2758999GC02Ju281988/89Ju28motmotMotion 1988/89:Ju28 av Hans Göran Franck och Anita JohanssonMotionMotionJuU2801989-04-05 00:00:002014-10-14 11:00:112014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:95 om ändringar i rättegångsbalken m.m.av Hans Göran Franck och Anita Johansson htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju28/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju28https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ju28
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89 :Ju28</p>
<p>av Hans Göran Franck och Anita Johansson<br />
(båda s)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:95 om ändringar<br />
i rättegångsbalken m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Det finns anledning att ifrågasätta tendensen att på olika sätt inskränka<br />
sakprövningen i hovrätten i brottmål och tvistemål. Att av kostnadshänsyn<br />
reducera parternas möjligheter att få två instanser på sig för att få målet<br />
effektivt sakligt prövat medför risker ur rättssäkerhetssynpunkt. Det kan<br />
dessutom innebära att antalet ansökningar om prövningstillstånd och resning<br />
kommer att öka.</p>
<p>Via en ändring i rättegångsbalken 13:3 1 st.3. bör — liksom rättegångsutredningen<br />
föreslagit — möjligheterna utökas att framställa nya yrkanden i<br />
tvistemål, om dessa utan olägenhet kan prövas. Part får då möjlighet att<br />
snabbare komma till sin rätt och regleringen gör dessutom att högsta domstolens<br />
rättskraftsprincip i NJA 1977 s. 618 lättare går att förena med taleändringsreglerna<br />
och praktiska förhållanden i den enskilda processen.</p>
<p>Från utgångspunkten att part i princip bör ha tillgång till sakprövning i<br />
två instanser följer också, att det ej bör genomföras någon sådan ändring av<br />
50:25 st 3 att ”annan särskild anledning” utgår. Med den föreslagna ändringen<br />
försvinner möjligheten att beakta nytt material av det aktuella slaget<br />
i ett fall då part visserligen saknar giltig ursäkt m.m. men otvivelaktigt tycks<br />
ha rätten på sin sida. Risk för rättsförluster föreligger uppenbarligen med<br />
detta förslag. Rättegångsutredningens förslag är då att föredra, men den<br />
nuvarande ordningen är otvivelaktigt den bästa.</p>
<p>Liknande synpunkter angående hovrättens sakprövning gör sig än starkare<br />
gällande i brottmål, eftersom det är synnerligen angeläget att den tilltalade<br />
åtminstone får två instanser på sig att försvara sig mot åtalet — i alla<br />
delar. Det är därför betänkligt att man så starkt beskär möjligheterna att få<br />
skuldfrågan prövad som i förslagets 51:23 a. Om endast t.ex. påföljdsfrågan<br />
överklagats — av åklagaren eller försvaret — skall skuldfrågan prövas av<br />
hovrätten endast i extrema undantagsfall. Om inte den tilltalade i egen<br />
vadeinlaga eller efter anslutningsvad överklagat i skuldfrågan, skulle det<br />
alltså i princip vara slutprövat i den delen genom tingsrättens dom. En<br />
förutseende försvarare bör alltså i fortsättningen överklaga också angående<br />
skuldfrågan, för att vara helgarderad. Frågan är om reformen under sådana<br />
förhållanden kommer att ge de effektivitetsvinster för hovrätternas del som<br />
man uppenbarligen hoppas på.</p>
<p>Den tilltalade måste ha möjlighet att ändra sig så att han inför eller vid<br />
huvudförhandlingen i hovrätten får angripa också tingsrättens bedömning</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>av skuldfrågan. Visserligen finns det då risk för uppskov i målet eller för att<br />
det även i hovrätten kommer att ”belastas” med bevisupptagning och bevisprövning.<br />
Det förefaller dock inkonsekvent att fästa sig vid dessa eventuella<br />
negativa effekter på hovrättsprocessen samtidigt som man tillåter åklagaren<br />
att justera gärningsbeskrivningen t.o.m. vid huvudförhandlingen i hovrätten<br />
(Rättegång VI 2 uppl. s. 85) i det i och för sig lovvärda syftet att<br />
undvika materiellt oriktiga domar. Det är bara det att det är ännu mer<br />
lovvärt att söka undvika oriktiga r(ra/domar.</p>
<p>För att rättsförluster skall kunna undvikas bör alltså den nuvarande ordningen<br />
behållas eller så får man medge den tilltalade att — sedan den<br />
aktuella gärningen överklagats endast angående t.ex. påföljden — få prövning<br />
till stånd av skuldfrågan efter yrkande senare under hovrättsprocessen<br />
än vad som är medgivet enligt förslaget.</p>
<p>Beträffande nämndemannamedverkan kan det i brottmål finnas skäl att<br />
samordna reformeringen av straffsatser och straffiatituder med fastställande<br />
av en permanent ordning för lekmannainflytande. Det finns anledning<br />
understryka den utomordentliga betydelsen av ett starkt lekmannainflytande<br />
för en god utveckling av rättsväsendet. Den nuvarande ordningen bör<br />
sålunda inte nu förändras.</p>
<p>Domarjäv anses i dag falla in under rättegångsbalken 59:1 1 st 2. (NJA<br />
1943 s. 740 och Rättegång VI 2 uppl. s. 235). I den mån jäv i lägre rätt över<br />
huvud taget får beaktas av högre rätt (4:14 st.3) kan i dag en dom undanröjas<br />
på grund av domvilla efter en ansökan inom en sexmånadersfrist. Enligt<br />
förslaget utgår jävsgrunden ur 59:1 1 st.2. och förs över till 4. Därmed krävs<br />
att jävet inverkat på målets utgång. Detta stämmer inte med den särskilda<br />
jävsregleringen i 50:27 och 51:27, som man vill behålla. Där krävs nämligen<br />
inte att utgången i målet påverkats för att undanröjande skall ske. Om nu<br />
part fått kännedom om jävet först en vecka efter det att domen vunnit laga<br />
kraft, bör regleringen och förutsättningen för ett undanröjande knappast<br />
vara en annan i denna del.</p>
<p>Förslaget på denna punkt stämmer vidare mindre väl överens med regleringen<br />
i nuvarande 58:2 1 st.2., som innebär att den tilltalade under obegränsad<br />
tid kan erhålla resning på grund av domarjäv, fastän det inte kan<br />
antas att jävet påverkat utgången i målet. Det finns egentligen ingen anledning<br />
att kräva starkare skäl för domvillobesvär under en kort tid efter domen<br />
än för resning långt senare. Det rimliga vore snarare en rakt motsatt<br />
lösning. Den nuvarande regleringen av jäv bör sålunda inte förändras.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utökade möjligheter att framställa nya yrkanden<br />
i tvistemål,</p>
<p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om att part i princip bör ha tillgång till sakprövning<br />
i två instanser,</p>
<p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot.1988/89</p>
<p>Ju28</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:32px;">motionen anförts om parts möjligheter att få skuldfrågan prövad<br />
under hovrättsprocessen,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om betydelsen av starkt lekmannainflytande i<br />
brottmål,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om jäv som domvillogrund.</p>
<p>Stockholm den 5 april 1989</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot.1988/89</p>
<p>Ju28</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hans Göran Franck (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Anita Johansson (s)</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade möjligheter att framställa nya yrkanden i tvistemålavslag= utskottet1988/89:JuU23?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade möjligheter att framställa nya yrkanden i tvistemål?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att part i princip bör ha tillgång till sakprövning i två instanser?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att part i princip bör ha tillgång till sakprövning i två instanseravslag= utskottet1988/89:JuU23?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parts möjligheter att få skuldfrågan prövad under hovrättsprocessenavslag= utskottet1988/89:JuU23?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parts möjligheter att få skuldfrågan prövad under hovrättsprocessen?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av starkt lekmannainflytande i brottmål?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av starkt lekmannainflytande i brottmåldelvis bifall= utskottet1988/89:JuU23?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jäv som domvillogrund.avslag= utskottet1988/89:JuU23?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jäv som domvillogrund.?INLInlämning1989-04-05 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-04-07 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-04-10 00:00:00inträffat20913695315308Hans Göran Francks1undertecknare0193303720505Anita Johanssons2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:952014-11-19 21:58:35motkatMotionskategori-2014-11-19 21:58:35statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Ju282019-05-28 11:09:29tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-19 21:58:35GC02Ju28av Hans Göran Franck och Anita Johansson mot_198889_ju_28.pdf97325pdfmed anledning av prop. 1988/89:95 om ändringar i rättegångsbalken m.m.https://data.riksdagen.se/fil/0FDEEEF4-A55F-4915-BFB3-245813E89F58