2748978 GC02Ju206 1988/89 Ju206 mot mot Motion 1988/89:Ju206 av Göran Ericsson (m) Motion Motion JuU 206 0 1989-01-13 00:00:00 2014-10-14 10:59:48 2014-10-14 00:00:00 Polisverksamheten av Göran Ericsson (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju206/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju206 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ju206 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4"><p>1988/89:Ju206</p> </div> <div class="block ml_4"><p>av Göran Ericsson (m)<br /> Polisverksamheten</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:202px;">Mot.<br /> 1988/89<br /> Ju206-208</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Allmänt</p> <p>Brottsutvecklingen under de senare åren, jämfört med den sjunkande<br /> uppklarningsprocenten liksom den höga avskrivningsfrekvensen, är mycket<br /> oroväckande. Ökningen av brottsbalksbrotten men också ökningen av<br /> brotten inom speciallagstiftningen inger sammantaget en mycket dyster bild<br /> av rättsstaten Sverige.</p> <p>Faktisk utveckling</p> <p>Antalet anmälda brott mot brottsbalken och viss speciallagstiftning:</p> <p>1950 175 261</p> <p>1960 297 874</p> <p>1970 656 042</p> <p>1980 928 277</p> <p>1985 1 018 349</p> <p>1986 1 095 357</p> <p>1987 1 093 000</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I ovan redovisade brottsstatistik finner man att brottsfrekvensen tillfälligt<br /> stannat på omkring en miljon brott. Statistiken visar dock på en trendmässig<br /> ökning och att år 1987 redovisar en tillfällig nergång är ingen säkerställd<br /> statistisk nedgång utan enbart en enskild siffra i en i övrigt jämn uppåtgående<br /> utveckling.</p> <p>Den nu iakttagbara utvecklingen har pågått medan antalet polismän,<br /> omräknat i årsarbetskrafter, faktiskt minskat. Resurserna i dag motsvarar ca<br /> 700 polismän mindre än 1965, trots att fler personer är anställda. Denna<br /> utveckling är en följd av lagstiftningar om arbetstidsförkortningar, förbättrade<br /> möjligheter till ledigheter av olika slag för vilka polisväsendet personellt<br /> inte kompenserats.</p> <p>Om man bredvid statistiken på brottsutvecklingen placerar uppklarningsprocenten<br /> så ger 1987 följande siffror:</p> <p>Ej uppklarade brott 1987 718 000</p> <p>Uppklarade brott 1987 375 000</p> </div> <div class="block ml_54"><p>1</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJu206-208</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>I praktiken klaras endast ca 34 % av brotten 1987 upp. 66 % förblir<br /> ouppklarade. Denna situation är i en rättsstat ohållbar, redan nu finns en<br /> utbredd insikt hos gemene man, att risken för lagföring är försvinnande liten<br /> om man begår brott.</p> <p>Det kan inte uteslutas att den förda polispolitiken har en stor del i denna<br /> utveckling. Under åren 1982-1986 dras antalet poliser ner av regeringen<br /> genom att intagningen till polishögskolan kraftigt skärs ner. Denna politik<br /> leder snabbt till en uppblommande poliskris och regeringen kastar om rodret<br /> 1986/87 och nu kompenseras polisen för pensionsavgångarna samtidigt som<br /> regeringen aviserar en ökad intagning de kommande budgetåren.</p> <p>Men den förda politiken har skapat en kraftig försvagning av polisväsendet<br /> och innan polisväsendet kompenserats kan poliskrisen på vissa håll i landet<br /> bli långvarig och räcka långt in på 1990-talet.</p> <p>Den hittillsvarande utvecklingen, som kort redovisas ovan, visar att<br /> kraftfulla åtgärder måste vidtagas för att den negativa utvecklingen skall<br /> brytas. Vad som enligt min mening behövs är åtgärder baserade på<br /> långsiktiga politiska målsättningar. En sådan framåtsyftande politik saknas<br /> för närvarande. Den är nödvändig av flera skäl, polispolitiken är en central<br /> del i samhällsplaneringen, den är nödvändig för att tillskapa trygghet för den<br /> enskilde och rimliga arbetsbetingelser för anställda inom polisväsendet.</p> <p>Polisens uppgifter</p> <p>Polisens uppgifter och polisverksamhetens ändamål regleras i polislagen, och<br /> till dessa uppgifter hör:</p> <p>att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och<br /> säkerheten,</p> <p>att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar<br /> därav samt ingripa när sådana har inträffat,<br /> att bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt<br /> åtal,</p> <p>att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp när sådant<br /> bistånd lämpligen kan ges av polisen,<br /> att fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda<br /> bestämmelser.</p> <p>Målsättning</p> <p>Enligt min uppfattning uppnås inte i dag dessa målsättningar. Orsaken till och<br /> ansvaret för - denna utveckling är politisk och kan inte läggas polisen till<br /> last. Den är en produkt av felaktigt fattade politiska beslut och där dessa<br /> hoppats på att verkligheten inte skulle vara så brutal som verklighetens<br /> beskrivare utmålat den.</p> <p>En viktig uppgift för samhället är att slå vakt om den enskildes rättstrygghet.<br /> Den negativa utvecklingen på brottsområdet medför mycket lidande för<br /> enskilda människor, samtidigt som samhället förorsakas höga kostnader.<br /> Detta gäller även den enskilde såväl genom direkta som indirekta kostnader,<br /> t.ex. höjda försäkringspremier till följd av brottsutvecklingen.</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1988/89</p> <p>Ju206</p> </div> <div class="block ml_52"><p>2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Målsättningen med polisverksamheten måste vara, att öka de enskilda<br /> människornas rättstrygghet, att bryta den negativa brottsutvecklingen och<br /> att förbättra uppklarningsprocenten.</p> <p>För att uppnå fastställda mål med polisarbetet krävs en långsiktig politik<br /> för polisverksamheten. Höga ambitionskrav måste ställas när det gäller att<br /> bryta utvecklingen. Målet skall vara en minskning av den totala brottsligheten<br /> under en viss tidsperiod.</p> <p>Utifrån denna målsättning måste också antalet polismän öka. Arbetsuppläggning<br /> och metodutveckling måste baseras på den övergripande målsättningen,<br /> och här behövs ett mera omfattande förnyelsearbete. Hitintills har<br /> t.ex. frågan om fotpatrulleringens omfattning utgjort en alltför stor del<br /> av metoddebatten. Framtida polisarbete måste formas efter nutidens och<br /> framtidens krav.</p> <p>I detta långsiktiga polisarbete måste även särskilt beaktas polispersonalens<br /> svåra och krävande arbetssituation. På denna punkt fordras att poliskåren<br /> känner stöd från beslutsfattare och ansvariga politiker. Många polismän<br /> anser sig i dag sakna detta stöd.</p> <p>Medborgarna har rätt att ställa krav när det gäller deras skydd till liv, hälsa<br /> och egendom. Trots att dessa berättigade krav inte tillgodosetts, så har inte<br /> en långsiktig och framåtsyftande politik för polisarbetet kommit till stånd.<br /> Jag anser det nu nödvändigt att målsättningar för en sådan politik läggs fast.<br /> Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:31px;text-align:right;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om behovet av en långsiktig politik för polisarbetet.</p> <p>Stockholm den 13 januari 1989<br /> Göran Ericsson (m)</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1988/89</p> <p>Ju206</p> </div> <div class="block ml_54"><p>3</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en långsiktig politik för polisarbetet. uppskov = utskottet 1988/89:JuU26 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en långsiktig politik för polisarbetet. ? INL Inlämning 1989-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-02-01 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-02-02 00:00:00 inträffat 2 0602452646106 Göran Ericsson m 1 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 18:08:25 motkat Motionskategori - 2014-11-23 18:08:25 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Ju206 2019-05-28 11:09:24 tilldelat Tilldelat Justitieutskottet 2014-11-23 18:08:25 GC02Ju206 av Göran Ericsson (m) mot_198889_ju_206.pdf 143131 pdf Polisverksamheten https://data.riksdagen.se/fil/9EFE004C-4E15-4277-A5EF-DD3F6CD4B0EE