2748243GC02N291988/89N29motmotMotion 1988/89:N29 av Per Westerberg m. fl. (m)MotionMotionNU2901989-04-18 00:00:002014-10-14 11:06:462014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m.av Per Westerberg m. fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02N29/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02N29https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02N29
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:N29</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>av Per Westerberg m. fl. (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:92 om ny<br />
minerallagstiftning m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inledning</p>
<p>Brytningsvärda malmer och mineraler liksom t.ex. olja och naturgas kan<br />
bidra till ett lands välstånd. För att kunna dra nytta av dessa tillgångar krävs<br />
dels prospektering, dels utvinning. All erfarenhet visar att detta bäst utföres<br />
av privata företag.</p>
<p>Lagstiftningen på området måste vara så utformad att privata företag har<br />
incitament till att investera i prospektering och utvinning. Förutsättningarna<br />
att utvinna mineral är direkt kopplade till naturliga förekomster och dess<br />
tillgänglighet. Möjligheterna till övergripande statlig planering är därför<br />
begränsade. Givetvis måste gruv-, mineral- och petroleumföretagens markanvändning<br />
vägas mot andra intressen. I vissa områden kan värdet av orörd<br />
natur motivera att man avstår från exploatering.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen att en ny lag ersätter gruvlagen respektive<br />
lagen om mineraltillgångar. Båda dessa lagar tillkom 1974 och ersatte<br />
då tidigare lagstiftning. Det är en modern lagstiftning som utformades med<br />
hänsyn både till traditioner och moderna krav.</p>
<p>Regeringen hävdar emellertid att nuvarande lagstiftning behöver bytas<br />
ut. Bland de motiv som i propositionen på ett mycket oklart sätt anförs<br />
återfinns främst:</p>
<p>— Behovet av en samordnad lagstiftning.</p>
<p>— Behovet av att utöka omfattningen till fler mineraler.</p>
<p style="margin-left:18px;">— Strukturella brister i den nuvarande lagstiftningen, främst otillräckligt<br />
samhällsinflytande.</p>
<p>Vi anser, i likhet med den moderate ledamoten av minerallagskommittén,<br />
inte att det föreligger något behov av ny lagstiftning. Det kan noteras<br />
att gruvindustrin enligt remissyttrandena inte anser att det föreligger<br />
något problem med den nuvarande uppdelningen i två lagar. Konflikter<br />
mellan utvinningsrättigheter enligt de två lagarna är huvudsakligen redan<br />
reglerade i nuvarande lagstiftning.</p>
<p>Regeringen hävdar att nya ämnen bör omfattas av lagstiftningen. Vi delar<br />
den uppfattningen — vissa mineraler som för 10-20 år sedan inte ansågs ha</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>något kommersiellt intresse är idag värdefulla. Det föreligger dock inget<br />
hinder för att nya ämnen införes i de båda lagarna.</p>
<p>Staten har i existerande lagstiftning ett omfattande inflytande över utvinning<br />
av mineraler. Regeringens proposition är ett återfall i de tankar på den<br />
statliga styrning och planering som varit så viktiga för socialdemokraterna.</p>
<p>Propositionen visar att socialdemokraterna inte givit upp tankarna på att<br />
förstärka statens ställning i förhållande till enskilda och företag.</p>
<p>Remissinstanserna</p>
<p>Det är anmärkningsvärt att regeringen lagt fram detta lagförslag trots den<br />
mycket omfattande kritiken från tunga remissinstanser. Utredningsförslaget<br />
(SOU 1986:53 — 54) får endast stöd av ett fåtal remissinstanser. RRV,</p>
<p>SGU, bergmästarna i norra och södra distrikten, högskolan i Luleå, IVA,</p>
<p>Gruvföreningen, Jernkontoret, Industriförbundet, Handelskammarförbundet,<br />
Bergslagsdelegationen, SGAB, LKAB och Terra Mining menar<br />
alla att förslaget är hämmande för utvecklingen av en livskraftig malm- och<br />
mineralbrytning. I stort sett samma remissinstanser avstyrker förslaget om<br />
att ett enhetligt koncessionssystem skall ersätta nuvarande system.</p>
<p>SGU skriver i sitt remissvar:</p>
<p>SGU anser inte att lagstiftningens utformning idag på något sätt är ologisk<br />
eller krångligt uppbyggd. Inmutningssystemet passar för de små och svårupptäckta<br />
svenska malmfyndigheterna och koncessionssystemet för t.ex.<br />
ytutbredda mineral, huvudsakligen energimineral, i minerallagen.</p>
<p>Inmutningssystemet stimulerar på ett bättre sätt än koncessionssystemet<br />
ett eftersökande av malmer av enskilda, t.ex. mineraljägare, vilket bör uppmuntras.<br />
Man måste i detta sammanhang erinra om att ett antal av dagens<br />
gruvor byggts upp kring fynd som ursprungligen gjorts av enskilda personer<br />
som haft möjlighet att sälja — överlåta rättigheten till lämpligt gruvbolag.<br />
Även för gruvbolagens egen prospektering är det till avgjord fördel med<br />
inmutningssystemet då det där föreligger ett enkelt, klart samband mellan<br />
inmutning och rätten att få utmål. Att eftersträva ett enhetligt system i en<br />
bransch där detta tidigare inte ansetts möjligt på grund av geologiska skillnader<br />
mellan fyndigheterna i de olika mineralrättssystemen kan SGU inte<br />
finna motiverat.</p>
<p>Den statliga myndighet som har att ansvara för att utveckla kunnande om<br />
den svenska berggrunden och därmed förbättra förutsättningarna för gruvverksamhet<br />
har avgivit ett remissvar som helt tillbakavisar utredningens<br />
förslag.</p>
<p>Regeringen borde ha avstått från att lägga fram något förslag till ny<br />
lagstiftning. Nuvarande lagstiftning utgör en god grund för malm- och mineralbrytning.</p>
<p>Regeringens förslag kan innebära att det företag som utfört undersökningar<br />
och kunnat säkerställa en fyndighet inte med säkerhet får tillstånd<br />
att utvinna tillgången. Bearbetningskoncession kan i stället lämnas till annat<br />
företag.</p>
<p>Även om regeringen nu hävdar att innehavaren av undersökningskoncessionen<br />
i de allra flesta fall också skall få bearbetningskoncession innebär<br />
lagförslaget om det förverkligas en osäkerhet som kan medföra minskad 16</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1988/89<br />
N29</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">prospekteringsbenägenhet. I framtiden kan lagen komma att utnyttjas för Mot. 1988/89</p>
<p style="margin-left:3px;">att gynna vissa företag. Erfarenheterna visar inte något behov av att ändra N29</p>
<p style="margin-left:3px;">nuvarande förhållanden.</p>
<p style="margin-left:3px;">SGU säger i sitt yttrande:</p>
<p style="margin-left:3px;">Den prövning som föreslås för bearbetningskoncession saknar även den<br />
grund vad gäller GL-mineral. Ingen utmålshavare, som fått rättigheten utan<br />
lämplighetsprövning, har såvitt SGU är bekant missbrukat denna genom<br />
att bedriva oseriös gruvdrift. Nuvarande system är självsanerande på grund<br />
av de mycket stora kostnaderna i samband med anläggandet av en gruva.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med andra ord kan sägas att alla som lyckas att prestera malmbevis i tillräcklig<br />
utsträckning för att erhålla utmål av bergmästaren kan anses lämpliga<br />
att handha tilltänkt verksamhet dvs det som gäller idag.</p>
<p style="margin-left:3px;">De utmålsägare som inte har ekonomiska eller tekniska förutsättningar att<br />
bearbeta fyndigheten kan sälja sitt utmål. Det finns knappast några rimliga<br />
skäl för att en utmålsinnehavare hellre skulle låta utmålet löpa ut i stället för<br />
att sälja till ett företag med förutsättningar att utnyttja tillgången.</p>
<p style="margin-left:3px;">Utvidgning av kretsen lagreglerade mineral</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi anser att det är motiverat att lagstiftningen utsträcks till fler grundämnen,<br />
mineraler och bergarter än vad som gäller för närvarande. Ett flertal<br />
remissinstanser har ansett att en sådan utvidgning är berättigad. Detta bör<br />
ske genom att tillkommande grundämnen, mineraler och bergarter införs i<br />
gruvlagen resp. minerallagen. Utskottet bör vid sin behandling särskilt uppmärksamma<br />
att denna uppdelning sker på ett ändamålsenligt sätt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi ansluter oss till SGU :s förslag och föreslår därför att till de i 2 § gruvlagen<br />
uppräknade metallerna och ämnena läggs grundämnena litium, rubidium,<br />
cesium, beryllium, strontium, sällsynta jordartsmetaller (dvs. lantan,<br />
lantaniderna, skandium och yttrium), zirkonium, niob, tantal och platinagruppens<br />
övriga metaller (dvs. rutenium, rodium, palladium och iridium),<br />
liksom de industriella mineralerna och bergarterna brucit, flusspat, nefelinsyenit,<br />
sillimanitmineral (dvs. andalusit, kyanit och sillimanit), tungspat<br />
och wollastonit, liksom diatomit och glimmer, dock endast när dessa två<br />
förekommer i sådana särskilda former att de kan användas som insatsråvara<br />
i industriella processer.</p>
<p style="margin-left:3px;">1 § lagen om vissa mineralfyndigheter bör ändras så att den även omfattar<br />
fyndigheter av bergarterna och mineralerna diamant, olivin och talk,<br />
liksom fyndigheter av fältspat, kvarts, kvarsit, dolomit, kalksten och krita,<br />
dock endast när de förekommer i sådana särskilda former att de kan användas<br />
som insatsråvara i industriella processer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Redovisning av undersökningsresultaten</p>
<p style="margin-left:3px;">I den nya lagen föreslås att ett företag som utför prospekteringsarbete men<br />
som inte finner några utvinningsbara tillgångar skall lämna en redovisning<br />
över de utförda undersökningarna till bergmästaren. Det är viktigt att kunskaper<br />
om vår berggrund inte går förlorad. Samtidigt är en prospektering en</p>
<p style="margin-left:3px;">kommersiell verksamhet och det prospekterande företaget får även vid 17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>misslyckade prospekteringsarbeten en kunskap som kan vara värdefull vid Mot. 1988/89</p>
<p>senare tillfällen. Därför är det givet att ett prospekterande företag bör ha N29</p>
<p>rätt till undersökningsresultaten.</p>
<p>Samtidigt finns det ett intresse att framtida prospekteringsverksamhet<br />
kan underlättas genom att resultaten av tidigare prospektering kan nyttiggöras.<br />
Detta talar för att ett enkelt system för att meddela vilka områden<br />
som är undersökta inrättas.</p>
<p>Antalet företag som bedriver prospekteringsarbete i Sverige är litet. 1<br />
första hand bör frivilliga överenskommelser mellan SGU och berörda företag<br />
prövas. Visar sig denna väg inte vara framkomlig kan det senare vara<br />
rimligt att åter utreda frågan. I nuvarande läge anser vi inte att det är motiverat<br />
med lagstiftning.</p>
<p>Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag till minerallag,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar om ändringar i 2 § gruvlagen (1974:342)<br />
samt 1 § lagen om vissa mineralfyndigheter (1974:890) i enlighet med<br />
vad som föreslås i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om redovisning av undersökningsresultat.</p>
<p>Stockholm den 18 april 1989<br />
Per Westerberg (m)</p>
<p>Nic Grönvall (m) Lars G Ahlström fm)</p>
<p>Gunnar Hökmark (m) Stig Bertilsson (m)</p>
<p>Karin Falkmer (m) Bertil Danielsson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_31"><p> </p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Svenskt Tryck Stockholm 1989</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen avslår regeringens förslag till minerallaguppskov= utskottet1988/89:NU35?11att riksdagen avslår regeringens förslag till minerallag?22att riksdagen beslutar om ändringar i § 2 Gruvlagen (1974:342), samt § 1 Lag om vissa mineralfyndigheter (1974:890) i enlighet med vad som föreslås i motionen?22att riksdagen beslutar om ändringar i § 2 Gruvlagen (1974:342), samt § 1 Lag om vissa mineralfyndigheter (1974:890) i enlighet med vad som föreslås i motionenuppskov= utskottet1988/89:NU35?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om redovisning av undersökningsresultat.uppskov= utskottet1988/89:NU35?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om redovisning av undersökningsresultat.?INLInlämning1989-04-18 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-04-19 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-04-20 00:00:00inträffat2031005479013Per Westerbergm1undertecknare0362377089307Lars Ahlströmm2undertecknare0000000000000Stig Bertilssonm3undertecknare0199809132302Karin Falkmerm4undertecknare0853269477202Bertil Danielssonm5undertecknare0736538502404Nic Grönvallm6undertecknare0584386800218Gunnar Hökmarkm7undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:922014-11-23 15:01:30motkatMotionskategori-2014-11-23 15:01:30statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02N292019-05-28 11:12:45tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 15:01:30GC02N29av Per Westerberg m. fl. (m)mot_198889_n_29.pdf126204pdfmed anledning av prop. 1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m.https://data.riksdagen.se/fil/2FDA00F0-960A-46D0-BF70-BD7A04BB2C67