2761534GC02Jo421988/89Jo42motmotMotion 1988/89:Jo42 av Börje Hörnlund m.fl. (c)MotionMotionJoU4201989-05-09 00:00:002014-10-14 10:57:172014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.av Börje Hörnlund m.fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo42/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo42https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Jo42
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89 :Jo42</p>
<p>av Börje Hörnlund m.fl. (c)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering<br />
av priserna på jordbruksprodukter, m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Prisstödet till jordbruket i norra Sverige</p>
<p>Syftet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige är att höja lönsamheten<br />
till en nivå som är jämförbar med den som uppnås vid jordbruksföretag i<br />
mellersta Sverige.</p>
<p>En betydande del i de lönsamhetsskillnader som finns mellan jordbruket<br />
i norra och södra Sverige ligger av naturliga skäl inom växtodlingen.</p>
<p>Statens jordbruksnämnd har vid beräkningar av merkostnaderna för<br />
mjölk-, kött- och fläskproducerande företag i norra Sverige redovisat kostnadsskillnaderna<br />
gentemot motsvarande företag i Mellansverige dels med<br />
egen produktion av foderspannmål, dels utan egen odling av spannmål och<br />
där behovet skall täckas genom inköp. Kalkylberäkningarna visar en betydligt<br />
högre kostnad vid produktion med egenodlad spannmål. Jordbruksnämnden<br />
föreslår att merkostnaderna skall beräknas med utgångspunkt<br />
ifrån att endast en tredjedel av spannmålsbehovet produceras inom mjölkoch<br />
köttföretagen och utgår kalkylmässigt ifrån att ingen spannmål odlas<br />
vid smågris- och slaktsvinsföretagen. Detta är också utgångspunkten för det<br />
förslag till uppräkning av stödbeloppen som redovisas i propositionen.</p>
<p>Med hänsyn till riksdagens mycket klara och entydiga riktlinjer angående<br />
jordbruket i norra Sverige som fastslagits såväl i 1985 års jordbrukspolitiska<br />
beslut som varje år därefter är det nu tillämpade beräkningssättet i hög<br />
grad anmärkningsvärt. Förslaget i propositionen skulle innebära följande<br />
effekter som är oförenliga med riksdagens fastlagda jordbrukspolitiska<br />
riktlinjer.</p>
<p>Lönsamhetsmässigt</p>
<p>Redan vid justeringen av prisstödet 1986 (prop 1985/86:166) föreslog regeringen<br />
en beräkningsmodell som reducerade kostnadsskillnaden för foderspannmål<br />
med en tredjedel. Riksdagen avvisade förslaget och ökade<br />
prisstödet med 100 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.</p>
<p>Om hela kostnaden för egen foderspannmål beaktas i den nu aktuella<br />
kalkylen är behovet av ökat stöd inom mjölkproduktionen 109 milj. kr.<br />
jämfört med föreslagna 37,4 milj kr, för köttproduktionen (nötkött, får och<br />
lamm) 38 milj. kr. jämfört med föreslagna 17,4 milj. kr. samt slaktsvin och<br />
smågrisar 9 milj. där ingen ökning av stödet föreslås i propositionen. Sam</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:7px;">Mot.<br />
1988/89<br />
Jo42 —46</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo42—46</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>mantaget krävs en höjning av stödet med 156 milj. kr. eller 101 milj. kr.<br />
utöver regeringens förslag.</p>
<p>Regeringens motiv för att begränsa kostnadskompensationen är av allt<br />
att döma densamma som redovisades i prop 1985/86:166 nämligen ”Det är<br />
t.ex. inte ekonomiskt försvarbart att producera hela behovet av fodersäd<br />
inom stödområdet. Från produktionsteknisksynpunkt är dock en viss produktion<br />
av fodersäd i norra Sverige nödvändig”. Från företagsekonomisk<br />
synpunkt är den redovisade uppfattningen närmast befängd. Enbart med<br />
tanke på att investerat kapital i maskinlinjer, byggnader för torkning, maskinförvaring<br />
m.m. inte kan frigöras innebär att de fasta kostnaderna kvarstår<br />
även om behovet av foderspannmål helt eller delvis köps från annat<br />
håll. Spannmålsodlingen har i samband med strukturrationalisering och<br />
uppbyggnaden av KR- och SR-företag i norra Sverige rekommenderats och<br />
stimulerats från statliga myndigheter. För smågris- och slaktsvinsproduktionen<br />
har det i de flesta fall förelegat krav om en tillräcklig spannmålsareal<br />
för spridning av stallgödsel.</p>
<p>Politisk trovärdighet</p>
<p>De areella näringarna kännetecknas framför allt av en stor andel långvariga<br />
och icke flyttbara produktionsresurser i form av investeringar i mark och<br />
byggnader. För att jordbruksproduktionen skall kunna bevaras inom de<br />
mindre gynnade delarna av landet måste den förda jordbrukspolitiken kännetecknas<br />
av långsiktig stabilitet och kontinuitet. Tvära kast och ryckighet i<br />
jordbrukspolitiken motverkar investeringar och nyetablering inom näringen.<br />
Enligt 1985 års jordbrukspolitiska beslut var utgångspunkten för stödet<br />
till jordbruket i norra Sverige att jordbruksproduktionen skulle bibehållas i<br />
ungefär den omfattning som den då hade i området. Enligt beslutet ansågs<br />
det med hänsyn till jordbrukets stora betydelse för befolkning, sysselsättning,<br />
service, miljö, m.m. i norra Sverige viktigt att även fortsättningsvis<br />
behålla ett regionalpolitisk! motiverat stöd för näringen i denna del av<br />
landet. Målsättningen från 1985 års jordbrukspolitiska beslut beträffande<br />
jordbruksproduktionen i norra Sverige har därefter varje år understrukits i<br />
riksdagen och i samband med behandlingen av dessa frågor 1988 (Prop<br />
1987/88:165, JoU 1987/88:25) skriver utskottet: ”Målsättningen skall vara<br />
att åter uppnå och bibehålla 1984 års produktionsnivå enligt 1985 års livsmedelspolitiska<br />
beslut”. Till dess en ny långsiktig jordbrukspolitik beslutats<br />
av Sveriges riksdag skall därför regeringen tillämpa de jordbrukspolitiska<br />
riktlinjer som nu gäller. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Miljöeffekter</p>
<p>I den mån kostnaderna för egen produktion av foderspannmål inte skall<br />
beaktas i stödet till jordbruket i norra Sverige leder detta till en nedläggning<br />
av åkermark i stor omfattning inom stödområdet. I vissa bygder kommer<br />
det att röra sig om 25—35% av åkerarealen. Det finns inget stöd för åtgärder<br />
som leder till en sådan utveckling i den hittills av riksdagen fastlagda jordbrukspolitiken.<br />
2</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Jo42</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Samtliga smågris- och slaktsvinsföretag och även en stor del av mjölk- Mot. 1988/89</p>
<p>och köttföretagen skulle komma i konflikt med annan lagstiftning om det Jo42</p>
<p>inte finns möjlighet till spridning av stallgödsel.</p>
<p>Regionalpolitiska effekter</p>
<p>Den senaste tidens minskning av produktionen inom jordbruket i norra<br />
Sverige kan inte fortgå utan allvarliga effekter för uppsamling och förädling.<br />
Förutsättningarna för en rationell livsmedelsindustri, förnödenhetsförsörjning,<br />
djursjukvård och annan viktig serviceverksamhet skulle därmed<br />
försvinna. Regionalpolitisk! skulle en sådan utveckling leda till mycket<br />
stora problem i samtliga kommuner i hela stödområdet.</p>
<p>Beredskapspolitiska effekter</p>
<p>En animalieproduktion i norra Sverige som till stor del skulle vara beroende<br />
av foderinköp från andra områden skulle innebära en kraftigt minskad<br />
försörjningsberedskap. I de jordbruks- och försvarspolitiska beslut som f.n.<br />
gäller har understrukits vikten av att livsmedelsproduktionen skall vara<br />
spridd över hela landet. Den i propositionen föreslagna begränsningen av<br />
kompensationen för merkostnaderna för foderspannmål i norra Sverige<br />
leder till effekter som strider mot målsättningarna i dessa beslut.</p>
<p>Produktstöd eller bidrag per djur</p>
<p>I propositionen framhålls att den ökade ersättningen för merkostnader för<br />
jordbruket i norra Sverige, för att vara förenligt med GATT-överenskommelsen,<br />
inte kan betalas ut som produktstöd utan utgå till producenterna i<br />
form av bidrag per djur.</p>
<p>Stödet till jordbruket i norra Sverige har tillkommit och utgör en viktig<br />
del i vårt lands regional- och beredskapspolitiska målsättning. I riksdagens<br />
beslut 1985 om livsmedelspolitiken formulerades en särskild målsättning<br />
för jordbruket i norra Sverige. Utifrån Norrlandskommitténs och LMK:s<br />
förslag beslöts att produktionen i norra Sverige bör bibehållas i nuvarande<br />
omfattning, d.v.s. 1984 års produktionsvolym. Med hänsyn till jordbrukets<br />
stora betydelse för befolkningen, sysselsättning, service, miljö, försörjningsberedskap<br />
m.m. har riksdagen såväl 1984 som 1985 poängterat att<br />
stödet till jordbruket i norra Sverige är ett regionalpolitisk! stöd.</p>
<p>Vi tolkar inte GATT-överenskommelsen så att den förhindrar ett enskilt<br />
land att söka uppnå tidigare beslutade regional- och beredskapspolitiska<br />
målsättningar. För att uppfylla 1985 års produktionsnivå inom jordbruket i<br />
norra Sverige måste tillgängliga stödbelopp fördelas så att de ger största<br />
möjliga stimulans till ökning av produktionen. Ett produktstöd är i det<br />
fallet överlägset exempelvis arealstöd eller stöd per djur. Om produktionsmålet<br />
är viktigt skulle det med andra ord krävas högre stödbelopp vid utbetalning<br />
per djur än i form av produktstöd. 3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo42—46</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Det särskilda åtgärdsprogrammet</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Jo42</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>När det gäller det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige<br />
anser lantbruksstyrelsen att detta bör tillföras 100 milj. kr. för nästa<br />
budgetår. Regeringen har emellertid endast föreslagit att programmet tillförs<br />
45 milj. kr.</p>
<p>För åtgärdsprogrammet har hittills anvisats 200 milj. kr. för ett treårigt<br />
åtgärdsprogram. Syftet med programmet är att stödja uppkomsten av kombinationsföretag<br />
där jordbruk ingår som en del. Vi ser ingen anledning att<br />
nu skära ner stödet i förhållande till de föregående åren. Det är tvärtom i<br />
nuvarande situation viktigt att aktivt verka för kombinationsjordbruken.<br />
Detta anförs också av föredragande statsråd som dock anser att alternativ<br />
till den traditionella jordbruksdriften måste prioriteras. De föreslagna medlen<br />
bör därför enligt propositionens förslag inte få användas för traditionella<br />
jordbruksinvesteringar.</p>
<p>Det är riktigt som anförs att övervägande del av de medel som hittills<br />
utbetalats gått till traditionella jordbruksinvesteringar. Jordbruket är dock<br />
oftast basen i de s.k. kombinationsföretagen. Att stimulera till start av alternativ<br />
till traditionell drift tar dessutom tid varför den hittillsvarande utvecklingen<br />
inte kan anses onaturlig. Andelen stöd till kompletterande verksamhet<br />
har dessutom ökat under senare del av åtgärdsprogrammet. Regeringen<br />
anser på de grunder man anför att 45 milj. kr. är tillräckligt. Vi anser att den<br />
av lantbruksstyrelsen förordade nivån är nödvändig. Vi anser att riksdagen<br />
bör besluta att det särskilda stödet även fortsättningsvis måste uppgå till 100<br />
milj. kr. för budgetåret. Inga restriktioner beträffande medlens användning<br />
bör utfärdas.</p>
<p>1984 års produktionsvolym</p>
<p>Det kan i dag konstateras att de åtgärder som beslutats för Norrlandsjordbruket<br />
ej varit tillräckliga för att upprätthålla 1984 års jordbruksproduktion.<br />
Produktionen har sjunkit med ca 10 procent. För närvarande är rekryteringen<br />
till jordbruket mycket liten. Åldersfördelningen bland jordbrukarna<br />
är också sådan att avgången blir mycket omfattande under de närmaste<br />
åren. De åtgärder vi föreslår i denna motion är inte tillräckliga för att bryta<br />
den negativa trenden. Vi anser därför att den parlamentariska grupp som<br />
diskuterar den framtida jordbrukspolitiken får i uppdrag att föreslå erforderliga<br />
åtgärder för att Norrlandsjordbruket skall upprätthållas på 1984 års<br />
produktionsnivå.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad som anförts i motionen hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om att stödet till jordbruket i norra Sverige är att<br />
betrakta som ett regionalpolitisk! stöd och att principiella ändringar i<br />
fråga om jordbrukspolitiska målsättningar skall godkännas av riksdagen,</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:38px;">2. att riksdagen anvisar ytterligare 101 milj. kr. utöver den höjning Mot. 1988/89</p>
<p style="margin-left:28px;">av prisstödet till jordbruket i norra Sverige som regeringen föreslagit, Jo42</p>
<p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om formen för utbetalning till producenterna av<br />
den ökade ersättningen för merkostnaderna i norra Sverige,</p>
<p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen anvisar ytterligare 55 milj. kr. till det särskilda<br />
åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige utöver vad regeringen<br />
föreslagit,</p>
<p style="margin-left:28px;">5. riksdagen hos regeringen begär att den parlamentariska arbetsgruppen<br />
får i uppdrag att föreslå erforderliga åtgärder för att 1984 års<br />
produktionsnivå skall kunna långsiktigt upprätthållas.</p>
<p>Stockholm den 9 maj 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Börje Hörnlund (c)</p>
<p>Gunnar Björk (c) Per-Ola Eriksson (c)</p>
<p>Martin Olsson (c) Jan Hyttring (c)</p>
<p>Stina Eliasson (c) Göran Engström (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till jordbruket i norra Sverige är att betrakta som ett regionalpolitiskt stöd och att principiella ändringar ifråga om jordbrukspolitiska målsättningar skall godkännas av riksdagenavslag= utskottet1988/89:JoU21?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till jordbruket i norra Sverige är att betrakta som ett regionalpolitiskt stöd och att principiella ändringar ifråga om jordbrukspolitiska målsättningar skall godkännas av riksdagen?22att riksdagen anvisar ytterligare 101 milj. kr. utöver den höjning av prisstödet till jordbruket i norra Sverige som regeringen föreslagit?22att riksdagen anvisar ytterligare 101 milj. kr. utöver den höjning av prisstödet till jordbruket i norra Sverige som regeringen föreslagitdelvis bifall= utskottet1988/89:JoU21?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om formen för utbetalning till producenterna av den ökade ersättningen för merkostnaderna i norra Sverigeavslag= utskottet1988/89:JoU21?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om formen för utbetalning till producenterna av den ökade ersättningen för merkostnaderna i norra Sverige?44att riksdagen anvisar ytterligare 55 milj kr till det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige utöver vad regeringen föreslagit?44att riksdagen anvisar ytterligare 55 milj kr till det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige utöver vad regeringen föreslagitavslag= utskottet1988/89:JoU21?55att riksdagen hos regeringen begär att den parlamentariska arbetsgruppen får i uppdrag att föreslå erforderliga åtgärder för att 1984 års produktionsnivå skall kunna långsiktigt upprätthållasavslag= utskottet1988/89:JoU21?55att riksdagen hos regeringen begär att den parlamentariska arbetsgruppen får i uppdrag att föreslå erforderliga åtgärder för att 1984 års produktionsnivå skall kunna långsiktigt upprätthållas?INLInlämning1989-05-08 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-05-11 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-05-12 00:00:00inträffat20525479453308Börje Hörnlundc1undertecknare0880162479603Gunnar Björkc2undertecknare0405574090504Per-Ola Erikssonc3undertecknare0430662617406Jan Hyttringc4undertecknare0658618520605Martin Olssonc5undertecknare0853366412307Stina Eliassonc6undertecknare0366083752400Göran Engströmc7undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:1402014-11-24 06:32:58motkatMotionskategori-2014-11-24 06:32:58statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Jo422019-05-28 11:08:49tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-24 06:32:58GC02Jo42av Börje Hörnlund m.fl. (c)mot_198889_jo_42.pdf164849pdfmed anledning av prop. 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/CD616481-9C75-45C0-A106-83BB059D4E7C