2748299 GC02N28 1988/89 N28 mot mot Motion 1988/89:N28 av Lars De Geer m.fl. (fp) Motion Motion NU 28 0 1989-04-18 00:00:00 2014-10-14 11:06:39 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m. av Lars De Geer m.fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02N28/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02N28 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02N28 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1988/89:N28</p> <p>av Lars De Geer m.fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1988/89:92 om ny<br /> minerallagstiftning m.m.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I propositionen föreslås att den nuvarande gruvlagen och lagen om vissa<br /> mineralfyndigheter från mitten av 1970-talet ersätts av en ny minerallag.<br /> Den nya lagen föreslås — till skillnad från gruvlagen — bygga på koncessionssystemet,<br /> om än med inmutningsrättsliga inslag.</p> <p>Allmänt</p> <p>Propositionen lider enligt folkpartiets mening av två avgörande svagheter.<br /> För det första bygger den på en betydande — men illa underbyggd — tilltro<br /> till statlig styrning av gruvnäringen. För det andra har miljöintressena inte<br /> beaktats i tillräcklig utsträckning. Vi föreslår därför att propositionen avslås.<br /> I stället bör mindre ingripande förändringar göras i gällande lagstiftning.</p> <p>Minerallagskommitténs betänkande som ligger till grund för propositionen<br /> fick ett mycket blandat mottagande under remissbehandlingen. En rad<br /> viktiga remissinstanser, bl.a. SGU och naturvårdsverket, avstyrkte att förslaget<br /> lades till grund för lagstiftning. Mot den bakgrunden är det förvånande<br /> att regeringen ändå valt att lägga fram en proposition i huvudsaklig<br /> överensstämmelse med kommitténs förslag.</p> <p>Befintliga gruv- och prospekteringsföretag arbetar ej sällan inom de tre<br /> nordliga länderna i Norden. I dag har Finland och Norge gruv- och minerallagar<br /> som påminner om dagens svenska lagstiftning. Detta är en fördel<br /> som skulle gå förlorad om den nu föreslagna minerallagstiftningen genomförs<br /> i Sverige.</p> <p>Ökad styrning</p> <p>Regeringens främsta motiv är uppenbarligen att man anser det ”påkallat<br /> med ett ökat samhällsinflytande över gruvverksamheten”. Därtill framhåller<br /> industriministern dels behovet av en för olika mineraler enhetlig lagstiftning,<br /> dels behovet av en samordning med naturresurslagen (NRL).</p> <p>Ett viktigt inslag i den styrning propositionen syftar till är de starka inslag<br /> av lämplighetsprövning som föreslås — framför allt vid beviljande av bearbetningskoncession<br /> men också vid meddelande av undersökningstillstånd.<br /> Folkpartiet motsätter sig i princip en utvidgad användning av olika sorters<br /> näringstillstånd och vandelsprövning. Att döma av SGU:s remissvar saknas<br /> det skäl att i detta fall göra någon annan bedömning. SGU framhåller</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>tvärtom att kraven är ”mycket otillfredsställande och bör inte genomföras Mot. 1988/89</p> <p>då de avskräcker såväl små som stora företag från att prospektera”. N28</p> <p>I frågan om övergång från inmutning till koncession framhåller SGU att<br /> det inte finns ”några exempel på att det allmänna eller enskild lidit skada på<br /> grund av principen om inmutning, dvs. att undersökningsrätt lämnas utan<br /> särskild kompetensprövning till den som först ansöker härom”. Fördelarna<br /> med ett enhetligt lagsystem förefaller mycket begränsade vilket bl.a. illustreras<br /> av att regeringen ändå tvingas föreslå vissa särregler för olja, gas och<br /> diamant. 1 praktiken är det dessutom få, juridiska personer som normalt<br /> påverkas av denna lagstiftning. För dem torde svårigheterna att hantera<br /> nuvarande system vara små.</p> <p>En effekt av regeringens förslag på dessa punkter, t.ex. att bearbetningskoncession<br /> bara skulle beviljas för tio år, riskerar bli ett sjunkande intresse<br /> för prospektering i ett läge där denna verksamhet redan minskat i omfattning.</p> <p>Det finns givetvis ett behov för staten att sätta miljömässiga ramar för<br /> mineralhanteringen. Men propositionen ger i dessa delar inte starkare<br /> skydd för miljön. Det viktiga för regeringen tycks i stället vara en ideologiskt<br /> betingad strävan efter en ökad statlig styrning som i andra näringspolitiska<br /> sammanhang visat sig föga lyckosam.</p> <p>Miljö</p> <p>Naturvårdsverket framhåller i sitt remissvar att mineraliagskommitténs<br /> förslag innebär ”i så väsentliga delar en försämrad ställning för miljövården<br /> jämfört med gällande rätt att det inte bör läggas till grund för ny lagstiftning”.<br /> Även om regeringen till någon del korrigerat kommittén är denna<br /> bedömning ett starkt skäl att inte tillstyrka propositionen.</p> <p>Enligt folkpartiets mening bör de ramar som sätts upp för att styra mineralhanteringen<br /> inte utgå från allmän regleringsiver utan främst från hänsyn<br /> till miljön. Till svagheterna i propositionen hör bl.a. att undersökningstillstånd<br /> skall kunna lämnas utan någon översiktlig prövning av markanvändningsfrågan.</p> <p>När naturresurslagen infördes skrevs en undantagsregel in som i vissa<br /> fall kan göra mineralbrytning inom de obrutna fjällområdena möjlig. Folkpartiet<br /> motsatte sig den regeln och yrkar i en partimotion till årets riksmöte<br /> att den avskaffas. Skyddet för denna typ av områden med stort naturvårdsvärde<br /> får inte urholkas.</p> <p>En övergång från inmutnings- till koncessionssystem har den svagheten<br /> att den minskar prospektörens möjlighet att känna sig säker på att han<br /> också får bearbeta en upptäckt fyndighet. Bara om sambandet mellan prospektering<br /> och möjlighet att få bearbeta en fyndighet är starkt kan intresset<br /> för prospektering hållas uppe.</p> <p>Av miljöskäl kan sambandet inte vara absolut. Vid något tillfälle efter att<br /> en prospektering givit resultat måste en slutgiltig prövning av markanvändningsfrågan<br /> gentemot motstående intressen enligt naturresurslagen ske.</p> <p>Regeringen föreslår att denna prövning skall ske i samband med att bear</p> <p>betningskoncession beviljas och att någon ny fullständig prövning därefter 12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>inte skall göras. Det har dock ifrågasatts hur pass meningsfull en sådan Mot. 1988/89</p> <p>prövning kan bli. För vår del vill vi som framgått ovan reformera gällande N28</p> <p>lagar i stället för att gå över till en helt ny lagstiftning. Vid en sådan reform</p> <p>bör frågan om vid vilket tillfälle en slutgiltig NRL-prövning lämpligen bör</p> <p>göras prövas ytterligare.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör vissa områden undantas redan från prospektering.<br /> Till dessa hör nationalparker, naturreservat, obrutna fjällområden<br /> och vissa andra naturområden av riksintresse. Det är t.ex. orimligt att Volvo<br /> beviljats tillstånd för prospektering i Sjaunja som på grund av sitt unika<br /> fågelliv blivit naturreservat och bl.a. av folkpartiet föreslagits som nationalpark.<br /> Områden som ansetts så värdefulla bör inte komma i fråga för mineralbrytning.<br /> Därför bör heller inte prospektering förekomma. En sådan<br /> översiktlig prövning bör också minska risken för prospektören att i ett senare<br /> skede hindras att bearbeta en fyndighet.</p> <p>Lagreglerade mineraler</p> <p>I propositionen föreslås att följande mineraler skall ingå under den nya<br /> minerallagstiftningen: beryllium, cesium, iridium, lantan, lantanider, litium,<br /> niob, osmium, palladicum, rodium, rubidium, rutenium, silver, skandium,<br /> strontium, tantal, torium, uran, vismut, yttrium, zirkomiun, alunskiffer,<br /> andalusit, brucit, flusspat, kyanit, leror som är eldfasta eller klinkrande,<br /> nefelinsyenit, olivin, sillimant, stenhol, stensalt eller annat salt som förekommer<br /> på liknande sätt, talk, tungspat, wollastonit, diatomit, olja, gasformiga<br /> kolväten samt diamant, som förut ej omfattats av den nuvarande<br /> gruvlagen och den nuvarande minerallagen.</p> <p>Folkpartiet har ingen invändning mot att dessa mineraler införas under<br /> den nu gällande gruvlagen och nu gällande minerallag. Tillägget i fråga<br /> kräver dock ingen helt ny lagstiftning, utan kan enligt vår uppfattning tillgodoses<br /> genom ändringar i de två redan befintliga lagarna.</p> <p>Slutsatser</p> <p>Folkpartiet föreslår att propositionen avslås. I stället bör nuvarande lagstiftning<br /> reformeras enligt de riktlinjer som anges i motionen. Regeringen<br /> bör sålunda snarast återkomma med förslag till ändringar i gruvlagen och<br /> minerallagen bl.a. i syfte att vidga kretsen lagreglerade mineraler och stärka<br /> skyddet för värdefull natur.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:92,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformer inom<br /> ramen för nuvarande lagstiftning enligt de riktlinjer som anges i motionen.</p> <p>Stockholm den 18 april 1989</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1988/89<br /> N28</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Lars De Geer fp)</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Hadar Cars fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="text-align:right;">Gudrun Norberg (fp)</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Isa Halvarsson (fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="text-align:right;">Christer Eirefelt fp)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>14</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen avslår propositionen uppskov = utskottet 1988/89:NU35 ? 1 1 att riksdagen avslår propositionen ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformer inom ramen för nuvarande lagstiftning enligt de riktlinjer som anges i motionen. ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformer inom ramen för nuvarande lagstiftning enligt de riktlinjer som anges i motionen. uppskov = utskottet 1988/89:NU35 ? INL Inlämning 1989-04-18 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-04-19 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-04-20 00:00:00 inträffat 2 0490704966896 Lars De Geer fp 1 undertecknare 0393108743200 Hadar Cars fp 2 undertecknare 0593022437106 Christer Eirefelt fp 3 undertecknare 0573810408500 Gudrun Norberg fp 4 undertecknare 0303930476905 Isa Halvarsson fp 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:92 2014-11-23 19:41:38 motkat Motionskategori - 2014-11-23 19:41:38 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02N28 2019-05-28 11:12:44 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-23 19:41:38 GC02N28 av Lars De Geer m.fl. (fp) mot_198889_n_28.pdf 102857 pdf med anledning av prop. 1988/89:92 om ny minerallagstiftning m.m. https://data.riksdagen.se/fil/EE00FF40-18E9-41A1-B257-61B2D0365215