge framstår som centrala för en framgångsrik penning- och valu­tapolitik skall undantas från den nu fömtsedda liberaliseringen. FuUmäk­tige finner det inte meningsfullt att i dag närmare ange under vilka förhål­landen dessa delar av regleringen kan avvecklas&quot;. Beträffande det omedel­bara liberaliseringsarbetet tillades att de viktigaste elementen därvidlag vore slopande av finansieringskravet vid direktinvesteringar samt upphä­vande av förbuden mot svenskars köp av utländska aktier och av fastighe­ter i utlandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liberaliseringsarbetet har nu pågått ett par år enligt de av fullmäktige sålunda angivna riktlinjerna. Bl. a. har följande åtgärder vidtagits. Upplå-ningskravel vid direkta investeringar i utlandet har avskaffats liksom även kravet på att sådana investeringar i princip skall ägas direkt från Sverige. Faslighetsinvesteringar i utlandet bedöms som direkta investeringar efter samma kriterier som tillämpas för andra branscher. Delegering till valuta­bankerna av godkännandet av direkta investeringar har skett i viss omfatt­ning. Vidare har reglerna för finansiell upplåning i utländsk valuta förenk­lats och minimilöptiden sänkts lill ett år. Även när det gäUer kommersiella krediter har förenklingar gjorts. Valutabankerna har fått rätt att ge krediter lill och utfärda garantier för utländsk verksamhet som inte behöver ha anknytning till Sverige. Detsamma gäller deras köp av utländska obligatio­ner. På värdepappersområdet har generell dispens utfärdats för försäljning av svenska börsnoterade och OTC-aktier tiU utlandet. Vidare har liberali­seringen av valutainlänningars placering i utländska aktier inletts genom atl tillstånd utfärdats mol avgift efter anbudsförfarande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige har vidare denna dag tagit beslul om ändringar i tillämp­ningsföreskrifterna till valulaförordningen som innebär följande ytterliga­re liberaliseringar och förenklingar:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Valutainlänning får oinskränkt rätt atl från utlandet köpa utländska aktier på villkor att aktierna inläggs i depå hos valutabank eller av riksbanken godkänd fondkommissionär.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Valutainlänning som är juridisk person får fritt förvärva utländsk fast egendom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Valutainlännings rätt all lill valulautlänning sälja svenska börsnoterade aktier och OTC-aktier utvidgas till atl gälla även icke börsnoterade aktier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Generell dispens utfärdas för såväl utgående som ingående direkta investeringar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I och med dagens beslut har fullmäktige fullföljt vad som enligt 1986 års remissyttrande skulle bli den första etappen i en successiv avreglering.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:374.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>33</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3    Riksdagen 1988/89. I saml Nr 142</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section95> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan är därmed om del finns anledning att nu gå vidare och avveckla    Prop. 1988/89; 142 även de delar av valutaregleringen som angetts som mera centrala för     Bilaga 2 penning- och valutapolitiken. Är del möjligt alt i dagens läge avstå från att reglera också sådana valutatransaklioner som främst styrs av ränior och valutakurser samt förväntningar om ändringr i dessa?</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>3.2 Fortsatt liberaliseringsarbete</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna av liberaliseringsprocessen har varit goda. Några omfat­tande utflöden har inte ägt rum och det har inte varit några svårigheter all uppnå balans i valutaflödena med generella kreditpolitiska åtgärder och variationer i kronans kurs inom bandbredden. Valutaregleringen har un­der senare år använts i en strävan att stödja en kreditpolilik som hållits stram för att dämpa inhemsk efterfrågan och inflation. Räntedifferensen i förhållande till utlandet har hållits varaktigt hög och periodvis mycket hög. En stor räntedifferens gör att allt fler blir intresserade att dra nytta av den relativt höga svenska räntenivån. Kanaler för detta utgörs av rätten för svenska företag att låna utomlands inte minst i form av kortfristig upplå­ning, som är fri inom vida gränser av hänsyn till internationella åtaganden att underlätta export- och importfinansiering. Från utlandet söker man också olika vägar att kunna placera lill svensk räntenivå. En väg atl göra detta är att köpa svenska kronor på termin och erhålla ett terminspåslag som svarar mol räntedifterensen. En väl fungerande terminsmarknad är en viktig grund för ell effekiivt handelsutbyte varför även på detta område lämnats stor frihet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ju längre en hög räntedifferens består desto större blir risken för att kapital söker sig via de vägar som står öppna och därmed reduceras effektiviteten i valutaregleringen. Detta är en generell erfarenhet som gäller kvantitativa regleringar. Ju hårdare de utnyttjas desto mindre effek­tiva blir de. Sofistikeringsgraden hos placerarna har ökat genom de finan­siella marknadernas utveckling. Denna utveckling påskyndas ytterligare genom alt regleringar skapar vinstpotentialer. Även om valutaregleringen idag bedöms ha vissa effekter som utgör ett stöd för den förda penningpoli­tiken, får man räkna med atl dessa effekter successivt reduceras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutaregleringen i kombination med att Sverige har flera stora interna­tionellt verksamma företag medför också att finansenheterna successivt flyttar utanför landet. Därigenom får dessa företag mycket stora möjlighe­ter alt genom motposilioner i utländska företag genomföra de transaktio­ner de önskar. Några effektiva metoder alt förhindra alt valutaregleringen på detta sätt succesivt urvattnas finns knappast utan stora administrativa ingrepp och kostnader i form av försämrad resursallokering och konkur­renskraft. Utvecklingen innebär att valularegleringen i allt större utsträck­ning blir ett hinder främst för mindre företag och privatpersoner medan storföretagen med de största finansiella potentialerna i praktiken får en allt större frihet i sina transaktioner. Det är också de stora företagen som främst drar nytta av de möjligheter till räntearbilrage som följer av stora räntedifferenser mot utlandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En bibehållen valutareglering slår också i konflikt med ambitionen att</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section96> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section97> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utforma regelsystem på del ekonomiska området i harmoni med utveck-     Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lingen inom europeiska gemenskapen, där internationaliseringsprocessen     Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pågår med slor kraft inte minst på det finansiella området. Strävandena att</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förverkliga den inre marknaden inom EG i början av 1990-talet innebär</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bl.a. att valutaregleringarna i medlemsländerna i stort sett slopas. Det</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vore olyckligt om Sverige skulle ställa sig vid sidan av denna utveckling.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det finns således anledning att ifrågasätta om valutaregleringen kan utgöra ett varaktigt effekiivt stöd för en kreditpolitik som är stram med hänsyn till inhemsk efterfrågan. Till detta kommer att den gynnar större företag på bekostnad av mindre förelag. Slutligen står en bibehållen valu­tareglering i konflikt med våra strävanden att närma oss EG.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekten på valutaflödena av en avreglering är mycket svår att uppskat­ta. Frihet för såväl in- som utgående transaktioner leder till motverkande flöden. Vid rådande räntedifferens måste det anses troligt att en avregle­ring som omfattar räntebärande papper medför ell nettoinflöde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storleken på valulainflödet beror på om del finns nära substitut till de kapitaltransaktioner som valutaregleringen vill förhindra. Valutautlän­ningars bankplaceringar i kronor i svensk bank får t. ex. i dag inte vara räntebärande, men det finns ett nära substitut till räntebärande kronkon-lon som är fullt tillåtet. Placeringar som ger en ränta motsvarande den svenska räntenivån kan erhållas genom att bankplaceringar i utländsk valuta kombineras med försäljning av utländsk valuta på termin mot svenska kronor. Eftersom terminssatsen svara mot skillnaden mellan den svenska och utländska räntenivån erhålls totalt en avkastning som svarar mot den svenska räntenivån. Detta utgör en förklaring till atl utlandet i maj 1988 förändrade sin terminsposition mot svensk bank med ca 10 miljarder när räntedifferensen ökade till följd av en uppdragning av den svenska räntenivån. Det bör dock observeras atl komplikationsgraden gör alt dessa transaktioner inte utgör perfekta substitut till placeringar på räntebärande kronkonton. Slutsatsen bör dock vara att, om förbudet mot räntegottgördse på kronkonton slopas, bör detta inte leda lill alltför stora valutainflöden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller valutautlänningars placeringar i svenska räntebärande värdepapper kan effekten bedömas bli större, eftersom det inte existerar så nära substitut och den svenska penningmarknaden är relativt likvid och välfungerande i elt internationellt perspektiv. Vid en liberalisering kan det således uppkomma relativt stora inflöden och/eller en press nedåt på räntenivån. En inte oväsentlig räntesänkning har dock redan ägt rum på obligationsmarknaden i avvaktan på fortsall avveckling av valutaregle­ringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valutainflödena kan tas om hand genom att valutareserven tillåts öka samt genom amorteringar på statens utlandslån. På penningmarknaden kan likvidiseringen motverkas t.ex. genom att riksbanken minskar sin utlåning till bankerna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En avreglering kommer dock att medföra en ökad känslighet för kortsik­<br> tiga förväntningsbetingade kapitalrörelser, vilka skulle öka ränteberoendet<br> mot utlandet. Läget är dock redan i dag utsatt till följd av svängningar i<br> korta utlandslån och terminsaffärer och vår penningpolitiska autonomi</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section98> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section99> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har successivt minskat. I den mån kortsiktiga flöden inte kan tolereras kan Prop. 1988/89:142 de mötas med kortsiktiga räntepoliliska åtgärder. En tillfällig uppgång i Bilaga 2 nivån för den korta räntan behöver inte ha några allvarliga realekonomi­ska effekter. Utvecklingen under 70- och 80-talet har också medfört att aktörerna på penning- och valutamarknaderna har en mer professionell bedömning av risker varför effektiviteten i de normala kredit- och valuta-politiska instrumenten ökat samtidigt som en ökad sofistikeringsgrad medför att deras beroende av valutaregleringen minskat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det förtjänar tilläggas att de omfattande stockarna av utlandslån med åtföljande stora löpande amorteringar tillsammans med möjligheterna att förskjuta betalningar i utrikeshandel medför att valutaregleringen inte längre utgör något påtagligt skydd mot valutautflöde i tider med valutaoro.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda vill fullmäktige för sin del ansluta sig till den i årets finansplan uttryckta uppfattningen att den pågående avveck­lingen av valutaregleringen bör fortsätta och att målet bör vara att avveck­la regleringen i dess helhet, så att valutalagstiftning därmed skulle behållas endast i beredskapssyfte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>4 Valutareglering som stöd för skattekontroll, Statistikinsamling och styrning av bankernas valutainnehav</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>4.1 Skattekontrollintresset</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den fortgående avvecklingen av valutaregleringen kompliceras av att den­na med riksdagens godkännande kommit att tas i anspråk också för andra syften. Valutaregleringen är sålunda av betydelse för skattekontrollen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första gången skaltekontrollintresset erkändes som ell självständigt mo­tiv för valutareglering var när finansutskottet år 1973 summerade huvud­motiven för regleringen och därvid, efter att ha angivit tre ekonomisk/poli­tiska motiv för regleringen, tillade att &quot;ett fjärde, mer speciellt motiv för valutaregleringen är slutligen atl man med dess hjälp kan förhindra eller försvåra skatteflykt&quot; (FiU 1973:26 sid 4). Denna valutaregleringens bety­delse för skattekontrollen kommer till uttryck på olika sätt; i första hand genom att valutainlänningar generellt ej medges göra portföljplaceringar i utlandet. För svensk skallemyndighet svårövervakade placeringar i utlan­det i form av kontobehållningar, lån m. m. uppkommer därför i princip ej under nuvarande valutareglering. Genom atl valutaregleringen tvingar alla betalningar mellan Sverige och utlandet att gå genom det svenska banksys­temet sker vidare en registrering av betalningarnas ändamål liksom av belopp, betalningskonlrahenler m.m. Detta material ligger i och för sig under stark sekretess men är på begäran tillgängligt för länsskattemyndig­het som vid taxeringsrevisioner och olika typer av efterkontroller kan begagna sig därav.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att skatteväsendet sålunda kan utnyttja valutaregleringsmaterial blir en<br> indirekt effekt av den övervakning av utlandsbelalningarna som valutareg­<br> leringen förutsätter. Men därutöver har i vissa fall reglerna direkt utfor-</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section100> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section101> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mats för att tillgodose skattekontrollintressen. Sålunda måste emigranter Prop. 1988/89:142 från Sverige styrka all de ej häftar i skatteskuld innan riksbanken med- Bilaga 2 delar dem tillstånd att utföra sitt kapital (prop. 1972:147, sid 49, SkU 1973:2 sid 13). Vidare har de generella dispenserna för valutainlänningars förvärv av utländska aktier utformats på så sätt atl förvärvade aktier måste läggas i depå hos valutabank eller av riksbanken godkänd fondkommis­sionär. Motivet härför är i första hand skatteväsendets intresse av att kunna kontroUera innehav och utdelningar även ifråga om utländska ak­tier.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen har i något fall även förekommit att man vid utformningen av skattelagsliftning förutsätter att valutareglering skall upprätthållas. När l.ex. vid 1986 års ändringar i lagen (1947:577) om statlig förmögenhets­skatt kapitalförsäkringar meddelade av utländska livförsäkringsanstalter undantogs från beskaltningsområdet motiverades della med att &quot;valuta-lagstiftningen medför begränsningar i möjligheterna för i Sverige bosatta personer att teckna försäkringar i utlandet&quot;. Departementschefen ansåg sig därför kunna anta att &quot;ell sådant undantagande inte (borde) medföra en överströmning av försäkringssparande till utländska bolag (prop 1986/87:61 sid 34).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På olika sätt har sålunda valutareglerings- och skattekontrollintressen sammanvävts. Detta innebär att om valutaregleringen ej längre anses behövlig som ekonomisk/politiskt instrument och därför dess regelverk försvinner, kommer — om inga andra åtgärder vidtas — en del av skatte-kontrollsyslemet att raseras. Frihet för kapitalöverföringar till utlandet innebär frihet att flytta pengar till utländska bankkonton och att köpa utländska värdepapper liksom fastigheter och andra objekt i utlandet. Kapital kommer sålunda att fritt kunna placeras utomlands med härav följande svårigheter för svensk skattemyndighet atl få insyn i placeringen och i härifrån härrörande avkastningar. Vidare kommer inom förmögen­hetsbeskattningen den förutsättningen från vilken reglerna om förmögen­hetsbeskattning av livförsäkringar utformats att brista vilket kan medföra att reglerna får ett annat utfall än vad som avsetts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskaffande av valutaregleringen medför sålunda skatlekontrollpro-blem genom den sammanlagda effekten av att svenska skattesubjekt då kommer alt hålla också utländska placeringar, som svårligen låter sig övervakas, och av art de överföringar som leder till sådana placeringar inte längre blir registrerade inom valutaregleringen och därigenom till­gängliga för svensk skattemyndighet. Det är viktigt alt finna en lösning på dessa problem så atl en fungerande skattekontroll kan upprätthållas även i framtiden. Fullmäktige förutsätter att dessa kontrollproblem skall så långt möjligt lösas utanför valutaregleringen genom erfoderliga kompletteringar av skattelagstiftningen eller på annal sätt. För att ge tid härför lär emeller­tid förordnande behöva meddelas om att valutalagens fullmakter skall tillämpas och valutaförordningen fortsätta att gälla under ytterligare ett år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige vill understryka att avvecklingen av valutareslriktionerna kan liksom hittills fortgå, utan hinder av alt valutaförordningen sålunda förblir i kraft. Målet skall vara atl i allt väsentligt avveckla valutareglering-</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section102> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section103> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en före den 30 juni 1990. Detta sker genom att riksbankens tillämpnings-     Prop. 1988/89:142<br> föreskrifter lill valutaförordningen ändras.</span><span style='font-family: Verdana'>                            </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>4.2 Statistikintresset</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också metoden för framställning av den svenska betalningsbalansstatisti­ken är sammankopplad med valutaregleringen genom att statistikfångsten är baserad på valutabankernas registrering av betalningar till och från Sverige. Systemet är heltäckande. Detta blir möjligt genom att valutaför­ordningen kräver att alla betalningar mellan Sverige och utlandet går via valutabank. Denna teknik för statislikfångsten har redovisats för riksda­gen och därVid jämförts med ett statistiksystem byggt på företagsenkäter. Riksdagen har därvid funnit att stalistikfångst genom banksystemet ger en snabbare rapportering och har därför sett det &quot;som en fördel att betal-ningsbalansslatislik- och kontroUintressena (inom valutaregleringen) kan kopplas samman på ett praktiskt och totalt sett resursbesparande sätt&quot; (FiU 1985/86:11 sid 6).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om valutaförordningen upphävs innebär detta för den nuvarande pro­duktionen av belalningsbalansslatistiken för det första all betalningar kommer att gå vid sidan av det svenska banksystemet, varigenom nuva­rande statistik ej längre blir heltäckande, och för det andra att det ej längre kommer att finnas formella fömtsättningar för att från bankerna fordra in uppgifter över de genom banksystemet verkställda betalningarna. När nuvarande slatistiksystem sålunda ej längre blir heltäckande och inte heller kan motiveras av att valutaregleringen i viss utsträckning behöver samma uppgifter för sin kontrollfunktion är dess fördelar ej längre lika framträdande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om hur belalningsbalansslatistiken skall tas fram när utlandsbe­talningar ej längre behöver gå genom banksystemet, bör därför ytterligare övervägas. För att bereda tid härför föreslås att det på nuvarande valuta­författningar baserade systemet får fortsätta att gälla till den 30 juni 1990. Delta innebär förlängning av nu gällande fullmakter i valulalagen och av gällande valutaförordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt; font-family:Verdana'>4.3 Bankernas valutaexponering m. m.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De banker, som är valutabanker, åläggs genom de på valutaregleringen baserade valutahandelstillstånden och härtill hörande föreskrifter vissa begränsningar i valutahandeln och innehavet av valuta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett syfte med dessa föreskrifter är att se till att bankernas risktagande slår i rimlig proportion till deras kapitalbas och att de har kapicitel att bedöma de risker som valutahandeln innebär. Arbetet i dessa tillsynsfrå­gor sker i nära samarbete med bankinspektionen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell annal syfte med föreskrifterna rörande valutainnehavet är rent valu­<br> tapoliliskl. Om t.ex. bankerna kraftigt ökar sitt valulainnehav i en period<br> med omfattande valutaulflöde kan riksbanken genom alt reducera limiter­<br> na för bankernas valutainnehav tvinga dem att växla in valuta. Därmed<br> skapas ett inflöde vilket förstärker valutareserven. Limiterna utför således</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section104> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section105> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett valutapoliliskl instrument vilket i extremsiluationer kan användas för     Prop. 1988/89:142 att understödja andra penning- och valutapolitiska åtgärder. För att få     Bilaga 2 avsedd effekt måste åtgärderna kunna genomföras smidigt och utan publi­citet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid avveckling av valutaregleringen måste rättsligt stöd för en fortsatt reglering av bankernas valutapositioner och tillsyn från riksbanken över bankerna och över den svenska valutamarknaden beredas på annat sätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>5 Förslag och hemställan</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige har med de i dag beslutade ändringarna i riksbankens tillämp­ningsföreskrifter till valutaförordningen slutfört den första etappen av den avveckling av valularegleringen som fullmäktige tillkännagav i 1986 års remissyttrande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom fullmäktige utvecklat i föregående avsnitt finns skäl som talar för att i allt väsentligt avveckla återstående delar av valutaregleringen. I enlig­het härmed avser fullmäktige atl avskaffa också de valutarestriktioner som brukat betecknas som regleringens &quot;hårda kärna&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom påvisats har emellertid valutaregleringen under de senaste decen­nierna kommit atl motiveras också av skattekonlrollhänsyn. Valutalag­stiftningen utgör även den legala basen för statislikfångsten för belalnings­balansslatistiken och för övervakning av bankernas valutaställning. Full­mäktige anser att dessa sekundära av riksdagen sanktionerade motiv för valutareglering utgör skäl för att valutalagens fullmakter skall kunna tillämpas och valutaförordningen förlängas ytterligare ett år. Genom att valutaregleringens yttre regelverk sålunda behålles, kan skattekontroll-, statistik- och övervakningsintressena tillvaratas genom olika på valutaför­ordningen baserade föreskrifter och villkor. Samtidigt vinnes lid för att åstadkomma det rättsliga stöd som gör det möjligt alt även i framtiden tillvarata dessa intressen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa att regeringen måtte</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels föreslå riksdagen atl antaga lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4 — 8 samt 5 § I och 3 valulalagen att gälla under tiden den 1 juli 1989 - 30juni 1990, dels förordna om fortsatt giltighet av valulaförordningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På Fullmäktiges vägnar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Erik Åsbrink</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inger Kindgren</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section106> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section107> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size: 14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt; font-family:Verdana'>fullmäktiges i Sveriges riksbank framställning om        Bilaga 3 förlängning av valutaregleringen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige i riksgäldskontoret:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De av riksgäldskontoret, bostadsinstituten m. fl. emitterade räntebärande lånen utgörs uteslutande av löpande skuldebrev, innehavarskuldebrev el­ler orderskuldebrev. De praktiska problem och risker med fysisk transport av värdepapper som f. n. finns har föranlett att riksgäldskonloret, riksban­ken, andra banker m. fl. har beslutat utveckla ett ADB-baserat system för värdepapperslös hantering. Detta skall ombesörjas av Penningmarknads-Centralen PmC AB (PmC).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En avreglering innebärande generell rätt till utförsel av t.ex. stats­skuldväxlar och riksobligationer skuUe kunna leda till att dessa instmment hanteras på utländska värdepappersmarknader. Ett flertal negativa effek­ter skulle kunna uppstå till följd av detta. För det första skulle stora volymer löpande skuldebrev på de utländska marknaderna kunna leda till skatlekontrollproblem för respektive lands myndigheter. För det andra skulle betydande låneadministrativa investeringar krävas för bl.a. riks­gäldskontorets del. För det tredje skulle en övergång tiU kontobaserad hantering av räntebärande tillgångar avsevärt försvåras om värdepapper fördes ul ur landet. Mot bakgmnd av den tämligen näraliggande starten för PmCs värdepappershantering skulle detta vara olyckligt. Enligt fullmäkti­ges mening bör därför ett generellt krav finnas innebärande att man inte tillåter atl på den svenska marknaden emitterade löpande skuldebrev får lämna landet. I stäUet bör dessa skuldebrev förvaras i depå hos svensk bank eller fondkommissionär för utländska investerares räkning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I övrigt tillstyrker fuUmäktige bifall till framställningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot remissens lydelse reserverade sig Tage Sundkvist och Lars De Geer, vilka anförde följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot;I skrivelsen från fullmäktige i Sveriges Riksbank föreslås, att nuvaran­de valutaförordning skall förlängas till 1990-06-30. Tiden tills dess har ansetts nödvändig för att överväga och föreslå lösningar på skattekontroll-syslem, slatistikproblem och övriga administrativa detaljer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet och centerpartiet anser att valutaförordningen inte skall förlängas längre än till och med 1989-12-31.1 god tid före denna tidpunkt bör återstående avregleringar kunna vara genomförda, och skattekontroll­system upplagda. Vare sig skattekontroll eller statistik torde vara av större värde om den endast avser del av ett kalenderår, när deklaranterna ju i alla fall endast lämnar uppgifter för elt helt år.&quot;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även Knut Wachtmeister reserverade sig enligt följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot;Jag ställer mig i huvudsak bakom RiksbanksfuUmäkliges skrivelse till Finansdepartementet angående avveckling av valutaregleringen. Jag biträ­der dock inte förslaget att valutaregleringen likväl bör förlängas till den 30 juni 1990. De anförda skälen, huvudsakligen skattekontroll och statistik-problem, torde enligt min uppfattning inte vara så svårlösta att de motive­rar ell års förlängning av valutaregleringen.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>40</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section108> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section109> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag reserverar mig afltså lill förmån fören avveckfing redan den 30 juni     Prop. 1988/89:142<br> 1989.&quot;</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                         </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen har ingen erinran mot de förslag som fullmäktige i riksbanken redovisat i skrivelsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>LO:</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO instämmer i fullmäktiges hemstäUan, som dels gäller lag om tillämp­ning av 2 § första stycket 1, 2 och 4 — 8 samt 5 § I och 3 valutalagen att gälla undertiden den 1 juli 1989 - 30juni 1990, och dels förordnande om fortsatt giltighet av valutaförordningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO delar däremot inte fullmäktiges uppfattning atl målet skall vara atl i aUt väsentligt avveckla valutaregleringen före den 30juni 1990. Fullmäkti­ge meddelar atl man avser alt avskaffa också de valutarestriktioner som brukat betecknas som regleringens &quot;hårda kärna&quot;. LOs inställning gmndas på en annan syn på ansvaret för den ekonomiska politiken, på kapitalrörel­sernas sammanhang med stabiliseringssträvandena och på tidtabellen för fortsatta liberaliseringsåtgärder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter på ansvaret för den ekonomiska politiken</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO slår fast vid den syn som angavs i yttrande 1986 över statsskuldspoliti­ska kommitténs betänkande. Där anfördes att ansvaret för den ekonomis­ka politiken inte kan delas, utan del faller helt på regeringen. Riksdagens traditionella roll som formell huvudman för riksbanken får inte inverka på denna ansvarsfördelning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När del nu gäller all överväga om och i så fall när en nära nog fullständig liberalisering av valutatransaktionerna skall kunna ske kommer stabilise­ringspolitikens krav direkt i blickpunklen. LO delar uppfattningen atl en avreglering i princip är önskvärd. Fömtsättningama för en avreglering måste dock vara atl möjligheter bevaras atl föra en ekonomisk politik med hög prioritering av den fulla sysselsättningen, samtidigt som rimlig prissta-bililet och yttre balans uppnås. Riksbanksfullmäktige har som LO ser det inte analyserat om dessa fömtsättningar föreligger eller — rättare sagt — inte bedömt i vad slags situationer nämnda fömtsätlningar riskerar att ryckas undan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den svenska ekonomins funktionssätt och den existerande styrkan i<br> internationell konkurrens avgör i hög grad om nämnda risker är små.<br> Exempelvis kan en ökning av konkurrensgraden på marknaden, tillbaka­<br> pressning av monopolistiska tendenser och förstärkt incitament till metod-<br> och branschrationaliseringar öka utsikterna till gynnsammare produktivi­<br> tetsutveckling. Möjligheter finns genom omläggning av exempelvis jord-</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section110> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section111> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bruks- och livsmedelspolitiken. Men det är omvittnat att konkurrensbe-     Prop. 1988/89:142<br> gränsningar är ett problem i nästan varje sektor.</span><span style='font-family: Verdana'>                  </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också arbetsmarknaden och förhandlingssystemet spelar en roll i sam­manhanget för att ange utrymmet för en lyckosam stabilisering. LO utgår från att regeringen vill undvika att kostnadsanpassning till omvärldens tendenser måste framtvingas genom ett överskottsutbud på arbetsmarkna­den, arbetslöshet och även i övrigt lågt kapacitetsutnyttjande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 samband med övervägandena och planeringen för Sveriges medverkan i den europeiska integrationen ställs möjligheter till starkare konkurrens och höjd rationaliseringstakt i utsikt. Detta gäller både Sverige och övriga deltagande länder. Avgörande för resonemanget här är att möjligheterna att bedriva en framgångsrik ekonomisk politik med speciell målpriorite­ring kan öka.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En inte oväsentlig faktor som påverkar utrymmet för optimal stabilise­ring är graden av full sysselsättning i omvärlden, framför allt i Europa. En utveckling mot fuU sysselsättning inom EG kommer i bästa fafl all kräva ytterligare några år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanksfullmäktige har i skrivelsen inte analyserat hur möjligheterna att bedriva en makro-ekonomisk politik av ovan nämnt slag påverkas av en nära nog fullständig frigörelse for kapitalrörelserna. Man har nöjt sig med att diskutera hur valutaflödena på kort sikt, dvs. under en övergångs­lid då transaktionsmönstret och aktörernas portföljer ändras, kommer atl utvecklas. Vidare analyserar man möjligheterna, mol bakgmnd av hittills gjorda erfarenheter, att försvara växelkursen och valutareserven vid ökad flukluationsbenägenhet för valutaflödena vid en avreglering.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO efteriyser en analys av faktorer som på lång sikt kan påverka ekono­mins inflationsbenägenhet och dess förmåga att reagera på tillväxtstimu­lanser. Kan betingelser skapas för en effektivare stabilisering och målupp­fyllelse i övrigt? När kan sådana förhållanden realiseras? När sådana faktorer tillkommit kan riskerna med en fullständig kapitalrörelsefrihet bli små. Den tillhörande växelkurs- och räntestabiliteten ger fördelar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO drar slutsatsen alt tidtabellen för valutaliberaliseringen måste ut­sträckas ytterligare något eller några år i avvaktan på ytterligare stmktur-förbätlringar, bla ökning av konkurrenselementet i svenskt näringsliv m.m.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det bör påpekas att vår sannolika EG-anpassning under de kommande åren inte kräver avskaffande av valutaregleringens hårda kärna, i varje fall inte fullständigt samtidigt med EG. Den avreglering som fordras avser de transaktioner som knyter an till den gemensamma marknadens funktion, dvs. friheterna för varors och tjänsters rörlighet samt etablering av företag och därtill hörande kapitalröriighet. Transaktionsfrihet för banker och andra finansföretag tillhör också dessa krav. Tidsramen är slutet av 1992. LO utgår f. ö. från att avregleringen sker universellt i OECD-kodens anda och inte begränsas lill Europa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:377.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>42</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section112> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section113> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänsyn till skattekontroll, staiistikbehov m. m.</span><span style='font-family:Verdana'>                     </span><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO delar riksbanksfullmäktiges uppfattning att valulabestämmdser inte Bilaga 3 ska ha en stöd- eller kontrollfunktion för annan lagstiftning, t.ex. skatte­regler och rörande ekonomiska brott. Det har varit fallet hittills. Belal-ningsbalansstatistiken har vidare grundats på tillståndskrav o dyl. Då det gäller att upphäva denna sammanvävnad förutsätter fullmäktige all skatte­kontrollproblemen så långt möjligt ska lösas genom kompletteringar av skattelagstiftningen eller på annat sätt. För atl ge erforderlig tid anser man att valutalagens och valutaförordningens existens under ytterligare ett år är tillräcklig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO delar visserligen uppfattningen all skattesystemets effektivitet ford­rar bestämda kompletteringar, då en avreglering står för dörren. Det är emellertid oacceptabelt att detta lagstiftningsarbete skall utföras under tidspress. Det är inte givet att en riksdagsmajorilet kan samlas för önskvär­da lösningar. LO konstaterar att det också på denna punkt saknas garantier för att den avreglering, som förespeglas av riksbanksfullmäktige, kan ske under de förutsättningar som krävs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller atl ersätta belalningsbalansslatistiken i dess nuvarande skick med rutiner för statistik och genomlysning som kan krävas i den tänkta framtida situationen med betydligt starkare internationalisering anser LO att den fasla tidsbegränsningen inte är lika allvarlig. Det är dock väsentligt att snart starta detta arbete även om, som LO förordar, valutali­beraliseringen sträcks ul i liden ytterligare några år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska bankföreningen:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige har i sin framställning utförligt redogjort för hur valutaregle­ringens effektivitet successivt avtagit. Bankföreningen drar samma slutsats som fullmäktige vad avser effekterna på valutaflödet till följd av ett slopan­de av förbudet mot räntegottgördse på valutautlänningars kronkonton. Här är det dock angeläget att framhålla att tillämpningsreglerna för kassak­raven måste ses över så att inga snedvridande prisbildningseffekter upp­står på den svenska räntemarknaden. Neutralitet mellan svenska och utländska banker bör i detta avseende eftersträvas. I annat fall uppstår två olika marknader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen instämmer i vad fullmäktige har anfört om skälen för<br> att valutaregleringen nu bör avvecklas. Särskilt vill föreningen understryka<br> fullmäktiges uttalande att bibehållen valulareglering slår i konflikt med<br> Sveriges strävanden att närma sig EG. Här är det angeläget att framhålla<br> att den del av EG:s inre marknad, som avser fria kapitalrörelser, enligt<br> redan fattade beslut träder i tillämpning redan den 1 juli 1990. I EG:s<br> direktiv den 24 juni 1988 (88/361 EEC) om fria kapitalrörelser sägs i<br> artikel 7 att EG-länderna vid behandling av kapitalrörelser till och från<br> tredje länder skall eftersträva samma grad av liberalisering som råder<br> inom EG. Sett från svensk synpunkt är del därför — som fullmäktige också<br> påpekar — viktigt atl det nya regelverk, som nu erfordras, verkligen<br> föreligger färdigt den I juli 1990.</span><span style='font-family:Verdana'>                                                         </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section114> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section115> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen har ingen erinran mot förslaget att valutaförfattningar-     Prop. 1988/89; 142 nas giltighetstid förlängs till nämnda lidpunkt, under förutsättning alt     Bilaga 3 avregleringen fortsätter så som fuUmäktige förutskickat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen vill erinra om att den, i och för sig självfallet önskvärda avvecklingen av valutaregleringen ökar möjligheten alt flytta handeln på värdepappers- och penningmarknaderna från Sverige till andra länder. Den nya omsättningsskatten bör därför avskaffas för att sådan utflyttning skall motverkas innan det blir för sent: om handeln väl har lämnat Sverige, blir del mycket svårt att återföra den.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De erforderliga utredningarna av skatte- och statistikfrågorna torde komma all beröra bankerna och därvid aktualisera frågan om valutatran­saklioner även framdeles bör ske via banker (valutabankssystemet). Bank­föreningen vill i della sammanhang erinra om det nyssnämnda kapitallibe-raliseringsdirektivet, där det i artikel 4 sägs att direktivet inte hindrar EG-länderna att vidta alla erforderliga åtgärder för att hindra lagöverträdelser, bl. a. på skatteområdet och i fråga om tillsyn över finansiella institutioner, och inte heller att bestämma procedurer för uppgiftslämnande rörande kapitalrörelser för administrativ eller statistisk information. Det vill där­för synas som om valutabankssystemet inte är oförenligt med liberalise­ringen av kapitalrörelserna inom EG. Denna fråga bör närmare undersö­kas i det kommande utredningsarbetet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen biträder uppfattningen att underlag för betalningsba­lansstatistiken behövs även när valutareglering inte tillämpas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I fråga om såväl skattekontrollen som statistiken hemställer bankföre­ningen att finansdepartementet föranstaltar om samarbete med bankerna på tidigast möjliga stadium av utredningsarbetet. Erfarenheterna från reformen med &quot;förenklad självdeklaration&quot; visar nödvändigheten härav, inte minst med hänsyn till de tidskrävande ändringar i datasystem som torde bli ofrånkomliga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som framhålls i fullmäktiges framställning har de nu gällande begräns­ningarna i valutabankernas valutainnehav och valutahandel två syften: att garantera att bankernas risktagande står i rimlig proportion till kapitalba­sen och all tillhandahålla riksbanken ett valutapoliliskl instrument ägnat all stödja andra penningpolitiska åtgärder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler om särskild kapitalläckning för valutarisk finns f. n. inte i bank­rörelselagen. Inte heller i kreditmarknadskommitténs (SOU 1988:29) eller kapitaltäckningsgruppens (Ds 1988:70) förslag behandlas denna fråga. Som anförts i gruppens betänkande (sid 64) arbetar emellertid den s. k. Cooke-kommittén inom lO-gruppen på att komma fram till metoder för att mäta även kursrisker för valutor och värdepapper. Bankföreningen förordar att denna fråga för svenskt vidkommande löses i anslutning till Cooke-kommitténs väntade förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En situation, där centralbanken har behov av atl i penning- eller valuta-politiskt syfte ingripa på valutamarknaden, är förutsedd i det förut nämn­da EG-direktivet om kapitalliberalisering (artikel 3): vid allvariiga ekono­miska störningar kan EG-kommissionen medge ett visst EG-land alt infö­ra regleringar på valutaområdet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk anpassning till EG innebär i della hänseende att införande av</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section116> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section117> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>valulalimiter förbehålls extraordinära situationer. 1 vart fall saknas anled- Prop. 1988/89:142 ning att i svenskt valutapoliliskl syfte behålla limiter för positioner, där Bilaga 3 svenska kronor inte berörs. Valutaregleringens slopande bör enligt bankfö­reningen medföra att inga valutalimiter tillämpas under normala förhål­landen. En sådan ordning stämmer väl överens med fullmäktiges uttalande - i anslutning till finansplanen - att valutalagstiftning skulle behållas endast i beredskapssyfte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska sparbanksföreningen:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken Jiar de senaste åren på elt förtjänstfullt och målmedvetet sätt avreglerat stora delar av den inhemska kreditmarknaden. Även valutareg­leringen har i flera väsentliga avseenden avreglerats. Kvarvarande delar, framförallt valutautlänningarnas möjlighet att köpa svenska räntebärande papper och vice versa, framstår därför som allt svårare att motivera med de bakomliggande motiven till valutaförordningen och valutalagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen delar därför riksbankens mål om alt avskaffa reste­rande delar av valutaregleringen. Föreningen delar även riksbankens syn­punkt atl avregleringen bör ske successivt för att inte ge störningar av den ekonomiska utvecklingen eller utsätta den ekonomiska politiken för onö­diga påfrestningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbankens synpunkt att valutaregleringen bör vara kvar under en övergångsperiod för att stödja skattepolitiska mål, för statistikändamål och för att reglera bankernas verksamhet är lätt att förstå mot bakgrund av den långa regleringstiden, men kan inte accepteras som skäl annat än under en mycket kort Övergångsperiod.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra metoder för statistikinsamlingen bör kunna tas fram relativt enkelt genom förbättrade stickprovsmetoder av samma typ som tidigare använts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen vill även framhålla att bankerna inte kan åläggas alltför omfattande rapporteringsskyldighet till skattemyndigheterna. I vart fall behöver en sådan rapportering klart preciseras till sin omfattning och delaljeringsgrad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporteringen kräver redan idag omfattande resurser både personellt och datamässigt. Innan bankerna åläggs ytterligare rapporteringsskyldig-hel förutsätter Sparbanksföreningen att nödvändiga kontakter tas i god tid så att riktlinjerna kan klarläggas. Därefter måste tillräcklig tid ges för eventuell utveckling av nya dataprogram.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges föreningsbankers förbund:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattekontroll</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa skattekontrollfrågor uppkommer försåvitt valutaregleringen avskaf­<br> fas utan all de skattekontrollfunktioner som valutaregleringen omfattar<br> ersätts genom erforderliga kompletteringar av skattelagstiftningen eller på<br> annat sätt.<br> SFF utgår från all bankerna kan komma all åläggas vissa uppgifter inom</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section118> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section119> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ramen för sådana kompletteringar av skattelagstiftningen. SFF måste Prop. 1988/89:142 starkt betona vikten av att Finansdepartementet bereder bankorganisatio- Bilaga 3 nerna tillfälle allt från tidigaste möjliga tillfälle delta i det utredningsarbete som snarast måste komma till stånd. SFF erinrar om att bankemas upp­giftsskyldighet i förhållande till skatteförvaltningen för ett visst beskatt­ningsår innebär att bankema måst;e påbörja en informationslagring från och med ingången av den skatlskyldiges inkomstår. 1 god tid dessförinnan måste bankerna ha genomfört erforderligt utvecklingsarbete och personal­utbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistik</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammankopplad med valutaregleringen är också metoden för framställning av den svenska belalningsbalansslatistiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFF har inget att erinra mot att frågan om hur statistiken skall tas fram ges ytterligare tid för fortsatta överväganden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFF som tagit del av yttrande från Svenska Bankföreningen ansluter sig i övriga delar av fullmäktiges skrivelse till Bankföreningens yttrande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är med stor tillfredstäUdse som förbundet konstaterar att det nu ser ut att finnas en politisk vilja all fullständigt avveckla valularegleringen och därmed slutgiltigt undanröja den intemationella konkurrensnackdel och allmänt hämmande inverkan som regleringen innebar för svenskt närings­liv.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den målmedvetna avreglering som redan i allt väsentligt ägt mm inom EG bl. a. när det gäller kapitalrörelser över gränserna har ytterligare för­stärkt behovet av en avveckling av den svenska valutaregleringen. För svensk industri är det givetvis angeläget att inte ha en sämre tillgång till den inlernationella kapitalmarknaden än vad våra främsta konkurrenter i Västeuropa har. Så länge någon del av valutaregleringen kvarstår är della dock ell faktum. Avregleringen måste därför drivas med största skyndsam-hel nu när ändå en gmndläggande politisk enighet nåtts och helst enligt förbundets uppfattning vara genomförd före det av fullmäktige föreslagna datumet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet delar fullmäktiges uppfattning all den skattekontroll för vil­ken valutaregleringen utnyttjats därför snarast bör utformas på annat sätt. När det gäller inhämtande av uppgifter för statistiska ändamål, vill för­bundet erinra om den kritik vi framförde i samband med presentationen och genomförandel av BOK-projektet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna för industrin på grund av BOK-redovisningen torde vara<br> betydande även om någon exakt kostnadsredovisning ej gjorts. En ut­<br> gångspunkt vid den översyn av statisliskfångslen som avvecklingen av<br> valutaregleringen aktualiserar bör därför vara alt sänka kostnaderna för<br> uppgiftslämnarna. En väg är att höja beloppet för anmälningsskyldighet,<br> ett annat att gå över till en annan insamlingsmetod. Förbundet vill erinra</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section120> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section121> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om att en sådan enkätmetod presenterades av SCB i samband med BOK-     Prop. 1988/89:142<br> projektet och förordades av förbundet.</span><span style='font-family:Verdana'>                              </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet vill påpeka att valulaförordningens krav om alt betalningar skall gå genom svenska banksystemet innebär en konkurrensbegränsning på det finansiella tjänsteområdet som det åtminstone inte finns något kundintresse att behålla. Även om valutaregleringens transaktionsförbud sålunda helt skulle försvinna skulle bibehållna begränsningar vid val av transaktionsväg innebära en fortsatt intemationell konkurrensnackdel för svensk industri. Ett sådant krav leder också på gmnd av sin konkurrens­begränsande effekt till för höga kostnader för konsumenterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>47</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section122> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section123> <p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>                                                         </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1988/89:142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen....................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ........................ </span><span style='font-family: Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens förfatlningsförslag ............................ </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1989 ...</span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förlängning av valularegleringen........................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksbankens skrivelse..................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .......................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Valularegleringen........................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Skattekontroll   ................................................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt........................................................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvarvarande valutarestriktioner som grund för skattekontrol­len </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>överväganden  ............................................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Närmare om kontrolluppgifter .......................... </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande regler  .................................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>överväganden och förslag........................ </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade författningsförslag ............................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Författningskommentarer .................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan....................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut   ...........................................................................     30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1    Utdrag ur lagrådets protokoll den 30 mars 1989   </span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Riksbankens framställning om förlängning av valutaregle­<br> ringen ................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3    Sammanställning av remissyttranden över riksbankens</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framställning om förlängning av valularegleringen   </span><span style='font-family:Verdana'>       </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt; font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1989                                                                                                                       48</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section124> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1988/89:FiU32 ? 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 2 2 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 2 2 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1988/89:FiU32 ? 3 3 att riksdagen antar det i propositionen frmlagda förslaget till bifall = utskottet 1988/89:FiU32 ? 3 3 att riksdagen antar det i propositionen frmlagda förslaget till ? 4 4 bereda riksdagen tillfälle att ta del av ett inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264) ? 4 4 bereda riksdagen tillfälle att ta del av ett inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264) bifall = utskottet 1988/89:FiU32 ? B Bordläggning 1989-04-07 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1989-04-07 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1989-04-10 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1989-04-24 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Folkpartiet liberalerna 2014-11-23 23:43:12 statustext statustext Ärendet är avslutat GC03142 2019-05-28 12:30:37 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 23:43:12 GC03142 prop_198889__142.pdf 2079581 pdf om fortsatt valutareglering, m; m. https://data.riksdagen.se/fil/E38C4CC8-D75B-43E7-AC42-00A71AF171F4 behandlas_i 1988/89:FiU32 GC01FiU32 bet 1988/89 FiU32 Valutaregleringen Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi54 mot 1988/89 Fi54 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi55 mot 1988/89 Fi55 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi56 mot 1988/89 Fi56 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi57 mot 1988/89 Fi57 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi58 mot 1988/89 Fi58 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. Motion följdmotion av Anne Wibble m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi54 mot 1988/89 Fi54 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. av Anne Wibble m.fl. (FP) Motion följdmotion av Gunnar Björk m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi57 mot 1988/89 Fi57 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. av Gunnar Björk m.fl. (C) Motion följdmotion av Inger Schörling m.fl. (MP)<br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi58 mot 1988/89 Fi58 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. av Inger Schörling m.fl. (MP) Motion följdmotion av Lars Tobisson m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi55 mot 1988/89 Fi55 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. av Lars Tobisson m.fl. (M) Motion följdmotion av Lars Werner m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 1988/89:142<br/> om fortsatt valutareglering, m.m. GC02Fi56 mot 1988/89 Fi56 med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m.m. av Lars Werner m.fl. (V) Motion