2749426 GC02Ju24 1988/89 Ju24 mot mot Motion 1988/89:Ju24 av Torgny Larsson m.fl. (s) Motion Motion JuU 24 0 1989-04-05 00:00:00 2014-10-14 11:00:04 2014-10-14 00:00:00 med anledning avprop. 1988/89:124 om vissa av Torgny Larsson m.fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju24/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju24 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ju24 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1988/89 :Ju24</p> <p>av Torgny Larsson m.fl. (s)</p> <p>med anledning avprop. 1988/89:124 om vissa</p> <p>tvångsmedelsfrågor</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Frågan om polisingripanden i kyrkolokaler har, som det uttrycks i propositionen,<br /> aktualiserats på senare tid i flera sammanhang. Orsaken härtill är bl.a.<br /> att de ingrepp som gjorts inte alltid utförts på ett sätt som stämmer överens<br /> med de värderingar om kyrkorummets helgd som råder bland stora grupper<br /> av allmänheten.</p> <p>Sedan gammalt anses av många att eftersom kyrkor, kloster och lokaler<br /> med liknande karaktär, som t.ex. moskéer, tempel, synagogor och pagoder,<br /> är tillkomna för att ge människor möjlighet att enskilt eller tillsammans med<br /> andra uttrycka sin tro och de innersta tankar och känslor som är förknippade<br /> därmed, bör dessa lokaler behandlas som byggnader, där särskilda regler bör<br /> gälla.</p> <p>Även om dessa särskilda regler inte varit fastställda i lag, har den<br /> förhärskande uppfattningen bland breda grupper varit att eftersom dessa<br /> helgedomar varit avskilda för särskilda ändamål, bör detta ge utslag i hur<br /> dessa lokaler betraktas och behandlas.</p> <p>Denna värdering går mycket långt tillbaka i tiden. Redan i Gamla<br /> Testamentet talas om lokaler dit människor kunde söka sig för att få en<br /> fristad. I vårt eget land blev på 1200-talet genom en av fridslagarna våldsbrott<br /> på vägen till och från kyrkan och inne i kyrkan hårt straffade. Vapen fick inte<br /> tas med in i kyrkan. Som en följd därav kallas fortfarande entrérummet<br /> vapenhus.</p> <p>Svenska Ekumeniska Nämnden uttrycker i en skrivelse till regeringen<br /> 1988-05-19 dessa ovan beskrivna värderingar bl.a. på följande sätt:</p> <p>I svensk kyrklig tradition har medvetandet om den särskilda karaktär, som<br /> kyrkorummet har fått i och med invigningen, omsatts också i icke-våldets<br /> princip. Om denna vittnar varje s.k. vapenhus i äldre svenska kyrkor: Det<br /> första rum man kommer till i kyrkan reser kravet på en avväpning och ett<br /> fredligt uppträdande. Inget slag av våld får utövas i kyrkan. Det gäller även<br /> för samhällets och lagens företrädare. Inne i kyrkan råder andra regler än<br /> utanför, därför att kyrkan är ett avskilt, för särskilda ändamål helgat rum.<br /> Detta synsätt lever starkt också i våra dagar, även om kyrkorna inte längre<br /> förses med vapenhus.</p> <p>I propositionen förs ett resonemang om och under vilka omständigheter<br /> hänsyn bör tagas till den särskilda karaktär som kyrkolokaler har. Största<br /> möjliga hänsyn bör tas till kyrkorummets helgd, hävdas det, men statsrådet<br /> menar samtidigt att ”några särregler för tvångsingripanden i kyrkan, kloster<br /> och liknande lokaler inte bör införas. Det kan inte komma ifråga att införa</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>något slags frizoner, där polisingripanden över huvud taget inte skall fä ske. 1 Mot. 1988/89</p> <p>ett samhälle som vårt finns det inget behov av att anordna en fristad för Ju24<br /> personer misstänkta för brott eller som eftersöks enligt annan lagstiftning.”</p> <p>Vi motionärer delar i princip den uppfattningen att vårt lands lagar skall<br /> gälla överallt, och anser inte att möjligheter bör främjas för människor att<br /> undgå de krav som lagen ställer.</p> <p>Vi bör i stället sträva efter att förverkliga ett samhälle, där all lagstiftning<br /> genomsyras av humanitet och respekt för människors värdighet.</p> <p>De gamla fridslagarna, som t.ex. kyrkofriden, tillkom under medeltiden<br /> mot bakgrund av att denna respekt för människovärdet inte rådde i<br /> samhället.</p> <p>Dock finns det, med iakttagande av ovan angivna principer, ett behov av<br /> att hävda respekten för kyrkorummets helgd. Utifrån religionsfrihetslagens<br /> principer och den urgamla principen om icke-våld i kyrkan, bör det tydligare<br /> än nu regleras om och i vilka former polisingripanden får göras i kyrkoliknande<br /> lokaler.</p> <p>I likhet med Svenska Ekumeniska Nämnden vill vi inte främja möjligheten<br /> för brottslingar att undkomma rättmätig bestraffning men vill peka på det<br /> behov av frist som föreligger hos människor i trängda lägen. Till människor<br /> som befinner sig i trängda lägen kan exempelvis också utvisningshotade<br /> flyktingar höra.</p> <p>För dessa är ofta ett kyrkorum den sista utväg man kan finna i en förtvivlad<br /> situation. Inför vetskapen om att riskera att återsändas till ett land, varifrån<br /> de flytt, söker de sig till en kyrka, därför att en sådan i många länder betraktas<br /> med särskild vördnad och respekt. I länder där lagarna ej i samma<br /> utsträckning som hos oss präglas av humanitet, är det naturligt att kyrkan<br /> utifrån sitt ändamål som avskilt rum betraktas som en tillflyktsort i kritiska<br /> situationer.</p> <p>Vi bör med respekt se på dessa värderingar som man därigenom ger<br /> uttryck för.</p> <p>Det förtjänar också att i sammanhanget erinras om att präster och pastorer<br /> har genom lag en ovillkorlig tystnadsplikt, vilket givetvis kan innebära att<br /> människor som begått brott kan undslippa straff, trots att det finns person,<br /> vars vittnesmål kunde vara av avgörande betydelse.</p> <p>Utan att ge avkall på de grundläggande principerna i vårt lands lagar är<br /> såväl den prästerliga tystnadsplikten som principen om kyrkorummets helgd<br /> medel som i svåra situationer kan vara till hjälp för människor.</p> <p>Kyrkorna och trossamfunden har präster, pastorer och andra väl kvalificerade<br /> företrädare som är medvetna både om sitt samhällsansvar och sin<br /> uppgift att hjälpa enskilda människor. De kan därför ofta vara till god hjälp<br /> för dem som är i behov av stöd i en akut krissituation.</p> <p>Därför är det angeläget att polisen, då ett ingripande är aktuellt, tar<br /> kontakt med ansvarig präst, pastor eller annan företrädare för kyrkan.</p> <p>Därvid är det dock av största vikt att de olika roller som polis och präst/pastor<br /> har iakttages. Med klart definierade roller och befogenheter kan samråd<br /> lättare ske utan att varken kyrkorummets helgd eller människors religiösa<br /> känsla kränkes.</p> <p>I propositionen hävdas att intressekonflikter kan uppstå även i andra fall,<br /> t.ex. vid husrannsakan på advokatkontor och tidningsredaktioner. Vi vill</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>inte bestrida att det i vissa avseenden kan finnas en parallell. Dock har vi Mot. 1988/89</p> <p>svårt att inse att själva advokatkontoret eller tidningens lokaler som sådana Ju24</p> <p>skulle vara i behov av särskilda föreskrifter.</p> <p>Parallellen till ett ingripande mot ett advokatkontor eller en tidningsredaktion<br /> är väl närmast att störa en gudstjänst. Men i en kyrka är själva<br /> kyrkorummet, även då ingen gudstjänst pågår, avskilt för att vara ett heligt<br /> rum.</p> <p>I enlighet vad vi här ovan har anfört bör en komplettering av de regler,<br /> anvisningar och föreskrifter som reglerar den svenska polisens arbete<br /> genomföras.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om vissa polisingripanden i kyrkolokaler.</p> <p>Stockholm den 5 april 1989</p> <p>Torgny Larsson (s)</p> <p>Anita Persson (s) Evert Svensson (s)</p> <p>Karl-Erik Svartberg (s)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>18</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa polisingripanden i kyrkolokaler. avslag = utskottet 1988/89:JuU25 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa polisingripanden i kyrkolokaler. ? INL Inlämning 1989-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-04-07 00:00:00 inträffat 2 0552300917200 Torgny Larsson s 1 undertecknare 0123927542506 Karl-Erik Svartberg s 2 undertecknare 0859925892507 Evert Svensson s 3 undertecknare 0532121969806 Anita Persson s 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:124 2014-11-22 21:52:33 motkat Motionskategori - 2014-11-22 21:52:33 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Ju24 2019-05-28 11:09:28 tilldelat Tilldelat Justitieutskottet 2014-11-22 21:52:33 GC02Ju24 av Torgny Larsson m.fl. (s) mot_198889_ju_24.pdf 98168 pdf med anledning avprop. 1988/89:124 om vissa https://data.riksdagen.se/fil/319422B4-0255-42E4-8D5B-1A00857C74AE