2759045 GC02Jo25 1988/89 Jo25 mot mot Motion 1988/89:Jo25 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) Motion Motion JoU 25 0 1989-02-15 00:00:00 2014-10-14 10:56:28 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:68 om av Karl Erik Olsson m.fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo25/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo25 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Jo25 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Motion till riksdagen 1988/89:Jo25 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) med anledning av prop. 1988/89:68 om livsmedelskontroll </div> <div class="block ml_3">Sammanfattning Centerpartiet anser att dagens livsmedelskontroll är för snäv och vill istället att den täcker hela kedjan från gröda till föda. Livsmedelskontrollen måste successivt utvidgas till att omfatta även sådana hälsorisker som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna bör få möjlighet att överta kontrollen även av de specialiserade anläggningar, som regeringen nu föreslår att livsmedelsverket ska ansvara för. Centerpartiet är kritiskt till regeringens förslag till avgiftsfinansiering. Kommunerna bör själva avgöra tillsynsavgiftens storlek och själva få behålla pengarna. Samma krav måste ställas på importerade som svenskproducerade livsmedel. Sverige måste, i likhet med Västtyskland, hävda rätten att få ställa krav på produktionsmetoderna. Centerpartiet vill inte tillåta bestrålning av livsmedel, hormonbehandling av djur, genmanipulering av växter och djur eller antibiotika i djurfoder. Märkning av livsmedel bör ske av såväl förpackade som icke-förpackade livsmedel. Stark kritik riktas i motionen mot att inte dricksvattenfrågorna behandlas i propositionen. Dricksvattenkvaliteten kommer att bli både en stor miljöfråga och en stor livsmedelsfråga. Det sker en fortgående försämring av dricksvatten. Centerpartiet föreslår att en offentlig utredning tillsätts. Inledning Bra livsmedel är livsviktigt. Frågor om livsmedelskvalitet engagerar många människor och det är viktigt att tillsynen blir effektiv för såväl inhemska livsmedel som importerade. Dricksvatten är vårt vanligaste livsmedel, men berörs inte av regeringens proposition. Över huvud taget behandlar propositionen en smal sektor av livsmedelshanteringen. Vi anser att man bör se frågan om livsmedlens kvalitet och kontrollen av dessa som en fråga för livsmedelskedjan i sin helhet, från gröda till föda. Man får inte begränsa den till livsmedelslagen och tillämpningen av denna. Centerpartiet har tidigare lagt fram en omfattande motion om livsmedelskontroll (Jo 1987/88:528), som riksdagen ännu inte behandlat. I cancerkommitténs betänkande uppskattades att ca 10 000 cancerfall per </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">år kan vara orsakade av felaktig kost. Kostvanornas betydelse för hälsa och Mot. 1988/89 välbefinnande måste uppmärksammas. Livsmedelskontrollen måste succes- Jo25 sivt utvidgas till att omfatta även sådana hälsorisker som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Ur hälsosynpunkt är frågan om livsmedelstillsatser och livsmedelsföroreningar väsentlig. I livsmedelspolitiken och i kontrollen måste uppmärksammas de kvalitetsfördelar som kan finnas i lokalt producerade varor som är varsamt förädlade med ett minimum av tillsatser. Det är angeläget att den framtida kontrollen utformas med hänsyn till detta. Organisation I propositionen föreslås vissa förändringar av tillsynsorganisationen. I huvudsak innebär förändringen att livsmedelsverket får det direkta tillsynsansvaret för vissa större livsmedelsanläggningar med komplicerad produktion och en stor spridning av produkterna. Vi anser att det är bra att regeringen frångått utredningens förslag som framförallt syftade till en förstärkning av länsstyrelsernas uppgifter. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna måste ha ansvaret för såväl godkännande som för den omedelbara tillsynen av i princip samtliga livsmedelsanläggningar inom varje kommun. Kommunerna måste ha möjlighet att avgöra om de vill ta på sig ansvaret för de speciella anläggningarna, som regeringen nu föreslår ska åvila livsmedelsverket. Det kan vara praktiskt att det finns en lokal kompetens för tillsynen av en för kommunen betydelsefull anläggning. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna har nära till tillsynsobjekten. Många frågeställningar och problem blir därför lättare att lösa och diskutera. Det är viktigt att livsmedelskontrollen tar vara på alla de möjligheter som lokal erfarenhet och kunskap kan ge. Vi anser att länsstyrelsen bör vara rådgivare åt kommunerna, ha en mer projektinriktad kontroll och utöva viss kontroll och utbildning av kommunernas verksamhet. Länsveterinärerna bör också ges en aktivare roll för att föra ut information om djursjukdomar till distrikts- och hälsovårdsveterinärerna och till djurägarna. För de anläggningar som miljö- och hälsoskyddsnämnderna inte har övertagit tillstånd och tillsyn av, bör livsmedelsverket ansvara. Vi anser att verket dessutom vid behov bör kunna biträda kommunerna, i den mån den kompetensen inte finns på länsnivå. Det är viktigt att samarbetsformerna utvecklas mellan de olika myndigheterna, för att ett bra resultat ska kunna nås. Finansiering av livsmedelskontrollen För att finansiera livsmedelskontrollen föreslås ett nytt avgiftssystem. Kommunerna ska enligt förslaget ta ut en årlig avgift för varje företag som hanterar livsmedel. De influtna medlen ska delvis tillföras staten. Livsmedelsverket och riksrevisionsverket ska få i uppdrag att utreda den närmare utformningen av systemet. Vi anser att kommunerna ska få behålla de tillsynsavgifter som uttas vid den kommunala tillsynen. Vi ifrågasätter också om det behövs en fast årlig avgift, utöver tillsynsavgiften. 22 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Utredningsförslaget har kraftigt kritiserats av flera remissinstanser. Inom Mot. 1988/89 miljöskyddet tillämpas ett avgiftssystem som fått negativa effekter på Jo25 tillsynsverksamheten, och som vi krävt måste förändras. RRV förordar istället att kommunerna självständigt ska få besluta om hur kontrollen ska finansieras. Det skulle innebära att det är upp till varje kommun att avgöra om avgift ska tas ut och vilka taxa som i så fall ska gälla. Ett statligt avgiftssystem bör då täcka endast kostnaderna för den tillsynsverksamhet som livsmedelsverket ansvarar för. Vi anser att det är riktigt att en sådan uppdelning sker. Det är viktigt att den utredning som regeringen aviserar också får i uppdrag att bedöma effekterna av olika system, så att man premierar en bra utförd egenkontroll. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till utformning av avgiftssystemet. En viktig förutsättning för att bedriva en meningsfull kontrollverksamhet är tillgången till laboratorier. De laboratorier som uppfyller livsmedelsverkets bestämmelser, oavsett ägarförhållanden, ska kunna utnyttjas för analyser. Det kan leda till att priserna pressas och stimulerar utnyttjande av ny teknik. Importkontroll av livsmedel Regeringen anför att ”Det finns förhållandevis goda möjligheter att se till att det svenska köttet inte innehåller rester av veterinärmedicinska preparat.” När det gäller importerade produkter hänvisar statsrådet till att det inte finns tillräckliga analysmetoder. I ett programmatiskt avsnitt anförs ”Jag vill i detta sammanhang särskilt poängtera vikten av att vi ställer samma krav på importerade produkter som på svenskproducerade.” När regeringen sedan i propositionen kommer till åtgärder hänvisar man till GATT-förhandlingar och att Sverige inte kan ställa krav på produktionsmetoderna. Detta är motsägelsefullt. Vi anser att Sverige måste ha en lika effektiv kontroll av importerade som svenskproducerade livsmedel. Det finns ett ökat intresse för att inte bara veta vad som kan spåras i analyser av livsmedel, utan också av att veta hur livsmedlen har producerats. För producenterna är det också viktigt att förutsättningarna är någorlunda jämförbara, så att inte metoder som är förbjudna i Sverige är fullt acceptabla i ett importland. I Västtyskland finns en lagstiftning på livsmedelskontrollområdet som speglar ett sådant synsätt. Svenska konsumenter kräver i dag betydligt mer än att livsmedel ska vara ”tjänliga som människoföda”, sorn ett intyg från ursprungslandet ska utvisa. Enligt vår uppfattning måste livsmedlen vara producerade på ett sådant sätt att det inte inverkar negativt på djur, ekologiska system eller inre och yttre miljö. Metoder som genmanipulering av djur eller växter, hormonbehandling av djur i tillväxtsyfte eller antibiotika i djurfoder är metoder som inte får tillåtas. Det finns många andra exempel. Vi anser att för att tillgodose konsumenternas krav måste livsmedlen kontrolleras på samma sätt oavsett ursprung. Kostnaderna för detta ska betalas av importören. I Sverige finns inget generellt förbud mot import av hormonbehandlat kött. EG har däremot ett förbud. Det är viktigt att Sverige internationellt hävdar rätten att få ställa krav också på hur livsmedel producerats i enlighet vad som ovan anförts. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Bestrålning av livsmedel Centerpartiet har under flera år krävt att bestrålning av livsmedel ska förbjudas, liksom importen av sådana livsmedel. Radioaktiv behandling utgör alltid en risk för miljö, hälsa och arbetsmiljö. Bestrålningen gör livsmedlen onaturliga, eftersom det tar bort det grundläggande skyddet mot dåliga råvaror, som våra sinnen ger. Gifter som bakterier utsöndrat kan finnas kvar efter bestrålningen och man får falskt fräscha livsmedel. Bestrålningen sänker också halten av vitamin A, C, Bl och B2. I en interpellationsdebatt utlovade jordbruksministern att bestrålning av livsmedel skulle förbjudas. Regeringen föreslår nu att det ska bli möjligt att förbjuda import av livsmedel som har bestrålats utomlands. Vi anser att ett generellt förbud mot bestrålade livsmedel skall införas nu. Information till konsumenterna Trots en allt mer ökande medvetenhet om kost och matkvalitet, är bristerna ganska betydande. Det krävs en ökad kunskap om hur man utnyttjar maten rätt ur kostsynpunkt och tar vara vara på livsmedelskvaliteten. Centerpartiet har i andra motioner lagt fram förslag om förbättrad konsumentinformation och utbildning. I propositionen föreslås att märkning införs på förpackade livsmedel. Vi anser att konsumenterna har samma behov av information om ickeförpackade livsmedel. Det borde i de flesta fall vara fullt möjligt att ge en sådan information i affären. Regeringen bör undersöka möjligheterna för detta. Dricksvatten I propositionen berörs överhuvudtaget inte dricksvattenfrågorna trots att de kommer att bli en av de stora livsmedels- och miljöfrågorna. Våren 1988 inträffade den största epidemin hittills, när ca 11 000 personer i Boden insjuknade i akuta mag-tarminfektioner. Enligt såväl riksrevisionsverket som svenska vatten- och avloppsföreningen sker en fortgående försämring av kvaliteten hos det vatten som når konsumenten. Försurningen är ett stort hot mot dricksvattnet. Idag beräknas var femte brunn ha försurat vatten. Försurningen av grundvattnet kommer troligen att bli än mer påtaglig under de närmaste tio åren, med ökade korrosionsskador som följd. Det finns också rapporter om att metallhalterna kan bli så höga att de utgör en hälsorisk i utsatta områden. Vatten- och avloppsnäten är så dåliga i många tätorter att det finns stora risker för att systemen totalt bryter samman. Centerpartiet har i många år krävt ett långsiktigt program för förnyelse av kommunernas vatten- och avloppsnät. Det finns flera andra hot mot dricksvattnet. Föroreningar läcker ut från soptippar och avfallsupplag. Miljöfarliga transporter sker vid eller på vattentäkter. Bekämpningsmedelsrester har upptäckts i grundvatten. Till och med behandlingen i vattenverken kan utgöra en risk. Klor används för att rena vattnet, men forskare pekar på att det istället kan leda till skador. Rapporter pekar också på sambandet mellan aluminium och Alzheimers </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">sjukdom. Alla dessa hot mot vårt grundvatten måste minska, för att på sikt Mot. 1988/89 försvinna. Vi måste i tid se till att vårt grundvatten och våra vattendrag inte Jo25 får obotliga skador. De senaste åren har stora resurser satsats på avloppsrening, men dricksvattenförsörjningen har försummats. När den centrala dricksvattentillsynen överfördes från socialstyrelsen till livsmedelsverket fick den en förbättrad organisation, men samtidigt minskade de totala resurserna. Den svenska forskningen om dricksvatten befinner sig också i kris. Sedan naturvårdsverket 1986 upphörde att fördela anslag för dricksvatten finns ingen anslagsgivare för området. När livsmedelsverket övertog ansvaret skedde det utan någon övergripande utredning eller ingående diskussion om målet med samhällets dricksvattenförsörjning eller om ev brister och behov av åtgärder vid vattenverk och distributionsnät. Man utredde inte ens om livsmedelslagen var tillämpbar på dricksvattenkontrollen. Detta har sedan visat sig vara förenat med stora problem. Det är mycket angeläget att en offentlig utredning tillsätts ang dricksvattenfrågorna. Syftet med utredningen bör bl.a. vara att skapa underlag för beslut om förbättrad dricksvattenkvalitet och säkerhet. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av livmedelskontrollen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att överta tillsynen av livsmedelskontrollen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avgiftsfinansiering i enlighet med motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om importkontroll av livsmedel, 5. att riksdagen beslutar förbjuda bestrålning av livsmedel och import av sådana livsmedel, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till konsumenterna, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlig utredning om dricksvattenfrågorna i enlighet med motionen. </div> <div class="block ml_52">25 </div> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Stockholm den 15 februari 1989 Karl Erik Olsson (c) Lennart Brunander (c) Stina Gustavsson (c) Marianne Jönsson (c) Birgitta Hambraeus (c) </div> <div class="block ml_23">Mot. 1988/89 Jo25 Karin Starrin (c) Sven-Olof Petersson (c) Göran Engström (c) </div> <div class="block ml_52">26 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av livsmedelskontrollen avslag = utskottet 1988/89:JoU14 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av livsmedelskontrollen ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att överta tillsynen av livsmedelskontrollen ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att överta tillsynen av livsmedelskontrollen avslag = utskottet 1988/89:JoU14 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär förslag om avgiftsfinansiering i enlighet med motionen delvis bifall = utskottet 1988/89:JoU14 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär förslag om avgiftsfinansiering i enlighet med motionen ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om importkontroll av livsmedel ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om importkontroll av livsmedel avslag = utskottet 1988/89:JoU14 ? 5 5 att riksdagen beslutar förbjuda bestrålning av livsmedel och import av sådana livsmedel avslag = utskottet 1988/89:JoU14 ? 5 5 att riksdagen beslutar förbjuda bestrålning av livsmedel och import av sådana livsmedel ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till konsumenterna ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till konsumenterna avslag = utskottet 1988/89:JoU14 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlig utredning om dricksvattenfrågorna. avslag = utskottet 1988/89:JoU14 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlig utredning om dricksvattenfrågorna. ? INL Inlämning 1989-02-15 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-02-16 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-02-20 00:00:00 inträffat 2 0483420372909 Karl Erik Olsson c 1 undertecknare 0982209946601 Lennart Brunander c 2 undertecknare 0557059020608 Stina Gustavsson c 3 undertecknare 0409817272107 Birgitta Hambraeus c 4 undertecknare 0396368639900 Marianne Jönsson c 5 undertecknare 0890087624410 Sven-Olof Petersson c 6 undertecknare 0366083752400 Göran Engström c 7 undertecknare 0636794729408 Karin Starrin c 8 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:68 2014-11-23 04:00:40 motkat Motionskategori - 2014-11-23 04:00:40 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Jo25 2019-05-28 11:08:39 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-23 04:00:40 GC02Jo25 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) mot_198889_jo_25.pdf 164731 pdf med anledning av prop. 1988/89:68 om https://data.riksdagen.se/fil/FD7FC03B-6FD7-483D-B44C-B3C4D722717E