2749485 GC02Ju19 1988/89 Ju19 mot mot Motion 1988/89:Ju19 av Karin Ahrland m.fl. (fp) Motion Motion JuU 19 0 1989-04-05 00:00:00 2014-10-14 10:59:45 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:124 om vissa av Karin Ahrland m.fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju19/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Ju19 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Ju19 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1988/89:19</p> </div> <div class="block ml_3"><p>av Karin Ahrland m.fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1988/89:124 om vissa</p> <p>tvångsmedelsfrågor</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Regeringen konstaterar i propositionen att nuvarande regler på tvångsmedelsområdet<br /> i allt väsentligt är väl avvägda. Några genomgripande förändringar<br /> föreslås därför inte. De tvångsmedel som behandlas i propositionen är<br /> s.k. reella tvångsmedel dvs. främst beslag, husrannsakan och telefonavlyssning.</p> <p>Beträffande telefonavlyssning föreslår regeringen att sådan skall få<br /> användas i ungefär nuvarande omfattning. Den viktigaste förändringen är att<br /> telefonavlyssning skall få användas i samband med förundersökning vid inte<br /> bara brott som idag medger rätt till telefonavlyssning utan även i fråga om<br /> försök, förberedelse och stämpling till sådana. Lagtekniskt föreslår regeringen<br /> också omfattande ändringar vad gäller telefonavlyssning. I anslutning<br /> härtill förs i propositionen ett ingående resonemang om den integritetskränkning<br /> som telefonavlyssning innebär.</p> <p>Vi delar uppfattningen att telefonavlyssning är ett tvångsmedel som intar<br /> en särställning i förhållande till de flesta andra tvångsmedel. När andra<br /> tvångsmedel används, t.ex. husrannsakan, häktning, beslag etc., är den som<br /> drabbas medveten eller blir snart medveten om åtgärden. Vederbörande kan<br /> då få åtgärden prövad av domstol eller granskad av annan överordnad<br /> myndighet. Telefonavlyssningens hemliga natur omöjliggör en sådan kontroll<br /> och bevakning från den utsattes sida. Det är därför också mycket lättare<br /> att missbruka tvångsmedlet telefonavlyssning. Mot denna bakgrund framhålles<br /> i propositionen det angelägna i att ha regler som inte är tänjbara och så<br /> långt som möjligt garanterar en korrekt tillståndsgivning. Vi delar regeringens<br /> uppfattning på denna punkt.</p> <p>I propositionen väljer regeringen att inte lägga fram något förslag om rätt<br /> till s.k. elektronisk avlyssning (huggning). Motivet för detta är de argument<br /> om integritetskränkning som framhållits i samband med telefonavlyssningen.<br /> Som ytterligare argument för att inte lägga fram något förslag om elektronisk<br /> avlyssning citeras Narkotikakommissionens argument för att avstyrka elektronisk<br /> avlyssning: ”Stora värden äventyras, om samhället av olika skäl<br /> ständigt flyttar fram sin toleransgräns vad gäller tvångsmedel.”</p> <p>Regeringens argumentering i propositionen att inte föreslå ett införande<br /> av elektronisk avlyssning avslutas emellertid på ett ytterst märkligt sätt.<br /> Enligt propositionen har regeringen endast tagit ställning till elektronisk<br /> avlyssning vad gäller förundersökningar i allmänhet. Huruvida säkerhetspolisen<br /> skall få använda sig av huggning lämnas öppet. Regeringen hänvisar till<br /> SÄPO-kommitténs pågående arbete. Vidare framgår att regeringen inte</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>tagit ställning till frågan om användande av de aktuella metoderna i Mot. 1988/89</p> <p>nödsituationer. Med tanke på de senaste årens händelser, inte minst i Jul9</p> <p>utredningen av mordet på Olof Palme, finner vi det synnerligen angeläget att<br /> de nu nämnda områdena inte lämnas obeaktade.</p> <p>Nöd</p> <p>Vad som är särskilt anmärkningsvärt i föredragandens resonemang om nöd<br /> är att detta diskuteras i det avsnitt som behandlar elektronisk avlyssning och<br /> övervakning. Regeringens uttalande ger därför intryck av att ett särskilt<br /> nödbegrepp skulle gälla i samband med elektronisk avlyssning (som i och för<br /> sig inte skall införas) till skillnad från andra tvångsmedel, t.ex. husrannsakan<br /> eller telefonavlyssning. Vi har inte funnit att någon sådan distinktion<br /> existerar i juridisk praxis. Den nödrätt som eventuellt kan åberopas av t.ex.<br /> en polisman är lika omfattande eller begränsad vid användande av alla typer<br /> av tvångsmedel eller övriga åtgärder från polisens sida.</p> <p>Med tanke på den förvirrade nödrättsdebatt som pågått under den senaste<br /> tiden i Sverige, vore det mycket olyckligt om regeringens uttalande i<br /> propositionen skulle ligga till grund för ett införande av något slags<br /> differentierad nödrätt beroende på vilket tvångsmedel det är frågan om.</p> <p>Folkpartiets uppfattning om omfattningen av begreppet nödrätt, vilken<br /> torde delas av de flesta jurister, är följande. Enligt 24 kap. 4 § Brottsbalken<br /> kan en i normala fall brottslig handling vara ursäktlig om lagbrottet skett i en<br /> akut nödsituation. Lagbestämmelsen tar sikte på sådana fall som när någon<br /> bryter mot hastighetsregler för att köra en sjuk person till sjukhus, när någon<br /> stjäl en båt för att undsätta en drunknad eller när någon åstadkommer<br /> skadegörelse för att rädda en person som är utsatt för livsfara etc. Dessa<br /> exempel gäller för alla medborgare, således även för poliser eller andra<br /> tjänstemän som i sitt arbete ställs inför en nödsituation. Denna polisens<br /> nödrätt slogs fast i propositionen till ny polislag (1983/84:111). Det konstaterades<br /> då att polisens befogenheter att i övrigt överträda gränserna för<br /> straffbelagda områden förutsatte en uttrycklig lagregel. Endast ordningsförseelser<br /> av olika slag får åsidosättas med hänvisning till 24 kap. 4 § Brottsbalken<br /> (nödbestämmelsen).</p> <p>Utöver den lagreglerade nödrätten anses det enligt vissa jurister finnas en<br /> s.k. offentligrättslig (konstitutionell) nödrätt. Denna nödrätt är inte lagreglerad<br /> eller i övrigt skriftligt fastslagen. Begreppet är endast något som<br /> diskuterats i juridisk litteratur och inte ens alla jurister är överens om att en<br /> sådan nödrätt överhuvudtaget existerar. Innebörden av denna nödrätt skulle<br /> vara att regeringen eller myndigheter i vissa exceptionella nödsituationer, då<br /> överhängande fara hotar allmänna intressen av synnerlig vikt, får bryta mot<br /> lag. Konstitutionell nödrätt har åberopats och prövats av konstitutionsutskottet<br /> i tre fall tidigare, nämligen i samband med Bulltofta-dramat,<br /> gisslantagandet vid Norrmalmstorg och ockupationen av västtyska ambassaden.<br /> Konstitutionsutskottet fastslog då att regeringen brutit mot vissa<br /> lagbestämmelser men att dessa kunnat ursäktas som vidtagna under konstitutionell<br /> nöd då det ägt rum för att rädda liv.</p> <p style="margin-left:12px;">Trots det mycket begränsade lagutrymmet för att åberopa nöd som ursäkt 3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1988189.3 sami. NrJuI8-25</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>för ett lagbrott synes nödargumentet förekomma flitigt inom polisen. Detta Mot. 1988/89</p> <p>framgår om inte annat vid de öppna förhör som konstitutionsutskottet har Jul9</p> <p>hållit förra sommaren och under februari och mars i år. Nödargumentet har<br /> åberopats för att legalisera den elektroniska avlyssning (huggning) som<br /> förekommit i Palme-utredningen.</p> <p>I den nu presenterade propositionen om nödrättens omfattning är<br /> regeringens uttalande därför utomordentligt vilseledande. Enligt folkpartiets<br /> uppfattning synes det som om regeringen i efterhand vill rättfärdiga de<br /> olagligheter som förekommit under Palme-utredningen. Någon annan<br /> slutsats kan inte dras eftersom nödresonemanget behandlas under avsnittet<br /> om elektronisk avlyssning och inte under de avsnitt där tvångsmedlen<br /> behandlas generellt. Enligt folkpartiet är det oerhört väsentligt att reglerna<br /> om när och hur tvångsmedel får användas är helt klara. Något utrymme för<br /> tänjbara regler får inte förekomma, vilket regeringen också påpekat under<br /> avsnittet om telefonavlyssning. Nödrättens omfattning får därför inte<br /> framställas så vidsträckt som regeringen vill göra gällande. För de fall något<br /> tvångsmedel, oavsett vilket detta är, skall kunna användas måste det finnas ett<br /> uttryckligt lagstöd härför. Om regeringen anser att befintliga tvångsmedel<br /> inte är tillräckliga för att möjliggöra ett effektivt polisarbete bör regeringen<br /> ta initiativ till att lägga fram förslag till komplettering.</p> <p>Regeringens nuvarande hållning att gränsen för tvångsmedelsanvändning<br /> och tillåtlighet att bryta mot lag skulle vara flytande står direkt i strid med<br /> gällande lag. Den gråzon som regeringen smygvägen försöker införa för<br /> användning av tvångsmedel måste förhindras.</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi att riksdagen - i<br /> anslutning till de lagändringar som görs i 27 kap. Rättegångsbalken och med<br /> anledning av regeringens uttalande om nödrätten i propositionen - som sin<br /> mening ger regeringen tillkänna den tolkning vi här har gjort av huruvida nöd<br /> skall få legitimera användandet av tvångsmedel och lagöverskridanden.</p> <p>SÄPOS arbetsmetoder</p> <p>Regeringen lämnar likaledes öppet för frågan om SÄPO skall få använda sig<br /> av elektronisk avlyssning och övervakning. Här hänvisas till att SÄPOkommittén<br /> skall behandla frågan. Folkpartiet delar regeringens fördömande<br /> uppfattning om användandet av de nu aktuella metoderna i polisens arbete.</p> <p>Detta gäller självfallet också frågan om säkerhetspolisen skall få använda<br /> dessa metoder. Regeringen uppger att den parlamentariska SÄPO-kommittén,<br /> som inom kort kommer att påbörja översynen av säkerhetspolisens<br /> arbetsmetoder, utreder denna fråga.</p> <p>Folkpartiet avvisar detta. Riksdagen bör redan nu ta ställning emot varje<br /> användning av huggning som tvångsmedel. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>4</p> </div> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1988/89<br /> Jul9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om nödrättens innebörd,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om fortsatt förbud mot huggning.</p> <p>Stockholm den 5 april 1989</p> <p>Karin Ahrland (fp)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kjell-Arne Welin (fp)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Bengt Harding Olson (fp)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Lars Sundin (fp)</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödrättens innebörd. avslag = utskottet 1988/89:JuU25 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödrättens innebörd. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt förbud mot buggning. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt förbud mot buggning. avslag = utskottet 1988/89:JuU25 ? INL Inlämning 1989-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-04-07 00:00:00 inträffat 2 0501397157002 Karin Ahrland fp 1 undertecknare 0764840691205 Bengt Harding Olson fp 2 undertecknare 085018966209 Lars Sundin fp 3 undertecknare 0514532571208 Kjell-Arne Welin fp 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:124 2014-11-24 07:05:14 motkat Motionskategori - 2014-11-24 07:05:14 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Ju19 2019-05-28 11:09:23 tilldelat Tilldelat Justitieutskottet 2014-11-24 07:05:14 GC02Ju19 av Karin Ahrland m.fl. (fp) mot_198889_ju_19.pdf 136777 pdf med anledning av prop. 1988/89:124 om vissa https://data.riksdagen.se/fil/94A5BCC7-C650-4168-897F-52FD980108DE