2750508 GC02Fi21 1988/89 Fi21 mot mot Motion 1988/89:Fi21 av Carl Frick m.fl. (mp) Motion Motion FiU 21 0 1988-01-01 00:00:00 2014-10-14 10:53:36 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa ekonomiskpolitiska av Carl Frick m.fl. (mp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Fi21/text https://data.riksdagen.se/dokument/GC02Fi21 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GC02Fi21 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1988/89:Fi21</p> <p>av Carl Frick m.fl. (mp)<br /> med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa ekonomiskpolitiska<br /> åtgärder, m.m.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I prop. 1988/89:47 redovisar regeringen sin bedömning av Sveriges ekonomiska<br /> utveckling för de närmaste åren. Bedömningen är utomordentligt<br /> kortsiktig och berör därmed inga långsiktiga fundamentala problem i svensk<br /> ekonomi.</p> <p>Propositionens huvudtankar utgår ifrån att Sverige bör sträva okritiskt<br /> efter ekonomisk tillväxt - ökad penningomsättning. Om man inte ser till<br /> tillväxtens innehåll är det stor risk att detta leder till ökad miljöförstöring och<br /> ökad utplundring av naturtillgångar. Miljöpartiet de gröna menar att den<br /> materiella förbrukningen måste minska.</p> <p>Miljöpartiet de gröna anser att det är bokstavligen livsviktigt att föra en<br /> långsiktig ekonomisk politik som främjar ett uthålligt solidariskt samhälle i<br /> balans med naturen.</p> <p>Ökat arbetskraftsutbud</p> <p>Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom regeringens förslag att asylsökande<br /> skall kunna komma ut på svensk arbetsmarknad innan deras ärenden har<br /> avgjorts. Det främsta skälet för detta är humanitärt.</p> <p>Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom regeringens förslag att de<br /> pensionärer som vill fortsätta att yrkesarbeta också efter pensionsdagen skall<br /> få behålla en rimlig ersättning för det efter skatt. Det måste vara riktigt att i<br /> vårt samhälle ta vara på och använda människors kunnande och uttalade<br /> arbetsvilja.</p> <p>De föreslagna åtgärderna skall dock inte vara av kortsiktig karaktär och<br /> dikterade av den nuvarande situationen på arbetsmarknaden.</p> <p>Varken asylsökande eller pensionärer skall betraktas som en arbetskraftsreserv<br /> som man skall bolla med allt efter den aktuella situationen.</p> <p>Flaskhalsutbildning</p> <p>Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom regeringens förslag om flaskhalsutbildning.</p> <p>Slopa multifiberavtalet</p> <p>Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom regeringens förslag att upphäva<br /> multifiberavtalet som missgynnar u-länderna och ensidigt gynnar företag<br /> inom EG. Samtidigt måste vi i Sverige kunna värna om en textilindustri som</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>gör det möjligt för oss att klara en grundläggande försörjning av kläder under Mot. 1988/89</p> <p>långvariga försörjningskriser. Förutsättningen för att miljöpartiet de gröna Fi21</p> <p>accepterar regeringens förslag är att det införs sociala klausuler som<br /> motverkar företagares exploatering av barn och kvinnor under oacceptabla<br /> arbetsförhållanden.</p> <p>Reformera det svenska jordbruket och<br /> livsmedelsproduktionen</p> <p>Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom regeringens önskan att reformera det<br /> svenska jordbruket. Partiet anser att det är bra att jordbruket kan komma<br /> över till ett brukarstöd i form av en arealersättning. Den hittills förda<br /> jordbrukspolitiken har misslyckats på flera viktiga områden bl.a. när det<br /> gäller miljö- och resurspolitiken.</p> <p>Beredskapsmålet</p> <p>Miljöpartiet de gröna anser att jordbruket är viktigt av sårbarhets- och<br /> beredskapsskäl. Dagens jordbruk med ett stort beroende av importerade<br /> insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är mycket<br /> sårbart. Miljöpartiet de gröna vill kraftigt minska användningen av dessa<br /> insatsmedel.</p> <p>Konsumentmålet</p> <p>De relativt höga matpriserna i Sverige beror till stor del på förädlingsindustrin<br /> och handeln samt världens högsta matskatt, momsen. Miljöpartiet de<br /> gröna anser att det skall vara en balans mellan livsmedlens olika kostnadselement<br /> och vill därför delta i ett arbete för att komma till rätta med de<br /> konstaterade obalanserna mellan de olika produktionsleden. Av sårbarhetsskäl<br /> måste vi starta en decentraliseringsprocess för livsmedelsindustrin.</p> <p>Inkomstmålet</p> <p>Miljöpartiet de gröna instämmer i regeringens synpunkter att dagens prisstöd<br /> är ett trubbigt instrument när det gäller att nå inkomstmålet. Miljöpartiet de<br /> gröna har som en av grunderna för sin jordbrukspolitik att jordbrukarna skall<br /> ha en god bärgning för sitt slit. Samtidigt vill miljöpartiet de gröna med<br /> skärpa framhålla att tillståndet i det svenska jordbruket är resultat av en snart<br /> 40-årig medveten politik som de svenska jordbrukarna lojalt har följt.</p> <p>Det regionalpolitiska målet</p> <p>Jordbruket är positivt för regionalpolitiken, och miljöpartiet de gröna anser<br /> att hela åkerarealen behöver utnyttjas för att klara produktionen av i första<br /> hand baslivsmedel och i andra hand energi.</p> <p>Miljömålet</p> <p>Den förda jordbrukspolitiken har lett till att det bedrivs ett jordbruk som<br /> skadar miljön samtidigt som det inte ens har lett till ekonomisk vinning för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>samhället. Desom har gynnats har främst varit producenter av insatsmedel. Mot. 1988/89</p> <p>En modernisering och förnyelse av det svenska jordbruket måste ha som Fi21<br /> mål att avveckla kemikaliejordbruket och ge landet ett jordbruk som är<br /> uthålligt och resursbevarande och inte bidrar till att förstöra vattendrag och<br /> hav. Miljöpartiet de grönas skrift Avvecklingsplan för kemikaliejordbruket<br /> visar hur detta skulle kunna ske.</p> <p>Urholka inte den ekologiska grunden - våra naturliga<br /> livsförutsättningar</p> <p>Ständigt ökad ekonomisk och materiell tillväxt leder till allt snabbare<br /> miljöförstöring och vi kommer därmed inte att kunna minska den som pågår.</p> <p>Det finns i dag inga påtagliga tecken på att vi är på väg åt rätt håll i denna<br /> fråga. All önskad kunskap visar på motsatsen. Det finns långt fler rapporter<br /> om försämringar än om förbättringar. Den ökade miljöförstöringen kommer<br /> att ställa oss inför rader av ekologiska katastrofer av de slag som vi fick<br /> uppleva i Västerhavet sommaren 1988. Vi vet att våra skogar far illa, att vi<br /> har jordbruksgifter i grundvatten och i dricksvatten, att markförsurningen<br /> bara ökar, osv. Detta medför att vår livsgrund förstörs alltmer och därmed<br /> rycks grunden undan för ett uthålligt fungerande demokratiskt samhälle.</p> <p>Regeringen tar i sin proposition inte upp de långsiktiga konsekvenserna för<br /> landets ekonomi av att naturens produktionsförmåga på land och i hav<br /> kommer att sjunka och i vissa fall reduceras till noll. En ekonomisk politik<br /> som har som ledande riktmärke att öka förbrukningen av icke förnybara<br /> resurser och ökad penningomsättning leder obönhörligen till att vi kommer<br /> in i svåra bristsituationer. Om de knappare resurserna skall kunna fördelas<br /> på ett solidariskt rimligt sätt kommer vi att tvingas in i planhushållning av slag<br /> som vi inte vill ha. Vi ser redan tecken på detta med de fiskekvoter som man<br /> förhandlar om för Östersjön och andra aktuella fiskevatten. Det marknadsliberala<br /> EG står för betydande delar av dessa förhandlingar.</p> <p>Regeringens proposition tyder på att regeringen med finansministern i<br /> spetsen inte förstår vad vi står inför och att man i regeringen uppenbarligen<br /> hyser den uppfattningen att naturen måste rätta sig efter finansministern.</p> <p>Den i propositionen föreslagna ekonomiska politiken är långsiktigt förstörande/framtidsförbrukande<br /> och är därför orimlig - förutsatt att vi är överens<br /> om att kommande generationer också har rätt till goda och drägliga liv.</p> <p>Den offentliga sektorn</p> <p>Konsekvenserna av åldersfördelning, livsstil och utarmning av landsbygden</p> <p>Regeringen tar i sin proposition inte upp de långsiktiga konsekvenserna för<br /> landets ekonomi som de stora förändringarna i befolkningens åldersfördelning<br /> och flyttningen till storstadsområdena kommer att innebära. På samma<br /> sätt tar regeringen inte heller upp de långsiktiga konsekvenserna som vår<br /> livsstil har för vården och arbetskraftsutbudet.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Hotet mot den offentliga sektorn</p> <p>Den offentliga - den solidariska - sektorn utsätts för utomordentligt hårda<br /> attacker. Den sägs vara ineffektiv och många gånger människofientlig. Det<br /> finns all anledning att reagera mot de strävanden till demontering av den<br /> offentliga sektorn som finns och mot det sätt på vilket man verbalt behandlar<br /> dem som arbetar inom denna sektor. Människor som i många fall gör ett<br /> hängivet och uppoffrande arbete. Den offentliga sektorn kommer att utsättas<br /> för ett mycket starkt tryck för ökade satsningar och kostnader framöver<br /> beroende på miljörelaterade sjukdomar och skador. Ur långsiktig såväl<br /> mänsklig som statsfinansiell synpunkt måste det vara av vikt att utröna hur<br /> bl.a. förändringar i trafikvolym och trafikrytm kan komma att påverka såväl<br /> den offentliga som den privata sektorn. Miljöpartiet de gröna motsätter sig<br /> inte privatisering av de delar av den offentliga sektorn som inte har med<br /> solidariteten mellan medborgarna att göra, som t.ex. hamburgerbarer och<br /> hotell. Miljöpartiet de gröna kan också tänka sig att visa delar av t.ex.<br /> kommunal verksamhet läggs ut på entreprenad efter ett anbudsförfarande<br /> där också den kommunala delen får en rejäl chans.</p> <p>Miljöpartiet de gröna vill verka för att det skall finnas en mångfald och en<br /> valfrihet inom den solidariska sektorn så att många olika behov kan<br /> tillfredsställas inom de ramar som vi måste ställa upp. De problem som finns<br /> har ofta med skalan att göra och det är säkert bra om man kan ta vara på de<br /> positiva resultat som har uppnåtts inom näringslivet med hjälp av divisionalisering<br /> och decentralisering. Att frigöra och positivt nyttiggöra människors<br /> skaparförmåga och vilja att ta ansvar kan vara en viktig del i förnyelsen av<br /> den offentliga sektorn. Miljöpartiet de gröna är positivt inställt till olika<br /> försök att prova nya system och metoder inom den offentliga sektorn. Det<br /> viktiga är att alla erbjuds bra och likvärdig service.</p> <p>Den affärsmässiga synen</p> <p>Inom den offentliga sektorn finns ett antal affärsdrivande verk, bl.a. posten.<br /> SJ och televerket, med lönsamhetskrav. Lönsamhetsaspekten leder till att<br /> man lätt kommer bort från det primära syftet att ge alla medborgare en god<br /> och billig service oavsett var de bor i landet. Den solidariska idén som en gång<br /> var bärande kommer på detta sätt lätt bort i hanteringen och det kan<br /> miljöpartiet de gröna inte acceptera. Det borde göras upp distinkta mål för<br /> de affärsdrivande verken och de prioriteringar som dessa medför.</p> <p>Bostadspolitiken</p> <p>Miljöpartiet de gröna vill att:</p> <p>hela Sverige skall leva,</p> <p>arbete och bostäder skall fördelas rättvist över landet,</p> <p>bostadsytan skall fördelas bättre.</p> <p>Storstäderna växer oavbrutet och regeringspartiets egna makthavare i<br /> kommunerna stimulerar ständigt denna tillväxt genom att uppmuntra företag<br /> och organisationer att etablera sig där. De får service, mark och utrymmen<br /> för kontor, hotell, konferenslokaler, bilparkeringar och kringservice.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Än värre blir det om det nybildade institutet för framtidsstudier med Mot. 1988/89<br /> professor Åke Andersson får förverkliga sina idéer om att samhällsstödet Fi21<br /> skall gå till ett litet fåtal centralstäder i hopp om att ”spin-off-effekten” på<br /> glesbygden skall ge den vad den behöver för att överleva - och utvecklas?</p> <p>Att bygga bostäder är uppenbarligen varken intressant eller lönsamt. Trots<br /> det förbud som gäller, att kontor o.d. i Stockholm skall vänta, byggs för<br /> närvarande 100 000 m2 kontorsyta (t.ex. bara Globen i Stockholms nära<br /> förort Årsta 124 000 m2) initierat av kommunen själv genom tvingande avtal.</p> <p>Bostadsköerna växer och spekulationerna på marknaden ökar i takt med<br /> priser och efterfrågan från alla som skall arbeta i dessa företag och<br /> organisationer.</p> <p>Glesbygden dräneras på välutbildad arbetskraft till förmån för den<br /> expansiva storstaden - med makthavande politikers goda minne och aktiva<br /> stöd.</p> <p>I storstädernas centrala delar sker en kontorisering som behöver bytas mot<br /> en ”bostadisering”.</p> <p>Samtidigt har det visat sig att statistiskt uträknat så finns i Stockholms<br /> kommun en bostadsyta motsvarande 60 m2 per innevånare - alla inräknade.</p> <p>Denna bostadsyta är nu mycket ojämnt fördelad och därför behövs styrmedel<br /> som stimulerar en bättre fördelning av den. Miljöpartiet de gröna önskar på<br /> sikt minska och förändra bostadssubventionerna.</p> <p style="margin-left:10px;">Därför vill miljöpartiet de gröna<br /> stoppa storstadstillväxten</p> <p>sprida jobben och bostäderna och bidra till att den befintliga bostadsytan<br /> fördelas jämnare bland befolkningen</p> <p>stoppa hotet mot byggnation av park- och naturmark som ständigt ökar i de<br /> tätbebyggda områdena och hotet för människornas fysiska och psykiska<br /> hälsa</p> <p>hindra den rivningsvåg som hotar med indraget stöd till ombyggnader<br /> att befintlig äldre bebyggelse skall bevaras och varsamt rustas upp<br /> införa stimulansbidrag för ombyggnad av kontor till bostäder i storstädernas<br /> centrala delar</p> <p>En ny ekonomisk politik på ekologisk och solidarisk grund</p> <p>Enligt miljöpartiet de gröna måste vi i Sverige föra en ekonomisk långsiktig<br /> politik som är präglad av ödmjukhet och ansvarstagande gentemot natur och<br /> miljö. En sådan politik måste stimulera till en ändrad livsstil som leder till<br /> minskad användning av råvaror och främjar:<br /> återanvändning och recirkulation<br /> mindre storskalighet<br /> färre transporter på vägar och i luften<br /> ökade transporter på järnvägar<br /> minskad sårbarhet</p> <p style="margin-left:10px;">ökad miljömedvetenhet i hela samhället<br /> inhemsk och internationell solidaritet</p> <p>En ändrad livsstil med mindre slöseri och förstöring innebär att vi i Sverige</p> <p>måste ge upp vår önskan att ständigt öka vår materiella levnadsstandard 20</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>uttryckt sorn procentuell ökning av bruttonationalprodukten - BNP. Mot. 1988/89</p> <p>För att ändra den ekonomiska politiken så att vi närmar oss möjligheterna Fi21<br /> att leva innanför de ramar som naturen sätter och vad människor tål måste<br /> bl.a. följande åtgärder vidtagas enligt miljöpartiet de grönas Gröna Lunta<br /> för 1988/89 från januari 1988:<br /> sänka arbetsgivaravgifter utanför de ekonomiskt överhettade områdena<br /> sänka arbetsgivaravgifter inom vården<br /> höja drivmedelsskatter med kompensation till glesbygden<br /> införa skatt på flygbränsle</p> <p>höja oljeskatter så att priser motsvarar priset 1985 och att skatten regleras<br /> så att realpriset på olja inte sjunker<br /> höja elskatten</p> <p>höja avgifterna på konstgödsel och jordbruksgifter som återförs som<br /> arealersättning till odlarna<br /> införa miljöskatter</p> <p>införa skatter på engångsförpackningar</p> <p>ta bort moms på svensk basmat med höjning av den allmänna momsen<br /> införa den skattefria zonen - ett radikalt höjt grundavdrag för inkomster av<br /> arbete och pensioner</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:47 i motsvarande delar<br /> som sin mening till regeringen ger till känna vad som i motionen har<br /> anförts om den ekonomiska politiken, jordbrukspolitiken, arbetsmarknadspolitiken<br /> och bostadspolitiken,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för<br /> ombyggnad höjs med 0.1 %,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen beslutar att kravet för ROT-bidrag på ombyggnad<br /> ”sorn nybyggt” tas bort,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för<br /> nybyggnad och befintliga lån höjs med 0.1 %,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen beslutar att stimulansbidrag införs för ombyggnad<br /> av kontor till bostäder i storstädernas centrala delar,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen beslutar att dessa regler skall gälla fr.o.m. den 1.1<br /> 1989.</p> <p>Stockholm i november 1988<br /> Carl Frick (mp)</p> <p>Inger Schörling (mp) Claes Roxbergh (mp)</p> <p>Åsa Domeij (mp) Jill Lindgren (mp)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_19"><p></p> </div> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_28"><p> </p> </div> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i motsvarande delar som sin mening till regeringen ger till känna vad som i motionen har anförts om den ekonomiska politiken, jordbrukspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken avslag = utskottet 1988/89:FiU10 ? 1 1 att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i motsvarande delar som sin mening till regeringen ger till känna vad som i motionen har anförts om den ekonomiska politiken, jordbrukspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken ? 2 2 att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för ombyggnad höjs med 0,1 % ? 2 2 att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för ombyggnad höjs med 0,1 % avslag = utskottet 1988/89:FiU10 ? 3 3 att riksdagen beslutar att kravet för ROT-bidrag på ombyggnad "som nybyggt" tas bort avslag = utskottet 1988/89:FiU10 ? 3 3 att riksdagen beslutar att kravet för ROT-bidrag på ombyggnad "som nybyggt" tas bort ? 4 4 att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för nybyggnad och befintliga lån höjs med 0,1 % ? 4 4 att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för nybyggnad och befintliga lån höjs med 0,1 % se mom.48,49 i hemställan. = utskottet 1988/89:FiU10 ? 5 5 att riksdagen beslutar att stimulansbidrag införs för ombyggnad av kontor till bostäder i storstädernas centrala delar avslag = utskottet 1988/89:FiU10 ? 5 5 att riksdagen beslutar att stimulansbidrag införs för ombyggnad av kontor till bostäder i storstädernas centrala delar ? 6 6 att riksdagen beslutar att dessa regler skall gälla fr.o.m. den 1 jan. 1989. ? 6 6 att riksdagen beslutar att dessa regler skall gälla fr.o.m. den 1 jan. 1989. avslag = utskottet 1988/89:FiU10 ? INL Inlämning 1988-11-16 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-11-17 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-11-18 00:00:00 inträffat 2 0424419397804 Carl Frick mp 1 undertecknare 0308563888104 Jill Lindgren mp 2 undertecknare 0708340640717 Åsa Domeij mp 3 undertecknare 0267143098400 Claes Roxbergh mp 4 undertecknare 0144653147601 Inger Schörling mp 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1988/89:47 2014-11-23 06:19:47 motkat Motionskategori - 2014-11-23 06:19:47 statustext statustext Ärendet är avslutat GC02Fi21 2019-05-28 11:08:02 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 06:19:47 GC02Fi21 av Carl Frick m.fl. (mp) mot_198889_fi_21.pdf 222971 pdf med anledning av prop. 1988/89:47 om vissa ekonomiskpolitiska https://data.riksdagen.se/fil/FBC0E506-5554-4B1D-AE09-4FA74D0366B4