2749550GC02Ub341988/89Ub34motmotMotion 1988/89:Ub34 av Larz Johansson m. fl. (c)MotionMotionUbU3401989-05-10 00:00:002014-11-04 14:49:352014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)av Larz Johansson m. fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ub34/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ub34https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ub34
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89: Ub34</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_3"><p>av Larz Johansson m. fl. (c)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag<br />
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Skolväsendet</p>
<p>Under rubriken ”utveckling av ungdomsskolan” redovisar föredragande<br />
statsrådet ett principiellt resonemang om den fortsatta utvecklingen mot<br />
en målstyrd, decentraliserad skola. Med anledning av detta vill vi anföra<br />
följande:</p>
<p>Allt sedan SI A-reformen i mitten av 1970-talet har alla förändringsbeslut<br />
som rört skolan kännetecknats av en fortgående decentralisering.<br />
Detta har gällt oavsett majoritetsförhållanden i riksdagen och regeringens<br />
sammansättning. Exempel på sådana beslut är reformeringen av den statliga<br />
skoladministrationen, det nu gällande statsbidragssystemet och läroplanen,<br />
LGR-80. Såväl läroplanen som statsbidragssystemet medger en hög<br />
grad av lokal anpassning och kräver ett lokalt ansvarstagande.</p>
<p>Det senaste beslutet om skolans utveckling och styrning — styrpropositionen<br />
— understryker ytterligare denna utveckling. I denna proposition<br />
slås fast att staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för skolan.<br />
Staten har det övergripande ansvaret för att garantera en likvärdig utbildning<br />
över hela landet och kommunerna har ansvaret för att organisera och<br />
genomföra verksamheten enligt nationellt fastställda mål.</p>
<p>Centern har aktivt medverkat i denna utveckling mot en ökad decentralisering.<br />
Vi menar att det är viktigt att även skolan är förankrad i den<br />
lokala politiska nivån och att den ges möjlighet till lokal anpassning. Detta<br />
kräver att ansvarsfördelningen görs tydlig och att skolan diskuteras också<br />
på den kommunala nivån. Det är mot denna bakgrund man skall se vårt<br />
förslag om kommunala verksamhetsplaner för skolan — ett förslag som nu<br />
också resulterat i ett riksdagsbeslut om kommunala skolplaner.</p>
<p>De senaste årens utveckling mot en ökad decentralisering har inte varit<br />
utan komplikationer. Tyvärr har den - som en följd av stora statliga<br />
besparingar — varit åtföljd av en kraftig kostnadsövervältring på kommunerna.<br />
Detta har i sin tur lett till att många kommuner tvingats till<br />
betydande nedskärningar inom den del av verksamheten som bekostas<br />
med kommunala medel, byggnader, lokalunderhåll, skolsociala anordningar,<br />
läromedel etc. En sådan utveckling kan undergräva förtroendet för<br />
kommunernas möjligheter att ta ett än större ansvar för skolan.</p>
<p>Därför måste ett kommande förslag till ett nytt statsbidragssystem som<br />
vi förutsätter till stora delar kommer att grundas på det arbete som</p>
<p>1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub34—39</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:7px;">Mot.<br />
1988/89<br />
Ub34—39</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Rättelse: S. 19 rad 13 — 15 nedifrån: Texten utgår. Rad 5, 8, 10 och 12 ny numrering<br />
av hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>styrningsberedningen redovisade - vara specialdestinerat till skolan. Det<br />
måste dessutom ge en likvärdig kostnadstäckning oavsett kommunstorlek,<br />
befolkningsstruktur och geografisk belägenhet. En sådan likvärdig kostnadstäckning<br />
torde endast vara möjlig att uppnå i ett system som har<br />
klassen/undervisningsgruppen som kostnadsbärare. Systemet måste dessutom<br />
vara anknutet till undervisningsvolymen.</p>
<p>Även med dessa förbehåll — som är till för att garantera en likvärdig<br />
utbildningsstandard i hela landet — är det fullt möjligt att konstruera ett<br />
system som i sig både rymmer kraven på enkelhet och överskådlighet och<br />
utrymme för lokal anpassning. För att kraven på ett ökat lokalt ansvarstagande<br />
för skolan skall kunna ges ett reellt innehåll krävs dock att kommunerna<br />
ges likvärdiga resurser.</p>
<p>Av den redovisning som skolöverstyrelsen har gjort avseende slutreglering<br />
våren 1988 av grundskolans statsbidrag för läsåret 1986/87 framgår<br />
att det totala statsbidragsbeloppet per elev varierar från drygt 27 000 kr.<br />
för den kommun som fick mest till drygt 13000 kr. till den med det lägsta<br />
bidraget. Det framgår också att den del av statsbidraget som varierar minst<br />
är den del som är mest schabloniserad medan bidragsdelar som är mer<br />
behovsrelaterade uppvisar en betydande variation. Dessa förhållanden<br />
understryker ytterligare de ovan redovisade kraven.</p>
<p>Vid sidan av de ekonomiska förutsättningarna — som dock är av avgörande<br />
betydelse - har staten naturligtvis ytterligare medel att påverka<br />
utvecklingen i skolan och därmed också se till att de nationella målen<br />
uppfylls. Till dessa medel hör läroplanen, lärarutbildningen, behörighetsregler,<br />
fort- och vidareutbildningen och sist men inte minst utvärderingen<br />
av skolans måluppfyllelse. Vi förutsätter att dessa medel kommer att stå<br />
till buds också i fortsättningen även om de kan komma att förändras en del<br />
till sitt innehåll.</p>
<p>Mot den här bakgrunden vill vi inte motsätta oss att man gör en noggrann<br />
analys av förutsättningarna av ett eventuellt förändrat huvudmannaskap<br />
för skolan. Vi förutsätter att en sådan analys sker i nära samverkan<br />
med de personalorganisationer som är berörda och att riksdagen fortlöpande<br />
ges tillfälle att ta del av resultaten. Att kommunförbundet som<br />
eventuell mottagande part måste delta i detta analysarbete betraktar vi<br />
som självklart.</p>
<p>Vad som ovan anförts om den fortsatta utvecklingen av skolan bör<br />
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p>
<p>Forskningssamverkan med EG</p>
<p>Under sammanlagt fem anslag som rör forskning tillföres 5,1 milj. kr. för<br />
att Sverige skall kunna delta i ett antal forskningsprogram tillsammans<br />
med EG. Regeringens förslag ligger i linje med vad centern yrkade i<br />
motion (1988/89:U561) under allmänna motionstiden. Detta hälsas självfallet<br />
med tillfredsställelse samtidigt som det är ägnat att förvåna att den<br />
socialistiska majoriteten i utbildningsutskottet så sent som i början av<br />
april uppvisade en ganska avmätt attityd i dessa frågor i ett yttrande till<br />
utrikesutskottet (1988/89: UbU2y).</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Ub34</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Utbildning av personal för barnomsorgen</p>
<p>I propositionen föreslås en 1 O-poängskurs för sammanlagt 500 studerande<br />
för att försöka få tidigare anställda inom barnomsorgen att återkomma till<br />
denna verksamhet. Redan under allmänna motionstiden krävde centern<br />
att regeringen måste presentera en plan för hur utbildningen för barnomsorgens<br />
växande behov skall kunna klaras. Alltmer tyder på att det är<br />
utbildningsinsatserna som kommer att vara helt avgörande för om målsättningen<br />
med full behovstäckning skall kunna klaras. Den nu föreslagna<br />
utbildningen av reaktiveringskaraktär är välkommen men måste fullföljas<br />
med en plan av det slag centern tidigare krävt.</p>
<p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om den fortsatta utvecklingen av skolan,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen hos regeringen begär att en plan utarbetas för hur<br />
utbildningen för barnomsorgens växande personalbehov skall klaras.</p>
<p>Stockholm den 10 maj 1989<br />
Larz Johansson (c)</p>
<p>Marianne Andersson (c)</p>
<p>Marianne Jönsson (c)</p>
<p>Görel Thurdin (c)</p>
<p>Pär Granstedt (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Jan Hyttring (c)<br />
Stina Gustavsson (c)<br />
Stina Eliasson (c)<br />
Bengt Kindbom (c)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Ub34</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>fl Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub34-39</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">3</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om den fortsatta utvecklingen av skolanavslag= utskottet1988/89:UbU32?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om den fortsatta utvecklingen av skolan?22att riksdagen hos regeringen begär att en plan utarbetas för hur utbildningen för barnomsorgens växande personalbehov skall klaras.?22att riksdagen hos regeringen begär att en plan utarbetas för hur utbildningen för barnomsorgens växande personalbehov skall klaras.avslag= utskottet1988/89:UbU32?INLInlämning1989-05-10 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-05-11 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-05-12 00:00:00inträffat20583060288605Larz Johanssonc1undertecknare0754692641206Marianne Anderssonc2undertecknare0470593486100Pär Granstedtc3undertecknare0557059020608Stina Gustavssonc4undertecknare0430662617406Jan Hyttringc5undertecknare089241104007Bengt Kindbomc6undertecknare0763802658906Görel Thurdinc7undertecknare0853366412307Stina Eliassonc8undertecknare0396368639900Marianne Jönssonc9undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:1502014-11-19 22:04:17motkatMotionskategori-2014-11-19 22:04:17statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Ub342019-05-28 11:15:49tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-19 22:04:17GC02Ub34av Larz Johansson m. fl. (c)mot_198889_ub_34.pdf128572pdfmed anledning av prop. 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)https://data.riksdagen.se/fil/996E69A8-ACDA-4357-BD35-E5BA6CA5AAD2