2749298 GC02Ub16 1988/89 Ub16 mot mot Motion 1988/89:Ub16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) Motion Motion UbU 16 0 1989-02-03 00:00:00 2014-11-04 14:48:24 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:65 om formerna för av Lars Leijonborg m.fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ub16/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ub16 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ub16 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1988/89:Ubl6</p> <p>av Lars Leijonborg m.fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1988/89:65 om formerna för</p> <p>högskolepolitiken</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inledning</p> <p>Det har länge stått klart att den svenska högskolan är i behov av<br /> organisatoriska förändringar av mera grundläggande slag. Högskolereformen<br /> 1977 hade många positiva inslag, men - visade det sig snart - också några<br /> negativa. Flera av dem kan sammanfattas i ett ord: byråkratisering.</p> <p>Det mest uppenbara exemplet på onödig byråkrati - regionstyrelserna motsatte<br /> vi oss under förarbetet med reformen. På andra punkter har även<br /> folkpartiet ett medansvar för de organisatoriska lösningar som valdes,<br /> eftersom vi stod bakom riksdagsbeslutet. Skillnaden mellan oss och t ex<br /> socialdemokraterna är att vi varit betydligt snabbare att fånga upp signalerna<br /> från högskolevärlden om att korrigeringar är nödvändiga, bl a för att minska<br /> byråkratin. Det tog oss många år att övertyga en majoritet i riksdagen om att<br /> regionstyrelserna kunde avskaffas.</p> <p>Mot den här bakgrunden var det naturligt och välkommet att dåvarande<br /> högskoleministern Lena Hjelm-Wallén 1984 meddelade att hon hade dragit<br /> igång ett arbete inom utbildningsdepartementet i syfte att reformera<br /> högskolans styr- och anslagssystem. Men därefter har väntan blivit lång.</p> <p>Högskole-Sverige och riksdagen har väntat länge på regeringens förslag<br /> om de framtida formerna för styrningen av utbildning och forskning. Mot den<br /> bakgrunden är det en anmärkningsvärt illa genomarbetad proposition som<br /> regeringen äntligen presenterade i december 1988. Förutom att det saknas<br /> förslag i en rad viktiga avseenden, och centrala frågor därmed förblir<br /> obesvarade, så skulle de konkreta resultaten av förändringarna bli utomordentligt<br /> begränsade. En huvudinvändning, som vi anser att man kan rikta<br /> mot propositionen, är att den saknar problemanalys.</p> <p>Det borde ha varit möjligt att efter den långa beredningstiden föreslå<br /> riksdagen en betydligt mer långtgående reform.</p> <p>Exempel på problemen</p> <p>Vi har redan inledningsvis angivit att vi anser att de problem som den tunga<br /> byråkratin inom högskolan leder till måste åtgärdas inom ramen för en<br /> reform av anslags- och styrsystemet. Men begreppen ”byråkrati” och<br /> ”byråkratisering” är oprecisa och används mycket olika, varför det kan<br /> finnas anledning att exemplifiera vilka brister vi ser.</p> <p style="text-align:right;">De administrativa rutinerna är för många, för komplicerade och för</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:16px;">tidsödande. På vissa högskolor är rutinen för att betala en vanlig räkning Mot. 1988/89<br /> sådan att det varje gång blir aktuellt med dröjsmålsränta. Ubl6</p> <p style="margin-left:16px;">Lärare och forskare måste ägna för stor tid åt pappersarbete.</p> <p style="margin-left:16px;">Antalet beslutsorgan är ofta för många - därav följer för många<br /> sammanträden, för mycket papper, för många remisser, för mycket<br /> förberedelsetid, för många tjänstemän med administrativa uppgifter.</p> <p style="margin-left:16px;">Sedan några år har högskolorna själva långtgående möjligheter att själva<br /> forma sin interna beslutsstruktur. Det finns fog för viss kritik mot<br /> högskolorna att de inte utnyttjat denna frihet i högre grad, men samtidigt<br /> är det uppenbart att inslag i statsmakternas styr- och anslagssystem -1 ex<br /> linjesystemet och uppdelningen av anslagen i en forsknings- och en<br /> utbildningsdel - gjort det komplicerat att slå samman beslutsorgan.</p> <p style="margin-left:16px;">- Det rigida regelsystemet skapar ständigt det som ekonomer kallar<br /> suboptimering. En anställd gör något mindre viktigt som det finns anslag<br /> för och låter bli att göra något mera viktigt som det inte finns anslag för,<br /> eftersom man på lokal nivå ofta inte har rätt att omfördela medlen.</p> <p style="margin-left:16px;">- De nämnda egendomligheterna i regelsystemet har givit upphov till en<br /> flödande kreativitet hur systemet kan manipuleras. Därmed kompenseras<br /> de värsta olägenheterna, men den ”kreativa konteringen” och andra<br /> inslag i denna verksamhet tar tid och skapar olust.</p> <p style="margin-left:16px;">- Besluten fattas för högt upp i pyramiden. Det gör att det är svårt att<br /> snabbt anpassa sig till en ny situation. Typexemplet är en utbildning där<br /> antalet sökande ett år kraftigt avviker från det planerade. Möjligheterna<br /> att enkelt ta bort eller tillföra resurser är begränsade. Resultatet blir att<br /> ett antal studenter inte får läsa det ämne de önskat medan vissa<br /> institutioner har onödigt mycket personal.</p> <p>- Mycket besvär för studenterna. Antagningssystemet är ett exempel.</p> <p style="margin-left:16px;">Processen tar flera månader, för att ofta ge resultatet att samtliga sökande<br /> får beskedet att de kommit in. Men beskedet kommer långt senare än det<br /> hade behövt göra. I början av terminerna tvingas andra studenter köa i<br /> timmar eller vänta i oändlighet i telefonväxlar för att få besked om de<br /> kommit in eller ej.</p> <p>Folkpartiets utgångspunkter</p> <p>Kungsvägen att minska byråkratiseringen heter decentralisering. Beslut som<br /> fattas närmare de problem som skall lösas blir oftast bättre och kräver en<br /> mindre administrativ apparat. Undantagsvis kan avbyråkratiseringen också<br /> kräva en sänkt ambitionsnivå, t ex ifråga om statistik, exakt likvärdighet etc.</p> <p>Statsmakternas möjligheter att detaljstyra högskolan bör minska. Vi har<br /> många gånger sagt att målet bör vara mer autonoma högskolor, med<br /> vidsträckt egen beslutsrätt. I ett sådant system ökar möjligheterna för de<br /> centrala beslutsinstanserna att förskjuta sitt intresse från detaljer till det som<br /> är viktigare, nämligen resultatuppföljning och mer långsiktig planering.</p> <p>Studenternas möjligheter att påverka utbildningssystemet bör öka. Det<br /> kan och bör ske på flera sätt, men det viktigaste är att bygga systemet så att<br /> studenternas egna val har förutsättningar att i görligaste mån slå igenom i<br /> utbildningsplaneringen. Vi anser att linjesystemet i stor utsträckning har</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>spelat ut sin roll och kan ersättas med ett system med rekommenderade Mot. 1988/89<br /> studiegångar där studenterna själva komponerar sin högskoleutbildning. Ubl6</p> <p>Detta kan till att börja med genomföras på det gamla s k filfak-området.</p> <p>All högskoleverksamhet bör vara forskningsanknuten. På lång sikt bör alla<br /> högskolelärare bedriva viss forskning och alla forskare bedriva viss undervisning.<br /> Ökat intresse bör ägnas frågan om forskningsanknytning vid de små och<br /> medelstora högskolorna. Av den angivna principen följer att högskoleläraren<br /> även vid dessa enheter skall forska. Men den vetenskapliga ledningen av<br /> den forskningen kan inte ligga vid den mindre högskolan. Det är heller inte<br /> lämpligt att forskarutbildning bedrivs vid de mindre- och medelstora<br /> enheterna. Den som bor och är verksamhet på en av de mindre högskoleorterna<br /> måste ha ekonomiska möjligheter att regelbundet resa till det<br /> universitet där den vetenskapliga ledningen av forskningen utövas. Förutom<br /> möjligheter att delta i seminarier, få sina texter diskuterade, besöka<br /> universitetsbibliotek och få handledning vid fakulteten är det också viktigt att<br /> det på de mindre orterna finns möjligheter till databassökning, tidskriftsprenumerationer<br /> och andra faktorer som betyder mycket för kvaliteten i<br /> forskningsverksamheten.</p> <p>Vetenskaplig normgivning - med detta avser vi t ex bedömning av<br /> doktorsavhandlingar, förord vid tillsättningar av forskartjänster, bedömning<br /> av nya forskningsprojekt, forskarutbildning etc- bör även i framtiden ske vid<br /> fakulteterna, dvs forskningsinstitutionerna på de sex universitetsorterna och<br /> vid de tekniska högskolorna. Anledningen till denna hållning, som kan ses<br /> som en begränsning av den långtgående decentralisering vi i övrigt förordar,<br /> är vår övertygelse att den mycket höga och internationellt konkurrenskraftiga<br /> kvalitet som måste prägla de besluten bara kan garanteras vid fakulteterna.</p> <p>Vi har i folkpartiets partimotion om högskolefrågor under allmänna<br /> motionstiden öppnat för möjligheten att en del av de beslut vi exemplifierade<br /> i föregående stycke kan få fattas också i på vetenskaplig grund sammansatta<br /> organ vid högskolorna i Växjö, Örebro och Karlstad.</p> <p>Brister i propositionen</p> <p>Föreliggande proposition är i flera avseenden anmärkningsvärt tunn. Det<br /> saknas en mer ingående diskussion om vilken roll riksdagen skall ha i den<br /> framtida styrningsprocessen. Denna fråga är självfallet av central betydelse<br /> för riksdagen och det är därför beklagligt att det underlag som regeringen har<br /> presenterat inte är mer uttömande.</p> <p>Vidare anser vi att regeringen inte har har en korrekt verklighetsbild när<br /> den nu presenterar förslag till framtida styr- och anslagssystern. Regeringen<br /> verkar t ex helt omedveten om att en ökande del av högskolans verksamhet<br /> finansieras av externa medel. Sådana medel används såväl till utbildning som<br /> forskning, men varken riksdag eller regering har möjlighet att bestämma<br /> medlens närmare användning. Att riksdag och regering på detta sätt har<br /> avhänts inflytande över delar av verksamheten är en ordning som vi inte har<br /> några principiella invändningar emot, men det bör tas i beaktande när ett nytt<br /> styrsystem konstrueras.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Ett exempel på ett sådant problem är vad som händer när en högskola får Mot. 1988/89<br /> en donation för inrättandet av en professur. När donationsmedlen tar slut Ublö<br /> uppstår ett tryck på statsmakterna att permanenta professuren. Ett annat<br /> exempel är förhållandet mellan den av högskolan självt eller forskningsråden<br /> finansierade forskningen och den externfinansierade. Många bedömare<br /> anser det odiskutabelt att den av olika sektorsorgan beställda uppdragsforskningen<br /> subventioneras av anslagen till den reguljära forskningsorganisationen.<br /> I någon mån kan detta också gälla uppdragsforskning beställd av<br /> företag. Vid beslut om det framtida styr- och anslagssystemet är detta<br /> naturligtvis frågor som bör finnas med i bilden.</p> <p>Nytt förslag brådskar</p> <p>De brister som vi sålunda anser att det finns i propositionen leder oss till<br /> ställningstagandet att frågan om formerna för den framtida högskolepolitiken<br /> bör bli föremål för ytterligare överväganden innan riksdagen fattar<br /> slutgiltigt beslut. Detta bör ske så snabbt som möjligt. Ett nytt förslag bör<br /> presenteras som kan ligga till grund för beslut under riksmötet 1990/91. Om<br /> regeringen vill ha parlamentarisk medverkan i det arbetet är folkpartiet<br /> självfallet berett att delta i en sådan utredning. Om en parlamentarisk<br /> utredning bedöms försena reformarbetet avsevärt är det emellertid bättre att<br /> regeringen bedriver arbetet i andra former.</p> <p>Treåriga budgetramar från nästa år</p> <p>Intill dess att ett nytt och mer genomarbetat förslag kan presenteras bör<br /> emellertid en viktig förändring omedelbart göras i anslags- och styrsystemet.</p> <p>I likhet med regeringen anser vi nämligen att övergången till treåriga<br /> budgetperioder bör ske redan fr o m budgetåret 1990/91. I den delen<br /> tillstyrker vi alltså propositionen, även om det naturliga självfallet varit att<br /> det nya regelsystemet trätt i kraft samtidigt som de förlängda budgetperioderna.<br /> Men regeringens senfärdighet och beslutsvånda har alltså omöjliggjort<br /> det.</p> <p>Riktlinjer för en mer långtgående reform</p> <p>För den vidare beredningen av frågan anser vi alltså inte att det är<br /> regeringens nuvarande förslag som skall utgöra utgångspunkt. Förutom de<br /> brister som vi har pekat på ovan menar vi att ett förslag till nytt anslags- och<br /> styrsystem inte nödvändigtvis behöver ha som utgångspunkt att det skall vara<br /> enhetligt för högskolan i sin helhet. Det kan enligt vår uppfattning vara svårt<br /> och olämpligt att finna en ordning som är funktionell för alla universitet och<br /> högskolor oavsett storlek och struktur.</p> <p>I propositionen föreslås att varje högskoleenhet skall tilldelas ett samlat<br /> anslagsbelopp för grundläggande högskoleutbildning och att medel för<br /> forskning skall anvisas under ett anslag till varje universitet och de högskolor<br /> som har forskningsorganisation. Vi anser att denna modell i flera avseenden<br /> är mindre lyckad. På de stora universiteten kan den komma att leda till att de<br /> redan i dag alltför strikta gränserna mellan forskning och grundutbildning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>förstärks samt att prioriteringen mellan ämnena kan komma att leda till<br /> svårigheter för mindre institutioner och ”smala” ämnen att hävda sig.</p> <p>Vi förordar i stället en ordning som innebär att riksdagen skall anvisa<br /> medel till varje högskola sektorsvis, gemensamt för grundutbildning och<br /> forskning. Den prioritering av medel som alltså måste ske på lokal nivå skall<br /> göras mellan resurser till grundutbildning och forskning. Riksdagens styrning<br /> bör göras genom att det vid medelsanvisningen ställs prestationskrav, t ex i<br /> form av förväntat antal utexaminerade inom en viss sektor eller viss<br /> utbildning, vilka forskningsfält som bör prioriteras etc. Riksdagens nationella<br /> ansvar kräver vidare att riksdagen skall kunna ålägga en enhet att bedriva<br /> utbildning i visst ämne. Denna möjlighet måste riksdagen ha för att kunna<br /> garantera att vissa smala ämnen kommer att ges på någon högskola över<br /> huvud taget.</p> <p>Inom de angivna ramarna bör högskolan ha stor frihet att göra prioriteringar:<br /> vilken exakt dimensionering som skall gälla, hur resurser skall överföras<br /> mellan utbildningar inom sektorn, hur antagningssystemet skall utformas,<br /> vilka tjänster, inkl professurer, som skall inrättas, hur lokalförsörjningen<br /> skall ordnas, etc. I frågor av vetenskaplig karaktär bör gälla det vi tidigare<br /> nämnt om fakulteternas medverkan.</p> <p>Ett så radikalt ökat ansvar för de enskilda högskolorna som vi här föreslår<br /> kräver att högskolorna samråder med varandra i samband med utbildningsplaneringen,<br /> för att undvika onödiga kollisioner, t ex att en viss utbildning<br /> läggs ned på flera orter samtidigt etc.</p> <p>Slutsatser</p> <p>Eftersom förslagen i propositionen enligt vår uppfattning varken kommer att<br /> leda till nödvändig avbyråkratisering eller ge högskolorna den autonomi som<br /> folkpartiet anser angelägen är vi inte beredda att tillstyrka förslagen.<br /> Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att den så snart<br /> som möjligt, och med utgångspunkt från de riktlinjer vi har angivit, skall<br /> återkomma med ett nytt förslag till styr- och anslagssystem för högskolan.</p> <p>Däremot anser vi det angeläget att högskolan omedelbart får möjlighet att<br /> arbeta med treåriga budgetramar.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen avslår propositionen, med undantag av förslaget om<br /> övergång till treåriga budgetramar från 1990/91,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att<br /> regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till styr- och anslagssystem<br /> utifrån de riktlinjer som angivits i motionen.</p> <p>Stockholm den 3 februari 1989</p> <p>Lars Leijonborg (fp)</p> <p>Carl-Johan Wilson (fp) Isa Halvarsson (fp)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:3px;">Mot. 1988/89<br /> Ubl6</p> </div> <div class="block ml_52"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Barbro Westerholm (fp)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:32px;">Karl-Göran Biörsmark (fp)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen avslår propositionen, med undantag av förslaget om övergång till treåriga budgetramar från 1990/91 avslag =utskottet 1988/89:UbU9 ? 1 1 att riksdagen avslår propositionen, med undantag av förslaget om övergång till treåriga budgetramar från 1990/91 ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till styr- och anslagssystem utifrån de riktlinjer som angivits i motionen. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till styr- och anslagssystem utifrån de riktlinjer som angivits i motionen. avslag =utskottet 1988/89:UbU9 ? INL Inlämning 1988-02-03 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-02-07 00:00:00 inträffat 2 0980725315516 Lars Leijonborg fp 1 undertecknare 0738969851001 Karl-Göran Biörsmark fp 2 undertecknare 019228697303 Carl-Johan Wilson fp 3 undertecknare 0303930476905 Isa Halvarsson fp 4 undertecknare 0363228965800 Barbro Westerholm fp 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:65 2014-11-22 18:32:49 motkat Motionskategori - 2014-11-22 18:32:49 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Ub16 2019-05-28 11:15:34 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 18:32:49 GC02Ub16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) mot_198889_ub_16.pdf 153692 pdf med anledning av prop. 1988/89:65 om formerna för https://data.riksdagen.se/fil/AAC519B9-A663-4EBB-9B9D-CA2D162DEBA1