2747615 GC02Kr10 1988/89 Kr10 mot mot Motion 1988/89:Kr10 av Per-Ola Eriksson (c) Motion Motion KrU 10 0 1989-04-11 00:00:00 2014-10-14 11:01:04 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m. av Per-Ola Eriksson (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Kr10/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Kr10 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Kr10 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1988/89:KrlO </div> <div class="block ml_4">av Per-Ola Eriksson (c) med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m. </div> <div class="block ml_4">Utvecklingen på TV-området förändras mycket snabbt genom den ökade satellit- och kabeldistribuerade television som når allt fler hushåll i vårt land. Utbyggnaden är dock ojämnt fördelad över landet. Många av de program som förmedlas på detta sätt uppfyller inte kraven på god kvalitet. De kan därför inte inte ersätta den public service som Sveriges Television svarar för. Sveriges Television utgör tillsammans med andra medier en viktig kulturförmedlare och är en stor tillgång för den aktiva samhällsdebatten. Det behövs emellertid väsentligt förbättrade ekonomiska resurser för att TV skall kunna uppfylla sin roll. Ett public serviceföretag som Sveriges Television måste kunna producera program av god kvalitet för att kunna bli en resurs i samhällsdebatten. För utvecklingen av svenskt kulturliv behövs det också en kvalitetsmässigt bra TV-produktion som motvikt och alternativ till det internationella programutbudet. Sedan 1987 gäller en ny organisation för Sveriges Television som baseras på beslut under 1986 års riksmöte. Dessvärre har beslutet från 1986 inte inneburit någon långsiktig lösning på Sveriges Radio-koncernens finansiella problem. Propositionens förslag om ett medelstillskott på 41,6 miljoner kronor utöver sedvanlig kostnadskompensation är otillräckligt. För att långsiktigt klara SR-koncernens finansiering bör en av de två TV-kanalerna öppnas för reklam och de resurser som därigenom erhålls komma hela koncernen till del. De ekonomiska problemen inom koncernen har inneburit behov av omfattande och drastiska besparingar. Dessvärre har dessa besparingar gått ut över distriktens verksamhet t.ex. de olika TV-distrikten. En viktig del av programproduktionen inom Sveriges Television sker av de tio TV-distrikten. Denna produktion är mycket värdefull. Televisionens programutbud måste kunna erbjuda mångfald och variation samt spegla olika landsdelar och dess kultur, natur och samhällsliv. Enligt det fastställda regionaliseringsmålet i 1978 års reformprogram skall TV-distrikten svara för 40 procent av programproduktionen i TV 2, den s.k. Sverigekanalen, medan 60 procent skall produceras i Kanal 1, eller Stockholmskanalen. Publiksiffrorna för de båda kanalerna är emellertid omvända; 60 procent för TV 2 och 40 procent för Kanal 1, vilket visar att distrikten svarar för en mycket bra programkvalitet. </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Det är angeläget att Sveriges Television tar till vara den entusiasm och Mot. 1988/89 kreativitet som finns hos medarbetarna ute i de olika distrikten. Därför får Kr 10 besparingarna inte ensidigt gå ut över distrikten. I stället behöver distrikten tillföras nya ekonomiska resurser samt få möjlighet att investera i ny och modern teknisk utrustning. Starka skäl talar för att regionaliseringsmålet bör höjas. Därför behöver en översyn göras av fördelningen av de resurser som totalt tilldelas koncernen. Av de medel som tilldelas televisionen bör 60 procent ges till TV 2 vars verksamhet bygger på distrikten. Detta bör ges regeringen till känna. TV-distrikten producerar och förmedlar ett rikt utbud av program med varierande inriktning på t.ex. kultur, natur, samhällsliv och underhållning. Distriktens regionala nyhetssändningar når också ett stort antal människor och är för många den enda dagliga nyhetsförmedlingen. Mot den bakgrunden är TV:s regionala nyhetsprogram viktiga ur demokratisk synpunkt. Beräkningar visar att varje vecka nås i genomsnitt 700 000 personer över hela landet med en timmes program från TV 2 i Luleå. Dagligen förmedlas regionala nyheter, som ses av ca 100 000 människor. Jämfört med dagstidningarna når således TV-distriktet en mycket stor publik och till en förhållandevis låg kostnad. Detta måste beaktas vid resurstilldelningen. Regionalpolitiska mål För TV 2 i Luleå är det t.ex. angeläget att på ett tillfredsställande sätt kunna följa och göra program från hela det vidsträckta område som går under benämningen Nordkalotten. Detta är både ett svenskt och gemensamt nordiskt intresse. Det är angeläget med en allsidig belysning av det rika kultur-, närings- och samhällslivet på Nordkalotten, vilket endast är möjligt med utökade resurser till televisionens distriktsverksamhet. Riksdagen har vid olika tillfallen uttalat att regionalpolitiska hänsynstaganden måste göras inom samtliga samhällsområden. Detta måste även omfatta televisionen med de olika TV-distrikten. Därför måste televisionen i den interna resursfördelningen också beakta att kostnaderna för programproduktion i ett så stort geografiskt område som TV 2 Luleå arbetar inom blir högre än i andra delar av landet. Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om televisionens regionala verksamhet och medelstilldelning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regionalpolitiska mål i samband med resursfördelningen inom televisionen. Stockholm den 11 april 1989 Per-O!a Eriksson (c) </div> <div class="block ml_52">10 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televisionens regionala verksamhet och medelstilldelning avslag = utskottet 1988/89:KrU21 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televisionens regionala verksamhet och medelstilldelning ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska mål i samband med resursfördelningen inom televisionen. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska mål i samband med resursfördelningen inom televisionen. avslag = utskottet 1988/89:KrU21 ? INL Inlämning 1989-04-11 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-04-12 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-04-13 00:00:00 inträffat 2 0405574090504 Per-Ola Eriksson c 1 undertecknare 0 a Eriksson c 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:129 2014-11-22 09:35:11 motkat Motionskategori - 2014-11-22 09:35:11 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Kr10 2019-05-28 11:10:03 tilldelat Tilldelat Kulturutskottet 2014-11-22 09:35:11 GC02Kr10 av Per-Ola Eriksson (c) mot_198889_kr_10.pdf 84656 pdf med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m. https://data.riksdagen.se/fil/7D68C4FA-A749-4D76-9D77-F58C1A574BAB