2749896GC02Ub101988/89Ub10motmotMotion 1988/89:Ub10 av Eva Goés m.fl. (mp)MotionMotionUbU1001988-10-13 00:00:002014-11-04 14:48:202014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrningav Eva Goés m.fl. (mp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ub10/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ub10https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ub10
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:UblO</p>
<p>av Eva Goés m.fl. (mp)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:4 om skolans<br />
utveckling och styrning</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hur arbetet i skolan organiseras har avgörande betydelse för möjligheterna<br />
att förverkliga dess mål. Det nuvarande skolsystemet är organiserat på fyra<br />
nivåer: central nivå med skolöverstyrelsen, regional nivå med länsskolnämnderna,<br />
lokal nivå med skolstyrelserna och slutligen på den enskilda skolenheten.<br />
Denna byråkratiska uppbyggnad med långa och många beslutsvägar och<br />
omfattande regelsystem förkväver verksamhetslust och nytänkande.</p>
<p>Vi anser att den enskilda skolan, dess elever och personal, är den enda nivå<br />
där beslut om den direkta verksamheten skall fattas. Varje skola skall ha en<br />
styrelse, bestående av lika många representanter för skolpersonal som för<br />
elever/föräldrar. Denna styrelse skall ha ett ekonomiskt ansvar för den egna<br />
skolans organisation, personal, måltider m.m. Med utgångspunkt i läroplanens<br />
mål och riktlinjer skall beslut om skolans verksamhet - klassernas<br />
storlek, fördelningen av resurser, pedagogisk försöksverksamhet m.m. fattas<br />
av styrelsen. Så länge eleverna är omyndiga företräds de av föräldrar i<br />
beslut som rör skolans ekonomi och budget. Eleverna skall dock ha<br />
yttranderätt även i dessa frågor.</p>
<p>Styrelsens sammansättning och storlek varierar med skolans storlek och<br />
stadium. Styrelsen kan vara gemensam för flera mindre skolor. Stora skolor<br />
kan delas upp i mindre enheter med en styrelse för varje enhet. Skolan får<br />
inte vara större än att dess verksamhet är överblickbar för alla, ett riktmärke<br />
kan vara 250—400 elever. I gruppen personal skall finnas representanter för<br />
olika yrkeskategorier inom skolan. I gruppen elever/föräldrar skall förhållandet<br />
successivt förändras; från en övervikt av föräldrar på lägre stadier till<br />
en övervikt av elever i gymnasieskolan. Ordförande för styrelsen utses av<br />
styrelsen för tre år i taget med möjlighet till omval. Mandatperiod för andra<br />
medlemmar av styrelsen är ett år med möjlighet till omval. Förälder som<br />
ingår i styrelsen ersätts som kommunal förtroendeman.</p>
<p>Allt arbete inom skolan och dess närmaste omgivning skall ses som ett<br />
gemensamt ansvar. Det skall organiseras så, att varje elev efter hand får<br />
insikt om skolans hela verksamhet och under ledning av personal får<br />
arbetsuppgifter och växande ansvar. För att det gemensamma arbetet skall<br />
fungera bör all personal ha samma anställningsvillkor.</p>
<p>Anvisningar - utöver skollagen och läroplanerna - om hur arbetet inom<br />
skolan skall bedrivas blir obehövliga med en organisation som denna. Vi<br />
anser att en skola som inte är större än att alla känner igen varandra och där</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1988/89<br />
UblO</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om styrelse för skolenhet, sammansättning av denna<br />
samt befogenheter för en sådan,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att<br />
statsbidrag på grundskolenivå skall utgå per elev vare sig det gäller<br />
grundskola eller fristående skola, som godkänts av länsskolnämnd för<br />
skolpliktens fullgörande.</p>
<p>Stockholm den 13 oktober 1988</p>
<p>Eva Goés (mp)</p>
<p>Kaj Nilsson (mp) Claes Roxbergh (mp)</p>
<p>Inger Schörling (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>alla beslut fattas i samråd ger de bästa förutsättningarna för kreativa<br />
lösningar och en god social miljö.</p>
<p>Anslagen till skolan skall fördelas per elev och inte per klass. Alla skolor<br />
som följer gällande skollag och läroplanens mål och riktlinjer skall ha samma<br />
ekonomiska villkor, och valet av skola är fritt. Elevanslagen skall täcka<br />
kostnaderna för driften, däremot inte för skolbyggnader och därtill hörande<br />
kapital- och investeringskostnader, vilka kommunen ansvarar för. I de fall då<br />
skolorna är för små för att elevanslagen skall räcka, skall extra resurs utgå.<br />
Detta gäller framför allt mindre glesbygdsskolor utan möjlighet till samverkan<br />
med andra skolor. Dessa skolor betyder mycket för mindre samhällens<br />
existens och kulturliv och måste därför ses som en angelägenhet inte bara för<br />
barnen utan för alla.</p>
<p>En lokal skolstyrelse eller kommundelsnämnd fördelar kommunens medel<br />
och ansvarar dessutom för hälsovård, viss fortbildning och andra gemensamma<br />
aktiviteter. Då besluten om verksamhet och resursutnyttjande decentraliserats,<br />
kan den centrala myndigheten - skolöverstyrelsen - avskaffas. I<br />
samband med läroplansöversyner, utvärderingar och utredningar tillsätts de<br />
sakkunniga som för tillfället behövs.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om styrelse för skolenhet, sammansättning av denna samt befogenheter för en sådanavslag= utskottet1988/89:UbU7?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om styrelse för skolenhet, sammansättning av denna samt befogenheter för en sådan?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag på grundskolenivå skall utgå per elev vare sig det gäller grundskola eller fristående skola, som godkänts av länsskolnämnd för skolpliktens fullgörande.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag på grundskolenivå skall utgå per elev vare sig det gäller grundskola eller fristående skola, som godkänts av länsskolnämnd för skolpliktens fullgörande.avslag= utskottet1988/89:UbU7?INLInlämning1988-10-18 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-10-19 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-10-20 00:00:00inträffat20401344912307Eva Goësmp1undertecknare0744066990009Kaj Nilssonmp2undertecknare0Eva Goésmp2undertecknare0267143098400Claes Roxberghmp3undertecknare0144653147601Inger Schörlingmp4undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:42014-11-23 07:15:19motkatMotionskategori-2014-11-23 07:15:19statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Ub102019-05-28 11:15:33tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-23 07:15:19GC02Ub10av Eva Goés m.fl. (mp)mot_198889_ub_10.pdf84541pdfmed anledning av prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrninghttps://data.riksdagen.se/fil/9FC52C8A-82D7-43B5-9094-61248783396E