2780317 GC02Jo3 1988/89 Jo3 mot mot Motion 1988/89:Jo3 av Ulla Orring (fp) Motion Motion JoU 3 0 1988-10-19 00:00:00 2014-10-14 10:56:50 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd av Ulla Orring (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo3/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo3 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Jo3 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1988/89:Jo3</p> <p>av Ulla Orring (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda<br /> åtgärder med anledning av algblomning och säldöd</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sommarens erfarenheter från de omfattande miljöskadorna på växt- och<br /> djurliv måste leda till en kraftig förstärkning av landets samlade resurser för<br /> att rädda miljön. Satsning på forskningen blir en ännu mer angelägen insats i<br /> miljöarbetet. Tyvärr är inte miljöproblemen någon ny företeelse för vår tid.<br /> Människans verksamhet har sedan årtusenden påverkat naturen. Vi har tärt<br /> på ett oersättligt kapital. Men det är först under den industriella epoken som<br /> problemen fått en storskalig spridning genom utsläppen av försurande<br /> ämnen, tungmetaller och andra för naturen främmande ämnen.</p> <p>Algblomning och säldöd som härjat i Skagerrak, Kattegatt och delar av<br /> Nordsjön måste stoppas och även förhindras att nå övriga delar av våra<br /> kusthav.</p> <p>Bottenviken har hittills skonats ifrån de omfattande miljöskador som<br /> inträffat i de ovan nämnda kusthaven. Krafttag måste nu tas för att skapa ett<br /> åtgärdsprogram som förebygger miljöförstöring i Bottenviken.</p> <p>Bottenviken har stor betydelse som recipient av avfallsprodukter från<br /> främst träfiberindustrin. Aven där måste en gräns sättas för hur stora utsläpp<br /> som kan tolereras. Enstaka andra industriers föroreningar av havet med<br /> tungmetaller är också betydande. Det är därför som forskningen i Bottenvikens<br /> ekosystem är så betydelsefull.</p> <p>Vid Norrbylaboratoriet utanför Umeå finns förutsättningar för en basenhet<br /> som kan ge den kunskap, som behövs för att utarbeta prognoser rörande<br /> toxiska substansers öde och effekt på organismer i havet.</p> <p>Nedbrytning av toxiska substanser och biokemisk transformation medieras<br /> nästan uteslutande av mikrogeologiska processer.</p> <p>Det är därför viktigt att registrera och förstå de förhållanden som styr<br /> produktion och omsättning av organiskt material i havet. Produktion och<br /> omsättning i vattnet liksom transport av organiskt material i havet ner till<br /> sedimenten och dess vidare öden i Norrbylaboratoriets primära undersökningsområde<br /> är därför viktigt att mäta kontinuerligt.</p> <p>I och med att samhället ställer höga krav på reningsanläggningar ökar<br /> behovet av nya bättre mätmetoder. Grundläggande forskning rörande<br /> ekologisk mikrobiologi är en viktig förutsättning för att utveckla sådana<br /> metoder. Genom närmare kontakter mellan molekylärbiologer och ekologer<br /> underlättas studier där man kan dra fördel av den snabba utvecklingen inom<br /> genteknologin.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Bottenviken utgör även en viktig resurs vid det ökade intresset av odling av Mot. 1988/89</p> <p>fisk. Grundläggande forskning inom området ekologisk mikrobiologi med Jo3</p> <p>särskild inriktning på den marina miljön är en viktig förutsättning för att ett<br /> rationellt utnyttjande av denna resurs skall komma till stånd.</p> <p>Vid institutionen för mikrobiologi i Umeå har skapats en aktiv forskargrupp<br /> i marin mikrobiologi. Den ekologiska forskning som utförts av<br /> gruppen har fått ett betydande genomslag och den har skaffat sig en nationell<br /> men även internationellt stark ställning inom ett centralt område av marin<br /> forskning.</p> <p>Det är angeläget att forskningen inom detta område säkerställs genom att<br /> en professur i ekologisk mikrobiologi inrättas.</p> <p>Eftersom regeringen nu föreslår utökad forskning av havsmiljön och att<br /> forskningen i första hand bör syfta till att klarlägga orsakerna till och de<br /> samlade effekterna av de inrättade störningarna både på kort och lång sikt,<br /> måste nu även en förstärkning av Norrbylaboratoriet säkerställas. Om en<br /> utökad forskning av havsmiljöfrågorna även skall kunna ge effekt och i tid<br /> varna för nya skadeverkningar måste den marina forskningen i Bottenviken<br /> inkluderas.</p> <p>Inrättandet av en professur i mikrobiologi, särskilt marin mikrobiologi vid<br /> Umeå universitet, motiveras av:</p> <p>att mikrobiologiska frågeställningar är avgörande för vår förståelse av<br /> Bottenvikens ekosystem,<br /> att den starka molekylärbiologiska kompetensen i Umeå medför att nya<br /> kraftfulla metoder kan introduceras inom ekologisk forskning,</p> <p>att tillämpade ekologiska frågeställningar såsom fiskpatogena bakteriers<br /> epidemiologi eller utformandet av nya biologiska reningsmetoder i framtiden<br /> kan tillämpas.</p> <p>Inget land kan emellertid enbart förlita sig på egna insatser när det gäller<br /> att slå vakt om miljön. Det behövs både nationella och internationella<br /> åtgärder. Som synnerligen viktigt framstår en nordiskt utbyggd miljösamverkan<br /> särskilt för havsmiljön. Det finns tre skäl som talar för detta. För det<br /> första, länderna kan utbyta erfarenheter sinsemellan på forskningsområdet.</p> <p>För det andra, en ändamålsenlig arbetsfördelning kan åstadkommas. För det<br /> tredje kan Norden uppträda som en sammanhållen grupp i internationella<br /> sammanhang. Förutom dessa åtgärder måste en ökad harmonisering av lagar<br /> och bestämmelser inom Norden på miljöskyddsområdet komma till stånd.</p> <p>Vårt beroende av samordning inom de nordiska länderna nödvändiggör ett<br /> omtänkande för en gemensam handlingslinje i syfte att rädda våra kusthav<br /> som Sverige har ett ansvar för, tillsammans med grannländerna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om forskning inom ekologisk mikrobiologi och<br /> inrättar en professur vid Umeå universitet i ekologisk mikrobiologi särskilt<br /> marin mikrobiologi,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om behovet av ökad samordning för miljövården i<br /> Norden.</p> <p>Stockholm den 19 oktober 1988</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Ulla Orring (fp)</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1988/89<br /> Jo3</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom ekologisk mikrobiologi och inrättar en professur vid Umeå universitet i Ekologisk mikrobiologi - särskilt marin mikrobiologi avslag = utskottet 1988/89:JoU6 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom ekologisk mikrobiologi och inrättar en professur vid Umeå universitet i Ekologisk mikrobiologi - särskilt marin mikrobiologi ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad samordning för miljövården i Norden. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad samordning för miljövården i Norden. delvis bifall = utskottet 1988/89:JoU6 ? INL Inlämning 1988-10-19 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-10-21 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-10-22 00:00:00 inträffat 2 0823175828602 Ulla Orring fp 1 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:10 2014-11-19 17:26:15 motkat Motionskategori - 2014-11-19 17:26:15 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Jo3 2019-05-28 11:08:44 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-19 17:26:15 GC02Jo3 av Ulla Orring (fp) mot_198889_jo_3.pdf 88475 pdf med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd https://data.riksdagen.se/fil/40AA3624-5C7F-4538-A2DD-E6A763047F70