2749363GC02Jo291988/89Jo29motmotMotion 1988/89:Jo29 av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp)MotionMotionJoU2901989-04-18 00:00:002014-10-14 10:56:482014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:116 om vissa dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo29/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo29https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Jo29
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:Jo29</p>
<p>av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:116 om vissa<br />
dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Översvämningar</p>
<p>Enligt propositionen har det inte kunnat fastställas att skogsbruksmetoder<br />
som kalavverkning och dikning kan leda till större problem med översvämningar.<br />
Vi menar att de här skogsbruksmetoderna ökar vattenavrinningen<br />
och att det därför är sannolikt att vattenflödet i vattendrag påverkas så att<br />
översvämningar blir kraftigare.</p>
<p>Kalavverkning och skogsdikning är dessutom negativa ur naturvårdssynpunkt<br />
och leder till ökade förluster av växtnäring.</p>
<p>Det finns alltså flera skäl till att begränsa kalavverkning och skogsdikning.<br />
I dag är skyddsdikningen i skogen inte ens tillståndspliktig. Vi föreslår<br />
att hyggesstorleken begränsas till 1 —5 ha med siktet inställt på den nedre<br />
gränsen och att skogsdikning stoppas temporärt tills vi har mer kunskap om<br />
metodens miljöeffekter. Länsstyrelsen bör ges en restriktiv möjlighet att<br />
lämna dispens för skogsdikning om det finns särskilda skäl och det är små<br />
risker för negativa effekter av dikningen.</p>
<p>Hydrologisk kunskap</p>
<p>I en partimotion, inlämnad under allmänna motionstiden, har vi föreslagit<br />
ökade resurser till SMH1 för bl.a. uppbyggnad av kunskap i hydrologi och<br />
prognos- och varningstjänst. Det är svårt att förstå att regeringen ytterligare<br />
vill utreda SMHLs förslag till prognos- och varningstjänst i större vattendrag<br />
(älvcentraler). Förslaget är redan utrett! Vi anser att det är dags att<br />
fatta beslut om älvcentralerna nu. Vi stöder SMHLs förslag att kraftföretagen<br />
ska finansiera älvcentralerna i utbyggda älvar.</p>
<p>Sverige är ett land med omfattande skogsbruk. Trots detta har forskningen<br />
inom skogshydrologi inte prioriterats. Kunskaperna om vattnets rörelse i<br />
skogsmark är dålig, vilket också framgår av propositionen. För att säkra<br />
kompetensen inom landet och utveckla forskningen föreslår vi att en professur<br />
i skogshydrologi inrättas.</p>
<p>Utbyggnadsnivå</p>
<p>Den planerade utbyggnadsnivå som anges i propositionen är troligen för<br />
högt räknad. Många projekt är mycket kontroversiella ur naturvårdssynpunkt.<br />
När det gäller de små vattenkraftverken leder både kategorin ”nyan- I</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:7px;">Mot.<br />
1988/89<br />
Jo29—41</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo29—41</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>läggning" och "ny station vid befintlig damm” ofta till stora skador i förhållande<br />
till den möjliga kraftproduktionen.</p>
<p>Nyanläggning vid befintlig damm kan innebära stora förändringar genom<br />
dämningar och torrläggningar och genom att fallhöjder ökas. En utbyggnad<br />
kan alltså innebära mycket stora ingrepp även om det redan finns<br />
en damm.</p>
<p>SNF och Älvräddarna</p>
<p>Enligt propositionen har Sveriges Energiföreningars Riksorganisation tagit<br />
kontakt med Älvräddarna och Sveriges naturskyddsförening för att "närmare<br />
klarlägga förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av mindre kraftverk.”<br />
Eftersom de här organisationerna har stor kunskap i naturvårdsfrågor<br />
anser vi att ingen ytterligare utbyggnad skall ske förrän föreningarna<br />
har lämnat sina synpunkter.</p>
<p>Energiverket, PBL och naturreservaten</p>
<p>Det är tydligt att statens energiverk avser lägga sig i kommunernas översiktsplanering<br />
och länsstyrelsernas arbete med att inrätta naturreservat för<br />
att "diskutera riksintressena inom vattenkraftsplanen”. Vi anser att statens<br />
energiverk inte skall lägga sig i det regionala och lokala naturvårdsarbetet i<br />
syfte att öka utbyggnaden. Det är oacceptabelt att ett statligt verk går in för<br />
att bygga vattenkraft i naturreservat.</p>
<p>Dessutom bör kommunerna ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i<br />
den egna kommunen. Det finns stor risk att centrala exploateringsintressen<br />
dödar ett lokalt naturvårdsengagemang, som i stället borde uppmuntras,<br />
genom att köra över lokala bevarandeintressen.</p>
<p>Avvägningsregeln i vattenlagen</p>
<p>Enligt vattenlagen får inget vattenföretag utföras om nyttan inte överstiger<br />
kostnaden. 1 den nya vattenlagen skall allmänna intressen som t.ex miljöintressen<br />
tas in i avvägningen. Trots detta gärdet inte alltid till så i praktiken. I<br />
vattendomstolens yttande över vattenföretaget i Ammerån har bara ekonomiska<br />
intressen räknats in. För att förtydliga lagen bör det därför uttryckligen<br />
skrivas in i lagtexten att även värden som inte kan mätas i pengar skall<br />
tas med i avvägningen.</p>
<p>Sysselsättningen</p>
<p>I propositionen sägs att hänsyn skall tas till lokalt intresse av sysselsättning<br />
när det gäller planering av vattenkraftsutbyggnad. Vi anser att det är viktigt<br />
att sysselsättningsargument inte är skäl för utbyggnad av vattenkraft. 2</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Jo29</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Orörda älvar</p>
<p>En stor del av Sveriges vattendrag har exploaterats för att generera elenergi</p>
<p>De få orörda älvar och biflöden som finns kvar bevaras för sin stora bety</p>
<p>delse för växt- och djurlivet och för framtida generationer.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Vi hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna</p>
<p style="margin-left:30px;">1. vad i motionen anförts om sambandet mellan skogsbruksmetoder<br />
och översvämmningar,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att kalavverkning och skogsdikning begränsas i enlighet med<br />
vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att SMHI:s förslag till hydrologisk prognos- och varningstjänst<br />
förverkligas i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att en professur inrättas i skogshydrologi med anknytning till<br />
SLU:s skogsforskning,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att statens energiverks bedömning av den utbyggnad av vattenkraften<br />
som är möjlig när hänsyn tagits till motstående intressen med<br />
all sannolikhet är för högt tilltagen,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att ingen utbyggnad av vattenkraften skall ske förrän SNF och<br />
Älvräddarna har klarlagt förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad<br />
av vattenkraften till Sveriges Energiföreningars Riksorganisation,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att statens energiverk inte skall arbeta för vattenkraftutbyggnad<br />
i interrimistiska naturreservat eller där länsstyrelserna förbereder<br />
permanenta naturreservat,</p>
<p style="margin-left:30px;">8. att kommunerna ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i<br />
den egna kommunen,</p>
<p style="margin-left:30px;">9. att det uttryckligen skrivs in i vattenlagen att värden som inte<br />
kan mätas i pengar skall tas in i den avvägning mellan kostnad och<br />
nytta som skall göras enligt vattenlagen,</p>
<p style="margin-left:30px;">10. att sysselsättning inte skall vara ett skäl för att bygga ut vattenkraft,</p>
<p style="margin-left:30px;">11. att ingen utbyggnad av vattenkraft skall ske i orörda älvar och<br />
biflöden.</p>
<p>Stockholm den 18 april 1989</p>
<p>Åsa Domeij (mp) Hans Lindforss (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Jo29</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo29—41</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sambandet mellan skogsbruksmetoder och översvämmningaravslag= utskottet1988/89:JoU22?11att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sambandet mellan skogsbruksmetoder och översvämmningar?22att riksdagen ger regeringen till känna att kalavverkning och skogsdikning begränsas i enlighet med vad som anförts i motionen?22att riksdagen ger regeringen till känna att kalavverkning och skogsdikning begränsas i enlighet med vad som anförts i motionenavslag= utskottet1988/89:JoU22?33att riksdagen ger regeringen till känna att SMHI:s förslag till hydrologisk prognos- och varningstjänst förverkligas i enlighet med vad som anförts i motionenavslag= utskottet1988/89:JoU22?33att riksdagen ger regeringen till känna att SMHI:s förslag till hydrologisk prognos- och varningstjänst förverkligas i enlighet med vad som anförts i motionen?44att riksdagen ger regeringen till känna att en professur inrättas i skogshydrologi med anknytning till SLU:s skogsforskning?44att riksdagen ger regeringen till känna att en professur inrättas i skogshydrologi med anknytning till SLU:s skogsforskningavslag= utskottet1988/89:JoU22?55att riksdagen ger regeringen till känna att Statens energiverks bedömning av den utbyggnad av vattenkraften som är möjlig när hänsyn tagits till motstående intressen med all sannolikhet är för högt tilltagenavslag= utskottet1988/89:JoU22?55att riksdagen ger regeringen till känna att Statens energiverks bedömning av den utbyggnad av vattenkraften som är möjlig när hänsyn tagits till motstående intressen med all sannolikhet är för högt tilltagen?66att riksdagen ger regeringen till känna att ingen utbyggnad av vattenkraften ska ske förrän SNF och Älvräddarna har klarlagt förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vattenkraften till Sveriges Energiföreningars Riksorganisation?66att riksdagen ger regeringen till känna att ingen utbyggnad av vattenkraften ska ske förrän SNF och Älvräddarna har klarlagt förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vattenkraften till Sveriges Energiföreningars Riksorganisationavslag= utskottet1988/89:BoU12?77att riksdagen ger regeringen till känna att Statens energiverk inte ska arbeta för vattenkraftutbyggnad i interrimistiska naturreservat eller där länsstyrelserna förbereder permanenta naturreservatavslag= utskottet1988/89:JoU22?77att riksdagen ger regeringen till känna att Statens energiverk inte ska arbeta för vattenkraftutbyggnad i interrimistiska naturreservat eller där länsstyrelserna förbereder permanenta naturreservat?88att riksdagen ger regeringen till känna att kommunerna ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i den egna kommunen?88att riksdagen ger regeringen till känna att kommunerna ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i den egna kommunenavslag= utskottet1988/89:BoU12?99att riksdagen ger regeringen till känna att det uttryckligen skrivs in i vattenlagen att värden som inte kan mätas i pengar ska tas in i den avvägning mellan kostnad och nytta som ska göras enligt vattenlagenavslag= utskottet1988/89:JoU22?99att riksdagen ger regeringen till känna att det uttryckligen skrivs in i vattenlagen att värden som inte kan mätas i pengar ska tas in i den avvägning mellan kostnad och nytta som ska göras enligt vattenlagen?1010att riksdagen ger regeringen till känna att sysselsättning inte ska vara ett skäl för att bygga ut vattenkraft?1010att riksdagen ger regeringen till känna att sysselsättning inte ska vara ett skäl för att bygga ut vattenkraftavslag= utskottet1988/89:BoU12?1111att riksdagen ger regeringen till känna att ingen utbyggnad av vattenkraft skall ske i orörda älvar och biflöden.avslag= utskottet1988/89:BoU12?1111att riksdagen ger regeringen till känna att ingen utbyggnad av vattenkraft skall ske i orörda älvar och biflöden.?INLInlämning1989-04-18 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-04-19 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-04-20 00:00:00inträffat20708340640717Åsa Domeijmp1undertecknare0688288022003Hans Lindforssmp2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:1162014-11-21 18:20:15motkatMotionskategori-2014-11-21 18:20:15statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Jo292019-05-28 11:08:43tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-21 18:20:15GC02Jo29av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp)mot_198889_jo_29.pdf115750pdfmed anledning av prop. 1988/89:116 om vissa dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/40BD6D98-2CC4-4CED-B005-D5C92CFC8D19