2754683GC02Ju331988/89Ju33motmotMotion 1988/89:Ju33 av Allan Ekström (m)MotionMotionJuU3301989-03-30 00:00:002014-10-14 11:00:152014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:113 om ändring i brottsbalken (tjänstefel)av Allan Ekström (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju33/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju33https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ju33
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:Ju33</p>
<p>av Allan Ekström (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:113 om ändring i<br />
brottsbalken (tjänstefel)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Propositionen innebär ett slutligt övergivande av det synsättet att det även i<br />
offentlig verksamhet är en uteslutande angelägenhet mellan arbetsgivaren<br />
och arbetstagaren då den sistnämnde tillfogar tredje man d.v.s. allmänheten<br />
skada. Det är detta besynnerliga synsätt som uppbär 1975 års reform om<br />
avskaffande av ämbetsansvaret (se bl.a. min motion 1984/85:2976). Därmed<br />
blev det i själva verket arbetsgivaren och icke allmän domstol som<br />
hade att bedöma huruvida arbetstagaren i sin relation till tredje man uppfyllt<br />
de åtaganden hans tjänst innefattat på ett från objektiv synpunkt tillfredsställande<br />
sätt eller inte. Detta ensidiga förhållande medförde i sin tur<br />
bl.a. att JO såsom allmänhetens ombudsman förlorade de maktmedel han<br />
ditintills haft i förhållande till det allmännas funktionärer; JO blev ”tandlös”.<br />
Det blev — visade det sig snart — meningslöst att söka beivra övertramp<br />
i den offentliga maktutövningen.</p>
<p>Propositionen syftar till att delvis återinföra den ordning som gällde före<br />
år 1975. Det är hög tid att så sker med hänsyn till pågående söndervittring av<br />
det offentliga ansvaret.</p>
<p>De framlagda förslagen tillstyrkes i och för sig. Särskilt gäller detta återinförande<br />
dels av begreppet ”tjänstefel” dels ock av rekvisitet ”oaktsamhet”<br />
(slarv eller slapphet).</p>
<p>I. Skyddet av tredje man — den offentliga funktionärens motpart — sträcker<br />
sig emellertid i propositionen /cäté'tillräckligt långt. Det har anpassats till<br />
myndighetsutövning, låt vara att ramen föreslås vidgad från ”i” till ”vid”<br />
myndighetsutövning. Som framhållits av Juridiska fakultetsnämnden vid<br />
Lunds universitet undantages därmed från den föreslagna lagen (20 kap 1 §<br />
BrB) sådan offentlig verksamhet eller offentlig makt som icke har karaktär<br />
av myndighetsutövning men som likväl har stor betydelse för allmänheten,<br />
t.ex. inom sjukvårdens, utbildningens eller kommunikationsväsendets områden.<br />
All verksamhet som är skattefinansierad eller eljest bedri ves med stat<br />
och kommun som huvudman bör vara förenad med ett särskilt ansvar, detta<br />
som uttryck för ståndpunkten att särskilda krav måste ställas på sådan<br />
verksamhet som bedrives på samhällets vägnar genom statliga eller kommunala<br />
organ. Inom det privata området finns det som regel tillgång till<br />
olika alternativ — men icke här.</p>
<p>Ståndpunkten, att offentlig verksamhet intar en rättslig särställning oavsett<br />
om den innefattar myndighetsutövning eller icke, går — som nyss</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:7px;">Mot.<br />
1988/89<br />
Ju33 —36</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ju33—36</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>nämnda fakultetsnämnd påpekar — att återföra till I kap. 9 § regeringsformen.<br />
Den likhets- och objektivitetsprincip som grundlagsfästs där gäller för<br />
alla som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen. Och JO:s och<br />
JK:s tillsynsområden omfattar, med vissa undantag, alla statliga och kommunala<br />
myndigheter.</p>
<p>Den föreslagna begränsningen till myndighetsutövning bör därför — av<br />
hänsyn till tredje mans berättigade anspråk på god kvalitet av offentlig<br />
verksamhet — slopas. Avgörande bör vara, om den offentlige funktionären<br />
genom oaktsamhet utsatt tredje man för risken att bli tillfogad skada eller<br />
men.</p>
<p>II. Nära samband härmed har frågan, om tredje man — då han lidit skada<br />
— har rätt att erhålla gottgörelsegenom skadestånd eller om han skall nödgas<br />
bära skadan själv. Propositionen innehåller emellertid icke några förslag<br />
till förbättring av tredje mans rättsskydd här trots de massiva krav på<br />
utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar i olika avseenden som under<br />
flera år framställts i borgerliga motioner till riksdagen. Desto mera<br />
tillfredsställande är det fördenskull att lagutskottet genom preliminärt beslut<br />
den 23 mars i år — samma dag som justitieministern för övrigt framlade<br />
en departementspromemoria i samma ämne — beslutat begära en bred<br />
parlamentarisk förutsättningslös utredning om det allmännas skadeståndsansvar.<br />
Tillfredsställande skydd för tredje man kräver följaktligen att ett<br />
utvidgat tjänstefelsansvar förenas med ett betydligt skärpt skadeståndsansvar.<br />
Detta bör riksdagen uttala.</p>
<p>Till stöd för uppfattningen att den föreslagna begränsningen av tjänstefelsansvaret<br />
till ”vid myndighetsutövning” ej erbjuder tredje man tillräckligt<br />
skydd lämnar det s.k. Trifoliumfallet, i vilket mål konsumentverket<br />
lämnat missvisande uppgifter i ett pressmeddelande (NJA 1987 s. 535).<br />
Högsta domstolen konstaterade här (med siffrorna 3 mot 2) att utfärdandet<br />
av pressmeddelandet icke skett ”vid myndighetsutövning i den mening som<br />
avses i 3 kap 2 § skadeståndslagen”. Skadeståndstalan lämnades fördenskull<br />
utan bifall. (Skadeståndslagen har med andra ord redan det rekvisit —<br />
vid myndighetsutövning — som propositionen föreslår för bestämningen<br />
av tjänstefelets räckvidd.) Enligt lagrådets mening är det otillfredsställande<br />
att en sådan situation som avhandlas i rättsfallet ej ens omfattas av statens<br />
skadeståndsansvar.</p>
<p>lil. Propositionen är otillräcklig även härutinnan, att den icke föreslår någon<br />
ändring i det förhållandet att ansvaret för förtroendevalda ledamöter av<br />
kommunala nämnder(se t.ex. NJA 1988 s. 26 som avser kommunstyrelse) är<br />
praktiskt taget obefintligt. Som lagrådet påpekat är det icke godtagbart att<br />
myndighet kan trotsa domstols beslut utan att de ansvariga kan ställas till<br />
svars härför (s. 55). Riksdagen bör uttala att tjänstefelsansvaret bör omfatta<br />
även detta område.</p>
<p>IV. Propositionen berör inte den av statens ansvarsnämnd påtalade besvärande<br />
dualism som förekommer mellan domstolen som skall bestämma<br />
påföljd för det brott tjänstemannen begått och anställningsmyndigheten</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot.1988/89</p>
<p>Ju33</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>(eller ansvarsnämnden i vissa fall) som har att pröva huruvida brottet skall<br />
medföra avsked eller ej. Ansvarsnämnden anför här: ”De ändringar som nu<br />
föreslås i BrB 20:1 tillgodoser emellertid inte på långt när de reformkrav<br />
som kan ställas. Kvar är exempelvis den besvärande dualismen mellan<br />
domstolen som skall bestämma påföljd för brott som en tjänsteman begått<br />
och anställningsmyndigheten (statens ansvarsnämnd i vissa fall) som har<br />
att pröva om brottet skall medföra avsked. Det finns enligt ansvarsnämndens<br />
mening starka skäl att återinföra det straffrättsliga avsättningsinstitutet<br />
för offentliganställda tjänstemän. I de flesta fall drabbas tjänstemannen<br />
hårdare av avsättning som påföljd än av den rent straffrättsliga påföljden.<br />
Det är inte acceptabelt från rättssäkerhetssynpunkt att inte också den förra<br />
påföljden prövas av domstolen i brottmålet.” Vad ansvarsnämnden sålunda<br />
påtalat bör ges regeringen till känna.</p>
<p>V. Som framhållits i motioner (1986/87:A702) är det ej heller tillfredsställande<br />
från konstitutionella synpunkter att domare i sista hand kan skiljas<br />
från sin domarbefattning genom avgörande från en korporalivt sammansatt<br />
domstol, där yrkesdomarna för övrigt är förordnade på viss tid, och icke<br />
genom dom av högsta domstolen. Även detta förhållande talar för att den<br />
tidigare ordningen med H.D. som sista instans nu återinförs, vilket bör ges<br />
regeringen till känna.</p>
<p>VI. Genom att tjänstefelet knytes till oaktsamhet, där gärning som vid en<br />
helhetsbedömning bedöms såsom ringa icke skall föranleda straff, kommer<br />
det i praktiken att uppstå kollision med tjänsteförseelse i 10 kap. 1 § LOA.<br />
Det kan därför ifrågasättas — vilket ansvarsnämnden gjort — om det är<br />
meningsfullt med dubbla straffsystem på sätt som blir följden. Till saken<br />
hör att allmänheten icke hyser samma förtroende för administrativa disciplinorgan<br />
som för domstol, även av den anledningen att den förfördelade<br />
inte har någon ställning alls i disciplinär process; Förhandlingarna vid det<br />
31 nordiska juristmötet i Helsingfors 1987, del II s. 619. Frågan synes förtjänt<br />
av särskilda överväganden, vilket riksdagen börge regeringen till känna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer jag</p>
<p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen beslutar slopa begränsningen för tjänstefelsansvaret<br />
till myndighetsutövning,</p>
<p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om ett utvidgat skadeståndsansvar för det allmänna<br />
såsom komplettering till ett straffrättsligt tjänstefelsansvar,</p>
<p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om ansvar för förtroendevalda ledamöter av kommunala<br />
nämnder,</p>
<p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om undanröjande av föreliggande dualism mellan<br />
domstol och anställningsmyndighet,</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot.1988/89</p>
<p>Ju33</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:39px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot.1988/89</p>
<p style="margin-left:29px;">motionen anförts om upphävande av 10 kap. 1 § lagen om offentlig Ju33</p>
<p style="margin-left:29px;">anställning.</p>
<p>Stockholm den 30 mars 1989</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Allan Ekström (m)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar slopa begränsningen för tjänstefelsansvaret till myndighetsutövningavslag= utskottet1988/89:JuU24?11att riksdagen beslutar slopa begränsningen för tjänstefelsansvaret till myndighetsutövning?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat skadeståndsansvar för det allmänna såsom komplettering till ett straffrättsligt tjänstefelsansvar?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat skadeståndsansvar för det allmänna såsom komplettering till ett straffrättsligt tjänstefelsansvaravslag= utskottet1988/89:JuU24?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvar för förtroendevalda ledamöter av kommunala nämnderavslag= utskottet1988/89:JuU24?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvar för förtroendevalda ledamöter av kommunala nämnder?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undanröjande av föreliggande dualism mellan domstol och anställningsmyndighet?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undanröjande av föreliggande dualism mellan domstol och anställningsmyndighetavslag= utskottet1988/89:JuU24?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av 10 kap. 1 § lagen om offentlig anställning.avslag= utskottet1988/89:JuU24?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av 10 kap. 1 § lagen om offentlig anställning.?INLInlämning1989-03-29 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-04-07 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-04-10 00:00:00inträffat2012786308404Allan Ekströmm1undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:1132014-11-23 03:57:07motkatMotionskategori-2014-11-23 03:57:07statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Ju332019-05-28 11:09:30tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-23 03:57:07GC02Ju33av Allan Ekström (m)mot_198889_ju_33.pdf169236pdfmed anledning av prop. 1988/89:113 om ändring i brottsbalken (tjänstefel)https://data.riksdagen.se/fil/DD814C82-4B59-4024-8AED-5DB4C9ECEF31