2759724GC02Fi771988/89Fi77motmotMotion 1988/89:Fi77MotionMotionFiU7701989-05-09 00:00:002014-10-14 10:54:532014-10-14 00:00:00avUllaTillanderm.fi.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Fi77/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Fi77https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Fi77
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:Fi77</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>avUllaTillanderm.fi. </p>
<p>med anledning av prop. 1988/89:150 med förslag till<br />
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1989/90, m.m. (kompletteringsproposition)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Familjepolitikens inriktning</p>
<p>I regeringens proposition 1988/89:150 fortsätter den ensidighet som hittills<br />
har utmärkt socialdemokratisk familjepolitik. Centerns familjepolitiska<br />
förslag om ett vårdnadsbidrag medför många fördelar som det socialdemokratiska<br />
saknar. Det skapar nya möjligheter för den enskilda familjen att<br />
välja den barnomsorgsform som tillgodoser dess behov. Vårdnadsbidraget<br />
ger chansen att bättre anpassa förvärvsarbete med omsorgen om de egna<br />
barnen. Denna möjlighet till anpassning, som är ett av många efterfrågat<br />
alternativ, erbjuds under hela förskoletiden eller till dess att skolan börjar.<br />
Vårt förslag innebär också en rättvisare regionalpolitisk fördelning av de<br />
resurser som barnomsorgen tar i anspråk. Ser man på fördelningen mellan<br />
familjerna så är vårt förslag rättvisare. Det ger lika mycket till alla oberoende<br />
utav förvärvsinkomst.</p>
<p>Vårt förslag om vårdnadsbidrag ger också föräldrarna en enastående<br />
möjlighet att välja den form av barnomsorg man önskar för sina barn. Det<br />
öppnar dörren för en mångsidighet som vi har anledning att välkomna och<br />
mångsidigheten skulle också ge den effekten att antalet platser i barnomsorgen<br />
kan öka mycket kraftigt och detta utan att man behöver sänka kraven på<br />
kvalitet.</p>
<p>Hela denna utvecklingsväg för barnomsorgen i vårt land som bygger på<br />
kooperativt eller enskilt initiativ eller i regi av föreningar och organisationer<br />
har socialdemokraterna i stort sett förbisett. Från en inställning som har varit<br />
direkt fientlig eller avvisande har man motvilligt svängt till en attityd som kan<br />
betecknas som ett svalt restriktivt accepterande. Efter att vi i centern under<br />
många år arbetat för att alternativen också skall erkännas som jämbördiga<br />
med den kommunala barnomsorgen, så har socialdemokraterna fått ge med<br />
sig på vissa punkter.</p>
<p>Vårt vårdnadsbidrag ger föräldrar den rätt de självklart borde ha att utöva<br />
inflytande över barnens fostran. Det är ytterst inte riksdagen eller socialstyrelsen<br />
eller byråkrater i förvaltningarna som skall bestämma. Den gamla<br />
övertron på överheten borde för länge sedan ha förpassats till historien och<br />
ersatts av en modell för decentraliserat inflytande.</p>
<p>Vi för vår del kommer att fortsätta att arbeta för en familjepolitik som ger<br />
ökat utrymme för föräldrarnas inflytande och därmed är det också sagt att</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>vårdnadsbidraget, som väl tillgodoser dessa krav, också i fortsättningen Mot. 1988/89<br />
kommer att vara en viktig del av vår familjepolitik. Fi77</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Inför 1991</p>
<p>År 1991 har blivit en viktig milstolpe när det gäller barnomsorgen och det är<br />
angeläget att behovet av barnomsorg blir tillgodosett. Den socialdemokratiska<br />
satsningen med inriktning på år 1991 motverkar tyvärr sitt syfte genom<br />
den ensidiga satsningen på i stort sett enbart kommunal barnomsorg.</p>
<p>Vad som enligt vår uppfattning saknas och länge saknats är en statlig och<br />
kommunal viljeinriktning som förbättrar de ramar inom vilka alternativ<br />
barnomsorg kan verka. Underlåtenheten att stimulera alla de initiativ, som<br />
ändå kräver en god jordmån för att spira, kalhugger många enskilda initiativ.<br />
Här finns ett vitt fält som ligger outnyttjat.</p>
<p>Problemet är att socialdemokraterna med sin politik visar att man inte ser<br />
möjligheterna. Lösningen är en ändrad inriktning från centralt reglerad,<br />
uppifrån styrd, ensidigt inriktad barnomsorg till en decentraliserad, nedifrån<br />
behovsanpassad, mångsidigt utbyggd barnomsorg. Ett flagrant exempel på<br />
denna underlåtenhet att låta behov och efterfrågan styra utbyggnaden är<br />
regeringens avvisande av svenska kyrkan som huvudman för barnomsorg.<br />
Det är fullständigt klart att en tillräckligt stor efterfrågan av sådan<br />
barnomsorg föreligger och att den över hela landet verkande organisation<br />
som kyrkan har skulle kunna ge ett kraftigt tillskott av barnomsorgsplatser.<br />
Ett enigt kyrkomöte har ställt sig bakom ett sådant förslag. Av oförklarliga<br />
skäl har regeringen hittills vägrat att låta svenska kyrkan driva barnomsorg<br />
på samma villkor som övriga kyrkliga samfund och andra religiösa sammanslutningar.</p>
<p>Regeringen har när det gäller alternativen i barnomsorgen, som påpekats<br />
tidigare, efter mångårigt motstånd tvingats till reträtt. Bristande information<br />
om olika alternativ bekräftar bilden av en regering som halvhjärtat accepterat<br />
alternativ men som saknar intresse för att sprida kunskap och stimulera<br />
tillväxten av dem.</p>
<p>För vår del är det angeläget att kraven på den alternativa barnomsorgen<br />
ställs lika högt som kraven på den kommunala barnomsorgen. Det är en<br />
förutsättning för att man helhjärtat ute i kommunerna kan stimulera till<br />
mångfald där naturligtvis den kommunala barnomsorgen ingår som en viktig<br />
del men för den skull inte måste vara allenarådande. Vi tror att en framtida<br />
fantasi och kreativitet får komma till sin rätt. En sådan mångfald kommer att<br />
ömsesidigt utöva en påverkan som ett positivt resultat.</p>
<p>Därför eftersträvar vi ett statsbidragssystem som är neutralt i förhållande<br />
till omsorgsform och som ger kommunerna möjlighet att disponera resurserna<br />
efter lokala behov och förutsättningar.</p>
<p>Barnen i centrum</p>
<p>Här har pekats på ensidigheterna i regeringens förslag. Centern har länge<br />
påtalat en sådan stötande ensidighet, men för döva öron. Det gäller den<br />
sneda fördelningen av platserna i barnomsorgen där socialgrupp 1 och 2<br />
kunnat utnyttja daghem och familjedaghem proportionellt sett i långt högre</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">grad än t.ex. arbetarfamiljerna. Vetskapen om denna snedfördelning har Mot. 1988/89<br />
långt om länge nått upp till regeringen. Fi77</p>
<p style="margin-left:3px;">Den åtgärd som nu föreslås för att motverka denna snedfördelning bär<br />
tyvärr också den prägeln av en regering som ser och inser för sent och när den<br />
äntligen gör något så blir åtgärden ett nytt exempel på ensidigheten. För att<br />
hyfsa statistiken, vilket är praktiskt nödvändigt när det gäller arbetarfamiljers<br />
anlitande av den kommunala barnomsorgen, föreslås i propositionen ett<br />
stimulansbidrag för daghemsavdelningar med förlängt öppethållande. Förslaget<br />
läggs i fullt medvetande om att det framför allt riktar sig till<br />
ensamstående kvinnor med små barn som har obekväm arbetstid. Det är ute i<br />
kommunerna man bäst kan avgöra behovet av barnomsorg och inriktningen<br />
av den. Enligt vår uppfattning är det därför fel att dra in resurser från<br />
kommunerna för att sedan öronmärka dem.</p>
<p style="margin-left:3px;">Man kan visserligen säga att situationen nu är sådan att något måste göras<br />
för att underlätta för människor som befinner sig i en besvärlig situation. Men<br />
förslagets avigsidor måste tydligt levandegöras och andra lösningar diskuteras<br />
innan ett beslut cementerar ett i grunden oacceptabelt förhållande. Barn<br />
som rycks upp för tidigt på morgonen, hårt ansträngda ensamstående<br />
föräldrar, utan möjlighet till alternativ, tvingade till obarmhärtiga arbetsförhållanden<br />
- ett resultat av regeringens sociala omsorg! Återigen är det en<br />
svag grupp i samhället som drabbas och får betala ett högt pris i långa loppet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen borde ha stämt i bäcken, inte som nu i ån. Det innebär att kraven<br />
på förändringar måste ställas på arbetsgivare, statliga, kommunala, enskilda,<br />
i högre utsträckning än som nu är fallet. Det föreliggande förslaget bygger<br />
helt på ett accepterande av den starka partens villkor. Ställer man barnet i<br />
centrum är det inte acceptabelt att förlänga vistelsetiderna på daghem så som<br />
nu föreslås, särskilt som det selektivt kommer att drabba en liten grupp.</p>
<p style="margin-left:3px;">Lösningen på svårigheterna måste sökas dels långsiktigt, dels kortsiktigt.</p>
<p style="margin-left:3px;">De kortsiktiga åtgärderna som snabbt bör sättas in mot en situation som har<br />
tillåtits uppkomma kan bestå i flexibla åtgärder, t.ex. familjedaghem och en<br />
anpassning av arbetstiderna efter småbarnsföräldrars behov. Det väsentliga<br />
är att åtgärderna inte har den karaktären att samhället vänjs till att acceptera<br />
förhållanden som inte är acceptabla.</p>
<p style="margin-left:3px;">Långsiktigt måste en prioritering av samhällets resurser ske med den<br />
målsättningen att samhälle och arbetsliv är till för människornas skull, i<br />
synnerhet de människor som behöver samhällets stöd. Om däremot en sådan<br />
grupp, dit hör i utpräglad grad barnen, får betala ett för högt pris för krav som<br />
samhället ställer har man kommit i strid med en rimlig prioritering och<br />
målsättning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Konkreta åtgärder</p>
<p style="margin-left:3px;">Centern vill värna om barnfamiljerna och föreslår därför en rad åtgärder i<br />
detta syfte, vårdnadsbidrag, en utbyggd barnomsorg med satsning också på<br />
alternativa former, kvantitativt och kvalitativt, höjda barnbidrag och därmed<br />
förhöjt flerbarnsstöd samt sänkning av moms på baslivsmedel. En familjepolitik<br />
för 1990-talet måste enligt vår uppfattning innehålla dessa inslag. I övrigt<br />
hänvisas till centerns partimotion med anledning av prop. 1988/89:150.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1988/89<br />
Fi77</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om familjepolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om alternativa former av barnomsorg,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om barnomsorg i svenska kyrkans regi,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om ett nytt och neutralt statsbidragssystem till<br />
barnomsorgen,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om förlängt öppethållande på daghemmen,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om konkreta åtgärder för 1990-talets famil jepolitik.</p>
<p>Stockholm den 9 maj 1989</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ulla Tillander (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Karin Israelsson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Rosa Östh (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Göran Engström (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Rune Backlund (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Marianne Jönsson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Roland Larsson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Kersti Johanson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_16" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjepolitikens inriktningavslag= utskottet1988/89:FiU30?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjepolitikens inriktning?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa former av barnomsorg?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa former av barnomsorgavslag= utskottet1988/89:FiU30?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorg i svenska kyrkans regiavslag= utskottet1988/89:FiU30?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorg i svenska kyrkans regi?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt och neutralt statsbidragssystem till barnomsorgen?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt och neutralt statsbidragssystem till barnomsorgenavslag= utskottet1988/89:FiU30?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängt öppethållande på daghemmenavslag= utskottet1988/89:FiU30?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängt öppethållande på daghemmen?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkreta åtgärder för 1990-talets familjepolitik.?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkreta åtgärder för 1990-talets familjepolitik.avslag= utskottet1988/89:FiU30?INLInlämning1989-05-10 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-05-11 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-05-12 00:00:00inträffat20252987797901Ulla Tillanderc1undertecknare0314386385815Rune Backlundc2undertecknare0263142725304Karin Israelssonc3undertecknare0123485846301Kersti Johanssonc4undertecknare0976559189807Rosa Östhc5undertecknare0396368639900Marianne Jönssonc6undertecknare0366083752400Göran Engströmc7undertecknare0391621769505Roland Larssonc8undertecknare0Kersti Johansonc8undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:1502014-11-19 22:03:52motkatMotionskategori-2014-11-19 22:03:52statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Fi772019-05-28 11:08:17tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-19 22:03:52GC02Fi77mot_198889_fi_77.pdf109667pdfavUllaTillanderm.fi.https://data.riksdagen.se/fil/08739E5A-2EA4-4CE8-ADA7-0F09106C066B