<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438720</hangar_id>
 <dok_id>GB0995</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>95</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1987/88:95</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>95</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:41:51</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-03 10:07:07</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1987/88:95 Torsdagen den 7 april</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB0995/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB0995</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0995</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Debatter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 april&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till
barnfamiljer m. m................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag till omsorg
om barn och ungdom....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans
organisation m. m.................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag inom
utrikesdepartementets område.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande om
interpellation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:226 av Bo Lundgren
(m) om löneavtalens effekter för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den kommunala ekonomin................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgjorda ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 7 april&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:28om anslag till
åklagarväsendet........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:19omändringariäktenskapsbalken,m.m..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:21 om en översyn
av förmånsrättsordningen       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:22 om lagstiftning beträffande ideella
föreningar och&lt;br&gt;
stiftelser.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:19 om
administration av socialförsäkring m. m     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:26 om
styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:12 om ekonomiskt
stöd till barnfamiljer.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:13 om bidrag till
kommunal barnomsorg... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1987/88:14 om vissa anslag
till omsorg om barn och ungdom      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Riksdagens protokoU 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 april&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 12.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna leddes till en början av förste vice
talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Upplästes följande inkomna skrivelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undertecknad anhåller om tjänstledighet för enskilda
angelägenheter under tiden den 25 april-den 26 maj. Stockholm den 17 mars 1988
Anita Modin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framställningen bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Göran Dahlstrand (s) skulle tjänstgöra som ersättare för Anita Modin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1987/88:155
till lagutskottet 1987/88:159 till skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Jo]4-Jo54
till jordbruksutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Fil3
yrkandena 1-6 till finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;yrkande 7 till utbildningsutskottet 1987/88:Fil4-Fi 16
till finansutskottet 1987/88:Ub4 till utbildningsutskottet 1987/88:N50 och N51
till näringsutskottet 1987/88:Ub5-Ubl4 till utbildningsutskottet
1987/88:Kr3-Kr5 till kulturutskottet 19S7/88:Kr6 yrkandena 1-3 till
kulturutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;yrkande 4 till jordbruksutskottet 1987/88:Kr7-Krl6 till
kulturutskottet 1987/88:A32-A37 till arbetsmarknadsutskottet 1987/88:Ubl5-Ub24
till utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95     1987/88:Fö6 och Fö7 till försvarsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april
1988_____ 1987/88:Ub25-Ub29 till utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Bo35
och Bo36 till bostadsutskottet 1987/88:Sf22-Sf27 till
socialförsäkringsutskottet 1987/88:Jo55 och Jo56 till jordbruksutskottet
1987/88;Sf28-Sf32 till socialförsäkringsutskottet 1987/88:Ju20 och Ju21 till
justitieutskottet 1987/88;N52 och N53 till näringsutskottet 1987/88:L3-L5 till
lagutskottet l987/88:Ub30 till utbildningsutskottet 1987/88:A.38 till
arbet.smarknadsutskottet 1987/88:SolO och Soll till socialutskottet
1987/88:Bo37-Bo39 till bostadsutskottet 1987/88:T102-T 106 till trafikutskottet
1987/88:Ju22-Ju24 till justitieutskottet 1987/88:Bo40-Bo42 till
bostadsutskottet 1987/88:L6 och L7 till lagutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Företogs till avgörande justitieutskottets betänkande
1987/88:28. lagut­skottets betänkanden 1987/88:19, 21 och 22,
socialförsäkringsutskottets betänkande 1987/88:19 samt näringsutskottets
betänkande 1987/88:26 (be­träffande debatten i dessa ärenden, se prot. 94).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottets betänkande 28 Punkt 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3
(medborgarinflytande inom åklagarväsendet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan med godkännande av utskottets
motivering bifölls med 195 röster mot 110 för utskottets hemställan med
godkännande av den i reservation I av Karin Ahrland m. fl. anförda
motiveringen. I ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (en särskild statsåklagare för miljömål)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 249 röster mot 55 för
reservation 2 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar. 1 ledamot avstod från
att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (åtalsunderlåtelse m, m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 155 röster mot 149 för
reservation 3 av Karin Ahrland m, fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkande 19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(kartläggning av äktenskapets ekonomiska konsekvenser)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 156 röster mot 148 för
reservation I av Ulla Orring m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (lagen om homosexuella sambor)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av
Martin Olsson&lt;br&gt;
m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande 22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(ideella föreningar) He mst ällan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 201 röster mot 103 för
hemställan i reservation 1 av Martin Olsson m.fl. 2 ledamöter avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering godkändes med 218 röster mot 48 för
den i reservation 2 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson anförda
motiveringen. 40 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (stiftelser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Ulla Orring och Bengt Harding Olson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkande 19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (anslag till Allmänna försäkringskassor)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 285 röster mot 18 för
reservationen av Margö Ingvardsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets betänkande 26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 240 röster mot 66 för
reservationen av Erik Hovhammar m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 S Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:12
om ekonomiskt stöd till barnfamiljer (prop. 1987/88:100 delvis). 1987/88:13 om 
bidrag till  kommunal barnomsorg (prop.   1987/88:100 delvis) samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omsorg
  om  barn  och  ungdom  (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:14 om  vissa  anslag  ti
1987/88:100 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen meddelade att
betänkandena skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först upptogs till behandling socialutskottets betänkanden
12 om ekono­miskt stöd till barnfamiljer och 13 om bidrag till kommunal
barnomsorg, vilka betänkanden skulle debatteras gemensamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden av barnomsorgen under de två senaste årtionde­na
är en av 1900-talets viktigaste sociala reformer. Den har varit bra för barnen,
för kvinnorna, för männen och för hela samhällsekonomin. För kvinnornas del har
framväxten av en kommunal barnomsorg varit en grundläggande förutsättning för
den stora utmarschen i arbetslivet. Vi har ännu mycket långt kvar till verklig
jämställdhet i Sverige, men utbyggnaden av barnomsorgen har åtminstone fört oss
en bra bit framåt på den vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den största delen av denna utbyggnad ligger nu bakom oss.
Det finns ännu köer att kapa, men målet full efterfrågetäckning är i varje fall
i sikte, och riksdagen har t. o. rn. utpekat ett årtal då det målet skall vara
uppnätt. Om den ambitionen råder numera enighet mellan partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men hur skall barnomsorgen utformas, och vilken roll skall
föräldrarna spela? När vi kommer till sådana frågor är enigheten inte lika stor.
Från folkpartiets sida menar vi att valfriheten måste vidgas. Föräldrarna måste
kunna anpassa sina arbetstider efter barnens och sina egna behov och välja
mellan olika kombinationer av vård och tillsyn i hemmet samt vård, tillsyn och
träning utanför hemmet. Det valet utfaller mycket olika för olika föräldrar
samt även för samma föräldrar under olika skeden av barnens uppväxt.
Utformningen av barnomsorgen lämpar sig därför sällsynt illa för likriktning
och centralplanering. Tvärtom måste många olika valmöjligheter stå till buds
och de avgörande besluten kunna träffas av dem som bäst kan bedöma
konsekvenserna av olika lösningar, nämligen föräldrarna själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är just för att öka flexibiliteten och valfriheten för
småbarnsföräldrar­na som vi, tillsammans med de andra borgerliga partierna, nu
föreslår införande av ett vårdnadsbidrag. Det är inte ett belopp som täcker
kostnaderna för barnomsorgen, utan det är just ett bidrag. Men det är ett
ganska stort bidrag och bör därför kunna bli ett viktigt instrument i familjepolitiken
och ett viktigt medel för att öka familjernas valfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdnadsbidraget på 15 000 kr. blir skattefritt för alla
föräldrar som anlitar kommunal eller arman barnomsorg och har styrkta kostnader
motsvarande det beloppet. För övriga blir bidraget beskattningsbart. I
folkpartiet har vi tidigare arbetat för ett helt skattefritt vårdnadsbidrag,
men vi är nilfredsställ-da med den här kompromissen, som innebär att
vårdnadsbidraget blir skattefritt för de allra flesta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
borgerliga förslaget dämpar en hel del orättvisor som i dag råder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mellan
olika barnfamiljer. Även för oss som är mycket starka anhängare av en utbyggd
barnomsorg har det efter hand blivit svårare att förklara och försvara varför
samhällets stöd till barnfamiljerna är så snett fördelat att somliga får mycket
medan andra får nästan ingenting alls. Vi vet t.ex. att SACO- och
TCQ-familjerna utnyttjar den kommunala barnomsorgen myck­et mer än
LO-familjerna. Familjepolitiken har därför varit ett område med en regressiv
omfördelning, från familjer som har mindre resurser till familjer som har
större resurser. Genom vårdnadsbidraget skapas nu ökad rättvisa mellan olika
grupper av barnfamiljer, liksom mellan olika landsdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om vårdnadsbidrag har väckt stor uppmärksamhet
och sympati, och det har uppenbarligen skapat en rätt betydande nervositet inom
det socialdemokratiska partiet. På annat sätt kan man knappast tolka den
störtflod av osakliga motargument som har riktats mot förslaget under de
senaste månaderna. Den störtfloden har också sköljt in över utskottets
betänkande, som i denna del mer fått karaktären av en politisk pamflett än av
ett normalt utskottsbetänkande. Eftersom texten i en hel del avseenden
kontrasterar mot normal utskottsprosa kanske jag kan få tillägga att den inte
härstammar från utskottets kansli utan från en eller annan ideologisk verkstad
inom det socialdemokratiska partiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är det då för invändningar som man för fram mot
förslaget om vårdnadsbidrag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En invändning går ut på att det skulle hämma utbyggnaden
av barnomsor­gen och rent av omöjliggöra den utbyggnad som riksdagen har fattat
beslut om. Men den invändningen håller inte streck. Det står alldeles klart
eftersom mer resurser kommer att hamna i händerna på barnfamiljerna genom det
här förslaget. Deras möjligheter att efterfråga den barnomsorg som de önskar
kommer att öka liksom också förutsättningarna för att barnomsorgen byggs ut
precis i den utsträckning som föräldrarna själva önskar. Det finns ingenting i detta
förslag som skulle innebära att resurser dras ifrån barnomsorgen. Tvärtom
tillförs mer resurser föräldrarna och kan därigenom också komma att tillföras
barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra invändning som har framförts är att förslaget
skulle vara fördelningspolitiskt orättfärdigt, att det skulle gynna de familjer
där kvinnan är hemarbetande och missgynna de familjer där båda förvärvsarbetar.
Detta kan förefalla riktigt i ett mycket statiskt perspektiv. Det är
uppenbarligen så att från den ena dagen till den andra får den familj där en
förälder för tillfället är hemma mer än en familj där man anlitar barnomsorg.
Men ett sådant statiskt perspektiv är av flera skäl inte rättvisande. För det
första måste man jämföra med dagens läge, där vi barett system som i mycket
stor utsträckning gynnar just den andra gruppen av familjer, nämligen den där
båda föräldrarna förvärvsarbetar och anlitar barnomsorgen. För det andra måste
man ta hänsyn till att alla föräldrar glider mellan dessa kategorier: under
vissa perioder är en förälder hemma, under andra perioder är båda föräldrarna i
förvärvsarbete. Därför handlar det inte om olika grupper utan om olika stadier
i varje föräldrapars situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tredje invändningen är att förslaget innehåller höga
tröskel- och marginaleffekter och därför motverkar jämställdheten. Den
invändningen är värd att ta på litet större allvar. Det är obestridligen sant
att marginal- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tröskeleffekterna
ökar genom det här förslaget. Det gör de genom varje reform som syftar till att
stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning. Även föräldraförsäkringen har i
den meningen en marginaleffekt: när man går tillbaka från ledighet med
90-procentig inkomsttäckning till förvärvsarbete med 100 % inkomst och
därutöver måste betala barnomsorgstaxa, då minskar den disponibla inkomsten så
att det blir en tröskeleffekt på över 100 %. Men vi har accepterat att det
skall förhålla sig så, därför att vi anser -därom råder enighet i riksdagen -
att föräldraförsäkringen är viktig och betyder mycket för de allra minsta
barnens föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är med andra ord ett riktigt påpekande när man säger
att det uppstår tröskel-och marginaleffekter med det här förslaget, och det
åren invändning som bör tas på allvar. Men detta är helt enkelt en oundviklig
konsekvens av varje reform som syftar till att förbättra, barnfamiljernas
ekonomiska ställning. Vi måste på olika sätt motverka de kraftiga marginal- och
tröskeleffekterna. Det kan vi göra t. ex. genom att minska marginalskatter­na,
genom att motarbeta inkornstrelaterade taxor i kommunerna och genom att försöka
utveckla bostadsstödet i en sådan riktning att inte bostadsstöds­systemet
skapar oönskade marginaleffekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fjärde invändning som framförs av utskottets majoritet
är att förslaget är krångligt och ökar byråkratin. Det är en tunn och svag
invändning, därför att det är ett minimum av administration som krävs för att
hantera förslaget. Att man får föra upp en inkomst på deklarationsblanketten
och därefter dra av för kostnader utgör faktiskt inte någon betydande börda på
familjerna. Jag är övertygad om att småbarnsföräldrarna kommer att bära den
bördan med betydande jämnmod, om de får en förmån av det här slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den allmänna debatten utanför riksdagen har man skjutit
med grövre kanoner mot detta förslag. Man skrämmer upp föräldrarna med att
avgifterna skulle höjas med mer än 12 000 kr. Det är helt osakligt. För den spm
läser vårt förslag framgår det klart att syftet är att någon höjning utöver
dessa 12 000 kr. inte skall ske. Anne Wibble kommer här senare att redovisa
förslagets ekonomiska konsekvenser för enskilda och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man säger också i ena ögonblicket att detta förslag ger
ynkligt litet pengar, bara 15 000 kr., som inte räcker till någonting. I nästa
ögonblick tillägger man att förslaget skulle komma att binda kvinnorna vid
spisen. Hur kan ett förslag som ger så ynkligt litet pengar binda någon enda
person, vare sig kvinna eller man, vid spisen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sanningen är att förslaget utgör ett bidrag till att öka
föräldrarnas valfrihet och inte en täckning av alla de kostnader som uppstår.
Därför har det inte heller de negativa effekter från jämställdhetssynpunkt som
man har gjort gällande i den allmänna debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det socialdemokratiska motförslaget går som
bekant ut på att föräldraförsäkringen bör förlängas till att gälla i 18
månader. Låt mig gärna säga att också vi tycker att det skulle vara bra med en
sådan förlängning. Men i valet mellan två kostsamma reformer anser vi att
vårdnadsbidraget är viktigare. Föräldraförsäkringen löser ett problem för de
allra yngsta barnen och deras föräldrar, medan vårdnadsbidraget hjälper
föräldrarna under hela förskoleperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vårdnadsbidraget
är också avsevärt mera jämlikt än föräldraförsäkringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ju större
del av familjestödet som fördelas enligt inkomstbortfallsprincipen, desto mer
av pengarna tillfaller ju de föräldrar som har höga inkomster. Den flicka som
studerar eller är arbetslös innan hon får det första barnet och som sedan med
några års mellanrum får ytterligare två barn kan med den socialdemokratiska
modellen få upp till 700 000 kr. mindre än den förälder som hade ett högavlönat
arbete före första barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag ställa en fråga till utskottets talesman Evert
Svensson: Bekymrar det inte er att den socialdemokratiska modellen är så
ojämlik, att den i så hög grad gynnar höginkomsttagare och missgynnar
låginkomsttagare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har sagts att det finns två olika modeller som står
emot varandra i familjepolitiken. Men det är en sanning med modifikation. Jag
vill påstå att det finns ett utmejslat förslag, nämligen det borgerliga, och en
ytterst svag skiss, nämligen den som socialdemokraterna har linjerat upp på sin
partikongress. Beträffande den borgerliga modellen vet vi precis när den skall
införas och hur den skall finansieras. När det gäller den socialdemokra­tiska
vet vi varken när den skall införas eller hur den skall finansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som kammarens ledamöter kanske kommer ihåg, så valde vi
från den borgerliga sidan att presentera finansieringen i två steg. Detta ledde
till oerhörda utbrott från socialdemokratiska debattörer. Man sade att det
fanns oklarheter i förslaget. I hastigheten glömde man bort att det egna
förslaget på denna punkt präglas av en total oklarhet, eftersom vi inte har
fått veta ett dyft om hur det skall betalas. Detta bör naturligtvis klaras ut
före valet, om väljarna skall kunna ta ställning. Får jag därför ställa
ytterligare ett par frågor till utskottets talesman:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När skall föräldraförsäkringen förlängas? Hur skall denna
reform finan­sieras? Eftersom dagens debatt är den sista stora familjepolitiska
debatten före valet, borde väljarna ha rätt att få besked på denna punkt - om
ni nu har något besked att ge. Uteblir svaren på dessa frågor, är ju också det
ett besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! En invändning som har riktats mot förslaget om
vårdnadsbi­drag är att det skulle missgynna de föräldrar som har äldre barn.
Tonåringar är som bekant dyrare i drift än småbarn, i varje fall vad gäller den
egna konsumtionen. Mot denna bakgrund har man ibland sagt att en familjepoli­tisk
reform hellre borde inriktas på skolbarnen. Låt mig erinra om att folkpartiet i
år liksom tidigare år föreslår en höjning av barnbidraget. Vi tänker oss också
en fortsatt ökning under kommande år. Vårt förslag för 1989 innebär att
barnbidraget höjs till 6 360 kr. per år och att motsvarande höjningar genomförs
beträffande flerbarnstilläggen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1, 5 och 6
i socialutskottets betänkande 12 och i övrigt till hemställan i
socialutskottets betänkanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tid barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 GÖTE JONSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall börja med att citera några rader ur
den välkända boken Kris i befolkningsfrågan, som makarna Myrdal skrev 1934:
&amp;quot;Ett stadshus.&amp;quot; - med detta menar man ett hyreshus i en stad -
&amp;quot;där man i 20 små kök över och bredvid varandra lagar köttbullar, och där
små barnkamrar (för att inte tala om ännu sämre arrangemang för barnens
tillvaro) hysa var sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tynande
och instängd människotelning - ropar det inte efter planmässigare organisation,
en organisation i kollektivismens tecken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta citat visar mycket klart det anslag som socialdemokraterna
har när det gäller den övergripande familjepolitiken. Detta uttalande är i sig
inte unikt. Det går att hänvisa till en rad uttalanden som har gjorts sedan
denna boks tillkomst, såsom Socialdemokratiska kvinnoförbundets program, utta­landen
i andra programskrifter, propositionen Förskola för alla barn och likaså dagens
betänkande. De svenska socialdemokraterna har när det gäller familjens roll i
samhället egentligen kvar samma syn och samma tänkande som man tydligen hade år
1934.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill citera några rader ur betänkandet om statsbidrag
till barnomsor­gen. Där har den borgerliga majoriteten i utskottet skrivit
följande: &amp;quot;Utskottet anser vidare att föräldrarnas önskemål bör vara
styrande när det gäller utbyggnaden av barnomsorgen. Många föräldrar önskar
plats i familjedaghem för sina barn. Andra föredrar föräldrakooperativ eller
annan alternativ barnomsorg. Ibland är verksamhet under en del av dagen till
fyllest, i andra fall efterfrågas heldagsomsorg. Om föräldrarna skall kunna
välja den omsorgsform för barnen som passar familjen bäst, måste således en
mångfald alternativ kunna erbjudas.&amp;quot; Denna skrivning-där den borgerliga
majoriteten i detta sammanhang har pekat på ati föräldrarnas önskemål skall
vara styrande - motsätter sig socialdemokraterna och kommunisterna i olika
reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle också vilja hänvisa till den debatt som för
närvarande pågår i Linköping och som framför allt gäller frågan huruvida
dagbarnvårdare skall få räkna in egna barn i det underlag som skall berättiga
till ersättning från kommunen. Som bekant har kammarrätten gått emot Linköpings
kommun­fullmäktiges beslut, där man alltså vill ge ersättning för också egna
barn som får tillsyn inom ramen för denna verksamhet. Detta berör 490 barn och
250 dagbarnvårdare, eller dagmammor. När detta beslut föll i kammarrätten lär
biträdande socialministern ha gjort mycket positiva uttalanden. Han menade att
detta var ett bra beslut. Det visar återigen att socialdemokraterna i princip i
detalj vill styra familjepolitiken och familjerna. Här har man kommit överens
om en bra lösning som fungerar bra och som bidrar till att lösa problemen med
barnomsorgen i Linköping. Nu får man inte fortsätta, för denna lösning passar
inte enligt den barnomsorgsmodell som den socialde­mokratiska regeringen och
den socialistiska riksdagsmajoriteten står för. Det är egentligen ingenting
annat än en förmyndarregering gentemot svenska barnfamiljer som gör sig
gällande utifrån den socialdemokratiska familjepo­litiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Synen på familjen är givetvis en ideologisk fråga. Jag
tror att socialdemo­kraterna har haft tur på det sättet att svenska folket inte
i någon stor omfattning känner till hur långtgående socialistiska ambitioner
som svensk socialdemokrati egentligen har när det gäller den övergripande
inriktningen av familjepolitiken. Trots att det finns uttalanden i olika
sammanhang är det nog så att Gunnar Strängs doktrin, att det gäller att inte
knäppa ner byxorna och visa rumpan, används också i detta sammanhang. Men om vi
går till botten med socialdemokratisk familjepolitik finner vi att denna
styrande ambition ständigt återkommer gentemot familjen, gentemot föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=102 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Och detta
är allvarligt. Det tyder på alt ju snabbare vi kan få en annan      Prot.
1987/88:95 majoritet i riksdagen, desto snabbare kan vi få en familjepolitik
som bygger      7 april 1988 på föräldrarn:is valfrihet, en valfrihet sorn
skulle gynna såväl barnfamiljerna som samhället i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När det gäller utformningen av det borgerliga
förslaget till vårdnadsbidrag m.m. har socialdemokraterna, efter det att detta
förslag lades fram, skrivit i tidningarna och rest land och rike runt och
försökt misstänkliggöra det här förslaget. Vi får väl acceptera det - det ingår
ju så att säga i politikens spelregler, men nog skulle man önska litet mer
saklighet i dessa sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det intressanta är att när det gäller konkreta
förbättringsförslag har svensk socialdemokrati stått ganska tomhänt. Nu har man
helt plötsligt hafsat fram förslaget om en med sex månader förlängd
föräldraförsäkring, som skall ställas i relation till vårt förslag om
vårdnadsbidrag i sex år. Så säger man att det egna förslaget skulle vara
betydligt bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är allvarligt att socialdemokraterna, samtidigt som de
går ut och kritiserar det borgerliga förslaget för brister och felaktigheter,
inte är beredda att redovisa effekterna av sitt eget förslag. Det är möjligt
att ni inte har haft tid. Jag vill emellertid ställa ungefär samma frågor som
Daniel Tarschys ställde beträffande det förslag som socialdemokraterna nu
försöker plocka fiam inom loppet av en viss tidsperiod. Förutom ett svar på
frågan när ni räknar med att presentera helheten, är det angeläget att få
besked om hur mycket förslaget kostar och hur det skall finansieras. Hur
kornmer ert för.slag att drabba kommunerna? Hur kommer det att drabba
löneutrymmet, om man skall finansiera det via höjda arbetsgivaravgifter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är frågor som ni måste ge svar på. Ni kan inte
fortsätta att enbart argumentera mot det borgerliga förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också fråga: Vilka marginaleffekter får det
socialdemokratiska förslaget? Vi vet att marginaleffekterna i vissa lägen blir
precis lika stora och t.o.m. större än motsvarande effekter av det borgerliga
förslaget. Det är angeläget att ni nu också presenterar full kostnadstäckning,
något som ni ju tidigare har efterlyst när det gäller vårt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag är heltäckande och har redovisats till alla
delar. Vi har rätt att kräva att socialdemokraterna också presenterar en
heltäckande bild av sitt eget förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! På vilka grunder och för vilka mål står det
borgerliga förslaget?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först och främst innebär förslaget en ökad valfrihet för
föräldrarna när det&lt;br&gt;
gäller möjlighet att välja arbete, att välja barnomsorg. Sparbanksföreningen&lt;br&gt;
har gjort beräkningar utifrån detta förslag som visar de positiva effekterna&lt;br&gt;
för olika familjetyper. Det är alltså beräkningar på objektiva grunder. Jag -&lt;br&gt;
skall inte räkna upp de olika utslag sorn därvid har presenterats, men det är&lt;br&gt;
intressant att konstatera att man ger ett klart besked om de positiva&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;effekterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borgerliga förslaget skap;ir \alt'rihet i
barnomsorgen. Det markerar&lt;br&gt;
föräldraansvaret. Det innebär också bättre möjligheter för de föräldrar som'&lt;br&gt;
vill förvärvsarbeta. Förslaget skapar en ökad rättvisa. Allt detta är mycket&lt;br&gt;
viktigt när det gäller stödet till familjepolitiken, stödet till barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna klagar över att
kommunalpolitikernas ansvar och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april
1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inflytande minskar. Personligen tar
jag de varningarna med knusende ro,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd lUl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det ärju föräldrarnas ansvar och
möjligheter som ökar. Att kommunalpoliti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kerna då
får hand om litet mindre pengar att administrera, om föräldrarna väljer en
annan form av barnomsorg än den kommunala, tycker jag inte är något negativt. I
detta sammanhang står vi på föräldrarnas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är intressant att se att det i stor utsträckning är
LO-kollektivet som missgynnas av den socialdemokratiska politiken och faktiskt
tjänar på det borgerliga förslaget till en bättre familjepolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borgerliga förslaget innebär att det blir bättre för
barnen. I och med att mamma och pappa får mer att säga till om kan de lösa
barnomsorgsfrågan på ett sätt som passar deras barn bäst. Det kan gälla något
så viktigt som infektionskänsliga barn som inte passar in i stora grupper i
barnomsorgen. Det kan naturligtvis också vara andra grunder som styr önskemålen
när det gäller rätten att välja barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borgerliga förslaget leder också till att det blir
bättre för personalen. Om man t, ex. går in i yrket som förskollärare och
enbart är hänvisad till en enda arbetsgivare därför att statsmakterna styr
barnomsorgen, så är det i grunden negativt för denna yrkesgrupp. Genorn att det
skapas alternativ kan de som i unga år väljer detta viktiga yrke få ökade
möjligheter att välja arbetsgivare och ökade möjligheter att utvecklas när det
gäller olika slags pedagogik inom barnomsorgen. Man får därigenom en ökad
flexibilitet i sin yrkesroll. Detta är en oerhört viktig följdeffekt av
förslaget som sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist vill jag peka på att förslaget innebär att man
bättre klarar av att täcka behovet av barnomsorg. Med den socialdemokratiska
mer enkelrikta­de, stelbenta synen på hur frågan om barnomsorgen skall lösas
tar det längre tid att uppnå målet än med det förslag som vi har presenterat.
Vårt förslag ger ökad flexibilitet och skapar större möjligheter att klara av
barnomsorgen inom ramen för föräldrarnas önskemål. Det ger möjligheter till nya
organisationsformer och olika alternativ. Därigenom kan vi snabbare öka utbudet
av barnomsorgsplatser, totalt sett, och det behövs. Vi vet ju att även om vi
har klarat av att tillgodose en stor del av barnomsorgsbehovet sä finns det
fortfarande kvarstående behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag är också positivt från jämställdhetssynpunkt,
även om socialdemokraterna försöker att hävda motsatsen. Jag tycker personligen
att när socialdemokraterna menar att en ekonomisk politik som innebär en ökad
valfrihet för familjen skulle vara något negativt ur jämställdhetssynpunkt, så
undervärderar man kvinnan. Denna inställning har kornmit till uttryck bl. a. i
en artikel härförleden i en av våra stora tidningar. Man menade där att del
inte är bra med ett vårdnadsbidrag, eftersom det stärker familjens ekonomi pä
ett sådant sätt att kvinnan inte behöver gå ut i förvärvslivet. Jag tycker att
man har gått alldeles för långt, när man för ett sådant resonemang. Man
nedvärderar kvinnan. Och man nedvärderar den positiva jämställdhetsde-batten.
En ökad valfrihet för familjen inom ramen för en bättre ekonomisk situation
ökar jämställdheten och skapar bättre förutsättningar för familjen som helhet
att klara av sin situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Till sist vill jag också peka på andra behov
som föreligger när&lt;br&gt;
12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det gäller ambitionerna att
förbättra familjepolitiken. Jag tänker nu på vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utskottet
skriver om de äldre barnen, alltså de som inte får del av vårdnadsbidrag eller
förlängd föräldraförsäkring. På den punkten har vi från moderata
samlingspartiets sida presenterat ett förslag till skattepolitik som ger en
väsentlig förstärkning av köpkraften hos barnfamiljerna, ett skatte­förslag som
innebär skatt efter försörjningsbörda; är man fler i familjen skall man också
betala mindre skatt. Vi tycker att detta är rimligt, och vi menar också att
detta är en riktig väg att slå in på när det gäller förbättrat konsumtionsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också peka på vår reservation, i vilken vi menar
att barnfamiljer skall ha vidgad rätt till ekonomiskt bistånd enligt
socialtjänstens principer. Om föräldrar med två eller tre barn föredrar att ta
hand om barnen själva i hemmet rnen har en ekonomisk situation som inte möjliggör
detta utan atf de får ett litet tillskott inom ramen för biståndsparagrafen i
socialtjänstlagen, då nr det rimligt att familjen i det läget också får detta
bistånd. Föräldrarna har ju då valt denna form av barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang skulle jag gärna vilja fråga Evert
Svensson om definitionen på vissa begrepp, t.ex. definitionen av arbete.
Utskottsmajori­teten skriver att man måste gå ut i förvärvslivet och ta ett
arbete om man över huvud taget skall vara berättigad till bistånd. Min fråga är
då: ,\r det inte arbete att vårda barn i hemmet om det är ens egna barn';'
Varför är det ett arbete att vårda andras barn om det inte är ett arbete att
vårda de egna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag går inte sa långt att jag anser att man skall ha
generell ersättning för att man vårdar egna barn, men om man väljer den
livsformen och under en kort period behöver ett samhällsstöd vid sidan av de
generella stödåtgärderna, då är det också rimligt att man enligt
biståndsparagrafen kan få ett sådant tillfälligt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Familjepolitiken är viktig; den blir en viktig
fråga inför det val som förestår, och vi skall företa viktiga omröstningar i
denna kammare. Om det borgerliga förslaget till vårdnadsbidrag och de åtgärder
som blir följden av förslaget vinner kammarens bifall då innebär det att
svenska barnfamiljer från årsskiftet 1988-1989 kan få en betydligt förbättrad
ekonomisk situation, en betydligt förbättrad valfrihet när det gäller
familjepolitiken i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är ett bra förslag. Jag är övertygad om att svenska
barnfamiljer också tycker att det är ett bra förslag. Jag ber att få yrka
bifall till de reservationer som är fogade till utskottets betänkande och där
vi moderater finns med som reservanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 3
ULLA TILLÄNDER (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När vi i vårt land talat om trygghet, och det
har vi gjort ganska länge och också haft anledning att göra, då har vi upplevt
det som något typiskt svenskt och som en viktig del i välfärdsbygget. Men på
område efter område har känslan av trygghet börjat försvagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets uppgift är ju att ge grundtrygghet. Det står
inte i motsats till Samhällets skyldighet att ge sina invånare frihet. Tvärtom
är det så att en viss trygghet t. ex. i ekonomiskt avseende ger frihet. När man
från en del håll hävdar att tryggheten förkväver friheten, då är det ofta inte
sin egen trygghet man kritiserar - den är ofta väl tillgodosedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är på flera områden otryggheten
har trängt sig in som en ovälkommen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april
1988,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och objuden gäst. Det gäller inte
främst den ekonomiska otryggheten, även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd till barnfamiljer, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om den kan
vara kännbar när pengarna inte räcker till. Annars är det lätt så att det är de
ekonomiska frågorna som helt dominerar politiken och den offentliga
diskussionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På område efter område upplever människor otrygghet, och
detta tyder på allvarliga brister i samhället. Många upplever t, ex, otrygghet
i skolan. Det finns på många håll en normlöshet som helt och hållet har löst
upp det hämmande betsel som regler och normer utgjorde när de inplanterades på
ett tidigt stadium i hemmen och satt i ryggraden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dags att åter upptäcka att föräldrarna finns och
att de utgör en resurs som när den tas i anspråk skapar glädje och
tillfredsställelse. .Att samhället inte klarar sig utan att den resursen
utnyttjas till fullo står väl rnrmera helt klart. Föräldrar kan inte ersättas
av aldrig sä många socialarbetare eller poliser. Föräldrar måste åter fa bli
föräldrar. För detta behövs samhäilets stöd. Rollen som förälder är lika viktig
sonr yrkesrollen, ja, egentligen viktigare, för som förälder är man oersättlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt fier konstaterar nu att det är hög tid för införande
av ett värdnads­bidrag. Det skulle innebära ett trendbrott, en
riktningsförändring, en ny ansats som ett komplement till den i och för sig
värdefulla barnomsorgen. Det skulle fungera som en signal med innebörden att
barn måste få ta tid och plats - en nyttig påminnelse orn att uppgiften att
sätta barn vill världen och fostra dem är en fantastisk men ansvarsfull
uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett samhälle som genom ett vårdnadsbidrag och utbyggd
barnomsorg skapar valfrihet och utrymme för barnen i samhället tillåter en
harmonisk kombination av arbete i hemmet och arbete på arbetsmarknaden. Ett
sådant samhälle erkänner människors rätt att förverkliga sig både i yrkeslivet
och i föräldrarollen - båda föräldrarnas rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag om vårdnadsbidrag innebär, sorn de flesta vid
det här laget känner till, att man får 15 000 kr. per barn och ar till dessatt
skolan börjar vid sju års ålder. Detta skall ge ATP-år och rätt till avdrag för
styrkta barnomsorgskostnader. Låt ess tänka oss en trebarnsfamilj med barn i
åldrarna ett, tre och fem år som ett belysande exempel. Denna familj får under
två år 45 000 kr. Detta ger en viss möjlighet att utforma barnomsorgen enligt
familjens egna önskemål. Det ger frihet att placera alla tre barnen i kommunens
daghem, om familjen tycker att det är bäst. eller i någon form av alternativ
barnomsorg. Det ger också en viss ersättning för den sorn väljer att förkorta
sin arbetsdag och för den som väljer att stanna hemma några år hos barnen då de
är små. Detta innebären efterlängtad större valfrihet gentemot det system sorn
socialdemokrater och vpk ihärdigt slår vakt orn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiven till motståndet mot ökad valfrihet för föräldrar
med små barn är&lt;br&gt;
något dunkla. Det är som om en stor, pedagogisk plan sorn går ut på att fostra&lt;br&gt;
alla föräldrar och barn i en och samma riktning hotades. Detta antyder att det&lt;br&gt;
måste ligga starka ideologiska motiv bakorn motståndet. Vilka de motiven är&lt;br&gt;
är det inte så lätt att bli klok på då man läser ulskottsbetänkandet, rnen att&lt;br&gt;
ord som valfrihet och mångfald och föräldrars bestämmanderätt över&lt;br&gt;
barnens fostran inte precis tillhörde ord som lämpar sig som beskrivningstår&lt;br&gt;
14&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;helt klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett resultat av vårt förslag skulle bli att de gigantiska
summor som barnomsorgen kostar och som för närvarande fördelas på ett så
upprörande orättvist sätt, skulle fördelas lika till alla förskolebarn i hela
landet. Som det nu fungerar kan en kommun få sju gånger mer per barn än mindre
gynnade kommuner. Med ett sådant system säger utskottsmajoriteten sig vilja öka
jämställdheten och jämlikheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom är det ca 40 % av alla förskolebarn som får
mycket litet eller nästan ingenting alls av de ca 18 miljarder som barnomsorgen
kostar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag innebär därför en oerhörd regional
jämställdhetsförbättring, medan fördelningen av pengarna hittills i stort sett
har sammanfallit med den koncentrationspolitik som bedrivits. Vårt förslag
skulle innebära ett brott i den koncentrationspolitik som också har präglat
familjepolitiken. Men det är framför allt ett brott i ett annat avseende. Det
tar konsekvensen av ett synsätt som alltför länge har varit ställt på undantag
- nämligen att arbetet med barnen i det egna hemmet har samma dignitet som
någonsin något annat samhällsnyttigt arbete. Det undanröjer det upprörande
förhållandet att om t.ex. en fyrabarnsförälder, man eller kvinna, utför ett
arbete utanför hemmet, det må vara som butiksbiträde, bokhandlare eller
byrådirektör, räknas det som arbete men inte allt arbete de utför om de väljer
att vara hemma några år medan barnen är små. Detta är en absurditet som kommer
att undanröjas med vårt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men strider inte detta mot jämställdheten? Är det inte en
kvinnofälla som det gemensamma borgerliga förslaget gillrar? Vi anser inte det.
Tvärtom ställer vårt krav på ett erkännande av arbetet med barnen i hemmet som
en fullvärdig arbetsinsats fullt i paritet med varje annan samhällsinsats
speciella anspråk på en omvärdering inom såväl näringslivet som arbetslivet i
stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad man egentligen säger med det här förslaget är att
samhället som helhet äntligen skall ta tillbörlig hänsyn till det faktum att
samhällets fortlevnad förutsätter att det föds barn i vårt land. Det är ett
väsentligt faktum vid all samhällsplanering att det är en produktion som är
lika viktig och vital som någonsin någon annan produktion, av t. ex. bilar. För
bilsamhället planeras det och byggs vägar. På samma sätt borde det vara
självklart att samhällets olika delar anpassas så att den väsentliga del som
barnen och familjen innebär får sin rättmätiga plats. Hittills har barn och
familj ensidigt fått inrätta sig efter yttre arbetsliv och näringsliv. Det
borde egentligen bli tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barns behov av föräldrar och föräldrars behov av barn
måste prioriteras mycket högre. Det skulle samhället som helhet ha nytta av på
längr-e sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget innebär vårt förslag att friheten för
föräldrar att själva välja hur de vill gestalta sitt liv och uppfostra sina
barn skulle öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag tar också tillbörlig hänsyn till att barn
kräver tid och kraft och engagemang och att samhället därför bör inrättas efter
det. Föräldrauppgif-ten innebär ju så stora personliga lyckomöjligheter. Att
under några snabbt flyende år få ägna sig åt den väsentliga rollen i livet kan
ge livskvalitet åt den som väljer det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som det nu är, är det stora svårigheter för många
människor med långa arbetsdagar och långa arbetsresor att orka med
familjeansvaret när man kommer hem. trött och slutkörd. Jag år övertygad om att
många äntligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle
vilja se en förändring av detta. Att samhället hittills inte tagit tillbörlig
hänsyn till dessa förhållanden hänger nog samman med att det är just kvinnor
som drabbats av dessa samhälleliga missförhållanden, och det hänger också
samman med att det knappast är kvinnor som varit beslutsfattare bakom de ordningar
som hittills alltför länge har rått. Det räcker med att kasta en blick på
fackliga kongresser och arbetsgivarekongresser av olika slag - där råder en
helt förkrossande manlig dominans. Man kan uttala en suck om att ett ökat
kvinnligt inflytande i dessa församlingar nog skulle öka förståelsen för vad
föräldrarna, både man och kvinna, behöver för att kunna vara just föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill nu ställa samma fråga som Daniel Tarschys och
Göte Jonsson har gjort: Hur ser det socialdemokratiska familjepolitiska förslaget
ut? Hittills har ju socialdemokraterna varit ytterst tomhänta, och ännu finns
inget konkret förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu gäller det alltså ett beskattat vårdnadsbidrag, som
skall ge rätt till ATP-år och sorn ger ökade möjligheter att välja barnomsorg -
kommunal eller privat. Under de borgerliga regeringsåren togs en rad viktiga
initiativ på familjepolitikens område, vilket vi också understryker i vår
gemensamma reservatlon:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En rätt till
ledighet för vård av barn infördes. Föräldrar fick härigenom möjlighet att förkorta
sin arbetstid till normalt sex timmar per dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föräldraförsäkringen
byggdes ut från sju till tolv månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnbidraget
höjdes från 1 800 kr. till 3 000 kr. per barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flerbarnstillägget
infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
föräldrautbildning i samband med barnets födelse genomfördes, och rätt till
ledighet från arbetet för sådan utbildning infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Män fick rätt
till tio dagars ledighet i samband med barns födelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätten till
ledighet med ersättning vid barns sjukdom utsträcktes till 60 dagar per barn
och år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aga av barn
förbjöds i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   Genom en fortsatt utbyggnad av
den kommunala barnomsorgen fördubb­&lt;br&gt;
lades antalet daghemsplatser från 81 100 år 1976 fill 163 50(3 år 1982.&lt;br&gt;
Samtidigt ökade antalet platser för förskolebarn i familjedaghem från&lt;br&gt;
59 200 till 97 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom en
kraftfull satsning på omsorgen av skolbarn i åldern 7-12 år ökades antalet
platser i fritidshem och familjedaghem från 50 000 år 1976 fill 104 400 år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätt till
ATP-år för vård av egna barn infördes. Dessutom infördes ett
statsbidragssystem, sorn tillerkände alternativ i barnomsor'gen likabe­handling
med den kommunala barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna rad av initiativ har i många
fall häftigt bekämpats av socialdemokra­terna när de presenterades här i
kammaren på samma sätt som nu förslaget om ett beskattat vårdnadsbidrag. Det
gällde flera av förslagen - flerbarns­tillägget, sextimmarsdag för
småbarnsföräldrar, ATP-år, för att nämna några. Så var det också med alternativ
i barnomsorgen, t. ex. föräldrakoope­rativ. Det var inte så länge sedan som
socialdemokraterna häftigt argumente­rade mot dessa. Men efter hand så har de
accepterats och t. o. m. tjänat som en fjäder i hatten för socialdemokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det grundmurade stöd ute bland människor som vårt förslag
om ett beskattat vårdnadsbidrag sedan länge har haft lovar gott för framtiden
när det gäller genomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta yrkar jag bifall till reservationerna I och 5 i
betänkandet 12 och i övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tUl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4
INGA LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För 23 år sedan hade jag min första dust i
daghemsfrågan. Då var min dotter Pia ett år, och jag ringde Huddinge kommun för
att ställa mig i kö för dagis. Jag kopplades till den enda tjänsteman som
fanns, och hon frågade mig som första fråga om jag var gift. Ja, det var jag
ju. &amp;quot;Vad skall ni då med en dagisplats till - är ni gift är ni ju
försörjd&amp;quot;, sade hon. Ja, sade jag, men jag vill läsa färdigt på min
examen. &amp;quot;Men då är ni ju inte riktigt klok&amp;quot;, sade tjänstemannen, &amp;quot;tror
ni att ni kan få en dagisplats om ni både är gift och dessutom bara skall
studera?&amp;quot; Så slängde hon på luren. Efter samtalet var jag helt tillplattad
och bara grät av förtvivlan - och så småningom av ren ilska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här var alltså för 23 år sedan. Så är det ju inte nu.
Nu spelar det ingen roll om man är gift eller inte, om man studerar eller inte.
Man har i varje fall rätt till en plats - om det nu finns någon plats.
Fortfarande spänner nämligen kötiderna över år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För 23 år sedan fick jag vänta i fyra år på en
daghemsplats. Väntetiden har väl kortats ned. Men köerna finns fortfarande
kvar, och fortfarande får bara ca 30 % plats på daghem och endast 13 % på
fritidshem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa siffror visar att barnomsorgsutbyggnaden går och har
gått med snigelfart, trots att en hel del har hänt vad gäller både attityder
och utbyggnad och trots att förvärvsfrekvensen när det gäller kvinnor ligger på
närmare 90 % - alltså lika högt som för männens del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För 23 år sedan var det ovanligt att kvinnor med småbarn
förvärvsarbeta­de. I varje fall fick man försvara sig, för detta var någonting
som ifrågasattes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har hållit åtskilliga tal om barnomsorgen här i
kammaren. Detta tal torde vara det sista. I de flesta av mina tal har jag fört
fram vpk:s förslag till hur man skall klara utbyggnaden. Vi har nämligen
föreslagit lagstiftning. Därmed skulle alla barn garanteras en plats och
kommunerna skulle tvingas bygga ut. Vidare har vi föreslagit mycket högre
statsbidrag till kommunerna för att garantera både kvalitet och kvantitet. Utan
dessa två saker kommer vi aldrig att klara av att bygga ut tillräckligt mycket.
Det går inte att lita på kommunerna. Det har tidigare siffror visat, och det
visar också alla i dag tillgängliga siffror. Det fanns sådana uppgifter även
för många år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planen om alla barns rätt till barnomsorg senast 1991
kommer inte att kunna hållas. Den förra barnomsorgsplanen slog fel med. tror
jag, 80 %. Hur stort glappet blir den här gången vet man ännu inte. Men löftet
till barnen och deras familjer kommer inte att kunna hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LO:s beräkningar i rapporten LO-krav på
barnomsorgen kommer det med nuvarande utbyggnadstakt att saknas 90 000 platser
enbart för förskolebarnen 1991. Enligt socialstyrelsen beräknas 34 % av
förskolebar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd Ull barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nen få
plats på daghem 1991 - och detta efter 20-25 års debatt om daghemsutbyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare räknar socialstyrelsen med att 15 % av skolbarnen
får en plats samma år på fritidshem. Om man räknar med familjedaghemmen, kommer
man fram till att 51 % av förskolebarnen kommer att få plats antingen på daghem
eller på familjedaghem 1991. Men fortfarande - om man nu vill ha familjedaghem
- fattas det alltså omsorg för 50 % av förskolebarnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På många håll sker det en försämring av barnomsorgens
kvalitet. Den redan alltför låga personaltätheten blir nu ännu lägre på grund
av sjukvakan­ser, vikariebrist och överinskrivning av barn. 25 % av personalen
slutar under en femårsperiod och många återvänder aldrig till omsorgsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att uppnå en bra och likvärdig kvalitet inom
barnomsorgen i hela landet menar vi i vpk att det måste utfärdas bindande
normer för personaltät­het, barngruppsstorlek och ytnormer. Förut var
ytnormerna lagstadgade, men så är det inte längre. Det har gjort att barnen har
fått en mindre yta att röra sig på, samtidigt som fler barn har skrivits in i
barngrupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är framför allt statsbidragsreglerna som
styr både utbyggnaden och kvaliteten när det gäller barnomsorgen. Vi i vpk
menar att statsbidragen måste vara utformade så. att de rejält gynnar både en
kvantitativ och en kvalitativ utbyggnad. Därför måste statsbidragen vara
tillräckligt stora. De måste också kopplas ihop med nämnda bindande
miniminormer för personaltäthet, ylstorlek och barngruppsstorlek. Vi föreslår
dels ett driftsbidrag, dels ett anordningsbidrag. Driftsbidraget skulle, menar
vi, täcka 75 % av de faktiska driftskostnaderna. På så sätt skulle kommunernas
personalkostnader täckas. Anordningsbidraget borde utgå med 300 000 kr. per
avdelning när det gäller daghem och fritidshem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av att utbilda personal hänger givetvis samman med
kraven på barnomsorgens utbyggnad och personaltätheten. Utbyggnaden av barnom­sorgen
är beroende av tillgången på utbildad personal. Socialstyrelsen har gjort
beräkningar som visar på ett behov av 13 000 förskollärare och 9 200
barnskötare fram till år 1991 - ett skriande behov med andra ord. I
budgetpropositionen föreslår regeringen utbildning av 3 096 förskollärare
kommande budgetär. Skillnaden är alltså mycket stor mellan behovet av personal
och personaltillgången i dag- och i framtiden. För att kunna täcka det stora
personalbehovet borde utbildningen dimensioneras, menar vi i vpk. till 5 000
utbildningsplatser. Dessutom måste man göra upp én plan för ett utökat intag
till förskollärarutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har gett riksrevisionsverket i uppdrag att
belysa vissa frågor -det gäller då de kommunala avgifterna inom bl. a.
barnomsorgen -, och det är bra. Men det behövs konkreta åtgärder nu för att få
ett stopp på de orättvisa och orättfärdiga barnomsorgstaxorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Taxorna varierar kraftigt mellan olika kommuner. 1986
redovisade tidningen Vi Föräldrar skillnader på närmare 22 000 kr. under ett år
mellan en daghemsplats i Vilhelmina och en daghemsplats i Ulricehamn. Det kan
hända att de här siffrorna inte är precis desamma i dag. Men att nämnda
storleksordning gäller beträffande skillnaderna i taxor råder det inget tvivel
om. En &amp;quot;normal&amp;quot; tvåbarnsfamilj i Vaxholm exempelvis betalar i dag I
655&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kr. per
månad för barnomsorgen, medan en motsvarande familj i Landskro­na bara betalar
562 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi i vpk menar att all barnomsorgsverksamhet bör vara
avgiftsfri för föräldrarna. I stället skall den finansieras via skatten. Vi
menar att överläggningar måste komma till stånd mellan staten och kommunerna i
syfte att trappa ned avgifterna - och då rned siktet inställt på nolltaxa inom
en femårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi i vpk har under många år föreslagit att
barnbidraget skall motsvara 25 % av basbeloppet. För något år sedan höjdes
barnbidraget kraftigt och motsvarade då i det närmaste den nivå som vi under
många år kämpat för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att nå upp till den nivå som gällde vid den senaste
höjningen måste barnbidraget i år höjas med 630 kr. per barn och år. Ett
barnbidrag på 6 450 kr. per barn och år motsvarar nämligen de 25 % av
basbeloppet som vi vill ha. Vidare har vi föreslagit att barnbidragets
beloppsnivå indexregleras, så att man slipper ständiga urholkningar och
ständiga uppjusteringar i efter­hand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har talats en del om vårdnadsbidrag här i
dag och det blir väl fler inlägg där den frågan tas upp. Socialstyrelsen har
gjort beräkningar som visar att bara 34 % av barnen får en plats på daghem
1991, När barnomsorgens kvalitet hotas kommer borgerligheten med sitt förslag
till vårdnadsbidrag, som ytterligare hotar både utbyggnaden och kvaliteten.
Statsbidraget till barnomsorgen skall minska med 12 000 kr. per plats och år
föratt finansiera detta vårdnadsbidrag, som ger 41 kr. per dag. Det är mellan
en tredjedel och hälften av statsbidraget som försvinner med borgarnas
vårdnadsbidrag. Det innebär höjningar av barnomsorgstaxorna - kanske tredubbla
höjningar - för att detta mycket dyra förslag på 8,5 miljarder skall kunna
finansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdnadsbidraget ger bara fördelar för dém som är
välbeställda och för de få som inte behöver barnomsorg. Det är faktiskt 85 % av
kvinnor med barn i förskoleåldern som förvärvsarbetar, och de vill ha en
utbyggd barnomsorg för att klara både omsorgen och sitt förvärvsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdnadsbidraget är en individualistisk lösning, när det i
dag behövs mycket mer kollektiva lösningar. I förslaget till vårdnadsbidrag
visar borgarna hur de står ideologiskt i förhållande till den kollektiva
barnomsor­gen. Det ärett reaktionärt förslag och en kvinnofälla. Det är ingen
lösning på någon fråga, utan det är bara ett hot mot barnomsorgens kvalitet öch
utbyggnad och mot hela jämställdheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till
vpk-reservationerna i de två betänkandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 5
ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För Inga Lantz är saken tydligen mycket
enkel: det är staten som skall ta hand om barnen. När jag hör Inga Lantz
förslår jag på nytt attdet går en skiljelinje mellan en socialistisk och en
icke-socialistisk familjepolitik. Det saken gäller är att vpk och Inga Lantz
inte kan tänka sig en ökad valfrihet för föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk vill att staten skall ta hand om barnen,
sade Ulla Tilländer. Nej, vi säger inledet, utan vi säger att samhället haren
skyldighet att ordna den kommunala barnomsorg som behövs för att barnen skall
få en bra omsorg, därför att kvinnor förvärvsarbetar i så stor utsträckning och
därför att det är bra för barnen. I första hand vill vi bygga ut den kollektiva
barnomsorgen för barnens egen skull, inte för arbetsmarknadens behov. Det är
fortfarande bara 30 % av barnen som får plats på dagis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns en ideologisk skillnad mellan Ulla Tilländers
och min uppfatt­ning. -Det har visat sig under alla år att det finns
ideologiska synsätt pä barnomsorgen, där borgare förespråkar privatisering och
individualistiska lösningar, vilket också kommer till uttryck i detta
vårdnadsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 7
ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är verkligen en ideologisk skillnad
mellan våra uppfatt­ningar. Det är nog också så att det som vpk säger rent ut,
som Inga Lantz här har gjort, mumlar socialdemokraterna i skägget. Därför är
det klargörande att höra vad vpk har att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om mycket av den kommunistiska vokabulären har
förlorat sin glans och numera bara är kvarlevor efter avstalinisering och
perestrojka är det uppenbart att vpk har svårt att bemästra människors ökade
krav på att själva få bestämma och själva avgöra vad som är bäst för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 8 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är varken Stalin eller Gorbatjov som styr
vpk:s barnomsorgspolitik. Vad vi utgår från när vi talar om familjepolitik och
barnomsorg är barnens behov av en god och tillräckligt utbyggd barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 EVERT SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har nu en gemensam debatt om det
ekonomiska stödet till barnfamiljerna och barnomsorgen - de frågorna hänger
ihop - men vi är också två socialdemokrater från utskottet som deltar. Anita
Persson kommer främst att tala om barnomsorgen. Jag skall koncentrera mig på
den mera övergripande familjepolitiken och den ekonomiska sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi har diskuterat färdigt och voterat kommer riksdagen
att ha anslagit 21 874 754 000 kr. till barnfamiljerna. Det är en ansenlig
summa. Vi kommer också att ha bestämt oss för ett vägval i familjepolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill först med instämmande citera vad biträdande
socialminister Bengt Lindqvist sade i den allmänpolitiska debatten den 4
februari i år: &amp;quot;Jag tror att alla partier har en strävan efter att på sitt
vis skapa goda och stimulerande uppväxtförhållanden för barnen.&amp;quot; Det bör
vara utgångspunkten när vi nu markerar två olika vägar fram till detta mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den socialdemokratiska familjepolitiken är egentligen
utstakad sedan länge, och fram till nu har vi i stort sett haft folkpartiet med
oss. Nu har folkpartiet fallit undan och gått samman med moderaterna och
centern i förslaget om vårdnadsbidrag, nu utsträckt till dess att barnet fyller
sju år. Vårt förslag innebär utbyggd barnomsorg och utbyggd föräldraförsäkring
fram till början av 1990-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall svara på den huvudsakliga frågan som riktades
till mig: När kommer en precisering av föräldraförsäkringen? Jag kan säga att
en sådan precisering kommer före valet. Det vi säger i dag står i utskottets
betänkan­de. Vi förordar en föräldraförsäkring utbyggd till 18 månader fram
till början av 1990. Vi kommer också att ge besked om finansieringen. Varje
månad av föräldraförsäkringen kostar ungefär en halv miljard kronor brutto. Det
är alltså fråga om en kostnad på 5 miljarder för en fullständig utbyggnad till
18 månader, och det är ganska jämförbart med kostnaden för det borgerliga
förslaget. Däremot kommer vi säkert att ha olika finansieringsvägar. De ärade
ledamöterna i de borgerliga partierna vet att vi inte släpper igenom en krona
utan att den är finansierad - all erfarenhet säger att vi är noga på den
punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för den enskilde i den framtida
familjepolitiken - i den mening vi i dag diskuterar - är litet svåra att
beräkna. Allt har sitt pris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi i dag vet är att statsbidraget till kommunerna för
barnomsorgen minskar med hälften om den borgerliga reservationen skulle vinna -
vilket den väl inte gör - eller om de borgerliga får majoritet vid höstens val,
vilket de troligtvis inte heller får. Det betyder i sin tur ökade avgifter till
barnomsorgen med minst 1 000 kr. i månaden per barn. Kostnaderna skall vara
avdragsgilla, och därmed förlorar kommunerna ytterligare pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad frågan i grunden gäller är hur det ekonomiska utrymme
som vi tror oss ha under den närmaste tiden skall användas. Det finns också
andra kostnader, bl. a. för sjukvård och äldreomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall föräldrarna, enligt vårt förslag om
föräldraförsäkring, få en ordentlig ersättning för att kunna vara hemma med
barnen under en kortare tid, eller skall beloppet betalas ut under längre tid
med mycket lägre kompensation?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föräldraförsäkringen ger reella möjligheter under 18
månader. Ersätt­ningen kan sträckas ut i tiden, men beloppet blir då mindre. En
modell kan vara att full föräldraförsäkring utbetalas under ett år och att den
sedan späds ut under ytterligare två år med en fjärdedels föräldrapenning. Det
ger möjligheter till en förkortning av arbetstiden. Föräldraförsäkringen går
också in vid sjukdom och viss annan ledighet. Det är alltså ett flexibelt system
som vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle kanske här inflika en fråga till de borgerliga
talarna: Ni kritiserar föräldraförsäkringen ur jämlikhetssynpunkt och ur
ekonomiska synpunkter, men varför föreslår ni då inte att föräldraförsäkringen
avskaffas helt? Den är ju i så fall orättvis redan under de nio månader som den
nu utgår under.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar att föräldraförsäkringen är ett bra system, som
man skall bygga vidare på utan att krångla till det alltför mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De borgerligas förslag är 41 kr. per dag och barn från ett
års ålder och upp till sju års ålder. Detta kan faktiskt bli litet konstigt,
och jag ser att ni har uppmärksammat det i er reservation. Först skall man ha
full föräldrapenning i nio månader, därefter garantibidrag under tre månader,
och sedan skall vårdnadsbidraget börja utbetalas igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I er reservation säger ni att ni kan tänka er att
garantibidraget minskar. Vi har för vår del sagt att vi kan tänka oss att
garantibidraget ökar. Anledningen härtill är att det finns studerande och andra
som inte har fått tillräckligt stor försäkringsgrundande inkomst.  Därför bör
man ha ett tillfredsställande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tid barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grundbelopp,
som alla har rätt till. Vi har understrukit detta mycket starkt i vårt yttrande
över motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis motverkar det borgerliga förslaget
jämställdheten mellan föräldrarna. Det är ju viktigt att också pappan kan vara
hemma, och det ger föräldraförsäkringen möjligheter till. Detta skapar
marginaleffekter, men jag tycker inte att man skall överdriva dessas betydelse.
Diskussionen om marginaleffekter leder ibland dithän att det inte skapas
rättvisa mellan människor. Förslaget innebär rundgång och byråkrati samt
äventyrar utbyggnaden av barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barn har rätt till sina föräldrar, skriver vi i
socialutskottets betänkande. Vi måste därför ge föräldrarna reella möjligheter
att vara hemma. Detta gäller inte minst pappor, eftersom vi vill att man delar
på föräldraansvaret inom familjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets familjepolitik bygger som vi ser det på fyra
hörnstenar: för det första det ekonomiska stödet, främst barnbidraget och
bostadsbidraget - jag vill understryka det senare, eftersom det är diskussion
om det - som skall utjämna inkomsterna mellan barnfamiljer och icke
barnfamiljer; för det andra, som jag har nämnt, föräldraförsäkringen; för det
tredje barnomsor­gen och för det fjärde en väl utbyggd gemensam sektor med mödra-
och barnhälsovård, skola, bibliotek, fritidsanläggningar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi framhåller i vårt betänkande att familjepolitiken inte
bara är en fråga om barnbidrag, föräldraförsäkring och barnomsorg. Familjen är
beroende av många olika faktorer i samhället. När man t. ex. blir sjuk behöver
man en sjukförsäkring, och sjukförsäkringen bygger på samma princip som
föräldra­försäkringen. Den kritik ni riktar mot föräldraförsäkringen kommer
också att gälla sjukförsäkringen. Man är också beroende av den ersättning som
man får när man blir arbetslös. Även frågan om full sysselsättning är viktig
för barnfamiljerna, liksom fördelningen av föräldrarnas kostnader för barnens
skolgång osv. Vi är eniga om att barnfamiljerna är beroende av allt detta, men
jag vill här särskilt understryka det förhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottet har i sitt betänkande redovisat hur
samhällsstödet ökat sedan 1980. Det har skett under en tid av ekonomisk
budgetåtstranming för att få den statliga ekonomin i balans. Vi har höjt
insatserna från 12 till 24 miljarder, inberäknat bidragsförskott och
barnpensioner. Barnbidraget har ökat väsentligt. För en familj med två barn har
det ökat från 6 000 kr, till 11 640 kr. För en stor barnfamilj, med fem barn,
har det ökat från 18 750 kr, till 50 634 kr. Vi har alltså kunnat öka stödet
till barnfamiljerna väsentligt under denna tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det redovisas i den borgerliga reservationen att det
gjordes insatser också under den borgerliga tiden. Vi har ingen anledning att
förneka att det skedde sådana förbättringar, men vi kunde ändå i utskottet 1982
konstatera &amp;quot;att barnfamiljernas ekonomiska situation blivit utomordentligt
svår i en tid med sjunkande reallöner, stigande priser och hyror. Detta hade
hårdast drabbat familjer med låga inkomster och flera barn.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För det fortsatta reformarbetet inom
familjepolitiken ansåg utskottet hösten 1982 att det behövdes en helhetssyn,
vilket jag också här har understrukit. Olika åtgärder borde samordnas, så att
de samlade åtgärderna kunde åstadkomma en ekonomisk utjämning, dels mellan
olika typer av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barnfamiljer,
dels mellan barnfamUjer och andra i samhiillet. Vi har sedan      Prot.
1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upprepat
denna sats. Vi säger i anslutning till detta i vårt betänkande att      7 april
1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barnfamiljernaärberoendeavfleraförhållandenisamhället,
vilket jagockså&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-i      -j-i,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stod till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nyss har
givit uttryck för. Vi framhåller bostadsbidragets betydelse för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,      r     -;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;==&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lidi-nfamilier, ni. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barnfamiljerna,
vilket jag ännu en gång vill understryka. Om de borgerligas förslag beträffande
bostadsbidraget hade fått genomslag i riksdagen, skulle barnfamiljerna ha haft
det betydligt svårare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnfamiljernas situation är många gånger besvärlig. De har
olika behov som skall tillfredsställas, av vilka de viktigaste gäller ekonomin
och att fä tid för barnen. Jag vill instämma i det som Ulla Tilländer sade om
familjens mentala situation i det moderna samhället. Det känns viktigt att få
till stånd en diskussion om hur barnen har det i vårt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill ge barnfamiljerna reella möjligheter att vara
hemma en längre tid när barnen är riktigt små, vi vill ge dem grundtrygghet
genom barnbidrag och bostadsbidrag fram till dess att barnen kan lämna hemmet
och vi vill ge föräldrarna möjligheter till förkortad arbetstid. Jag vill mot
denna bakgrund till slut säga att det är viktigt att hålla målet sex timmars
arbetsdag levande i vår debatt. Det är en fråga som måste lösas på 90-talet. Då
måste vi ta upp en diskussion om hur förkortningen av arbetstiden skall
kompenseras. Det kan man naturligtvis inte göra helt. Glädjen att ha barn måste
också kosta-det är ju självklart. Men orn man skall förkorta sin arbetstid, så
krävs det säkert insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Familjens situation, föräldrarnas och barnens
välbefinnande är grundläg­gande för framtiden. Jag skulle önska att vi alltid
såg familjepolitiken ur barnens perspektiv. Barnen är ju också en glädje - och
att föräldrar måste avstå från annat än tid är, .som jag har sagt. inget konstigt.
Men vi har också ett gemensamt ansvar i samhället, och det är om detta vi talar
i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det sagda, herr talman, yrkar jag bifall till
hemställan i socialutskot­tets betänkande nr 12 och avslag på samtliga
reservationer som är fogade till det betänkandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 DANIEL TARSCHYS (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talmari! Jag ställde tre frågor till Evert Svensson,
För det första: När skall det socialdemokratiska förslaget om förlängd
föräldraförsäkring infö­ras? Jag fick inget svar på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra frågade jag: Hur skall detta förslag
finansieras? Jag fick heller inte något svar på den punkten. Vi vet fortfarande
ingenting om hur det förslag som socialdemokraterna har lagt fram skall
betalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje frågade jag: Bekymrar det inte er
socialdemokrater att den förlängning som ni föreslår innebär problem från
jämlikhetssynpunkt? En trebarnsfamilj där mamman studerade eller var arbetslös
före första barnet kan få upp till 700 000 kr. mindre än en familj där mamman
hade hög inkomst före första barnet. Jag fick inte heller på den punkten något
svar från Evert Svensson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Han ställde däremot en motfråga: Om det nu är så
bekymmersamt med&lt;br&gt;
föräldraförsäkringen, vill ni ta bort den? Nej, självfallet inte. Jag sade också
i&lt;br&gt;
mitt första anförande att vi gärna är med om en utbyggnad av föräldraförsäk-&lt;br&gt;
ringen. Men man måste göra en avvägning. Om man har begränsade resurser&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tiU barnfamiljer, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måste man
välja mellan att bygga ut den del av familjestödet som är inkomstoberoende och
den del som är inkomstberoende. Orn man väljer den första vägen, ökar man
jämlikheten mellan barnfamiljerna. Om man väljer den senare vägen, ökar man ojämlikheten
mellan barnfamiljerna. Och det är den senare vägen som ni socialdemokrater vill
gå. Det är anmärkningsvärt mot bakgrund av de allmänna värderingar som
socialdemokraterna i normala fall brukar stå för. Ni förespråkar en politik som
mera gynnar SACO-grupperna och TCO-grupperna än LO-familjerna. Ni förespråkar
en politik som kraftigt missgynnar dem som studerar och får barn. Ni
förespråkar en politik som inte heller bidrar till att öka valfriheten för
barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På dessa punkter skiljer sig alltså den borgerliga
modellen, som är en klar modell, från den socialdemokratiska, som ännu är en
högst oklar modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 11
GÖTE JONSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Också jag kan konstatera att Evert Svensson
inte var särskilt precis när det gällde att lämna svar på de frågor som vi har
ställt. Och jag kan ha förståelse för det. Socialdemokraterna fick väldigt
kalla fötter i samband med att det borgerliga trepartiförslaget presenterades.
Det gällde då att helt hastigt försöka få fram någon form av motförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger Evert Svensson att &amp;quot;vi skall lämna besked
före valet&amp;quot;. Det ärju gott och väl. Ni har så oerhört bestämda
uppfattningar om effekterna -marginaleffekter, kostnadsutveckling för kommuner
och allting annat -beträffande det borgerliga förslaget. Då är det väl ändå
märkligt att inte Evert Svensson presenterar någonting av eventuella effekter
när det gäller det förslag som han själv tillsammans med sina kamrater har
utvecklat i socialutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är besynnerligt att vi inte kan få
litet klarare besked när det gäller de frågor som vi har ställt. Här säger
Evert Svensson att detta skall genomföras någon gäng i början av 1990-talet.
Det är inte särskilt konkret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan säger Evert Svensson att familjepolitiken i sin
helhet skall ta hänsyn till barnen. Jag delar hans uppfattning på den punkten.
Det beklagliga är emellertid att den socialdemokratiska politiken leder till en
styrning som gör att familjerna inte kan välja på det sätt som de anser vara
bäst för deras egna barn. Och varför är ni inte beredda att lägga om politiken
så att man ökar föräldrarnas möjligheter att välja vad som är bra för deras
barn?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Evert Svensson sade vidare att familjepolitiken inte bara
gäller barn­bidrag, vårdnadsbidrag och barnomsorg, utan den gäller också skola
och en hel del annat. Visst är det sä. Då finns det också anledning att påtala
- i samband med att Evert Svensson pekar på den kraftiga uppräkning av stödet
till barnfamiljerna som har angetts i betänkandet - att den socialdemokratis­ka
regeringen samtidigt via kraftiga skattehöjningar har tagit ifrån barnfamil­jerna
ansenliga belopp. Om de miljarder i skattehöjningar som socialdemo­kraterna har
genomdrivit sedan 1982 slås ut på antalet familjehushåll, så blir det en
skattehöjning motsvarande ungefär 20 000 kr. per hushåll. Nu går det i och för
sig inte att göra en sådan beräkning, men detta exempel visar irndå en hel del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig ta ett enklare exempel: Ni har höjt bensinskatten
med ungefär I kr. på tre år. Det motsvarar I 500 kr. i ökad skatt för de
barnfamiljer som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bil och
kör 1 500 mil om året. Så nog finns det ett samband mellan den totala
ekonomiska politiken och familjepolitiken, Evert Svensson!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vore ändå bra om Evert Svensson något mer ingående
kunde redovisa hur man skall klara den totala familjepolitiken när det gäller
en utbyggd föräldraförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd Ull barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag beklagar verkligen att socialdemokraterna
- som Evert Svensson nu framställer det - helt tycks sakna insikt om att det
för många föräldrar betyder oerhört mycket att samhället öppnar möjlighet att
ta till vara de värdefulla år, för både föräldrarna och barnen, som infaller
fram till skolåldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det socialdemokratiska förslaget - om det kommer- blir så
dyrt att det på sin höjd kan utsträckas till dess att barnet är ett och ett
halvt år. För alltför många är alternativet annars heldagsarbete, åtta timmar,
i kombination med långa resor till och från arbetet, så att vistelsetiden för
barnen på daghemmet kan bli nio, tio - ja, t. o. m. elva - timmar. Det är inte
acceptabelt. För de föräldrarna har socialdemokraterna inget att erbjuda. Och
en föräldraför­säkring till dess att barnet är ett och ett halvt år är inget
bra alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Evert Svensson räknar sedan upp en del invändningar mot
vårt förslag. Dessa invändningar är delvis avslöjande. Han radar upp alla
tänkbara argument, t. ex; att vårt förslag skulle försvåra deklarationen. Och
han talar om &amp;quot;rundgång med pengar&amp;quot;. Hur kan man uttrycka sig så
slarvigt, när det egentligen är fråga om en rättvisare fördelning av resurserna
till barnomsor­gen, en fördelning som också ökar föräldrarnas frihet att välja
barnomsorg? Vårdslösheten i argumentationen visar vilken konservativ attityd
socialde­mokraterna numera intar till förändringar, också när förändringarna
möjlig­gör ökad frihet för föräldrarna och när de skapar större rättvisa mellan
olika grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här ivern att till varje pris, av obegripliga skäl,
försvara det gamla systemet, visar att det egentligen är fråga om en blandning
av prestige och ovilja att förnya ett system med uppenbara brister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den uppräkning som Evert Svensson
gör tas nogsamt med det som Evert Svensson upplever som negativt. Däremot visar
han en svagt utvecklad känsla för de positiva värden som vårt förslag innebär,
t. ex. att föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans med sina barn. Att
man inte gör upp en sådan balansräkning för det egna förslaget kan jag förstå.
Man förbigår att skillnaden när del gäller två personer som är hemma hos barnen
kan röra sig mellan 470 kr. och 60 kr. Det socialdemokratiska systemet innebär
alltså att den högavlönade kan få åtta gånger så mycket för arbete i hemmet som
den lågavlönade. Drabbar inte det den lågavlönade och den ensamstående?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 13
INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Familjepolitiken har ju blivit intressant på
senare tid, och det är beklagligt att debatten förs utifrån det borgerliga
förslaget till vårdnads­bidrag. Att debatten har fått den begränsningen beror
på - den kritiken har ju också framförts här i dag - att regeringen inte har
presenterat något eget förslag som alternativ till vårdnadsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd Ull barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns välgrundade argument mot ett vårdnadsbidrag, men
man måste ta på allvar att det förslaget kan framstå som lockande för en del
småbarnsföräldrar. Många småbarnsföräldrar har i dag en pressad situation. De
har dåligt samvete för att de inte har tid, råd och ork att vara tillsammans
med sina barn så mycket som de egentligen skulle vilja. Där kommer också kravet
på sex timmars arbetsdag in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan ha förståelse för att föräldrar i den situationen
kanske inte riktigt orkar se de samhälleliga konsekvenserna av ett
vårdnadsbidrag, se hur reaktionärt det i verkligheten är - de hoppas att
vårdnadsbidraget skall vara en lösning på deras egna problem. Men ett
vårdnadsbidrag är ingen lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har föreslagit att föräldraförsäkringen skall byggas
ut till 18 månader och vara sjukpenninggrundande. Vi har också i
jämställdhetens namn föreslagit fyra månaders kvotering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det finns en annan sida av det här- det vill jag också
säga, eftersom debatten nu går ut på att föräldrar och barn skall vara
tillsammans så mycket som möjligt, och det är i och för sig bra. Men vi måste
också bygga ut barnomsorgen för mycket små barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ett projekt - FAST-projektet - som visar att
barn som från mycket tidig ålder fått gå på daghem klarar sig bättre när de
börjar i skolan än barn som haft andra former av barnomsorg. De barn som har
placerats på daghem redan under sitt första levnadsår klarar sig bäst av alla
barn i skolan. Detta gäller oberoende av barnens sociala bakgrund, och det är
ett entydigt resultat från det s. k. FAST-projektet, som pågått i ett tiotal
år. Dess rapport visar att daghemmen är positiva och utvecklande som ett
komplement till hemmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu när vi talar om föräldraförsäkring och vårdnadsbidrag,
skall vi komma ihåg att daghemmen också måste byggas ut för mycket små barn -
del är bra för barnen. Kan barnomsorgen dessutom motverka'följderna av sociala
och ekonomiska skillnader som finns mellan barn som kommer från olika
samhällsklasser, är det ett ytterligare bevis på barnomsorgens stora betydel­se.
Men låt oss alltså inte glömma bort att också mycket små barn behöver
barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
EVERT SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Göte Jonsson har tagit temperaturen på våra
fötter och påstår att vi har fått kalla fötter.' Nej, Göte Jonsson. Vi
diskiiterar mycket hur vi skall ha det med vår familjepolitik. och vi tar oss
den tid vi behöver för den diskussionen och för att komma fram till vad vi
vill. Jag kan hålla med Inga Lantz om att vårdnadsbidraget kan verka lockande
på en och annan. Men det faktum attdet kan vara lockande för en och annan
behöver ju inte ge oss kalla fötter. Jag vill än en gång framhålla att vi här
faktiskt har att göra ett vägval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Våra olika förslag kostar ungefär samma antal kronor - ni
har ett mer preciserat förslag än vi, därför kan vi diskutera det mer ingående.
Jag har sagt -som svar till framförallt Daniel Tarschys-att vi före valet
kommer med ett besked mer i detalj om hur vi vill bygga ut föräldraförsäkringen,
och då kommer vi också att tala öm'hur vi skall finansiera den utbyggnaden. Då
är det dags att föra den diskussionen. Vad vi nu har sagt är vår ambition. Det
har vi diskuterat i ett stort rådslag och på en partikongress som ägde rum innan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
borgerliga förslaget kom. Vad vi säger i vårt yttrande här är i stort sett
detsamma som vi sade på partikongressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de bekymmer som anförts från
jämlikhetssynpunkt förstår jag bäst Ulla Tilländers argumentation - det var
centerns argumentation när det gällde ATP. Föräldraförsäkringen bygger på
precis samma princip som .sjukförsäkringen och ATP, nämligen
inkomstbortfallsprincipen. Den är viktig för att ge reella möjligheter. Däremot
har vi sagt - det är viktigt att understryka - att garäntibidraget bör vara så
väl tilltaget att det ger kompensation också till dem som inte har hunnit
skaffa sig den ersättnings­grundande inkomst som är nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamUjer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 15
GÖTE JONSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Beträffande temperaturen vill jag säga att
det socialdemo­kratiska fotarbetet syns på långt håll; man behöver inte gå så
nära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför inte föräldraförsäkring, frågar Evert Svensson. Ja,
vi har inte tänkt riva upp den föräldraförsäkring vi redan har. Ni diskuterar-
ni har ännu inte bestämt er-en förlängning av föräldraförsäkringen med sex
månader. Vi har bestämt oss för ett vårdnadsbidrag på sex år. Det är två rätt
olika storheter, Evert Svensson, också för barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förstår att ni måste diskutera och att vårt förslag om
vårdnadsbidrag och de följder det får attraherar också socialdemokratiska
väljare. Bl. a. LO-kollektivet tjänar påtagligt på det borgerliga förslaget.
Och det är ingen som förlorar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande rundgången vill jag säga att det är ett
märkligt resonemang som förs. Vad är det för ökad rundgång om statsbidraget,
som är avsett till stöd för barnomsorg, går till familjen i stället för till
kommunen för familjens konsumtion? Bidraget är ju avsett för barnen i familjen.
Om det går till familjen i stället för kommunen är det ingen ökad rundgång.
Skillnaden är bara vad det står på adresslappen, vem som får bestämma över
dessa 15 000 kr. Vi anser att det är föräldrarna som skall ha
bestämmanderätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju inte så att de som har kommunal barnomsorg
missgynnas - de som redan har och de som kommer att få kommunal barnomsorg
tjänar 3 000 kr. per år på det borgerliga förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig bara påminna om vad förre socialministern Sten
Andersson sade när den socialdemokratiska regeringen höjde barnbidraget med 1
500 kr. på en gång. Han sade då att det var den absolut största
barnbidragshöjningen i modern tid, och det var riktigt. Då var det oerhört
mycket pengar för barnfamiljerna. När vi nu höjer stödet till dem som redan har
kommunal barnomsorg med 3 000 kr. säger samma socialdemokrater att detta är
försumbara pengar. Ert resonemang går inte ihop, Evert Svensson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är faktiskt så att även de som har sina barn på
kommunalt daghem får en kraftig förbättring genom det vårdnadsbidragsförslag
som de tre borgerli­ga partierna har lagt fram - detta är ett fakutm, och det
känner också de barnfamiljer som har den formen av barnomsorg till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 16
DANIEL TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag bryr mig inte om huruvida Evert Svenssons
fötter är kalla eller varma. Vad jag kan konstatera är att hans händer är
tomma. Han har här inte kunnat ge något besked om när det socialdemokratiska
förslaget skall genomföras eller hur det skall finansieras, och därför går det
inte att diskutera de båda förslagen som likvärdiga alternativ. Vi har å ena
sidan ett borgerUgt förslag, där det klart definieras när förslagetskall
genomföras, hur det skall genomföras, vilka förmåner det skall ge och hur det
skall betalas. Och så har vi skuggan av ett förslag från socialdemokraterna, om
vilket vi ännu inte har fått veta när det skall genomföras och hur det skaU
betalas. Det återstår, Evert Svensson, en hel del arbete för socialdemokraterna
innan väljarna har två fullvärdiga alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är alla överens om att det i stödet till barnfamiljerna
skall finnas både stöd efter inkomstbortfallsprincipen och stöd efter principen
lika för alla. När vi nu bygger ut stödet är frågan: Vilken av dessa vägar
skall vi välja? Skall vi accentuera den ena komponenten eller den andra
komponenten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då har vi från den borgerliga sidan sagt att det är
viktigt att satsa på en utbyggnad som är jämlik, lika för alla, och som också
ökar valfriheten. Det är själva idén om ökad valfrihet och flexibilitet som är
det viktigaste elementet i det borgerliga förslaget, och det elementet saknas i
den vaga antydan till modell som socialdemokraterna hittills har definierat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte korrekt när Evert Svensson säger att det är
lika antal kronor i de båda sidornas förslag, därför att den borgerliga
modellen tillför ju småbarns­familjerna omkring 4 miljarder kronor. Man ökar
överflyttningen från skattebetalare som för tillfället inte har
försörjningsbörda till dem som har försörjningsbörda. Det är just härigenom som
välfärdsvinsten uppstår - det är härigenom som föräldrarna får större resurser,
bättre möjligheter att välja, så på den punkten antar jag att Evert Svensson
försade sig. Jag tror att han måste erkänna att småbarnsföräldrarna får mera
resurser genom det förslag som reservanterna har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Slutligen ber jag, till förebyggande av
missförstånd, att få yrka bifall till de folkpartistiska reservationerna i båda
de betänkanden som vi nu diskuterar och i övrigt bifall till utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17
ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Evert Svensson konstaterade att
vårdnadsbidraget kan verka lockande på människor. Ja, vårt förslag har spontant
mottagits med stor hänförelse på många håll, och grunden till det är att man
tycker att det äntligen kommer ett förslag som tar de nuvarande orättvisorna på
allvar. Regeringen har ju också den otacksamma uppgiften att försvara ett
förlegat system utan att ha något att sätta i dess ställe. Samtidigt nödgas man
kritisera något som passar som hand i handske mot de krav på valfrihet och
rättvisa som länge har framförts av barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del tror jag att det blir med vårt gemensamma
förslag om ett beskattat vårdnadsbidrag som det blev med flerbarnstillägget,
med ATP-åren, med sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar, med
föräldrakoope-rativen samt med den föreningsdrivna barnomsorgen. Ni
socialdemokrater gick emot förslagen här i kammaren, med stora ord, men
accepterade dem så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;småningom,
därför att de visade sig vara mycket lockande just för barnfamil­&lt;br&gt;
jerna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ställa ett par frågor till Evert Svensson: Vad
svarar ni socialde­mokrater när allt fler människor får veta att av de 18
miljarder - statliga och kommunala resurser- som barnomsorgen kostar får mellan
40 och 50 % av förskolebarnen inte någon som helst del? Enligt vårt förslag får
alla barn i hela landet del av statsbidraget, och det i åldern ett till sju år.
Och vad säger ni om att i de grupper som inget får är största delen löntagare
ur LO-kollektivet, medan de som maximalt utnyttjar barnomsorgen är SACO- och
TCO-familjerna? Genom vårt förslag får alla familjer 15 000 kr. per barn mellan
ett och sju år, och beloppet skall alltså beskattas och ge ATP-år. Vad svarar
ni socialdemokrater när det blir uppenbart för kommuner ute i landet att
fördelningen av barnomsorgspengarna är så sned som den är?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till denna orättvisa snedfördelning över landet - mellan
enskilda familjer, mellan grupper, mellan regioner - kommer den omständigheten
att man länge satsat på en enda barnomsorgsform, nämligen den kommunala. På
senare tid har man, om än motvilligt och halvhjärtat, accepterat alternativa
barnomsorgsformer, och de har börjat tillåtas. Men det har gått trögt
-monopoltänkandet bryter man inte så lätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som helhet är den hittills förda familjepolitiken en
avslöjande illustration till hur liten förståelse man har för valfriheten, för
att också vanliga människor, i vanliga löntagaryrken, har rätt att efter behov
och personliga önskemål utforma vårdnaden av barnen och barnens uppfostran på
olika sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 18
EVERT SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är litet svårt att diskutera med Ulla
Tilländer, för hon sitter hemma i sin kammare och skriver replikerna i förväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den stora hänförelsen måste väl vara att finna i
centerpartiet. Enligt den omfattande undersökning som IMU har gjort visar det
sig att 22 %, tror jag det är, av folkpartisterna tycker bättre om det
socialdemokratiska förslaget i detta avseende. Jag tror att man kanske skall ha
kalla fötter när det gäller den här hänförelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till detta med LO-grupperna och SACO-grupperna. Vi är
naturligtvis medvetna om att det är svårt för LO-grupperna att klara tiden när
det gäller barnen. Det beror i mycket stor utsträckning på de
arbetsförhållanden som dessa grupper har. När vi har byggt ut systemet kommer
säkerligen ett nytt förhållande att föreligga, och kan vi minska arbetstiden -
vilket ju är vårt mål - kommer ett helt annat läge att uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys talar om tomma händer, om en skugga av ett
förslag och om vaga antydanden. Men är det så vagt att i ett utskottsbetänkande
säga att den socialdemokratiska gruppen här i riksdagen uttalar att
föräldraförsäk­ringen skall byggas ut till att omfatta 18 månader med full
föräldrapenning, och att det skall finnas möjligheter att sträcka ut tiden? Är
det så vagt? Vad vi inte har angett är den tidtabell som gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Göte Jonsson; Om vårdnadsbidrag är detsamma som
barnbidrag, så kan jag förstå argumenteringen. Men varför höjer man då inte,
som folkpartiet vill, barnbidraget? Det måste ju vara den riktiga vägen.
Dessutom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95       har jag svårt att förstå vad det är för en konstig gräns som
går vid sju år,&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eftersom barnen faktiskt blir
dyrare under senare år. Nej, när vi har vandrat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den här
vägen ända ut och förslagen ligger jämsides med varandra, så är jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;säker på att vårt förslag kommer att vinna gehör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19
ANN-CATHRINE HAGLUND (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall tala över socialutskottets
betänkande 13 om bidrag till kommunal barnomsorg. Många av de frågor som tas
upp i betänkandet har redan berörts i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göte Jonsson har framfört de moderata kraven på en
familjepolitik med rättvisa och valfrihet, en familjepolitik som ger familjen
möjlighet att fatta de viktiga besluten i livet - om hur man vill fördela och
kombinera vård och omsorg om hem och barn med förvärvsarbete, om var och av vem
man vill att barnen skall tas om hand. Det är en sådan politik som ger bästa
grunden både för jämlikhet inellan olika barnfamiljer och för jämställdhet
mellan könen. Det är klart att den politiken känns bra för många av
barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidragen till barnomsorgen ger inte rättvisa och
valfrihet, och det familjepolitiska stödet koncentreras alltmer till kommunal
barnomsorg. Dessutom har statsrådet Lindqvist sagt att han avser att återkomma
till riksdagen med förslag om lagstadgad rätt till barnomsorgsplats för alla
barn. I kommunal regi då förstås - och hur skall detta betalas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vad får de familjer som av olika skäl inte efterfrågar
kommunal barnomsorg? Väljer de en godkänd alternativ form, får de kanske något
litet stöd. Väljer de att ta hand om barnen i hemmet, får de ingenting. Men
alla förvärvsarbetande får betala skatt till barnomsorgen. På så sätt finns det
föräldrar som betalar dubbelt upp för sin barnomsorg. Så går också den
offentliga barnomsorgen mest till SACO-grupperna, medan LO-grupperna har
svårare för att använda den, såsom har påpekats här flera gånger redan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borgerliga förslaget om vårdnadsbidrag och avdragsrätt
för barntill­synskostnader skulle utjämna orättvisorna och ge barnfamiljerna
ökad valfrihet. Föräldrarna kan använda vårdnadsbidraget till att betala för
den barnomsorg som de anser bäst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsbetänkandet nr 13 är en belysande läsning. Det som
står på s. 19 och som Göte Jonsson redan har läst upp förtjänar att läsas igen
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;markeras:
&amp;quot;-- föräldrarnas önskemål bör vara styrande när det gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utbyggnaden
av barnomsorgen. Många föräldrar önskar plats i familjedag­hem för sina barn.
Andra föredrar föräldrakooperativ eller annan alternativ barnomsorg. Ibland är
verksamhet under en del av dagen till fyllest, i andra fall efterfrågas
heldagsomsorg. Om föräldrarna, skall kunna välja den omsorgsform för barnen som
passar familjen bäst, måste således en mångfald alternativ kunna
erbjudas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna text torde många av de svenska familjerna skriva
under på, men mot detta reserverar sig socialdemokraterna. Socialdemokraterna
reserverar sig mot valfrihet för föräldrarna, mot mångfald, mot alternativ! De
kritiserar det borgerliga förslaget men har inget eget förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidragssystemet underlättar inte rättvisa och
valfrihet. Nej, ett nytt statsbidragssystem måste till, ett system som är
neutralt gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman, som inte diskriminerar
familjedaghem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
enskilda och kommunala deltidsförskolor, som inte ensidigt gynnar långa
vistelsetider och som medför skyldighet att ta upp alla alternativa omsorgs­former
som uppfyller kvalitetskraven i barnomsorgsplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller får det vara regler om öppettid på åtta timmar
som förutsättning för bidrag. Detta missgynnar deltidsöppna daghem. Jag vill
fråga socialde­mokraterna: Varför skall inte statsbidrag utgå till
deltidsgrupper, öppna förskolor eller trefamiljssystem som drivs av annan
huvudman än kommu­nen, alltså kristna deltidsgrupper,
montessorideltidsförskolor, invandrar-förskolor på deltid eller andra
alternativa deltidsgrupper? Varför skall inte de behandlas likvärdigt med andra
deltidsförskolor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självklart måste statsbidrag kunna utgå till förskolor som
drivs av församlingar inom svenska kyrkan. Många föräldrar har en mycket stark
önskan om att låta sina barn få gå i en kristen förskola. Varför skall då inte
svenska kyrkans förskolor på heltid eller deltid kunna få ett likvärdigt stöd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och varför skall inte två förskollärare som sä att säga
startar eget och driver sin förskola som ett litet företag kunna få ett
likvärdigt stöd? Förskollärare och barnskötare med kanske lång erfarenhet, med
egna idéer och initiativförmåga skulle kunna starta och driva egen verksamhet
och forma den efter sitt kunnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är en viktig framtidsfråga för alla de kvinnor som
arbetar i den offentliga barnomsorgen. Varför skulle inte de kunna få starta
eget eller välja att arbeta i den enskilda barnomsorgen? Barnomsorgspersonalens
ställning, valfrihet och möjligheter skulle stärkas, precis som vårdpersonalens
ställ­ning, valfrihet och möjligheter skulle öka om vi fick fler enskilda
alternativ inom vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Familjer och barn är olika och har olika behov. Därför
behövs mångfald. Därför måste vi släppa loss alternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Malmö har under de två första åren med borgerlig
majoritet över 700 platser tillkommit i barnomsorgen, huvudsakligen i form av
enskilda daghem. Inom kort tillkommer ytterligare 500 platser. Detta visar hur
man med en positiv inställning, med hjälp och stimulans, kan få antalet platser
att öka. För samma kostnad för kommunen som en kommunal daghemsplats får man ungefär
två nya platser i enskilda daghem. Trots detta har de enskilda daghemmen en
större andel förskollärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under socialdemokraternas sista tre år i Malmö tillkom
enbart 120 platser. Det visar att så länge socialdemokraterna fortsätter att
ensidigt stödja kommunal barnomsorg kommer det att vara omöjligt att bygga
ikapp bristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande resultat som i Malmö har uppnåtts i Uppsala. Tre
gånger så många barnomsorgsplatser beräknas tillkomma under de borgerliga åren
som under den senaste socialdemokratiska mandatperioden och till en väsentligt
lägre kommunal kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultaten i de borgerligt styrda kommunerna hade
säkerligen blivit ännu bättre om inte regeringen hindrat bl. a. just
personaldrivna daghem. Sådana hinder försvinner rned borgerlig familjepolitik
och ett likvärdigt och neutralt statsbidragssystem till barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många alternativ är nödvändiga för att tillgodose
familjernas skiftande behov och för att tillgodose personalens behov av att
kunna välja var man vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbeta. I
en reservation säger vi också att det bör åligga socialstyrelsen att informera
kommunerna om alternativ barnomsorg så att utvecklingen stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
utvecklingsarbete som bör stödjas är det som sker i Lund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av alternativen i barnomsorgen är familjedaghemmen. De
är också flexibla och mindre kostnadskrävande än daghemmen. Många föräldrar
anser att familjedaghem är det bästa för deras barn. Det är därför självklart
att även dagbarnvårdare skall ha rätt till barnomsorg för sina barn på samma
grunder som andra förvärvsarbetande och att barnen måste kunna placeras som
dagbarn i dagbarnvårdarens hem. Ersättning skall då utgå även för vård av de
egna barnen. Det är fullständigt orimligt att det skall räknas som arbete att
ta hand om andras barn och inte de egna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera av de moderata reservationerna i betänkande 13
behandlar innehål­let i förskoleverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater anser att barn behöver en pedagogisk,
välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för skolan. Deras
nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper och på ett helt annat sätt än som kan ske i barnomsorgen - hur
den än är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta barn har behov av en &amp;quot;riktig&amp;quot; förskola
som förberedelse för skolstarten. Sådana förskolor finns i många andra länder.
I Frankrike finns &amp;quot;Tecole maternelle&amp;quot; som utgör basen i skolsystemet.
Detta ger den en mycket viktig roll i utbildningen och i det franska samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Halva socialutskottet hade ju i somras möjlighet att
studera den franska förskolan. Även om mycket av den svenska skolförberedande
träningen av förskolebarn liknar det som sker i den franska förskolan, har vi
mycket att lära av Tecole maternelle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den franska förskolan skulle kunna ge värdefulla impulser
för en utveckling mot en svensk mer skolförberedande förskola som har skolan
till huvudman och där skolöverstyrelsen utformar det pedagogiska programmet.
Deltidsförskolan borde kunna utvecklas till en sådan skolförberedande förskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även enskilda skolförberedande förskolor bör uppmuntras.
De arbetar ofta med en pedagogik som är mycket värdefull både för barnen och
för den pedagogiska utvecklingen över huvud taget. Montessori är ett bra
exempel på detta. Det främsta är då att dessa deltidsförskolor måste vara
berättigade till statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mycket av vårt kulturarv skulle vara
obegripligt om den pedagogiska verksamheten frångick kristna grundvärderingar.
Vi anser det självklart att förskolans verksamhet skall utgå från att varje
människa är unik och har ett eget värde liksom att den skall bygga på den etik
och den tradition av humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen.
Det kristna kulturarvet får inte försummas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser också att det måste råda allsidighet och
objektivitet i förskolan, så att alla föräldrar kan skicka sina barn till
förskolan med förtroende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till alla
reservationer som har moderata namn i socialutskottets betänkande 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 ANNE WIBBLE (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Enligt socialutskottets socialdemokrater och kommunister är det ingen
måtta på allt elände som det borgerliga förslaget om vårdnads­bidrag skulle
leda till. Jag skall ändå ta upp några av dessa påståenden söm hänger ihop med
förslagets mera samhällsekonomiska konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
frågan om höga marginal- och tröskeleffekter. Det är sant att
marginaleffekterna ökar när vårdnadsbidraget införs. Det är inte bra, men det
kan accepteras därför att det bara gäller en kort tid, när barnen är små.
Precis på samma sätt ujjpkommer tröskeleffekter också vid övergång från
föräldrapenning till förvärvsarbete - och då blir det praktiskt taget alltid
större än 100 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
ett sätt, herr talman, gläder det mig att socialdemokraterna i socialut­skottet
fäster en viss vikt vid marginaleffekterna. Det skulle vara utomor­dentligt om
de kunde förmedla denna syn till sina partivänner i t. ex. skatteutskottet
eller finansutskottet, så att vi kunde få till stånd en ordentlig sänkning av
marginalskatten, gärna också minskad betydelse för bostadsbi­draget. De
positiva och permanenta konsekvenserna av sänkta marginalskat­ter är nämligen
av oerhört mycket större betydelse för arbetsutbudet än de höjningar av
marginal- och tröskeleffekter som under en kort tid följer av vårdnadsbidrag
eller utbyggd föräldraförsäkring. Jag vill därför fråga Anita Persson om hon nu
vill aktivt arbeta för en kraftig sänkning av marginal­skatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämställdheten hotas, sägs
det ibland. Kvinnorna drivs tillbaka till spisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
hänger ihop med höga marginaleffekter, och det skulle i så vara ännu mer
framträdande vid en utbyggd föräldraförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är för min del helt övertygad om att det inte förhåller sig så. Jag tror inte
att vare sig vårdnadsbidrag eller utbyggd föräldraförsäkring hotar
jämställdheten. I dag förvärvsarbetar mer än 85 % av alla småbarnsmammor och
över 90 % av alla mammor med skolbarn. Ingen ung flicka planerar i dag för en
livslång hemmatillvaro. Vad det handlar om i dag är att bättre kunna förena
förvärvsarbete och föräldraskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Menar
socialdemokraterna inte allvar när de talar om &amp;quot;mer tid för barnen&amp;quot;?
Var skall den tiden tas? Evert Svensson talade om sex timmars arbetsdag - det
blir en rejäl minskning av arbetstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som kan hända om det borgerliga förslaget antas är ju att några föräldrar med
hjälp av vårdnadsbidrag får just det extra tillskott som gör det möjligt för
dem att vara hemma ytterligare en liten tid eller förkorta sin arbetstid.
Särskilt med flera barn i förskoleåldern kan detta inträffa. Vill
socialdemokraterna förbjuda det? Vad är det för fel med att låta föräldrarna
själva få avgöra? Är det inte i själva verket mycket rimligt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nästa invändning gäller finansieringen av vårdnadsbidraget. Det kommer
att leda till att dagistaxan höjs med 200 % eller någon annan förfärligt hög
siffra, säger man, uppenbarligen i avsikt att skrämma föräldrarna.
Procentsiffran är faktiskt helt ointressant. Verkligheten handlar om kronor och
ören, och verkligheten är att dagistaxan kommer att höjas med 12 000 kr. per
heltidsplats, medan föräldrarna för varje förskolebarn får ytterligare 15 000
kr. Alla som vill kommer alltså att kunna betala den höjningen av dagistaxan
med hjälp av vårdnadsbidraget och ändå få pengar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot;
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoU 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvar,
nämligen 3 000 kr., skattefritt. Den som säger att detta blir en förlust saknar
de mest elementära kunskaper i räkning. Förmodligen kan många dagisbarn själva
räkna ut att mamma och pappa får mer pengar kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resterande finansiering leder till skattehöjning, sägs
det. 30 öre högre kommunalskatt, står det i utskottsbetänkandet. Den föreslagna
indragning­en på 1,8 miljarder kronor för 1989 ger utrymme för en kommunal
expansion på ca 1 % utan någon försämrad finansiell situation. Där ingår
utbyggd barnomsorg. 1,8 miljarder är nästan exakt lika mycket som regeringen
själv föreslog i indragning för j år. Då motiverades detta med att kommunerna
inte skulle växa med mer än just 1 % per år, en siffra som socialdemokraterna
upprepade så sent som vid behandlingen i höstas av långtidsutredningen. Enligt
långtidsutredningen skulle den siffran gälla varje år t.o.m. år 1995. Nog är
det litet konstigt att när socialdemokraterna drar in 1,8 miljarder kronor från
komrnunerna händer ingenting, men när de borgerliga partierna gör samma sak
måste skatten höjas med 30 öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet föreslår också mindre statlig detaljstyrning,
mer av konkurrens och enskilda alternativ, mer användning av entreprenader etc.
- förslag som enligt samma långtidsutredning skulle kraftigt öka
produktiviteten och frihetsgraderna hos kommunerna. Dessutom skulle välfärden
öka genom att fler alternativ i servicen blev tillgängliga. Det är bara att
beklaga att socialdemokraterna är så pigga på att detaljstyra allt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan invändning som förs fram i betänkandet är att
vårdnadsbidraget skulle innebära att målet om full behovstäckning inom
barnomsorgen inte kan nås. Kommunerna får inte råd att bygga ut, säger man.
Statsrådet Bengt Lindqvist har t. o. m. sagt att förslaget om vårdnadsbidrag är
ett &amp;quot;attentat&amp;quot; mot barnomsorgen. Sanningen är att det förhåller sig
precis tvärtom. Barnfamiljerna får mer resurser som kan användas för
barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Målet om full behovstäckning inom tiarnomsorgen står
fast.&amp;quot; Så står det i den gemensamma borgerliga partimotionen om
vårdnadsbidrag. Om föräld­rarna gillar kommunens dagis kommer kommunerna att få
precis lika mycket pengar för barnomsorg som tidigare. Den enda skillnaden är
att 12 000 kr. mindre per plats kommer i statsbidrag och 12 000 kr. mer per
plats kommer i föräldraavgifter. Några föräldrar kanske föredrar annan
barnomsorg, och då minskar kommunens kö, dvs. ett annat barn får platsen. När
kön blir kortare blir det aUtså lättare att nå målet full behovstäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan effekt av vårt förslag är att omsorgsformer som i
dag drivs svart kommer att kunna bli vita. Det är en viktig effekt av
förslaget, eftersom det påverkar skattemoralen i hela samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en effekt är att omsorgsformer spm i dag inte
alls finns tillkommer. Vårdnadsbidraget gör det möjligt att få fram nya former
av barnomsorg, t. ex. genom att några förskollärare slår sig samman och startar
ett dagis, eller genom att någon mormor eller farmor startar ett familjedagis,
eller på något annat sätt som ingen här j salen har fantasi nog att föreställa
sig men som vinner föräldrarnas gillande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med den socialdemokratiska nejsägarpolitiken
uppnås minst tre negativa saker:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
hindrar enskilda alternativ från att komma till,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
hindrar familjerna från att yälja fritt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
hindrar många kvinnor från att starta eget.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Effekten
blir med andra ord färre barnomsorgsplatser, sämre valfrihet och     7 april
1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;näringsförbud
för kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,.    ,„, ,.„&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;°&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stod tiU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barnfamiljer,
  m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den socialdemokratiska nejsägarpolitiken utgår nästan alltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;från att
politikerna vet bäst.  Socialdemokraterna vill här i  riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämma
hur landets ca 1,5 miljoner småbarnsföräldrar skall bete sig. Först&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall alla
barn vara hemma med en av föräldrarna. Sedan skall alla barn in på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunala
dagis och alla föräldrar ut på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är motsatsen till valfrihet. Ingen får bestämma
något själv. Vi i folkpartiet vill myndigförklara familjerna. Vi tror på deras
förmåga att själva bestämma vad som är bäst för dem och deras egna barn. Jag beklagar
att socialdemokraterna är så misstänksamma och misstrogna mot de enskilda
familjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag beklagar ännu mer att socialdemokraterna inte lagt
fram något eget förslag, så att föräldrarna själva kan jämföra. När kommer det?
Hur skall det betalas? Jag utgår ifrån att socialdemokraterna inte är så
ekonomiskt oansvariga att de lägger fram ofinansierade förslag. Intill dess att
något konkret socialdemokratiskt förslag med tillhörande finansiering har
presen­terats är tyvärr varje analys och varje jämförelse alldeles omöjlig. Jag
vill därför upprepa den fråga som har ställts från talarstolen flera gånger.
När kommer det socialdemokratiska förslaget och hur skall det betalas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ett vårdnadsbidrag medverkar till att den
finansiering som man föreslår ger orättvisa fördelningseffekter. Finansieringen
som man föreslår av detta vårdnadsbidrag med indragning av statsbidrag till
barnom­sorgen innebär att dagistaxorna omedelbart höjs med 1000 kr. i månaden.
Det handlar alltså om 12 000 kr. om året. I bästa fall blir det kvar 250 kr.
per barn och månad av detta vårdnadsbidrag på 15 000 kr. per år. Dessa pengar
räcker inte ens till för att förkorta arbetsdagen till sex timmar om dagen.
Vårdnadsbidraget räcker inte heller till för att man skall kunna stanna hemma
från arbetet. Vem kan för övrigt leva på 15 000 kr. om året före skatt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns det någon som kan leva på detta bidrag? De enda som
kan göra det är de kvinnor som har en man som försörjer dem. Det finns en
uppenbar risk att familjen väljer att kvinnan trots allt skall stanna hemma med
vårdnadsbidra­get, eftersom det blir så dyrt att ha barnen på dagis. Det är
baktanken i detta förslag. Lönsamheten i kvinnors arbete bedöms fortfarande
utifrån barnom­sorgskostnaden. Lönsamheten i mäns arbete bedöms sällan utifrån
samma premisser. Risken är minimal att någon karl skall stanna hemma med
vårdnadsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De enda som kan tjäna på vårdnadsbidraget är den lilla
grupp kvinnor som fortfarande är hemmafruar. Vi vet att mer än 85 % av alla
kvinnor med barn under sju år förvärvsarbetar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdnadsbidraget kan också vara lockande för kvinnor som
tvingas stanna hemma på grund av brist på arbete eller barnomsorg. Men det vore
förödande om vårdnadsbidraget skulle uppväga sådana självklara rättigheter som
rätten till arbete och barnomsorg. Därför är detta vårdnadsbidrag farligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och kan verka förödande
lockande. Förslaget är reaktionärt och det kommer att bli en kvinnofälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Anf. 22 ANNE WIBBLE (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag undrar om Inga Lantz har förstått förslaget. 15 000 kr. får man i
extra tillskott och 12 000 kr. skall man betala i extra utgifter. Skillnaden är
uppenbarligen 3 000 kr. - som man har kvar. Det är ett plus! Jag kan inte
förstå att någon människa kan förlora på detta, vilket är vad Inga Lantz sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan däremot förstå och hålla med pm att ingen kan leva på vårdnadsbidraget -
det är inte heller meningen. Men det blir då fullständigt ohållbart, Inga
Lantz, att hävda att införandet av vårdnadsbidrag skulle driva kvinnorna
tillbaka till spisen. Jag tror uppriktigt sagt inte att några unga flickor
eller kvinnor i dag är intresserade av annat än en stark anknytning till
arbetslivet. Däremot tror jag att människor vill ha möjlighet att friare kunna
bestämma hur mycket tid de skall spendera med barnen och hur mycket de skall
förvärvsarbeta under den korta perioden barnen är små. Vårdnadsbi­draget kommer
att leda till att föräldrarna får möjlighet att välja själva. Det tycker vi är
bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 INGA LANTZ (vpk)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med den höga förvärvsfrekvens och den utbildningsbak­grund som många
kvinnor har tror inte heller jag att de kommer att gå tillbaka till spisen.
Däremot borde man satsa på en utbyggd barnomsorg. Det har man inte gjort.
Varken de borgerliga partierna eller socialdemokraterna gör det i den
utsträckning det behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
det kommer att bli mycket dyrare att bygga ut barnomsorgen, är ett
vårdnadsbidrag en ytterligare attack på både kvalitet och kvantitet inom
barnomsorgen. Att få 41 kr. per dag eller 250 kr. per månad före skatt är inget
realistiskt alternativ. Totalt sett är vårdnadsbidraget mycket dyrt - 8,5
miljarder kronor. Dessa pengar borde satsas på en utbyggd barnomsorg i stället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
1,8 miljarder kronor som kommunerna blir av med måste kommunerna på något sätt
finansiera. Det finns inte så många vägar att välja mellan. Antingen får man
höja taxor och avgifter för den kommunala servicen eller också får man minska
på servicen. Det är de två vägar som man kan gå. Det sista alternativet är en
skattehöjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vet att det är barnfamiljer, äldre och handikappade som är mest beroende av
kommunernas service. När kommunerna tvingas spara är det just dessa grupper som
råkar illa ut. Jag tror att ett vårdnadsbidrag kommer att slå mot just dessa
grupper, de svaga i samhället, barnfamiljerna och mot barnomsorgen i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
24 ANNE WIBBLE (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tror att Inga Lantz har alldeles fel. Jag är övertygad om att nu
när alla riksdagspartier har skrivit under partimotioner på att målet om full
behovstäckning inom barnomsorgen står fast, så kommer detta att motsvaras av
aktiviteter i kommunerna. Det är den första poängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga Lantz sade något som
var litet konstigt. Hon hävdade att det blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dyrare att
bygga ut barnomsorgen. Nej, det förhåller sig precis tvärtom. Med förslaget om
vårdnadsbidraget och neutrala statsbidragsregler kommer en mängd nya former av
barnomsorg som inte har funnits förut att se dagens ljus. Flera av dessa
omsorgsfofmer är sannolikt billigare än i dag. Impulser från den typen av
barnomsorg kommer att överföras från kommunala barnomsorgsformer. Sannolikheten
är att effekten blir att barnomsorgen blir billigare per plats i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag också stryka under att vi ser det som oerhört
angeläget att barnomsorgen verkligen byggs ut till den fulla behovstäckningen.
Bara om två förutsättningar är för handen är valfriheten verklig, dvs. man
skall ha ekonomiska möjligheter att välja, men man måste också ha fillgång till
barnomsorg utanför hemmet. Om några av förutsättningarna saknas blir det inte en
rikfig valfrihet. Därför är det oerhört viktigt att poängtera att en utbyggd
barnomsorg och full behovstäckning ingår i det gemensamma borgerliga förslaget
om familjepolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 25
ROSA ÖSTH (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kommer att ta upp några av de frågor som
behandlas i betänkande nr 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barn liksom vuxna är olika, har olika förutsättningar,
behov och öriske-mål. Alla små barn har dock ett gemensamt. De behöver alla
omsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom barnens och familjernas behov och önskningar
varierar, borde det också vara närmast självklart att barnomsorgen skall vara
mångsidig och varierad. Det är emellertid inte lika självklart för alla. Nu liksom
många gånger tidigare kan man se en klar skiljelinje mellan de socialistiska
partierna och oss andra, där vi från centern, folkpartiet och moderata
samlingspartiet vill se mångfalden och därmed en ökad valfrihet för
barnfamiljerna. Det är framför allt geriom utformningen av det statliga stödet
som man anger hur man vill att omsorgen skall se lit. Socialdemokraterna har
genom åren haft ett synnerligen snävt synsätt där de kommunala daghemmen mycket
starkt har prioriterats. Familjedaghemsverksamheten har mera halvhjärtat
accepterats som ett ofrånkomligt komplement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu vill jag emellertid gärna erkänna att det under senare
år har, som vi ser det, skett en förändring till det bättre. Det
statsbidragssystem som riksdags­majoriteten beslutade om 1983 och som bl. a. vi
från centern hårt kritiserade, finns det numera ingenting kvar av. Även om
också det nuvarande systemet har brister, vilket jag återkommer till, är det
ändå klart bättre än det förra systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det finns alltså fortfarande åsiktsskillnader mellan
oss. Det främsta exemplet har redan tidigare debatteras flitigt, nämligen
vårdnadsbidraget. Bl. a. innebär det att vi vill ta en del av
barnomsorgspengarna för att ge småbarnsföräldrarna direkt i handen att användas
efter eget val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan skillnad kommer till uttryck i synen på vilka
omsorgsformer som skall få del av statsbidraget. Det har skett lättnader i det
tidigare så hårda regelsystemet. Detta har bi. a. inneburit att vi utöver
kommunala daghem också fått daghem drivna av ideella organisationer och i
föräldrakooperativ form. Det är bra. Men fortfarande förhindras flera
verksamhetsformer från att komma in på det privilegierade
statsbidragsberättigade området. Regler-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;na för
detta är närmast obegripliga. Det är t.ex. inte tillåtet för några
förskollärare att starta ett daghem, hur duktiga och välmeriterade de än är. En
missionsförsamling kan starta en förskola, men inte en församling i svenska
kyrkan. Visst är det obegripligt! Det är inte konstigt att människor efterlyser
logiken i det politiska beslutsfattandet, när det tar sig sådana här uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den socialdemokratiska reservationen nr 2 kommer det
fram att man är rädd för en segregation av barnomsorgen, om det skulle bli
tillåtet med fler omsorgsformer. Jag tror att det,är en överdriven farhåga.
Ingen lär kunna förneka att vi under långa tider med hårt styrande regler och
med ett begränsat verksamhetsutbud faktiskt har haft en segregation inom
barnom-sprgen. Det har t.ex. varit så, att det på många daghem knappast har
förekommit några barn till föräldrar i LO-grupperna. - För oss i centerpartiet
är det naturligt att ge småbarnsföräldrarna förtroendet att själva välja omsorgsform
för sina barn. Det är också naturligt för oss att överlåta ett större ansvar på
kommunerna när det gäller att möta barnfamiljernas behov. Sedan länge har vi
hävdat att barnomsorgen skall byggas ut, så att alla som efterfrågar en plats
också skall få en. Det skall vara en hög kvalitet på all omsorg samtidigt som
det skall ges möjUghet för föräldrarna att ta del av och också påverka
innehållet. Vi anser nämligen att det är mycket viktigt att barnomsorgens
pedagogik utarbetas tillsammans med föräldrarna för att barnen på ett naturligt
sätt kan få kontakt med vuxenvärlden och med de vardagssysslor som förekommer i
hem och familj. Det är också viktigt att barnen får kunskap om de etiska
grunder som vårt samhälle vilar på liksom bakgrunden till de traditioner som
finns i vårt samhälle. Sådana pedagogiska inslag måste, inkl. kunskap om natur
och omgivning, delges barnen utifrån de förutsättningar förskolebarnen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss i centerpartiet har det alltid varit självklart
att också familjedag­hemmen skall uppmuntras och få del av insatser för att
höja kvaliteten. Det råder inget tvivel om att familjedaghemmen fyller ett
mycket stort,behov, och att det för många är det bästa alternativet. Vad vi,
och många med oss, har saknat och många gånger efterlyst är bl. a. ett
initiativ från socialstyrelsen för att stödja och uppmuntra också den här
verksamhetsformen på samma sätt som man gör med den institutionella
omsorgsverksamheten. Därmed skulle man ge dagmammorna en högre yrkesstatus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under det senaste året har det glädjande nog hänt en del.
Det har nämligen getts ut några skrifter som vänder sig dels till politiker och
personer i ledande ställning, dels till yrkesverksamma. Det finns anledning att
hälsa med tillfredsställelse att man börjat intressera sig för den här gruppen,
inte minst mot bakgrund av att inte mindre än 162 000 barn tas om hand i
familjedag­hem. Samtidigt är det en ökande andel av föräldrar till skolbarn som
väljer denna form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi från centerpartiet är övertygade om att man ute i
kommunernas socialförvaltningar och socialnämnder har kompetens för att avgöra
när en verksamhet uppfyller nödvändiga kvalitetskrav och därmed är lämplig att
tas in i barnomsorgsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Med den
ökade flexibilitet som vi förordar, kan man snabbare bygga ut barnomsorgen till
full behovstäckning på så sätt att det blir möjligt att bättre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;än nu möta
barnfamiljernas behov. Då ökar också deras trygghet och trivsel i tillvaron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag finns det inga möjligheter att få statsbidrag för
barnomsorg som drivs i svenska kyrkans regi. Eftersom intresset för och
efterfrågan på kristna alternativ i barnomsorgen kraftigt ökar i hela landet
uppstår frågan: Av vilket outgrundligt skäl är svenska kyrkan förhindrad att
arbeta på samma villkor som andra?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hos många föräldrar finns en förväntan att kyrkan kan
tillföra daghems­verksamheten något väsentligt. En miljö som är präglad av lek,
ansvarsta­gande, gemenskap och andakt är vad många efterlyser. Eftersom både
muslimer, mosaiska trosbekännare, katolska församlingar och frikyrkor kan få
statsbidrag till barnomsorgsverksamhet,' ter det sig ofattbart att just svenska
kyrkan ställs utanför. De argument som utskottsmajoriteten anförde till sitt
försvar är verkligen inte övertygande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorg i föräldrakooperativ form är en tämligen ny
företeelse. Intresset ökar dock alltmer. Initiativet till att starta
föräldrakooperativ kommer vanligtvis från föräldrarna själva. De som skall vara
banbrytare på en ort masfe vara utrustade med stor energi, vilja och envishet.
Det skulle underlätta högst betydligt om exempelvis socialstyrelsen fick till
uppgift ått samrrianställa ett material om olika förekommande modeller av
kooperativa dag- och fritidshem samt hur man lämpligen kan gå till väga när man
startar ett sådant. Ett uppdrag av det slaget skulle också vara en markering av
att man från riksdagen uppmuntrar den här typen av verksamhet, där föräldrar
bevisligen deltar i omsorgen av sina barn på ett alldeles särskilt aktivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoritetens svar på motionskravet i det här
sammanhanget är inte alls relevant. Man hänvisar till ett material som mycket
litet har med den här frågan att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte bara inom sjukvården som man kan konstatera
eller befara kriser. Inom hela vårdområdet finns numera avsevärda
rekryteringspro­blem. Också inom barnomsorgen lämnar många sitt yrke.
Förskollärare och barnskötare övergår till annan verksamhet. Eftersom man inte
klarar av att nyrekrytera i motsvarande grad uppstår nu en ökande
personalbrist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall vi klara av utbyggnadsmålet som riksdagen har
uppsatt, måste vi ha-tillgång till välutbildad personal om eri hög kvalitet
skall kunna upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det &amp;quot;program&amp;quot; som utskottet hänvisar till finns
det anledning att vara skeptisk till, eftersom inte minst utbildningen av
förskollärare har varit tämligen planlös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till alla de reservationer i
betänkande 13 där centerns ledamöter finns angivna och i övrigt till utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 26 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela att anslag nu har
satts upp öm'att detta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 27
INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var Rosa Ösths rosande av
familjedaghemmen som fick mig att begära replik. Vpk är ju litet kritiskt
inställt till familjedaghem. Vi tycker att det är en privat form av bainomsorg.
I stället vill vi satsa på daghem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och fritidshem, som vi
tycker är en bättre omsorg. Det är både en kollektiv omsorg och en pedagogisk
omsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
någon tid sedan stod att läsa i tidningen Riksdag &amp;amp; Departement att
kvaliteten inom barnomsorgen på flera punkter har blivit sämre. På daghemmen
trängs allt fler barn på mindre yta, samfidigt som det går allt fler barn per
dagmamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Riksdag &amp;amp; Departement har var tredje dagmamma fler än sju dagbarn att ta
hand om. Jag vill fråga Rosa Östh om hon anser att detta är förenat med en bra
barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
28 ROSA ÖSTH (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det jag särskilt betonade i mitt anförande när det gäller
familjedaghemmen var hur viktigt det är att man hela tiden också kommer ihåg
den verksamheten för att kunna ge den stimulans och höja kvaliteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker inte att det är bra med sju eller fler barn i ett familjedaghem.
Anledningen till att vi har det så i dag är ett resultat av de beska frukterna
vi får skörda efter ett undermåligt statsbidragssystem som beslutades 1983. Det
har verkat styrande på så sätt att heltidsbarnen har placerats i daghem och
alla deltidsbarn i familjedaghem. För att en dagmamma med de premisserna skall
kunna få en acceptabel inkomst tvingas hon ta så många barn. Det är
förklaringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
29 INGA LANTZ (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Förklaringen till att det finns så många familjedaghem är att man inte
har byggt ut den vanliga daghemsomsorgen och att det har funnits ett motstånd i
kommunerna mot att satsa på daghem. Man har tyckt att det var bättre med
familjedaghem. Det har varit mer flexibelt, och man har trott att det skulle
bli billigare, vilket det inte blir.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den kommun som jag har följt verksamheten i under 20 år krävde de borgerliga
partierna större satsning på farniljedaghem eftersom det var mer följsamt
jämfört med deras ideologi, och det kan jag förstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
har vi så många familjedaghem. Men vore det inte bättre att satsa på att
utbilda de dagmammor som finns till förskollärare och se till att de kommer in
i den vanliga kommunala barnomsorgen, så att man på det sättet får en bättre
kommunal barnomsorg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
30 ROSA ÖSTH (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tror inte att jag kan komma överens med Inga Lantz, som är helt
låst i sin kollektivistiska syn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom vi fortfarande - trots att
familjedaghemsverksamheten är väl utbyggd - har en kö av människor som
efterfrågar just den barnomsorgsfor­men, finns det anledning aft också
fortsättningsvis satsa på den och satsa på att höja kvaliteten där; på den
punkten är vi i alla fall överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 ANITA PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En av de fyra hörnstenarna i den socialdemokratiska familjepolitiken är
barnomsorgen. En väl utbyggd och utvecklad barnom­sorg är viktig för barnen,
men den är viktig även för deras föräldrar, då den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gör det möjligt för dem
att förvärvsarbeta eller studera. I dag förvärvsarbetar 85 % av kvinnorna med
barn under sju år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att klara den av riksdagen fastställda målsättningen om en rätt för alla barn
från ett och ett halvt års ålder att delta i kommunal barnomsorg, är det
viktigt att statsbidraget till barnomsorgen inte sänks. Som vi hört fidigare
föreslår de borgerliga partierna att statsbidraget till barnomsorgen sänks med
minst 2,2 miljarder för att finansiera införandet av ett vårdnadsbidrag. En
sådan minskning av statsbidraget till kommunerna skulle medföra att utbyggnaden
av barnomsorgen skulle bromsas. Även om de borgerliga partierna i riksdagen
anser att kommunerna skall kompensera det minskade statsbidraget genom kraffigt
höjda daghemstaxor, kommer utbyggnaden att påverkas, och då är valfriheten
borta för småbarnsfamiljerna. Då får många föräldrar i småbarnsfamiljer som
vill fortsätta förvärvsarbeta försöka lösa sina barnomsorgsproblem genom en
massa provisoriska lösningar som gynnar varken barn eller föräldrar eller också
avstå från att förvärvsarbeta och tvingas stanna hemma för 41 kr. om dagen, för
att inte barnomsorgen går att ordna. Det är kommunerna som bygger ut och
ansvarar för barnomsorgs­verksamheten, och i detta ligger en stor trygghet
inbyggd för föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! För många familjer skulle ett införande av det föreslagna
vårdnadsbidraget innebära att föräldraförsäkringen inte byggs ut att gälla
tills barnet är 18 månader och att garantibeloppet sänks från 60 kr. per dag
till 41 kr. från det att barnet är 9 månader. Det kommer inte att medföra att
föräldrarna kan stanna hemma medan barnen är riktigt små, utan det innebär i
stället ett ökat krav på spädbarnsplatser i barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
ett år sedan beslöt vi här i riksdagen om nya statsbidragsregler som gäller från
den 1 januari 1988. Enligt det nya systemet utgår statsbidrag till daghem,
fritidshem och deltidsgrupp med en summa per enhet för varje femtontal barn som
är inskrivna. Dessutom utgår statsbidrag till familjedag­hem, öppen förskola
och nattöppna daghem. Till alternativa daghem och fritidshem utgår samma
statsbidrag, om de inte bedrivs i vinstsyfte. Till barnomsorg i svenska kyrkans
regi utgår inte något statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
föreslår att till bidrag till den kommunala barnomsorgen anvisas ett förslagsanslag
på 9 795 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Då beräknas 498 200 barn få plats i
barnomsorgen, därav 225 300 i daghem, 91 400 i fritidshem och 181 500 i
familjedaghem. Aritalet barn som deltar i deltids­grupper beräknas till 80 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
vi nu skulle förändra statsbidraget igen, som de borgerliga partierna yrkar,
skulle innebära ytterligare ett orosmoment och försena utbyggnaden av
barnomsorgen ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
borgerliga förslagen är inte preciserade men skulle förmodligen innebära att
kommunerna, framför allt de som har satsat på daghem, skulle få statsbidragen
sänkta ytterligare utöver det framlagda förslaget, för att finansiera
vårdnadsbidraget. Statsbidrag skall enligt det borgerliga förslaget utgå till
alla omsorgsformer oavsett huvudman. Kommunerna skulle tvingas att uppta alla
alternativa former i barnomsorgsplanen, oavsett vem som driver verksamheten och
oavsett vilken ideologi eller vilket alternativ söm de företräder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande vpk;s förslag
om ett 75-procentigt statsbidrag kan jag bara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd tUl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95      
konstatera att det i dag inte finns några statsfinansiella möjligheter att utge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 apriM988      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ett sådant bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;~
~ .. , .„ Herr talman! I motioner från de borgerliga partierna yrkas att
statsbidrag&lt;br&gt;
Ekonomiskt stod ttU.       ,   „.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,    ,       .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
utgå även till verksamheter som bedrivs i svenska kyrkans regi. När&lt;br&gt;
barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.,   ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.,.,,,   r .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagen förra våren
behandlade frågan om nya statsbrdragsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avslogs motioner med samma
innebörd. Något nytt har inte inträffat sedan dess. Svenska kyrkans
församlingar är jämställda med primärkommuner, med en egen beskattningsrätt.
Mén det är den borgerliga kommunen som enligt lag är ålagd att bedriva
barnomsorgsverksamhet. Detta är en stor, principiell fråga som inte torde kunna
lösas förrän frågan om kyrkans skiljande från staten är löst. Däremot är det
inget som hindrar att föräldrar inom svenska kyrkan bildar föräldrakooperativ
eller en ideell förening som bedriver verksamheten. I ett sådant fall utgår
statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I,statsbidraget till dag- och fritidshem är inräknat ett bidrag till
barn med behov av särskilt stöd. Kommunerna får själva avväga var dessa
resurser behöver tillföras, t. ex. beroende på den sociala strukturen i de
olika bostadsområdena eller om det i någon barngrupp finns ett handikappat
barri. Att tillföra ytterligare extra förstärkningsresurser till kommunerna, som
vpk vill, har utskottet inte funnit erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
två enskilda motioner tar man upp frågan om att dagbarnvårdarnas egna barn
skall få räknas in i underlaget till statsbidrag. Riksdagen har tidigare
behandlat denna fråga och avslagit förslaget. Enligt utskottets uppfattning
skulle detta utgöra ett förtäckt vårdnadsbidrag, och det är inte någon kommunal
angelägenhet. Riksdagen har också som underlag för statsbi­dragsreglerna
fastställt att som kommunalt familjedaghem räknas en dag­barnvårdare som är
anställd av kommunen för att i sitt hem vårda andra föräldrars barn under 13
år. Som inskrivna barn får inte dagbarnvårdarnas egna barn räknas. Utskottet
har inte heller funnit några skäl att ändra statsbidragsreglerna i detta
avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns fortfarande
en del frågor som inte är lösta, t. ex. i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
om tillgänglighet till barnomsorg. Även andra problem finns. Detta har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medfört att det har
funnits en snedfördelning i barnomsorgen som främst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;drabbat barn från
LO-familjerna. Regeringen har därför gett socialstyrelsen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppdrag att belysa dessa
problem, och socialstyrelsen har nu antagit en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsplan
som omfattar nio delstudier. Där skall bl. a. tas upp frågan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgängligheten vid olika
tider på dygnet och konsekvenserna för barnen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barnomsorg på obekväm
arbetstid. Det samlade arbetet enligt planen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;beräknas vara avslutat lUnder budgetåret 1989/90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vpk kräver, liksom tidigare år, att bindande normer
återinförs. Enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;utskottets uppfattning bör vi inte återgå till
dessa. Det åligger kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att bedriva en bra
barnomsorg, och det gör de flesta kommuner. För att stärka den pedagogiska
verksamheten i kommunerna utgav socialstyrelsen våren 1987 ett pedagogiskt
program för förskolan. I förra månaden utkom skriften Kommunala familjedaghem,
som ingår i- socialstyrelsens serie Allmänna råd. Det är nu upp till kommunerna
att tillsammans med personalen utarbeta riktlinjer för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Utbyggnaden av barnomsorgen till full behovstäckning är&lt;br&gt;
42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;oerhört.viktig. Riksdagen har redan slagit fast att
detta skall ha skett till 1991.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
kommunerna då inte har klarat av detta, har biträdande socialministern    
Prot. 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aviserat
att han är beredd att komma med en lagstiftning. Kommunerna har     7
april-1988&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;några år
på sig att uppfylla detta mål. Det är viktigt att regeringen följer      „,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. ,     ... ...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvecklingen
och har en hög beredskap. Men att, som vpk vill, inrikta      ,      ,    ...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utbyggnaden
pa endast dag- och frifidshem skulle i mänga kommuner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medföra
stora problem. Familjedaghemmen kan vara ett bra alternativ, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
kompletteras med pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;deltidsförskola.
Sedan 1982 har det tillkommit 62 000 nya daghemsplatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och 24 000
familjedaghemsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk yrkar i likhet med tidigare år också på införande av
ett anordningsbi­drag. Riksdagen har uttalat att den ser positivt på den
stimulans som ett anordningsbidrag skulle utgöra men att det vid ett
övervägande om införande av ett sådant måste tas hänsyn till
sysselsättningsskäl och statsfinansiella skäl. Utskottet är därför inte nu
berett att förorda införande av ett anordningsbi­drag. Men det är glädjande att
de borgerliga partierna i motsats till tidigare år inte är negativa till ett
anordningsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till detta betänkande finns fogade 26
reservationer. De flesta har vi debatterat tidigare i år; och en del har jag
redan berört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information om alternativ barnomsorg har socialstyrelsen
givit, bl. a. i Meddelandeblad nr 31/87.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de moderata reservationerna om
skolförberedande verksam­het vill jag hänvisa till att
förskola-skola-kommitténs betänkande bereds i regeringskansliet. Ute i
kommunerna pågår skolförberedande verksamhet både i daghemmen och i
deltidsförskolorna. Och i det pedagogiska program­met understryks dessutom
vikten av denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de kristna grundvärderingarna i förskolan
vill jag åberopa vad utskottet uttalade när riksdagen antog det pedagogiska
programmet. Riksdagen uttalade då att personalen måste sträva efter att ge
barnen en nyanserad bild av och inblick i olika kulturers samlevnadsformer och
sätt att leva. Inlevelse i och förståelse för den egna och andra kulturers
särdrag har stor betydelse för såväl de svenska barnen som barn med annan
kulturell och språklig bakgrund. Som framhålls i det pedagogiska programmet är
det också viktigt att barnen får samtala om och bearbeta tros- och livsfrågor.
Utskottet framhåller också att en samverkan med svenska kyrkan eller andra
religiösa samfund är lämplig när det t. ex. gäller de stora religiösa
högtiderna eller när det annars är aktuellt att ta upp trosfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är kommunerna som har ansvaret för tillgången på personal
inom&lt;br&gt;
barnomsorgen. Därmed har de också ansvar för vilken personal som anställs.&lt;br&gt;
På många platser, framför allt i storstäderna, är personalsituationen oroan­&lt;br&gt;
de. Regeringen har tillsammans med socialstyrelsen uppmärksammat detta&lt;br&gt;
och har vidtagit ett flertal åtgärder för att få fler att söka sig till
barnomsorgen&lt;br&gt;
och till utbildningen inom denna. Bl. a. har utbildningsplatserna ökats:&lt;br&gt;
Antalet sökande både till förskollärar- och till barnskötarutbildningen har&lt;br&gt;
också ökat med 50 %, och detta är glädjande. Åtgärder har således redan&lt;br&gt;
vidtagits för att förbättra personalsituationen. Socialstyrelsen följer dess­&lt;br&gt;
utom åriigen upp personalbehovet, och utredningar pågår för att klarlägga&lt;br&gt;
orsakerna till avgångarna. Men det gäller också för kommunerna att vidta&lt;br&gt;
åtgärder för att behålla den personal som redan finns.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd tdl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Slutligen vill jag framhålla att det än en gång föreligger
reservationer beträffande bidrag till Lunds kommun för utvecklingsarbete.
Utskottet vidhåller här sin uppfattning att det är regeringen som har att ta
ställning fill vilka projekt som bör ha bidrag inom ramen för statsbidrag till
utvecklings- och förnyelsearbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda yrkar jag bifall fill reservationerna 2, 10 och 11 samt i övrigt
till utskottets hemställan i betänkande 13 och därmed avslag på samfiiga andra
reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
32 ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anita Persson säger att det Ugger en trygghet i att det är kommunen som
bygger barnomsorgen. Tryggheten ligger inte i kommunen, utan i att familjen har
möjligheter och förutsättningar att välja mellan olika alternativ. Vad är detta
för trygghet för den som inte vill ha en kommunal barnomsorgsplats, som kanske
bor där sådan inte finns eller som barett barn som är infektionskänsligt? Vår
konstruktion stimulerar utbyggnaden av barnomsorgen. Den sfimulerar olika
alternativ, idéer och nya projekt, som kan knoppa av sig och därmed ge
stimulans till en enorm utbyggnad. Hur skall ni socialdemokrater betala den
enorma utbyggnad av den kommunala barnomsorgen som ni siktar till?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anita
Persson sade, vidare att-alternativen får statsbidrag på samma villkor. Men om
jag läser i socialstyrelsens Meddelandeblad om vad som skall gälla efter den 1
januari 1988, framgår det helt klart att statsbidrag inte utgår till
deltidsgrupper, öppen förskola eller trefamiljssystem som drivs av annan
huvudman än kommun. I så fall skulle jag vilja att Anita Persson tar avstånd
från det som,står i socialstyrelsens Meddelandeblad. ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle också gärna vilja ha redovisat ett skäl till att man inte kan få starta
eget. Låt oss säga att två erfarna förskollärare eller barnskötare - som kanske
har svarat för en kvalitetsmässigt mycket fin verksamhet i kommunal regi - vill
starta och driva ett daghem eller en förskola i egen regi, som ett eget litet
företag. Vad är det för fel som då plötsligt uppstår på dem? Kan Anita Persson
redovisa ett skäl för detta? Varför skall inte svenska kyrkan kunna få driva
förskolor eller daghem? Varför skall inte statsbidrag utgå likvärdigt? Det är
ett fullständigt mysterium att detta inte kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bedrivs pedagogisk verksamhet ute i landet, säger Anita Persson. Ja, visst gör
det. Det bedrivs en mycket bra pedagogisk verksamhet på många håll. Vad vi
syftar till är emellertid att få en pedagogisk verksamhet som är utformad av
skolöverstyrelsen. Den skall vara skolförberedande. Huvud­mannaskapet skall
alltså ligga under skolan. Vi vill få en svensk förskola som är basen för
skolan. Det skulle vara till gagn för barnen, för deras fortsatta utveckling
och fortsatta skolgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 ANNE WIBBLE (fp)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anita Persson sade att det borgerliga förslaget om vårdnads­bidrag
hotar utbyggnaden av barnomsorgen genom att det skapas provisoris­ka lösningar.
Det är alldeles uppenbart att det i hennes värld bara är kommunen som kan svara
för att barnomsorgen byggs ut; Där skiljer vi oss åt högst avsevärt. I en
icke-socialdemokratisk värld har vi nämligen även alternativa
barnomsorgsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill något upprepa vad jag sade om dessa tre delar. Kommunen får i dag
statsbidrag för barnomsorg. Detta statsbidrag kommer att bli 12 000 kr. mindre
per plats. I gengäld får kommunen 12 000 kr. mér från föräldrarna för
barnomsorgsplatsen. Det är alltså fråga om exakt samma summa pengar. Andra
kommunala resurser påverkas i någon mån av barnomsorgsförslaget. Men den
indragning som ligger däri ger fullt utrymme för den utbyggnad av barnomsorgen
som redovisas i Kommunförbundets bilaga till långtidsutred­ningen. Det handlar
om ungefär 0,6 procentenheter av den tillväxt på litet drygt 1 % i kommunal
volymexpansion som beräknas framöver. Det finns alltså exakt samma utrymme för
denna utbyggnad i det borgerliga förslaget som i det socialdemokratiska. De två
delarna är helt identiska. I det borgerliga förslaget fillkommer därutöver en
komponent som gör att det blir lättare att nå målet för behovstäckning inom
barnomsorgen, nämligen nya dagisformer. De barnomsorgsformerna vill
socialdemokraterna uppenbarli­gen inte ha, och det är ett svårbegripligt faktum
för mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anita
Persson sade att det borgerliga förslaget om vårdnadsbidrag inte var
preciserat. Det kan hon ju möjligen tycka, men vad tycker hon i så fall om det
socialdemokratiska förslaget? Det finns över huvud taget inte i så fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot;
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 34 ROSA OSTH (c)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Man kan undra hur Anita Persson gått till väga när hon skaffat underlag
till profetian om hur det skall gå med en borgerlig familjepolitik. Jag skulle
kunna påminna Anita Persson om alla de frågor där socialdemokraterna numera
helt anammar de borgerliga förslag som man tidigare motarbetat. Det gäller flerbarnstilläggen
och de föräldrakooperativa daghemmen. Jag har heller inte hört att
socialdemokraterna numera ifrågasätter rätten fill tjänstledighet för
småbarnsföräldrar - för att ta några exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag kan utgå ifrån att Anita Persson inte har tagit del av är de uttalanden av
opartiska bedömare, som konstaterat att alla barnfamiljer tjänar på det
borgerliga vårdnadsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller påståendet om att utbyggnaden av barnomsorgen skulle gå i stöpet, om
vårdnadsbidraget och övriga borgerliga förslag genomfördes, vill jag påstå att
jag har ganska mångårig erfarenhet av hur barnomsorgsutbygg­naden går till och
vilka regler som styr den. Jag vill påstå att det inte finns någonting som så
mycket hindrar utbyggnaden av och så mycket styr barnomsorgen som hårda
centrala regler som skall följas. De begränsar då också mångfalden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut vill jag säga beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans
regi, att när vi först krävde det sade socialdemokraterna i socialut­skottet
att det var en fråga som man borde kunna lösa. Nästa steg var att man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd tiU barnfamiljer, m.m...&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle lösa den här frågan
i ett större sammanhang. Nu är det så att det inte kan ske förrän man skiljer
kyrkan från staten. Jag måste säga att det låter helt fantastiskt. Om riksdag
och regering bestämmer sig för att svenska kyrkan skall ha möjlighet att
bedriva förskoleverksamhet, då kan man också lösa det här problemet. Det är alldeles,självklart,
Anita Persson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
35 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När det gäller vpk;s förslag om att statsbidrag bör utgå med 75 % av
driftkostnaderna sade Anita Persson att vi inte har råd med det. Men vi har ju
finansierat de förslag som vi har lagt fram i vår barnomsorgsmotion genom att
vi föreslår en höjning av den s. k. barnomsorgsavgiften, som finansierar
barnomsorgen och som tas ut av alla arbetsgivare och egenföreta­gare. Den
uppgår i dag till 2,2 % av löneunderlaget. Om man höjer den till 2,7 % får man
råd att göra de nödvändiga förbättringar inom barnomsorgen i fråga om både
kvalitet och kvantitet som vi föreslår i vår motion. Det finns alltså alla
möjligheter att finansiera förslag som man tycker är vettiga och bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
sade Anita Persson att det inte behövs några bindande normer utan att
kommunerna klarar detta själva. Men vad som har redovisats på senare tid är att
det av olika skäl har blivit försämringar inom barnomsorgen. Det är nu mer
regel än undantag att man har överinskrivningar. Detta kunde man också läsa i
ett nummer av Riksdag &amp;amp; Departement. Man har överinskriv­ningar på mindre
ytor för barnen och med niindre personal, eftersom personalen slutar och
vakanser och vikarier numera förekommer i stor utsträckning inom barnomsorgen.
Det är klart att det är en försämring - det vittnar både föräldrar och barn om.
Det skall också sägas att barnomsorgen på vissa håll är mycket bra, men den
hotas, och därför är det viktigt att man ser till kvaliteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Daghem
och fritidshern är det som vpk vill ha. En kommunal daghemsut­byggnad och en
kommunal fritidshemsutbyggnad är de formerna vi vill satsa på. Hur skall man
klara utbyggnaden? Ja, det går inte med vårdnadsbidrag. Om det införs,kommer
stora resurser att tas från barnomsorgen, precis så som Anita Persson sade.
Även om vi hittar en annan modell, nämligen en utbyggd föräldraförsäkring,
frågar man sig hur man skall klara utbyggnaden av barnomsorgen. 90 000 barn
kommer att stå i kö för barnomsorg 1991 -det har Lö räknat ut. Man räknar med att
34 % får plats på dagis och 15 % på fritids. Det innebär alltså ett stort glapp
mellan behov och vad som finns. Tänker man satsa på öppen förskola och
deltidsförskola för att täcka behovet av barnomsorg? Är det så regeringen
tänker göra? Det måste i så fall bli dubbla omsorgsformer, och det måste bli
mycket dyrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vore
det inte bättre att satsa just på daghems- och fritidshemsutbyggnad som en
heltäckande omsorg? Det är det som föräldrarna efterfrågar i första hand. Sedan
får de ofta ta det som bjuds, men det är en annan sak. Om man ser till behov
och efterfrågan finner man att det är daghem och fritidshem som föräldrarna
vill ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 36
ANITA PERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först fill Inga Lantz: Höjda
barnomsorgsavgifter kan medföra andra effekter som kan få mycket svåra
konsekvenser för statsfinan­serna. Ja, visst finns det fler barn i daghemmen
nu. Genom det nya statsbidragssystemet har man ju fått möjlighet att
utnyttja,platserna. Man sätter in deltidsbarn och heltidsbarn. När det gäller
den platsbrist och de köer som finns förutsätter jag att regeringen följer
problemet noga och lägger fram ett lagförslag, om man ser att det inte går att
klara av utbyggnaden till 1991.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst blir det ett avbräck, Ann-Cathrine Haglund och även
Anne Wibble, om statsbidraget minskar till daghemmen. Då drar sig kommunerna
för att bygga. Man säger att kvinnorna kan,stanna hemma och vårda sina barn,
eftersom de ju får ett vårdnadsbidrag. Men går man ut och frågar vad
barnfamiljerna vill ha, så visar det sig att de vill ha plats för sina barn i
ett kommunalt daghem. Enligt den barnomsorgsundersökning som SCB gjort vill 77
% av de tillfrågade ha plats för sina barn i kommunalt daghem, 20 % vill ha familjedaghem
och 3 % vill ha en alternativ barnomsorg, kooperativa barnomsorgsformer. Varför
vill man ha de kommunala daghemmen eller familjedaghemmen? Jo, därför att det
innebär en trygghet när kommunen har ansvar för barnomsorgen. Kommunerna har
faktiskt ett ansvar även för de alternativa barnomsorgsformerna, eftersom det
ju är kommunerna som fördelar statsbidraget och gör upp barnomsorgsplanen. Det
innebär att man försöker hålla en viss kvalitet på verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anne Wibble! Jag sade inte att ert förslag, till
vårdnadsbidrag var opreciserat. Det är mycket noga preciserat. Vad jag sade var
att det statsbidragssystem som ni föreslår skall införas i stället för det
nuvarande statsbidragssystemet är opreciserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller statsbidrag till svenska kyrkan så berörde
jag det i mitt huvudanförande. Svenska kyrkan har en egen beskattningsrätt, och
det är kommunerna som har ansvaret för barnomsorgen; Det skulle vara mycket
besvärligt och inte rätt om staten då skulle gå ut med ett statsbidrag. Däremot
får man statsbidrag om man anordnar barnomsorg i alternativ form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot.-1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 37
ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror inte att Anita Persson riktigt har
förstått det här.&lt;br&gt;
Pengarna återförs ju, men det är föräldrarna som avgör hur barnomsorgs­&lt;br&gt;
pengarna skall användas. Det är föräldrarna som avgör vilken barnomsorg de&lt;br&gt;
tycker skall få stöd av statsbidraget. Samtidigt kan vi få en utveckling av en&lt;br&gt;
mängd olika former av barnomsorg som ofta kostar mycket mindre, kanske&lt;br&gt;
inte mer än hälften. Vi kan också få en skjuts åt utbyggnaden av&lt;br&gt;
barnomsorgen. Den skjutsen får vi aldrig med det socialdemokratiska&lt;br&gt;
systemet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller svenska kyrkan vill jag citera Rosa Östh
när hon säger att om&lt;br&gt;
regeringen och riksdagen ville att svenska kyrkan skulle få statsbidrag för&lt;br&gt;
förskoleverksamhet och om regeringen ville stötta den verksamheten då&lt;br&gt;
skulle man självfallet besluta om detta i stället för ätt skylla på en mängd&lt;br&gt;
andra saker.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.       -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också ställa frågan: Vad är skälet till att man
inte kan ge lika behandling åt två förskollärare eller en förskollärare och en
barnskötare som.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;startar eget? Jag vet att
jag har ställt den frågan till Anita Persson flera gånger förut i kammaren och
aldrig fått något svar på vad det blir för fel på dem om de bedriver det hela som
enskild verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har inte heller fått någon förklaring till det som står i meddelandebla­det
från socialstyrelsen om hur statsbidraget skall utgå. Där står det entydigt att
statsbidrag inte skall utgå till deltidsgrupper som bedrivs av annan huvudman
än kommun. Om man bildar en förening eller något annat och startar
delfidsgrupper får man i alla fall inte statsbidrag. Det hjälper inte vad man
än gör!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
38 ANNE WIBBLE (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anita Persson envisas med att säga att förändringen i och med
vårdnadsbidragets införande skulle reducera barnomsorgsutbyggna­den. Nu tycks
hon påstå att det bara är statsbidragets storlek som påverkar utbyggnaden. Det
är oerhört konstigt! Det måste väl i all sin dar vara den totala mängd pengar
som kommunen får för barnomsorg söm i så fall är avgörande - och den blir ju
precis densamma. Mycket egendomligt!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anita
Persson hänvisar också till en SCB-undersökning som enUgt hehne visar att alla
föräldrar vill ha just kommunala daghem. Men då så, det är väl utmärkt! Då
finns det ju ingen som helst risk - om man nu ser en risk i detta -att även
tillåta andra former av daghem om ingen skulle vilja ha dem. Sanningen är väl
snarare den att det i frågeformuläret var väldigt otydligt beskrivet vad annat
än kommunalt daghem innebar, och därför fanns det små möjligheter att uttrycka
preferens för andra barnomsorgsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får
jag slutligen, när Anita Persson ändå har några minuter kvar av sin taletid,
upprepa en här i kammaren flera gånger ställd fråga: När tänker socialdemokraterna
tala om hur deras förslag ser ut och hur det skall finansieras? Inte förrän så
har skett finns det för de närmast berörda, nämligen föräldrar och personal'och
alla skattebetalare, någon som helst möjlighet att jämföra förslagen, analysera
dem och se vilket förslag som uppfyller de olika målen bäst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 39 ROSA ÖSTH (c)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ann-Cathrine Haglund sade här att hon inte trodde att Anita Persson
hade förstått förslaget om vårdnadsbidrag. Jag tror i stället att det är så
enkelt att Anita Persson och övriga socialdemokrater inte viU förstå det, helt
enkelt därför att det naturligtvis är försmädligt att det för närvarande är
oppositionen och inte regeringen som driver familjepolitiken framåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
undrar om Anita Persson innan hon kom in i riksdagen inte har varit
kommunalpolitiker. Det kan inte vara möjligt att hon tror att kommunalpoli­tiker
i dag avstår från att bygga ut barnomsorgen därför att kvinnorna skulle vara
försörjda - eller hur hon uttryckte sig - av vårdnadsbidraget. För övrigt går
det ju inte heller ihop med resonemanget från socialdemokraterna, där man i
annat sammanhang säger att bidraget inte har någon ekonomisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
när det gäller svenska kyrkan: Det skulle inte vara möjligt att ge kyrkan
statsbidrag, därför att kyrkan själv har möjlighet att utöva beskatt­ningsrätt,
påstås det. En sådan beskattningsrätt har ju faktiskt primärkom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;munerna
också. Och det besväret, som Anita Persson hänvisar till, får vi väl ta om
människor efterfrågar en omsorgsform som det finns anledning att tillgodose.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jagskall också pressa på Anita Persson. Jag
ställer min fråga en gång till: LO har beräknat att det 1991 med nuvarande
utbyggnadstakt kommer att fattas 90 000 förskoleplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löftet att alla förskolebarn skall få barnomsorg efter
1991 kommer alltså att bli svårt att uppfylla. Ändå säger Anita Persson att
problemet skall lösas. Då vill jag veta hur det skall gå till, det är ju bara
tre år dit. Hur skall man kunna pressa in 90 000 barn i barnomsorgen på tre år?
Med vilka omsorgsfor­mer tänker regeringen infria löftet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 ANITA PERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 90 000 barn i kö, säger Inga Lantz. Siffran
90 000 avser både daghem och fritidshem. Vi tänker ju även utnyttja
familjedaghemmen och komplettera dem med deltidsförskola och med öppen förskola
för att få god kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ann-Cathrine Haglund ställde en fråga om uteblivet
statsbidrag till de alternativa deltidsförskolorna. Under den borgerliga
regeringens tid, Ann-Cathrine Haglund, föreslog Karin Söder ett
statsbidragssystem, men det beslutet rev vi upp när vi kom tillbaka i
regeringen. Även i det borgerliga beslutet hade alternativa deltidsförskolor
undantagits från möjligheterna att få statsbidrag. Jag tror att det är en svår
avvägning mellan de olika barnomsorgsalternativ som föreligger med kortare
barnomsorgstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till frågan om utbyggnaden och vårdnadsbidragets
effekter. Jag kan redan se att vissa kommuner är mycket oroade av det förslag
som har kommit med tanke på vad det innebär i form av minskade statsbidrag. För
föräldrarna kommer det att innebära en avgiftshöjning på 1 000 kr. i månaden. Denna
höjning får de oavsett om de har barnen placerade på heltid eller på deltid.
Därför kommer inte föräldrar med barn placerade på deltid att få mer än 3 000
kr. över av vårdnadsbidraget när de har betalat barnomsorgsavgiften. Till detta
skall läggas skatteeffekten av att bidraget läggs på toppen av inkomsten.
Arbetar man deltid blir skatteeffekten inte så stor, men det blir den däremot
om man arbetar heltid. Då kommer man inte att få ens 3 000 kr. kvar av
vårnadsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror fortfarande att föräldrarna vill ha den trygghet
som det innebär att kommunerna ordnar med kommunala daghem. Detta visar också
efterfrå­gan . När det gäller väljarnas syn på den föreslagna familjepolitiken
visar det sig av IMU:s statistik att av dem som är mellan 18 och 29 år föredrar
47 % vårt förslag. Vi kommer att presentera finansieringen och utbyggnaden före
valet. I åldrarna 30-49 år fördelar sig intresset ungefär lika mellan det
borgerliga och det socialdemokratiska förslaget. De äldre, farmor och farfar,
väljer det borgerliga förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Ann-Cathririe Haglund, Anne Wibble
och Rosa Östh anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt
till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 42 Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har varit en lång och intressant debatt i
kammaren om familjepolitiken. Allteftersom tiden har gått har den från den
borgerliga sidan utformats till en mer och mer högstämd lovsång till det
gemensamma förslaget till vårdnadsbidrag. Det är naturligt att den frågan
präglar den här debatten, men samtidigt måste jag säga att andra delar av
familjepolitiken och andra aspekter än dem som har tagits fram också på de här
aktuella förslagen borde ha fått större utrymme. Det mest slående är ju att
ingen egentligen har tagit upp barnen och barnens rätt i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förskola för alla barn, som vi beslöt om i december
1985, var i hög grad en rättighetsförklaring för våra barn. Alla barn -jag
upprepar det. alla barn -skulle få rätt till en pedagogisk verksamhet inom
förskolan. Den kunde utformas på olika sätt, i daghem, deltidsgrupper och öppen
förskola. Alternativ till daghemmen kunde också tänkas. Så var intentionen
bakom beslutet. Därutöver var avsikten också att alla föräldrar sorn behöver
tillsyn för sina barn därför att man arbetar eller studerar skulle ha rätt till
det. Det är det, beslutet vi från regeringens sida nu vill fullfölja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är glädjande att konstatera att det nu finns
åtskilliga belägg i forskningsrapporter om att svensk förskola står sig mycket
väl och ger våra barn ett oerhört värdefullt tillskott i deras utveckling,
liksom att vi har en förskola som är mer integrerad än i något annat land i
världen. De här egenskaperna hos den framgångsrika svenska förskolan tycker jag
också borde ha lyfts fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den borgerliga sidan har man tonat ner de motsättningar
som fortfarande finns kvar dem emellan. Det är ju inte så att de borgerliga nu
är eniga om familjepolitiken, som det ibland uppges. Det finns stora skillnader
- som jag uppfattar som grundläggande - på flera punkter. Moderaterna står för
sitt förslag om ett särskilt skatteavdrag. Det motsätter sig de andra.
Folkpartiet vill höja barnbidraget, och det vill man finansiera genom att sänka
mjölksubventionerna. Det motsätter sig säkert centern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Var de tre borgerliga partierna egentligen står när det
gäller föräldraför­säkringen har jag blivit mer och mer fundersam,på under den
här debattens gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys tycker jag kan sammanfattas på följande
sätt: föräldraför­säkringen är bra men orättvis. Och då vet man ju inte riktigt
vilken slutsats man skall dra om stödet för en fortsatt utbyggnad av
föräldraförsäkringen. Jag tycker också att Daniel Tarschys på ett mycket
påtagligt sätt i en passus i sitt inlägg ifrågasatte
inkomstkompensationsprincipen. Det är i så fall att börja diskutera hela vårt
socialförsäkringssystem och de ersättningsprinciper vi har där. Det är ju ett
verkligt systemskifte som man då för upp pä dagordningen, Daniel Tarschys!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt är naturligtvis småbarnsföräldrarnas situation
och olika åtgärder för att ge ökat stöd åt dem den verkligt aktuella frågan.
Den socialdemokra­tiska familjepolitiken innebär på den punkten ett oerhört
genomarbetat och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genomtänkt
system med tre komponenter: föräldraförsäkringen, barnom­sorgen och den
ledighetslagstiftning som också andra har varit med och skapat i den här
kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationellt väcker detta system av åtgärder för
småbarnsföräldrarna stor respekt. Jag kan förmedla intrycket att man nu på
väldigt många håll, inte minst ute i Europa i olika former kopierar de svenska
lösningarna med just det system av ekonomiskt stöd och barnomsorg eller
förskola som vi har. Man har dock långt kvar innan man kommer upp i samma
standard som vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här systemets svaga punkt är egentligen att det inte
är fullt utbyggt -för det är det ju inte. Kön till barnomsorgen utgör den
verkligt stora orättvisan när det gäller svensk barnomsorg.
Föräldraförsäkringen måste komma upp i sina 18 månader för att bli det
komplement till barnomsorgen inom familjepolitiken som är avsikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också föräldraförsäkringen kan vi behöva diskutera utifrån
en sådan aspekt som Daniel Tarschys tog upp beträffande de grupper vilkas
ersättning inte kan relateras till en inkomst. Får jag påminna om att vi där
här garantibeloppet att arbeta med och att vi också har höjt detta under de
senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs ytterligare ungefär 10 miljarder kronor i
årsbudget för att förverkliga detta system på så sätt att vi bygger bort köerna
till barnomsorgen och bygger ut föräldraförsäkringen till 18 månader. Det kan
knappast beskrivas som en dålig familjepolitisk ambition aft fullfölja det
systemet. Detta är naturligtvis också svaret på frågan: Vad har
socialdemokraterna att komma med? Vi är fast beslutna aft fullfölja till
systemets fulla utbyggnad, men vi är också på det klara med att detta är ett
stort samhällsåtagande och att vi måste ta det stegvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Just nu är kanske det viktigaste konstaterandet att vi
socialdemokrater står fast vid riksdagsbeslutet från 1985! Vi tänker inte svika
de småbarnsföräldrar som har sina barn i barnomsorgskön - de är nu ca 60 000.
Inom parentes sagt är det 97 % av dem som står i kön som efterfrågar kommunala
insatser, dvs. 77 % dagisplatser och 20 % familjedaghem, medan 3 % efterfrågar
alterna­tiven, som ni borgare talar så mycket om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den här kammaren kommer när voteringen äger rum i
princip två förslag att stå emot varandra. Idetenafallet föreslår regeringen
att 655 milj. kr. skall tillföras statsbidraget till barnomsorgen för att
staten skall ta sitt ekonomiska ansvar för den fortsatta utbyggnaden. På den
andra sidan står det borgeriiga förelaget, som när det gäller barnomsorgen
innebär ett med 4,3 miljarder kronor minskat statsbidrag när det får årseffekt.
Så nog är alternativen i den här frågan tydliga!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sak är vi mycket överens om: mer fid för barnen vill vi
allesammans åstadkomma för småbarnsföräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En brännande fråga blir då: Vilka krav skall man ställa på
stöd och åtgärder som leder i den riktningen? Jag menar att det är tre saker
man skall ställa upp som krav när det gäller ett ekonomiskt stöd till
småbarnsföräld­rarna:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamUjer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,  att
det skall vara ett rejält stöd, som innebär ett rejält tillskott i kassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att det med
hänsyn till de inkomstskillnader som dess värre fortfarande är mycket påtagliga
mellan män och kvinnor skall vara inkomstrelaterat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att det skall
vara flexibelt och gå att utnyttja på många olika sätt efter familjernas
önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De här tre kriterierna uppfyller
föräldraförsäkringen på ett utmärkt sätt. Samtidigt medger jag att vi bör kunna
finna åtgärder som ytterligare förbättrar den, inte minst då det gäller att öka
dess flexibilitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot blir detta till en förödande principiell kritik
mot det förslag till vårdnadsersättning som de borgerliga har enats om att
lägga fram. Det ger en för låg ersättning. Det förhållandet att det inte är
inkomstrelaterat innebär att det finns mycket starka incitament för att det
blir kvinnan i familjen som får ersättningen. Slutligen finns det ingen
flexibilitet, på det sätt som föräldraförsäkringen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kritiken i övrigt mot vårdnadsbidraget tycker jag
sammanfattas på ett utmärkt sätt i utskottets betänkande - tröskeleffekterna
har vi pekat på i debatten, liksom att det finns ett ökat byråkratiskt krångel
och att det blir en rundgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är några påpekanden jag vill göra beträffande det
borgeriiga sättet att argumentera för vårdnadsbidraget och kring
vårdnadsbidraget som sådant. När jag jäser reservation 1 till betänkandet 12
finner jag återigen denna vilseledande formulering om att föräldraavgifterna
skall höjas med 12 000 kr. per heltidsbarn. Det leder alldeles fel! Om det
verkligen gällde heltidsbarn, så skulle man på det sättet gå miste om avsevärda
delar av de pengar som man nu på den borgerliga sidan menaratt man får in.
Omkring en tredjedel av barnen i daghem och familjedaghem är nämligen
deltidsbarn, och det förespeglas ju att det skulle tas ut en lägre avgift för
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är mycket viktigt. Om man tänker sig en lägre
avgiftshöjning för deltidsbarn, måste ju konsekvensen bli antingen att man
tappar inkomster till barnomsorgen eller också att heltidsbarnen får betala
betydligt mer än de 12 000 kr. som man nu talar om. Det här är den ena saken
när det gäller kritiken mot de 12 000 kronorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till den andra saken. Om man tar det totala antalet
barn på daghem och i familjedaghem och multiplicerar den siffran med 12 000,
blir det inte 4,3 miljarder. Om man är generös och räknar med en ordentlig
utbyggnad av daghems- och familjedaghemsplatserna fram till 1989 och
multiplicerar den siffran med 12 000, blir det inte heller då 4,3 miljarder.
Det blir, såvitt vi kan räkna ut, ungefär 4 miljarder. Det fattas alltså fortfarande
pengar. Man får bestämma sig. Antingen skall 4,3 miljarder tas in - dvs. den
summa som man sänker statsbidraget med - eller också får man in mindre pengar
med de här 12 000 kronorna. Som sagt: Ge besked om huruvida de 12 000 kronorna
gäller heltidsbarn eller alla barn på dagis och i familjedaghem!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det påstås att det nuvarande statsbidraget är orättvist i
egentligen flera olika avseenden. Jag hinner inte behandla alla här, men en
orättvisa är det lätt att belägga. Det är den orättvisa som bl. a. Ulla
Tilländer tar upp. Att kommunerna får olika del av det här statsbidraget beror
till allra största delen på att kommunerna har en mycket olika utbyggnad,
mycket olika volym när det gäller barnomsorgen.  Detta innebär ju ett besked
till föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämligen
att det är detta som är skälet till att en viss kommun har så pass mycket
mindre volym än andra kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att statsbidraget skulle missgynna vissa småbarnsfamiljer
är också ett intressant påstående. Först och främst är ju avsikten att alla
barn skall få möjlighet till del i förskolan och ätt alla föräldrar som så
önskar skall få möjlighet till tillsyn. Det skall alltså gälla alla föräldrar,
även hemarbetande. Men när det gäller de hemarbetande som frivilligt avstår
från att utnyttja deltidsgrupper eller särskilt avsedda öppna förskolor vill
jag framhålla att man knappast kan känna någon direkt skyldighet att premiera
dem. De har möjlighet att utnyttja den service som samhället genom riksdagsbeslutet
vill ge, så när som på den kö som finns och söm också är viktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi räknar bort de barn vilkas föräldrar är lediga med
stöd av föräldraförsäkringen, finner vi att ungefär att 80 % av alla
förskolebarn deltar i någon form av barnomsorgsverksamhet. De är alltså
betydligt fler än vad som påstås i den borgerliga motionen. Enligt min
uppfattning är det framför allt folkpartiet som har bytt fot i den här frågan.
Man har offrat mycket av sina gamla ideal, bl. a. när det gäller
jämställdheten, för att få en enighet till stånd här. Tidigare kritiserade
folkpartiet hårt de beskattade vårdnadsbidrag som framför allt centern lade
fram förslag om, med tanke på de marginaleffekter som uppstår. Nu har
folkpartiet ställt upp på ett sådant förslag. Folkpartiet har tidigare inte
varit med när moderaterna velat finansiera vårdnadsbidrag genom att sänka
statsbidraget till barnomsorgen. Men nu ställer folkpartiet upp på det också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag säga att det är
min alldeles bestämda uppfattning att dét här förslaget till vårdnadsbidrag är
en kompromiss, som pressats fram under hårt tryck och som vad gäller både
utformning och finansiering uppvisar mycket påtagliga brister. Förslaget får
sådana konsekvenser att jag inte tror att småbarnsfamiljerna har särskilt stor
glädje av det. Detärorättvistochdet motverkar jämställdheten. Det innebär med
andra ord ett väsentligt steg tillbaka i familjepolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd ttll barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 43
DANIEL TARSCHYS (fp) repUk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Stödet till barnfamiljerna består av två
delar: barnbidragen som utgår lika för alla och föräldraförsäkringen som utgår
enligt inkomst­bortfallsprincipen. Ingen har i den här debatten bestritt att
det bör vara så även i framtiden. Men när vi nu bygger ut stödet till
småbarnsfamiljerna är frågan vilken sida vi skall bygga ut. Skall vi utöka
stödet enligt inkomstbort­fallsprincipen , som socialdemkraterria vill, eller
skall vi öka den del av stödet som utgår lika för alla, alltså den del av
stödet som är mera jämlik och som vi på den borgerliga sidan vill utöka?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller Bengt Lindqvist kunde ge ett svar på frågan
när föräldraförsäk­ringen kommer att förlängas och hur detta skall betalas. Det
är den fråga som liksom har svävat över hela den här debatten och som gång på
gång har ställts till de socialdemokratiska debattörerna. I slutskedet av
debatten kan vi alltså konstatera att vi inte får något besked på den punkten,
att vi inte har två jämbördiga alternativ. I stället har vi ett klart utmejslat
förslag från de borgerliga partierna och konturerna till ett förslag från
socialdemokraterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När vi går
ut i vaidebatten och diskuterar finansieringen och dess effekter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95      kan vi inte föra någon diskussion om socialdemokraternas
förslag, eftersom&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vi inte vet ett dyft om hur det
förslaget skall finansieras. Det borgerliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd tid barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslaget
tillför småbarnsföräldrarna 4 miljarder kronor och ökar därigenom
förutsättningarna för en utbyggnad av barnomsorgen och för valfrihet och
flexibilitet. Det ger också föräldrarna större möjligheter att själva välja hur
mycket de skall arbeta, vilken form av barnomsorg de önskar och hur de i övrigt
vill planera sina liv. Det är den stora poängen rned det borgerliga förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bengt Lindqvist erinrade om 1985 års beslut, där det slogs
fast att alla barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar får rätt
till plats i daghem eller familjedaghem under den tid som behov av omsorg
föreligger. Nyligen gladde sig Bengt Lindqvist åt kammarrättens beslut att
underkänna den s. k. Linköpingsmodellen - dvs. att dagbarnvårdare inte skall ha
rätt att skriva in sina barn i den kommunala barnomsorgen. Men riksdagen har ju
uttalat att alla barn vars föräldrar förvärvsarbetar skall ha den rätten. Jag
ställer följande fråga till Bengt Lindqvist: Anser Bengt Lindqvist att
kommunala dagmammor inte förvärvsarbetar - varför vill statsrådet annars
förmena just de föräldrarna rätten att få sina barn inskrivna i den kommunala
barnom­sorgen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,  Anf. 44 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall försöka pressa fram ett svar på den
fråga som mest intresserar mig, och förmodligen också många barnfamiljer: Hur
skall löftet om en plats inom barnomsorgen 1991 till alla som så önskar kunna
infrias? Bengt Lindqvist medgav nyss att kön är besvärande. Att 90 000 förskole­barn,
enligt LO:s beräkningar, kommer att sakna en plats 1991 - det gäller alltså
inte både förskolebarn och fritidshemsbarn, som Anita Persson sade. utan bara
förskolebarn - måste vara ett besvärande faktum. Samtidigt säger Bengt
Lindqvist: Vi skall inte svika dem som står i kö. Men då yill jag veta hur
detta skall gå till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varken öppen förskola i form av parklek, visserligen
inomhus och med någon personal - det är dock inte alls säkert att det finns
utbildad personal -eller deltidsförskolan täcker behovet,när det gäller en heltäckande
barnom­sorg. Vad föräldrar efterfrågar, och det sade Bengt Lindqvist också, är
daghem och fritidshem. Hur skall man täcka behovet av 90 000.platser fram till
1991'.' Och varför bygger man inte ut i snabbare takt under alla de här åren?
Utredning efter utredning visar ju att barnomsorgen är lönsam; Alla vinner på
att denna byggs ut. Det finns inga ekonomiska hinder när det gäller att bygga
ut förskolor och fritidshem. Varje förskollärare medverkar.i stället till
dubbel lön i produktionsvärde. Varje förskollärare spm en kommun anställer
medverkar ju till att två andra kvinnor kan börja förvärvsarbeta. Det här är
visserligen inga nyheter, men det framgår ay en ny utredning som SFL har
presenterat. Alla tjänar således på en utbyggnad. Kornmuner, landsting, kvinnor
och barn får en bra barnomsorg, pm man ordnar det hela på ett bra sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är: När utredning efter utredning visar att kvinnor
vill ha en bra&lt;br&gt;
utbyggd barnomsorg, att den är lönsam, att den behövs för jämställdheten&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;osv., vad är det då som gör att
1988 fortfarande bara 30 % av barnen har plats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i daghem
och 13 % i fritidshem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 45
GÖTE JONSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot! 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonorniskt
  stöd till barnfamiljer, m. m.'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag konstaterar att statsrådet gav ännu
mindre besked än     7 april 1988 utskottets socialdemokratiske talesman om de
frågor som vi tidigare ställde. Skall jag ta det till intäkt för att
tveksariiheten när det gäller framtida familjepolitik är ännu större i
departementet än i den socialdemokratiska gruppen i riksdagen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag blev skrämd av ett uttalande som statsrådet gjorde i
fråga öm familjer som har en annan uppfattning om hur deras barn skall
omhändertas än vad den socialdemokratiska regeringen har. Han sade ungefär så
här; Den som frivilligt avstår från de tjänster samhället erbjuder har vi ingen
skyldighet att premiera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var ett klart besked, och jag är tacksam för det. I
dag passar det mycket bra för de 250 dagmammorna i Linköping. Där är
situationen följande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss säga att det finns två familjer som heter Nilsson
och Pettersson som bor på Östgötagatan. Familjen Nilsson bor på Östgötagatan 1
och familjen Pettersson på Östgötagatan 2. Båda familjerna är dagbarnvårdare,
och båda har två barn. Förutsättningen för att de enligt socialdernokratisk
modell skall få stöd för sin barnomsorg är att Nilssons barn på Östgötagatan 1
går över till Petterssons familj på Östgötagatan 2 och vice versa. Om de inte
gör det får de inget statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är det inte, herr statsråd, politisk galenskap att
behandla familjer på detta sätt? Det kommer faktiskt att bli så att den stora
barnbytardagen bryter ut i Linköping när den socialdemokratiska regeringens
direktiv vinner laga kraft också i högre instans. Är inte statsrådet beredd att
ändra på sådana här tokigheter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det samlade bidraget till barnomsorgen ökar med flera
miljarder med det borgerliga förslaget om vårdnadsersättning. Hur kan man då,
Bengt Lindqvist, med bevarad intellektuell hederlighet stå i kammarens
talarstol och säga att statsbidraget till barnomsorgen minskar? Det är tvärtom
så att det ökar med flera miljarder. Men pengarria går i större utsträckning
till föräldrarna än till kommunalpolitikerna, och det är detta som är stötande
för den socialdemokratiska regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag konstaterar än en gång ätt det inte är hänsyn till
barnen som styr socialdemokratisk politik i första hand utan hänsyn till den
socialistiska ideologin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bengt Lindqvist beklagade att
vårdnadsbidraget präglar debatten. Men det är inte så konstigt när det inte
finns något regeringsförslag på familjepolitikens område att diskutera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bengt Lindqvist sade att ingen har tagit upp barnens rätt.
Mendet är ju det som debatten hela tiden handlar om. Vårdnadsbidraget ger
utrymme för mer tid för barn och föräldrar, och det under barnets hela
förskoletid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller också förskolans utbyggnad, och den underlättas
av ett vårdnadsbidrag som ger föräldrar möjlighet att satsa på alternativ i
barnom­sorgen, på föräldrakooperativ, föreningsdriven barnomsorg eller andra
privata alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bengt
Lindqvist sade vidare att den orättvisa fördelningen mellan kommu-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nerna beror på att kommunernas utbyggnad av barnomsorgen
varierar. Skillnaden mellan det socialdemokratiska förslaget och de borgerliga
partiernas gemensamma förslag är att det i vårt förslag inte bara är den
barnomsorg som bedrivs i kommunal regi som räknas utan också den barnomsorg som
bedrivs i alternativ eller i hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan sade Bengt Lindqvist att vårt förslag om
vårdnadsbidrag missgynnar kvinnor. Men vad vi kräver är den plats i samhällets
och människolivets mitt som föräldraskapet innebär. Det är ett radikalt krav
som gynnar både kvinnor och män men framför allt barnen, och därmed gynnar det
också samhället som helhet. Det är ett i hög grad demokratiskt krav, därför att
i rollen som förälder avancerar man aldrig till något mer än just förälder- men
det är stort nog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är just bristen på föräldrakontakt som har förorsakat
att många ungdomar vållar problem i skolan och i andra sociala sammanhang eller
att de känner ensamhet och rotlöshet. Förslaget om ett vårdnadsbidrag är en
konkretisering av detta ovedersägliga faktum att man som förälder är
oersättlig. Att den rollen får spelas väl och får sin tid är viktigt för alla
parters välbefinnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har då ni socialdemokrater och regeringen att erbjuda?
Den frågan har ställts många gånger i dag. Jo, ni står tomhänta. Ni har inte
lagt fram något förslag, och vi vet inte heller om det blir något. Den
barnomsorg som nu finns består av så dyra system att det är ekonomiskt svårt
att bygga ut dem, och därtill är de mycket ojämlika. Föräldraskapet är något
som man får utöva på sin fritid och på den snålt utmätta tid som återstår efter
heltidsarbete och långa restider. Vi vill med vårt förslag bota den skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 47 ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Statsrådet sade att endast 3 % efterfrågar
alternativen. Men det beror på hur frågorna ställs och hur alternativen
beskrivs. Det beror också på om det finns alternativ att välja mellan. Under
socialdemokratisk tid har inte alternativen uppmuntrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet visade också hur dyrt det blir att uppfylla
riksdagsbeslutet om förskola för alla barn. Jag frågar då hur ni skall klara av
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill återigen peka på det som har skett i Malmö under
den borgerliga tiden, där man genom stimulans av alternativ, som enskilda
dagis, har skapat inte mindre än 700 nya platser och snart ytterligare 500. Det
är kommunala platser men i stor utsträckning också enskilda platser. Det hade
varit ännu fler om inte regeringen med sina regler och bestämmelser hade
stoppat dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga hur statsrådet ser
på alternativa daghem och alternativ verksamhet. Personaldrivna daghem torde,
om de får komma till stånd, vara den typ av verksamhet som har en stor förmåga
att bli ett verkligt bra alternativ i framtiden, och den skulle inte minst ge
möjlighet för alla de kvinnor som arbetar i barnomsorgen att driva verksamhet
efter sitt kunnan­de, sina erfarenheter och idéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48
Statsrådet BENGT LINDQVIST;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De borgerliga debattörerna begär besked från
oss socialde­mokrater. Ett besked är nej till det borgerliga vårdnadsbidraget,
därför att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det riktar
ett hårt slag mot barnomsorgen. Jag har just gett det beskedet att vi
socialdemokrater vill stå fast vid en utbyggnad av barnomsorgen i enlighet med
det beslut som riksdagen fattade hösten 1985. Det innebär en rullande
reformering, som ställer krav på mellan 1 och 1,5 miljarder kronor varje år som
delas lika mellan stat och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var det ena beskedet. Det andra gäller den fortsatta
utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Ett sådant besked kommer i juni från oss
socialde­mokrater, och det skall bli ett konkret besked. Ni kan också räkna med
att vi skall kunna använda oss av det som en tillgång i valdebatten - så var
inte orolig för det, Daniel Tarschys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller uppläggningen av kommunernas planering för att
tillgodose de behov av barnomsorg som föräldrarna ger uttryck för har vi
uppdragit till statistiska centralbyrån att årligen göra en mycket omfattande
efterfrägeun­dersökning. Den är ungefär hundra gånger större än de
undersökningar som görs av IMU och SIFU i olika frågor. Man frågar 100 000
barns föräldrar om vilket vård- och omsorgsbehov de har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundtanken är att kommun och stat skall planera efter det
omsorgsbehov som föräldrarna ger uttryck för. Kan man komma så mycket längre i
valfrihet? Det är föräldrarnas efterfrågan som styr kommunernas planering på
grundval av en rullande efterfrägeundersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De siffror som Inga Lantz åberopar och som LO har nämnt i
sin undersökning kommer ursprungligen från socialstyrelsen. Det finns natur­ligtvis
olika sätt att mäta behovet av barnomsorg. SCB:s undersökning, som jag nyss
beskrev, är en direkt efterfrägeundersökning avseende det omedel­bara behovet av
barnomsorgsplats, medan LO och socialstyrelsen bygger sina analyser på
förvärvsfrekvens. De försöker från sådana allmänna utgångspunkter komma fram
till behovet av platser. Det är en mera teoretisk behovsanalys än en
efterfrägeundersökning, och då hamnar man på litet olika siffror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efterfrågan har minskat i takt med kommunernas utbyggnad.
Kommuner­na bygger för närvarande ut mellan 15 000 och 20 000 platser om året.
Vi räknar med att man klarar uppgiften fram till 1991, om de håller den takten.
Detta bygger vi på de prognoser för födelsetal, förvärvsfrekvens, tillgång till
arbete och balans mellan arbete och arbetskraft som går att göra i dag. Inom
parentes sagt blir det mycket intressant att få 1988 års resultat. Det har ju
hänt en del både när det gäller födelsetalen och förvärvsfrekvensen bland
kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är grunden för vår planering. Vi utgår från att alla
föräldrar som efterfrågar service i enlighet med det beslut som riksdagen
fattat också skall ha möjlighet att få det. Det var det jag menade, Göte
Jonsson, när jag åberopade de hemarbetande föräldrarna. Också de har rätt till
och skall kunna erbjudas barnomsorg. De drabbas alltså inte av någon orättvisa.
Jag vill påminna om att de i motsats till de förvärvsarbetande inte betalar
några avgifter för den barnomsorg som är öppen för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de orättvisor i övrigt i statsbidraget som
Ulla Tilländer åberopar upprepar jag att den främsta orsaken till de mycket
stora skillnader som förekommer i statsbidragen till kommunerna är dels den
totala volymen av, dels sammansättningen av den utbyggnad som har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd Ull barnfamiljer, m. tn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tUl barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ann-Cathrine Haglund! Vad gäller deltidsgrupper var det
först i och med att förskola för alla barn infördes som det blev aktuellt med
statsbidrag. Propositionen härom gick ni moderater emot. Någon diskussion har
vi egentligen aldrig haft mellan oss riär det gäller alternativa deltidsgrupper
och deras eventuella samhällsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag håller med Anita Persson om att en betydande svårighet
i det sammanhanget är avgränsningsproblemet. Det innebär att det är svårt att
fastställa kostnadskonsekvenserna av att gå in på detta nya område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill beträffande svenska kyrkan säga att det finns en
grundläggande skillnad i svenska kyrkans ställning i förhållande till
frikyrkornas, och det är den som gör att svenska kyrkan med den utformning som
statsbidragsbe­stämmelserna nu har inte kan få bidrag direkt; Däremot kan
svenska kyrkans medlemmar få bidrag genom att utnyttja de möjligheter till
alternativ barnomsorg som finns, framför allt i form av föräldrakooperativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om att öppna dessa möjligheter också för svenska
kyrkan har en mycket stor räckvidd, och det är därför som den hamnar i
diskussionen om förhållandet stat —kyrka och om kyrkans beskattningsrätt. Den
har princi­piell betydelse för mycket mer än enbart barnomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera talare har varit inne på frågan om dagbarnvårdares
barn. Det är inte enbart jag som är negativt inställd i den frågan. Riksdagen
och även dess konstitutionsutskott har flera gånger behandlat denna fråga, och
man har gång på gång konstaterat att det finns stöd i tre lagar för att uttrycka
stor tveksamhet mot den diskuterade lösningen. Det gäller kommunallagens
bestämmelser om kommunernas kompetens, föräldrabalkens föreskrifter om
föräldrarnas ansvar för barnens försörjning och utformningen av
socialtjänstlagen på denna punkt. Kammarrätten har för sin del givit uttryck
för att en sådan lösning inte ligger inom kommunens kompetens. Därtill kommer
sakfrågan som sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är det så orimligt att fråga sig: Varför skulle just dessa
familjer få ersättning för att de vårdar sina egna barn? Om vi skall vara
riktigt ärliga måste vi beskriva det som sker i Linköping på följande sätt.
Först har mamman barnet hemma. Sedan sätter man upp barnet i barnomsorgskön.
När barnet har stått i kön en tid tar man bildligt talat hem barnet igen, och
då får mamman ersättning för den tillsyn som hon ger sitt eget barn. Det får
just den mamman, men inte andra mammor eller föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att frågan varför just dagbarnvårdarna skulle
få ersättning för sina barn är den mest väsentliga, frånsett alla formaliteter.
Jag har svårt att förstå varför ni pläderar för den lösning som det här talas
om. Det vore snarare mera rakryggat att införa en vårdnadsersättning av det
slag som ni talar för. När det gäller de 490 barnen i Linköping borde både kommunens
representanter och dagbarnvårdarna själva ha förstått att de rättsutslag som
redan fanns när man införde det aktuella systemet medförde en betydande risk
för att man skulle få avslag när det gäller formen för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 49
DANIEL TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har här i riksdagen beslutat att alla barn
vars vårdnadsha­vare förvärvsarbetar eller studerar skall ha rätt till plats i
kommunal barnomsorg. Det var mot den bakgrunden jag ställde frågan varför just
dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föräldrar
inte skulle ha rätt till plats i kommunal barnomsorg. Jag måste säga     Prot.
1987/88:95 att jag fortfarande inte förstår svaret på den frågan. Antingen
måste Bengt     7 april 1988 Lindqvist anse att dagbarnvårdarna inte
förvärvsarbetar eller måste han av andra obegripliga skäl anse att rnan skall
diskriminera just denna grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är visserligen så att man kan komma förbi detta
problem, om man inför det vårdnadsbidrag som de borgerliga partierna föreslår.
Då kommer vi så småningom in i ett annat system, och jag håller med om att det
kanske är på sikt den bättre lösningen. Men i det system som vi nu har byggt
upp och där enligt riksdagens beslut alla barn till föräldrar som
förvärvsarbetar skall ha rätt till barnomsorgsplats är det oerhört konstigt att
regeringen slår vakt om diskriminering av vissa barn vars föräldrar
förvärvsarbetar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bengt
Lindqvist sade att man varje år gör en efterfrägeundersökning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom SCB.
Man skickar ut mängder av enkäter till ett stort antal föräldrar. Sedan ger man
kommunerna vägledning för utbyggnaden av barnomsorgen på grundval av de
resultat som rnan får fram. Bengt Lindqvist ställde frågan: Kan man komma så
mycket längre i valfrihet? Mitt svar på den frågan är: Ja, det är just vad man
kan. Man kan komma längre i valfrihet om man ger föräldrarna själva rätten alt
vara med om att bestämma, en rätt att påverka sin barnomsorg, en rätt att välja
i ett stort utbud av många olika former av barnomsorg, att bestämma vilken
avvägning man vill göra mellan arbetstid och barnpassning i olika former. Detär
just där skiljelinjen går mellan socialdemokratin och de borgeriiga partierna.
Socialdemokratin tror att valfrihet uppstår genom statistik och kommunal
planering. Vi menar att valfriheten uppstår genom ätt föräldrarna själva får
mera resurser och större möjligheter att bestämma över sin tid, sitt liv, siria
barns framtid, att träffa viktiga val för sina egna familjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att vi från den här debatten kan bära med oss i
bagaget att detta är den stora skiljelinjen. Vågar vi ge familjerna mer
inflytande? Vi svarar obetvingat ja på den frågan. Vi vill ge föräldrarna mer
att säga till om, ni vill det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också fått ett annat besked i dag. Vi har ett klart
utformat förslag till reform - om införande av vårdnadsbidrag. Mot det står
konturerna av ett förslag, om vilket vi inte vet när det skall genomföras och
hur det skall betalas. Nu har vi fått veta att i juni kommer täckelset att
falla, då kommer vi att få veta alla detaljerna. Då kan det finnas skäl att
jämföra finansieringsef­fekter. Men hittills har den här debatten förts helt
ensidigt. Socialdemokra­terna har granskat vår finansiering utan att ett
ögonblick röja sin egen. Men all right - i juni är tydligen dagen inne för att
jämföra de båda alternativen i svensk barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 50 GÖTE JONSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Statsrådet säger att det inte bara är han som
tycker att det är fel att dagbarnvårdare får ersättning för egna barn, och han
hänvisar till att han t. o. m. har stöd i tre lagar. Men det intressanta är ju:
Är principen riktig i de här lagarna? Om inte, kan ju statsrådet förelägga
riksdagen en proposition som innebär att man upphäver felaktigheten i dessa
lagar, så att man får valfrihet för de föräldrar som berörs i det här fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varför
skulle det vara fel att få ersättning för det egna barnet när man är&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95       dagbarnvårdare? Om jag arbetar på en förskola, då får jag ju
ha mina egna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april
1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barn på den skolan. Bengt Lindqvist
har aldrig, såvitt jag förstår, ifrågasatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;~,     .. . .„&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detta. Det är snarare så att det på
socialdemokratiskt håll finns någon form av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
stod nll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;°&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,     
r    .,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rädsla för kopplingen till vård i
det egna hemmet - pa något mysfiskt sätt-&lt;br&gt;
barnfamiljer, m.m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rr    t,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r       o       j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Och det är
detta som ger utslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bengt Lindqvist säger att han kan lämna bestämt besked om
att det inte blir något vårdnadsbidrag, därför att det skulle vara ett hårt
slag mot barnomsorgen. Då måste jag fråga: Hur kan det vara ett hårt slag mot
barnomsorgen om man stärker familjernas ekonomiska ställning? Det är nämligen
vad förslaget om vårdnadsbidrag handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan säger Bengt Lindqvist - vilket Daniel Tarschys redan
har pekat på:&lt;br&gt;
I&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi har ju frågat via
opinionsundersökningar. Vad mer kan vi göra?&amp;quot; Man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;får svar
med hänsyn till den tillgång som finns. Om det bara finns kommunal barnomsorg,
om det inte finns förutsättningar för annat därför att lagstift­ningen hindrar,
då är det ganska självklart att föräldrarna svarar utifrån de förutsättningar
som finns. Därför gäller det att ändra lagstiftningen så att den blir riktig -
att ändra statsbidragsregler och införa vårdnadsbidraget, som skapar valfrihet
och stärker föräldrarnas ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju inte så att föräldrarnas ställning gentemot
kommunen försvagas därför att föräldrarnas ekonomiska ställning stärks -jag kan
inte förstå hur man kan resonera på det sättet. Med vårdnadsbidraget finns
precis samma möjligheter att få kommunal barnomsorg som i dag. Men det
intressanta är att om man inte vill ha kommunal barnomsorg, om man vill ta hand
om sina barn själv eller ordna barnomsorgen på annat sätt, då får man absolut
en starkare ställning än man har i dag. Det är den totala - eller rättare sagt
stärkta - valfriheten som är det väsentliga i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bengt Lindqvist sade att han vill att
föräldrarna skall ha mer tid för barnen, och det är ju riktigt. Frågan är hur
man då går till väga. Här har tidigare nämnts kravet på sex timmars arbetsdag.
Men vi vet att det bara är vpk som driver kravet på sex timmars arbetsdag, som
röstar för det här i kammaren. Alla andra har det bara spm en läpparnas
bekännelse - trots att alla vet att en viktig hörnsten i barnomsorgen är sex
timmars arbetsdag, så att föräldrarna får mer tid för barnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan behövs det bra allmänna kommunikationer, närbutiker
och service för att tiden skall räcka till, för att barnfamiljerna inte skall
behöva kämpa så mycket för sin tid med barnen som man får göra nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60 000 eller 90 000 i kö 1991 - det kan vara hugget som
stucket även om det skiljer på 30 000 platser, men det är olika
beräkningsgrunder, säger Bengt Lindqvist. Han säger också att &amp;quot;vi räknar
med att klara den här utbyggna­den&amp;quot;. Jag finner det osäkert om detta går.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har ju sedan många år föreslagit en lagstiftning för
att garantera alla&lt;br&gt;
barns rätt, och vi har också föreslagit ett statsbidrag som skulle både tvinga&lt;br&gt;
och stimulera kommunerna att satsa på utbyggnad och på kvalitet. Nu har&lt;br&gt;
inte detta vunnit gehör, varken i dag-förmodligen-eller tidigare år. Men vi&lt;br&gt;
håller fast vid att vi tror att detta skulle kunna stimulera utbyggnad och&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att man gör en efterfrägeundersökning är väl bra - att man
får se att vad föräldrar efterfrågar är en kommunal barnomsorg. Men jag tycker
att det borde räcka med att man bygger med hänsyn till att 85-90 % av alla
kvinnor med barn i de här aktuella åldrarna förvärvsarbetar. Det borde ju våra
det rätta riktmärket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att familjepolitiken måste stå för mycket mer
än olika bidrag. Som vpk ser det skall en bra familjepolitik värna om både mäns
och kvinnors rätt att förvärvsarbeta och ändå få tid för familjen - och bryta
traditionella könsroller. Det måste också handla om en rättvis fördelning av välfärden,
om utformningen av våra bostadsområden, våra kommunikationer, och om barns
villkor i samhället, i skolan och på fritiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Apropå detta med vårdnadsbidrag vill jag säga att det
behövs en helhetssyn på familjepolitiken. Utan en sådan helhetssyn är risken
stor att många tror att lösningen för familjerna är dessa 250 kr. i månaden. Så
är det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd Ull barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 52
ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bengt Lindqvist gav ett besked, och det var
att han säger nej till vårdnadsbidraget. Motiveringen är enligt Bengt Lindqvist
att vårdnads­bidraget skulle vara ett hot mot barnomsorgen. Men i likhet med
Göte Jonsson tycker jag att det är märkligt att ett förslag som ger ökad
valfrihet och som ger möjlighet till mer tid för barn och föräldrar skulle
innebära ett hot gentemot kommunerna. Naturligtvis är det tvärtom. Det kommer
att betyda en ny ansats för familjepolitiken i dess helhet och för barnomsorgen
utanför hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller det orättvisa i det nuvarande
statsbidragssystemet - att en del kornmuner får 27 000 kr. per barn och andra
får ned till 4 000 kr. per barn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  så vill
jag framhålla att vi önskar rätta till orättvisorna genom att helt enkelt&lt;br&gt;
vidga barnomsorgsbegreppet. Barnomsorg skall ersättas, vare sig barnom­&lt;br&gt;
sorgen bedrivs i eller utanför hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man upphör inte att förvånas över att ett förslag som ökar
valfriheten, såsom vårt gör, vållar så mycket oro som olika företrädare för socialdemo­kraterna
här har gett uttryck för. Förslaget ställer krav på ett arbetsliv som har varit
mansdominerat, och det är klart att det rubbar cirklarna - och det kanske
egentligen är där som skon klämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik: Herr talman! Vad
beträffar efterfrågeundersökningarna och svaret på frågorna i dem vill jag säga
att föräldrarna ju inte har haft något att välja med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  det får
de med borgerlig familjepolitik och vårdnadsbidrag. De har inte&lt;br&gt;
heller haft något att välja mellan. Exemplen från Malmö visar att med&lt;br&gt;
borgerlig politik och stimulans av alternativen får de det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar deltidsgrupperna vet statsrådet mycket väl
att vi anser att statsbidragssystemet skall vara neutralt till huvudman och att
alternativen skall in i barnomsorgsplanen och behandlas likvärdigt. Vi har
visst haft debatt om detta flera gånger, bl. a. efter moderata motionskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi blev glada när socialdemokraterna till viss del gav med
sig, nämligen när det gällde vissa alternativ, men många av alternativen återstår,
bl. a. när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95       gäller deltidsgrupper, öppna förskolor och'trefamiljssysterri
som drivs av&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annan huvudman än kommunen och när
det gäller daghem som startas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt
  stöd tid barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;persona! och drivs av den i egen regi. Jag har ännu inte.
trots att jag har frågat flera gånger, fått någon förklaring till att de inte
skulle accepteras som likvärdiga alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 54
Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall erkänna att jag faktiskt har
funderat gariska mycket över syftena med det borgerliga förslaget till
vårdnadsbidrag. Det är ett gammalt känt önskemål,från i varje fall några av de
borgerliga partierna att införa en vårdnadsersättning för vård av barn hemma.
Men i det här förslaget finns också någonting annat - jag tänker då på
finansieringen. Jag riktigt studsade till när jag vid årsskiftet läste en
artikelserie i Svenska Dagbladet om en strategi för privatisering, hämtad från
Thatchers England - bokstavligen; det var de metoder och tekniker som numera
med stor framgång tillämpas, sade man, för att demontera den samhälleliga
välfärden och överföra den i privat eller kommersiell regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gick då denna strategi ut på? För det första att
identifiera de särintressen som finns och att i ett första skede se till att de
inte förlorar på förändringarna. För det andra att fördyra den verksamhet som
samhället svarar för, och för det tredje att försvaga dess ekonomiska bas.
Ungefär så såg strategin ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Just de tre komponenterna - försvaga den ekonomiska basen,
fördyra verksamheten och ge pengar i händerna på dem som närmast berörs - är
tre steg som återfinns i förslaget om vårdnadsbidrag. Är det detta som framför
allt Bengt Westerberg och Carl Bildt menar när de säger att vårdnadsbidraget
och tekniken runt det kan få bli ledande också för andra förändringar inom det
socialpolitiska området? I så fall står vi inför ett stort och mycket viktigt
systemskifte, där vårt gemensamma ansvar för varandra och för insatser som
behövs i olika situationer i samhället skall minskas. Det är en avkommunali­sering
och en övergång från skattefinansiering till rnarknadsfinansiering som är det
slutliga målet. Förslaget om vårdnadsbidrag har dessa ingredienser, och jag kan
inte underlåta att nämna det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- En
allvarlig invändning mot hela den här uppläggningen - det gäller då framför
allt finansieringen - gäller det faktum att beslutet från 1985 innebar en
direkt order till kommunerna att nu ta ansvaret för att skapa platser i .
barnomsorg i den omfattning och med den utformning som föräldrarna vill ha. Det
medför att kommunerna måste planera, och planera långsiktigt, om de skall klara
det. De måste skaffa mark, de måste planera lokaler, och de måste se till att
de får tag i personal. Detta har nu. i och med det borgerliga förslaget, blivit
mycket diffust. En stor summa pengar dras in. Vad innebär detta - vad kommer
föräldrarna att viljaha, vad kommer de att efterfråga? Hur skall kommunen kunna
göra upp en långsiktig plån för sitt ansvar i ett biandsystem där kommunen har
en del av ansvaret men inte hela?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det alternativ vi förespråkar har kommunen, i kraft av
socialtjänstlagen, ansvaret för barnomsorgen. Inom ramen för kommunens ansvar
kan det också finnas alternativ, och dem har vi beskrivit; det är de spm är
ideellt grundade och de som bygger på föräldrasarnverkan.  Däremot säger vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämt
nej till kommersiella alternativ i barnomsorgen. Vi vill inte att barnomsorgen
skall bli en handelsvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag erkänner gärna att det i det systemet naturligtvis
finns en gråzon - det gör det nästan alltid när man skall göra sådana
avvägningar - och den kan vi fortsätta att diskutera. Men principerna är för
mig väldigt viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någonting sorn vi också vill slå vakt om, herr talman, är
att inte få den segregation i barnomsorgen mellan rika och fattiga, mellan barn
som har mycket god bakgrund och barn till föräldrar som har det betydligt
torftigare ställt, som finns i USA, i England och i Norge. I exempelvis Oslo är
ungefär hälften av barnomsorgen privat. Där finns en mycket markant sådan
social segregation. Jag menar att integreringen hos oss är en verklig tillgång
för våra barn och deras framtid, för det sociala klimatet i morgondagens
samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! På min fråga om föräldraavgiften fick jag
inget svar. Jag fick inget besked om huruvida det är 12 000 kr. per heltidsbarn
som avses och hur man ser på mina påståenden om att de 12 000 kronorna, inte
ens om man multiplicerar dem med det totala antalet barn och räknar upp
siffrorna för 1989, räcker till för att ge tillbaka de 4,3 miljarder som man
tar bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har nu vissa svårigheter att tolka tystnaden på den
punkten. Detta är naturligtvis en viktig fråga, eftersom den kommer in i den
här diskussionen, som ni själva så gärna för, och med tanke på era påståenden
om att ingen förlorar på vårdnadsbidraget. Jag hävdar att det kommer att finnas
förlorare med vårdnadsbidraget - vilka det blir beror på hur man utformar
systemet. Det beror också på i vilken utsträckning man tänker finansiera det
bortfall som uppstår med höjda föräldraavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan också säga ett par ord om Malmö. Jag vill
beteckna de siffror som Ann-Cathrine Haglund nämnde som föga
verklighetsförankrade. Jag vet att de har förekommit i en tidningsartikel i
Svenska Dagbladet, men jag vet också att de reella siffrorna för både
utbyggnadsresultat och köer i Malmö ser helt annorlunda ut - helt annorlunda! -
än de siffror som här nämndes. Jag beklagar att det kommer fram sådana
uppgifter - de har inte mycket med verkligheten att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I själva verket skedde det under 1984-1985 en ökning med
ungefär 850 platser i barnomsorgen. Det var alltså före den borgeriiga tiden.
1986-1987 har det skett en minskning av antalet platser totalt sett. Detta är
enligt uppgift officiell statistik från Malmö. Kön har som följd av det ökat
från 400-500 år 1984-1985 till nära 2 000 i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också det som är skälet till den mycket kritiska
artikelserie kring barnomsorgspolitiken i Malmö som publicerades i Kvällsposten
för någon tid sedan. Där hade det också gjorts en undersökning av dem som står
i kön. Det visade sig då att det finns ett mycket starkt stöd för vad
SCB-undersökningen indikerar, nämligen att en övervägande del av föräldrarna
efterfrågar kommunal barnomsorg. Vad föräldrar vill ha-apropå valfrihet-är en
trygg, fungerande barnomsorgsplats med en stimulerande miljö för sina barn. och
inte valfrihet mellan daghem drivna av olika huvudmän. Det finns en garant för
att en sådan barnomsorgsutbyggnad sker, och det är samhället. Det är viktigt
att vi håller fast vid det beslut som riksdagen tog 1985, fullföljer
utbyggnaden i enlighet med det beslutet och inte springer ifrån det, vilket jag
menar att folkpartiet gör nu genom att omtolka innebörden av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tiU barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd Ull barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Daniel Tarschys, Göte Jonsson, Ulla
Tilländer och Ann-Cathrine Haglund anhållit att till protokollet få antecknat
att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 55 ALF SVENSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den familjepolitiska debatten häridaghar ju
varit lång. Men i själva verket har debatten i denna fråga pågått sedan ett
decennium tillbaka. Jag tycker att den här debatten bevisar att politiker
älskar att göra sig till folkets förmyndare - ja, jag kan gott säga vi
politiker. Den familjepolitiska debatten, som den böljat av och an under alla
år, visar så entydigt någon kan önska att politiker anser att man vet bäst, och
att man t. o. m. bör ta på sig uppgiften att tala om för föräldrar var och hur
deras barn skall ges omsorg, vårdas, fostras och lära sig normer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nog vill man väl tro att ett demokratiskt samhälle, där
valfrihet bör vara en självklarhet, skulle betro föräldrar med att välja den
omsorgsform som just deras barn får störst trygghet av - men icke! Jag påstår,
herr talman, att det härvidlag kan variera t. o. m. inom en och samma familj.
Där kan finnas en Kalle som mår bäst av att vara på daghem och en Stina som
behöver ha någon förälder hemma längre än vad ekonomin kanske för närvarande
ger möjlighet till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfondsdebatten har varit den sentida stora svenska
ideologiska skärrriytslingen. Men det är inte på ägarstrukturens område som
socialismen, förstatligandet, vunnit de stora segrarna. Det har skett på
familjepolitikens område. Med en frenetisk propaganda har regeringsmaskineriet
så till den grad malt sönder och samman all opposition för föräldrars rätt att
själva välja omsorgsform att civilkuraget hos oppositionen förtrampats under
långa perioder - och till oppositionen räknar jag också åtskilliga
socialdemokratis­ka grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som opponerade skulle helst känna sig fångna i något
slags jämställdhe­tens förnekelse och ha en komplett oförmåga att se sitt eget
bästa. När någon hävdat att det är föräldrarna som skall äga rätten att välja
har körer av förståsigpåare från socialistiskt håll, inte sällan sekonderade av
en hurtig doa-doagrupp från en del borgerliga kretsar, som ängslats för att
inte bli betraktade såsom tillräckligt jämställdhetsradikala, överröstats med påstå­enden
om att man vill fjättra kvinnan vid spisen, att man vill omyndigförklara
kvinnan etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I själva verket är det ju dessa grupper, som ansett att de
vetat bäst och som velat dirigera och bestämma över alla, som omyndigförklarat
kvinnan. Man har inte betrott den moderna kvinnan med förmågan att hävda sig,
när det blir dags att bestämma karriärform. Man har ju faktiskt resonerat som
om kvinnor låter sig fösas och fjättras och dirigeras. Vilket nedvärderande av
den svenska kvinnan av i dag!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borde vara en av de mest självklara saker i världen,
tycker jag, inom varje demokrati att politikerna skall tillse att alla som
önskar daghemsplats för sina barn skall få det, att alla som vill ha
familjedaghemsplats skall erhålla tillgång till en sådan och att alla som vill
vårda och fostra sina barn själva skäll erhålla den faktiska möjligheten att
göra detta. Det är inte bara 100 000 personer i en SCB-undersökning som skall
tillfrågas, utan varenda kommuns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialförvaltning
borde ha som en självklar uppgift att vända sig till alla förskolebarnföräldrar
inom sin kommun och be att få besked om hur man vill ha barnomsorgen ordnad,
och så till 100 % respektera föräldrarnas val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla barn behöver omsorg och tillsyn. Vi har i vårt
samhälle via skatte- och bidragssystem ordnat det så att det ekonomiskt mest
okloka och för massor av familjer helt omöjliga är att få bestå egna barn med
vård och omsorg. Man måste om man vill ägna sig åt barnomsorg, och få denna sin
insats värderad, se till att det är andras barn man ger vård och omsorg.
Anderssons kan byta barn med Svenssons, då har man förstått hur samhället ser
på barnomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Efter mer än tio år har nu de borgerliga
partierna enats om ett familjepolitiskt förslag. Hade man inte så till den grad
ängsligt sneglat åt hur SAP skulle reagera under åren 1976-1982 skulle givetvis
detta förslag ha varit realiserat under regeringsåren då. Jag är för min del
övertygad om att SAP, om man över huvud kunnat återta regeringsmakten 1982,
inte hade vågat slopa vårdlönereformen. Men bättre sent än aldrig! Jag tycker
det är tilltalande att det borgerliga förslaget nu finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hade förstås varit avsevärt bättre om det borgerliga
förslaget, mer än vad som nu är fallet, faktiskt främjat valfrihet. Det är när
det första barnet är fött och när föräldraförsäkringen upphört att gälla som
den egentliga valsituationen infinner sig. Därför är 15 000 kr. som
vårdnadsbidrag ett för litet belopp. Vår konstruktion är mer valfrihetsskapande.
Kds föreslår för det första barnet 10 % av basbeloppet per månad. Det blir
drygt 30 000 kr. per år. För därefter följande barn skall vårdlönen utgå med
halva detta belopp per barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att skattesystemet skall vara så konstruerat att det tar
hänsyn till vårdansvar och försörjningsansvar borde vara en självklarhet. Vi
förordar därför ett tudelningssystem som innebär att makar vid
beskattningstillfället skall få dela familjens totala inkomst mitt itu och
deklarera för halva totalsumman var. Detta skulle innebära en rejäl
marginalskatteform riktad till barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, herr talman, familjepolitik är i grunden något vida
mer än bara ekonomi, bidragskonstruktioner och skattebestämmelser. Vi behöver i
vårt land få en trohetens renässans för barnens skull. Ett samhälle fungerar på
ett tillfredsställande och trygghetsskapande sätt enbart om det får och kan
bygga upp fungerande familjer. Därvidlag tror jag att vi politiker haren
väldigt stor uppgift som opinionsbildare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Från kds sida har vi vid ett flertal
tillfällen väckt förslaget om att förskolan skall förankras i de kristna
grundvärderingarna. Vi vill att barnen i förskola och skola skall få veta vad
som är rätt och fel, och detta måste vara förankrat i värden som är fasta, som
inte förändras eller byts ut. I kravet på att förskolan skall förankras i de
kristna grundvärderingarna har i år de moderata utskottsledamöterna instämt,
och det är tacknämligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är intressant att följa dagens samhällsdebatt, där
begrepp som normer och moral, värderingar och etik verkar vara högsta mode. Det
har ju, herr talman, svängt enormt på 20 år. På 60-talet var ord som etik och
moral portförbjudna. Nu står de näranog dagligen över hela sidor i Sveriges
morgontidningar. Man talar om etik inte minst inom näringslivet. Men det räcker
inte med att tala om dessa allmänna begrepp. Jag efterlyser besked om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7aprin988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomiskt stöd tdl barnfamiljer, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vilken
etik och vilka värderingar som mina ärade riksdagskolleger förordar. Herr
talman! Med detta vill jag, närdet gäller socialutskottets betänkande nr 12,
yrka bifall till motion So613 yrkande 3 och 4 samt reservationerna 4 och 5. När
det gäller socialutskottets betänkande nr 13 vill jag yrka bifall till motion
So613 yrkande 5 och motion So636. Vidare yrkar jag bifall till reservationerna 5,
7, 15, 20, 21, 22, 23 och 25.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 56
LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har i en motion till.sammans med Helge
Hagberg begärt en översyn av de ekonomiska villkoren för familjer med ungdomar
i åldern 16-20 år. Utskottet avfärdar kravet med hänvisning till ett tidigare
beslut om fortsatt översyn av familjepolitiken. Jag är inte helt nöjd med
detta. Orsaken är den splittrade bild vi i dag har när det gäller samhällets
insatser för den här åldersgruppen. Den bilden motiverar en särbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet familjepolitiska stödformer omfattar även
ungdomar i åldern 16-20 år, om de går i gymnasieskolan. Det gäller t.ex.
bostadsbidrag, bidragsförskott och flerbarnstillägg. Samtidigt utges
studiehjälp av både generell, behovsprövad och inkomstprövad karaktär. I övrigt
finns för den här åldersgruppen skolans uppföljningsansvar, med därtill hörande
ekono­miskt stöd, samt arbetsmarknadspolitiska insatser med ytterligare några
former av ekonomiskt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belopp och åldersgränser varierar kraftigt, och vissa stöd
är kopplade till varandra. Ett speciellt problem i sammanhanget utgör de
ålerbeialningsplik-tiga studiemedel en familj kan uppbära i elevens namn,
varvid eleven själv blir juridiskt ansvarig och därmed återbetalningsskyldig.
Myndighetsåldern 18 år är i detta sammanhang inte helt problemfri, då den ju
ger rätt att ta lån för studier på gymnasienivå, låt vara enligt vissa snäva
regler, samtidigt som föräldrabalken ålägger föräldrarna underhållsskyldighet
upp till 21 år eller minst till dess att man genomgått gymnasieutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den studiesociala målsättningen är ju att man inte skall
skuldsätta sig i gymnasieskolan i dessa åldrar. Den utvidgade satsningen på
gymnasieskolan gör en analys av de ekonomiska villkoren för familjer med
ungdomar i aktuella åldrar nödvändig. Studiehjälpens roll kan då bli belyst i
förhållande till de familjepolitiska och sysselsättningspolitiska åtgärderna.
Gränserna är i dag ytterst flytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen bör vara för det första att få underlag för
samhällets stödåtgärder för ungdomar i åldern 16-20 år. för det andra att
åstadkomma en bättre samordning över sektorsgränserna av de totala resurserna
och för det tredje att få en klarare gränsdragning mellan de olika områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Då jag inte är övertygad om att utskottet
riktigt insett vidden av den problematik som vi har redovisat i motionen och då
regeringen har undvikit att ta ställning till ett förslag med samma innebörd
som i motionen, yrkar jag bifall till motion So219. Det behövs enligt min
uppfattning ett initiativ från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ser att motionen har kommenterats i en reservation och
ett särskilt yttrande. Beträffande den moderata reservationen är väl min
redovisning här argument nog. Förslagen i reservationen gör bilden ännu mer
komplicerad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I centerns
särskilda yttrande framhålls förslaget om höjda studiemedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
viktigt. Det förslaget berör bara ytterst marginellt de grupper som vi har
angivit i motionen, så jag förstår inte riktigt argumentet. Men det spelar
kanske mindre roll. För vår del är det samordning och bättre gränsdragning när
det gäller samhällets olika stöd som vi vill uppnå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen i dessa ärenden var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut fattades efter debatten om socialutskottets
betänkande 14.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergick till att
debattera socialutskottets betänkande 14 om vissa anslag till omsorg om barn
och ungdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag tiU omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
anslag till omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 57
INGRID RONNE-BJQRKQVIST (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Barnen har, precis som vi vuxna, fått det
avsevärt bättre under det här seklet. Det gäller såväl ekonomisk standard som
hygien och sjukvård. Det har gjort att mönstret för sjuklighet och dödlighet
har förändrats totalt för barnens del. Olycksfall är numera vanligaste dödsorsa­ken
bland barn över ett års ålder. Hundratusentals barn skadas varje år, och många
blir svårt handikappade för all framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allra flesta olycksfall hade kunnat förebyggas med
enkla medel. Det finns ingen anledning att ställa barn utanför det skydd som är
fullständigt självklart för oss vuxna på våra arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför tycker vi i folkpartiet att också barn skall ha
rätt till skyddsombud -elevskyddsombud för äldre barn i skolan och föräldrar
som barnskyddsom­bud för yngre barn. De skall registrera och kartlägga skador
och tillbud och se till att riskabla miljöer åtgärdas. Föräldrar som vill ta på
sig den uppgiften inom ett bostadsområde måste också kunna erbjudas utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr är det i dag framför allt brist på både kunskap och
intresse från vuxnas sida som gör att många barn blir handikappade för livet.
Folkpartiet har envist återkommit till skyddsfrågorna när det gäller barn och
år efter år hävdat barnens rätt till skyddsombud - här i riksdagen tyvärr
hittills för döva öron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en ljusning har kunnat anas sedan vi senast hade
frågan uppe här i kammaren. Socialdepartmentets arbetsgrupp BUS -
barn-ungdom-samord­ning - har i sitt nyligen till statsrådet Bengt Lindqvist
avlämnade förslag påpekat att det fungerat bra på de platser där man har infört
lokala barnombud, och gruppen föreslår att arbetet därför skall få ett aktivt
stöd. Det var klokt sagt av BUS. Flera försöksprojekt har visat att det går att
bygga upp en effektiv skyddsorganisation för barn, bl. a. med hjälp av
föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför yrkar jag bifall till reservation I angående
skyddsombud för bekämpande av barnolycksfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övrigt vill jag yrka bifall till utskottets förslag
och vill med särskild tillfredsställelse peka på den ekonomiska förbättring som
föreslås vid adoption. Det ärett krav som har framförts gång på gång i
partimotioner från folkpartiet och i enskilda motioner från andra partier. I
budgetpropositionen fanns det inget konkret förslag. Därför är det glädjande
att utskottet nu slår fast att bidrag för adoption bör ges upptill 20 000 kr.
fr. o. m. I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 58 INGA LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april
1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Frågan om
adoptionskostnader är en långkörare i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;TT&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;;     ~&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vpk hade trott att ett ekonomiskt
bidrag skulle föreslås i årets budeetpro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
anslag till omsorg      '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,        ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;position efter alla cirklar i denna
fråga. Men inte. I budgetpropositionen står&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om barn
och ungdom      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o   r    r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bara att
frågan bereds. Igen, skulle jag vilja tillägga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När ett barn föds i Sverige i dag är nästan alla kostnader
omkring födelsen finansierade av samhället. När ett barnlöst par får hjälp med
medicinsk behandling av sin barnlöshet, är också nästan alla kostnader betalade
av samhället. När en familj taremot ett adoptivbarn, kostar det familjen mellan
35 000 och 50 000 kr. för resor, vård, dokument och administration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I princip borde dessa olika sätt att få barn vara
jämställda. I princip borde ingen styras av ekonomiska hänsyn att hellre söka
en medicinsk lösning än att adoptera ett barn som redan finns och som behöver
föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I remissvaret på utredningen om kostnaderna för adoption
jämför Landstingsförbundet kostnaderna mellan en adoption och en
in-vitro-fertilisering, dvs. en provrörsbefruktning. Kostnaden per hjälpt par
genom in-vitro-fertilisering är enligt beräkningar, gjorda vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg, 270 000 kr. -alltså per par och per befruktning. Det
finns 100 000 par i Sverige som är ofrivilligt barnlösa. 4 000-5 000 par är
aktuella för denna metod att avhjälpa barnlösheten. Det betyder en sammanlagd
kostnad för samhället om 1,35 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk föreslår att för varje adopterat barn skall
föräldrarna få ett bidrag om 20 000 kr. Dessutom skall dessa föräldrar, menar
vpk, hjälpas till lån på förmånliga villkor. Alla andra partier har också
föreslagit dessa 20 000 kr. per barn, och utskottet gör ånyo en beställning
till regeringen om att, som det heteri betänkandet, återkomma till riksdagen
medförslagom ett bidrag som skall uppgå till 50 % av kostnaderna för
adoptionen, dock högst 20 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är att förhala frågan ett varv till. Nu
när alla, tydligen också socialdemokraterna, där motståndet har varit stort, är
överens om att ett bidrag om 20 000 kr. skall utgå, borde riksdagen redan i dag
kunna fatta beslut i frågan. Det finns ingen anledning till att dröja med ett
sådant beslut. Det borde för övrigt ha fattats långt tidigare.
Adoptionsföräldrarna har fått vänta alldeles för länge för snåla riksdagens och
regeringens skull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk föreslår att beslutet fattas i dag och att riksdagen
beviljar ett anslag om 31,2 milj. kr. Dessa ynka - nåja, jämförelsevis - 31,2
milj. kr. för alla adoptioner under ett år skall ställas mot summan 270 000 kr.
för ett par som genomgår provrörsbefruktning eller - än värre - summan 1,35 miljarder
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall inom kort också behandla frågan om
provrörsbefruktning, och jag misstänker att få partier kommer att protestera
just mot att det kostar så mycket att göra provrörsbefruktningar. Men man är
inte beredd att i dag tillstyrka 20 000 kr. till en adoptionsfamilj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 59 ANITA PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande SOU 1987/88:14 behandlas olika frågor
avseende barn&lt;br&gt;
och ungdom, t.ex. internationella adoptioner, barnmiljörådet och familje-&lt;br&gt;
68&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rådgivning, och fem reservationer
har lämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  anslag till omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller skyddsombud för bekämpande av
barnolycksfall så har     Prot. 1987/88:95 socialstyrelsen ett uppdrag att
utreda miljö- och hälsoskyddsnämndernas     7 april 1988 skadeförebyggande
verksamhet. Bl. a. skall de försöka utveckla en aktiv medborgarmedverkan och
utskottet har tidigare utgått från att socialstyrel­sen kommer att ta till vara
de erfarenheter som vunnits i de olika projekt där föräldrar och andra
frivilliga engagerats som barnmiljöombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet anser att socialstyrelsens utredning och
regeringens övervägan­de bör avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om barn- och ungdomsproblem i
storstaden så vill utskottet betona att det är oerhört viktigt att kraftfulla
insatser sätts in för att lösa dessa frågor. Då de redan är föremål för
övervägande inom regeringen anser utskottet att något initiativ från riksdagens
sida nu inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl. a. har det föreslagits att barnmiljörådet skall ges
nya och utökade funktioner, och av budgetpropositionen framgår att statens
ungdomsråds funktion som myndighet kommer att förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utskottet har under ett flertal år behandlat
frågan om de höga kostnaderna för internationella adoptioner och uttalat att
ett ekono­miskt stöd till enskilda för utgifter i samband med sådan bör utgå.
Frågan har också varit föremål för utredning och denna har lämnat två olika
alternativ till bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av budgetpropositionen har ett antal
motioner från samtliga partier inkommit om ett införande av ett bidrag.
Utskottet är också enigt om att ett bidrag till adoptionskostnader bör införas
från den 1 januari 1989. Bidragets storlek bör uppgå till 50 % av kostnaderna,
dock högst 20 000 kr. Majoriteten i utskottet vill därför att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande till regeringen om att denna snarast bör återkomma
till riksdagen med förslag om ett bidrag. Vpk har reserverat sig mot detta och
föreslår att riksdagen nu fattar beslut i frågan. Då det fortfarande återstår
en del oklara frågor anser utskottet att regeringens förslag bör avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att vara förälder är inte alla gånger så
enkelt och utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit vikten av en fortsatt
utveckling av föräldrautbildningen under olika skeden av ett barns uppväxt.
Regeringen har också uppmärksammat frågan och har bl. a. beviljat medel till
ett tjugotal projekt som handlar om föräldrautbildning. Socialministern har
också aviserat att han tillsammans med skolministern skall diskutera frågan om
ett samlat initiativ beträffande föräldrautbildningen under förskoleperioden
och skoltiden är möjligt och motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något sådant initiativ har tyvärr ännu inte kommit till
stånd, men från utskottets sida förutsätter vi att regeringen fortsätter att
arbeta med frågan och undersöker hur föräldrautbildningen kan utvecklas och
stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det gäller familjerådgivningen är
utskottet helt överens om hur betydelsefull denna verksamhet är, och redan
våren 1987 beslöt riksdagen att ge regeringen till känna att den skyndsamt
borde ta upp frågan om hur denna verksamhet skall tryggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I januari 1988 uppdrog regeringen åt socialstyrelsen att
genomföra en bred&lt;br&gt;
värdering av socialtjänstlagen. Inom ramen för detta uppdrag skall även&lt;br&gt;
familjerådgivningen ses över. Då denna fråga är angelägen förutsätter vi&lt;br&gt;
socialdemokrater att frågan om familjerådgivningen tas upp med förtur av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95       socialstyrelsen och anser inte att något nytt tillkännagivande
till regeringen är&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=118 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  anslag till omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda yrkar jag bifall till reservation 5 och
till utskottets hemställan i övrigt samt avslag på övriga fyra reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 60 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Bara en kort replik om adoptionskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är överens om bidraget och om storleken på bidraget.
Jag kan inte förstå varför man inte kan fatta detta beslut. Varför skall vi en
gång till gå omvägen över regeringen? Vi har redan många gånger hemställt till
regeringen, och jag tycker att vi kan fatta beslutet i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om det finns några oklara frågor kan jag inte se
varför vi inte skulle kunna bestämma oss för ett bidrag om 20 000 kr. och
hemställa hos regeringen om övergångsbestämmelser för att klara ut dessa oklara
frågor. Att det skulle finnas några andra oklara frågor kan jag inte begripa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är inte
detta bara ett sätt för regeringen att rädda ansiktet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 61 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad och jag har i en motion tagit
upp behovet av ytterligare åtgärder för barn i svåra situationer och barn med
svårigheter i sin uppväxtmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har bl. a. berört familjerådgivningen och
föräldrautbildningen. Där är en del på gång, och utskottet understryker
dessutom behovet av ytterligare åtgärder. Jag vill bara påminna om att det
ibarnomsorgsgruppens betänkan­de om föräldrautbildning finns ytterligare
förslag som går att använda, särskilt på skolans område. Det vore bra med rekommendationer
och stimulanser till kommunerna, så att verksamheten får en större omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt andra yrkande gäller behovet av en utvärdering av den
uppsökande och förebyggande verksamheten för barn med svårigheter i
uppväxtmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vissa grupper barn med särskilda behov finns bra
uppsökande och förebyggande åtgärder, nämligen för barn med fysiska handikapp,
förstånds­handikapp samt för språkligt handikappade barn. När det däremot är
fråga om barn med psykiska eller sociala handikapp görs, sorn vi upplever det,
för litet som komplement till de generella åtgärdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår övertygelse är att tidiga insatser för dessa barn i
stor utsträckning kan undanröja personliga tragedier, missbruksproblematik,
kriminalitet, institu­tionsvistelse osv. Statistiken över ungdomsbrottslighet
och drogmissbruk talar sitt tydliga språk om de värst utsatta barnens
framtidsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har numera fått regeringens uppdrag att
göra en bred utvärdering av socialtjänstlagen. I denna skall ingå att man
särskilt ser på insatserna för barn och ungdom och då speciellt de utsatta
grupperna. Det är mycket bra att denna utvärdering sker. Vi utgår ifrån att man
prioriterar uppsökande och förebyggande åtgärder och att tyngdpunkten inte
skall ligga på vård- och behandlingssidan. Det intrycket kan man annars få när
man läser budgetpropositionen jämsides med utskottsbetänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också i detta sammanhang bör skolans roll uppmärksammas.
Kanske&lt;br&gt;
måste det också handla om omfördelning av kostnadsansvar och resurser,&lt;br&gt;
70&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har i detta ärende
inget annat yrkande än utskottets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 62
ULLA TILLÄNDER (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till socialutskottets betänkande nr 14 har
centerns represen­tanter i utskottet fogat reservationerna nr 2 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 2 yrkar vi bifall till en motion av Karin
Söder och Pär Granstedt om behovet av ett handlingsprogram för barn i
storstadsmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsvillkoren för barn i storstad är många gånger
påfrestande. Många barn och ungdomar upplever att de står utanför vuxnas
vardag. Deras nära och varaktiga vuxenkontakter är få. Långa avstånd mellan
boende och vuxnas arbetsplatser bidrar till att stänga barnen ute. De får ingen
realistisk bild av vuxentillvaron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns en otrygghet i vårt välfärdssamhälle som är
särskilt tydlig bland barn och unga. Det märks bl. a. genom mobbning,
ungdomsvåld och oro i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fruktansvärd konsekvens av barns och ungdomars problem
är antalet självmord bland barn och unga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återkommande undersökningar och forskningsrapporter
bekräftar det vi kan avläsa i vardagens verklighet: barn och ungdomar ropar
efter uppmärk­samhet från vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många vuxna är själva otrygga och osäkra i sina roller,
inte minst som föräldrar. Därför är det angeläget att såväl föräldrar som
lärare, förskollära­re och personal inom vård och omsorg får kunskap och stöd
inom detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta tas upp i en motion om föräldrautbildningen med
Karin Israelsson som första namn. Där föreslår vi att det beslut om riktlinjer
för föräldraut­bildning som riksdagen antog 1979 följs upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4
samt i övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag till omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 63
ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det beslut om bidrag till adoptionskostnader
som riksdagen nu står beredd att fatta berör en förhållandevis liten grupp i
samhället, nämligen adoptivföräldrarna. Just för dessa människor är beslutet
dock mycket väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ordförande i statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor, NIA, har jag på nära håll följt hur kostnaderna för adoptioner
har stigit genom åren. Det var därför naturligt att NIA, såsom ansvarig
myndighet, påtalade denna utveckling för regeringen i början av 1985. Vår
begäran om en utredning om ekonomiskt stöd till adoptionsfamiljerna resulterade
också i det betänkande som nu utgör en väsentlig del av bakgrunden till
riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under våren har jag haft kontakt med företrädare för'
flera av de organisationer som arbetar med adoptioner. Mot bakgrund av de
kontakter­na kan jag försäkra kammaren att reformen är mer än välkommen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 en ledare i Adoptionscentrums tidskrift Att Adoptera
skrev organisatio­nens ordförande Johan Lind - innan socialutskottet hade
lämnat sitt betänkande - följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi adoptivfamiljer är långt ifrån den största
intressegruppen i Sverige. Och det statliga stödet till våra familjer är bara
en bland otaliga frågor, stora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 och små, som pockar på politikernas uppmärksamhet. För oss är frågan
om&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bidrag en av de viktigaste.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=119 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  anslag Ull omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det beslut som vi skall fatta i kammaren om en stund visar
att opinionsbildande verksamhet också ger politiska resultat. I detta fall har
adoptionsorganisationerna genom sitt aktiva opinionsbildande arbete i hög grad
påverkat resultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inför regeringens arbete med att förbereda lagstiftningen
som skall träda i kraft den 1 januari 1989 vill jag skicka med en synpunkt. När
bidraget införs den 1 januari nästa år blir det en markant ekonomisk
förbättring för dem som adopterar efter denna tidpunkt, i förhållande till dem
som adopterar i år. Jag tror därför, vilket adoptionsorganisationerna har
påpekat, att man bör utarbeta övergångsregler för bidraget. Detta är ett
viktigt skäl till att man skall gå på den starka majoritet som står bakom
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan inte i dag stifta en lag enligt det förslag som
vpk har lagt fram. I så fall skulle man nämligen omedelbart få en lag som inte
tar hänsyn till några som helst övergångsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ser fram emot att få ett förslag från regeringen
enligt de intentioner som utskottet givit uttryck åt. Dagens beslut blir från
många synpunkter ett historiskt beslut för adoptivföräldrar i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 64 INGA LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är ledsen över att jag frestar tiden här
i kammaren en gång till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är emellertid av den uppfattningen att man kan fatta
ett principbeslut om 20 000 kr. till adoptivfamiljerna. Det kan inte vara någon
svårighet att klara av att få fram övergångsbestämmelser till 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Långt innan NIA, som också jag är ledamot av, begärde en
utredning, motionerades det i denna fråga här i kammaren. Folkpartiet och vpk var
först med att kräva bidrag till adoptionskostnader. Att NIA har medverkat till
att kräva en utredning är bra. Långt innan dess fanns emellertid en motion här
i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hade också varit klädsamt om Åke Gustavsson, som är
ordförande i NIA, hade varit mera pådrivande i fråga om att ge bidrag till
adoptivför­äldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 65 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk:s reservation visar att man inte vill ha
några övergångs­bestämmelser. Man kommer således att få denna knivskarpa gräns
om man följer vpk:s reservation. Det framgår klart av skrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte frånkänna företrädare för något parti äran
när det gäller arbetet. Det är många som har hjälpt till. Jag vill framför allt
ge en stor ros och en eloge till organisationerna som har drivit denna opinion.
Det är åtskilliga socialdemokrater både inom och utom dessa organisationer som
har varit mycket aktiva. Bl. a. NIA:s ordförande har deltagit i denna debatt
och drivit frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 66
INGA LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Motståndet mot att driva igenom bidrag till
adoptionskostna­der har kommit från socialdemokraterna. Så sent som för några
månader sedan kom det protester ifrån socialdemokraterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är glädjande att vi nu är ense om att ett bidrag skall
utgå. Det hade emellertid varit bra om vi hade kunnat fatta detta beslut redan
i dag. Det hade mycket väl gått att göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergick till att fatta beslut i de förevarande
ärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(införande av vårdnadsbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 1 av Daniel Tarschys m. fl. -
som ställdes mot utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av
bifall till motion So613 av Alf Svensson i motsvarande del - med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 152 röster mot
143 för reservation 1 av Daniel Tarschys m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (utredning om en trygghetsgaranti)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av
Göte Jonsson m, fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (familjer med barn i övre tonåren) He mst äl 1 an&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot hemställan i
motion So219 av Lena Öhrsvik och Helge Hagberg - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation
3 av Göte Jonsson m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (rätt till socialbidrag vid vård av egna barn)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 229 röster mot 65 för
reservation 4 av Göte Jonsson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av
Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag tiU omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 8
(förslag om höjda barnbidrag) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 231 röster mot 45 för
hemställan i reservation 6 av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert. 15 ledamöter
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag till omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation
7 av,Göte Jonsson m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (indexreglering av barnbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot' 16 för
reservation 8 av&lt;br&gt;
Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(principerna för statsbidragsgivningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 2 av Evert Svensson m. fl. med
131 röster mot 16 för reservation 3 av Inga Lantz. 144 ledamöter avstod från
att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls reservation 2 av Evert Svensson m.fl. med
150 röster mot 145 för utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (en höjning av barnomsorgsavgiften)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans
regi)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 152 röster mot 142 för
reservation 5 av Daniel Tarschys m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 8 (försäkringsresurser till sociala problemområden)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (stöd till hörselskadade barn)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot motion So636 av
Alf Svensson -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 10 (dagbarnvårdares tillsyn av egna barn)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 153 röster mot 142 för
reservation 7 av Daniel Tarschys m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 12 (bindande kvalitetsnormer)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 13 (lagstadgad rätt till förskoleplats) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 17 för
hemställan i reservation 9 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den i reservation 10 av Evert Svensson m.fl. anförda
motiveringen     7april 1988 godkändes med 152 röster mot 143 för utskottets
motivering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
anslag tiU omsorg om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 14
(inriktning mot vissa omsorgsformer)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 11 av Evert Svensson m. fl.
med 136 röster mot 16 för reservation 12 av Inga Lantz. 142 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls reservation 11 av
Evert Svensson m.fl. med 151 röster mot 144 för utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 15
(målsättning för utbyggnad under 1988/89)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 16 (anordningsbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 275 röster mot 16 för
reservation 14 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 17 (startbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot motion So613 av
Alf Svensson i motsvarande del - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 18 (information om alternativ barnomsorg)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 152 röster mot 141 för
reservation 15 av Daniel Tarschys m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 19 (barnomsorgstaxor)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 275 röster mot 16 för
reservation 16 av Inga Lantz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 20 (skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 228 röster mot 63 för
reservation 17 av Göte Jonsson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 21 (deltidsförskolans utveckling till en
skolförberedande förskola)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes möt i-eservation 18
av Göte Jonsson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 22 (uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av
Göte Jonsson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 24 (kristna grundvärderingar i förskolan)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 219 röster mot 69 för
reservation 20 av Göte Jonsson m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från
att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95       Mom. 26 (kristna och demokratiska principer i förskolan)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 april
1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes
mot reservation 20 av Göte Jonsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,     .„&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. fl. i motsvarande del - bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
anslag till omsorg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 27
(allsidighet och objektivitet i förskolan)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Göte Jonsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.fl. -
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 28 (kvaliteten i barnomsorgen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av
Ulla Tilländer och Rosa Östh - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 29 (ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal
till barnomsorgen) Utskottets hemställan bifölls med 151 röster mot 143 för
reservation 23 av Daniel Tarschys m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 30 (behörighet för personal inom barnomsorgen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 24 av
Inga Lantz -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 31 (bidrag till kommunalt utvecklingsarbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 25 av
Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 14 Punkt 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(skyddsombud för bekämpande av barnolycksfall)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 247 röster mot 46 för
reservation 1 av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (ett handlingsprogram för barn i storstadsmiljö)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mot 35 för
reservation 2 av Rosa Östh och Stina Gustavsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(bidrag till adoptioner)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 275 röster mot 16 för reservation 3 av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:94.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inga Lantz. 2 ledamöter avstod från
att rösta. 76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. I
(föräldrautbildning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av
Rosa Östh och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (familjerådgivning m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av
Evert Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § På förslag av talmannen medgav kammaren att de ärenden
som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle
företas till avgörande i ett sammanhang vid morgondagens arbetsplenum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konstitutionsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:30 om svenska kyrkans
organisation m.m, (prop. 1987/88:31 och 1987/88:67).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
kyrkans organisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 67
HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I föreliggande betänkande från
konstitutionsutskottet be­handlas dels regeringens proposition 1987/88:31 om en
ny organisation på lokal- och stiftsplanet, dels proposition 1987/88:67 med
följdlagstiftningsamt ett antal härmed sammanhängande motioner. Därutöver
behandlas några motioner från allmänna motionstiden rörande kyrka-stat-frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den förstnämnda propositionen betonar departementschefen
vikten av att bereda kyrkan ett ökat inflytande på sina egna angelägenheter,
vilket skall ses som en följd av den allmänna strävan som under senare år varit
rådande att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och minska det
statliga inflytandet på olika områden. Betydande förändringar föreslås
beträffande kyrkans lokala och regionala organisation. Stiften skall få en
avsevärt starkare ställning, bl. a. genom att själva besluta om fördelningen av
resurserna för den kyrkliga verksamheten i stiften och därigenom kunna utforma
denna på det sätt som man i stiften anser bäst gagnar församlingsli­vet. I
varje stift skall bildas en stiftssamfällighet under ledning av en stiftsstyrelse,
som skall svara för förvaltning och verkställighet. Domkapitlen skall bestå som
statliga myndigheter och svara för frågor som har anknytning till svenska
kyrkans lära och gudstjänst samt det kyrkliga ämbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från moderata samlingspartiets sida delar vi den grundsyn
som kommer till uttryck i propositionen. Vi biträder det stora flertalet av
förslagen. I några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avseenden
har vi emellertid i en kommittémotion redovisat en annan uppfattning är
regeringens. Till vissa delar har vi fått gehör för våra synpunkter under
utskottsarbetet, i andra åter har vi fogat reservationer till
utskottsbetänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt propositionen skall vissa arbetsgivarfunktioner som
i dag handhas av domkapitlet föras över till stiftssamfälligheten.
Stiftsstyrelsen skall således bl. a. handlägga sådana frågor som
tjänstgöringsföreskrifter, tjänstgörings­betyg och ärenden angående
disciplinansvar samt förordnande av pastorsad­junkter. I vår motion hävdar vi
moderater att det finns starka skäl för att dessa uppgifter även i framtiden
skall åvila domkapitlen, något som också kyrkomötet har anfört. Anledningen
till att domkapitlen bör behålla beslutanderätten i de angivna frågorna är att
annars upprätthålls inte den sedan gammalt tillämpade dubbla ansvarslinjen i
svenska kyrkan. Denna innebär att en demokratiskt uppbyggd
församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt ämbetsansvar, som inte
är underställt de demokratiskt valda organen. Evangeliet och kyrkans lära är ej
en följd av en demokratisk process och kan heller ej ändras enligt vanliga
demokratiska spelregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet har enhälligt kommit till den
slutsatsen, att den inom svenska kyrkan fasta traditionen med den s.k. dubbla
ansvarslinjen bäst främjas om domkapitlet har ansvar för de ärenden som det här
är fråga om. Utskottet tillstyrker således det moderata motionsförslaget,
vilket jag självfallet hälsar med stor tillfredsställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I propositionen föreslås att i varje
stiftssamfällighet skall finnas en egendomsnämnd, som övertar de nuvarande
stiftsnämndernas och boställsnämndernas uppgifter rörande förvaltningen av
kyrklig jord, I en fempartimotion, väckt av bl. a. mig själv, harvi motionärer
föreslagit att den kompetens som i dag finns i boställsnämnderna tas till vara
genom att stiftsfullmäktige får möjlighet att inrätta lokala egendomsnämnder,
vilkas ledamöter bör väljas av egendomsnämnden i stiftssamfälligheten. Den
lokala nämndens uppgifter skulle gälla frågor rörande arrendeavtal, behovet av
investeringar och rationaliseringsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet delar motionärernas uppfattning om
att stiftsfull­mäktige skall ha möjlighet att inrätta särskilda lokala organ
under egendoms­nämnderna för att tillgodose behovet av erforderlig
lokalkännedom. Utskot­tet konstaterar emellertid att de lokala nämnderna enligt
motionsförslaget ej skulle få samma självständiga ställning som de lokala
kommunala organ vilka regleras genom lagen om vissa lokala organ i kommunerna.
Utskottet anser därför att frågan om inrättande av lokala egendomsnämnder utan
begräns­ning i beslutskompetensen närmare bör övervägas. Det bör ankomma på
regeringen att förelägga riksdagen förslag i ärendet, så att regler om lokala
egendomsnämnder kan träda i kraft senast samtidigt med att lagen om
förvaltningen av kyrklig jord träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Moderata samlingspartiets ledamöter i
utskottet har fogat fyra reservationer till betänkandet, vilka jag nu något
vill kommentera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 2 gäller kyrkofondslagen. Kyrkofonden är av
stor betydelse för kyrkans verksamhet. Det är därför enligt vår mening
naturligt att kyrkan själv och inte staten hardet största inflytandet,! fondens
styrelse. Redan 1983 års kyrkomöte anhöll hos regeringen om att kyrkomötet
skulle få utse såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
majoritet som ordförande i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt propositionen saknas skäl att ändra på
bestämmelserna om styrelsens sammansättning, och utskottsmajoriteten biträder
denna uppfatt­ning, vilket vi moderater således inte kan ställa oss bakom,    
r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 4 yrkar vi avslag på propositionens förslag,
till särskild kyrkoavgift. Departementschefen föreslår att kyrkoavgiften skall
beräknas på marknadsvärdet av aktier och andelar i aktiefonder, obligationer,
förlagsbevis och konvertibla skuldebrev. Kyrkokommittén behandlade frå­gan och
föreslog att avgiften skulle beräknas på anskaffningsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening har de i propositionen föreslagna
avgifterna satts alldeles för högt. Följden kan bli att den särskilda
kyrkoavgiften kan överstiga den verkliga avkastningen på den aktuella kyrkliga
egendomen. Kyrkofondens styrelse utreder för närvarande vilka beräkningsgrunder
som bör gälla för olika tillgångar. Vi anser att denna utredning bör avvaktas
innan ställning tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motsats till utskottsmajoriteten tillstyrker vi alltså
inte propositionens förslag angående särskild kyrkoavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 7 gäller särskilda statsanslag till
domkapitlens kansliresurser. Enligt propositionen skall stiftssamfälligheten
tillhandahålla domkapitlet sekreteraren och annan personal, inventarier,
materiel samt vad i övrigt behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina
uppgifter. Domkapitlet skall således inte ha någon egen personal anställd;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal remissinstanser har reagerat mot detta
förslag. Risk finns för att domkapitlet som självständig myndighet kommer att
bli ekonomiskt beroen­de av den kommunala stiftssamfälligheten. Vi delar denna
uppfattning och anser att det finns behov av särskilda och oberoende
kansliresurser för domkapitlet. Även mot bakgrund av de ökade uppgifter som
utskottet i motsats till vad rnan i propositionen anser att domkapitlet skall
handlägga talar starka skäl för att ett domkapitel skall ha egna
kansliresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 9, slutligen, hävdar vi att det inte finns
tillräckligt starka skäl för att skilja på tillvägagångssättet vid tillsättning
av kyrkoherdar och komministrar. Tredjegångstillsättning av komministrar bör
därför ankomma på domkapitlen. Vår uppfattning står också i överensstämmelse
med kyrkomötets ställningstagande i detta ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Avslutningsvis vill jag något beröra
kyrka-stat-frågan, som har föranlett tre reservationer till
utskottsbetänkandet. Vi moderater i utskottet har - helt i enlighet med vårt
partis sedan länge deklarerade uppfattning att kyrkans eget ställningstagande i
denna fråga skall respekteras - inte nu funnit anledning att ändra våra
tidigare ställningstaganden. En utvärdering av den nuvarande
kyrkomötesorganisationen pågår. Resultatet härav bör rimligen avvaktas innan
några nya åtgärder i kyrka-stat-frågan vidtages. Riksdagens beslut i dag kommer
att medföra ökad frihet för kyrkan att bestämma om sina egna angelägenheter.
Debatten om relationerna pågår såväl inom som utom kyrkan. Den bör rimligen
leda till ett klart ställningsta­gande från kyrkans sida. vilket bör avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I centerpartiets reservation uttalas kategoriskt att
moderata samlingspar­tiet vid sin partistämma beslutade att kyrkan skall
skiljas från staten. Detta är inte sant!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid den moderata partistämman i Malmö i oktober 1987
uttalades följande riktningsangivelse vad gäller ralationerna mellan svenska
kyrkan och staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målsättningen skall vara att riksdagens lagstiftningsmakt
över den svenska kyrkan skall upphöra och kyrkan därmed bli fri att besluta om
egna angelägenheter samt att i samråd med kyrkans organ låta utreda förutsätt­ningarna
för dess frigörelse från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är något helt annat än vad som påstås i
centerreservationen. Jag förutsätter att centerns talesman här i debatten tar
tillbaka påståendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservationerna 2, 4, 7 och 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Kammaren beslöt kl. 17.52 att ajournera
förhandlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av
talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Svenska kyrkans organisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(forts,
konstitutionsutskottets betänkande 30)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 68
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En av de principiellt viktigaste frågor som
riksdagen har att ta ställning till gäller de framtida relationerna mellan
staten och svenska kyrkan. Den har diskuterats i riksdagen i åtskilliga
decennier. Själv talade jag om den första gången under första kammarens sista
arbetsår 1970.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både socialdemokraterna och folkpartiet har i sina program
klara ställ­ningstaganden i principfrågan. Det nya är att moderaterna vid sin
stämma hösten 1987 uttalade att &amp;quot;målsättningen skall vara att riksdagens
lagstift­ningsmakt över den svenska kyrkan skall upphöra och att kyrkan därmed
skall bli fri att besluta om egna angelägenheter samt att man i samråd med
kyrkans organ skall låta utreda förutsättningarna för dess frigörelse från
staten&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har i år på nytt motionerat om att regeringen
bör ta initiativ till överläggningar mellan staten och svenska kyrkan i syfte
att ge svenska kyrkan en gentemot staten fri ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har då konstitutionsutskottets majoritet för
synpunkter på detta? På 4 1/2 rader påpekar man att det sedan länge pågår en
debatt om relationerna mellan stat och kyrka och att utskottet mot denna
bakgrund avstyrker motionen. Det var länge sedan jag läste ett intellektuellt
mera torftigt yttrande!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla tycks vara överens om att samtal mellan staten och
svenska kyrkan måste komma till stånd. Vi menar att de för länge sedan borde ha
inletts. När de väl påbörjats kommer de att visa sig bli tidskrävande. Vi kan
inte förstå denna tveksamhet från riksdagsmajoritetens sida. Liksom moderata
sam­lingspartiets stämma anser vi att man i samråd med kyrkans organ bör låta
utreda förutsättningarna för frigörelsen från staten. Jag yrkar bifall till
reservation 11;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudfrågan
är: Måste svenska kyrkan som en öppen folkkyrka förbli i en oförändrad relation
till stateri? Jag tror inte detta är möjligt. Den religiösa pluralismen har
markant förändrat Sveriges religiösa geografi. Det är inte bara de olika
frikyrkorna som förändrat bilden. Till detta kommer de kyrkor som inte helt rättvist
kallas invandrarkyrkor, med den romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa
kyrkorna i centrum. Grunden för statskyrkosyste­met har undan för undan börjat
vackla i alla de länder som tillämpar detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationellt
har Sverige gått i täten för ökad religionsfrihet. Vi har med rätta påtalat att
i t. ex. stater där islam är mer eller mindre statsreligion har friheten för
övriga trossamfund att verka beskurits och allvarligt inskränkts. Jag har själv
som FN-delegat i en sådan diskussion fått motargumentet: &amp;quot;Hur kan Sverige
tala för ökad religionsfrihet i islamska länder när man själv tillämpar ett
statskyrkosystem?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
ännu viktigare än dessa sociologiska iakttagelser är att begrunda frågan om den
kristna kyrkans eget väsen. Är det rimligt att kyrkan är bunden till statlig
överhöghet och statliga beslut? Fler och fler teologer och kyrkoledare inom
svenska kyrkan har kommit till insikt om att frihet för svenska kyrkan från
statlig överhöghet är en organisationsform som bättre passar både vår tid och det
evangelium kyrkan är satt att förmedla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är övertygad om att svenska kyrkans livskraft inte är beroende av dess relation
till staten utan snarare av troheten mot kyrkans Herre. Det finns så mycket av
arbetsvilja och offervilja bland svenska kyrkans trogna medlem­mar som man ännu
irite tillräckligt tagit vara på. Men självfallet menar jag också att staten
har ett ansvar för att svenska kyrkan skall kunna verka söm en öppen folkkyrka
över hela landet. Det måste leda till att man hittar ett system för avgiftsuppbörd
som ger svenska kyrkan möjligheter att inkassera kyrkoavgifter såsom
kyrkoskatten nu inkasseras. Dessutom måste betydan­de statsbidrag till för att
garantera kyrkans arbetsmöjligheter i glesbygden. Staten måste även i framtiden
ta ansvar för kyrkor och andra byggnader som hör till vårt levande kulturarv.
Jag är övertygad om att det i de politiska partierna finns ett starkt gehör för
statens ansvar på dessa punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
oss i folkpartiet är kravet på ändrade relationer mellan staten och svenska
kyrkan en principiell övertygelse. Vi driver detta krav också av omsorg om
svenska kyrkan. Detta förstärks självfallet av den växande samverkan som i vårt
land har utvecklats under de senaste decennierna mellan svenska kyrkan och
övriga trossamfund, både de traditionella frikyrkorna och de nya
invandrarkyrkorna. Denna samverkan kommer att öka i både omfång och djup, det
är min övertygelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fullt möjligt att slå vakt om ett levande kulturarv, visa respekt för
svenska kyrkans oerhörda insatser för andligt och kulturellt liv i Sverige och
samtidigt hävda att dess nuvarande relation till staten i längden inte är
möjlig att bevara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kyrkan kan med stolthet se tillbaka på insatser i gången tid. Den kan och bör
med tro och tillförsikt också se framåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtal
mellan staten och svenska kyrkan om detta är både angelägna och ofrånkomliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoU 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 69
BENGT KINDBOM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När vi står inför att fatta beslut om kyrkans
organisation på lokal- och stiftsplanet, tycker jag det finns anledning att
också något se tillbaka för att få en bakgrund till det beslut som vi kommer
att ta i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har länge funnits framställningar i kyrkomöte och
riksdag pm en strukturutredning inom svenska kyrkan. Utgångspunkterna låg då i
mycket i resonemanget att jämföra svenska kyrkan med den kommunala verksamhe­ten
och den kommunala indelningen i fråga om att bilda bärkraftiga enheter och se
till den ekonomiska strukturen mer än till det som är kyrkans huvuduppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1982 års kyrkokommitté kom så med ett
diskussionsbetänkande som innebar steg i den riktningen, att
storleksrationalisera organisationen på det lokala planet. Detta
diskussionsbetänkande möttes av en stark opinion men också av en stark
viljeyttring om vad man egentligen ville göra på det lokala planet.
Utredningen, kyrkomötet, statsrådet och regeringen har också tagit hänsyn till
denna breda remissopinion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det nu redovisas allmänna utgångspunkter i
propositionen så är det alltså med stort stöd bakom sig som regeringen kan
lägga fram förslaget och riksdagen kan ta beslut i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill nämna några av de utgångspunkter som framträder.
Den första och viktigaste utgångspunkten är att församlingen skall vara den
grundläggande enheten. I dag får vi ju en diskussion om kyrka-stat-förhållandet,
den centrala frågeställningen, men det som slås fast i propositionen är att det
är församlingarna spm utgör grunden, det är i församlingarna spm svenska kyrkan
skall ha sin stora uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strukturfrågan och diskussionen om sammanläggning av
församlingar och pastorat slutade alltså i ett uttalande att församlingen skall
fortsätta så länge det finns förutsättningar för ett liv i församlingen. Det är
försarnlingsborna själva som avgör hur länge den kan bestå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också uttalanden om att man lämpligen bör dela
stora försam­lingar därför att de inte fungerar över en viss storlek. Det är
också någonting som är pågångredan.vid kommande årsskifte, och det är min
förhoppning att detta kommer att följas av fler församlingsdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att främja gudstjänstliv, undervisning, diakoni och
evangelisation är aUtså huvuduppgiften för församlingen. Här finns det stora
insatser att göra, och det finns ett stort lokalt engagemang att ta vara på.
Jag ser med förhoppning­en fram mot att så också kommer att ske och att både
stiftsplanet och det centrala planet inom svenska kyrkan inriktas på att stödja
församlingarna i deras viktiga uppgift. Den andra utgångspunkten är att man
slår vakt om den dubbla ansvarslinjen - alltså den folkligt förankrade
självstyrelsen och den prästeriiga ämbetsförvaltningen -, att vi får in den här
demokratiserade arbetsformen även på stiftsplanet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tredje utgångspunkten är att detta skall ske inom
ramen för en ökad inomkyrklig frihet i de delar som rör kyrkans lära, böcker
etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fjärde utgångspunkten är att man,tar. till vara
möjligheterna till decentralisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utifrån dessa utgångspunkter finns det alltså en stor
allmän uppslutning, både ute i landet och här i riksdagen. Det kommeratt utgöra
grunden för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;öppna
folkkyrka som vi i centerpartiet vill slå vakt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har utskottet enhälligt ställt sig bakom
propositionen på många punkter. Vi har föreslagit några framställningar till
regeringen och även föreslagit några förändringar när det gäller propositionen.
Jag vill, herr talman, bara notera förändringarna i uppgiftsfördelningen mellan
stiftssty­relse och domkapitel. Det är bra med en sådan åtgärd, för annars hade
vi kunnat få en diskussion som var olycklig för svenska kyrkan, och för
förhållandet mellan kyrkan och staten. Då hade man nämligen gått in på frågor
som ligger inom området för prästerlig ämbetsförvaltning, stiftet, biskopens
ansvar för prästerna och lärouppgiften i kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill notera de förändringar som vi har föreslagit när
det gäller pastoratsregleringen vad avser möjligheten att korsa kommungräns.
Den absoluta regel som fanns i detta sammanhang och regeln om att inget
pastorat får omfatta mindre än 2 000 invånare, eller kyrkomedlemmar, har
lättats upp. Jag tror att det är till fördel för det kommande arbetet i
församlingar och pastorat och för det framtida arbetet med
pastoratsregleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande föreslagna framställningar till regeringen
vill jag notera frågorna om begravningskostriader för enskilda, lokala
egendomsnämnder och reglerna för en församlings möjligheter att ta emot gåvor.
Med tanke på det samförstånd som vi har uppnått i utskottet på dessa punkter
hoppas jag att regeringen snarast kan åtgärda de beställningar som utskottet
föreslagit att riksdagen skall göra. Om så sker, innebär det en fortsättning på
den mycket breda enighet som har rått under utskottets arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill sedan något kommentera frågan om en
organisations­förändring på stiftsplanet. Vi får ju nu en lagreglering av det
arbete som hittills har bedrivits på frivillig basis i stiftstingen. Det är
ingen ny fråga, utan frågan har under årens lopp varit föremål för många
framställningar. Inte minst från kyrkans sida har man nämligen uttalat sig för
en legalisering av stiftstingen. Vi delar uppfattningen att detta är en fördel.
Statsrådet har också framfört samma uppfattning. Det är en fördel att
verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i lagreglerade, demokratiska
former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kyrka-stat-diskussionen kan också noteras att ett
arbetsfält på frivillig basis inom svenska kyrkan i och med kommande beslut
kommer att vara kyrkokommunalt reglerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi i centerpartiet står bakom några av de reservationer
som är fogade till utskottsbetänkandet. Jag vill,- herr talman, kort kommentera
dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först och främst har vi när det gäller begravningsväsendet
sagt att myndighetsuppgifterna borde ligga kvar på församlingarna, enligt kyrko­kommitténs
ursprungliga förslag. Anledningen till ändringen från regering­ens sida i
skrivelsen till kyrkomötet var ju att man förutsåg att konflikter kunde uppstå
i detta sammanhang. Men vi har märkt att det finns lika stor risk för
konflikter åt andra hållet. De kyrkogårdar som vi talar om, alltså
begravningsplatserna runt kyrkan, utgör en väldigt central plats i försam­lingslivet
och därför bör myndighetsuppgifterna ligga på församlingarna. Det är vad vi har
framfört i reservation nr 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ekonomisidan har vi kanske de största erinringarna. Den
allmänna kyrkoavgiften är ju en solidarisk avgift från pastoratets sida till
utjämnings­systemet. Det har föreslagits av kyrkofonden att den allmänna
kyrkoavgiften&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
räkrias upp. Regeringen har sagt nej och i stället fastställt en högre särskild
kyrkoavgift. Ja, avgiften är så hög att utskottet har fått gå in här. Vi i
centerpartiet har bidragit till den enighet som nu råder i detta sammanhang. Vi
har fått gå in och medverka till dispensregler för bestämmelserna när det
gäller att ta ut en särskild kyrkoavgift. I vissa områden kan detta nämligen
innebära en negativ avkastning för fastighetsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar att regeringen borde ge kyrkofonden i uppdrag att
helt räkna om den särskilda kyrkoavgiften. Därvid skall beaktas vad vi har fört
fram om en höjning av den allmänna kyrkoavgiften. Därigenom sänks ju den
särskilda kyrkoavgiften på kapitalplaceringar. Det ger större rättvisa mellan
de olika pastoraten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare anser vi att det allmänna utjämningsbidraget till
församlingarna bör vara kvar. Det är ytterligare en förändring i förhållande
till utredningens förslag. Syftet är ju att bristen på medel i ekonomiskt
avseende inte skall förhindra församlingarna att fullgöra de fyra
huvuduppgifter som jag nämnde förut och som är de församlingsuppgifter som är
grundläggande för svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till frågan om tillsättningen av kyrkoherdetjänster.
Vi delar uppfattningen att kyrkoherdevalen bör avskaffas. Redan på
utredningssta­diet hade Karl Boo ett särskilt yttrande, där han diskuterade
möjligheten att på något sätt ge församlingsborna rätt att uttala sig. Vi har
funnit en form för detta som kan vara till hjälp och vägledning för
tillsättningsnämnderna i pastoraten. Församlingsborna kan alltså få möjlighet
att medverka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi harockså slutit upp bakom kyrkomötets förslag
beträffande tillsättning­en av komministertjänster. Jag yrkar bifall till de
reservationer som jag här har kommenterat och som centerpartiet står bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig slutligen, herr talman, kommentera
kyrka-stat-frågan som vi också har tagit upp i detta safnmanhang. Den
organisation som vi i dag fastställer ger kyrkan stor frihet. Den ger också församlingarna
möjligheter att arbeta med det som är församlingarnas huvuduppgift. Om svenska
kyrkan skall vara en öppen folkkyrka och om den skall finnas över hela landet,
menar vi att det också måste finnas en organisatorisk och ekonomisk ram. Vi
anser att det är möjligt endast om det finns ett samband mellan kyrkan och
staten. Ett sådant samband finns och det vill vi utveckla. Endast på detta sätt
kan folkkyrkokaraktären och den religiösa verksamheten över hela vårt land
garanteras. Dessutom får församlingarna de goda arbetsförutsättningar som var
avsikten med dagens organisationsförslag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, yrkar jag bifall även till reservation nr 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 70
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är alltid intressant att diskutera
stat-kyrka. Det är en fråga på gränsen mellan politik och teologi. Men just
frågan om vad som menas med en folkkyrka har ju diskuterats länge och av många
teologer. Centern säger nu i sin reservation att folkkyrkokaraktären skulle
försvinna om staten inte längre hade ett samband med kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle således vilja fråga Bengt Kindbom: Vad menar
Bengt Kindbom med folkkyrka? Kan alltså en luthersk frikyrka, som är fri i
förhållande till statsmakterna, inte längre bevara sin folkkyrkokaraktär? Jag
tror att många, inte minst teologer, är intresserade av ett svar på dessa
frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 71
BENGT KINDBOM (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag förstår att det är många som är intresserade
av den här frågan. Den är inte heller ny, utan diskussionen har förts under
hela seklet -inte minst här i riksdagen i många år. Den kanske främste av
folkkyrkoföre­språkare, biskop Billing, har också utvecklat dessa tankegångar.
Från centerns sida ställer vi oss bakom mycket av det som har funnits med i
diskussionen sedan Einar Billings tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vi vill se det finns det flera steg i en folkkyrka.
Det finns i den gudstjänstfirande församlingen, i den nattvardsdeltagande församlingen,
i. barn- och ungdomsarbetet och ända ut till den yttre församlingsgränsen. Det
är alltså en kyrka för hela folket, och det är garantin i ett samband mellan
kyrka och stat. Den kyrkan finns i hela vårt land, i städer och på landsbygd,
och den vänder sig till alla kategorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 72 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var inte riktigt svar på frågan. När tolv
av svenska kyrkans biskopar förordar att svenska kyrkan på sikt skall bli fri
från staten och samtidigt menar sig kunna bevara svenska kyrkans karaktär av
folkkyr­ka, skulle de alltså ha fel. Det är vad Bengt Kindbom säger i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är en mycket viktig fråga. Jag menar att svenska
kyrkans biskopar och ärkebiskopen har rätt på den punkten, också med hänvisning
till internationella förhållanden, dvs. att en folkkyrka självfallet kan bevara
sin folkkyrkokaraktär även om den står fri i förhållande till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 73 BENGT KINDBOM (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan inte, efter Jan-Erik Wikströms inlägg
tidigare här i kammaren, betrakta den skisserade modellen som fri från staten.
Jan-Erik Wikström räknade upp allt det ansvar som staten skulle ta för den s.
k. fria kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill tillägga att kyrkan inte är dess biskopar, utan
kyrkan är samverkan mellan präster, biskopar och lekmän. Det är den dubbla
ansvarslinjen som vi i centern slår vakt om. Det är min förhoppning att även
kyrkan kommer att slå vakt om relationerna mellan kyrka och stat och att
folkkyrkan kan utvecklas inom ramen för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 74
NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Konstitutionsutskottets betänkande nr 30 har
rubricerats &amp;quot;om svenska kyrkans organisation m.m.&amp;quot;. Betänkandet har
en obalans. Kyrkans organisation dominerar, medan principfrågan stat-kyrka
endast ägnas några rader, som redan har påpekats av Jan-Erik Wikström. På sitt
sätt är detta typiskt. Det pågår ständiga förändringar på det kyrkliga området,
men utgångspunkten är att nuvarande statskyrkosystem skall fortbestå. Vi har
ofta från vpk påpekat att dessa förändringar t.o.m. kan bidra till att befästa
statskyrkosystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När.det gäller de organisatoriska frågorna skall jag
endast beröra en, nämligen den om egendomsnämnderna. När frågan var föremål för
behand­ling för ungefär ett år sedan stoppades förslaget i riksdagen i avvaktan
på den organisationsförändring i övrigt som nu behandlas.  I en motion  med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95 7 april 1988'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation rit. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företrädare
för samtliga partier begärdes vissa förändringar i det nu framlagda förslaget.
Det är min förhoppning att det beslut som utskottet har enats om skall
tillgodose de berättigade krav som bl. a. arrendatorerna framfört. Det kan
finnas anledning att följa frågans utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig så, herr talman, gå över till det som väl ryms
under &amp;quot;m. m.&amp;quot; i betänkandets rubrik, dvs. stat-kyrka-frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag redan sagt verkar utgångspunkten vara bevarande av
nuvarande statskyrkosystem, detta trots att allt fler börjar ifrågasätta
systemet. Arbetar­rörelsen har av tradition gjort det, men nu finns också
starka strömningar även inom kyrkan för avskaffande av statskyrkan.
Utgångspunkterna kan förvisso vara olika. Där finns både den principiella
demokratiska ståndpunk­ten och krafter vilka vill hålla undan
demokratiseringstendenser från kyrkan. Likväl är det dock ett faktum att
statskyrkosystemet alltmer börjar ifråga­sättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den som genom åren mött oviljan i konstitutionsutskott
och riksdag att ändra förhållandet mellan-staten och kyrkan ter sig centerns
motion och reservation som en överloppsgärning. Möjligen är det så att centern
inte nöjer sig med de allmänna undanflykter som har presenterats tidigare. Man
vill tydligen ha en klarare viljeyttring för ett bevarande av statskyrkan.
Diskussionerna inom de olika partierna är nog såintressanta, och de kan leda
till positionsförändringar framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga som bör få större plats i debatten om kyrkans
ställning är invandringen till vårt land och den därmed ökande mångfalden när
det gäller religionsuppfattningar. Det gör det än mer otidsenligt att en kyrka
har särställning i det svenska samhället. Statskyrkans avskaffande ligger i
linje med strävandena efter verklig religionsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vi ofta påpekat från vpk har utredningar gjorts om
kyrkans skiljande från staten. Det finns alltså underlag för att företa en
förändring. I vpk -reservationen nr 12 begärs att regeringen framlägger förslag
i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar,
herr talman, bifall till reservation nr 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 75
TORGNY LARSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Herr talman! Det utskottsbetänkande som riksdagen nu har
att ta ställning till kommer, som sagts av talare tidigare, att innebära stora
organisatoriska förändringar för svenska kyrkan på stifts- och lokalplanen.
Regeringens proposition har föregåtts av ett mycket omfattande utrednings- och
remissar­bete i flera steg, vilket har möjliggjort för mycket breda grupper
inom kyrkan att påverka detslutliga beslutet. Det är naturligtvis en fördel för
oss här i riksdagen att veta detta då vi nu tar ställning. Vi har därför i de
flesta avseenden ett mycket omfattande stöd från kyrkligt håll.        ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det stora hela är utskottet enigt. I ett mindre antal
fall föreligger reservationer från något parti. Det är bara på en enda punkt
som två partier har kunnat enas om en gemensam reservation. Det kan alltså slås
fast att utskottsbetänkändet präglas av en förhållandevis bred samstämmighet,
vilket bör vara till fördel i det kommande omdaningsarbetel i kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På stiftsplanet kommer nu kyrkan att faen folkligt
förankrad, demokra­tiskt uppbyggd organisation, med stiftsfullmäktige och
stiftsstyrelse som viktiga organ. För egendomsförvaltningen kommer en särskild
egendoms-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnd att
inrättas. För i huvudsak lärofrågor och tillsynen över präster kommer ett
nedbantat domkapatiel att finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Över huvud taget får stiften en starkare ställning. Genom
reformen kommer kyrkan att få ett ökat inflytande på sina egna angelägenheter.
En del beslut som hittills har fattats av regeringen eller annat statligt organ
överflyttas nu till den nya stiftsorganisationen. Det kan väl också därför hävdas
att den i samhället över huvud taget pågående decentraliseringen i viss
utsträckning också får genomslag på det kyrkliga området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till de områden som den nya stiftsstyrelsen kommer att få
ha ett ansvar för hör fördelningen av prästtjänster i stiftet. I detta avseende
har utskottet försökt aft göra en rimlig avvägning'mellan olika behov, t.ex.
tätorts- och glesbygdsbehov. Därför har utskottet pekat på de sedan 1957
gällande principerna som en viss vägledning i fördelningen av tjänster mellan
pastoraten. Det skall dock inte tolkas så att stiftsstyrelserna därigenom är
uppbundna. Givetvis äger stiftsstyrelserna den bästa överblicken över behoven
vad gäller tjänsterna i stiftet. Det ligger helt i linje rined propositio­nens
och utskottsbetänkandets anda alt kyrkans organ får en ökad frihet i detta
avseende. Vad utskottet velat stryka urider är att stiftsstyrelserna bör vara
lyhörda för behoven inom olika typer av pastorat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnde kommer vid sidan av den nya
stiftsstyrelsen ett nedbantat domkapitel att finnas kvar, på grund av behovet
av att tillgodose såväl kravet på ökad demokrati och ökat lekmannaengagemang
som den för en evangelisk-luthersk kyrka typiska inriktningen på en prästerlig
ämbetsför­valtning. Det är naturligt att det uppstår diskussion om
gränsdragningen mellan dessa båda organ. Utskottet har valt att i jämförelse
med propositio­nens förslag något ändra denna gränsdragning. Därmed tror vi att
vi har tillgodosett ett mycket uttalat kyrkligt krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även på det lokala planet sker nu viktiga förändringar.
Utan att man ger&lt;br&gt;
avkall på församlingarnas självständighet skapas bättre möjligheter till&lt;br&gt;
samverkan inom och mellan pastoraten. Pastoraten övertar från församling-,&lt;br&gt;
arna det yttersta ansvaret för begravningsväsendet, för byggnaderna och för&lt;br&gt;
personalen, och därigenom uriderlättas den ekonomiska situationen för de&lt;br&gt;
mindre bärkraftiga församlingarna. Centerpartiet har reserverat sig på denna&lt;br&gt;
punkt och vill inte låta pastoraten överta ansvaret för begravningsväsendet.&lt;br&gt;
Centern har inte stöd från kyrkomötet och Pastoratsförbundet för denna&lt;br&gt;
linje. Jag har mycket svårt att se några vinster med centerns yrkande i det här&lt;br&gt;
fallet, utöver kanske mer emotionellt betingade sådana. Tvärtom tror jag att&lt;br&gt;
en ökad samverkan är bra för församlingarna. Därför yrkar jag avslag på&lt;br&gt;
reservation 1.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar också avslag på samtliga övriga
reservationer. Jag skall inte ta kammarens tid i anspråk med att närmare gå in
på alla dessa utan nöjer mig med att beröra några av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 2 föreslår moderaterna att kyrkomötet skall
få &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://ut.se/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;ut.se&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;majorite­ten av
kyrkofondens styrelse. Från rent kyrklig utgångspunkt skulle dét naturligtvis
vara värdefullt, men eftersom vi faktiskt harétt statskyrkosystem .där
kyrkofondens inkomster till större delen består av skattemedel, ärdet väl inte
rimligt att utan vidare göra en ändring utan särskilda överläggningar mellan
kyrka och stat. Jag vill därför yrka avslag på denna reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7aprill988 ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de tre reservationerna i stat-kyrka-frågan kan
jag konstatera att den borgerliga splittring som man möter på många andra håll
även gäller här. Vi har ju från denna talarstol alldeles nyss kunnat höra att
folkpartiet snabbt vill skilja kyrkan från staten. Centern vill, som jag
uppfattat det, närmast stärka banden mellan kyrkan och staten, medan
moderaterna uppenbarligen ännu inte har tagit någon definitiv ställning. Jag
yrkar alltså avslag på folkpartiets, centerns och vpk:s reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar att ett bättre underlag måste finnas innan
ställning kan tas i den aktuella frågan om en eventuell skilsmässa. Jag tror
faktiskt att Jan-Erik Wikström något förbiser de stora ekonomiska problem som
faktiskt skulle uppkomma vid en skilsmässa. I och för sig kan vi ha olika
uppfattning om detta, men de ekonomiska effekterna måste naturligtvis mycket
grundligt utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern går så långt att man vill ha en folkomröstning.
Det förvånar mig att man vill tillgripa en så drastisk åtgärd. I vårt land har
vi ju bara haft fyra folkomröstningar. Jag misstänker att det är ett sätt för
centerpartiet att försöka profilera sig. Jag tror inte att det försöket kommer
att lyckas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När vi i morgon kommer att ta ställning till
det här förslaget gör vi det i vetskap om att ett femårigt utrednings- och
förberedelsearbete nu är till ända. En kommitté under ledning av Sören Ekström
och flera av kammarens ledamöter har gjort ett mycket gott arbete, som har
fullföljts på ett bra sätt av departementet. När nu detta arbete ligger bakom
oss är det min förhoppning att beslutet när det genomförs i praktiken skall
vara till gagn för svenska kyrkan. Därför vill jag, herr talman, på talmannens
namnsdag yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga
reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 76 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kyrkomötet har ju redan 1983 begärt att få ändrad
sammansättning av kyrkofondens styrelse. Detta skall självfallet ses mot
bakgrund av den stora betydelse som kyrkofonden har för kyrkans verksam­het.
Det samråd som Torgny Larsson nu efterlyste mellan kyrkan och staten hade
mycket väl redan kunnat komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är med stort intresse som man väntar på
vilka argument socialdemokratins företrädare skall ha när man diskuterar den
principiellt så viktiga stat-kyrka-frågan. Förväntningarna är särskilt stora
när en i kyrkoärenden så väl förfaren person som Torgny Larsson skall uttala
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torgny Larsson har två argument. För det första vill han
inte ta kammarens tid i anspråk och vill därför inte föra fram några argument.
Låt mig säga: Så ansträngd är inte kammarens tid att Torgny Larsson inte kan ge
några motiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra argumentet är att det råder en borgeriig
splittring. Vad skall man då säga om svensk socialdemokrati, med dess
partiprogram?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torgny Larsson säger att jag har förordat skilsmässa. Vi
har motionerat om att samtal skall inledas mellan staten och svenska kyrkan.
Men så räddhågad är svensk socialdemokrati att man inte ens är beredd att
inleda samtal med svenska kyrkan i dessa viktiga frågor. Det är en ynkedom att
höra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
socialdemokrat - en företrädare för ett parti med en bestämd ståndpunkt i     
Prot. 1987/88:95 en av de viktigaste frågor som vi har att ta ställning till -
behandla denna      7 april 1988 materia på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
BENGT KINDBOM (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Torgny Larsson säger att det bara är på en
punkt som man har kunnat enas om reservation. Jag noterar att på den punkten
följer vi som har reserverat oss - från två partier - kyrkomötets
ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan hoppas jag att Torgny Larsson står fast vid vad vi
har sagt om prästtjänsternas fördelning - och att detta inte var en markering
av ett annat ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall nu, herr talman, gå över till reservationerna. Torgny
Larsson tog upp vad vi har sagt om ansvaret för begravningsväsendet. Som
framgår av 3 § i nya församlingslagen enligt vårt förslag fattas beslut om
begravningsväsen­de i församlingen, medan den tunga biten i övrigt - när det
gäller begravningsplatserna, personal osv. - ligger på pastoratet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fungerar detta? frågar kanske någon. Ja, visst fungerar
det. Jag kommer själv från en församling som ingår i en partiell samfällighet,
där vi har precis det här förhållandet. Det är församlingen som är beslutande när
det gäller myndighetsuppgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I frågor om gravplatsernas upplåtande, indelning osv. är
ju risken att pastoraten, när de vill vara effektiva, säger till församlingarna
att nu sopar vi bort gravvårdai-na där gravrätten har löpt ut. Det kan skapa
oerhört stora konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar att Torgny Larsson helt gick förbi de
ekonomiska reservatio­nerna. Utskottet har ju redan fått ta ett steg tillbaka i
förhållande till. regeringens förslag när det gäller den särskilda
kyrkoavgiften. Det hade varit angeläget att få diskutera en rättvisare
fördelning av den ekonomiska belastningen på pastoraten. Men det vill Torgny
Larsson inte diskutera. Jag hänvisar ånyo till våra reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju inte fråga om att stärka sambandet mellan kyrka
och stat utöver det sätt på vilket vi stärker det med det kommande beslutet,
nämligen att vi legaliserar stiftstingen. Vi ökar alltså lagregleringen. Jag
tycker att det är bra, och det har jag sagt. Vi följer också upp kyrkfolkets
och allmänhetens inställning. En undersökning från 1987 visar att det, med
undantag av vpk, inte finns majoritet i något av riksdagspartierna för ett
skiljande. Man vill bibehålla sambandet som det är- eller är tveksam till att
göra en förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har från centerns sida en bred förankring för vårt
förslag. Men skulle riksdagsmajoriteten ändå köra över denna breda folkliga
förankring, tycker jag att det inte alls är omotiverat att vi går ut i en
folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 79 NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Torgny Larsson säger att det behövs bättre
underlag innan man tar ställning i stat-kyrka-frågan. Vad är det då som fattas
i det underlag som finns? Jag vill erinra om den nu ganska gamla utredning som
Alva Myrdal gjorde. Det är en grund när det gäller att konkretisera hur en
övergång skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
noterar, när jag hör Torgny Larssons inlägg, att man förr vanligen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95       avvisat motionerna med att hänvisa tiU fortsatta samtal,
uttalanden från&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kyrkomötet osv., men nu skall
tydligen förhalningen motiveras med behov av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
  kyrkans orga nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bättre
underlag. Frågan är: Vill man eller vill man inte förändra relationerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stat-kyrka?
Det är nog kärnfrågan i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 80 TORGNY LARSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har med ett visst intresse noterat att
särskilt Jan-Erik Wikström, men även Nils Berndtson, enbart tar uppdel som
gäller &amp;quot;m. m.&amp;quot; i betänkandet. Huvudärendet i detta betänkande är ju
svenska kyrkans organisation på stifts- och lokalplan. Dessutom har man.hakat
på några motioner om kyrka-stat-frågan. Jag noterar alltså att Jan-Erik
Wikström enbart talar om detta, och, det har han naturligtvis rätt att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har ingen anledning att ta tillbaka någonting av vad
jag har sagt i den här frågan. Men jag skulle i och för sig kunna tillägga de,t
som vi har sagt tidigare från socialdemokratiskt håll och som vår partikongress
har ställt sig bakom, nämligen att vi anser att det är önskvärt att det är från
kyrkan själv som initiativ tas i den här frågan. Det är alltså det som man bör
avvakta. Jag tycker ändå att det är ganska rimligt att man går den vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den typ av argumentation som Jan-Erik Wikström använde -
om ynkedom, räddhåga osv. - tycker jag faktiskt inte om. Den här saken är
alldeles för allvarlig för att man skall tillgripa den typen av argumentation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller fördelning av prästtjänsterna vill jag säga
till Bengt Kindbom, att vad jag försökte göra var ett förtydligande av det
korta utskottsbetänkandet i det avseendet. Det innebär självfallet inte att jag
springer ifrån någonting som jag varit med om att skriva under.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om begravningsväsendet tror
jag ändå inte att problemen är så svåra - att trätorna är så stora mellan
församlingarna. Detta betänkande känne­tecknas av ett försök till ökad
samverkan. Såvitt jag har kunnat finna råder en förhållandevis bred enighet i
kyrkan om att pastoraten skall ta ansvar för begravningsväsendet, samtidigt som
det mycket tydligt betonas i propositio­nen, och därmed även i betänkandet, att
man skall lyssna på opinionen ute i församlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 81
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi väckte i januari en ganska omfattande,
principiellt hållen motion om kyrka-stat. I det utskott som Torgny Larsson
tillhör väljer man att behandla denna motion i anslutning till en proposition
som från folkpartiets sida fått fullständig uppslutning. Det är klart att jag
kunde nöja mig med att stå och tala om det som vi är överens om. Men normalt
diskuterar vi här i riksdagen frågor-där vi inte har samma uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jo, jag tar den här frågan mycket allvarligt. Men jag
tycker att det är anmärkningsvärt när Torgny Larsson som enda argument skojar
med den borgerliga splittringen - som om det inte finns olika åsikter både
mellan partierna och inom partierna, och även i Torgny Larssons eget parti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kom det ändå till sist ett argument, nämligen att
kyrkan själv bör ta initiativ. Om staten och svenska kyrkan skall samtala om
denna gemensam­ma angelägenhet, så har alltså inte socialdemokratin ens mod att
inbjuda till samtalen, utan man säger: Vi kanske kan säga ja om ärkebiskopen
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kyrkan
själv inbjuder till dessa samtal. Jag skulle vilja säga att om man skall     
Prot. 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vara trolös mot det socialdemokratiska partiprogrammet, så
kan jag tänka      7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mig ett stort antal punkter där jag skulle välkomna
trolösheten - men inte på      T       ;   ;    '&lt;br&gt;
,     , ,.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den har
punkten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nisation
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 82 BENGT KINDBOM (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag återkommer till frågan om
begravningsväsendet. Det verkar som om två saker diskuteras samtidigt. När det
gäller frågan om ansvaret för begravningsverksamheten, för personalen osv. har
vi heller ingenting emot att den tunga ekonomiska biten går över till
pastoraten, så som har skett i vissa samfälligheter. Det var utgångspunkten för
1982 års kyrkokommittés förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar att när man från regeringens sida ändrade
detta, var det på , grund av att man menade att det kunde uppstå konflikter. Vi
har menat att dessa konflikter också kan uppstå därför att kyrkogårdarna, de
begravnings­platser som finns invid församlingskyrkan, är så centrala i
församlingen att församlingen borde ha en möjlighet att påverka det hela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visserligen skrivs det i propositionen att man skall visa
stor lyhördhet för den enskilda församlingens önskemål. Men det är inte möjligt
all exempelvis delegera myndighetsutövningen, upplåtelse av gravrätten, till
församlings­kyrkorådet. Det slås direkt fast i propositionen, så det föreligger
ett absolut hinder. Det tycker vi är fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom jag inte gjorde det i mitt
huvudanförande vill jag yrka bifall till utskottets hemsfällan i de delar där
vi inte har reservationer. Jag vill understryka att huvudfrågan ju är, som
också Torgny Larsson sade, den nya organisation som fr. o. m. den 1 januari
1989 församlingar och pastorat skall verka inom. Vi får också en ny
stiftsorganisation, som jag hoppas blir till gagn för församlingarnas verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Torgny Larsson talade om att &amp;quot;haka
på&amp;quot; stat-kyrka-frågan. Det är just vad utskottet gör. Jag har, som Torgny
Larsson mycket väl vet, vid utskottsbehandlingen ifrågasatt det rimliga i
strukturen på det här betänkan­det, där principfrågan får rymmas under
bokstäverna &amp;quot;m.m.&amp;quot; Jag har ifrågasatt om man inte bort göra ett
särskilt betänkande om den principiella frågan om stat-kyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det som har hakats på, som Torgny
Larsson talar om, är det principiellt viktiga, Jan-Erik Wikström och jag har
försökt lyfta fram den principfrågan i debatten här i dag, och det tycker jag,
Torgny Larsson, knappast vi borde klandras för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 84
TORGNY LARSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman: Jag vet att Nils Berndtson har velat att vi
skulle vänta med att ta upp kyrka-stat-frågan och ta upp den i ett särskilt
betänkande. Men om det inte hade varit valår hade vi väl skjutit på den här
frågan till hösten - i normala fall brukar det ju vara så; alla vet ju att
konstitutionsutskottet har mycket annat att göra. För min del uppfattade jag
det som ett mycket tydligt uttalat centerkrav att ha med den. Det var enligt
min mening därför som den här frågan kom med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag till Jan-Erik Wikström säga att jag
faktiskt tror att socialdemokrater är bättre på att avgöra hur det
socialdemokratiska partiprogrammet skall tolkas - jag tror inte att liberaler är
bäst på det, lika litet som jag tror att socialdemokrater är bra på att tolka
det folkpartistiska partiprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 85 GÖRAN ÅSTRAND (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När 1982 års kyrkokommitté tillsattes var
avsikten att genom strukturella förändringar skapa bättre förutsättningar för
kyrkans arbete och att få till stånd en samordnad och förstärkt
stiftsorganisation. Stiftsreformen sågs som tredje steget i ett inomkyrkligt
reformarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har haft förmånen att delta i kommitténs arbete och
senare i kyrkomötets behandling av de förslag som nu ligger på riksdagens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss som är kyrkligt aktiva är dagens beslut viktigt,
angeläget och efterlängtat även om förändringarna på sina håll blir omfattande.
Den funktionella uppdelningen av församlingens och pastoratens ansvar kommer -
rimligen - att underlätta kyrkans, arbete, främst genom att lägga de
ekonomisk/administrativa, frågorna på pastoratsnivå. Möjligheterna att
successivt utveckla och utbygga samfällighetsbildningarna, som starkt under­lättas
av föreliggande proposition, ser vi i kyrkan också som något positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna del, herr talman, tillgodoser propositionen och
betänkandet önskemål och synpunkter framförda i och till 1982 års
kyrkokommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den angelägna reformen på stiftsplanet finns
en betydande skillnad mellan den uppfattning kyrkan uttalade genom kyrkomötet
och den som framförs i propositionen. Främst gäller detta kompetensuppdelningen
mellan domkapitel och stiftsstyrelser. Kyrkomötet har önskat behålla mer av
domkapitlens gamla uppgifter, främst dem som är knutna till prästämbetet, än
regeringen föreslår i propositionen. Sakligt sett gäller det tjänstgöringsfö­reskrifter
för präster, utfärdande av tjänstgöringsbetyg för präster, discipli­nansvar för
präster samt förordnande av pastorsadjunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Principiellt sett gäller det om det kyrkokommunala organ
vi nu tillskapar på stiftsnivå - stiftsstyrelsen - förutom att det har sina
givna uppgifter av formell, ekonomisk, administrativ, organisatorisk natur
också skall besluta om ämbetet. Med mycket stort eftertryck, herr talman,
instämmer jag i dessa stycken i den uppfattning konstitutionsutskottet nu
enhälligt framfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om kyrkofonden, dess kompetens och styrelse är en
komplex och svår fråga att hantera, eftersom kyrkofonden ligger i gränslandet
mellan kyrkan och staten, mellan samfundet svenska kyrkan och det svenska
samhället. Huvuddelen av de medel som kyrkofonden förfogar över har genererats
av kyrkans egen verksamhet eller härör från kyrkans egen uttaxering. Pengarna
skall användas av kyrkan, i kyrkans verksamhet. Kyrkomötet 1987, som behandlade
förslaget här i salen, framhöll - jag citerar ur organisationsutskottets
yttrande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet anser vidare att det är rimligt att
kyrkomötet får utse majoriteten av ledamöterna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar att konstitutionsutskottet inte delar
kyrkomötets mening. På den punkten finns det emellertid en reservation fogad
till betänkandet, nr 2 av Anders Björck m. fl. Till denna reservation yrkar jag
bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis, herr talman, vill
jag säga: Inom kyrkan drivs för närvaran­de inte kyrka-stat-frågan. Kyrkans
uppfattning har varit att den omfattande inomkyrkliga reformeringen skulle
slutföras innan frågan ånyo aktualisera­des. Därtill skall kyrkomötet i
perioden 1990-1992 ta ställning till frågan om dop och medlemskap, en fråga som
rimligen får konsekvenser för relationen till kyrka-stat-frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets
hemställan utom på de punkter där Hans Nyhage avgivit reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 86
ALF SVENSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skulle bara vilja anföra några synpunkter
ur religionsfri­hetsaspekt i samband med behandlingen av det här betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har under åtskilliga år tillhört den grupp som
försvarat och trott på ett bevarat samband mellan stat och kyrka. Jag har tyckt
att det varit tilltalande och intressant att se hur förhållandevis få
medborgare begärt sitt utträde ur svenska kyrkan trots att de av och till
lockats till det av pressen. Pressen har ju exempelvis tillhandahållit
blanketter eller formulär som det bara varit att skriva sitt namn på för att
erhålla flera hundralappar i reducerad skatt. Det har nästan verkat som om
folket ville ha kvar sambandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu aktualiseras emellertid en fundamental aspekt på
religionsfriheten, som tydligen sätts ur spel under nuvarande förhållanden. Bl.
a. det har gjort att jag själv omvärderat min uppfattning och nu anser att vi
måste arbeta för en fri svensk kyrka. Det kan inte vara rim och reson att
politiska partier blandar sig i trosfrågor. PoUtiska partier får enligt min
uppfattning - ochjag kan inte tänka mig annat än att det är samtliga partiers
uppfattning - inte på några villkor lägga sig i om en kyrka eller ett samfund
vill ha vuxendop eller barndop. Politiska partier har absolut inte med att göra
vilken nattvardssyn kyrkor har, etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hörde för en tid sedan en intressant intervju som Ma
Oftedal gjorde med Jan Guillou i Radio Stockholm. Jan Guillou underströk med
emfas hur orimligt det är att politiska partier, kvinnoförbund, etc. blandar
sig i svenska kyrkans ämbetssyn. Guillou sade: Om svenska kyrkan så vill ha
präster randiga som zebror har svenska kyrkan rätt till det. Det skall ingen
politisk grupp lägga sig i, tyckte han. Jag håller helt och hållet med honom,
även om jag inte skulle uttrycka mig precis som han gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Biskopen i Göteborg, Bertil Gärtner, harsin
ämbetssyn. Titt som tätt tas denna upp till behandling av statsråd, politiker
och diverse myndigheter, och så läxas Gärtner upp. Jag tycker att detta är helt
orimligt. Bertil Gärtner hävdar att han har sin ämbetssyn utifrån sin Bibelsyn,
sin tro. Det är svenska kyrkans sak att ta itu med Bertil Gärtner eller att
låta bli att ta itu med Bertil Gärtner. Det är alltså svenska kyrkan som skall
bestämma om hans ämbetssyn är acceptabel inom svenska kyrkan eller ej. Detta
kan icke tillkomma politiska partiers företrädare. Och vi skulle ju aldrig få
för oss att blanda oss i om Frälsningsarmén, Pingströrelsen eller
Missionsförbundet här kvinnliga officerare eller enbart manliga eller enbart
kvinnliga pastorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När relationerna mellan staten och kyrkan leder till att
vi som politiker börjar blanda oss i trosuppfattningar, då är det i
religionsfrihetens namn dags att bryta relationerna till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans orga­nisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns givetvis flera argument att lyfta
fram för att ändra relationerna mellan stat och kyrka, men jag skall nöja mig
med det här anförda och ber att få yrka bifall till motion K624.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 87 BENGT KINDBOM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bara ett par korta anmärkningar med anledning
av det senaste inlägget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alf Svensson åberopade dop och nattvard som skäl för att
han har tagit den ställning han har gjort och tillade att det är fel att
politiker och partier lägger sig i och beslutar om sådana saker. Jag vill då
påpeka att enligt de regler som vi antog för svenska kyrkan och kyrkomötet 1982
skall inte politiker och partier lägga sig i detta. Det är inomkyrkliga frågor
för kyrkomötet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar biskop Gärtner noterar jag att han inte
delar den syn som är svenska kyrkans. Svenska kyrkan har en annan inställning i
frågan om kvinnliga präster än den som biskop Gärtner har. Det är klart att i
en fri kyrka finns det då ingen möjlighet att hävda en samlad kyrkosyn. Det är
också en av de svagheter som vidlåder skiljandetanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 88 TORGNY LARSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag blir naturligtvis litet förvånad över att
Alf Svensson tog upp frågan om biskopen i Göteborg under det här ärendet, men
okay.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom jag har varit engagerad i deri frågan vill jag
mycket, mycket bestämt säga till Alf Svensson, att vi som kritiserar biskopen i
Göteborg förrnenar inte honom att ha sin tro och sin övertygelse. Men vi har
ännu så länge ett statskyrkosystem, som man kan ha olika uppfattningar om, och
del har visat sig att kyrkan inte förmår att själv hantera frågan om
prästvigning av kvinnor i Göteborgs stift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga, som jag tycker är mycket viktig, är då denna:
Skall en enda person, i det här fallet biskopen, kunna hindra kvinnor från att
bli präster i ett område där det bor över en miljon människor? Är detta rimligt
och i enlighet med gällande lag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 89 ALF SVENSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker att det är litet bekymmersamt att
ni inte fattade eller inte ville förstå att det var en princip som jag talade
om; Det var egentligen inte biskopen i Göteborgisigeller hur många kvinnor som
bor där eller om det skall prästvigas kvinnor eller inte, utan just detta att
utifrån den partipolitiska plattformen skall vi icke,lägga oss i trosfrågor,
därför att det står i strid mot religionsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag sade inte, vilket Bengt Kindbom tydligen uppfattade
det som. att det var utifrån någon dop- och nattvardssyn som jag gjorde mitt
ställningstagan­de beträffande relationerna mellan staten och svenska kyrkan,
utan jag sade att ingen skulle väl få för sig att från riksdagens talarstol
göra gällande att en kyrka skall ha den eller den dopsynen. Då skall man heller
inte från riksdagens talarstol ha att lägga sig i en kyrkas ämbetssyn. Det är
alltså en parallellism som jag här lyfte fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu förstår jag, eftersom vi har en statskyrka, att Torgny
Larsson och Bengt Kindbom känner behov av att lägga sig i de här frågorna, även
om jag tycker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att det borde gå att låta bli. Då är det ett argument för
mig att säga att då får vi upphöra med att ha den statskyrka vi har. Jag tycker
att då har systemet uppenbart börjat inkräkta på religionsfriheten, och det
tycker jag inte att man skall ställa upp på och backa upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om sedan svenska kyrkan kommer att klara av, att lösa den
här alldeles&lt;br&gt;
uppenbart sönderslitande konflikten, det får man se. Det är i varje fall inte&lt;br&gt;
någonfing som partipolitiker skall lägga sig i och försöka förbättra eller ens&lt;br&gt;
försämra.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Beslut i
ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konstitutionsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:32
om vissa grundlagsfrågor (prop. 1987/88:22 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 90 ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns anledning att beklaga att riksdagen
i dag inte kan ta ställning till den vikfigaste av alla grundlagsfrågor för
svenskt vidkommande, nämligen fyraåriga mandatperioder och skilda valdagar för
riks- och kommunalval. Här har ett antal utredningar - jag vet, herr talman,
faktiskt inte hur många - under senare år arbetat men icke lyckats uppnå
enighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de borgerliga partierna har det rått enighet om att
mandatperioder­na bör förlängas till fyra år men - och det är ett viktigt men -
att detta kopplas till att valdagarna för riks- och kommunalvalen skiljs åt.
Socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna har velat behålla en
gemensam valdag för riks- och kommunalval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar helt uppfattningen, herr talman, att man måste
efterströva en bred enighet i grundlagsfrågor, och just därför har frågan inte
fallit framåt. Under den tid det fanns borgerlig majoritet i riksdagen
utnyttjades icke detta från borgerligt håll till att pressa fram ett första
beslut i en grundlagsrevision, och socialdemokraterna har heller inte utnyttjat
möjligheten att förändra mandatperioderna och den gemensamma valdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför kan man, herr talman, säga att det i dag förefaller
avlägsnare än någonsin att få till stånd en bred politisk enighet om att låta
de kommunala valen bli fristående. Min personliga uppfattning är att den här
frågan inte kommer att falla framåt förrän på andra sidan sekelskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär naturligtvis irite att inte frågan fortlöpande
bör bli föremål för debatt och försök till enighet och handling. Från moderata
samlingspartiets sida finns det inget motstånd mot nya öyerläggningar på
området, men att bara träffas för att konstatera att olika uppfattningar
föreligger är, herr talman, inte särskilt meningsfullt. Det är därför bara att
konstatera att frågan om skilda valdagar och förlängda mandatperioder förmodligen
inte är aktuell på ett bra tag. Det är att beklaga, men vi tvingas se sanningen
i ögonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det
föreliggande KU-betänkandet behandlas därutöver ett stort antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra frågor med grundlagsanknytning som ingalunda är
ointressanta. De flesta av dem kan knappast betraktas som nya, men i och för
sig har deras aktualitet på intet sätt minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tänker t. ex. på frågan om att säkerställa den
negativa föreningsrätten, dvs. rätten att stå utanför organisation. Här finns
motionskrav som går ut på att garantera detta. Jag hänvisar till den
argumentation som finns i reservafion 1, som jag ber att få yrka bifall till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig också säga några ord om en fråga där utskottet
inte kommer med ett förslag, nämligen förstärkt personval. Här har under senare
år två kommittéer arbetat med förslag och lagt fram sådana, som emellertid har
fått ett svalt mottagande. Utskottet tvingas därför konstatera att det för närvarande
inte är meningsfullt med ytterligare utredningar i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är, herr talman, ett ställningstagande som nog dess
värre är korrekt. Det är emellertid synd att vi inte har lyckats nå enighet och
intresse för ett ökat personvalsmoment i Sverige. Förklaringen till detta är
förmodligen att de förslag som har lagts fram från olika kommittéers sida har
varit så urvattnade att de i praktiken inte har inneburit några avgörande
förändringar jämfört med nuvarande system. Just därför har de inte blivit
föremål för någon debatt och inte förmått att väcka någon större entusiasm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall man göra reformer på det här området, åtminstone om
man skall få en diskussion, tror jag att man måste ta till mera drastiska
förslag, ett majoritetsvalssystem av anglosaxisk, låt mig säga engelsk, modell
eller t. ex. personval enligt finsk modell. Det är möjligt, herr talman, att
man då skulle få frågan mera intressant och att den skulle falla framåt, men i
dag verkar detta knappast särskilt realistiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet behandlar också en fråga med anknytning till det
vi nyss diskuterade, nämligen de kyrkliga valen. I folkstyrelsekommittén fanns
en bred enighet om att den nuvarande ordningen med kyrkliga val samma år vi
valt till kommun, landsting och riksdag, men en månad senare, inte är någon
särskilt lyckosam ordning. Det är bara att beklaga att vi inte kunnat enas om
det förslag som socialdemokrater och moderater stödde i slutskedet i
folkstyrelsekommittén. Det innebar att man skulle föriägga de kyrkliga valen
året före de andra valeri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från kyrkligt håll har förts fram tanken på att skapa en
speciell kyrkans valdag. Dit skulle på sikt val till kyrkofullmäktige,
stiftssamfälligheter och kyrkomöte förläggas om man så önskade. Vi skulle ha
kunnat börja med en särskild valdag för kyrkofullmäktigevalen året före de
allmänna valen till landsting, kommuner och riksdag, och sedan i framtiden
förlägga valen i de båda andra nivåerna till samma dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är beklagligt, herr talman, att endast moderata
samlingspartiet har velat följa upp folkstyrelsekommitténs majoritetsförslag.
Det är beklagligt att frågan om en kyrkans valdag inte har kunnat föras framåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber
att få yrka bifall till reservation 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om förstärkt lagprövningsrätt och införandet av en
författnings­domstol behandlas också i betänkandet. I dag är utrymmet för
lagprövning mycket snävt, så snävt att institutet - trots att det sedan den 1
januari 1980 faktiskt är grundlagsfäst - inte haft någon betydelse att tala om.
Det finns anledning att se över bestämmelserna på detta område. Man kan
överväga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att ta
bort uppenbarhetsrekvisitet som finns i nuvarande lagstiftning. På det sättet
kunde man öka möjligheterna för lagprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Införandet av en författningsdomstol har hittills inte mötts
med någon större entusiasm i Sverige. Jagar övertygad om att en omsvängningar
på väg och att detta kommer att bli en flitigt diskuterad fråga under
1990-talet. Det behövs i vårt land ett opolitiskt juridiskt organ som ytterst
kan garantera att grundlagens bestämmelser - inte minst fri- och
rättighetskapitlet - respekte­ras. Jag tycker det förekommit händelser under
senare år som klart visat behovet av detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber
att få yrka bifall till reservationerna 12 och 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen, herr talman; ber jag att få yrka bifall till
reservationerna 15 och 16 som rör utlandssvenskarnas rösträtt och frågan om
rösträtt i Schweiz och Västtyskland. Det finns anledning att i
grundlagen-säkerställa att utlands­svenskar har rösträtt och anledning att ta
initiativ till att de många svenskar som bor i Schweiz och Västtyskland i
praktiken kan utnyttja sin rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 91
BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talrnan! Jag skall koncentrera mig till att
kommentera de frågor i betänkandet som på kort sikt skulle kunna vitalisera
partierna i Sverige och det partipolitiska livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I undersökning efter undersökning de senaste åren visas
att förtroendet för oss politiker minskar. Det är viktigt att vi tar sådana
undersökingsresultat på allvar. Hela vår representativa demokrati bygger ju på
att människorna med förtroende kan utse sina representanter i riksdag,
landsting och kornmun. Men undersökningarna ger inte särskilt tydliga besked om
vad medborgarna är missnöjda med. Det ökade misstroendet är svåridentifierat,
och forskarna ger oss få svar. Vi får också många andra signaler. Vi har ett
mycket högt valdeltagande, och hittills har nya partier haft svårt att få säte,
åtminstone i Sveriges riksdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är det alla partier och politiker man är missnöjd med? Vad
betyder den oerhört närgångna granskningen och öppenheten i medierna på den
över tiden förändrade synen på politiker? Om detta vet vi ganska litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Misstron mot oss politiker kan smitta av sig till en
misstro mot vårt demokratiska system. Vi har som politiker fått ett förtroende
att represente­ra medborgarna, och då skall vi också svara upp mot det.
Samtidigt skall vi naturligtvis akta oss för att misstolka en sund och kritiskt
granskande inställning från de styrda mot överheten och dem som har makten.
Förnyelse och utveckling kommer inte från välkammade och kuvade medborgare som
inte vågar säga ifrån. Ett samhälle utan debatt och ifrågasättande blir ett
stagnerande samhälle. Demokratin bygger på representativitet och kontroll av
makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är alldeles övertygad om att det måste bli mer av raka
rör mellan väljarna och de valda representanterna. Vi politiker måste tvingas
att ta ett större personligt ansvar för våra beslut inför våra väljare. Vi skall
inte utgöra en del av en kollektiv massa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet är i dag sådant att vi i första hand uppfattar
våra partimedlemmar som våra uppdragsgivare. Det är de som har det avgörande
inflytandet om vi skall bli omnominerade eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hos socialdemokraterna är det ännu mer begränsat till
några få aktiva, eftersom de ju i regel inte ens har provval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkstyrelsekommittén hade föreslagit att dagens
möjligheter att stryka namn på en valsedel skulle ersättas med möjlighet att ta
ett namn längre ned och sätta överst. Utredningen trodde sig därmed främja ett
större inslag av personval i valsystemet. Denna metod skulle dock inte på något
avgörande sätt ändra dageris situation, och det är bra att det förslaget nu
inte heller förs fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avståndet mellan väljare och valda är för stort i Sverige,
Väljarna måste få mycket större möjlighet att inom ramen för ett starkt
partiväsende även ha ett inflytande över vilka personer de vill låta sig
representeras av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har i en reservation föreslagit att det nu är
dags att ta fram ett rejält förslag om ett betydligt större inslag av personval
inom valsystemet. Det skulle vitalisera det svenska politiska livet, och därför
yrkar jag bifall till reservation 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har av mycket tunga skäl en ganska hög
spärr i Sverige för små partier att ta sig in i riksdagen. Men det får inte
leda till att vi på olika sätt diskriminerar partier som visat en viss
livskraft från att informera om sin politik i syfte att vinna så stort
förtroende att de har möjlighet att kliva över spärren och ta sig in i
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tycker att det är ett mycket viktigt minoritetsskydd
att även små partier har möjlighet att en gång i en valrörelse kunna informera
alla väljare om sitt alternativ. Därför vill vi att regeringen skall få i
uppdrag att komma med förslag att de partier som i dag erhåller gratis
valsedlar också skall kunna få rnedel för att bekosta ett hushållsutskick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bra att utskottet föreslår att småpartierna gratis
skall få ytter- och innerkuvert och viss annan service ifrån staten. Men det
räcker ju inte, och det har heller ingenting att göra med möjligheterna att
genom information värva nya väljare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därför
yrkar jag bifall till reservation 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därutöver
vill jag yrka bifall till reservationerna 1, 10. 15, 16 och 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 92 Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är mångahanda ting som behandlas i detta
tunna betänkande. Många viktiga frågor behandlas ganska summariskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tyngsta biten av utskottsbetänkandet, tillåter jag mig
att säga. är reservation nr 2 av centerpartiets representanter i utskottet. Varför
det? Jo, därför att vi inte vill falla in i den allmänna pessimismen, som t.
ex. Anders Björck har gett uttryck åt här, om att vi inte kan komma vidare när
det gäller viktiga författningsproblem i vårt land. '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar att man bör ta tag i dessa frågor igen. Det
tråkiga är att man är så uppgiven. Det gäller naturligtvis också
socialdemokraterna, som tycks sträcka vapen här i alla möjliga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudkravet från centerpartiet i detta betänkande är att
en lång rad viktiga författningsfrågor söm man inte har lyckats lösa på ett
tillfredsställan­de sätt skall tas upp till förnyad prövning. Man har
visserligen utrett en hel del av dessa frågor flera gånger utan att man har
lyckats finna någon lösning. Det säger emellertid i och för sig inte att det
skulle vara omöjligt alt hitta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lösningar.
Det är i alla fall angeläget att eftersträva det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiets och moderata samlingspartiets representanter
är litet inkon­sekventa här. Samtidigt som de avstyrker utredningskravet när
det gäller en lång rad viktiga frågor, så tar de i vissa speciella frågor upp
krav på fortsatt utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För folkpartiets del gäller det t, ex. frågan om
personval. Man säger t. o. m. alt regeringen bör ta fram en metod som
innehåller ett betydligt större inslag av personval i valsystemet. Jag förstår
inte riktigt varför regeringen skall ha denna uppgift. Det har ju visat sig
vara en tillräckligt svår fråga för att motivera att parlamentariker får syssla
med den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från moderat sida vill man t. ex. utreda frågan om
författningsdomstol och förstärkt lagprövningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande finns det en lång rad krav som är
framställda inte bara reservationsvis, utan också i en lång rad motioner, som
mycket väl borde granskas ånyo i en utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också de gamla frågorna, som redan har berörts
något - fyraårig mandatperiod och skilda valdagar. Vi har arbetat och slitit
med dessa frågor så mycket. Är det någon mening med att ta itu med det igen?
Det senaste utredningsarbetet ledde till att socialdemokraterna blev ganska
övertygade om att man skall utsträcka mandatperioden till fyra år. I nästa
etapp kanske vi får socialdemokraterna att gå med på skilda valdagar också. Då
skulle vi få en förnuftig ordning på detta område. Det ingår således i de
utredningskrav vi ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkomröstningsinstitutet bör ses över, och det framhåller
vi i vår reservation. Vi gjorde ingen ordentlig prövning av den frågan i
folkstyrelse­kommittén. År efter år har vi från centerns sida krävt att man
skall göra en utvärdering av de folkomröstningar som skett. På grundval av de
erfarenhe­terna skall vi överväga en förändring av folkomröstningsinstitutet så
att det bättre kan fylla de funktioner som det är avsett att fylla. Med den
allt öppnare debatten vi har i samhället kommer det nog i framtiden att i fråga
efter fråga bli angeläget med folkomröstningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, Vi har
hört minst en - visseriigen mycket kort - diskussion om kyrka-stat­frågan. För
min del är jag helt övertygad om att om de övriga partierna här i riksdagen
verkligen vill genomdriva en skilsmässa mellan kyrka och stat, är det en fråga
av en sådan angelägenhetsgrad att hela svenska folket bör få vara med och säga
sin mening. I så fall bör vi ha ett folkomröstningsinstitut som det är möjligt
att hantera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan ju fortfarande se efterverkningarna av den, i sig
konstiga, folkomröstning vi hade om kärnkraften. .Att de efterverkningarna har
blivit så svåra beror i mycket stor utsträckning på att
folkomröstningsinstitutet är ofullkomligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som en tredje punkt i vår reservation har vi tagit upp
behovet av klarare grundlagsregler. Det är också en fråga som vi har kommit
tillbaka till några gånger och som inte heller behandlades i
folkstyrelsekommittén. Det har visat sig vid olika tillfällen i riksdagen under
de senaste åren att vi har tvistat väldeliga om olika lagföislags förenlighet
med bestämmelserna i grundlagen. Det har gällt lagförslag som har spänt över
skilda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
då de som menar att detta skall lösas genom att man inrättar en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1987/88:95
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlag.tfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 författningsdomstol, dvs. man skall tillsätta några jurister som
skall bestäm-&lt;br&gt;
7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma huruvida lagförslagen är i
överensstämmelse med grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi i centerpartiet tycker att det är mycket bättre att vi
ser till att grundlagen får ett sådant utseende att den är möjlig att använda
och att den inte behöver ge upphov till meningsskiljaktigheter. Jag förstår
inte motståndet mot en översyn som skulle syfta till detta. Jag tycker att det
skulle ligga.i alla partiers intresse att vi kan vara ense om innebörden av
grundlagsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi ska ju strida om politiska sakfrågor, där vi har olika
uppfattningar. Vi skall emellertid inte behöva strida om huruvida ett
lagförslag är förenligt med gällande grundlag eller ej. Vi kan mycket väl klara
av att reda ut dessa frågor om vi sätter oss ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna reservation tar vi också upp frågan om personval.
Birgit Friggebo var särskilt inne på det. Jag tycker att det är en viktig
fråga. Det är dock riktigt att vi har misslyckats ett par gånger när det gäller
denna fråga. Vi bör emellertid driva den vidare. Politiker blir utsatta för så
många anklagelser. Om vi vill medverka till att vi blir litet mer kända hos
våra väljare än vi är i dag och till att, vi skall bli mer attraktiva i den
allmänna debatten på olika områden, är ett ökat inslag av personval en metod
att åstadkomma detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tyckte för min del att det förslag som personvals- och
valkretsutred­ningen en gång i tiden lade fram var bra. Det förslaget fick
emellertid inte någon allmän uppslutning. Det blev inget av det. Det senaste
förslaget var ett försök att ta nya tag. Det tyckte jag inte var lika
tilltalande. Det finns många varianter runt om i världen som vi kan ha
anledning att studera ytterligare. Det viktiga är att vi skulle kunna bli ense
om att det är en fråga som bör drivas vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ifrån centerns sida har vi drivit en lång rad frågor, där
vi inte har fått någon resonans ifrån andra partier. Vi fortsätter med det
ändå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vår reservation nämns frågan om riksdagsupplösning och
extraval. Här har vi alla partier mot oss, måste jag erkänna. I våra motioner
och reseryationer har vi genom åren framhållit hur märkligt det är att några
stycken som råkar sitta i en regering skall kunna skicka hem den folkvalda
riksdagen. Det är över huvud taget ett mycket märkligt inslag i vår
författning. Det är ett brott mot den folksuveränitet som tar sig uttryck i den
valda riksdagen. Nu vill man gå vidare på den vägen och göra det ännu lättare
att genomföra hastiga riksdagsupplösningar och hastiga nyval. Det är betänkligt
ur principiell synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening skall medborgarna inte överraskas i en
speciell fråga och snabbt drivas till valurnorna. Vi skall ha chans till en
lugn och saklig diskussion i politiska frågor. Denna fråga om reglerna för
riksdagsupplös­ning, nyval och extraval tycker jag att vi kunde se på
ytterligare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 en sådan utredning som vi förordar, skulle man också
gott kunna plocka in en lång rad av de frågor som finns med i andra
reseryationer och i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi får inte slå oss till ro när det gäller grundlagen. Vi
måste stiindigt vara på alerten här så att det jnte växer mossa på vår
författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
finns det några frågor där det egentligen inte behövs någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utredning,
utan man kan fatta beslut på en gång. Från centerns sida har vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länge påpekat del orimliga i att
man genom en ändring i vallagen kan frånta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svenska
medborgare rösträtt. Vi har krävt att den möjligheten skall las bort.     
Prot. 1987/88:95 Alla svenska medborgares rösträtt skall vara garanterad direkt
i grundlagen.       7 april 1988 ' Det gäller de  s.k.   utlandssvenskarnas
rösträtt.  Centerpartiet  har fått uppslutning kring det kravet från
folkpartiet och moderaterna, och det finns ett direkt lagförslag som vi menar
bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också i år motionerat om att man skall göra nya
ansträngningar när det gäller svenskars röstning i Västtyskland och Schweiz i
syfte att få den konstiga ordning som där nu råder upphävd, nämligen att man i
dessa stater förbjuder svenska medborgare att därifrån utöva sin rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var en hastig resumé över vad jag tycker
i några frågor och även ytterligare förklaringai&amp;quot; till våra ståndpunkter
utöver vad som ges i de av oss biträdda reservationer som finns fogade till
betänkandet. Jag vill således yrka bifall till reservationerna nr 1,2, 3, 4, 6,
8, 11, 14, 15 och 16. '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 93 NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De frågor som behandlas i
konstitutionsutskottels betänkan­de 32 bygger i stort sett på
folkstyrelsekommitténs betänkande. Vissa av frågorna är bekanta från åtskilliga
debatter i kammaren. Det gäller bl. a. de borgerliga kraven på den s. k.
negativa föreningsrätten, samtidigt som det i hög grad gäller den i flera
omgångar utredda frågan om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om valsystemet är partiernas positioner ganska
klara. Från vpk har vi hävdat att nuvarande system med gemensam valdag och
treåriga mandat­perioder är att föredra. Den linjen hävdade vi i
folkstyrelsekommittén, medan socialdemokraterna ville förlänga mandatperioden
och behålla den gemensamma valdagen och de borgerliga ville ha skilda valdagar
och fyraåriga mandatperioder. Utskottet beklagar att kommittén inte kunde enas
om en lösning av frågan. Jag kan inte delta i detta beklagande, om därmed menas
att man borde enats kring något av de ändringsförslag som diskutera­des i
kommittén. Nu kommer nuvarande valsystem att gälla en avsevärd tid framöver.
Utskottsmajoritetens ståndpunkt är den enda rimliga, att det inte är
meningsfullt med förnyad sakbehandling eller en ny kommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig också notera som positivt att regeringens
proposition inte tog upp folkstyreLsekommitténs majoritetsförslag om personval.
Det förslaget hade så allvarliga brister att det inte bort föras fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En inte obekant fråga är 4-procentssprärren vid
riksdagsval. Förutom att spärren är odemokratisk - ett parti kan samla omkring
220 000 röster utan att få ett enda riksdagsmandat - har den också kringgåtts
på ett anmärkningsvärt sätt genom överenskommelsen vid förra valet mellan
centerpartiet och kds. Logiken borde bjuda att åtminstone centerpartiet
frångick sin stelbenta hållning till spärrfrågan. En effekt av spärrsystemet är
för övrigt att några få röster kan avgöra om ett parti får O eller 14 mandal,
beroende på vilken sida av spärren man hamnar på. Partier som inte är beredda
att helt avskaffa spärren - som enligt min mening är det allra bästa - borde
åtminstone medverka till någon form avavtrappningföratt undvika denna
tröskeleffekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt skymtar åter. Den •
rätten är&lt;br&gt;
generös, men från borgerligt håll vill man grundlagsfästa den. 1 stället borde&lt;br&gt;
en tidsgräns finnas. Än viktigare är att invandrarna som arbetar, bor. betalar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skatt och
lever under våra lagar erhåller rösträtt i riksdagsval; Den frågan behandlas
inte i detta sammanhang men bör ändå uppmärksammas för balans i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens förslag om förhandsanmälan av partier går
utskottet emot. Det är bra. Vpk hade motionerat om avslag i enlighet med den
tveksamhet som anfördes i folkstyrelsekommittén. Nu visade det sig att
tveksamheten delades av flera och därför fick förslaget falla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Låt mig ta
upp ytterligare ett par frågor i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med folkstyrelsekommitténs förslag innehöll
propositionen också förslag om ändring vid fördelningen av utjämningsmandat
inom partierna, så att vid utdelning av det första utjämningsmandatet i en
valkrets röstetalet inte skall delas med 1,4. Detta ger mindie valkretsar en
bättre chans än för närvarande och det måste anses som riktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver reservation nr 5 om 4-procentsspärren står jag
också tillsammans med folkpartiet och centern bakom reservation nr 14 samt nr
17 tillsammans med folkpartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande reservation nr 14 vill jag säga att ett
bifalltill den skulle vara betydelsefullt. Den går ut på att de partier som
erhållit gratis valsedlar enligt gällande bestämmelser också skulle få sina
kostnader för ett hushållsutskick täckta genom statliga medel.
Socialdemokraterna och moderaterna vill se detta som direkt kopplat till
partistödet. Jag tycker att det lika gärna kan ses som samhällsservice till
väljarna och det bör gå att finna formerna för den föreslagna åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation nr 17 handlar om valprövningsnämndens
sammansättning. Reservanterna anser att det för den demokratiska insynen är
viktigt att alla riksdagspartier är företrädda i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna nr 5, 14 och 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 94
OLLE SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi behandlar i dag det andra betänkande som
bygger på propositionen om grundlagsfrågor och ytterst också på
folkstyrelsekommit­téns betänkande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens första ställningstagande kom före jul, då rnan
fattade ett stort historiskt beslut om öppna utskottsutfrågningar för
inhämtande av sakupp­lysningar. Dessa praktiseras nu som mest. och det är väl
för tidigt att i dag utvärdera denna reform. Man kan redan nu säga att
allmänheten därigenom har fått en ökad insyn i riksdagens arbete. I samband
därmed har viktiga frågor lyfts fram både på nyhetsplats och i kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi hoppas att utredningsarbetet senare i en tredje etapp
skall ge frukt i form av förslag från utskottet om riksdagens arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rad motioner har hänskjutits till vår arbetsgrupp. Vi
kornmer att arbet;i fram förslag som skall ta sikte på att stärka riksdagens
ställning i den politiska processen. Jag tror att vi kan åstadkomma åtskilligt.
Det kan gälla budgetprocessen, men även andra frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag som vi i dag behandlar har redan kommenterats
av mäng;i talare före mig, och därför skall jag försöka undvika upprepningar.
Utskottet tillstyrker propositionen, utom i förslaget om krav på
förhandsanmälan till allmänna val. I övrigt följer vi i majoriteten
propositionen till alla delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är också tillmötesgående mot én motionär. Jag hopj)as
att han uppskattar det - jag ser honom inte just nu. Det gäller Alf Svensson,
soni delvis har fått stöd för sitt krav på en mer likvärdig behandling av de
politiska partierna när det gäller valservice. Orii ni läser betänkandet så
hittar ni de ändringar som vi föreslår i vallagen. De går bl. a. ut på gratis
tillhandahållan­de av inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelser, kopior
av röstlängder och viss annan service, som för närvarande erbjuds endast
riksdagsparfierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill yrka avslag på samtliga reservationer och kommer
att behandla några av frågorna i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi finner det lika litet motiverat som tidigare att i dag
grundlagsreglera den s.k. negativa föreningsfriheten. Folkstyrelsekommittén
misslyckades - det togs upp av Bertil Fiskesjö - med att bli enig om en
förlängning äv mandatperioden, kombinerat med ett förslag om hur riksdags- och
kommu­nalvalen skulle anordnas. En del ville skilja valeri åt, och andra ville
ha kvar den gemensamma valdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att ha kvar den treåriga mandatperioden och den gemensamma
valdagen ytterligare några år kan jag inte se som någon alltför stor olycka. Vi
har ändå lyckats ganska väl med treårig mandatperiod och gemensam valdag.
Forskarna har exempelvis visat att de kommunala valrörelserna ingalunda har
kommit i skymundan genom den gemensamma valdagen. Massmedieut­vecklingen mot
lokalradio och större bevakning av de lokala händelserna har inneburit att det
blivit ett större intresse kring dessa frågor. Medborgarna känner nu bättre
till de politiska partiernas program, och jjartierna går ut med program i
större utsträckning än tidigare. Det system som vi har är alltså inte enbart
negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror därför att det numera är viktigt att koncentrera
sig på andra frågor än de frågor där vi tidigare har grävt ner oss i
skyttegravar. Nu gäller det att arbeta för en förnyelse av det parlamentariska
systemet på andra områden. Där tycker jag att det vi börjat med,
utskottsutfrågningarna, och det vi talar om när det gäller att komma ett steg
vidare i fråga om riksdagens arbetsformer och att förnya riksdagsarbetet och ge
riksdagen en mer central ställning är viktiga frågor som vi skall satsa på.
Därerhot tycker jag inte att det är motiverat, Bertil Fiskesjö, att så snart
efter folkstyrelsekommittén, som vi suttit i, starta en ny utredning. Kanske
har jag den hädiska tanken att nästa gång en grundlagskommitté tillsätts, då
skall det också vara en ny besättning politiker som kanske kan representera mer
av nytänkande på det här området än vi som under så många år har varit med i
sådana här utredningar. Det kanske inte gör någonting om det blir litet väntan
innan en ny utredning tillsätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill så något kommentera reservationerna beträffande
valsättet. Det är en punkt som jag vill lyfta fram och tycker är viktigare än
mycket av dét som förts fram om personval, dvs. att personerna skall lyftas
fram. Vad jag vill peka på beträffande valsättet är att vi skall se till att få
handlingskraft i den svenska demokratin. Det är vad som begärs från
medborgarnas sida, att deras problem kan lösas. Därför anser jag att det är
riktigt att ha den 4-procentsspärr vi har, som motverkar en partisplittring i
parlamentet. Jäg tycker att det är viktigt att spärren är bevarad. Jag tycker
också det är viktigt att deri inte kan kringgås. Därför är det bra att det nu i
propositionen står att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa griiridlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi.ssa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksproportipnaliteten
inle bör rubbas genom konstlade partibildningar eller andra valtaktiska
manövrer. Det tror jag inte heller kommer att hända på ett tag-bränt barn skyr
ju elden. Jag tror alltså inte att vi får någon upprepning av samarbetet mellan
kds och centern för att kringgå 4-procentsspärren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det är viktigt att vi på nytt har beslutat om
att behålla 4-procentsspärre.n - där polemiserar jag mot Nils Berndtson. Det är
angeläget att inte få alltför stor partisplittring i parlamentet. Jag tycker
det är viktigt att förbättra möjligheterna till extra val - där polemiserar jag
mot Bertil Fiskesjö. Just nu diskuterar man väldigt - med anledning av
miljöpartiet och de egendomliga tankar som miljöpartisterna har om att de inte
skall behöva bestämma sig för vilken statsminister de skall stödja - att den
svenska demokratin efter valet skulle kunna komma in i ett läge som är mycket
besvärligt. För att komma ur ett sådant dödläge skall det även finnas en sådan
möjlighet som ett extra val innebär. Då är det viktigt att ett sådant val kan
anordnas relativt snabbt, såsom sker i så många andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också gärna ta upp frågan om en
författningsdomstol, som har väckts av moderaterna, och även det krav som
ställs från deras sida om en vidsträckt lagprövning av domstolarna, dvs. att
man skall stryka uppenbar­hetsrekvisitet vid lagprövningen i domstol.
Domstolarna skall alltså kunna ändra på lagar utifrån enklare kriterier än för
närvarande. Jag anser att det är en farlig utveckling. Riksdagen är den instans
som är bäst ägnad att pröva om en viss föreskrift är grundlagsenlig, och
konstruktionen med en författnings­domstol tycker jag är främmande för vårt
författningsskick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här - vi har ju diskuterat den frågan förut -
visa respekt för Bertil Fiskesjös huvudtanke, att vi i riksdagen måste verka
för god kvalitet på lagstiftningsprodukterna. Det är ett riktigt krav. och jag
har inte alls något emot att man, för att uppnå det resultatet, skall kräva av
regeringen att den. enligt de regler som gäller, skall skicka förslag till
lagrådet och få dem granskade osv. Men min slutsats är ändå den att det system
som vi nu har mycket väl möjliggör att vi inte behöver ha författningsdomstolar,
dvs. att vi inte behöver närma oss den amerikanska utvecklingen, där man utan
tvivel fått en politisering av domstolsväsendet. Man har visserligen inle
författ­ningsdomstolar där, men en domstolsprövning som innebär att domstolarna
har en viktig uppgift i det politiska livet, och en sådan uppgift tycker jag
inte att vi skall ge domstolarna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behandlar i betänkandet också andra frågor:
utlandssvenskarnas rösträtt, svenska medborgares röstning i Schweiz och
Förbundsrepubliken Tyskland. Förslagen i dessa frågor avslogs så sent som i
höstas, och jag hänvisar till de motiveringar som då fi&amp;quot;amfördes -
utskottet har inte ändrat uppfattning sedan dess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta
yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 95
Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c) replik: Herr talman! Om det är så, Olle
Svensson, att villkoret enbart är att det skall vara en ny besättning för att
det skall bli en ny grundlagberedning i de frågor som vi har angett, då
accepterar jag omedelbart det villkoret - det är lätt. Men jag tror inte det
beror så mycket på oss som har suttit i utredningarna att vi inte har lyckats
nå enighet om en rad punkter sorn det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt min
mening hade varit viktigt att nå enighet om, utan jag tror att det tar litet
tid innan vissa frågor har mognat så att det kan bli ett positivt beslut. Jag
har också en känsla av att det är en hel del omständigheter som har ändrats
redan, sedan vi slutade vårt arbete i folkstyrelsekommittén, vilket gör att vi
skulle kunna ha behov av att ta upp en hel del grundlagsfrågor till ytterligare
prövning. I detta betänkande finns ju, som jag påpekade tidigare, inte bara
från centerpartiet utan även från andra parfier, en lång rad förslag, vilka man
kräver skall prövas på ett eller annat sätt för att de skall leda till
resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olle Svensson talar ofta om handlingskraftig demokrati.
Detta är natur­ligtvis ett krav som vi alla kan ansluta oss till. Vi vill givetvis
att demokratin skall vara handlingskraftig, framför allt därför att demokratin
i sig därigenom kan upprätthållas. Jag är dock litet osäker på vad OMe Svensson
här avser. Det är inte så många år sedan som Olle Svensson hade funderingar på
att ändra valsystemet på ett sådant sätt att ett stort parti skulle bli
kraftigt överrepresenterat. Är det sådana tankegångar som fortfarande lever
kvar, tar jag avstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi får naturligtvis acceptera den riksdag som svenska
folket väljer. Del ligger i demokratins natur pch är en självklarhet. Detta
innebär att den riksdag som har blivit vald naturligtvis har ansvaret för att
arbetet kan bedrivas på ett framgångsrikt och fruktbart sätt. Det innebär inte
att man därför skulle behöva vidta särskilda åtgärder av något slag om t. ex.
ett nytt parti skulle råka kom in i riksdagen. Att sådant kan hända tillhör
också demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 96
NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan dela Olle Svenssons uppfattning att
det inte är någon stor olycka att behålla den gemensamma valdagen. Jag vill
sträcka mig ännu längre och säga all detta nog också har fördelar. Vad som ofta
har hamnat i bakgrunden i debatten är vikten av att vid ett och samma tillfälle
utkräva ansvar för hela politiken. Detta anser jag vara särskilt viktigt med
tanke på regerings och riksdags inverkan på kommunernas villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olle Svensson tar vidare upp frågan om 4-procentsspärrens
vara eller icke vara och återkommer till detta med partisplittringen. Jag tror
inte att valsystemet är det enda som avgör huruvida nya partier uppstår. Mot
detta med minskad partisplittring måste man ju ställa frågan om varje rösts
lika värde, och det är detta som 4-procentsspärren sätter ur spel. Antag att
ett par partier arbetar sig upip till en nivå som ligger bra nära 4 % men inte
når ända fram. Då skulle vi kunna ha uppemot en halv miljon väljare som blir
orepresenterade. Kan delta vara bra ur demokratisk synpunkt? Är det bra, Olle
Svensson, att ett fåtal röster avgör huruvida ett parti skall få O eller 14
mandat? I den debatt som fördes inom folkstyrelsekommittén förekom ju förslag
om någon sorts trappstegsmodell som åtminstone skulle kunna komma till rätta
med åtminstone den effekten och ta bort denna, låt migsäga. stupstock vid just
4 %. Men det finns tydligen inget intresse för förändringar - inte ens efter
den av också Olle Svensson mycket kritiserade överenskom­melsen mellan centern
och kds, som ändå innebar att man kringgick spärren. Kan man inte se detta som
ett ytterligare tecken på att 4-procentsspärren har överlevt sig själv?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95  . 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 97
OLLE SVENSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ja, jag uttalade mig här för ett system med
starkare regeringar. Vi minns ju hur nazismen sprang fram i Weimarrepublikens
Tyskland på.grund av en långtgående partisplittring. Jag tror att det vore
djupt olyckligt om vi skulle slopa den enda garanti vi nu har mot en sådan
partisplittring som 4-procentsspärren utgör. Jag menar att de partier som kan
samla en tillräcklig styrka bakom sig skall få möjligheter att verka i
riksdagen. Men det är ingalunda felaktigt att låta proportionaliteten gälla ovanför
en viss gräns. Efter den utredning somnu har förevarit har vi på nytt kommit
fram till att denna gräns bör vara 4 %. Där är vi i kommittén överens förutom
vpk. Därmed har också Bertil Fiskesjö erkänt att det föreligger en risk med en
långtgående partisplittring. Med detta måste han också mena att riksdagens
effekfivitet och möjligheter att tillgodose medborgarnas önske­mål minskar om
man får en alltför långtgående partisplittring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist: Jag är också för en gemensam valdag, Nils
Berndtson. Jag avser då en gemensam valdag i kombination med en treårig
mandatperiod. Jag vill visserligen gärna ha en fyraårig mandatperiod, men jag
kan godta en treårig period tillsammans med en gemensam valdag. Detta kan vi
leva med, även om jag helst skulle ha velat ha en reform därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 98 Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Visst har jag vid ett stort antal debatter i
denna kammare varit en av de ivrigaste försvararna av 4-procentsgränsen, Olle
Svensson. Jag tycker att det är rimligt att man har en gräns i botten av detta
slag - delta har man i de allra flesta länder som har ett proportionellt
valsystem. Vi vet ju hur det kan se ut i länder där man inte har någon sådan
nedre gräns, där man får en lång rad partier som har enbart ett eller ett par
mandat i kammaren. Detta tjänar naturligtvis inget syfte, eftersom dessa
partier inte kan göra någon ordentlig insats i det parlamentariska arbetet
såsom det numera har utvecklats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att jag tog upp denna fråga i stort beror på att Olle
Svensson ånyo talade om handlingskraftig demokrati. Med detta brukar han alltid
avse starka regeringar. Han brukar då även framföra tankar om ytterligare sätt
att stärka de starka regeringarna. Jäg var intresserad av att få veta om Olle
Svensson och andra socialdemokrater fortfarande funderar på att lansera ett
annat valsystem än det vi har för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag uppskattar att Olle Svensson tidigare sade att han
anser att det är bra att jag ofta tar upp frågorna om lagstiftningens
förenlighet med grundlagen och liknande frågor. Jag inkasserar detta. Jag tror
att vi i långa stycken här är överens. Det har emellertid visat sig att det på
en lång rad områden och i ett stoit antal frågorr? mellan de politiska
partierna i denna kammare men också i den allmänna konstitutionella debatten -
har uppstått kvalificerade tvister om tolkningen av vissa delar av grundlagen.
Mitt enkla förslag är därför att vi skulle sätta oss ned och gå igenom de
partier som har varit föremål för diskussioner, så alt problemen,blir utredda
på ett sätt som vi alla kunde acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 99
NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns ju en spärr redan i det delningstal
på 1,4 som tillämpas. Detta borde vara tillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
Men varför, Olle Svensson, måste spärren ligga vid just 4 %, när vi ser att det
därmed blir så många väljare som kan bli orepresenterade? Jag tror mig veta att
när författningen en gång diskuterades, var det socialdemokratiska budet 3 %.
Men i det kompromissande som förekom höjdes till slut gränsen till 4 %. Jag
tycker att detta är ett mycket högt tal, som leder till att ett parti kan samla
betydligt över 200 000 väljare men ändå inte bli representerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågeställningen, som Olle Svensson i och för sig
inte närmare berörde, gäller tröskeleffekten. Är inte tiden snart mogen för att
man åtminstone skall sätta sig ned och försöka hyfsa till den tröskel som
innebär att några få röster kan avgöra om ett parti får O eller 14 mandat? Om
ni åtminstone vore beredda att ta dén diskussionen, skulle jag notera det som
ett framsteg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 100 OLLE SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En enda kommentar till det senaste anförandet
av Nils Berndtson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller demokratins
spelregler menar jag att vi måste söka en gemensam nämnare. Det är en bred
enighet om 4-procentsspärren. och därför har vi valt den. Vi har alltså fått
största möjliga enighet kringdet talet, och därför står vi fast vid just det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 101
ALF SVENSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har en rad motioner som behandlas i detta
betänkande, och jag rnåsle givetvis begränsa mig och irite ta upp dessa
motioner i detalj. Någon har kanske trott att jag skall ägna mitt anförande åt
4-procentsspär­ren, men det har jag inte tänkt göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har under den gångna veckan kunnat ta del av
uppmaningar från ett politiskt parti som kandiderar till Sveriges riksdag om
att under vissa betingelser bryta mot de lågar sorn i demokratisk ordning har
fattats av riksdagen. Detta är utan tvivel en mycket farlig väg, som i sin
förlängning kan leda till rättsstatens upplösning. Risken är att respekten för
demokratiri urholkas, om partier som kandiderar till att deltaga i det lagstiftande
arbetet samtidigt signalerar att man är beredd att i handling bryta de lagar
som stiftas utifrån vår grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utveckling som vi i Sverige nu är inne i kräver helt
andra signaler än de som gavs i veckan. Nu skulle det tvärtom behövas en bred
samling för en ökad respekt för lagen, för sunda normer och värderingar på alla
områden i samhället. Det är ju den allt svagare respekten för moral, normer och
lagar som har lett till en glidande utveckling med en mängd uppmärksammade
affärer, till en alltmer omfattande vapensmuggling, där t.o. rn; vår egen
regerings roll fortfarande är ifrågasatt. Respekten för lagstiftningen måste
stärkas, inte undergrävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nu firins det ett flertal exempel där
lagregler faktiskt fått en sådan utformning att enskilda drabbats på ett sätt
sorn knappast varit i överénstämmelse med lagstiftarenssyfle, I ett
rättssamhälle borde det därför'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finnas
lagtillämpningsspärrar inbyggda, som ger klara signaler i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ökande antalet nya lagar gör lagstiftningen
svåröverskådlig för såväl lagstiftare och tjänstemän som allmänhet.
Lagbestämmelser kan motverka eller samverka med varandra på ett sätt som
lagsfiftaren inte kunde förutse. Detta kan leda tilj absurda konsekvenser för
enskilda personer och företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle behövas någon form av återkoppling mellan de
verkställande tjänstemännen på fältet pch de politiker som deltar i
lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På arbetsmiljölagstiftningens område finns en bestämmelse
som gör det möjligt för skyddsombud att direkt stoppa en miljöfarlig
verksamhet. En likartad lagstiftning kunde införas för alla tjänstemän i den
offentliga verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En tänkbar &amp;quot;generalklausul&amp;quot; för sunt förnuft
inom den offentliga förvalt­ningen kunde ha ungefär detta innehåll:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en tjänsteman i sin tjänsteutövning upptäcker
konsekvenser av en lag, stadga, förordning etc. som uppenbarligen inte kan vara
åsyftade av lagstiftaren eller den som utfärdat bestämmelsen, såskall
tjänstemannen inte få fatta det tilltänkta beslutet utan att ha frågat sin
närmaste chef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller alltså inte vad tjänstemannen själv anser vara
förnuftigt oberoende av lagen, utan tjänstemannen måste jämföra tillämpningen
med lagstiftarens tanke om lagens önskvärda effekter. Tjänstemannen kan alltså
behöva gå till propositioner och andra förarbeten till lagen. Den fråga
tjänstemannen ställer sin närmaste chef om icke förutsedda konsekvenser av en
lag skall antecknas i myndighetens diarium och blir alltså offentlig handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När detta är gjort, kan chefen beordra den underiydande
att trots betänkligheterna fatta beslutet. Eller också anser även chefen att
tillämp­ningen av lagen får icke avsedda konsekvenser. Han eller hon frågar då
i sin tur närmast högre chef. På så sätt hamnar frågan slutligen i en politiskt
tillsatt nämnd eller styrelse. Politikerna har då fått vetskap om lagens
konsekvenser och kan verka för en ändring av lagen eller bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lag som uppmuntrar tjänstemän att upptäcka
&amp;quot;Pomperipossaeffekter&amp;quot; i lagtillämpningen kan dessutom medverka till
en mer kreativ anda hos myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns på arbetsmarknaden något som kallas
tolkningsföreträde vad avser slutna avtal. Det borde på samma sätt på den
offentliga sidan gå att införa något liknande, så att den enskilde inte drabbas
av konsekvenser som uppenbart står i strid med eller avviker från lagstiftarens
syfte med en lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har här i dag att ta ställning till en kds-motion med
detta förslag. Vi föreslår en lag som ger offentliga tjänstemän rätt att vägra
att fatta beslut, då konsekvenserna av en lagtillämpning uppenbart strider mot
lagstiftarens intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi kristdemokrater är övertygade om att en
verklig samhällsgemenskap inte kan skapas utan demokrati och att en verklig
demokrati bara kan byggas upp när den leds utifrån målet om en samhällsge­menskap.
Demokrati handlar inte bara om majoritetsstyrelse utan om något vida mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det finns en risk för att alla de regler,
lagar, spärrar, subsidier etc, varmed svensk partistruktur hålls uppe, skapar
ointresse för demokra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tin, för
folkstyret. Varför är det svårt att attrahera unga människor till politiskt
arbete? Varför vill inte fler unga människor engagera sig och i demokratiska
fora påverka sin egen och sina medmänniskors framtid? Svaren kan säkert vara
många. Ett svar kan vara att man upplever möjligheten att påverka i
demokratiskt fungerande och uppbyggda partier alldeles för små. Det är för
tungrott. Det finns för många spärrar och hinder på vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Demokratin är till sin grundläggande karaktär en process.
Det statiska samhället kommer förr eller senare att lämna demokratin.
Demokratin är det ständiga sökandet efter en grundläggande överensstämmelse om
dess innehåll och dess uttrycksformer. Demokratin måste, söm vi litet till mans
ofta brukar säga, ständigt erövras åter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag måste till slut få säga några ord om det
som nyss debatterades här i en replikrunda. Det är självklart att det är bra
med starka regeringar. Jag tror inte att någon bestrider det. Det är också
klart att det inte är bra med alltför starka regeringar. Men vi skall komma
ihåg att vi i Sverige har fått vänja oss vid minoritetsregeringar. Jag vet inte
om man kan göra gällande att det har varit vad man menar med starka regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan naturligtvis också alla inse att en stor
partisplittring kan skapa problem, men om man skall tala om riskerna med det
ena diket, må man också våga tala om riskerna med det andra - att man får så få
partier som är uppbyggda och stödda med så många lagparagrafer i ryggen att det
skapar ointresse och oengagemang. Det är, tror jag, lika vanskligt som att dras
med bekymmer för att man fått en del småpartier i ett parlament.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man talar om 4-procentsspärren skall man, herr talman,
komma ihåg att de! inte bara är en författningsspärr som man därmed har knäsatt
i svenskt samhällsliv. Den för också med sig en lång rad andra spärrar och
hinder för dem som försöker göra sig gällande genom nya politiska partier. Jag
kan bara erinra om möjligheterna att komma till tals i radio och TV. Det kan
väl ändå inte finnas någon ledamot i konstitutionsutskottet eller någon
riksdagsleda­mot över huvud taget som inte väl inser att etermedierna betyder
gränslöst mycket när det gäller att komma till tals med väljarna. Om monopolet
bestämmer sig för att i stort sett - som det har varit hittills - enbart släppa
fram partier som har kommit över fyraprocentsspärren, är det sannerligen det
bästa av alla konserveringsmedel för den gamla partistrukturen som Sveriges
Radio då står för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall sluta med att yrka bifall till
motionerna 1987/88:K11 yrkande 2 och 7, 1987/88:K225 yrkande 2, 1986/87:227
yrkande 2 samt 1987/88:708 yrkande I och 2. Vidare yrkar jag bifall till de
till betänkandet fogade reservationerna 1, 2, 3, 5, 6, 8, 11, 13, 15, 16 och
17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa grundlagsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Beslut i
ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §
Föredrogs skatteutskottets betänkande 1987/88:26 om aktiebeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 102 KNUT WACHTMEISTER (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En väl fungerande aktiemarknad är mycket
betydelsefull för ett effektivt näringsliv. Under de sex borgerliga
regeringsåren stimulerades aktiesparandet på många sätt. Vi fick det
skattemässigt gynnsamina, värdesäkra lönesparandet. Vi fick skattereduktion på
aktieutdelningar och en lindring i den dubbelbeskattning av utdelad vinst sorn
uppkommer då aktiebolagen först skattar för vinsten och sedan aktieägaren för
utdelningen. Värderingsreglerna av aktier som har betydelse vid beräkning av
kapitalskat­terna har också varit föremål för lättnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa åtgärder har självfallet verksamt bidragit till ett
väsentligt ökat aktiesparande. På tio år har antalet aktieägare näst intill
tredubblats, och antalet aktiesparare överstiger nu med god marginal 2
miljoner. Var tredje vuxen svensk använder sig av denna sparform. Det'är nu
angeläget att slå vakt om aktiesparandets villkor, men majoriteten i denna
kammare har beklaghgtvis en annan uppfattning. Sedan socialdemokraterna kom
till makten 1982 har aktiebeskatlningen med något undantag skärpts. Förmö­genhetsskatten
höjdes ganska omgående. De maximalt 2 250 kr. som aktieägarnas
utdelningsinkomst reducerades med var sriart ett minne blott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av och önskan om att underlätta anskaffandet av
riskvilligt kapital och att öka hushållssparandet väger enligt
socialdemokratisk syn uppenbarli­gen lätt i jämförelse med fördelningspolitiska
ställningstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En väsentlig skärpning har också skett när det gäller
realisationsvinstbe­skattningen. Enligt schablonregeln får som bekant numera
endast 25 % av försäljningspriset tas upp som anskaffningsvärde mot tidigare 50
%. Därige­nom skärptes den del av en reavinst som skall tas upp till
beskattning från 20 till 30 % - i sig alltså en skatteskärpning med 50 %. Det
kan tilläggas att förutsättningen är att aktien i fråga ägts i minst två år,
annars beskattas 100 % av den eventuella reavinsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betydligt mer uppmärksamhet än denna skärpning väckte
införandet av en alldeles ny skatt, nämligen omsättningsskatten pä
aktiehandeln, handeln med konvertibla skuldebrev och vissa andra värdepapper.
Skattesatsen fastställdes till 1 % varav hälften, skulle betalas av säljaren
och hälften av köparen. Trots ett uttalande av finansministern att inte höja
omsättnings­skatten fördubblades denna den 1 juli 1986. Senare kom skatten
också att omfatta vissa optioner. Omsättningsskatten är till stor skada för en
väl fungerande kapitalmarknad och därigenom också för näringslivet i stort.
Alldeles speciellt meningslös ter sig omsättningsskatten på den handel med
svenska aktier som utländska placerare gör. Därmed flyttas denna handel
utomlands varigenom arbetstillfällen och inkomster för sveriska mäklare
minskar. Vad värre är innebär skatten att svenska aktier blir mindre attraktiva
i utländska ögon, varigenom vi går miste om en äktieexport. som förmodligen är
den absolut bästa formen för den utlandsupplåning som vi under senare år annars
ägnat oss åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av den fördubblade omsättningsskatten lät
heller inte vänta på sig. Från en praktiskt taget oavbruten stegring av
exporten av svenska aktier blev det ett omedelbart bakslag när skatten
fördubblades  I  juli   1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Månaderna efter förbyttes exportöverskottet till ett
importöverskott, som nu har lett till att nettoimporten av svenska aktier under
1987 uppgick till drygt fyra miljarder kronor. Även om börsnedgången förra
hösten var en kraftigt bidragande orsak, torde det vara ostridigt att handeln i
svenska storföretags aktier flyttat huvudsakligen till London. Det är märkligt
att olika uppfatt­ningar om beskattningen av utlänningars handel med svenska
aktier förefal­ler råda i regeringen. Enligt ett tidningsreportage sade
statsrådet Bengt K Å Johansson så sent som i vintras att &amp;quot;den svenska
regeringen är inte främmande för att minska eller avskaffa omsättningsskatten
på aktiehan­deln, åtminstone för utländska placerare&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna hoppingivande attityd föranledde mig att för två
månader sedan ställa en fråga om ett sådant slopande till statsrådet Johansson,
som brukar vara den i regeringen som handlägger börsfrågor. Döm om min
förvåning när det i stället var finansministern som svarade på frågan, och här
blev det kalla handen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en nackdel med omsättningsskatten är att den
motverkar ett närmande till den gemensamma marknaden som socialdemokraterna
nume­ra annars talar i varma ordalag för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har uppehållit mig ganska länge vid omsättningsskatten
på aktiehan­deln och det har jag gjort med tanke pä denna skatts stora
aktualitet genom regeringens förslag att utvidga basen för omsättningsskatten.
Denna s.k. valpskatt har mött ett massivt motstånd, och som exempel kan nämnas
att 35 av 37 remissinstanser tagit klart avstånd från förslaget. Även om detta
betänkande behandlar ett par motioner som kräver ett riksdagsuttalande mot
skatten, skall jag i dag inte närmare utveckla alla de nackdelar som är
förenade med valpskatten, eftersom vi senare i vår får upp ärendet igen när
propositionen om en utvidgad omsättningsskatt skall behandlas här i kammaren.
Dessutom ligger under mellantiden ett offentligt utskottsförhör som vi begärt i
skatteutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom flera av våra andra reservationer till detta
skatteutskottsbetän­kande diskuterades för ett år sedan, nöjer jag mig nu med
att yrka bifall till samtliga moderata reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog tredje vice talmannen 
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 103
KJELL JOHANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Urider folkpartiets tid i regering inleddes
vid sidan av en omfattande restaurering av svenskt näringsliv också en
restaurering av svensk aktiemarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom förändrade skatteregler och införandet av
aktiefondssparandet ökades intresset och omsättningen på aktiemarknaden på ett
närmast otroligt sätt. Skattefondssparandet utsattes för en omfattande kritik
av den dåvaran­de socialistiska oppositionen, som hävdade att subventionerna
var för stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag kan vi konstatera att den kritiken sköt över målet.
Det är visserligen sant att de som.gick in i aktiefondssparandet med full
insats verkligen kunnat notera en fantastisk tillväxt av sitt sparande, men
detta har inte medfört några nackdelar för andra, Skattefondssparandet var i så
måtto en fullträff att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A ktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det i dag
inte går att peka ut några föriorare genom sparformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även de sorn över huvud taget inte deltog i sparandet och
som kan sägas ha bidragit till den s. k. subventioneringen av sparformen kan i
dag känna sig nöjda genom en tillväxt i ekonomin och därmed välståndet som
givit dem flerfalt tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratins maktövertagande år 1982 följdes av en
omedelbar oro på aktiemarknaden. Olika statsråd for riket runt och orsakade
genom oövertänkta uttalanden en oro som fick börskurserna att formligen hoppa
kråka så att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett faktum är att denna oro initierade min första insats
som nyvald ledamot av denna riksdag - en fråga till finansministern om
regeringen ämnade skärpa realisationsvinstbeskattningen på aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan besvarades nekande av finansministern, sorn så
småningom också fick ordning på sina statsråd som upphörde med att uttala
hotelser mot aktieägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mindre än ett år senare kom dock försämringarna, och
senare kom de slag i slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slopat skattefondssparande, skärpt
realisationsvinstbeskattning, slopad skattereduktion på mindre aktieinnehav,
omsättningsskatt och fördubblad omsättningsskatt har försatt Stockholmsbörsen i
strykklass bland internatio­nella börser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
plussidan finns främst en åtgärd att notera: allemansfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allemansfond undantaget är individuellt aktiesparande
missgynnat av skattereglerna i jämförelse med allt annat sparande. Individuellt
aktiespa­rande är dessutom diskriminerat i förhållande till insfitutionellt
aktiesparan­de. Följaktligen är också hushållens andel av börsvärdet nu mindre
än 20 %, vilket kan jämföras med 50 % vid början av 70-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Händelserna på världens aktiebörser under hösten 1987 med
dramatiska kursfall på mycket kort tid understryker dels det internationella
beroendet, dels att det verkligen är fråga om en riskkapitalmarknad. Den som
satsar sina pengar i ett börsföretag, oavsett om det är en vanlig småsparare
eller en stor institutionell ägare, kan visserligen få en god avkastning på
sitt satsade kapital. Men det kan lika väl förloras i kursfall och konkurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Individuellt aktiesparande är skattemässigt
diskriminerat. Redan vid måttliga inflationstal får vi stora skillnader i
bruttoavkastningskra­vet mellan olika investeringar, t. ex. sparande i bank, i
premieobligationer, i eget hem osv. I jämförelse med alla andra sparformer är
aktiesparandet missgynnat av skattereglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att stärka de mindre aktieägarnas ställning på
marknaden är det angeläget att vi får ett skattesystem som inte straffar
sparande i aktier. Till skillnad från den socialdemokratiska regeringen, som
genom en rad skatte­höjningar och införandet av nya skatter försämrat villkoren
för enskilda personers aktieägande, föreslår vi i folkpartiet flera åtgärder
som skulle öka intresset att spara i aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändrade skatteregler för aktiesparande torde också vara
en av de viktigaste åtgärderna som kan vidtas för att stimulera hushållens
sparande. Jämfört med de villkor som gäller för andra länders aktiesparare är
de svenska t.o.m. diskriminerade på sin egen marknad: de utländska ägarna av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svenska
aktier beskattas lindrigare än svenska ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att stimulera ökat privat aktieägande och rörlighet på
den svenska aktiemarknaden vill vi, i avvaktan på en mer genomgripande
skattereform, genomföra följande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första måste möjligheten till större avdrag för
den latenta skatteskulden förbättras. Detta sker enklast genom att aktier och
liknande värdepapper åsätts ett taxeringsvärde på 65 % av marknadsvärdet vid
tiden för skattskyldighetens inträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra vill vi, i och med den skattereform som nu
förhoppningsvis kommer, avskaffa dubbelbeskattningen på aktier. Ett första steg
bör innebära återinförande av skattereduktionen på mindre aktieinnehav, t. ex.
30 % på utdelningar om högst 10 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje bör aktievinstbeskattningen ändras så att
omplaceringar inom en aktieportfölj inte blir realisationsvinstbeskattade. En
dylik reform skulle förbättra marknadens effektivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Folkpartiet har länge förespråkat ett s.k.
andel-i-vinst­system som ett alternativ till socialdemokraternas
löntagarfonder. Vi har följaktligen gått emot den av regeringen föreslagna
arbetsgivaravgiftsbelast--ningen på medel som avsätts till sådana fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tycker också att alla anställda i börsnoterade och
andra företag bör ges möjUghet att spara i aktier i det egna företaget utan att
eventuell skillnad mellan marknadsvärde och förvärvspriset betraktas som
löneförmån. Vi föreslår skattefrihet för alla anställdas aktieköp i det egna
företaget utan annan begränsning än att köpen skall ha skett på samma sätt som
tillämpas för utomstående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1987 har de negativa effekterna av
omsättningsskatten blivit tydliga. Bland de svenska storföretag som finns
noterade på utländska börser, t. ex. Ericsson, Pharmacia och Volvo, görs många
affärer nu på andra marknadsplatser, vilket varit negativt för den svenska
börsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allvarligast är kanske ändå att
omsättningsskattehöjningen, affärsbanker­nas &amp;quot;frivilliga&amp;quot;
utbildningssponsring, &amp;quot;valpskatten&amp;quot; m. m., av många uppfat­tas som
att risken för nya politiska ingrepp i svenskt näringsliv och på Stockholms
fondbörs ökat. Följden blir ett ökat kapitalutflöde samt att utländska
placerare väljer att göra sina affärer med svenska papper i London och New
York. Därmed exporteras svenska mäklarjobb. Insynen i för svenskt näringsliv
viktiga utländska affärer minskar. Staten förlorar skattein­täkter, och
kapitalkostnaderna stiger för de små och medelstora företagen som inte har
tillgång till de utländska kapitalmarknaderna. Därför vill vi i folkpartiet
avskaffa omsättningsskatten så snart det statsfinansiella läget så medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med hänvisning till vad som sagts här ber jag
slutligen att få yrka bifall till samtliga reservationer som är undertecknade
av folkpartister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 104
KARL-ANDERS PETERSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I betänkande 26 från skatteutskottet berörs
olika aktiebe-skattningsfrågor. I princip blir vinster i aktiebolag
dubbelbeskattade. först hos bolaget när vinsten uppkommer och sedan hos
aktieägaren när vinsten delas ut. Lindrincar i denna dubbelbeskattninc har
åstadkommits genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;olika
beslut i riksdagen, bl. a. för att stimulera aktiesparandet. Den speciella
skattereduktion för mindre aktieinnehav som tillskapades i detta avseende
avskaffades tyvärr senare, och upprepade yrkanden om att återinföra denna skattereduktion
har avvisats av den socialistiska majoriteten i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från centern anser vi det angelägel med spridning av
ägandet i aktiebola­gen, och därför har vi i reservation 3 stött kravet om
återinförande av skattereduktion med 30 % på utdelningar om högst 10 000 kr.
Denna stimulans för aktiesparandet anser vi angelägen för att det ökade
intresset för sparande i aktier skall kunna bibehållas. Det ökade intresset för
aktiesparan­de innebär inte bara en positiv spridning av ägandet, utan även ett
ökat intresse för näringslivets villkor. Intresset för och kunskapen om
näringslivet bland allt bredare delar av befolkningen ser vi i centern som
något mycket positivt. Därför ber jag, herr talman, att få yrka bifall till
reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 105 TOMMY FRANZÉN (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har tidigare i debatten talats mycket väl
om aktiesparan­de som om aktiespekulation skulle vara något fint och värdefullt
och att alla skulle behöva få omfattas av denna. Talarna har pratat som om den
skulle vara en gudagåva för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill påstå att det i stället handlar om att spekulera
i andras arbete, och det kan knappast vara till gagn för ett samhälle.
Spekulationen tar sig många uttryck. Ett av de allvarliga, och där vill jag
polemisera med de tidigare talarna, är att spekulationen i aktier är väsentligt
lindrigare beskattad än exempelvis hederligt arbete. Detta kan man bl. a.
avläsa i den enorma utveckling som har skett under 1980-talet på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Börsvärdet har ökat under 1980-talet från ungefär 50
miljarder kronor till över 500 miljarder kronor. För närvarande lär värdet vara
ungefär 520 miljarder kronor. Detta har inte synts särskilt väl när man tittar
i den redovisning som riksrevisionsverket har gjort av skatteinkomsterna från
denna typ av värdeökning. Detta gäller exempelvis förmögenhetsbeskatt­ningen.
Det syns alltså inte i någon väsentlig grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likadant är förhållandet när det gäller omsättningen. Den
har ökat under 1980-talet från tidigare några miljarder kronor till drygt 140
miljarder kronor rekordåret 1986. Förra året, med den stora omtalade
börsnedgången, landade ändå omsättningen på 125 miljarder kronor. Vad
omsättningen kommer att landa på i år ännu oklart. Men det finns inte mycket
som talar för att omsättningen skulle kunna komma ner till de nivåer som
existerade i början av 1980-talet när omsättningen låg på 2,10,15 och 20
miljarder kronor - en bra bit under 100 miljarder kronor i omsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi tittar på den s. k. omsättningsskatten och de
förödande effekter den beskyllts för, finner vi att en svag nedgång skedde när
skatten infördes 1984. Året därpå var uppgången desto större. När höjningen av
omsättningsskat­ten från 1 till 2 % ägde rum 1986, ja, då var det nästan på det
sättet - i motsats till vad Knut Wachtmeister försökte göra gällande - att
börsen tog ett glädjeskutt. Från att tidigare ha haft en bit över 70 miljarder
i omsättning ökade den till över 140 miljarder. Eller var det kanske så att
just höjningen av omsättningsskatten gjorde att glädjeskuttet kom till?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta är
ju effekter av den typen av spekulation i andras arbete som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;människor
med stora kapital och stora inkomster kari hänge sig åt. Här har det förts fram
synpunkten att det är bra att ägandet har spritts och på en tioårsperiod
ungefär tredubblats. Ja, det är klart att det har skett en viss ägarspridning,
men samtidigt skall vi vara klara över att i det här samhället, så som det
fungerar och med den struktur det har, har det också medfört en koncentration
av makten till storfinansen i än högre grad än på de beramade femton
familjernas tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi från vpk menar att man måste åtgärda det här. Vi menar
att man måste beskatta den här typen av verksamhet såsom den borde beskattas.
Därför har vi först och främst vänt oss emot att man bara behöver ta upp 75 %
av en akties värde till förmögenhetsbeskattning när det gäller börsnoterade
aktier och bara 30 % för OTC-aktier och liknande. Vi menar att här finns ett
marknadsvärde, och det är det som skall vara gällande, för det är del som förmögenheten
utgår från. Då skall också beskattningen vara 100 %. Detvar den också fram till
för några år sedan, när den socialdemokratiska regeringen föll till föga för
några uppmärksammade fall i massmedia och sänkte den till 75 %,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller omsättningsskatten har vi hävdat att 2 % är
alldeles för litet. Under några års tid har vi föreslagit att den skall ligga
på 6 %. Det skulle i vart fall möjligen kunna ha sådana effekter att skutten
uppåt hålls igen en del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även reavinstbeskattningen är ytterst gynnsam. Visserligen
skall de första tvä åren hela vinsten tas upp till beskattning, men sedan bara
40 %. Ser man på detta i ljuset av den utveckling som har skett under 80-talet,
är det ganska lätt att begripa att de som var rika i början av 80-talet och
hade sin förmögenhet satt i aktier är stormrika i dagens läge - utan att för
den skull ha behövt drabbas av skatt i någon större utsträckning. Maximalt -
observera att jag säger maximalt - behöver den som har reavinster på ett
aktieinnehav äldre än två år inte betala mer än 30 % i marginalskatt på den
inkomsten, medari en normal arbetstagare betalar 50 % för ett hederligt utfört
arbete. Det är klart att det här skall sättas mot vartannat. Det är utifrån
detta synsätt vi har tagit ställning till skattepolitiken på det här området.
Vi hävdar att 40 % inte är acceptabelt. 75 % menar vi från vpk är vad som bör
tas upp till beskattning, och då har vi tagit hänsyn till den
penningvärdesförsämring som kan ha skett under tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Slutligen bara litet grand om de nya
marknader som uppstod under 80-talets glädjeår, när mari började handla med
optioner, terminer och allt vad det heter. Det är ju en verksamhet som
ytterligare visar vad detta är för en typ av &amp;quot;sparande&amp;quot; som de
borgerliga kallar det. Det ärju inte annat än spekulation i pengar och siffror.
De valpar som börjat tjäna storkovan genom att leka fram och tillbaka med
siffror har i vissa fall skapat stora svårigheter för kommuner. Deras
verksamhet har ingen som helst samhällsekonomisk nytta och borde egentligen
helt förbjudas. Nu har det ju kommit en proposition om beskattning av denna
verksamhet, och jag avstår därför från att ta upp någon större diskussion om
detta i dag. Jag vill bara avsluta med att yrka bifall till reservationerna 5,
8, 10 b, 12 och 15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A ktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 106
KNUT WACHTMEISTER (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Tommy Franzén har uppenbarligen hört på
dåligt, eftersom han sade att han i motsats till mig ansåg att börsen gjorde
ett glädjeskutt när man fördubblade omsättningsskatten. Det var inte det jag
sade. Jag sade att exporten av aktier förbyttes i en import, och där talar
siffrorna sitt tydliga språk. 1986 hade vi en export av aktier på 2 miljarder
kronor. När skatten fördubblades den 1 juli 1986 förbyttes exporten till en
import på 4 miljarder 1987. 1983, innan vi fick någon omsättningsskatt på
aktiehandeln, var exporten hela 6 miljarder, och det är någonting som är till
glädje för sveriskt näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan sade Tommy Franzén att man har motionerat om att den
s.k. valpskatten skulle omfatta 10 %, men han ville inte närmare gå in på
detta. Jag förstår det, för i den proposition som vi fick i går föreslår
regeringen en omsättningsskatt på mellan 0,03 % och upp till 4 %. beroende på
vad det är för papper, medan vpk drämmer till med hela 10 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förmodar att vpk nästa gång man motionerar, i
anslutning till propositionen, får anledning att mildra sina krav. Så fick man
ju göra i fråga om omsättningsskatten på aktiehandeln, där man ursprungligen
krävde en 10-procentig skatt men numera har minskat kraven till 6 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 107 TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag konstaterade bara att 1986, när den
förödande omsätt­ningsskatten på aktier fördubblades från 1 till 2 %, ökade
omsättningen från 72-73 miljarder året innan till drygt 141 miljarder.
Samtidigt ser jag fördubblingen som ett uttryck för glädje, ett glädjeskutt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande valpskatten är vår inställning mera ett
uttryck för att vi anser att man helst bör helt förbjuda denna typ av
verksamhet. Det är fortfarande vår utgångspunkt. Vi kanske genom att lägga en
sådan beskattningsfprm på den kan tvinga den att upphöra, ungefär på samma sätt
som de borgerliga partierna skulle förhindra vinstdelningsskatten för att
stoppa löntagarfon­derna den vägen, när man inte fick gå in och yrka på att de
skulle avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 108 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talmanlDet är meningslöst att
föra en seriös debatt med Tommy Franzén i sådana här frågor, när han föreslår
att man i lag skall stoppa omsättningen av en lång rad värdepapper som är av
oerhört stor betydelse för svenskt näringsliv. Om han har den inställningen är
det fullständigt meningslöst.att diskutera med Tommy Franzén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 109
GUNNAR NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I detta betänkande behandlas ett stort antal
årligen återkommande motioner på aktiebeskattningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I årets betänkande har även behandlats motioner angående
omsättnings­skatten på värdepapper. I övrigt återkommer motioner om avskaffande
av dubbelbeskattning av utdelad vinst, om värderingsregler för aktier av olika
slag, om slopad omsättningsskatt på aktier och om realisationsvinstbeskatt­ning
vid försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga
borgerliga motioner yrkar på skattelättnader av skilda slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medan man i en motion från
vpk yrkar på kraftigt höjd omsättningsskatt på aktier och värdepapper, skärpt
realisafionsvinstbeskattning och en högre värdering av aktier i samband med
arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en socialdemokratisk motion av Lennart Pettersson yrkas att aktier på de
inofficiella listorna skall åsättas en högre värdering vid förmögenhetsbeskatt­ning
än i dag, då de värderas enligt reglerna för ej börsnoterade familjebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
avstyrker samtliga motioner med hänvisning till tidigare behand­ling och till
pågående överväganden och utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller motion Sk334 av Lennart Pettersson delar utskottet motionärens
uppfattning att det är otillfredsställande att reglerna kan få den märkliga
effekten att aktier i börsbolag, som genom försumlighet eller brott mot börsens
etiska regler placeras på den inofficiella listan, därefter skall deklareras
till ett lägre värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
avstyrker emellertid motionen med hänvisning till den pågående övergripande
översynen av skattesystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
betänkandet har fogats 16 reservationer, och jag skall med tanke på tidigare
behandling av samma frågor endast ge en kort kommentar till dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomgående tema i de borgerliga reservationerna är att aktieinnehav och
aktiesparande är en missgynnad och illa behandlad sparform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
kan inte dela denna uppfattning. Tvärtom har utskottet vid upprepade tillfällen
framhållit att skattereglerna för aktier i allmänhet erbjuder avsevärda
fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt bankspa­rande. Reglerna innebär
att aktier ur förmögenhetssynpunkt värderas till lägre belopp än vad som gäller
för annat likvärdigt sparande. Likaså beskattas ofta betydande arbetsfria
inkomster väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Det finns därför enligt
utskottets mening inte något fog för en sådan kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat tema är att omsättningsskatten på aktiehandeln skadat markna­den och
försvårat företagens kapitalanskaffning. Därför bör, enligt reservan­terna,
omsättningsskatten på aktier slopas och någon ny omsättningsskatt på
värdepapper inte införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vår mening skall omsättningsskatten på aktier och värdepapper ses som ett
inslag i fördelningspolitiken. Skatt tas ut på områden med god bärkraft och
möjliggör viktiga sociala reformer, som nu närmast återställan­det av
värdenivån på pensionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan inte heller påstå att den nuvarande omsättningsskatten har haft någon
märkbar påverkan på Stockholmsbörsen. Tvärtom har den fortsatt att hävda sig
väl i en internationell jämförelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att,
som vpk föreslår, höja momsen till 6 % anser vi dock vara orealistiskt av flera
skäl. Risken för allvarliga störningar skulle i en sådan situation vara
uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den utvidgade omsättningsskatten på värdepapper här riksdagen just
förelagts en proposition som kommer att behandlas senare under våren, varför
jag inte här gör några ytterligare kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med det sagda och med hänvisning till att här aktualiserade frågor
behandlas i de sittande skatteutredningarna yrkar jag avslag på samtliga
reservationer och bifall till utskottets hemställan i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
ktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagens protokoU 1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A ktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 110
KJELL JOHANSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Gunnar Nilsson jämför intäkterna av ett
aktieinnehav med intäkterna av vad han kallar för vanligt arbete. Men faktum är
ju att man börjar med en summa pengar som man har tjänat på ett eller annat
sätt och som är A-skattade. Det finns här två alternativ. Antingen kan man köpa
aktier för pengarna eller också kan man spara i andra sparformer. Vidare kan
man kombinera detta sparande med en viss konsumtion, t.ex. genom att köpa en
villa, konst, frimärken eller någonting annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man köper aktier, ställer man riskvilligt kapital till
näringslivets förfogande. Det är väl då rimligt att man för detta kapital får
en ersättning som är litet större än den man får om man t. ex. skaffar sig en
villa. Man tar ändå risker. Hela kapitalet kan ju försvinna. Det har faktiskt
hänt, och det händer också ganska ofta, att företag går över styr. Då är ett
sådant här kapital förlorat. Därför är det väl inte rätt att jämföra detta med
en arbetsinsats. I stället är det faktiskt fråga om en skatt på redan skattat
kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 111
KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kjell Johansson har redan berört det spm jag
tänkte säga. Det gäller hur aktier beskattas i jämförelse med andra sparformer.
Där vill jag bara lägga till att man också bör jämföra beskattningen här i
Sverige med beskattningen i med oss konkurrerande länder, vilket är inte minst
viktigt nu när vi söker oss närmare den gemensamma marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gunnar Nilsson upprepade vad Tommy Franzén sade, nämligen
att när man fördubblade omsättningsskatten gjorde börsen ändå ett.glädjeskutt.
Men det skuttet kom av sig den 19 oktober som bekant. Här finns dock ett
problem till, och det är att genom den här skatten och genom andra pålagor på
börsen, aktiehandeln och handeln med andra värdepapper får man en inlåsningseffekt
som inte är bra för omsättningen på börsen. Det har också visat sig att
omsättningen är i sjunkande, och i år förefaller den vara väsentligt lägre än
den var innan den här omsättningsskatten infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 112 GUNNAR NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kjell Johansson sade här att man inte kan
jämföra inkomster av aktier med inkomster av arbete. Men vad man kanske framför
allt skall jämföra med är inkpmster av olika former av sparande. I det
sammanhanget är det väl ganska klart att aktiesparandet som sparform är väldigt
förmånligt behandlat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det en allmän uppfattning att man skall sträva
efter enenhetligare beskattning av inkomster av kapital och arbete. Detta är
att se som ett led i strävandena att få till stånd en skärpning av
aktiebeskattningen i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare sägs det att man skall jämföra med andra länder och
att den svenska börsen är misshandlad och mycket utsatt i detta sammanhang. Men
trots det kan man konstatera att den svenska börsen hävdar sig väl. Den som har
läst börsnoteringarna på Svenska Dagbladets näringslivssida i dag finner att
man konstaterar att motståndskraften på Stockholmsbörsen är synnerligen god och
att man har haft en mycket stark utveckling under 1988, även under den senaste
månaden, då börsen i andra länder i vår omvärld haft en betydligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sämre
utveckling. Därför tycker jag att uttalade farhågor är ganska onödiga. Samtliga
dessa frågor har behandlats vid ett flertal andra tillfällen här i kammaren.
Jag kan inte se att det under den här tiden har tillkommit någonting nytt som
föranleder ett annat ställningstagande än tidigare. Dessutom är samtliga frågor
som här har aktualiserats under utredning i de stora, övergripande
skatteutredningar som pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988 ,. -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A ktiebeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 113 KJELL JOHANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Gunnar Nilsson sade i sin första replik att
det inte hade blivit några större skador, och han hävdar nu att det går ganska
bra för aktiemarknaden. Jag kan i viss mån hålla med om det. Men det är ganska
naturligt att vi i år har en god utveckling efter det väldigt stora ras som
skedde förra året. Det är faktiskt så, att den som startade med ett
ingångsbelopp om 100 kr. förra året gick ur det här året med 92 kr. i
behållning. Det är väl då inte konstigt om det sker en återhämtning. Totalt
sett har den senaste perioden inte varit speciellt märkvärdig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan faktiskt redan notera en sämre fungerande börs med
dyrare kapital för svenska företag,än för utländska genom
transaktionskostnaderna och genom osäkerheten när det gäller statligt
ingripande. Att handeln flyttar ut betyder, vid sidan av kapitalexporten, att
man också går miste om möjlighe­ter till insyn i internationella affärer. Detta
åsamkar oss också väldigt stora förluster. Men den springande punkten är
egentligen att vi, när nedgången kommer, när den här väldigt efterhängsna
högkonjunkturen ger sig, får en mycket häftig reaktion. Då får man också dyrt
betala. Det tragiska är att de som då får betala är de som väl både Gunnar
Nilsson och jag vill värna om, nämligen småspararna. När börsen går i botten
klarar proffsen sig. Men småspararna får betala. Även när det sedan blir en ny
uppgång klarar proffsen sig, för det är då som de stora, skickliga
spekulanterna tar hem de väldigt stora vinsterna. Därför skall börsen hanteras
som den fjäril som Aktiefrämjandet liknar den vid i en broschyr som kom i dag.
Börsen skall alltså behandlas med försiktighet, så att man håller börskurserna
vid substansvärdet och inte låter dem rasa och bli så låga som de var, i början
av 70-talet, eller kanske under hela 70-talet efter det socialdemokratiska
regeringsinnehavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 114 KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom Gunnar
Nilsson gör jämförelser med andra börser vill jag upplysa honom om att de tolv
EG-länderna, som vi har att konkurrera med, har beslutat att de länder som har
omsättningsskatt på aktiehandel skall avskaffa den skatten. För övrigt är det
inget av EG-länderna som har en så hög procent som Sverige; dvs. 2 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 115
GUNNAR NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utflyttningen av handeln beror nog inte på
den eventuella skillnaden i omsättningsskatt, utan det är andra faktorer som
spelar in - det finns variationer i det sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller att slå vakt om småspararna och inte låta
börsvärdena falla som de har gjort, kan det konstateras att 1987 inte var något
dåligt år för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag inom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholmsbörsen.
Tvärtom hävdade den sig, enligt Svenska Dagbladets uppgifter, även under 1987
förhållandevis väl i jämförelse med flera andra börser. Här föll kurserna med 8
%, medan de exempelvis i Wien föll med 22 % och i Paris med 29 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell Johansson säger'att man skall slå vakt om
småspararna och inte låta kurserna falla till samma nivå som i mitten av
70-talet, efter socialdemokra­tiskt regeringsinnehav. Men det verkliga raset
skedde under den borgerliga regeringsperioden, när börsvärdet föll till 50
miljarder, så att hela börsen i stort sett var en uppköpskandidat. Det var då
som det var en verklig katastrofutveckling på börsen. Om vi sedan ser på
utvecklingen därefter finner vi att den har varit utan motsvarighet under
80-talet, framför allt efter 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 § Föredrogs utrikesutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88; 19 om vissa anslag m. m.
inom utrikesdepartementets område (prop. 1987/88:100 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
anslag inom utrikesdepartementets område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 116
GUNNAR HÖKMARK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill först säga några ord om
reservationerna 7, 8 och 9, som handlar om studier och forskning kring
nedrustning och säkerhetspo­litik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller anslaget för s. k. fredsinformation är dét
viktigt att ha klart för sig att engagemanget för fred inte är beroende av
statliga anslag och heller inte får vara det. Än mindre får den situationen
inträffa att det de facto styrs av den statliga bidrägsgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förtjänar också att noteras att engagemanget för fred
och viljan att på olika sätt slå vakt om den fred som vi lever i och
nedrustningen i vår omvärld är något som är spritt i hela det svenska
samhället. Det är inte unikt för ett visst antal s. k. fredsorganisationer,
lika litet som det är koncentrerat till olika folkrörelser som i specialiserad
form ägnar sig åt olika avgränsade fredspro­jekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Engagemanget för fred får inte heller
förväxlas med vad som i praktiken är en politisk opinionsbildning för en viss
säkerhetspolitik, som dessutom i många fall står i direkt strid med den
säkerhetspolitik som riksdagen och kammaren har beslutat om. Den politiska
opinionsbildningen skall, oavsett om den handlar om säkerhetspolitik och
fredsfrågor eller om någon annan sakpolitisk fråga, leva under likvärdiga
villkor. Den politiska opinionsbildningen för en viss säkerhetspolitik skall
framför allt inte gynnas en annan typ av säkerhetspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är mot
denna bakgrund och mot bakgrund av att vi är övertygade om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att engagemanget för freden måste leva av sin egen kraft
som vi moderater menar att det inte är acceptabelt att höja anslaget för
fredsinformation på det sätt som utskottsmajoriteten vill göra genom att
bifalla regeringens förslag. Vi menar att det räcker mer än väl med de anslag
som utgick föregående år. Saken vinner på att delar av dessa pengar används
till en mer seriös forskning inom ramen för FOA och utrikespolitiska
institutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot den
bakgrunden vill jag yrka bifall till reservationerna 7, 8 och 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill säga bara några ord om ett av de
många oblyga försök som kännetecknar socialdemokratin när det gäller att
utnyttja den politiska makten för att tillföra statliga medel till
organisationer och rörelser som finns inom den egna socialdemokratiska
maktapparaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidskriften Inside Sweden ges ut av arbetarrörelsens
internationella centrum, och det är en tidskrift som har en klar politisk
tendens. Det finns ingen anledning för den svenska arbetarrörelsen, som tillhör
politikens storfinans, att inte själv betala för den opinionsbildning, vare sig
den sker på svenska eller på engelska, som man i det egna politiska intresset
vill ägna sig åt. Man bör själv bära de kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot den bakgrunden, herr talman, som jag också vill
yrka bifall till reservation nr 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag inom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 117
BIRGITTA HAMBRAEUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nödvändigheten av att ställa om vårt sätt att
leva på jorden så att vi inte förstör naturen blir allt klarare.
Brundtlandrapporten till FN visar att en omställning som innebär en förnyelse
av näringslivet så att miljön behandlas ekologiskt kunnigt både är nödvändig
och samtidigt gynnar välståndsökningen på jorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns tillräckligt med kunskap för att omställningen
skall kunna börja nu med full kraft, men det är nödvändigt att denna kunskap
förs ut på ett vetenskapligt korrekt sätt samtidigt som den blir begriplig för
fler än specialister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska miljötidskriften AMBIO är ett mycket
värdefullt bidrag till en sådan kunskapsspridning. Centern anser att anslaget
till AMBIO bör höjas med 450 000 kr. i stället för det extra stöd till den
socialdemokratiska tidskriften Inside Sweden som utskottsmajoriteten förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber
att få yrka bifall till reservationerna 1 och 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det verkar troligt att den starka fredsopinion som de
olika fredsrörelserna mobiliserat har haft inflytande på de nya öppningarna i
nedrustningsöverens­kommelserna och de förnyade ansträngningarna att öka
förtroendet mellan länderna. Ett krig i Europa skulle få förödande konsekvenser
för vårt land även om vi lyckas stå utanför krigshandlingarna. Därför är
arbetet för fred det viktigaste försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några fredsrörelser får i dag statsbidrag över anslaget
information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden. Tiden
är nu enligt centerns åsikt mogen att utöka detta med ett stående bidrag.
Seriöst arbetande fredsrörelser av folkrörelsekaraktär skulle därmed få
möjlighet att arbeta och utvecklas fritt och obundet, utan att behöva rikta in
sin verksamhet så att den passar anslagsrubrikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Centern
har i sin kommittémotion U308 preciserat ett förslag till anslags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pröt;
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag iriöiii&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fördelning
som på vissa punkter avviker från regeringsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till reservationerna 4 och 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet och centern har yrkat bifall till motionen
U309 från broderska­parna med Evert Svensson som första namn. Utskottet är
enigt om att där tas upp viktiga frågor, men majoriteten har inte velat
uppmärksamma motionen i så hög grad att man ger regeringen till känna sin
sympati för idéerna som där framförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionärerna påpekar den brist på balans i anslagen som
finns mellan det militära försvaret och andra betydelsefulla delar av
säkerhetspolitiken. &amp;quot;Alla vet&amp;quot;, säger de, &amp;quot;att den nuvarande
rustningssituationen måste brytas till förmån för en 'gemensam säkerhet' och
fredliga metoder för konfliktlösning. Men det mobiliseras inte mycket pengar
eller utredningskraft för säkerhets­politiska åtgärder utanför den militära
logiken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionärerna framhåller Sveriges internationellt goda
rykte att vara bra på förhandlingsorganisation och opartiskhet. Vår
alliansfrihet gör oss betrodda i olika motstående läger. Förutom vårt arbete i
FN bör ett nytt initiativ prövas. Sverige kunde inom ramen för sin egen
säkerhetspolitik avsätta resurser till ett internationellt medlings- och
försoningsorgan. Uppgifterna skulle bestå av aktiv medling, där man inte
behöver skygga för kreativa och okonventionella grepp. Ordet försoning står för
en vilja all alltid eftersträva förståelse för konflikternas grunder och att
inte bara avvärja öppna fientligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man säger vidare att det avgörande är att ett kontaktnät
av resurspersoner byggs upp, som kan tillkallas vid olika konflikter och som
tillsammans skulle representera en stor korripetens och bestå t. ex. av
diplomater, forskare, affärsmän, journalister, militärer, folkrörelsemänniskor
och erfarna för­handlare öch medlare'; t. ex. från
arbetsmarknadsförhandlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionärerna vill att regeringen prövar förutsättningarna
att inrätta ett sådant internationellt medlings- och försoningsinstitut. Vi
tycker att det aren god idé. Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 118
AXEL ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vid det;betänkande 1987/88:19 från
utrikesutskottet som riksdagen i denna sena timme har att behandla har fogats
nio reservationer. Ändå kan med fog göras gällande att utskottet är enigt i den
absolut övervägande delen av de ärenden och anslagspunkter som behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall som företrädare för utskof tsmajoriteten
kommentera några av de reservationer som fogats till betänkandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den första reservationen, som är gemensamt borgerlig,
yrkas avslag på propositionens förslag om stöd till tidskriften Inside Sweden
med 650 000 kr. för nästa budgetår. Gunnar Hökmark inledde med att argumentera
för den reservationen. Jag skall tillskillnad från Gunnar Hökmark hålla mig
till sakfrågan, inte till vilka som står bakom tidskriften. Det är inte
väsentligt i sammanhanget. Det kan inte vara något fel att en bra
informationstidskrift om Sverige, riktad till utlandet, utges av en
arbetarrörelseorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna anför som skäl för avstyrkandet att en
tidning av detta slag i första hand bör finansieras av den organisation som gér
ut den. Det sker också, Gunnar Hökmark, i betydande grad. Med tanke på det
viktiga bidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
informationen om Sverige i utlandet som tidskriften Inside Sweden ger är det
anslag som föreslås i propositionen, enligt utskottets mening, befogat.
Dessutom delar utskottet propositionens uppfattning att, i avvaktan på
slutbetänkandet från den utredning som bl. a. har att se över det statliga
stödet fill denna kategori av tidsskrifter, stöd skall utgå även nästa budgetår
till försöksutgivning. Jag yrkar därför avslag på reservation nr 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgitta Hambraeus pläderade för reservation 2, som
handlar om miljö­tidskriften AMBIO. Centern vill att ytterligare 450 000 kr,
anslås till denna för nästa budgetår. Detta yrkande bör enligt utskottets
uppfattning avslås: Skälet är att den utredning som jag nyss nämnde har att
beakta även frågan om tidskriften AMBIO:s utgivning: Jag yrkar därför avslag på
reservation nr &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.     
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den gemensamma center- och folkpartireservationen nr 4
förespråkas ett system med stående bidrag till fredsorganisationer. Den
nuvarande ordning­en innebär att folkrörelser och andra ideella organisationer
får ansöka om statligt stöd för genomförande av fredsprojekt av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen av anslaget - drygt 14 milj. kr. - föreslås i
propositionen bli fördelad efter ansökan, medan återstoden, nära 6 milj. kr.,
skall utgå som grundbidrag till vissa organisationer och institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av propositionen gör folkrörelseutrédningen
för närvarande&lt;br&gt;
en översyn av statens stöd till folkrörelser och andra ideella organisationer.&lt;br&gt;
Utskottet finner det för siri del vara klokt att avvakta utredningens&lt;br&gt;
överväganden i dennafråga innan en eventuell nyordnirig diskuteras eller&lt;br&gt;
införs.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation
nr 4 avstyrks därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Centern föreslår i reservation nr 5 en något
annorlunda fördelning av' grundbidragen till organisationerna än den som anges
i propositionen. Utskottet anser emellertid inte att det föreligger några skäl
för förändringar i fördelningen av dessa bidrag, som dessutom är tillkomna
efter ansökan från berörda organisationer. Därför yrkar jag, herr talman,
avslag på reservation nr 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation nr 6, också den från centern och
folkpartiet, föreslås att regeringen skallpröva möjligheten att i Sverige
inrätta ett från staten fristående institut för medling vid internationella
konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hyser sympati för tanken på en praktiskt
inriktad fredsverksam­&lt;br&gt;
het och anser - i likhet med reservanterna - att en mindre institutionaliserad&lt;br&gt;
form med ett nätverk av personer, vilkas tjänster skulle kunna erbjudas på ett&lt;br&gt;
tidigt stadium av hotande' internationella konflikter, vore en tänkbar&lt;br&gt;
möjlighet. Men utskottet vill irité nu göra något sådant uttalande som&lt;br&gt;
reservanterna föreslår, utan anser att det ankommer på regeringen att pröva&lt;br&gt;
förutsättningarna för en sådan verksamhet. Jag yrkar därför avslag på&lt;br&gt;
reservation nr 6.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation nr 7 från moderata samlingspartiet föreslås
en kraftig sänkning av anslaget F 3, som avser information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvandena m.m. Moderaterna vill sänka
föreslagna 20 milj. kr; till 13 milj; kr. Moderaternas motiv är, som vi hörde
av Gunnar Hökmark nyss. bl. a. att svenska folkets fredsvilja inle är beroende
av stora bidrag för fredsupplysning samt att Organisationernas integritet
utsätts för faror om man får statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag inom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot;
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag inom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utskottet anser att en så stor nedskärning
som den som moderaterna föreslår väsentligt skulle begränsa och försvåra
organisationer­nas möjligheter att bedriva fredsarbete. Utskottet kan inte
heller se några risker förknippade med att prganisationer tar emot statsbidrag
på det sätt som moderaterna beskriver i sin reservation. Därför yrkar jag, herr
talman, avslag på reservation nr 7.   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I följande reservation, också från moderaterna, föreslås
ett tvärinstitutio-nellt projekt vid FOA, avseende forskningsverksamhet för
rustningsbegräns­ning och nedrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet konstaterar för sin del att den typ av forskning
som reservanter­na föreslår har sitt berättigande, men har också noterat att
sådana säkerhets­politiska studier både har genomförts och pågår för
närvarande. Dessutom har inte FOA i sin anslagsframställning äskat medel för
något projekt av den art som moderaterna föreslår, varför utskottet yrkar
avslag på reservation nr 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den sista reservation som fogats vid detta betänkande
föreslår moderater­na en förstärkning av Utrikespolitiska institutet med två
forskartjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Frågan om den säkerhetspolitiska forskningen
i Sverige har tidigare flera gånger behandlats av riksdagen. Senast gällde det
utskottets yttrande till utbildningsutskottet angående en professur i
säkerhetspolitisk forskning samt utrikesutskottets betänkande 1986/87:16 med
anledning av den forskningspolitiska propositionen. I detta betänkande uttalade
utskottet att regeringen borde göra en inventering av den säkerhetspolitiska
forskning­en, i Sverige, både på det. akademiska fältet och inom den offentliga
förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på denna inventering och eventuellt
regeringsförslag i anslut­ning därtill anser utskottet att nya forskartjänster
på området får anstå. Jag yrkar därför avslag på reservation nr 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det sagda ber jag att få yrka bifall till
utskottets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 119
GUNNAR HÖKMARK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Axel Andersson inledde med att säga att det
inte skulle spela någon roll vilka som står bakom en viss tidskrift. I så fall,
med det resonemang som han själv för, borde han faktiskt ha tillstyrkt centerns
reservation om bidrag till AMBIO, men det gör han inte. Socialdemokrater­na är
selektiva när de diskuterar detta statliga stöd, och det beror på att de vill
stödja en tidskrift som är ett utslag av det politiska intresse som de främjar
här i riksdagen. Det är ett oblygt försök att tillskansa sig skattepengar för
den egna politiska opinionsbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är fullt legitimt att ge ut tidskrifter med
ideologiska värderingar; det hör det demokratiska samhället till. Men det är
inte lika självklart att man för den skull skall kräva att gynnas av statliga
bidrag, framför allt inte när man tillhör den politiska rörelse som i Sverige
har de absolut största finansiella resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Axel Andersson talade också om att den
moderata reserva­tionen 7 skulle innebära en kraftig nedskärning av anslagen
till de olika fredsorganisationerna. Jag menar att detta långsiktigt nog är ett
alternativ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som är
fullt relevant och legitimt. Men det som faktiskt står i den här reservationen
är att man skall få samma bidrag som man fick förra året. Det kan ju inte vara
någon nedskärning och inte något plötsligt hot mot den verksamhet som dessa
organisationer bedriver:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vad det handlar om är att vi moderater vill
anslå mer pengar till den seriösa och sakliga forskningen och de sakliga
studierna om förutsättningarna för freds- och nedrustningsarbete, medan
socialdemokra­terna prioriterar en statlig bidragsgivning till organisationer
som mer ägnar sig åt en opinionsbildning för en viss säkerhetspolitik - i de
allra flesta fall innebärande en rätt ensidig nedrustning. Det är bara att
konstatera att Axel Andersson tycker att det är viktigare med statliga bidrag
till Svenska fredskommittén än till FOA:s och Utrikespolitiska institutets
forskning om säkerhetspolitik och nedrustning. Och det är bara att beklaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa anslag inom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 120 AXEL ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först en kommentar till Gunnar Hökmarks
engagerade&lt;br&gt;
inlägg om Inside Sweden. Jag vidhåller vad jag sade tidigare, att för oss är&lt;br&gt;
sakfrågan viktigare än frågan varifrån tidskriften kommer. Det är naturligtvis&lt;br&gt;
Gunnar Hökmark obetaget att måla mycket skrämmande saker på väggen&lt;br&gt;
när det gäller en tidskrift som har förankring i arbetarrörelsen. Jag skall
inte&lt;br&gt;
inlåta mig på den typen av argumentation utan bara stillsamt fråga Gunnar&lt;br&gt;
Hökmark om han över huvud taget har tagit del av tidskriften Inside Sweden&lt;br&gt;
och i så fall vet vad han talar om när han säger att den är full av ideologiskt&lt;br&gt;
betingat material om Sverige sett med socialdemokratiska ögon. Så är icke&lt;br&gt;
fallet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller reservation 7 är det riktigt, som Gunnar
Hökmark säger, att det inte gäller någon riiinskning gentemot innevarande
budgetår. Men vad Gunnar Hökmark vill komma åt är den ökning som en stor
majoritet i utskottet anser vara erforderlig för. att de folkrörelser som
engagerar sig i fredsfrågorna skall kunna arbeta i större utsträckning med det viktiga
opinionsarbete som de ägnar sig åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är litet beklagligt att Gunnar Hökmark på ett bräde
dömer ut de ideella organisationerna, folkrörelserna i Sverige. Utan deras
engagemang vore fredsrörelsen och fredsaktiviteterna i Sverige betydligt
fattigare i sin utformning och sin vidd. Det är ändå värt att notera att
moderaterna här är ensamma om sin uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar, herr talman, avslag på
reservationerna med moderat förtecken, liksom på övriga reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 121
GUNNAR HÖKMARK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag dömer sannerligen inte ut de olika
organisationer och fredsrörelser som bär upp det engagemang för fred och
säkerhet som finns i Sverige. Det är faktiskt tvärtom. Jag tror att det ideella
engagemanget mer än väl räcker till. Men framför allt vill jag säga att jag
inte tror att man från statens eller riksdagens sida kan peka ut vilka
organisationer som enligt vad man bedömer verkligen ägnar sig åt detta arbete,
och samtidigt utesluta en mycket stor del av alla andra organisationer och
verksamheter i vårt svenska samhälle. Jag menar att intresset och engagemanget
för freden inte är något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
anslag inom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utrikesdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så pass unikt att man kan
peka ut vissa organisationer som särskilda bärare av detta engagemang. Det är
faktiskt Axel Andersson som, när han hävdar att eri iitébliven ökning är en
nedskärning vilken i sin tur drabbar fredsarbetet, har en rätt cynisk inställning
till dessa och många andra organisationer som är villiga att arbeta för fred
och säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller Inside Sweden vill jag gärna säga att jag inte är så där väldigt
engagerad i den debatten. I viss mån är det en uppgiven attityd man får ha, när
socialdemokratin i majoritetsställning använder sig av den politiska makten för
ätt tilldela sig själv och sina organisationer ekonomiska fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Axel
Andersson säger att för hans del är sakfrågan-viktigare än frågan varifrån
tidskriften kommer: Jag håller helt med - jag tror också att sakfrågan är
viktigare för Axel Andei-sson och deri socialdemokratiska gruppen i riksdagen.
Det är bara det att er sakfråga är att se till att ge Inside Sweden ekonomiska
medel, samtidigt som ni utesluter en annan tidskrift. Det är alltså er
sakfråga. Den är inte särskilt imponerande när det gäller er oväld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
122 AXEL ANDERSSON (s):    ;   -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talriian! För sista gången om Inside Sweden för i kväll. Det är inte oviktigt,
Gunnar Hökmark, att erinra om det faktum att de tidskrifter- bland vilka Inside
Sweden ingår- som får anslag från den här posten, är satta under granskning.
När granskningen är klar och förslag föreligger om hur de här frågorna skall
hanteras, är utskottet berett att ta ställning. Men det vore inte särskilt
klokt av utskottet att nu börja laborera med en granskning, när vi har tillsatt
en utredning med bl. a. den uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av Gunnar Hökmarks resonemang om fredsorganisatio­&lt;br&gt;
nerna och pengarna vill jag säga att jag till skillriad från Gunnar Hökmark är&lt;br&gt;
övertygad om att de organisationer som arbetar för fred i Sverige, och som&lt;br&gt;
har en myckenhet av engageradeimänniskor involverade i det jobbet, utan&lt;br&gt;
vidare kan göra anspråk på att göra meningsfulla insatser för de här&lt;br&gt;
pengarna. Det är därför som jag anser att det är så beklagligt att det har&lt;br&gt;
avgivits en reservation som gäller ett så viktigt område, där människornas&lt;br&gt;
egen fria aktivitet och fria vilja att göra en insats spelar en så stor roll.
Och jag&lt;br&gt;
noterar ännu en gång med tillfredsställelse att moderaterna här står&lt;br&gt;
ensamma.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'    '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 123 GUNNAR HOKMARK
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Dét vore tragiskt om människors vilja att agera för freden skulle vara
så avhängig av de statliga bidrag som Axel Andersson pläderar för. Det vore
också ytterligt besynnerligt, eftersom fredsviljan och viljan att slå vakt om
Sveriges säkerhet nog är betydligt mer spridd än vad Axel Andersson tycks tro
när han ser i sina tabeUer med anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig bara när det gäller Inside Sweden fråga; Hur kan det komma sig att just den
tidskriften i avvaktan på utredning skall vara den enda som får anslag? Hur kan
det komma sig att det är just socialdemokratins tidskrift som av den
socialdemokratiska regeringen, den socialdemokratiska gruppen i utskottet och
den socialdemokratiska gruppen i kammaren skall få statligt bidrag? Beror det
på att ni sätter sakfrågan främst? Ja, det gör det. Det beror på att ni sätter
Inside Sweden och er egen rörelse främst, och det är er sakfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 124
AXEL ANDERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag återkommer till det här med tidskrifterna
ännu en gång. Det är inte så, Gunnar Hökmark, att det endast är en tidskrift
som får anslag' under den här titeln. Det är åtminstone två till, tidskriften
AMBIO och tidskriften Sweden Now, som får pengar ur det anslaget varje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte på det sättet att folkrörelserna som arbetar
för fred inte klarar&lt;br&gt;
av eller blir uppbiindriaom de får statliga bidrag-de är lika fristående då som&lt;br&gt;
de var dessförinnan. Men, Gunnar Hökfriark; det underlättar ju för dem om&lt;br&gt;
Sveriges regering gei- dem ett bidrag och därmed en värdefull ekonomisk&lt;br&gt;
möjlighet att arbeta med att bilda opinion för' freden. På den punkten&lt;br&gt;
kommer Gunriar Hökmark och jag aldrig att bli överens. För min del skall jag&lt;br&gt;
därför inte ytterligare uppta kammarens tid med att gå i polemik med Gunnar&lt;br&gt;
Hökmark. Jag konstaterar bara att det är värt att notera att övriga partier här&lt;br&gt;
ingår i utskottsmajoriteten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om inter­pellation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas
vid morgonda­gens sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Proposition&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:164
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
anledning av prop. 1987/88:134 om fortsatt valutareglering, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Fil7
av Stig Josefson m. fl. (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Fil8
'av Anne Wibble m. fl. (fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Fil9
av Lars Tobisson m.fl. (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:Fi'20
av Lars Werner m. fl. (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Meddelande om interpellation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande
interpellation framställts den 6 april&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:226
av  Bo  Lundgren (m)  till  finansministern om  löneavtalens effekter för den
kommunala ekonomin:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lönekostnadsutvecklingen  är av
synnerligen  stor betydelse  för den kommunala sektorns ekonomi.  Den verksamhet
som bedrivs av såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1987/88:95 7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelandeom inter­pellation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;primärkommuner
som landsting är mycket personalintensiv. I årets national­budget redovisar
regeringen hur den ekonomiska utvecklingen bedöms bli i vissa avseenden enligt
ett alternativ med 4 % lönekostnadsökning och ett annat med 7 %
lönekostnadsökning under 1988 och 1989. För den kommu­nala ekonomin skulle det
högre alternativet leda till en utgiftsnivå som är drygt 13 miljarder högre än
vid det lägre alternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderata samlingspartiet har för såväl 1988, i tidigare
riksdagsmotioner, som 1989 under årets motionsarbete föreslagit en ornfattande
skattereform med kraftigt sänkta marginalskatter. Ett av de främsta syftena med
denna reform är att få ner den svenska lönekostnadsutvecklingen till en sådan
nivå, jämfört med omvärlden, att konkurrenskraften bibehålls och förstärks.
Regeringen har å sin sida för 1988 genomfört én inkomstskattejustering som i
flertalet inkomstlägen inte ens motsvarar ett fullt inflationsskydd. För 1989
har regeringen inte föreslagit några åtgärder alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lönekostnadsutveckling som blir följden av regeringens
brist på skattepolitik kommer således att ligga väsentligt över den som skulle
vara möjlig att åstadkomma genom den marginalskattereform moderata sam­lingspartiet
föreslagit. I de inkomstlägen där huvuddelen av de kommunala och
landstingsanställda befinner sig ligger skillnaden i lönekostnadsutveck­ling på
cirka tre procentenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visserligen är avtalen på den kommunala sektorn ännu inte
klara, men de kan knappast förväntas skilja sig avsevärt från de avtal som
träffats på den statliga sektorn. Detta innebär att den faktiska lönekostnaden
för 1988 kan hållas på i stort sett nivån 4 %. Genom avtalets konstruktion blir
emellertid nivåhöjningen närmare 7 %. De förutsättningar som föreligger inför
nästa avtalsrörelse ger inte fog för antagandet att kostnadsökningarna kommer
att bli mindre detta år. Det mesta talar således för att den kommunala ekonomin
kommer att försvagas i enlighet med vad regeringen själv redovisat i
nationalbudgeten, även om det sker med en viss fördröjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den statliga sektorn har regeringen redan tidigare
aviserat att det kan bli fråga om rationaliseringar för attundvika att den
faktiska kostnadsutveck­lingen till följd av alltför höga avtal överstiger 4 %.
Löneministern harockså gjort uttalanden i denna riktning efter det att avtalet
på den statliga sektorn blivit klart. Skulle utfallet för kommunsektorn överstiga
vad kommuner och landsting budgeterat bör detta uppenbarligen enligt
regeringens synsätt kompenseras genom en neddragning av verksamheten.
Alternativet är kommunala skattehöjningar, vilket i sig kommer att försvåra
avtalsrörelser­na för nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill mot denna bakgrund fråga finansministern om
regeringen avser      Prot. 1987/88:95 vidta några åtgärder med anledning av de
effekter avtalen för 1988 och 1989     7 april 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan
väntas få för den kommunala ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..   . . ,    '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om inter­pellation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 §
Kammaren åtskildes kl. 22.21. In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Olof Marcusson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förteckning över talare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88:95&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Siffrorna avser sida i
protokollel)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 april&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje
vice talmannen 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andersson,
Axel (s) 122, 125, 126, 127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berndtson,
Nils (vpk) 85, 89, 91, 101, 105, 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Björck,
Anders (m) 95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskesjö,
Bertil, tredje vice talman (c) 98, 104, 106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Franzén,
Tommy (vpk) 114, 116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Friggebo,
Birgit (fp) 97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gustavsson,
Åke (s) 71, 72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Haglund,
Ann-Cathrine (m) 30, 44, 47, 56, 61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hambraeus,
Birgitta (c) 121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hökmark,
Gunnar (m) 120, 124, 125, 126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Johansson,
Kjell (fp) 111, 118, 119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jonsson,
Göte (m) 9, 24, 27, 55, 59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kindbom,
Bengt (c) 82, 85, 89, 91, 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantz,
Inga (vpk) 17, 20, 25, 35, 36, 39, 40, 46, 49, 54, 60, 68, 70, 72, 73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Larsson,
Torgny (s) 86, 90, 91, 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lindqvist,
Bengt, statsråd 50, 56, 62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nilsson,
Gunnar (s) 116, 118, 119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyhage,
Hans (m) 77, 88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Persson,
Anita (s) 40, 47, 49, 68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Petersson,
Kari-Anders (c) 113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ronne-Björkqvist,
Ingrid 67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svensson,
Alf (c) 64, 93, 94, 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svensson,
Evert (s) 20, 26, 29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svensson,
Olle (s) 102, 106, 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tarschys,
Daniel (fp) 6, 23, 28, 53, 58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilländer,
Ulla (c) 13, 19, 20, 25, 28, 55, 61, 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wachtmeister,
Knut (m) 110, 116, 118, 119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wibble,
Anne (fp) 33, 36, 45, 48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wikström,
Jan-Erik (fp) 80, 84, 85, 88, 90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åstrand,
Göran (m) 92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Öhrsvik,
Lena (s) 66, 70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Östh, Rosa
(c) 37, 40, 45, 48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB0995</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198788__95.pdf</filnamn>
<filstorlek>6223877</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1987/88:95 Torsdagen den 7 april</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C09B1F5E-CB28-4400-9A41-D427C9C9A9B6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>