2780311 GC02Jo6 1988/89 Jo6 mot mot Motion 1988/89:Jo6 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) Motion Motion JoU 6 0 1988-10-20 00:00:00 2014-10-14 10:57:53 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd av Karl Erik Olsson m.fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo6/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo6 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Jo6 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1988/89:Jo6</p> <p>av Karl Erik Olsson m.fl. (c)</p> <p>med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda<br /> åtgärder med anledning av algblomning och säldöd</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Sammanfattning</p> <p>Det som hänt under den gångna sommaren är en ekologisk katastrof. De<br /> miljöfarliga utsläppen måste upphöra och kväveutsläppen kraftigt begränsas.<br /> Centerpartiet anser att regeringens insatser är otillräckliga och föreslår<br /> därför åtgärder för att förstärka arbetet mot havsföroreningarna.</p> <p>Ett icke-spridningsavtal bör upprättas. Det skulle innebära att varje land<br /> tar ansvar för sitt eget avfall och sina egna miljöföroreningar.</p> <p>En tredjedel av den totala kvävetillförseln till Östersjön och Västerhavet<br /> är luftburen. Det internationella arbetet mot luftföroreningar måste därför<br /> stärkas. Centerpartiet föreslår bl.a. skärpta reningskrav på både diesel- och<br /> bensindrivna bilar. Hastigheten skall sänkas med 10 km/tim för att minska<br /> kväveoxidutsläppen.</p> <p>Klorutsläppen skall avvecklas inom sju år. En miljöavgift på klor skall<br /> införas med 20 kr. per kg organiskt bundet klor. Det statligt ägda Vallvik<br /> föreslås byggas om till en mönsteranläggning.</p> <p>Kväveläckaget från jordbruket skall minska genom bl.a. odling av<br /> energigrödor. Reningsverk skall förbättra kvävereningen genom att utnyttja<br /> naturens egen reningsteknik i växterna.</p> <p>Centerpartiet föreslår att katastrofhjälp skall utgå till drabbade fiskare och<br /> fisk- och musselodlare, i likhet med den kompensation som utgick till dem<br /> som drabbats av Tjernobylkatastrofen.</p> <p>Bakgrund</p> <p>Fem månader har gått sedan sjuk fisk i Gullmarsfjorden visade det första<br /> tecknet på att en giftig algblomning hotade Västerhavet. Massdöd av<br /> blåmusslor, sjöstjärnor och fisk blev resultatet av denna algblomning. Andra<br /> arter skadades eller flydde från de naturliga lokalerna. Ejderbestånden<br /> minskade kraftigt, på grund av främst musseldöden.</p> <p>Fisket har drabbats hårt. Trålningar visar att många bottnar är döda och att<br /> fisk har försvunnit från stora delar av Kattegatt. Torskyngel saknas i hög<br /> grad, och makrillfisket var väsentligt sämre i maj—juni än tidigare år.<br /> Situationen för de yrkesverksamma fiskarna och fisk- och musselodlarna är<br /> bekymmersam. På sensommaren kom den s.k. mördaralgen, som härjade på</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>västkusten bl.a. 1981, tillbaka till Västerhavet. Det är inte ovanligt med Mot. 1988/89<br /> algblomningar under vår och höst, men både antalet och dess omfattningar J°6<br /> har ökat dramatiskt under 1980-talet.</p> <p>Säldöden blev nästa katastrof som drabbade Västerhavet. Ca 400 sälar har<br /> hittills påträffats döda i Skagerrak och Kattegatt. Säldöden har orsakats av<br /> ett virus som framkallar akut lunginflammation och spontana aborter. För<br /> närvarande är alla knubbsälspopulationer angripna. De finns nu från norska<br /> kusten, längs de västtyska och holländska Nordsjökusterna, i södra Östersjön<br /> och inom Storbritanniens sälkolonier. Flera forskare hävdar att de stora<br /> mängder föroreningar som släpps ut i Nordsjön och Östersjön har skadat<br /> sälarnas immunförsvar och gjort dem mottagliga för det dödliga viruset.</p> <p>Under den gångna sommaren har flera badstränder på västkusten stängts<br /> på grund av föroreningar. En bidragande orsak till detta tros vara bristande<br /> kapacitet på reningsverken.</p> <p>Östersjön och Nordsjön är två viktiga ekosystem av stor ekonomisk och<br /> ekologisk betydelse. Det som har hänt under den gångna sommaren är en<br /> ekologisk katastrof. Även om sambanden mellan miljöförstöringen och<br /> skadorna inte är fullkomligt klarlagda, är de många störningarna varningar<br /> för bestående ekologiska skador. De miljöfarliga utsläppen måste upphöra<br /> och kväveutsläppen kraftigt begränsas. Flavet är en resurs och dess många<br /> möjligheter skall tas till vara - inte förödas som i dag sker.</p> <p>Den svenska regeringens insatser har varit otillräckliga. Det visade bl.a.<br /> vårens behandling av propositionen Miljöpolitik för 1990-talet. Under<br /> valrörelsens tryck sammankallade statsministern hastigt en internationell<br /> konferens om havsmiljön. Nu väljer regeringen att lägga en proposition om<br /> anslag till internationellt arbete, forskning och övervakning. Förslagen är<br /> inte mer omfattande än att de hör hemma i tilläggsbudget I.</p> <p>Centerns ledamöter i jordbruksutskottet har med anledning av det som<br /> hänt under den gångna sommaren i havsmiljön föreslagit att en offentlig<br /> utfrågning anordnas. Vi föreslår att följande åtgärder vidtas för att stärka<br /> arbetet mot havsföroreningar.</p> <p>Internationella åtgärder<br /> Icke-spridningsavtal för miljön</p> <p>Föroreningarna av havsmiljön kräver ett omfattande internationellt samarbete.<br /> Sverige måste återta sin pådrivande position inom det internationella<br /> miljösamarbetet. Inom kärnvapenområdet finns ett icke-spridningsavtal.</p> <p>Samma synsätt måste prägla det internationella miljöarbetet. Vi anser att ett<br /> icke-spridningsavtal bör utarbetas. Länder som skriver på ett sådant avtal<br /> skall förbinda sig att inte sprida angivna föroreningar till något annat land, till<br /> atmosfären eller till havet. Ett sådant avtal skulle innebära att varje land tar<br /> ansvar för sitt eget avfall och sina egna utsläpp. Det skulle tvinga allt fler<br /> länder att ta ett gemensamt ansvar för vår jords överlevnad.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Nordsjökommission</p> <p>För att effektivisera det internationella samarbetet till skydd av Nordsjön,<br /> beslöt riksdagen på bl.a. centerinitiativ att en särskild Nordsjökommission<br /> bör bildas. Från svensk sida bör man ta upp denna fråga till övervägande vid<br /> förhandlingar med de övriga konventionsstaterna i Nordsjösamarbetet. I<br /> dokumenten från sommarens konferens om havsmiljön finns inget som tyder<br /> på att regeringen följt upp riksdagens beslut. Vi anser att riksdagen bör<br /> understryka vikten av att en Nordsjökommission kommer till stånd.</p> <p>Luftföroreningarna</p> <p>Det luftburna kvävenedfallet svarar för omkring en tredjedel av den totala<br /> kvävetillförseln till Östersjön och Västerhavet. Det är därför viktigt att<br /> åtgärda de luftburna föroreningarna om man skall kunna förbättra havsmiljön.<br /> Det internationella arbetet måste stärkas, bl.a. genom bildande av en<br /> internationell luftvårdsfond, som riksdagen tidigare beslutat om på centerinitiativ.<br /> Målsättningen måste vara att begränsa nedfallet med 80-90 % för<br /> svaveldioxid och 75 % för kväveoxider och ozonbildande ämnen.</p> <p>Skärpta regler för miljöfarliga föroreningar</p> <p>Den Nordsjökonferens som hölls i London för snart ett år sedan innebar vissa<br /> framsteg när det gäller att sätta upp konkreta målsättningar för miljöarbetet.<br /> Överenskommelserna innebar bl.a. stoppdatum för havsförbränning 1995<br /> och för vissa naturfrämmande ämnen. Flera av överenskommelserna innehåller<br /> emellertid så vaga formuleringar att det är osäkert vad de leder till,<br /> t.ex. ”bästa tillgängliga teknik skall tillämpas” och konkreta mål skall sättas<br /> upp. Det är också förvånansvärt att en hel del extremt miljöfarliga ämnen är<br /> klassade som inte så farliga. Det gäller t.ex. klorerade kolväten från kemisk<br /> industri, dioxiner och organiska klorföreningar. Sverige måste mot denna<br /> bakgrund få till stånd skärpningar av klassificeringen, klart angivna avvecklingsplaner<br /> för miljöfarliga ämnen och en tidigareläggning av förbudet mot<br /> havsförbränning.</p> <p>Skärpta regler mot oljeutsläpp</p> <p>De största oljeutsläppen i Östersjön och Västerhavet har ägt rum i samband<br /> med grundstötningar och andra fartygsolyckor. Fortfarande händer det<br /> också att fartyg rengör oljetankarna ute till havs och därvid mer eller mindre<br /> avsiktligt släpper ut olja, trots att detta sedan länge är olagligt. Det<br /> emulgeringsmedel som används för att bryta ned oljan bidrar på sitt sätt till<br /> miljöförstöringen.</p> <p>Ett miljöhot som på senare år tillkommit i våra omgivningar och som kan<br /> växa i framtiden är risken för okontrollerade utsläpp samt utsläpp av borroch<br /> smörjoljor i samband med prospekteringsborrning och oljeutvinning.<br /> Även normal fartygstrafik ger upphov till oljeutsläpp via kylvatten och<br /> läckage. Mycket tyder på att dessa utsläpp är mycket större än utsläppen i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>samband med olyckor och tankrengöring. Riksdagen har redan tillkännagivit Mot. 1988/89</p> <p>behovet av effektivisering av tillsynen av miljöfarliga transporter. Det gäller Jo6</p> <p>även den internationella trafiken. Regeringen bör i detta sammanhang och<br /> vid internationella överläggningar skärpa insatserna mot oljeutsläpp.</p> <p>Förbud mot radioaktiva utsläpp</p> <p>Den engelska upparbetningsanläggningen för radioaktivt avfall har släppt ut<br /> mer än 250 kg plutonium i Irländska sjön. I området runt anläggningen är<br /> blodcancer tio gånger vanligare än på andra platser i England. I anläggningen<br /> finns svenskt kärnavfall som väntar på upparbetning. Radioaktiva föroreningar<br /> har konstaterats vid den svenska västkusten, som med stor sannolikhet<br /> härrör från Sellafield. En ny anläggning för upparbetning av radioaktivt<br /> avfall planeras i Dounreay i Skottland. Vid Nordsjökonferensen rekommenderades<br /> länderna att tillämpa bästa tillgängliga teknik för att minimera all<br /> förgiftning från radioaktiva utsläpp från alla typer av kärnkraftsindustrier,<br /> inkl. upparbetning. Den svenska regeringen måste ta initiativ till förbud mot<br /> radioaktiva utsläpp. Sverige måste verka för att upparbetningsanläggningen i<br /> Sellafield stängs och att den planerade i Dounreay aldrig kommer till stånd.</p> <p>Program för att begränsa tungmetallhalterna</p> <p>Tungmetallförgiftningen av Östersjön är alarmerande. Halterna av kadmium<br /> och kvicksilver är tio gånger högre än normalt. Även andra metaller finns<br /> i mycket förhöjda halter. Sedan 1960-talet har metallutsläppen från svenska<br /> källor reducerats kraftigt. Tillståndet kan endast förbättras genom internationell<br /> samverkan om metalltillförseln till Östersjön i stort. Naturvårdsverket<br /> bör därför utarbeta ett handlingsprogram för att begränsa metallhalterna<br /> till en nivå som motsvarar de naturliga variationerna.</p> <p>Nationella åtgärder</p> <p>Avveckling av klorutsläppen</p> <p>Massaindustrins blekerier är den i dag dominerande källan till utsläpp av<br /> klorerade organiska ämnen i Sverige; även dioxin finns i utsläppen. Redan en<br /> måttlig konsumtion av strömming och lax från Östersjön eller skaldjur från<br /> Västerhavet innebär ett större dioxinintag än vad som anses vara acceptabelt<br /> för människan. Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste<br /> upphöra. Det är inte bara nödvändigt. Det är också möjligt. Vi anser att<br /> utsläppen av klorerade föreningar i stort kan avvecklas inom sju år. Gällande<br /> tillstånd för massaindustrin måste omprövas och starkare krav ställas så att en<br /> övergång till miljövänlig teknik forceras. För att skynda på en sådan<br /> utveckling skall omedelbart en miljöavgift på klorutsläpp tas ut med 20 kr.<br /> per kg organiskt bundet klor. Investeringsmedel och inkomster från miljöavgiften<br /> skall användas för miljöinvesteringar och för byggande av en<br /> mönsteranläggning. Vi föreslår att en sådan anläggning för i princip ett slutet</p> <p>system byggs vid Vallviks anläggning som till över 50 % ägs av staten. 15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Åtgärder för att begränsa kväveoxidutsläppen</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1988/89</p> <p>Jo6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Enligt en nyligen presenterad undersökning Kvävegödning av havet av Owe<br /> Ljunghammer och Bo Persson är totalbalansen av olika svenska källors<br /> bidrag av kväve till Västerhavet följande:</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Biltrafikens utsläpp lämnar ett dubbelt så stort bidrag till kväveutflödet i<br /> Västerhavet som jordbruket, enligt denna undersökning. Förbättrad avgasrening<br /> framstår som en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra också<br /> havsmiljön. Trafiken måste utvecklas så att skador på miljön undviks.<br /> Skärpta krav på utsläppen från trafiken måste införas. De av riksdagen<br /> beslutade hårdare kraven på dieselfordonen tidigareläggs till 1990 för bussar<br /> och lättare lastbilar och för tyngre fordon till 1992.</p> <p>En plan måste upprättas för att ersätta innerstädernas dieselbussar med<br /> miljövänlig kollektivtrafik som t.ex. spårvagnar och bussar drivna med<br /> etanol, metanol, el eller gas. En skärpning av avgaskraven på personbilar,<br /> motsvarande Kalifornienkraven, bör snarast vidtas. Hastigheten bör sänkas<br /> från 110 km/tim till 100 och från 90 km/tim till 80. Genomfartstrafik bör ledas<br /> utanför stadskärnorna. Kombitrafiken måste byggas ut för ökade fjärrtransporter<br /> på järnväg. Ökade insatser måste vidtas för att utveckla miljövänliga<br /> motorer och drivmedel. Ett brett forskningsprogram för olika lösningar av<br /> avgasproblemen måste utarbetas. Med dessa åtgärder kommer kväveoxidutsläppen<br /> att kraftigt minskas.</p> <p>Förbud mot PCB</p> <p>Flödet av miljöfarliga kemikalier måste begränsas. Naturvårdsverket har<br /> föreslagit att PCB skall tillåtas i vissa transformatorer och kondensatorer<br /> fram till 1995. Vi anser att användning av PCB bör förbjudas fr.o.m. 1989.</p> <p>Åtgärder för att minska kväveläckaget i jordbruket</p> <p>Jordbrukets miljöproblem måste åtgärdas. Riksdagens beslut om halvering<br /> av utsläppen av närsalter måste förverkligas. Regeringens förslag för att<br /> begränsa intensiteten i jordbruket, genom att mark tas ur odling, kan i stället<br /> komma att innebära ökat läckage. För att begränsa läckaget från jordbruket<br /> skall användningen av handelsgödsel begränsas med hänsyn till den aktuella<br /> odlingens behov av växtnäring och tillgänglig stallgödsel.</p> <p>Jordbrukets miljöproblem måste åtgärdas samtidigt som dess möjligheter<br /> tas till vara. Nya grödor för t.ex. energiproduktion, där marken är bevuxen<br /> större delen av året och därför läcker mindre, är en sådan möjlighet. Influtna<br /> medel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna skall utgå för<br /> att stödja en sådan utveckling. En satsning på biobränslen, som energigrödor,<br /> måste snarast inledas.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Jordbruk<br /> Avloppsvatten<br /> Industri och fiskodling<br /> Luftföroreningar<br /> därav biltrafik</p> </div> <div class="block ml_20"><p>21 %<br /> 14 %</p> <p>2 %<br /> 63 %<br /> (42 %)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Åtgärder för att förbättra avloppsreningen</p> <p>Riksdagens beslut om halvering av kväveutsläppen från reningsverken i<br /> särskilt påverkade kustområden måste fullföljas. Ambitionen måste vara att<br /> restprodukter skall återföras till naturens kretslopp. De förslag som studerats<br /> vid Tema Vatten vid Linköpings universitet, med utnyttjande av naturens<br /> egen reningsteknik i växterna, bör prövas i detta arbete.</p> <p>Sommarens översvämningar i avloppsreningsverk måste åtgärdas genom<br /> lokalt avledande av dagvattnet. Det skulle också förbättra vattenbalansen.</p> <p>Resurser till forskning och övervakning</p> <p>Algblomning på västkusten 1981 föranledde den dåvarande centerregeringen<br /> att samla forskare till ett möte i miljövårdsberedningen. Resultatet blev<br /> 1982 det första forskningsprogrammet på området. Behovet av forskningsresurser<br /> är stort. Det framgår inte minst av den utredning om den marina<br /> forskningen som UHÄ har utarbetat. I utredningen föreslås emellertid att<br /> marinekologiska institutionen vid Lunds universitet läggs ned. Vi anser att<br /> detta vore mycket olyckligt. Sommarens erfarenheter visar på behovet av att<br /> marinekologisk kompetens finns runt om våra kuster. Vi föreslår att<br /> riksdagen beslutar att institutionen i Lund bibehålls.</p> <p>Föroreningssituationen i södra Östersjön skapar ett behov av forskning om<br /> miljösituationen och om fiskreproduktionens problem där. Riksdagen<br /> hemställde 1987 att regeringen skulle utreda frågan om inrättande av ett<br /> särskilt laboratorium vid södra ostkusten. I våras underströk utskottet<br /> behovet av förstärkta forskningsresurser. Centerpartiet anser att riksdagen<br /> nu bör uttala att ett Östersjöinstitut bör inrättas.</p> <p>Resurser till tillsyn</p> <p>Den allvarliga miljösituationen skapar behov av förstärkningar hos tillsynsmyndigheterna.<br /> I miljöpropositionen utlovades ca 100 nya tjänster i den<br /> statliga organisationen, men resurser anvisades enbart för 25 tjänster. Vi<br /> föreslår att 20 milj. kr. anslås för innevarande budgetår för förstärkning av<br /> den statliga tillsynen och att ytterligare 20 milj. kr. anslås för nästa budgetår.</p> <p>Katastrofhjälp till fiskare och musselodlare</p> <p>Miljöföroreningarna i Västerhavet har blivit så allvarliga att stora områden<br /> saknar fisk. Det innebär stora förluster för de yrkesverksamma fiskarna. På<br /> samma sätt har fisk- och musselodlarna drabbats hårt av algblomningens<br /> effekter. Det är nödvändigt att skapa ett skydd för dem som drabbas av<br /> miljöföroreningarna.</p> <p>I samband med Tjernobylkatastrofen utgick kompensation till ”de grupper<br /> vilkas försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva<br /> nedfallet”. I likhet med detta måste bästa tänkbara hjälp erbjudas berörda<br /> personer och företag, som har drabbats av allvarliga miljöföroreningar av<br /> havsmiljön. Regeringen bör skyndsamt och i samråd med fiskarnas organisationer<br /> utarbeta ett sådant system för ersättningsregler.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1988/89</p> <p>Jo6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för upprättande av<br /> icke-spridningsavtal för miljön,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att målsättningen skall vara att klorutsläppen<br /> skall vara avvecklade inom sju år,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att förbjuda användning av PCB fr.o.m. år<br /> 1989,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om satsning på biobränslen, innefattande energigrödor,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om insatser för att minska kvävetillförseln från jordbruk och<br /> reningsverk,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om bevarande av marinekologiska institutionen vid Lunds<br /> universitet,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar inrätta ett Östersjölaboratorium,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar anslå 20 milj. kr. till förstärkning av<br /> länsstyrelsernas naturvårdsenheter för innevarande budgetår,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om ersättning till dem som drabbats av miljökatastrofen<br /> i Västerhavet.</p> <p>Stockholm den 20 oktober 1988<br /> Karl Erik Olsson (c)</p> <p>Lennart Brunander (c) Karin Starrin (c)</p> <p>Stina Gustavsson (c) Sven-Olof Petersson (c)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>gotab Stockholm 1988 15963</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar att Sverige ska verka för upprättande av icke-spridningsavtal för miljön avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 1 1 att riksdagen beslutar att Sverige ska verka för upprättande av icke-spridningsavtal för miljön ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet delvis bifall = utskottet 1988/89:JoU6 ? 3 3 att riksdagen beslutar att målsättningen ska vara att klorutsläppen ska vara avvecklade inom sju år avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 3 3 att riksdagen beslutar att målsättningen ska vara att klorutsläppen ska vara avvecklade inom sju år ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 5 5 att riksdagen beslutar att förbjuda användning av PCB fr.o.m. 1989 avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 5 5 att riksdagen beslutar att förbjuda användning av PCB fr.o.m. 1989 ? 6 6 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken ? 6 6 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på biobränslen, innefattande energigrödor avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på biobränslen, innefattande energigrödor ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att minska kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att minska kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av marinekologiska institutionen vid Lunds Universitet avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av marinekologiska institutionen vid Lunds Universitet ? 10 10 att riksdagen beslutar inrätta ett Östersjölaboratorium ? 10 10 att riksdagen beslutar inrätta ett Östersjölaboratorium avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 11 11 att riksdagen beslutar anslå 20 milj. kr. till förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter för innevarande budgetår avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 11 11 att riksdagen beslutar anslå 20 milj. kr. till förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter för innevarande budgetår ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till de som drabbats av miljökatastrofen i Västerhavet. ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till de som drabbats av miljökatastrofen i Västerhavet. avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? INL Inlämning 1988-10-20 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-10-21 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-10-25 00:00:00 inträffat 2 0483420372909 Karl Erik Olsson c 1 undertecknare 0982209946601 Lennart Brunander c 2 undertecknare 0557059020608 Stina Gustavsson c 3 undertecknare 0890087624410 Sven-Olof Petersson c 4 undertecknare 0636794729408 Karin Starrin c 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:10 2014-11-22 02:39:10 motkat Motionskategori - 2014-11-22 02:39:10 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Jo6 2019-05-28 11:08:57 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-22 02:39:10 GC02Jo6 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) mot_198889_jo_6.pdf 201794 pdf med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd https://data.riksdagen.se/fil/22F71422-0A7B-4FCE-99EF-14F5BC50DA88