2780315GC02Jo21988/89Jo2motmotMotion 1988/89:Jo2 av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)MotionMotionJoU201988-10-18 00:00:002014-10-14 10:56:052014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda Mot.av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo2/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Jo2https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Jo2
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:Jo2</p>
<p>av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)</p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda Mot.</p>
<p>åtgärder med anledning av algblomning och säldöd 1988/89</p>
<p style="margin-left:339px;">Jo2-6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hoten mot vår havsmiljö blir alltmer alarmerande. De syrefria bottnarna<br />
breder ut sig över allt större områden. Syrebristen har t.ex. medfört att<br />
närmare hälften av den egentliga Östersjöns botten, dvs. nästan 100 000<br />
kvadratkilometer, kan betecknas som något av en biologisk öken.</p>
<p>Missbildningar och fortplantningsstörningar hos fisk visar en kraftigt ökad<br />
frekvens. Förändringar i planktonsammansättningen som är basen i den<br />
marina näringskedjan liksom minskningar av antalet sjöfåglar i områden<br />
både i och kring Nordsjön och Västerhavet är andra tydliga tecken på att den<br />
marina miljön är utsatt för allvarliga och djupgående ekologiska störningar.</p>
<p>Den gångna sommarens dråpslag mot knubbsälsbeståndet och massförekomsten<br />
av alger med åtföljande skador på växt- och djurlivet i våra<br />
angränsande havsområden är ytterligare varningssignaler som pekar på att<br />
hela ekosystemet befinner sig i kraftig obalans.</p>
<p>Kunskaperna om orsakssambanden är i och för sig begränsade men ändå<br />
tillräckliga för att skapa underlag för vissa konkreta åtgärder. Sålunda är det<br />
känt att massaindustrins klorutsläpp orsakar missbildningar och fortplantningsstörningar<br />
hos fisk. Gifter som PCB, DDT, Toxafen, Lindan och andra<br />
klorerade organiska föreningar koncentreras i livet i havet och hämmar<br />
tillväxt, utveckling och immunförsvar. Närsaltsutsläppen från jordbruket<br />
leder till övergödning och ökande syreförbrukning i havet. Trafikavgaserna<br />
är ytterligare en mycket påtaglig föroreningskälla.</p>
<p>Regeringen har vidtagit en rad förtjänstfulla åtgärder för att komma till<br />
rätta med havsföroreningarna. Hit hör bl.a. de aktiva insatserna på det<br />
internationella planet, det särskilda åtgärdsprogrammet för Laholmsbukten,<br />
ökad satsning på miljövårdsforskning och särskilda program för miljökvalitetsövervakning.<br />
Den nu föreslagna satsningen på det marina miljöarbetet<br />
med anledning av den gångna sommarens algblomning och säldöd är också<br />
vällovlig.</p>
<p>I regeringsdeklarationen aviseras särskilda miljöåtgärder i speciellt utsatta<br />
regioner, bl.a. västra Skåne.</p>
<p>Detta tilltänkta regionala miljöprojekt är väl förankrat i en bred folkopinion<br />
som bl.a. kommit till uttryck i en av de mest massiva miljömanifestationer<br />
som någonsin förekommit i vårt land - den demonstration till förmån för<br />
Öresundsmiljön vilken avhölls i Helsingborg den 4 september i år och<br />
samlade drygt 10 000 deltagare.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1988189. 2samt. NrJo2-6</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Sverige har en unik kunskapsbas när det gäller den marina miljön. I Mot. 1988/89</p>
<p>aktionsplanen mot havsföroreningar konstateras att Hanöbukten, Öresund, Jo2</p>
<p>Skälderviken och Laholmsbukten tillhör de mest hotade kustavsnitten. Den<br />
övervägande delen av marinbiologisk forskning och undersökningsverksamhet<br />
i dessa områden har under lång tid utgått från Lunds universitet, där det<br />
bl.a. finns en betydande ekologisk kompetens.</p>
<p>I en rapport från statskontoret liksom i UHÄ-rapporten 1988:11 Marina<br />
institut för vetenskaplig forskning tillmäts inte den marinbiologiska forskningen<br />
i Lund någon särskild betydelse. Statskontoret uppger sålunda att den<br />
marina forskningsverksamheten i Lund är av mindre omfattning trots att det<br />
av samma utredning framgår att hela 17 % av de totala svenska marina<br />
forskningsanslagen gick till Lund.</p>
<p>Det vore djupt olyckligt om förslagen till inrättande av tre marina<br />
baslaboratorier fick till följd att den marinekologiska forskningen vid Lunds<br />
universitet försvagades eller i värsta fall tvingades upphöra. Utvecklingen<br />
talar för att vi kommer att få uppleva fler giftiga och onaturliga algblomningar<br />
i sydsvenska kustvatten under en nära framtid. Marinekologiska avdelningen<br />
vid Lunds universitet har under 1980-talet gjort sig internationellt<br />
känd som centrum för forskning runt onaturliga algblomningar i svensk<br />
marin miljö och är bl.a. sedan flera år utsedd av fiskeristyrelsen på uppdrag<br />
av ICES (International Council for the Exploration of the Sea), att utgöra det<br />
svenska koordineringscentrat för skadliga algblomningar. Här finns kompetenta<br />
forskare som kan ta till vara den potential av samarbete med Danmark<br />
som kommer att uppstå i och med att Helsingör kommer att bli ett ledande<br />
marint centrum i Danmark. För att marinekologin i Lund skall kunna<br />
fortleva krävs en långsiktig finansiering av tjänster. Det är av yttersta vikt att<br />
fast forskning, grundutbildning och forskarutbildning kan säkras i Lund<br />
liksom att lokalfrågorna för denna verksamhet kan bringas till en rimlig<br />
lösning.</p>
<p>Det är också synnerligen angeläget att alla samarbetsmöjligheter tas till<br />
vara för att förstärka forskningen och övervakningen i Västerhavet och södra<br />
Östersjön. Som ett exempel på sådant samarbete kan nämnas den samverkan<br />
som redan i dag förekommer mellan t.ex. Kristinebergs marinbiologiska<br />
station, Tjärnö marinbiologiska laboratorium och forskare vid den marinekologiska<br />
avdelningen inom Lunds universitet.</p>
<p>Algblomningen och säldöden har visat nödvändigheten av fungerande<br />
fältstationer. En sådan väl fungerande fältstation är just Kristinebergs<br />
marinbiologiska station. Även här måste en utbyggnad och resursförstärkning<br />
komma till stånd eftersom bristerna för närvarande, inte minst vad<br />
gäller laboratorieutrymmen, instrumentrum m.m., är akuta. Laboratorier<br />
krävs för att möjliggöra tvärvetenskapligt arbete inom områdena fysisk<br />
oceanografi, kemi, mikrobiologi, sedimentologi, plankton och bottenlevande<br />
växter och djur. Lokalbristen vid KMBS har bl.a. medfört att nya<br />
instrument inte kunnat installeras och utnyttjas på ett rationellt sätt.</p>
<p>Nuvarande lokaler håller inte heller måttet från arbetsmiljösynpunkt.</p>
<p>Den framtida organisationen vad gäller marin forskning och övervakning<br />
måste utformas så att samordnings- och kvalitetsvinster kan göras mellan den<br />
grundläggande forskningen, den miljöinriktade forskningen och olika miljö</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>kontrollprogram. Organisationen måste främst verka för en kunskapsupp- Mot. 1988/89</p>
<p>byggnad på lång sikt, men därtill vara smidig så att både forskare och Jo2</p>
<p>fältstationer snabbt kan användas i larmsituationer när så krävs. Händelserna<br />
i våra angränsande havsområden under 1988 har visat på nödvändigheten<br />
att någon form av ”miljöjour” som bör ha ett operativt ansvar att organisera,<br />
genomföra och utvärdera undersökningar vid akuta händelser.</p>
<p>Sommarens algblomning har också än en gång understrukit att läckaget av<br />
närsalter - främst kräve - från jordbruket snabbt måste minska. I detta<br />
sammanhang måste en höjning av handelsgödselavgiften övervägas liksom<br />
användning av sådana medel för att stödja jordbrukare som är beredda att<br />
satsa på mera miljövänliga odlingsalternativ.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om behovet av ytterligare insatser för att rädda<br />
havsmiljön,</p>
<p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om Lunds universitets betydelse för den marinbiologiska<br />
forskningen.</p>
<p style="margin-left:7px;">Stockholm den 18 oktober 1988</p>
<p style="margin-left:7px;">Bengt Silfverstrand (s) Maja Bäckström (s)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">1* Riksdagen 1988/89.2 sami. NrJo2-6</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av ytterligare insatser för att rädda havsmiljönavslag= utskottet1988/89:JoU6?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av ytterligare insatser för att rädda havsmiljön?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts Lunds universitets betydelse för den marinbiologiska forskningen.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts Lunds universitets betydelse för den marinbiologiska forskningen.avslag= utskottet1988/89:JoU6?INLInlämning1988-10-18 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-10-21 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-10-25 00:00:00inträffat20241621108903Bengt Silfverstrands1undertecknare0758610200105Maja Bäckströms2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:102014-11-21 05:10:25motkatMotionskategori-2014-11-21 05:10:25statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Jo22019-05-28 11:08:33tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-21 05:10:25GC02Jo2av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s)mot_198889_jo_2.pdf132549pdfmed anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda Mot.https://data.riksdagen.se/fil/4383874D-2AC0-4CD7-99D9-16F136C57781