2749306GC02L31988/89L3motmotMotion 1988/89:L3 av Allan Ekström (m)MotionMotionLU301988-10-20 00:00:002014-10-14 11:04:322014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:9 om dödsboägande Mot.av Allan Ekström (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02L3/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02L3https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02L3
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89 :L3</p>
<p>av Allan Ekström (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:9 om dödsboägande Mot.</p>
<p>och samägande av jordbruksfastighet m.m. 1988/89</p>
<p style="margin-left:339px;">L3-8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Propositionen bygger i allt väsentligt på betänkandet Dödsboägande och<br />
samägande av jordbruksfastighet m.m. (SOU 1987:2). De i betänkandet<br />
behandlade frågorna är delvis av mycket invecklad beskaffenhet och berörbetraktade<br />
från rent rättslig synpunkt - sådana fundamentala värden som<br />
äganderätt och arvsrätt. Det är därför särskilt tillfredsställande att betänkandet<br />
- som undertecknats av företrädare för de fyra största riksdagspartierna är<br />
enhälligt.</p>
<p>På några punkter avviker propositionen emellertid från betänkandet. Två<br />
av dessa avvikelser utgör grunden för min motion. Det gäller till en början<br />
frågan om delgivning med dödsbo som äger jordbruksfastighet. Bakgrunden<br />
är att det enligt propositionen, som här följer betänkandet, kan dröja viss tid<br />
(maximalt fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade)<br />
innan dödsboet avvecklat sitt fastighetsinnehav och att det under den sålunda<br />
föreliggande avvecklingsfristen uppkommer anledning att träda i förbindelse<br />
med dödsboet. I sådant fall gäller i dag att delgivning av handling måste ske<br />
med envar delägare. Skulle någon av delägarna ”sitta i boet" får delningshandlingen<br />
emellertid överlämnas till denne, med verkan att delgivning skett<br />
för dödsboets räkning. Denna undantagsregel upphöjer departementschefen<br />
till huvudregel. Delgivning med vilken delägare som helst tillerkännes<br />
sålunda verkan gentemot samtliga dödsbodelägare. Som framhållits i<br />
remissyttranden av bl.a. domstolar, Sveriges advokatsamfund och Lantbrukarnas<br />
riksförbund skapar en sådan ordning risk för allvarliga rättsförluster.</p>
<p>Antag att en delägare på grund av hög ålder bor på åldersdomhem. Att<br />
tillerkänna delgivning med henne laga verkan för hela kretsen av dödsbodelägare<br />
framstår som stötande från rättssäkerhetssynpunkt. Som Advokatsamfundet<br />
framhållit torde skadeståndsansvar kunna drabba den delägare som<br />
blivit delgiven, om vederbörande inte fullgör sin skyldighet att underrätta<br />
övriga delägare. Den klandrade regeln har icke hämtats från betänkandet,<br />
vari föreslagits andra åtgärder för att minska de i och för sig föreliggande<br />
olägenheterna av delgivning med dödsbo. Den omständigheten, att efterlevande<br />
make (oftast hustrun) enligt den nya arvsordningen som regel är<br />
ensam dödsbodelägare - de gemensamma barnen är häpnadsväckande nog<br />
icke dödsbodelägare i boet efter sin först avlidne förälder (oftast fadern) </p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr L3-8</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>begränsar för övrigt behovet av en speciell reglering. Den föreslagna Mot. 1988/89</p>
<p>ändringen av 9 § delgivningslagen bör således icke genomföras. L3</p>
<p>Som framgått skall dödsbo vara pliktigt att avveckla sitt fastighetsinnehav<br />
inom viss tid. Vad händer om dödsboet ej åtlyder denna föreskrift? I<br />
betänkandet hade föreslagits att tingsrätten skall förordna om tvångsförsäljning.<br />
Departementschefen finner - med stöd av remissyttranden - förslaget<br />
alltför ingripande och förordar i stället att "tillsynsmyndigheten får vid vite<br />
förelägga dödsboet att fullgöra sin skyldighet”. Som tillsynsmyndighet<br />
föreslås lantbruksnämnderna, åt vilka även anförtros uppgiften att förelägga<br />
vitet. Överklagande av vitesbeslutet skall enligt förslaget ske direkt hos<br />
kammarrätten.</p>
<p>En sak är föreläggande av vite, en annan sak är själva utdömandet. Enligt<br />
uttalande i propositionen (s. 19) är meningen att proceduren för utdömande<br />
skall följa 6 § viteslagen, vilket innebär att länsrätt blir första instans.</p>
<p>Som departementschefen själv framhåller talar ärendets kvalitet - civilrättsliga<br />
överväganden - till förmån för allmän domstol, dvs. tingsrätt. Det är<br />
därför förvånansvärt att han ändå - utan åberopande av skäl - anser<br />
förvaltningsdomstol ha kompetens att handha uppgiften i fråga. Förslaget till<br />
18 kap. 7 § ärvdabalken bör följaktligen kompletteras med den föreskriften<br />
att prövningen av frågan om utdömande av vitet skall handhas - ej av länsrätt<br />
utan - av tingsrätt. Det är möjligt att allmän domstols handhavande av<br />
utdömande av vite bör föranleda ändring rörande handläggningen av<br />
föreläggande av vite. Detta spörsmål får övervägas närmare inom utskottet.</p>
<p>Se även 24 och 25 §§ förslaget till produktsäkerhetslag (prop. 1988/89:23).</p>
<p>Det föreslås slutligen ett tillägg till jordförvärvslagen (4 § p. 5), för vilket<br />
stöd icke kan hämtas i betänkandet. Till befogenheten av denna ytterligare<br />
inskränkning i avtalsfriheten tar jag inte ställning här.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer jag</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår det föreslagna tillägget till 9 § delgivningslagen<br />
(1970:428),</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen förser 18 kap. 7 § ärvdabalken med det tillägget att<br />
prövning av utdömande av vite skall handläggas av tingsrätt.</p>
<p>Stockholm den 20 oktober 1988<br />
Allan Ekström (m)</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>2</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen avslår det föreslagna tillägget till 9 § delgivningslagen (1970:428)avslag= utskottet1988/89:LU12?11att riksdagen avslår det föreslagna tillägget till 9 § delgivningslagen (1970:428)?22att riksdagen förser 18 kap. 7 § ärvdabalken med det tillägget att prövning av utdömande av vite skall handläggas av tingsrätt.?22att riksdagen förser 18 kap. 7 § ärvdabalken med det tillägget att prövning av utdömande av vite skall handläggas av tingsrätt.avslag= utskottet1988/89:LU12?INLInlämning1988-10-20 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-10-27 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-10-28 00:00:00inträffat2012786308404Allan Ekströmm1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:92014-11-19 17:26:17motkatMotionskategori-2014-11-19 17:26:17statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02L32019-05-28 11:10:27tilldelatTilldelatLagutskottet2014-11-19 17:26:17GC02L3av Allan Ekström (m)mot_198889_l_3.pdf127507pdfmed anledning av prop. 1988/89:9 om dödsboägande Mot.https://data.riksdagen.se/fil/51123BD8-8EFB-4DDB-8647-6E1BC8B9C563