2747627GC02Kr171988/89Kr17motmotMotion 1988/89:Kr17 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)MotionMotionKrU1701988-01-01 00:00:002014-10-14 11:01:072014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkning för Sveriges Radio m.m.av Claes Roxbergh m.fl. (mp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Kr17/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Kr17https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Kr17
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:Krl7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>av Claes Roxbergh m.fl. (mp)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag<br />
till medelsberäkning för Sveriges Radio m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I pressmeddelande från utbildningsdepartementet av den 23 mars 1989<br />
anges propositionens viktigaste inriktning vara att mottagaravgiften för TV<br />
höjs med 100 kronor, att Sveriges Radio (SR) får 41,6 milj.kr. utöver kostnadskompensation<br />
i medelstilldelning och att underskottet i radiofonden<br />
skall vara återbetalt vid utgången av år 1989.</p>
<p>Medelsberäkningarna avser emellertid hela rundradiorörelsen, dvs. Sveriges<br />
Radio-koncernens och televerkets verksamheter under år 1990 samt<br />
för radionämndens verksamhet under budgetåret 1989/90.</p>
<p>Propositionen behandlar också t.ex. ett förslag till utveckling av radiooch<br />
TV-verksamheten under 1990-talet enligt den s.k. SR-studien och som<br />
kräver ett anslagsutrymme om 500 milj.kr. under en femårsperiod.</p>
<p>När det gäller förslag till beslut i aktuella mediefrågor letar man förgäves<br />
efter riktlinjer, t.ex. när det gäller den ändrade situationen på radio- och<br />
TV-området i stort mot bakgrund av det förändrade medietillståndet internationellt<br />
och nationellt, t.ex. med avseende på kabelnämndens beslut av<br />
den 23 februari i år eller den nyligen uppskjutna nordiska telekommunikationssatelliten<br />
Tele-X. Det är oklart hur Tele-X skall användas. Projektet<br />
har kostat ca 1,7 miljarder kronor att förverkliga.</p>
<p>På flera punkter tycks alltså mediesituationen glida regering och riksdag<br />
ur händerna.</p>
<p>Allmänna överväganden</p>
<p>Av propositionen framgår att regeringen inte är beredd att stödja det utförliga<br />
reformförslaget i SR-studien, utan detta bör enligt regeringen anstå<br />
ytterligare en tid. Skäl till dröjsmål anges vara den omfattande förändringen<br />
i mediesituationen. Utvecklingen av TV-sändande satelliter har medfört<br />
att ett stort antal nya TV-företag har kommit in på den europeiska marknaden.</p>
<p>Efter kabelnämndens beslut av den 23 februari i år efter granskning av<br />
satellitkanalen TV3, fann nämnden för gott att inte inrymma direktsändande<br />
satelliter som Astra och liknande inom det nuvarande koncessionssystemet.<br />
Sändningarna kan därför vidaresändas i kabelnät utan krav på tillstånd<br />
enligt lagen. Därmed har också reklamregeln i kabellagen mer eller<br />
mindre satts ur spel.</p>
<p>Konsekvenserna av ett sådant ”laglöst” tillstånd måste beaktas i det fortsatta<br />
radiorättsliga översynsarbetet.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Miljöpartiet de gröna har i interpellation till kulturminister Bengt Gö- Mot. 1988/89</p>
<p>ransson krävt att regering och riksdag återtar ansvaret för mediepolitikens Kr 17</p>
<p>mål och inriktning och med utgångspunkt i syftet med kabellagen rättar till<br />
de felaktigheter som uppkommit: kabellagen bör alltså ändras så att Astra<br />
och liknande satelliter med säkerhet kommer att omfattas av lagen och att<br />
reklamförbudet kommer att få en klarare och skarpare utformning så att<br />
godtycklig rättstillämpning kan undvikas.</p>
<p>Miljöpartiet de gröna hälsar med tillfredsställelse kulturministerns deklarerade<br />
ståndpunkt i interpellationssvaret: ”Enligt min mening visar det<br />
som nu inträffat att lagstiftningen om lokala kabelsändningar måste förändras.<br />
De regler som vi i Sverige vill skall gälla för vidaresändningar av<br />
satellitprogram måste bli tillämpliga oberoende av från vilken kategori av<br />
satelliter programmen sänds ut”.</p>
<p>Det är viktigt att Sveriges Radio får ökade resurser att fortsätta sin verksamhet<br />
som ett public service-företag, dvs. står i allmänhetens tjänst. Verksamheten<br />
skall finansieras med mottagaravgifter, inte med reklamintäkter.</p>
<p>Reklam — den dyraste finansieringsformen</p>
<p>För kvalitetshöjning krävs ökade resurser, men reklamfinansiering av<br />
svensk television löser inga problem. Reklamfinansiering är givetvis inte<br />
gratis. Kostnaderna för reklamen kommer slutligen att belasta TV-tittarna i<br />
form av dyrare priser på de varor de konsumerar. Detta blir dyrare för TVtittarna<br />
än om de betalar kvalitetshöjningen direkt via TV-licensen eftersom<br />
de då också via produktpriserna skall betala vad det kostar att producera<br />
reklamprogrammen. Därtill kommer att det säkerligen inte bli någon<br />
kvalitetshöjning med reklamfinansierad TV utan sannolikt tvärtom.</p>
<p>Miljöpartiet anser inte heller att en tredje reklamfinansierad rikskanal<br />
skall komma till stånd, vare sig inom eller utom Sveriges radio. Det eterutrymme<br />
som står till förfogande skall reserveras för eterburen lokal TV.</p>
<p>Miljöpartiet kämpar för ett samhälle där de kommersiella krafterna hålls<br />
tillbaka. Detta är nödvändigt om vi skall kunna motverka resursslöseri och<br />
miljöförstöring. Vi vill ha ett samhälle där kultur och mänskliga värden får<br />
en central ställning, inte ett samhälle som mer och mer präglas av kommersiella<br />
värderingar. Att släppa in reklam i svensk television skulle betyda<br />
ännu ett avgörande steg i fel riktning. Miljöpartiet vill tvärtom begränsa<br />
reklamen i nuvarande medier genom en höjd reklamskatt. Förslag om detta<br />
har vi lämnat i en särskild motion.</p>
<p>Sveriges Radios medelsbehov</p>
<p>Sverige Radios styrelse utarbetade den s.k. SR-studien, som överlämnades<br />
till regeringen den 14 oktober 1988. Det är en verksamhetsplan för 1990 —</p>
<p>1995.1 anslutning till denna hemställde SRs styrelse att SR-koncernen skulle<br />
tilldelas 100 milj.kr. i 1987/88 års prisnivå utöver vad som tidigare hade<br />
äskats för den avgiftsfinansierade verksamheten år 1990.</p>
<p style="margin-left:12px;">Miljöpartiet de gröna ställer sig i stort bakom Sveriges Radios styrelses 15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>förslag till reformprogram för att kunna komma till rätta med uttunningen<br />
av programutbudet.</p>
<p>Resursförstärkningar under femårsperioden är bl.a. nödvändiga för att<br />
lokalradion på ett för publiken meningsfullt sätt skall kunna utnyttja inträdet<br />
i FM4 och för att de 25 lokalradiostationerna skall kunna utveckla ett<br />
brett och mångsidigt lokalt programutbud, anpassat efter förhållanden<br />
inom respektive lokalradiostations område.</p>
<p>För att FM4-nätet skall kunna utnyttjas för annat än lokalradio, måste<br />
investeringar göras så att nätet kan riksmatas med program. SR avser att<br />
behandla denna fråga i samråd med televerket.</p>
<p>1 den snabbt föränderliga mediemiljön är det dessutom angeläget att<br />
stärka Riksradions och televisionens ställning hos lyssnare och tittare. SRföretagen<br />
skall erbjuda ett mångfaldigt utbud av program som är bildande,<br />
kunskapsberikande och underhållande, som skildrar svensk verklighet och<br />
som värnar om Sveriges nationella identitet och kultur och om det svenska<br />
språket.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som ovan anförts avser koncernstyrelsen att styra<br />
de resursförstärkningar som nu begärs mot uppsatta mål och vid fördelningen<br />
av medlen till programbolagen förutsätta att de används för att<br />
förverkliga med respektive bolag överenskomna mål.</p>
<p>Lokalradion och Riksradion</p>
<p style="margin-left:18px;">1. Båda bolagen har ansvar för att vid utbudet av radioprogram i fyra<br />
kanaler inte samtidigt sända likartade program utan eftersträva mångfald<br />
för publiken.</p>
<p style="margin-left:18px;">2. Båda bolagen bör ansvara för produktion och distribution av program<br />
för språkliga minoriteter. De har dessutom skyldighet att upplåta sändningsutrymme<br />
för utbildningsradions program.</p>
<p style="margin-left:18px;">3. När FM4 kan riksmatas avser koncernstyrelsen att — efter samråd med<br />
berörda programföretag — överväga i vilken utsträckning Riksradions<br />
minoritetsspråkprogram och i rikskanal distribuerade Utbildningsprogram<br />
kan sändas över FM4-nätet. Inom ramen för programbolagens<br />
uppdrag skall programmen sändas så att de bäst betjänar sina respektive<br />
målgrupper.</p>
<p>Lokalradion</p>
<p style="margin-left:18px;">4. Resurstillskotten bör användas för Lokalradions uppgift att spegla den<br />
lokala verkligheten med lokala program av hög kvalitet. Resurstillskott<br />
får inte användas för att producera och sända musikprogram med<br />
främsta syfte att öka sändningstiden.</p>
<p>Riksradion</p>
<p style="margin-left:18px;">5. Riksradion bör i P2 sända seriös musik dygnet runt med undantag för<br />
tider då kanalen utnyttjas för utbildnings- och minoritetsspråkprogram.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">6. Resurstillskott skall härutöver i huvudsak disponeras för att öka utom- Mot. 1988/89</p>
<p style="margin-left:19px;">stående medverkan, levande musik och såväl egen produktion som Kr 17</p>
<p style="margin-left:19px;">utomstående medverkan inom områdena kultur, nyheter och samhälle.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sveriges Television</p>
<p style="margin-left:19px;">7. Nuvarande sändningstider bör inom femårsperioden inte utökas annat<br />
än möjligen för ökad reprisering och för ett utökat utbud av program<br />
för barn och ungdom.</p>
<p style="margin-left:19px;">8. Resurstillskottet bör således i huvudsak användas för svensk nyproduktion,<br />
företrädesvis med utomstående medverkande och genom utläggningar,<br />
samt för att förstärka de regionala programmen. Inköp av<br />
utländska program skall, mätt i sändningstid, reduceras i motsvarande<br />
mån som den svenska nyproduktionen ökar.</p>
<p style="margin-left:19px;">9. Resurstillskotten skall i stort sett fördelas på gestaltande program, dokumentärer<br />
samt nyhets- och aktualitetsprogram.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">Utbildningsradion</p>
<p style="margin-left:19px;">10. Resurstillskott skall huvudsakligen användas för utveckling av den regionala<br />
programverksamheten inom radio och program för gymnasieskolan.</p>
<p style="margin-left:4px;">Vad vill regeringen?</p>
<p style="margin-left:4px;">Regeringen föreslår i propositionen att Sveriges Radio får en förstärkning<br />
av 41,6 milj.kr. utöver sedvanlig kostnadskompensation.</p>
<p style="margin-left:4px;">Några ytterligare medel är man inte beredd att tillföra Sveriges Radiokoncernen.<br />
Sådana resursbehov måste först prövas i ett vidare sammanhang.</p>
<p style="margin-left:4px;">För miljöpartiet de gröna är det nödvändigt att Sveriges Radio som ett<br />
företag i allmänhetens tjänst tilldelas behövliga resurser för att kunna hävda<br />
sin public service-roll och upprätthålla kraven på kvalitet och mångfald.</p>
<p style="margin-left:4px;">Finansiering<br />
Anslag till Sveriges Radio</p>
<p style="margin-left:4px;">Sveriges Radio-koncernen har i kompletteringsäskande för år 1990 begärt<br />
att koncernen — inom ramen försitt utvecklingsprogram perioden 1990—<br />
1994 — för den avgiftsfinansierade verksamheten år 1990 i 1987/88 års<br />
prisnivå — utöver vad som äskats i 1990 års anslagsframställning — tilldelas<br />
ytterligare 100 milj.kr.</p>
<p style="margin-left:4px;">Miljöpartiet de gröna anser, som ovan framgått, att Sveriges Radios begäran<br />
skall bifallas. Riksdagen bör därför godkänna ett tillskott till koncernen<br />
på 100 milj.kr., i 1987/88 års prisnivå, utöver vad regeringen föreslagit.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>TV-licensen Mot. 1988/89</p>
<p style="margin-left:341px;">Krl7</p>
<p>Regeringen har i sin proposition föreslagit att licensavgiften höjs med 100<br />
kronor till sammanlagt 1 084 kronor per år. Denna höjning medger enligt<br />
propositionen dels sedvanlig kostnadskompensation, dels ett särskilt tillskott<br />
på 41,6 milj.kr. för att täcka vissa fördyringar för sportprogram m.m.</p>
<p>Dessutom medger höjningen — under förutsättning att koncernens särskilda<br />
index för kostnadskompensation för tiden efter utgången av budgetåret<br />
1987/88 inte ökar med mer än 6 % — att den skuld staten har till riksgäldskontoret<br />
för rundradiorörelsens räkning skall vara återbetald vid utgången<br />
av år 1989.</p>
<p>För att finansiera det ytterligare tillskottet på 100 milj.kr. till Sveriges<br />
Radio-koncernen kan två vägar väljas. Antingen tas medlen ur radiofonden,<br />
vilket i praktiken betyder att denna inte kan ”nollställas” till slutet av<br />
år 1989. Eller också höjs TV-licensen med ytterligare ca 36 kronor om året. I<br />
nuvarande konjunkturläge är det inte tillrådligt att finansiera en utökad<br />
verksamhet för Sveriges Radio med lånade pengar. Miljöpartiet föreslår<br />
därför att licensavgiften höjs med ytterligare 36 kronor per år utöver vad<br />
regeringen föreslagit, dvs med sammanlagt 136 kronor. Den totala licensavgiften<br />
blir härigenom 1 120 kronor per år eller 280 kronor per kvartal.</p>
<p>Miljöpartiet de gröna anser att en sådan höjning av licensavgiften låter<br />
sig väl försvaras för att nå de mål om utveckling av verksamheten som<br />
Sveriges Radio-koncernen uppställt i sitt förslag till reformprogram. Med<br />
tanke på vad man får för pengarna måste TV-licensen fortfarande anses<br />
billig.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resursförstärkningar<br />
skall tilldelas Sveriges Radio-koncernen i enlighet<br />
med koncernstyrelsens förslag till reformprogram och att koncernen<br />
ges i uppdrag att planera för en förbättrad verksamhet enligt detta<br />
program,</p>
<p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen antar ändring i lagen (1978:478) om avgift för<br />
innehav av televisionsmottagare innebärande att avgiften från den 1<br />
juli 1989 skall vara 280 kronor per kalenderkvartal,</p>
<p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen antar ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift innebärande<br />
att avgiften från den 1 juli 1989 skall vara 1 120 kronor för ett<br />
år att betalas i fyra poster om 280 kronor,</p>
<p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen för år 1990 till Sveriges Radio-koncernen anslår<br />
100 milj.kr. (1987/88 års prisnivå) utöver vad regeringen föreslagit.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den II april 1989 Mot. 1988/89</p>
<p style="margin-left:340px;">Krl7</p>
<p>Claes Roxbergh (mp)</p>
<p>Inger Schörling (mp) Kaj Nilsson (mp)</p>
<p>Anna Horn af Rantzien (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>19</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_2"><p>Svenskt Tryck Stockholm 1989</p>
</div>
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_6" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resursförstärkningar skall tilldelas Sveriges Radio-koncernen i enlighet med koncernstyrelsens förslag till reformprogram och att koncernen ges i uppdrag att planera för en förbättrad verksamhet enligt detta programavslag= utskottet1988/89:KrU21?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resursförstärkningar skall tilldelas Sveriges Radio-koncernen i enlighet med koncernstyrelsens förslag till reformprogram och att koncernen ges i uppdrag att planera för en förbättrad verksamhet enligt detta program?22att riksdagen antar ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare innebärande att avgiften från den 1 juli 1989 skall vara 280 kr. per kalenderkvartal?22att riksdagen antar ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare innebärande att avgiften från den 1 juli 1989 skall vara 280 kr. per kalenderkvartalavslag= utskottet1988/89:KrU21?33att riksdagen antar ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift innebärande att avgiften från den 1 juli 1989 skall vara 1 120 kr. för ett år att betalas i fyra poster om 280 kr.avslag= utskottet1988/89:KrU21?33att riksdagen antar ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift innebärande att avgiften från den 1 juli 1989 skall vara 1 120 kr. för ett år att betalas i fyra poster om 280 kr.?44att riksdagen för år 1990 till Sveriges Radio-koncernen anslår 100 milj. kr. (1987/88 års prisnivå) utöver vad regeringen föreslagit.?44att riksdagen för år 1990 till Sveriges Radio-koncernen anslår 100 milj. kr. (1987/88 års prisnivå) utöver vad regeringen föreslagit.avslag= utskottet1988/89:KrU21?INLInlämning1989-04-11 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-04-12 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-04-13 00:00:00inträffat20267143098400Claes Roxberghmp1undertecknare0477654100492Anna Horn af Rantzienmp2undertecknare0744066990009Kaj Nilssonmp3undertecknare0144653147601Inger Schörlingmp4undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:1292014-11-22 18:13:53motkatMotionskategori-2014-11-22 18:13:53statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Kr172019-05-28 11:10:04tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-22 18:13:53GC02Kr17av Claes Roxbergh m.fl. (mp)mot_198889_kr_17.pdf179470pdfmed anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkning för Sveriges Radio m.m.https://data.riksdagen.se/fil/EB92DF56-641C-4FCD-A99D-4E67A9EC877A