2759675GC02Fi381988/89Fi38motmotMotion 1988/89:Fi38 av Birgit Friggebo m.fl. (fp)MotionMotionFiU3801989-03-13 00:00:002014-10-14 10:54:002014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1988/89:91 om medel för en Mot.av Birgit Friggebo m.fl. (fp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Fi38/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GC02Fi38https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Fi38
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1988/89:Fi38</p>
<p>av Birgit Friggebo m.fl. (fp)<br />
med anledning av prop. 1988/89:91 om medel för en Mot.</p>
<p>folk- och bostadsräkning år 1990, m.m. 1988/89</p>
<p style="text-align:right;">Fi38—42</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringen föreslår i propositionen att en ny allmän folk- och bostadsräkning<br />
skall genomföras 1990 (FoB 90). Uppgifterna föreslås bli insamlade dels<br />
genom enkäter till allmänheten, dels genom utnyttjande av uppgifter som<br />
redan finns tillgängliga i dataregister. Arbetet skall ledas av statistiska<br />
centralbyrån med medverkan från kommunerna.</p>
<p>1 propositionen föreslås att riksdagen beviljar ett anslag på 28 Mkr för<br />
budgetåret 1989/90. De sammanlagda kostnaderna (stat och kommun) för<br />
FoB 90 blir dock ca 180 Mkr.</p>
<p>Vissa frågor återstår enligt föredragande statsråd att behandlas och en<br />
separat lagproposition från civildepartementet aviseras därför.</p>
<p>Såväl den föreliggande propositionen som den väntade, som skall ta upp de<br />
legala aspekterna av FoB 90, reser en rad datapolitiska spörsmål. Frågan om<br />
en ny folk- och bostadsräkning måste sättas in i ett större datapolitiskt<br />
sammanhang.</p>
<p>Vi säger nej till regeringens proposition om en FoB 90. I motionen<br />
utvecklar vi först våra principiella skäl för detta och därefter de specifika<br />
argument som talar mot FoB 90.</p>
<p>Liberal datapolitik</p>
<p>Folkpartiet värnar om individen i förhållande till myndigheternas krav på<br />
insyn och kartläggning. Det innebär att vi har en i grunden restriktiv syn på<br />
nya dataregister, samkörningar och integritetskränkande uppgiftsinsamlande.</p>
<p>Mot denna inställning måste vägas forskningens och samhällsplaneringens<br />
legitima krav på uppgifter och statistik. Vi finner inte att regeringen gjort<br />
denna avvägning på ett tillfredsställande sätt när den föreslår en ny FoB<br />
redan fem år efter den förra och dessutom genom utnyttjande av samkörning.</p>
<p>Datorer och databaser finns överallt. En del människor har sett denna<br />
utveckling som hotfull. De upplevda hoten är av flera slag. I detta<br />
sammanhang är ökade kontrollmöjligheter gentemot enskilda medborgare<br />
det främsta.</p>
<p>Andra betonar den nya teknikens möjligheter. Den innebär en överlägsen<br />
teknik att lagra, finna, sortera, bearbeta och sända information.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är fördelarna med datoriseringen betydande. Detta<br />
innebär dock inte att vi förlorar individperspektivet. Även om nya informa</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1988/89.3 sami. Nr Fi38-42</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>tionsdatabaser, kommunikationer och sammanställningar öppnar fascine- Mot. 1988/89</p>
<p>rande möjligheter får detta inte leda till att den enskilde medborgarens Fi38<br />
integritet hotas. Utbyggnaden av olika personregister har varit alltför<br />
omfattande - sannolikt mer omfattande i Sverige än i något annat land. De<br />
tekniska möjligheterna att samköra olika dataregister är stora och används<br />
mer och mer.</p>
<p>Samhällets sårbarhet har också ökat i och med att de stora datasystemen<br />
byggts upp. Stora informationsmängder överförs i dag på olika datanät både<br />
nationella och internationella.</p>
<p>Ny datalag</p>
<p>Regeringens proposition om en ny FoB aktualiserar vårt tidigare resta krav<br />
på att hela datalagen måste ses över. Folkpartiet anser att utgångspunkten<br />
för översyn av datalagen bör vara:</p>
<p style="margin-left:13px;">- Möjligheterna till samköming av och sambearbetningar i dataregister<br />
måste kraftigt begränsas för att stärka integritetsskyddet.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Det måste i framtiden bli självklart att en myndighet endast samlar in och<br />
registrerar de personuppgifter, som är absolut nödvändiga för verksamhetens<br />
genomförande. I dag förekommer enligt vår uppfattning i alltför<br />
hög grad insamling av tradition och slentrian eller av uppgifter ”sorn kan<br />
vara bra att ha”.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Uppgifter insamlade och registerade för ett ändamål skall i princip inte<br />
användas för andra ändamål.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Regler om sekretess, rättelse och gallringsfunktioner måste utformas till<br />
stöd för den enskilde.</p>
<p>Integritet</p>
<p>Begreppet personlig integritet kan ha olika innebörd, men inom datapolitiken<br />
omfattar det främst individens rätt att bli lämnad i fred, det vill säga<br />
skydd gentemot intrång från offentliga myndigheter, företag, massmedia<br />
eller enskilda personer. Samtidigt har det moderna samhället behov av<br />
information om den enskilde för planering och service samt för att förhindra<br />
antisocialt beteende.</p>
<p>Då samhällets krav kolliderar med den personliga integriteten uppstår<br />
svåra avvägningsproblem. I sådana situationer brukar den enskildes intressen<br />
oftast komma till korta. Enligt folkpartiet måste det tas större hänsyn till<br />
den enskildes krav på en privat och skyddad sektor.</p>
<p>När man en gång i tiden började registrera via datorer var det ekonomiskt<br />
motiverat att välja system med stora centrala register. Idag finns knappast<br />
dessa motiv kvar. Dessutom börjar äldre stora dataregister medföra ökande<br />
underhållskostnader. Mot denna bakgrund är det dags att mer planmässigt<br />
arbeta för en decentralisering av olika offentliga dataregister. Regeringen<br />
bör ges ett sådant uppdrag.</p>
<p>All statlig och kommunal förvaltning måste sträva efter så enkla och<br />
generella regelsystem som möjligt. Det är de komplicerade regelsystemen<br />
som motiverar att samla in stora mängder personuppgifter och att utföra de<br />
mest integritetsstörande kontrollerna. 2</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Personnummer</p>
<p>Användningen av datorer inom den offentliga sektorn har blivit allt mer<br />
omfattande under senare år. Personnumret har t.ex. banat väg för en ökad<br />
personregistrering med hjälp av ADB. Inom många verksamheter är kravet<br />
på säker identifiering av klienter, patienter och kunder av största betydelse.<br />
Personnummer är onekligen ett mycket säkert sätt att identifiera en individ.</p>
<p>Lagstiftningen släpar till vissa delar efter när det gäller denna utveckling.<br />
Användningen av personnummer är inte lagreglerad på annat sätt än att det i<br />
en del författningar finns bestämmelser om att uppgift och personnummer<br />
skall lämnas eller att sådan uppgift får registreras för vissa angivna ändamål.<br />
Personnumret är endast undantagsvis sekretesskyddat. Det har gjort att<br />
personnumret kommit att brukas i vitt skilda sammanhang, vilket har skapat<br />
irritation hos allmänheten. Det gäller dels risk för intrång i den personliga<br />
integriteten, dels reaktion på onödigt användande av personnummer. Ibland<br />
förefaller det som om personnummer används slentrianmässigt och t.o.m. i<br />
sammanhang där det saknar funktion.</p>
<p>Personnummeranvändningen är så utbredd i samhället att det är nödvändigt<br />
med en rejäl begränsning för att förstärka skyddet av den enskildes<br />
integritet. Detta bör regleras i en särskild personnummerlag.</p>
<p>Registerlagar</p>
<p>Data- och offentlighetskommittén (DOK) föreslår i ett delbetänkande att<br />
särskilda registerlagar stiftas. Regeringen bör föra fram sådana förslag till<br />
registerlagar för beslut i riksdagen. Det framhålles dock att det ibland finns<br />
skäl att överlåta till regeringen eller datainspektionen att lämna dispens från<br />
bestämmelser i registerlag. Vi anser emellertid att meningen med registerlagar<br />
är att den enskilde skall känna säkerhet vad gäller dennes rättsliga<br />
ställning. Ett dispensförfarande urholkar en sådan säkerhet och ger regeringen<br />
en alltför stor möjlighet att fatta beslut baserade på egna värderingar.<br />
Folkpartiets uppfattning är att en sådan dispensmöjlighet inte bör finnas i<br />
registerlagar.</p>
<p>Samkörningar</p>
<p>Samköming mellan register med personuppgifter kan skapa kunskap om de<br />
berörda individerna som är utomordentligt detaljerad. Det kan vara<br />
integritetshotande. Samkörningar bör därför medges med största försiktighet.<br />
I princip skall en uppgift som är insamlad för ett ändamål inte användas<br />
för ett annat ändamål.</p>
<p>Offentlighet och sekretess</p>
<p>Offentlighetsprincipen ger varje människa som så önskar rätt att ta del av<br />
statliga, landstingskommunala och kommunala handlingar. Denna grundlagsfästa<br />
rätt är ett omistligt inslag i vår demokrati.</p>
<p>Hittills har i stort sett alla offentliga dokument funnits på papper. Varje<br />
medborgare har kunnat besöka en myndighet och där ta del av för denne</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Fi38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1988189.3 sami. Nr Fi38-42</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>intressanta handlingar. För en rimlig kostnad har det också i de flesta fall gått<br />
att få en kopia.</p>
<p>Nu håller emellertid situationen på att förändras. Fler och fler handlingar<br />
finns tillgängliga endast på data. Specialkunskap krävs för att kunna ta del av<br />
dem. Myndigheter har också rätt att ta ut kostnaderna för papperskopiorna.<br />
Folkpartiet anser att medborgarnas rätt till insyn enligt offentlighetsprincipen<br />
inte får begränsas eller försvåras av den nya tekniken. Det ankommer på<br />
varje myndighet att underlätta för den enskilde.</p>
<p>Myndigheters försäljning av personuppgifter</p>
<p>Idag finns en omfattande verksamhet med försäljning av personuppgifter<br />
från flera myndigheter. Det har hittills varit oklart vilka lagar och regler som<br />
gäller för utlämnandet av i och för sig offentliga uppgifter ur myndigheternas<br />
olika register.</p>
<p>Den av DOK föreslagna lagen inleds med ett uttryckligt förbud för<br />
myndigheterna att sälja personuppgifter utan riksdagens bemyndigande. Till<br />
den föreslagna lagen har utredningens majoritet fogat en lista med register ur<br />
vilka försäljningsverksamhet kan tillåtas.</p>
<p>I praktiken innebär således inte förslaget något förbud, utan ett tillståndsförfarande<br />
genom lagreglering av riksdagen. Redan nu skall nio register<br />
tillåtas sälja personuppgifter. I huvudsak accepteras kommersiellt utnyttjande<br />
av de register, som idag har försäljning i en viss omfattning och som säljer<br />
mest. Så kommer t.ex. SPAR-registret att kunna fortsätta att sälja uppgifter<br />
om exempelvis inkomst, personnummer, civilstånd, barn, förmögenhet och<br />
adress m.m. De myndigheter som förbjuds sälja är de som säljer någon gång<br />
då och då.</p>
<p>Lagreglering av vilka uppgifter som får säljas i registren föreslås inte. Inte<br />
heller regleras eventuellt tillkommande uppgifter. Från integritetssynpunkt<br />
är det mer intressant att veta vilka uppgifter som säljs och hur dessa<br />
sammanställs än vilken myndighet som säljer. Någon analys till grund för en<br />
sådan reglering har utredningen inte presenterat.</p>
<p>Slutsatsen är att försäljningen kan fortgå i stort sett som tidigare om<br />
majoritetens förslag genomförs.</p>
<p>Principen om att uppgifter som insamlats endast skall användas för sitt<br />
ändamål kommer att förhindra försäljning. Eventuella undantag skall<br />
regleras i de av oss föreslagna registerlagarna.</p>
<p>Redan nu bör dock beslut fattas om att lägga ned SPAR-registret. Det<br />
tillhandahåller i huvudsak kommersiell försäljning av person- och adressuppgifter.<br />
Registret innehåller en lång rad uppgifter om i princip alla i Sverige<br />
boende. Köpare av uppgifter ur registret är bl.a. flera direktreklamföretag.<br />
Vi ser inga skäl för staten att syssla med den här typen av kommersiell<br />
verksamhet. Enligt datalagen är det inte möjligt för privata företag att bygga<br />
upp motsvarande register. Vi kan dock tänka oss att behålla den del av<br />
SPAR-registret som tillhandahåller uppdatering av adresser till myndigheter.<br />
Statens person-och adressnämnd, som är huvudman för SPAR-registret,<br />
bör upphöra.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1988/89</p>
<p>Fi38</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Nej till FoB 90 Mot. 1988/89</p>
<p style="margin-left:340px;">Fi38</p>
<p>Folkpartiet avvisar tanken att folk- och bostadsräkningar baseras på centrala<br />
register. Vi anser att folk- och bostadsräkningar, då de måste ske av<br />
samhällsplaneringsskäl, bör utgå från enkäter. Då vet medborgarna vad de<br />
lämnat för uppgifter och är informerade om hur de kommer att användas.</p>
<p>I propositionen föreslås en kombination av enkät och registersamkörningar.<br />
Beskrivningen av hur uppgifter skall hämtas ur olika register, kompletteras<br />
med enkätundersökning och sammanställas till ett nytt leder tanken till<br />
FOBALT, dvs. den mycket omfattande folk- och bostadsräkning som bl.a.</p>
<p>SCB lanserade 1982, men som efter intensiv debatt och kritik inte genomfördes<br />
i den ursprungliga tappningen. Eftersom vissa planerade register ännu<br />
inte finns tillgängliga (framförallt lägenhetsregistret, som planeras bli klart<br />
en bit in på 1990-talet) föreslås en kompletterande enkät i FoB 90. Ingenting<br />
sägs emellertid i propositionen om att enkäter skall vara huvudmetoden<br />
framöver, då ytterligare register finns att tillgå. Vi motsätter oss att<br />
regeringen och de berörda myndigheterna smygvägen tycks vilja återinföra<br />
FOBALT-metoderna.</p>
<p>Föredragande statsrådet tar i propositionen inte ställning till om det<br />
upprättade FoB-registret senare skall avidentifieras eller inte, utan överlämnar<br />
denna fråga till en parlamentarisk kommission. Föredragandens argumentation<br />
på detta område är avslöjande: det handlar inte om att förhindra<br />
otillbörlig framtida användning av uppgifterna, utan om att "dämpa medborgarnas<br />
oro” för otillbörliga intrång!</p>
<p>Det finns nästan inget land som har folkräkning så tätt som vart femte år.</p>
<p>Resultatet av 1985 års bostadsräkning är nyligen färdigbearbetat. Vi anser att<br />
enkätbaserade folk- och bostadsräkningar bör genomföras vart tionde år.</p>
<p>Sammanfattningsvis leder alla dessa skäl oss till att föreslår avslag på<br />
regeringens proposition. 1990 års folk- och bostadsräkning bör inte genomföras.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:91,</p>
<p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om översyn av datalagen,</p>
<p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt<br />
anförs i motionen om datapolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att folkoch<br />
bostadsräkningar inte bör genomföras oftare än vart tionde år,</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:10px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1988/89</p>
<p>motionen anförs om enkätbaserade folk- och bostadsräkningar. Fi38</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 13 mars 1989<br />
Birgit Friggebo (fp)</p>
<p>Ylva Annerstedt (fp)</p>
<p>Lars Sundin (fp)</p>
<p>Lars De Geer (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Ingela Mårtensson (fp)<br />
Anne Wibble (fp)</p>
<p>Lars Leijonborg (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen avslår proposition 1988/89:91avslag= utskottet1988/89:FiU24?11att riksdagen avslår proposition 1988/89:91?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om översyn av datalagen?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om översyn av datalagenavslag= utskottet1988/89:FiU24?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförs i motionen om datapolitikens inriktningavslag= utskottet1988/89:FiU24?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförs i motionen om datapolitikens inriktning?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att folk- och bostadsräkningar inte bör genomföras oftare än vart tionde år?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att folk- och bostadsräkningar inte bör genomföras oftare än vart tionde årdelvis bifall= utskottet1988/89:FiU24?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om enkätbaserade folk- och bostadsräkningar.avslag= utskottet1988/89:FiU24?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om enkätbaserade folk- och bostadsräkningar.?INLInlämning1989-03-13 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-03-17 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-03-20 00:00:00inträffat20841802782704Birgit Friggebofp1undertecknare0972781465305Ylva Annerstedtfp2undertecknare0490704966896Lars De Geerfp3undertecknare0980725315516Lars Leijonborgfp4undertecknare0389381287505Ingela Mårtenssonfp5undertecknare085018966209Lars Sundinfp6undertecknare0201502585302Anne Wibblefp7undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1988/89:912014-11-23 05:14:17motkatMotionskategori-2014-11-23 05:14:17statustextstatustextÄrendet är avslutatGC02Fi382019-05-28 11:08:07tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 05:14:17GC02Fi38av Birgit Friggebo m.fl. (fp) mot_198889_fi_38.pdf234164pdfmed anledning av prop. 1988/89:91 om medel för en Mot.https://data.riksdagen.se/fil/9C7A7321-BBF9-4DAF-95B6-765E43FE8EF8