2438635GB09181987/8818protprotprotRiksdagens protokoll 1987/88:18ProtokollProtokoll"1801987-10-30 00:00:002024-06-25 16:40:512009-12-03 10:05:35Riksdagens protokoll 1987/88:18 Fredagen den 30 oktoberimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB0918/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB0918https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0918
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1987/88:18</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Fredagen den 30 oktober</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kl. 10.00</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Justerades protokollet för den 22 innevarande månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Upplästes följande inkomna skrivelser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed avsäger jag mig uppdraget som ordinarie ledamot i
försvarsutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm
den 27 oktober 1987 Gunnar Björk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed avsäger jag mig uppdraget som ordinarie ledamot i
arbetsmarknadsutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm
den 27 oktober 1987 Ingvar Karlsson i Bengtsfors</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i
lagutskottet. Stockholm den 27 oktober 1987 Kersti Johansson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i
utrikesutskottet. Stockholm den 27 oktober 1987 Görel Thurdin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa avsägelser godkändes av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Utökning av antalet suppleanter i vissa utskott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. I TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt till kammaren inkommet protokollsutdrag har
valberedningen föreslagit att antalet suppleanter i försvars- och
arbetsmarknadsutskotten skall utökas från 19 till 20.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll denna hemställan.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande orn fyllnadsval</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tekniska hjälpmedel för handikappade
fritids-politiker</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Meddelande om fyllnadsval</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får meddela att fyllnadsval till försvars- och
arbetsmarknadsutskotten kommer att ske vid sammanträdet måndagen den 9
november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Talmannen meddelade att till kammaren inkommit
läkarintyg för Inger Hestvik (s), som var sjukskriven under tiden den 26
oktober-den 20 december.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erforderlig ledighet beviljades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Krister
Andersson (s) fr.o. m. den 9 november skulle tjänstgöra som ersättare för Inger
Hestvik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Upplästes följande inkomna skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av mitt medlemskap av delegationen till FN:s
generalförsamling ber jag härmed om tjänstledigt under tiden dén 13
november-den 13 december 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm
den 28 oktober 1987 Görel Thurdin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll denna anhållan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Gunvor
Norberg (c) skulle tjänstgöra som ersättare för Görel Thurdin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 §
Svar på interpellation 1987/88:8 om tekniska hjälpmedel för handikappade
fritidspolitiker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Margö Ingvardsson har frågat mig om en
handikappad fritidspolifiker har möjligheteratt få avancerade tekniska
hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig inledningsvis slå fast betydelsen av att fler
människor med funktionshinder väljs in i olika politiska församlingar och
därmed aktivt deltar i det politiska arbetet. Avgörande för om människor med
funktionshinder skall kunna delta i politiskt arbete är bl. a. att lokalerna
är anpassade, att information finns tillgänglig och att det finns tillgång till
adekvata hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för hjälpmedelshanteringen är fördelat på olika
huvudmän enligt i huvudsak följande princip. Hjälpmedel eller andra
anpassningsåtgärder, sorn en funktionshindrad person behöver för att kunna
utföra sitt arbete, kan helt eller delvis bekostas av arbetsmarknadsverket.
Bidragen lämnas främst i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samband med
arbetsplaceringar av sökande med funktionshinder. Ansvaret för olika former av
bostadsanpassning åvilar staten och kommunerna. Den övriga
hjälpmedelshanteringen, dvs. personliga hjälpmedel för det dagliga livet,
faller under hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvarsområde. Staten svarar dock
för en betydande del av sjukvårdshuvudmännens kostnader för
hjälpmedelsverksamheten via en schabloniserad ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handikappinstitutet
utger regelbundet en rekommenderande hjälpmedelsförteckning fill stöd för
sjukvårdshuvudmännen. I förteckningen redovisas bl. a. de riktlinjer som
enligt Handikappinsfitutet bör gälla för hjälpmedelshanteringen. Enligt
förteckningen åligger det sjukvårdshuvudmännen att svara för hjälpmedel som
"är avsedda att användas i hemmet, närmiljön och skolan. Hjälpmedel för
yrkesutövning inbegripes ej, liksom ej heller för hobby- och fritidsverksamhet
annat än inom skolans schemalagda undervisning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock viktigt att observera att förteckningen har karaktären av en
rekommendation till huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer också i ganska betydande utsträckning att huvudmännen går utanför de
rekommendationer som institutet avgett. Bl. a. gäller detta i fråga om
hjälpmedel för hobby- och fritidsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller hjälpmedel för handikappade fritidspolitiker är jag medveten om att
det i några fall kan uppstå oklarheter beträffande ansvarsfördelningen. En
orsak härtill kan vara att området inte alls berörs i institutets
hjälpmedelsförteckning. Jag vill dock här än en gång understryka att
sjukvårdshuvudmännen har möjligheter att lämna ut även sådana hjälpmedel som
inte uttryckligen anges i förteckningen. Låt mig i sammanhanget tillägga att
frågan om hjälpmedel för handikappade fritidspolitiker i de allra flesta fall
inte skall behöva utgöra något specifikt problem. Oftast kan de hjälpmedel som
utlämnats för användning i hemmet eller i närmiljön också användas i det
politiska arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag påminna om den hjälpmedelsutredning som jag efter regeringens
bemyndigande tillsatte hösten 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
huvuduppgift är att kartlägga och analysera den nuvarande situationen på
hjälpmedelsområdet. Om utredningen anser det motiverat, skall man lämna förslag
till åtgärder med sikte på att få till stånd en bättre fungerande och mer
effektiv hjälpmedelsverksamhet sett såväl ur den enskilde
hjälpmedelsanvändarens som ur samhällets perspektiv. Enligt sina direktiv har
utredningen bl. a. att göra en närmare granskning av hjälpmedelsbegreppet.
Utredningen skall också bedöma konsekvenserna inom hjälpmedelsområdet av
utvecklingen inom den avancerade tekniken och ta ställning till hur den nya
tekniken skall kunna tas till vara.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
tekniska hjälpmedel för handikappade fritids-politiker</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 4 MARGÖ INGVARDSSON
(vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Tack så mycket för svaret. Statsrådet bekräftar att varken
arbetsmarknadsverket eller landstingen har skyldighet att bevilja hjälpmedel
till handikappade för hobby- och fritidsverksamhet. Visserligen, säger
statsrådet, kan landstingen gå längre än de rekommendationer som Handikappinstitutet
ger. Det innebär i praktiken att den hjälpmedelsbehövande blir beroende av rent
godtycke. I de flesta fall, svarar statsrådet, skall frågan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tekniska hjälpmedel för handikappade fritidspolitiker</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
hjälpmedel för handikappade fritidspolitiker inte behöva utgöra något specifikt
problem. Nej, det borde inte vara något problem - det är vi överens om. Men hur
ser statsrådet på de fall där det uppenbarligen är ett problem? Och vad skall
den handikappade göra som får avslag på sin begäran om hjälpmedel för
exempelvis uppdrag inom kommunalpolitiken?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant beslut går inte att överklaga, såvida det inte
har fattats på oriktiga bedömningsgrunder. Det kan man dock knappast hävda,
eftersom ingen myndighet har skyldighet att bevilja hjälpmedel för
fritidsverksamhet. Då kan beslutet således aldrig vara fattat på oriktiga
bedömningsgrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som hjälpmedelsbehövande kan man inget göra i den
situationen, utan man kan bara hoppas på en välvillig inställning hos det
landsting som skall fatta beslutet. Och den välvilliga inställningen hos
landstinget beror helt på om hjälpmedelsbudgeten är överskriden eller inte. I
de allra flesta landsting är denna budget överskriden, eftersom anslagen är
alldeles för knappt tilltagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På så sätt blir frågan om handikappades jämlikhet en fråga
om ekonomi och godtycke. Även om de handikappade som behöver extra hjälpmedel
för olika uppdrag inte är särskilt många till antalet, har denna fråga en
principiell betydelse. Det handlar helt enkelt om huruvida handikappade skall
vara utlämnade åt välgörenhet eller om de skall omfattas av solidaritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja läsa upp vad Jan Holmegard, som är vice
ordförande i Synskadades riksförbund, säger på en fråga om det ökade inslaget
av välgörenhet gentemot handikappade eftersom samhällets resurser är otillräckliga.
Han säger; "Välgörenhet det är ett beroendeförhållande, det finns en som
är stark och en som är svag och är beroende av givaren. Och välgörenhet är
precis motsatsen till solidaritet, välgörenheten det är när den som är rik
eller besutten vill göra någonting, och själv bestämma hur mycket det skall
vara och på vilka villkor. Men solidaritet det är när någon avstår utan att
sätta upp något villkor för detta avståendet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsrådet och jag är överens - och det tror jag vi är
- om att det är viktigt och nödvändigt att fler handikappade aktivt deltar i
det politiska arbetet, då måste de praktiska hindren undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga om statsrådet kommer att medverka till att
förslagsvis landstingen får skyldighet att svara för hjälpmedel även för
fritidsverksamhet. Situationen är klart otillfredsställande som den är i dag,
då detta område inte faller under någons ansvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
Statsrådet BENGT LINDQVIST;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först och främst säga till Margö
Ingvardsson att jag välkomnar den här debatten om handikappade
fritidspolitikers möjligheter att utöva sina uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade ett problem när jag skulle svara på Margö
Ingvardssons fråga. Det låg i att förutsättningarna för den handikappade
fritidspolitikern inte bestäms enbart av i vilken utsträckning som man har
tillgång till hjälpmedel. Avgörande är i vilken utsträckning man inom kommuner
och landsting, i vilka det politiska arbetet bedrivs, eller för den delen också
inom riksdag och regering, känner ett ansvar för att också den handikappade
politikern skall få möjlighet att på goda villkor fullgöra sitt uppdrag. Då
handlar det om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lokalers
tillgänglighet, om tillgången på information, om tolkhjälp osv., helt beroende
på vilken handikappgrupp vi då talar om. Men det handlar också om hjälpmedel,
och jag erkänner gärna att här finns en blotta i hjälpmedelsförsörjningen, som
det är min uppfattning att vi måste diskutera öppet och som följaktligen också
bör leda till någon form av ansvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den beskrivning av problematiken inom hjälpmedelsområdet
som Margö Ingvardsson gör redovisar just den analys som har medfört att vi
tillsatt en hjälpmedelsutredning. Utredningens uppgift är alltså att kartlägga
situationen och att, om man finner det motiverat, föreslå åtgärder som kan
leda till förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom vill jag nämna att vi samtidigt från regeringens
sida har gett handikapprörelsen en särskild möjlighet att kartlägga och
analysera hjälpmedelsbehovet i ett projekt med arvsfondsmedel vilket skall
bedrivas parallellt med utredningen. Tanken är att dessa resultat och
erfarenheter skall läggas till utredningens egna analyser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag utgår alltså från att det blir en diskussion om
villkoren för hjälpmedelsförsörjningen i allmänhet och att de bristområden som
dessa analyser kommer att aktualisera verkligen lyfts fram i ljuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men mitt svar på den konkreta frågan om jag är beredd att
vidta åtgärder är att min åtgärd är tillsättandet av utredningen. Dess resultat
måste avvaktas, innan vi går vidare på detta viktiga område.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tekniska hjälpmedel för handikappade
frilids-poliliker</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6
MARGO INGVARDSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vet ju att vi i denna kammare är
förhindrade att diskutera konkreta fall, men oftast är det så att frågor och
interpellationer bygger på just konkreta fall som har påvisats. I det här fallet
gäller det alltså en synskadad politiker som behöver en blindskriftsdator för
att kunna kommunicera även med seende människor. Han har politiska uppdrag,
men han får inte datorn av landstinget. Han har vänt sig även till
socialtjänsten för att se om det kunde finnas en möjlighet där, men av
tjänstemannayttrandet som han har fått framgår helt klart att inte heller
socialtjänstlagen föreskriver någon skyldighet att med kommunens bistånd gå in
och skaffa det här nödvändiga hjälpmedlet. Han har då blivit tillrådd av
landstinget att arbeta politiskt, försöka påverka politiker så att den här
blottan - som Bengt Lindqvist sade - i hjälpmedelsförteckningen undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det här är ju något av Moment 22. För att kunna
påverka politiker och andra så att han får möjlighet att jobba politiskt måste
han kunna kommunicera även med seende människor, och det är helt omöjligt när
han inte får denna blindskriftsdator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte det lät som om statsrådet antydde att de
politiska församlingar som har handikappade invalda på förtroendeuppdrag också
måste ta ett visst ansvar för att de handikappade skall kunna utöva sitt
uppdrag på lika villkor. Jag undrar hur det rent praktiskt skall gå till. Skall
man också i det fallet avvakta en välvillig inställning hos den politiska församlingen,
eller finns det några möjligheter att hävda vissa rättigheter på området?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det enda konkreta Bengt Lindqvist har att komma med är den
hjälpmedelsutredning som är tillsatt. Hur länge skall den utredningen arbeta,
och när kan vi vänta oss något resultat?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1987/88:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tekniska hjälpmedel för handikappade fritidspolitiker</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tror Bengt Lindqvist att de människor som är i den
situationen att de inte får hjälpmedel som de behöver känner sig nöjda med
svaret att de skall sitta hemma och vänta på en utredning och vad den
eventuellt kommer till för resultat? Borde vi inte kunna ge dem ett besked i
dag? Vi borde kunna säga: Gör det här och det här, medan vi väntar på
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 7 Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Även jag vill medverka till att det sker en
utveckling så fort som möjligt. När det gäller ansvaret för
hjälpmedelsförsörjningen tror jag att det är både klokt och formellt riktigt
att vänta på utredningen och de analyser som görs där. Hanteras den här frågan
riktigt av utredningen och inom den utredning som handikapprörelsen parallellt
gör, kan vi få en verkligt fin diskussion om framtidens hjälpmedelsförsörjning
med utgångspunkt i det resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också framhålla att det är min uppfattning att
både landsting och kommuner, och för den delen även staten, i de politiska
församlingarna där arbetet utförs har ett ansvar att se till att de ledamöter som
har speciella behov när det gäller att få förutsättningar att följa arbetet får
dessa behov tillgodosedda. Så skedde för min del här i riksdagen, när jag var
ledamot av riksdagen i tre år. Jag utgår ifrån att samma synsätt finns inom
kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har partierna enligt min uppfattning en mycket
viktig uppgift här att skaffa sig en klar ståndpunkt när det gäller hur dessa
tillgänglighetsfrågor skall lösas. Inom mitt eget parfi, socialdemokraterna,
har vi i det program "På lika villkor" som är vårt nya
handikappolitiska program analyserat dessa frågor och klart uttryckt att vi
menar att det skall gå till på det sätt som jag beskrev i mitt förra inlägg.
Jag hoppas att övriga partier följer efter i de ambitionerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8
MARGÖ INGVARDSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar Bengt Lindqvist också för det här
svaret. Förhoppningsvis kan vi kanske hänvisa till det i konkreta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag fick inget svar på frågan när hjälpmedelsutredningen
skall vara färdig med sitt arbete. Om jag skall gå tillbaka till dem som har
påtalat de här bristerna och hänvisa till hjälpmedelsutredningen, måste jag ju
kunna säga hur länge det dröjer innan hjälpmedelsutredningen är färdig med sitt
arbete. Det blir väldigt ovisst, om man inte vet om man skall vänta ett, två
eller tre år innan det kommer förslag om hur problemen skall lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Lindqvist säger att socialdemokraterna har tagit upp
dessa frågor i sitt program och vill medverka till att alla får de hjälpmedel
som de behöver. Då kan jag klart säga att i och med att socialdemokraterna har
den målsättningen finns det en politisk majoritet för de förslagen här i
riksdagen, eftersom vpk givetvis stöder förslag i den riktningen. Det är bara
att omedelbart lägga fram förslagen, så skall vi se till att de genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Svar på interpellation 1987/88:18 om svenska kyrkans
förskolearbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 9 Statsrådet BENGT LINDQVIST;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ulla Tilländer har frågat mig om jag avser
att vidta några åtgärder för att tillgodose kyrkomötets krav på likvärdiga
möjligheter för svenska kyrkan att bedriva arbete bland förskolebarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomötet hemställde i skrivelse till regeringen den 30
augusti 1986 om sådana regeländringar att svenska kyrkan jämställs med andra
trossamfund och med kommuner när det gäller rätten att erhålla statsbidrag för
sin barnomsorgsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposition 1986/87:117 om nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen behandlades denna skrivelse. Jag anförde därvid bl. a. följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I dag utgår statsbidrag till daghem och fritidshem
som drivs av en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för
omsorgen om sina egna eller varandras barn eller en sammanslutning som erbjuder
en speciell form av pedagogik, har anknytning till en ideell organisation,
eller har andra liknande grunder. Detta innebär bl. a. att frikyrkliga
trossamfund kan bedriva daghems- och fritidshemsverksamhet med statligt stöd. Verksamheten
får dock inte drivas i vinstsyfte. Dessutom måste daghemmet eller fritidshemmet
genom beslut av kommunfullmäktige finnas upptaget i kommunernas
barnomsorgsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlingar är jämställda med
primärkommuner med egen beskattningsrätt. Som nämnts är det vanligt att en
församling bedriver verksamhet bland barn och ungdomar. Den fråga som här
aktualiserats är om statsbidrag skall utgå till svenska kyrkans församlingar
för en verksamhet som motsvarar den som den borgerliga kommunen enligt en
särskild lagstiftning är ålagd. Min inställning till denna fråga är följande.
Kyrkans roll när det gäller verksamheter av detta slag är enligt min mening av
så stor principiell omfattning att ställning därtill bör tas i ett större
sammanhang. 1 avvaktan härpå är jag inte beredd att förorda särskilda regler om
statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi. Jag vill dock peka på att
det inte finns något hinder för enskilda medlemmar inom en församling
tillhörande svenska kyrkan att bilda en föräldraförening eller annan ideell
förening med uppgift att driva daghem eller fritidshem med en speciell
inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på samma villkor i övrigt som för
kommuner och frikyrkliga trossamfund.'"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen ställde sig bakom dessa riktlinjer för
statsbidragsgivningen till svenska kyrkans församlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årets kyrkomöte tog återigen upp frågan i en skrivelse
fill regeringen den 26 augusti 1987. -</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till att frågan om statsbidrag till
barnomsorg i svenska kyrkans regi behandlades av riksdagen så sent som i juni i
år har regeringen beslutat att kyrkomötets nya skrivelse inte skall föranleda
någon åtgärd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenska kyrkans förskolearbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10
ULLA TILLÄNDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Årets kyrkomöte
har alltså ännu en gång ställt sig bakom kravet på att svenska kyrkan skall ges
samma ekonomiska möjligheter för sitt arbete bland</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenska kyrkans förskolearbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förskolebarn
som tillerkänns t. ex. katolska, mosaiska och muslimska församlingar samt
frikyrkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt land har vi nu accepterat att vårt samhälle är
pluralistiskt. Som en konsekvens därav borde föräldrar få större valfrihet att
i enlighet rtied sin religiösa och filosofiska övertygelse få påverka sina
barns uppfostran. För närvarande är den rätten otillräckligt tillgodosedd, och
i praktiken tillerkänns den endast vissa grupper. Att anamma ett pluralistiskt
samhälle och att samtidigt genom bristande valfrihet söka konservera en ordning
som innebär ett försök till enhetlighet är ett inkonsekvent handlande. Dessutom
är det diskriminerande för vida kretsar. Människor kommer inte i längden att
acceptera ett kvardröjande förmyndarsamhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att kyrkomötet helhjärtat ställer sig bakom kravet på rätt
för föräldrar att påverka valet av barnomsorg med speciell inriktning är ett
demokratiskt krav. Så länge den rätten inte är accepterad, råder det en
påtaglig brist i samhällets demokratiska liv. Därför ansluter sig också ett
enigt kyrkomöte fill diakoniutskottets begäran "att lagstiftning och
lagtillämpning i fråga om statsbidrag till verksamhet bland förskolebarn ges en
sådan utformning att svenska kyrkans församlingar behandlas på samma sätt som
andra trossamfunds församlingar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet bland barn - inte minst bland barn i förskolåldern
- har sedan gammalt en stark förankring i kyrkosamfunden. Svenska kyrkan har
varit ute tidigt på det här området. Det visar söndagsskolans mer än
hundraåriga tradition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den ökade fritiden och förändringen i fritidsvanor
har söndagsskolans roll efter hand minskat, och då är det naturligt att
kyrkorna inriktar sin verksamhet på vardagsarbete bland barn i föreskoleåldern.
Kyrkans barntimmar är exempel på sådant arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom intresset för och efterfrågan på alternativ inom
barnomsorgen kraftigt ökar överallt i landet inställer sig frågan såväl för
enskilda som för församlingar: Av vilket outgrundligt skäl är svenska kyrkan
förhindrad att arbeta på samma villkor som andra? När det gäller den frågan ges
ingen helt acceptabel förklaring i statsrådets svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller avgörandet i några frågor liknande
dem som vi i centern har drivit - det gäller då flerbarnsstöd, sextimmarsdag
för småbarnsföräldrar, föräldrakooperativa daghem och daghem drivna av ideella
organisationer - gick socialdemokraterna först emot förslagen här i kammaren.
Men efter moget övervägande ändrade de så småningom uppfattning och intog en
annan ståndpunkt. I den nu aktuella frågan vågar man kanske hysa en förhoppning
om att det mogna övervägandet får chansen att fälla ett utslag och leda till
ett positivt svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Lindqvist hänvisar i svaret till riksdagsbeslutet
våren 1987, och jag tänker då särskilt på följande. I dag utgår statsbidrag
till daghem och fritidshem som drivs av en sammanslutning av föräldrar, som
gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn, eller en
sammanslutning som erbjuder en speciell form av pedagogik som har anknytning
till en ideell organisation eller som har andra liknande grunder. Det innebär
bl. a. att frikyrkliga trossamfund kan bedriva daghems- och fritidsverksamhet
med statligt stöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan tillägger statsrådet att det inte finns något
hinder- och det vill jag understryka - för enskilda medlemmar inom en
församling fillhörande svenska kyrkan att bilda en föräldraförening eller annan
ideell förening med uppgift att driva daghem eller frifidshem med en speciell
inriktning. Statsbidrag kan då lämnas på samma villkor som i övrigt gäller för
kommuner • och frikyrkliga trossamfund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här sammanhanget förtjänar följande att påpekas. När
man öppnar för kyrkor, frikyrkor och ideella organisationer, innebär det inte
alls - om nu någon har trott det - att man öppnar porten för extrema rörelser,
t. ex. Livets ord och Maranataförsamlingen. I verkligheten är det tvärtom. Det
är i en situation där helt vanliga människor på ett eller annat sätt förhindras
att fritt välja den ena eller den andra formen av barnomsorg som motsvarar den
egna uppfattningen i grundläggande värderingsfrågor- en rättighet som
självfallet borde vara allmänt utbredd - som extrema rörelser har sin chans. De
blir som en säkerhetsventil, när det som kan uppfattas som åsiktsförtryck ökar.
Det är då som extrema och svärmiska rörelser ser sin chans. En sådan rörelse
blir ett patetiskt språkrör för en frihet som den egentligen själv spolierar.
Därför har den kommunala barnomsorgsplanen rätt hanterad sin funkfion som det
sunda förnuftets såll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är alltså bra och ett steg i rätt riktning
att förskolor och barnomsorg i kooperativ form eller stiftelseform kan få
statsbidrag, också de med kristen inriktning, men det måste vara lika
självklart att kyrkans församlingar jämställs med andra trossamfunds
församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag till
barnomsorgsverksamhet. Jag återkommer i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sluta med att fråga Bengt Lindqvist: Har även
statsrådet intentionen att förskolan skall vara sådan att mångfalden i
samhället också får återspeglas i den?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenska kyrkans förskolearbete</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ulla Tilländers inlägg handlade mycket om
pluralism, diskriminering och förmynderi. Låt mig först slå fast att regeringen
vill ha mångfald i barnomsorgen, och det är just därför som vi har öppnat för
föräldrakooperativ och olika typer av ideellt grundad barnomsorgsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenska kyrkan och de frikyrkliga trossamfunden
juridiskt sett hade haft samma form hade det inte varit något problem - då hade
svenska kyrkan haft samma möjligheter. Mitt svar innebär att svenska kyrkan
befinner sig i en alldeles särskild juridisk situation, med egen
beskattningsrätt, och att den närmast är jämförlig med den borgerliga kommunen,
en del av staten och samhället. I den funktionen måste man alltså se kyrkans
olika uppgifter och möjligheter att gå in och utöva verksamhet på områden som
enligt lag åvilar andra delar av samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns, som jag ser det, ingen principiell skillnad
mellan barnomsorg och andra delar av verksamheter inom framför allt
socialtjänsten men också skolan och övriga verksamheter i samhället när frågan
om svenska kyrkans uppgifter prövas. Följaktligen har regeringen kommit till
den slutsatsen att frågan om statsbidrag till kyrkan för barnomsorgsverksamhet
måste prövas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samtidigt
som kyrkans uppgifter i övrigt. Det är alltså en mycket stor<br>
principiell fråga, och det är i detta större principiella sammanhang prövning<br>
en bör göras.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill än en gång slå fast - och det gladde mig att Ulla
Tilländer höll med mig - att det är fullt möjligt för föräldrar som bekänner
sig till svenska kyrkan att bilda föräldrakooperativ. Det skulle också vara
möjligt att bilda ideella föreningar med en religiös inriktning, byggd på
svenska kyrkans värderingar, och där driva daghem och fritidshem som ideella
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns alltså möjligheter, men de kan inte utövas
automatiskt, just därför att svenska kyrkan intar en särskild juridisk
ställning i förhållande till frikyrkliga trossamfund. Detta är skälet till
regeringens ställningstagande till kyrkomötets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 12 ULLA TILLÄNDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om viljan funnes är jag övertygad om att det
skulle vara möjligt att ge svenska kyrkan möjligheter likvärdiga andra
trossamfunds. Jag vill också slå fast att det, i avvaktan därpå, är bra att
föräldrar kan bilda föräldrakooperativ eller stiftelser och starta barnomsorg
med kristen inriktning. Om denna möjlighet öppnades fullt ut och människor
från olika samhällsgrupper fick tillfälle att fritt välja sådan här barnomsorg,
är jag övertygad om att många skulle ta tillfället i akt. Att man i detta
sammanhang skall behöva gå omvägen via stiftelse eller föräldrakooperativ när
man tillhör svenska kyrkan anses på en del håll vara onödigt byråkratiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i dag i vårt samhälle ett tomrum efter normer
och värderingar. Sådana saknas, mer eller mindre medvetet, av många. Detta
tomrum skulle i någon mån kunna fyllas av en förskola som hade en inriktning
där ett andaktsmoment blev en naturlig och integrerad del i den dagliga
verksamheten. Det skulle tillföra barnomsorgen en ny dimension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan hända att en sådan inriktning skulle kunna, i all
ödmjukhet, ge ett "bidrag till vår gemensamma barnomsorg, vilket skulle
kunna tjäna som ett förlösande ord och utgöra nyckeln till ett förråd som nu ligger
outnyttjat och bortglömt. Detta är naturligtvis inget som man säkert vet, men
försöka duger. Det finns en aning om att människor har behov som inte riktigt
är tillgodosedda, och det gäller inte minst för barnen. Risken är att det
tomrum som då uppstår fylls av så mycket annat som är ovärdigt barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9
§ Svar på fråga 1987/88:48 och interpellation 1987/88:60 om barnomsorg i
enskild regi</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag
är beredd att vidta åtgärder som förhindrar utbyggnad av barndaghem i Malmö i
enskild regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gullan Lindblad har frågat mig om socialstyrelsens i olika
sammanhang redovisade negativa syn på enskilda alternativ inom
barnomsorg och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialtjänst
överensstämmer med regeringens intentioner samt om jag avser att vidta några
åtgärder - och i så fall vilka - med anledning av ett brev från socialstyrelsen
till regeringen i vilket styrelsen redovisar sin tolkning av gällande
statsbidragsbestämmelser för alternativa verksamheter inom barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt svar på Sten Anderssons fråga är nej. Jag avser inte
att vidta åtgärder som förhindrar utbyggnad av barndaghem i enskild regi i
Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande situationen i Malmö vill jag emellertid
påminna Sten Andersson om att riksdagen beslutat att barnomsorgen skall byggas
ut så att alla barn får rätt att delta i någon form av förskoleverksamhet
senast år 1991. Av den barnomsorgsundersökning som statistiska centralbyrån
nyligen redovisat framgår att för drygt 2 000 barn nyefterfrågas plats i
kommunal barnomsorg i Malmö. För 103 barn nyefterfrågas plats i alternativ till
den kommunala barnomsorgen. Samtidigt deklarerar den borgerliga majoriteten i
Malmö att ingen utbyggnad av den kommunala barnomsorgen kommer att ske. Endast
utbyggnad av enskilda former av barnomsorg kommer att stimuleras. Det är detta
ställningstagande jag kritiserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig som svar på Gullan Lindblads interpellation först
konstatera att jag och regeringen i sin helhet välkomnar alternativa
verksamheter inom barnomsorgen. Denna uppfattning har jag vid flera tillfällen
och i olika sammanhang redovisat för riksdagen. Regeringen har också med medel
från anslaget för utvecklings- och förnyelsearbete stött flera initiativ för
att underlätta för föräldrar att starta exempelvis kooperativa daghem. Det
finns således inga hinder för barnomsorg i enskild regi, och
statsbidragsreglerna ger samma statliga stöd till alternativ barnomsorg som
till kommunalt bedriven barnomsorg. Det vi emellertid bestämt motsätter oss är
att statliga bidrag lämnas till verksamheter i enskild regi om avsikten är att
skapa vinster för enskilda personer eller företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har efter förslag av regeringen i proposifion
1983/84:177 om statsbidrag till alternafiva barnomsorgsformer lagt fast
förutsättningarna för när statsbidrag skall lämnas till alternativa
barnomsorgsformer. Beslutet innebär att statsbidrag lämnas till kommun för sådan
barnomsorg i form av daghem och fritidshem som drivs av någon annan än kommunen
under följande förutsättningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aft den som
driver daghemmet eller fritidshemmet antingen är en sammanslutning av föräldrar
som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn,
eller en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation,
erbjuder en speciell form av pedagogik eller andra liknande ideella grunder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att daghemmet
eller fritidshemmet är upptaget i kommunens barnomsorgsplan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att daghemmet
eller fritidshemmet uppfyller de krav som finns för motsvarande kommunal
verksamhet, dvs, att verksamheten bedrivs fortlöpande, att barnen är inskrivna
och att en överenskommelse finns om barnens vistelsetid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I olika sammanhang har det
framkommit att vissa kommuner varit ytterst generösa i sin bedömning av vad som
är att betrakta som ett föräldrakoopera-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiv.
Liknande generositet har präglat vissa kommuners, inte minst Malmö kommuns,
tolkning av begreppet speciell form av pedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har därför i en promemoria till
socialdepartementet lämnat följande redovisningar för hur man avser att i
statsbidragssammanhang tolka bl. a. dessa begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med föräldrakooperativ avser socialstyrelsen ett daghem
eller ett fritidshem som drivs av en sammanslutning där endast de föräldrar
som har barn i daghemmet resp. fritidshemmet är medlemmar. Föreningsformen kan
vara såväl ideell som ekonomisk. Föräldrakooperativ får inte drivas med vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en speciell form av pedagogik avser socialstyrelsen
klart etablerade alternativa pedagogiska inrättningar som Montessori- och
Walldorfpedago-gik. Utöver dessa alternativpedagogiska skolor finns utrymme att
stödja nya och väl genomtänkta pedagogiska alternativ. Dessa bör i så fall
erbjuda något som den kommunala barnomsorgen normalt inte erbjuder. Med "genomtänkt"
avser socialstyrelsen bl. a. att den sökande som åberopar alternativpedagogiska
grunder för statsbidrag skall kunna motivera pedagogisk målsättning och metod
och vari alternativet till kommunal barnomsorg består.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har angivit att man i föreskrifter om
statsbidragen avser att skriva in dessa förtydliganden vad avser enskilda
daghem och fritidshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom socialstyrelsen avser att arbeta in
förtydligandena i sina regler för ansökan om statsbidrag finner jag inte för
närvarande anledning att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 14 STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För en tid sedan gick statsrådet Lindqvist ut
och uppmanade näringslivet att gå till storms mot Malmö kommun, eller dess
borgerliga majoritet, för att den inte ville bygga ut den kommunala
barnomsorgen. Det ingår i något slags strategi att statsråden på olika sätt
skall attackera Malmös borgeriiga majoritet - socialdemokraterna har mycket
svårt att smälta att man i förra valet förlorade ett 66-årigt maktinnehav i
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ämne statsrådet Lindqvist i det här sammanhanget valt
att ta upp visar att han i varje fall i den här frågan har mycket dåligt på
fötterna. Det är mig främmande att jämföra Bengt Lindqvist med Erik XIV, men
precis som Erik XIV är Bengt Lindqvist i det här fallet omgiven av dåliga
rådgivare. Möjligen är det SCB, som i gårdagens nummer av Kommunaktuellt
erkänner att den undersökning som statsrådet baserar sina ståndpunkter på kan
innehålla stora felaktigheter. Många kommuner känner inte igen den kö som för
deras del redovisas i undersökningen. Eller är Göran Persson någon lokal eller
central socialdemokratisk partistrateg, vars enda ambition är att svärta ned
den borgerliga regimen i Malmö?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst, herr talman, finns det köer i Malmö. Det skall jag
inte förneka. Men det finns köer till barnomsorgen i hela Sverige. Det som är
intressant i det här sammanhanget är hur situationen ser ut i Malmö jämfört med
andra kommuner, framför allt då kommuner med socialdemokratisk majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommaren 1987 gjordes det en undersökning av det antal
barn som står i kö fill barnomsorgen. Man frågade då kommunerna hur många barn
som var anmälda och som önskade plats i den kommunala barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Södra
Skånes kommunalförbund svarade sju av nio kommuner. Malmö</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommun
hade den näst kortaste kön. Man kan fråga sig varför statsrådet inte uppmanar
näringslivet att gå fill storms mot Landskrona ener Trelleborg, där köerna i
förhållande till antalet invånare är betydligt längre än i Malmö. Kan orsaken
vara att det i de två städerna finns en stabil socialdemokratisk majoritet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan även järnföra Malmö med större städer. Se på
Göteborg, där kommunstyrelsens ordförande är socialdemokrat. Där är kön mycket,
mycket längre. Till det kommer en sak som är specifik för Göteborg. Göteborg
överensstämmer med den nidbild som statsrådet och hans parti försöker sprida om
moderaterna - i Göteborg betalar de som har små inkomster mer på dagis än i
Malmö och de som har höga inkomster mindre. Sprid alltså angreppet litet grand,
statsrådet!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till frågan om att Malmö enbart vill bygga ut de
alternativa formerna av barnomsorgen. Det är självfallet så att den största
delen av dagens barnomsorg i Malmö bedrivs i kommunal regi. Men om vi skall
hälla ytterligare litet salt i statsrådets sår, kan jag säga att man byggde ut
barnomsorgen i Malmö med 120 platser under den senaste valperioden, dvs. mellan
1982 och 1985. Vi hade då socialdemokratisk regim.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har det snart gått två år under den nya borgerliga
regimen. Under dessa knappa två år har man byggt ut med 250 platser. I Malmö
gick de borgerliga partierna till val på ett 13-punktsprogram. Där ingick bl.
a. en punkt om att man vill erbjuda malmöborna alternativ. Vilka som vann valet
är välkänt vid det här laget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bred enighet beslöt kommunfullmäktige i Malmö att gå ut
till malmöborna med en undersökning i olika frågor för att få deras
uppfattning. Man frågade bl. a. om malmöborna tycker att man skall tillåta
privata eller enskilda alternativ i barnomsorgen. 75 % av de tillfrågade
svarade ja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker därför att det är en naturlig
utveckling som har skett i Malmö. De borgerliga partierna fick majoritet, bl.
a. därför att de ville prova på att tillåta enskilda alternativ. Det är således
det vi har gjort. Till skillnad från statsrådet och hans parti föredrar vi att
lyssna på dem som bor i kommunen. Vi tror faktiskt att det lönar sig på sikt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
GULLAN LINDBLAD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber också att få tacka statsrådet
Lindqvist för svaret, som verkar ganska positivt. Men tyvärr vet man av
erfarenhet att bockfoten finns där bakom. Regeringen säger ofta en sak, men den
förda politiken är en helt annan! Det är en socialistisk politik med föga
utrymme för enskilda initiativ på det sociala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen till min interpellation är att socialstyrelsen
i olika sammanhang har uttalat sig ganska negativt om alternativ inom
socialtjänst och barnomsorg, och jag vill veta om det är husbondens röst som
talar. Efter styrelsesammanträdet i slutet av augusti kunde man t. ex. i
Smålandsposten den 3 september läsa ett TT-meddelande från socialstyrelsen där
det sägs att "den ökade privatiseringen inom socialtjänsten är
oroväckande". Chefen för socialstyrelsens socialtjänstavdelning efterlyser
ett ställningstagande om "hur långt regeringen är beredd att gå på
privatiseringsvägen och hur gränserna skall dras".</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslagsframställningen 1988/89 begär socialstyrelsen
"ett tillägg till socialtjänstlagen i form av en särskild förordning som
reglerar etablerandet av och tillsynsansvaret för privat barnomsorg". Det
är en fråga som jag naturligtvis har reserverat mig mot i styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga till statsrådet Lindqvist blir - som en följd av
det svar jag fått: Kan man t. ex. i Malmö och i andra borgerligt styrda
kommuner som nu vill erbjuda föräldrarna alternativ inom barnomsorgen lita på
att regeringen inte kommer att dra några gränser för t. ex. antalet alternativa
daghem? Kan vi Uta på att det inte kommer någon propå om en ändring i
socialtjänstlagen som sätter ytterligare käppar i hjulet för olika alternativ?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att jag tagit Malmö som exempel beror på att jag från min
plats i socialstyrelsen haft särskild anledning att ägna mig åt Malmö. Malmö
har i ohka sammanhang attackerats -inte minst av statsrådet själv! Det har
framgått av Sten Anderssons redogörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min interpellation har jag angett att Malmö stad - och
framför allt barnfamiljerna där nere - kommer att förlora stort om man strikt
måste följa de riktlinjer som socialstyrelsen dragit upp, bl. a. i vad gäller
föräldrakooperativ. Daghemmet Lyckan, som jag själv har besökt, är t. ex. ett
mycket trevligt litet daghem, där barnen trivs alldeles utmärkt. Det tycks
emellertid inte fylla socialstyrelsens nya krav, eftersom det drivs av ett par
förskollärare som är verkliga ideahster, och inte helt som ett
föräldrakooperativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots allt vill jag tolka statsrådet Lindqvist positivt i
och med att statsrådet säger sig välkomna alternativa verksamheter inom barnomsorgen
och inte tänker ta någon särskild kontakt med socialstyrelsen i de här
frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste ju finnas utrymme för några undantag också -
eller hur? Kan statsrådet här utlova att de daghem som nu fungerar väl tryggt
kan arbeta vidare, trots socialstyrelsens nytillkomna krångliga regler? Har jag
tolkat statsrådet rätt på den punkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som statsrådet Lindqvist säger sig välkomna
alternativ uppger han själv att han har kritiserat Malmö stad, och det har vi
också fått veta av Sten Anderssons i Malmö fråga. Malmö kritiseras för att
ensidigt satsa på enskilda former. Detta kallar jag för hyckleri, och talet
stämmer inte heller med verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det totala antalet platser i barnomsorgen i Malmö är 12
457, enligt uppgifter jag fick från kommunen i går. Antalet platser inom
alternativen är 575, dvs. ca 5 %, och det kan inte vara alltför skrämmande. Men
för malmöborna är det en mycket betydelsefull del, därför att föräldrarna har
upptäckt att det nu äntligen börjar finnas möjligheter att välja. Verksamheten
kommer naturligtvis att växa, om det inte sätts ytterligare hinder i vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det bra med alternativ eller inte, statsrådet
Lindqvist? Är statsrådet Lindqvist villig att hyfsa den vulgärdebatt som för
närvarande förekommer och sluta upp med att själv tala med två tungor? Litar
inte statsrådet Lindqvist på att Malmö och andra borgerligt styrda kommuner, om
de får fortsätta att verka, kommer att kunna erbjuda plats i barnomsorgen åt de
familjer som har behov av det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har själv talat med kommunala företrädare, bl. a. i
Malmö, och som Sten Andersson tidigare sade har Malmö en av de kortaste köerna
i förhållande till folkmängden. Därtill kommer en mycket viktig sak som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borde
intressera regeringskollegan finansministern: Två alternativa platser i
barnomsorgen fås till samma kostnad som en kommunal plats. Självfallet kommer
man att göra allt för att ha ett fillräckligt antal platser till förfogande för
människor söm efterfrågar sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga till sist: Vad är det statsrådet har
krifiserat? Är statsrådet villig att här och nu säga att det viktiga är att
barnomsorgen ordnas och att han inte lägger sig i hur kommunen ordnar den? Det
beskedet väntar vi på, herr statsråd!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 16
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall först ägna några minuter åt Malmö
och sedan göra en mer principiell deklaration om regeringens syn på
alternativen inom barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det jag
kritiserar i Malmö kommun är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kön i Malmö har vuxit med 35 % sedan årsskiftet, från ca 1
000 till drygt 1 300. Den överväldigande majoriteten av föräldrar i denna kö
efterfrågar kommunal barnomsorgsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun har då sagt att det räcker med de kommunala
barnomsorgsplatser som finns och att utbyggnaden skall fortsätta i form av
enskilda alternativ. Jag måste tillägga: oavsett vad det är för form av plats
föräldrarna begär. Tala inte om valfrihet så länge det finns denna begränsning
i barnomsorgens utbyggnad!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också säga med anledning av siffrorna här att
statistiska centralbyråns efterfrågeundersökning visar att det finns 190 000
barn i kommunala daghem och 115 000 barn i familjedaghem. Av dem som finns i
daghemmen är 5 000 inskrivna i alternativa daghem. I den kö som finns i landet
som helhet står i dag 60 000 barn. För 77 % av dem efterfrågas en vanlig plats
i ett kommunalt daghem. För 2 000 av dessa 60 000 efterfrågas plats i
alternativ. Detta belyser ytterligare det felaktiga i utgångspunkten att man
enbart skall bygga ut den alternativa barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan invändning är att inte alla föräldrar ens kan,
även om de skulle vilja, ge sig in på ett åtagande i t. ex. föräldrakooperafivet,
eftersom föräldrakooperativet ställer krav på egeninsats på ett sätt som inte
motsvarar föräldrarnas situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö har en växande kö men har ingen beredskap i sin
planering för utbyggnad. Man kommer nämligen inte att klara en utbyggnad till
full behovstäckning fram till 1991 enbart genom enskilda alternafiv - det är
jag övertygad om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valfriheten är också starkt inskränkt genom begränsningen
till enskilda alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller regeringens inställning till de enskilda
alternativen som helhet har vi för det första sagt att det är viktigt att det
råder mångfald inom barnomsorgen, och att alternativ skall finnas. För det
andra har vi sagt att vi då vill se sådana alternativ på ideell grund. Vi menar
att det är dels föräldrarnas egen insats i form av föräldrakooperativ, dels
olika ideella motiv, som skall styra utbudet av alternativ barnomsorg. Vi drar
alltså en skarp principiell gräns till kommersialism inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Var står
då moderata samlingspartiet i den här frågan? Jag vill gärna citera</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskildregi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Carl
Bildt, som i ett allmänt inlägg om vad som skall ske inom den sociala sektorn
sade på följade sätt: "På sikt krävs genomgripande systemförändringar,
som syftar till en omstrukturering av den offentliga sektorn. En ökad
privatisering, konkurrens, avgiftsfinansiering och avreglering är nödvändiga,
bl. a. för att frigöra tjänsteprodukfionen. En sådan omstrukturering av den
offentliga sektorn innebär avkommunalisering och avreglering av allt från
daghem och åldringsvård till parkförvaltning, brandförsvar och
gatuunder-håll." och vidare "Avkommunaliseringen måste gå hand i hand
med en övergång från skattefinansiering till marknadsfinansiering."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi känner till denna grundinställning hos moderaterna
till alternativen och vart de syftar, är det inte så konstigt att vi
socialdemokrater reagerar då vi får vetskap om att precis dessa tongångar finns
i Malmö och i den planering som den borgerliga majoriteten med moderaterna i
spetsen nu genomför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Får jag också påminna om att Pysslingen, som
vi diskuterade så mycket här i kammaren och som var anledningen till
propositionen om stöd till alternativ barnomsorg, avslöjar ett klart
kommersiellt huvudmotiv för verksamheten. En av dess initiativtagare, direktör
Anders Scharp, sade i en intervju i Veckans Affärer; "Vi får se vad det
här pilotprojektet leder fram till. Vi ser det som en rent affärsmässig
fråga." Det är precis så som jag tror att gränsdragningen går. Vi är inte
beredda att stärka de kommersiella krafterna inom barnomsorgen. Vi menar att
det är helt andra värden som måste förstärkas: en utökad kvalitet, större
trygghet, bättre omvårdnad om barnen och en öppenhet mot alla barn - av vad
slag de vara må - när det gäller att kunna delta i barnomsorgsverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Statsrådet och hans kolleger tar alla möjliga
och omöjliga chanser att kritisera moderaterna för deras vilja att privatisera
eller att konkurrensutsätta den offentliga sektorn. Det är statsrådens
rättighet och skyldighet att göra det om de tycker att det är bra. Vi moderater
struntar i det. Vi tror nämligen inte att vare sig föräldrar eller andra
kommuninvånare bryr sig så mycket om vem som gör en sak. Det vikfigaste för dem
är hur den saken sköts. Om föräldrarna får betala samma taxa för barnomsorgen i
ett privat daghem som i ett annat, så tror jag inte att de bekymrar sig så
mycket som statsrådet över om ägaren till det privata daghemmet skulle råka få
en krona i vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Siffrorna har virvlat omkring i luften här,
och jag måste be statsrådet att bestämma sig. Han sade i sitt andra inlägg att
1 000 barn stod i daghemskön i Malmö vid årsskiftet och att det nu är 1 300
barn. Men i det svar som statsrådet läste upp för 15 minuter sedan hette det
att 2 000 barn stod i kön. På några minuter har alltså kön minskat med 700
barn, vilket visar att vi i Malmö trots allt för en ganska effektiv
barnomsorgspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan kan jag inte förstå statsrådet när han säger att det
inte finns någon, efterfrågan på alternativ. I många kommuner finns det i dag
inte några alternafiv, och då kan man naturligtvis inte efterfråga dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför måste statsrådet tala om att just Malmö inte kommer
att klara av den utbyggnad av barnomsorgen som skall göras fram till år 1991?
Varför har statsrådet så stora problem med den borgerliga majoriteten i Malmö?
Varför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har han
inte betydligt större problem med majoriteten i andra kommuner där
socialdemokraterna sitter i ledningen och där kön är betydligt längre? Jag kan
ju inte tala om för statsrådet hur han skall agera, men jag kan ge honom ett
gott råd: Angrip problemen där de är störst. Jag misstänker nämligen att den
här s. k. omsorgen om Malmö och om Malmös barnomsorg framför allt beror på det
faktum att socialdemokraterna förlorade ett 66-årigt maktinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande det som statsrådet sade om utbyggnaden om
barnomsorgen fram tin år 1991 vin jag säga följande. Om moderaternas politik
får genomslag här i riksdagen kommer vi att ge föräldrarna betydligt bättre
möjligheter att stanna hemma hos sina barn under barnens första år, och det
kommer också att avlasta barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 18 GULLAN LINDBLAD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kände igen statsrådet Lindqvist bättre i
hans senaste inlägg, eftersom det då framkom att han inte anser att det är så
bra med alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köerna har vuxit i hela landet, säger statsrådet
Lindqvist. Ja, tacka för det med en barnomsorg som helt och hållet skall
baseras på ett kommunalt daghemsmonopol. Det var bra att statsrådet citerade
Carl Bildt, för vad hela Sverige behöver och vad föräldrar i detta land längtar
efter är en helt annan familjepolitik, en familjepolitik som inte styr
föräldrarna utan som låter dem välja själva. Malmö har, trots att Sverige styrs
av en socialdemokratisk regering som gör vad den kan för att sätta käppar i
hjulet, ändå försökt att gå en liten bit på vägen och erbjuda alternativ, och
människorna välkomnar detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill återkomma till kärnfrågan i det som jag sade
tidigare: Vilket är viktigast - att det blir ett tillräckligt antal platser i
barnomsorgen, i Malmö och i andra kommuner i Sverige - eller att daghemmen
drivs inom det kommunala daghemsmonopolet? Jag vet tyvärr svaret på förhand,
eftersom den socialistiska ambitionen lyser igenom hela tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt oss emellertid litet grand se på statsbidragsreglerna
som socialstyrelsen har utformat med anledning av det beslut som fattades här i
våras och som egentligen inte alls borde innebära några nya regler. Varför
måste allt regleras så in i detalj? Det borde ju vara myndigheternas,
riksdagens och regeringens strävan att underiätta för människor att ha olika
alternativ att välja mellan. Men det här är sannerhgen inte bara en bit av
Krångelsverige. Nej, det rör sig om en klart uttalad socialistisk ambition som
innebär att man vill sätta käppar i hjulet för allt som inte bedrivs inom den
offentliga sektorn. För oss moderater är det självklart att man skall tillåta
alla möjliga vägar - att låta tusen blommor blomma, även Pysslingen och även
daghem som går med vinst, eftersom det viktiga inte är detta, utan det viktiga
är att föräldrarna får den barnomsorg de önskar och att barnen får den vård som
de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blir skrämd när jag hör statsrådet utveckla sina
tankegångar. Kan vi förvänta oss att den barnomsorg som i alla fall i Malmö
finns i systemet skall kunna slippa undan socialstyrelsens allt krångligare
regler, eller kommer den fungerande barnomsorgen att rivas upp och bh en
barnomsorg helt och hållet inom det kommunala monopolets ram? Har statsrådet
klart för sig att de nya</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskildregi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reglerna
ger utrymme för mycket godtycke? Vad menas med ett väl genomtänkt pedagogiskt
innehåll?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag säga att jag helt håller med Ulla
Tilländer om att det borde vara möjligt för svenska kyrkan att bedriva
förskoleverksamhet på lika villkor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om någon i denna kammare skall få poäng för
att ha förkortat kön från 2 000 till 1 300 på några minuter är det snarare
upphovsmannen än jag. SCB:s efterfrågeundersökning, Sten Andersson, omfattar
100 000 barn och deras föräldrar och baserar sig således på deras direkta
reaktion på en fråga. Den undersökningen ger vid handen att kön omfattar 2 000
barn i Malmö och att 103 av dem efterfrågar alternativ barnomsorg. I Malmös
akuta kö, som jag och t. ex. Lena Jarnbring är överens om, finns drygt 1 300
barn. I den fanns 1 000 barn i början av året. En överväldigande majoritet i
denna kö efterfrågar kommunala daghemsplatser och kommunal barnomsorg i
övrigt, alltså famUjedaghem. Min kritik mot Malmö, till skillnad från den
kritik som jag gärna riktar till andra kommuner som släpar efter, är att Malmö
ensidigt satsar på den typ av utbyggnad av barnomsorgen som uppenbarligen både
enligt Malmös egen statistik och enligt SCB:s stora efterfrågeundersökning ett
mycket litet antal människor vill ha. Malmö vägrar att bygga ut den form av
barnomsorg som den stora majoriteten av föräldrarna vill ha. Kom inte och tala
med oss om valfrihet så länge ni för en sådan politik på detta område!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gullan Lindblad ställde en direkt fråga till mig om
regeringen kommer att inskränka och begränsa antalet alternativa möjligheter.
Vad i hela mitt budskap, mitt svar och mina inlägg, ger anledning till denna
fråga? Vi välkomnar alternativ, men dessa alternativ skall vara på ideell grund
öch dessutom bygga på föräldramedverkan. Jag redovisade tidigare den skarpa
gräns som vi vill se mot kommersiell verksamhet inom barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag sedan också säga något om utvecklingen i länder
med kommersiellt inriktad barnomsorgsverksamhet. Vi behöver inte gå längre än
till grannlandet Norge för att se en mycket stark segregering i deltagandet i
barnomsorgen. I privat barnomsorg finns barnen till de välbestända. I de
kommunala daghemmen i Oslo finns barnen fill ensamstående, barnen med problem
och handikapp. Är det denna utveckling moderaterna vill se inom svensk barnomsorg?
Ni kan naturligtvis säga att det inte kommer att bli så i Sverige, men vi kan
gå till USA och upptäcka samma sak; en stark segregering mellan den barnomsorg
som fungerar på kommersiella grunder, och som naturligtvis kan erbjuda
föräldrarna det plånboken kan betala, och den barnomsorg som samhället svarar
för. Det är därför, för att undvika denna segregering, viktigt att satsa på
kvalitet, trygghet och stimulans för alla barn i den svenska barnomsorgen. Får
jag dessutom fråga: Vilka nyttigheter för våra svenska barn kan
företagarföreningar och andra som inte har den professionella erfarenheten av
barnomsorgen tillföra barnomsorgen? Och vilka sådana nyttigheter skulle de
kunna fillföra som inte redan kan tillföras genom befintlig och utbildad
personal? Såvitt jag förstår är det inga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De båda
daghem som drevs till halva kostnaden har jag förstått måste vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=109 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskildregi</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>daghemmen i Höganäs. De
har nu gått i kvav båda två, och personalen Prot. 1987/88:18 arbetar såvitt jag
har förstått inom den kommunala barnomsorgen. Det är 30 oktober 1987 inte
precis att erbjuda en trygg och god barnomsorg att utveckla sådana alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf
20 STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall försöka låta bli att åka utanför Sveriges gränser. Jag tycker
att de problem vi har här i Sverige, de borde vi diskutera här- även om det
skulle vara mycket frestande att diskutera kvaUtet och standard på den
kommunala verksamheten i länder som är med i en mängd internafionaler där
statsrådets parti finns representerat. Jag låter emellertid bli att göra de
jämförelserna, även om jag vet att jag inte skulle förlora på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
säger: Visst kan man kritisera andra. Men varför har då stormen blivit så stor
mot just Malmö? Är det därför att statsrådet hyser någon speciell omtanke om
barnen i Malmö? Inte ett ögonblick gör han det, utan orsaken är, som jag sagt
tidigare, att vi fick en ny regim i Malmö, vilket socialdemokraterna har mycket
svårt att smälta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kvaliteten på barnomsorgen och fillgången på barnomsorg för svenska folket: Jag
tror att vi kan hitta massvis av protokoll från debatter i den här kammaren
under de senaste åren, där det har sagts att medlemmar från LO har mycket svårt
att få barnomsorgsplatser i dag. Med det som bakgrund har jag svårt att förstå
varför statsrådet skall stå här och skryta om den goda kvaliteten och den stora
tillgängligheten i fråga om barnomsorg för hela svenska folket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist skulle jag vilja säga: Låt människorna välja, och svartmåla inte det ena
eller andra alternafivet! Låt varje alternativ få en möjlighet att visa upp det
alternativets fördelar, och låt sedan folk välja!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen
från SCB refererar man ibland till, och ibland gör man det inte. Det handlar om
hur statsrådet beskriver kön och dess storlek. Jag vill säga: Undersökningen
bygger på ett statistiskt urval. Men i Malmö har ett antal människor ställt sig
i en kö, och då kan man direkt se hur många de är. Det är trots allt den kön
som vi egentligen diskuterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag tycker det är litet synd att statsrådet lånar
sig till sådan här verksamhet. Visst bör och skall den politik som vi moderater
bedriver kritiseras. Men som statsrådet kritiserar tror jag att han gör sig
själv och sitt parti en stor otjänst. Låt oss tala om vad som verkligen har
skett och inte basera det hela på en fantasibild som bara existerar i
statsrådets sinnevärld.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 21 GULLAN LINDBLAD
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Tyvärr känner jag mig inte alls lugnad av de besked som jag har fått av
statsrådet Lindqvist, även om han talar väl om alternativ. Som jag sade förut;
Orden är ett, men handlingarna är något helt annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
frågade t. ex. om de förskolor i Malmö som tidigare har fått statsbidrag men
som nu plötsligen, när reglerna ändrades, står inför risken att mista dem. Jag
frågade: Kan de känna sig lugnade och veta att de tryggt kan arbeta vidare, när
de nu ändå är inne i systemet, så att säga?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gjordes en stor affär av köerna. Men litar inte statsrådet Lindqvist på att de
som arbetar i kommunerna har ansvaret för sina egna medborgare?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 ,30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnomsorg i enskild regi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
alldeles självklart att om man inte sköter det här, sitter man inte kvar. Men
jag skulle också kunna tänka mig att det är självklart, att om man upprättar
alltför stora hinder för de positiva alternativa verksamhetsformer som nu
fungerar och fungerar bra, skulle det kunna bli svårt för regeringen att försvara
detta i ett kommande val. Det är nog skäl i att tänka efter här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför ställs det så stora krav på alla alternativ, Bengt
Lindqvist, när man ställer relativt låga krav på kommunal barnomsorg? Företag
och andra har ju inte ens fått tillfälle att visa vad de duger till. De kunde
väl åtminstone få visa om de är bra eller inte. Det är ju til syvende og sidst
föräldrarna, familjerna som avgör. Är en barnomsorg dålig, kommer man
naturligtvis inte att utnyttja den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kom inte och tala om segregering, för det kan då inte
gälla Malmö, som vi närmast har diskuterat här, för där är det faktiskt så att
låginkomsttagarna betalar de lägsta avgifterna och höginkomsttagarna de högsta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de kostnadsuppgifter som jag angav, nämligen
att en alternativ barnomsorgskostnad är hälften av den kommunala, så fick jag
de uppgifterna i går från kommunen, och jag litar faktiskt på den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist måste jag ändå säga några ord om en annan fråga
som har debatterats här på sistone och som gäller både statsrådet och oss som
arbetar inom den sociala sektorn i hög grad, nämligen folkrörelseutredningen
och dess intentioner. Den är ju ute på remiss. Statsrådet Holmberg har inte ens
velat svara när man har ställt frågor till honom om det här, men kanske jag kan
få fråga statsrådet Lindqvist om han är beredd att ta avstånd från de hinder
som nu folkrörelseutredningen kommer att ställa upp, om remissvaren visar att
regeringen nu över huvud taget vågar lägga fram en proposition. Där skulle det
i så fall bara bli de s. k. folkrörelserna som fick driva alternativ
barnomsorgsverksamhet. Säg att detta åtminstone inte är statsrådet Lindqvists
intentioner. Det svaret vill vi faktiskt ha.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig när det gäller utbyggnaden av
barnomsorgen säga följande: Låt oss bygga ut den barnomsorg som föräldrarna
efterfrågar. På den punkten borde vi kunna vara överens i princip. Men då måste
också Sten Andersson åka hem till Malmö och fråga: Varför i all världen bygger
vi inte fler kommunala daghemsplatser för de föräldrar som efterfrågar sådana?
Det är en överväldigande del av de föräldrar som i dag inte har plats och som
efterfrågar barnomsorg som vill ha kommunal daghemsplats. Så länge moderaterna
och andra partier i Malmö inte tillgodoser detta behov, kommer jag att
fortsätta att kritisera dem för brist på valfrihet. Dessutom är det min
övertygelse att den kommunala utbyggnaden är den enda form som kan klara en
stabil tillväxt och en stabil verksamhet som kommer att motsvara det behov som
framtidens föräldrar och barn har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag sedan säga till Gullan Lindblad: Köerna växer inte
över hela landet. Det är tvärtom så att efterfrågeundersökningen från SCB visar
att kön minskat från 75 000 till 60 000 platser på ett år. Det är en skillnad
mellan SCB:s teoretiska efterfrågeundersökning, som dock är mycket stor, och de
akuta köer som de olika kommunerna har.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men vad
Sten Andersson missar i det fallet är att både den akuta kön i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö och
den av SCB framräknade kön i barnomsorgsundersökningen visar exakt samma sak,
nämligen att den allt dominerande majoriteten av föräldrar vill ha vanliga
daghemsplatser. Det är det som borde vara signalen till Sten Andersson och till
Malmö kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag känner stark oro för utvecklingen i Malmö också av det
skälet att jag nu vet att genom den borgerliga majoritetens inställning till
kommunal daghems- och familjedaghemsverksamhet, så har åtskilliga chanser
missats i olika byggprojekt i Malmö, och det kommer att innebära mycket stora
svårigheter under kommande dagar och för en eventuell annan regim som skall ta
över ansvaret för det här från 1988.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationssvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om viss ändring i energibeskattningen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Meddelande om svar på interpellationerna 1987/88:5,
53 och 59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 23 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Interpenationerna nr 5 av Nic Grönvall om
rätt för svenska företag till vissa investeringar i utländska företag, nr 53 av
Ingemar Eliasson om den aviserade omsättningsskatten på värdepapper och nr 59
av Nils G Åsling om hushållssparandet kommer på grund av svårigheter att finna
lämplig dag inte att besvaras inom föreskriven tid. Efter överenskommelse med
interpellanterna har beslutats att svaren kommer att avges den 20 november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11
§ Svar på interpellation 1987/88:43 om viss ändring i energibeskattningen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ivar Franzén har frågat mig om regeringen
snarast avser att föreslå förändringar i energibeskattningen, innebärande att
kondenskraft-produkfionen inte erhåller skatteförmåner i jämförelse med den,
enligt Ivar Franzén, mycket bränsleeffektivare och miljövänligare
kraftvärmeproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kommitté med parlamentarisk sammansättning har
tillkallats för att utreda den indirekta beskattningens omfattning och
utformning. En viktig uppgift för kommittén är att undersöka möjligheterna att
inordna energiområdet under mervärdeskatten och komplettera med någon form av
punktskatt på energi. I direktiven (dir. 1987:30) har det bl. a. uttalats att
ett förslag till nytt punktskattesystem bör utformas så att gällande
energipolitiska mål kan tillgodoses. Utredningsarbetet skaU bedrivas skyndsamt
och i sina huvuddrag redovisas senast vid utgången av år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag kan innebära stora och väsentliga
ändringar av den nuvarande energibeskattningen. För att kunna ge kraftindustrin
och andra intressenter klara besked om energibeskattningens roll i förnyelsen
av vårt energisystem, som efterlyses i interpellationen, är det nödvändigt att
resultatet av utredningsarbetet först avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1987/88:17-18</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
viss ändring i energibeskattningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är därför inte för tillfället beredd att föreslå ändringar i energibeskattningen
på det område Ivar Franzén avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
25 IVAR FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det är ett svar som i all sin
korthet är mycket avslöjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansministerns
svar kan för det första tolkas som att finansministern ifrågasätter att
kraftvärmeproduktion skulle vara bränsleeffektivare och miljövänligare än
kondenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ett interpellationssvar uttrycker hela regeringens mening, skulle det vara
mycket anmärkningsvärt och oroväckande om regeringen på allra minsta sätt
tvekar om kraftvärmens väsentliga fördelar i jämförelse med kondenskraftens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dels
har miljö- och energiministern vid ett stort antal tillfällen uttryckt
samma,uppfattning avseende kraftvärme som jag gett uttryck för i min
interpellafion, dels tror jag inte att det är någon överdrift att påstå att det
är få saker på energiområdet som expertisen är så enig om som kraftvärmens
stora fördelar i jämförelse med kondenskraften. Det är därför aV största vikt
att finansministern undanröjer varje tvivel om var regeringen står när det
gäller prioriteringen mellan kraftvärme och kondenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skan med ett räkneexempel visa vilken avgörande betydelse valet mellan
kraftvärme och kondenskraft har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi ersätter en tredjedel av kärnkraften med kolkondens i stället för med
kraftvärme så betyder det följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>En ökad kolimport i storleksordningen
4 miljoner ton kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hela denna extraimport ger oss ingen nyttig energi.
Den utgörs helt av ökade omvandlingsförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Även vid en mycket effekfiv rökgasrening blir det
extra utsläppet av svaveldioxid ca 30 000 ton per år, och det extra utsläppet
av kväveoxider blir i storleksordningen 40 000 ton per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med nuvarande kolskatt innebär "skattefrihet
för den energi vi slösar bort" ett skattebortfall i storleksordningen 1
200 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är överraskande att finansministern tar lätt på detta stora skattebortfall.
När vi för något år sedan diskuterade skattefrihet för den etanol som kan
produceras i en fullskaleanläggning på ca 60 000 kubikmeter och med ett skattebortfall på 50-135 miljoner - beroende på om man räknar
etanolskatt eller bensinskatt - tyckte jag mig höra klara signaler från
finansministern att detta var en alltför stor uppoffring för statskassan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör också noteras att inhemsk etanolproduktion skulle minska oljeimporten och
därutöver ge en rad värdefulla biprodukter som även de i dag importeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutsats man kan dra av detta är att finansministern kan acceptera
skattebortfall på miljardbelopp om det enbart medför negativa effekter, men
skattebortfall som ger en positiv effekt på miljön, försörjningstryggheten och
bytesbalansen kan finansministern inte acceptera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
allra allvarligaste är att finansministerns destruktiva inställning i
energiskattefrågan kan få förödande effekter för både Sveriges miljö och
Sveriges ekonomi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu säger finansministern, att för att kunna ge entydiga
besked till kraftindustrin och övriga berörda intressenter måste man avvakta
resultatet av utredningsarbetet. Jag tror inte ett ögonblick på att det är det
verkliga skälet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har ett otal gånger visat att den inte drar sig
för att vidta långtgående åtgärder under pågående utredning. Ett exempel är
alla de förslag regeringen lade fram avseende bostadspolitiken under tiden
bostadskommittén arbetade. Det var gång på gång förslag som direkt grep in i
kommitténs arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mer troligt motiv är att kraftindustrin har ett
uppenbart intresse av att ersätta kärnkraften med kol- eller gaskondens, och
för att detta skall vara möjligt krävs det omfattande skaftesubvenfioner i form
av obeskattade energiförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är ganska säker på att finansministerns svar här i dag
mer är ett resultat av kraftindustrins framgångsrika lobbying än av att
finansministern i sak är förhindrad att agera snabbt i denna angelägna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu hävdar finansministern sannolikt att det inte är någon
större brådska med ett ställningstagande - vi bygger ju ändå inte några stora
kolkondens-kraftverk de närmaste åren. Detta är korrekt i vad avser byggandet,
men planering för och låsningar till kommande anläggningar sker redan nu. Detta
problem gäller både kondenskraft och kraftvärme. Kraftvärme måste successivt
byggas ut i samband med förnyelsen av olika värmeanläggningar. Denna förnyelse
sker kontinuerligt, och för varje år som går utan klara besked om regeringens
prioriteringar läggs inga pengar på att förbereda kraftvärme. Senarelagda
åtgärder kräver merkostnader och ger ofta mindre goda tekniska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så länge som kraftindustrin tror sig ha ett fast grepp om
elpolitiken kommer den att fortsätta förberedelserna för en omfattande
utbyggnad av kol- eller gaskondens. Kapital och prestige binds allt hårdare
till denna utveckling, och även ett riktigt besked som kommer för sent kommer
att innebära betydande kapitalförstöring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med sin passivitet överiåter regeringen huvuddelen av
energipolitiken till energimarknadens starkaste parter. Förhalning av obekväma
beslut ingår utan tvivel i kraftintressenternas strategi. Regeringens långbänk
utnyttjas effektivt av dem som med hjälp av sin maktposition på energimarknaden
vill driva sin egen energipolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det har blivit allt vanligare att statsråd
undviker sakdebatt. Jag hoppas att finansministern i varje fall visar så pass
mycket kurage att han ger ett klart besked om var regeringen står i
prioriteringen mellan kraftvärme och kolkondens.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om viss ändring i energibeskattningen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
Finansminister KJELL-OLOF FELDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har stort förtroende för energiministerns
sakkunskap. Om hon säger att kraftvärme är bättre än kondenskraft är det
säkerligen riktigt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18
30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
HÄDAR CARS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill bara helt kort uttrycka min
tillfredsställelse över den vikt finansministern fäster vid en utredning om att
lägga energiskatterna under mervärdeskatterna i kombination med punktskatter -
ett förslag som framställts av folkpartiet och som nu alltså har bhvit
regeringens beslut, trots att vi i utskottet ingalunda hade stöd av de där
närvarande socialdemokraterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 28 IVAR FRANZÉN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar finansministern för ett kort och
klarläggande besked, även om det inte innehåller någon gradering av
prioriteringen. Det står dock klart att regeringen håller fast vid åsikten att
kraftvärme är bättre än kondenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tolkat miljö- och energiministern så att man ändå
kan få sätta "mycket" framför ordet värdering. Finansministern
förklarade ju att han har ett stort förtroende för miljö- och energiministern
och därför skulle det här också kunna tolkas in i finansministerns svar. Då är
den viktiga frågan: Varför dra detta i långbänk? Det är egenfligen en tämligen
enkel förändring som krävs. Det är fråga om att allt importerat bränsle skall
beskattas oavsett hur det används. Således är det en ganska unik företeelse i
svensk energiskattepolitik att det ges skattefrihet när man missbrukar en vara
genom att slösa bort en kvantitet av dyrbart importbränsle, vilket negativt
påverkar vår miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet och regeringspartiet har varit helt överens
om att energiskatten skall styra emot en effektivare energianvändning och
stimulera till en hantering som minimerar de negativa miljöeffekterna. Jag vet
att i diskussionen ingår frågan om miljöavgifter. Dessa kan i och för sig i
någon mån komplettera energibeskattningen, om de direkt inriktar sig på att
främja en mindre skadlig påverkan på miljön. Bristerna i energiskattesystemet
är ju flagranta, även om det inte gäller särskilt mycket pengar i dag. Men det
är i dag som besluten fattas. Jag vädjar fill finansministern att vara
uppmärksam på att för varje månad som går, kommer vi närmare en låsning av ett
energisystem som kommer att kosta Sverige mycket pengar och leda fill en mycket
sämre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vädjar fill finansministern att i dag ta sitt ansvar
och inte vänta eller gömma sig bakom utredningar, hur viktiga och bra de än kan
vara. Det gäUer Sveriges ekonomi och framför allt Sveriges miljö, och den måste
vi alla ta ansvar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12
§ Svar på interpellation 1987/88:30 om statsbidrag till vissa privata skolor i
Göteborg</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM; Herr talman! Ylva Annerstedt har frågat
mig om jag nu är beredd att medge statsbidrag till Göteborgs högre samskola och
Sigrid Rudebecks</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gymnasium i Göteborg. Hon
frågar med anledning av en utvärdering av undervisningen vid de båda
gymnasierna vilken utförts av länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län. Enligt
utvärderingen är Göteborgs högre samskola den enda skola i landet som
tillämpar Montessoripedagogik på alla stadier från förskola till gymnasium.
Sigrid Rudebecks gymnasium skulle vidare vara den enda gymnasieskola i Göteborg
som medger eleverna på naturvetenskaplig linje att studera C-språk i alla tre
årskurserna. Utbildningen vid de två skolorna skulle därmed utgöra ett sådant
komplement fill den inom det allmänna skolväsendet, att det funnes grund för
statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om statsbidrag till de aktuella skolorna behandlades senast av riksdagen vid
1986/87 års riksmöte. Den Montessoriinspirerade pedagogik som tillämpas vid
Göteborgs högre samskola var då känd. Utskottsmajoritetens talesman
konstaterade därvid att ingenting nytt framkommit, som kunde utgöra skäl för en
ny debatt i frågan. Riksdagens beslut blev också att redan fattat beslut om ett
(successivt) avskaffande av statsbidraget skulle fullföljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller möjlighet för elever på naturvetenskaplig Hnje vid Sigrid Rudebecks
gymnasium att få läsa C-språk i alla tre årskurserna är detta, enligt vad jag
inhämtat, inget annat än s. k. utökad studiekurs, som i princip kan erbjudas
vid vilken skola som helst. Detta är således inte unikt för Sigrid Rudebecks
gymnasium. Jag anser inte heller att detta är en omständighet som skulle ge
anledning till förslag om något ändrat ställningstagande i statsbidragsfrågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 30 YLVA ANNERSTEDT
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag får tacka utbildningsministern för svaret, även om det var
nedslående också denna gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nej,
säger utbildningsministern, det blir inget statsbidrag vare sig till Sigrid
Rudebecks gymnasium eller fill Göteborgs högre samskola. Det slås fast i svaret
att det inte finns någon anledning att ändra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går in på de olika delarna i utbildningsministerns svar, vill jag erinra om
några centrala uttalanden från socialdemokraterna. Statsministern har i flera
regeringsförklaringar sagt att föräldrar och elever i större utsträckning skall
kunna välja skola. Även uttalanden från den senaste socialdemokrafiska
kongressen går i samma riktning. Det är således bara en läpparnas bekännelse
som socialdemokraterna ägnar sig åt när de gör sådana uttalanden om valfrihet.
Man säger en sak, men handlar på ett helt annat sätt.. Här finns ju annars ett
utmärkt tillfälle att ge den valfrihet som man säger sig vilja ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
vår senaste debatt här i kammaren om dessa skolor har länsskol-nämndens
utvärdering av skolornas verksamhet presenterats. Länsskolnämnden slår fast de
två skolornas unika specialiteter. Man pekar på samskolan som den enda skola
med fullt genomförd Montessoripedagogik. Statsrådet tycker emellertid inte att
det är någonting att bry sig om, trots att det i statsbidragsförordningen
framhållits som ett värdefullt komplement och ett skäl för statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
avfärdar statsrådet Sigrid Rudebecks gymnasiums initiativ med C-språk i alla
tre årskurserna på naturvetenskaplig linje med att vilken skola</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som helst
kan införa det. Men skillnaden är ju den att det som alla skolor kan göra, det
görs på Sigrid Rudebecks skola. Ingen annan gör det. Det unika med Sigrid
Rudebecks gymnasium är att det är den enda skola i Göteborg som erbjuder en
sådan möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsministern berör inte heller med ett ord den
unika elevvård som bedrivs vid Sigrid Rudebecks gymnasium och som framhålls
särskilt i länsskolnämndens utvärdering. Dessutom är skolan ovärderlig för de
elever som behöver en speciellt trygg miljö, enligt uppgift från
intagningsnämnden i Göteborg. Alla som behöver särskild omsorg placeras just
vid Sigrid Rudebecks gymnasium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har hänt mera sedan vår senaste debatt. Skolstyrelsen
i Göteborg och en enig kommunstyrelse, med undantag av vpk-ledamöterna,
tillstyrker att skolorna skall få statsbidrag. Litar inte utbildningsministern
på omdömet hos sina parfikamrater i Göteborg? Skall man tolka svaret så att det
kvittar om de fristående skolorna följer alla de regler och uppfyller de krav
som finns uppställda i de förordningar som gäller? Socialdemokraterna tänker i
alla fall inte bevilja statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har vi ett unikt fillfälle att ge statsbidrag fill
dessa skolor i Göteborg, med unika kvaliteter vilka utgör ett komplement till
Göteborgs allmänna skolor. Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre
samskola uppfyller alla krav enligt förordningarna. Varför, Lennart Bodström,
kan inte dessa två skolor få statsbidrag?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
31 HUGO HEGELAND (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mycket beklagligt att utbildningsministern är så
negativ till fristående skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet säger i sitt svar att den Montessoriinspirerade
pedagogik som fillämpas vid Göteborgs högre samskola var känd när riksdagen vid
riksmötet 1986/87 behandlade ärendet. Det är en sak. Men det nya är att sedan
dess har en utvärdering av dessa båda fristående skolor gjorts av en
forskargrupp vid Umeå universitet. Dess slutsats är att båda skolorna utgör ett
komplement till det allmänna skolväsendet i enlighet med flera av de kriterier
som fastställts av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter att ha tagit del av denna utvärdering har
skolförvaltningen i Göteborg tillstyrkt ansökan om fortsatt statsbidrag till
dessa båda skolor. Vidare har Göteborgs allmänna skolstyrelse beslutat i
enlighet med skolförvaltningens förslag. Dessutom har länsskolenämnden vid
behandlingen av ärendet den 25 februari tillstyrkt fortsatt statsbidrag fill
Göteborgs högre samskola men icke till Sigrid Rudebecks gymnasium. Slutligen
har skolstyrelsen uttalat "att såväl samskolan som Sigrid Rudebecks
gymnasium utgör ett komplement till det allmänna skolväsendet i Göteborg och
uppfyller de kriterier som fastställts för att erhålla statsbidrag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunstyrelsens yttrande har undertecknats av dess
ordförande, socialdemokraten Sören Mannheimer, fillika ledamot av det socialdemokratiska
partiets styrelse. Vid omröstningen i Göteborgs kommunstyrelse röstade även
kommunalrådet Erling Sundwall, en gammal fin socialdemokrat i Göteborg, och
socialnämndens ordförande, socialdemokraten Ingela Tuvegran, liksom övriga
socialdemokrater i kommunstyrelsen för förslaget om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statsbidrag. Betecknande
är att den ende i kommunstyrelsen som röstade mot beslutet om fortsatt
statsbidrag för de båda fristående skolorna var vpk-representanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag, herr talman, har aHtså utbildningsministern i sin negativa inställning
till Samskolan och Sigrid Rudebecks gymnasium endast stöd av en kommunist i
Göteborg. Börjar ändå inte utbildningsministern inse att han har hamnat snett i
denna fråga?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
säger utbildningsministern i,sitt svar att möjlighet att få läsa C-språk i alla
tre årskurserna kan i princip erbjudas i vilken skola som helst. Men Ylva
Annerstedt har redan påpekat att i praktiken är Sigrid Rudebecks gymnasium den
enda skola som också gjort det. Det måste väl ändå vara av värde för det
allmänna skolväsendet att åtminstone en skola i prakfiken har omsatt den
principen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin frikostigt negativa inställning till fristående skolor tycks utbildningsministern
förbise de pedagogiska experiment som de fristående skolorna måste visa upp för
att erhålla statsbidrag. De experimenten skall rymmas inom gällande kursplaner
och timplaner. De fristående skolorna skall således dels bedriva minst samma
undervisning enligt fastställda kurs- och fimplaner som övriga skolor, dels
bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete för att erhålla statsbidrag. Däremot har
de anmänna skolorna ingen som helst skyldighet att bedriva något
utvecklingsarbete. Det förekommer visserligen i vissa skolor, men de är inte
piskade att bedriva sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsministern
har naturiigtvis läst Per Nyströms, f. d. landshövding i Göteborg, artikel i
tidskriften Tiden nr 2 i år under rubriken "Varför misslyckades
skolreformerna?". Låt mig citera:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Sett
utifrån de intentioner som låg bakom grundskolereformerna är partiets politik
på utbildningsområdet ingenting annat än ett misslyckande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
frågar: Är utbildningsministern rädd för att detta uppenbara misslyckande blir
alltför tydligt när vi samtidigt har fristående skolor som är framgångsrika på
det pedagogiska området och som är mycket populära och mycket eftertraktade?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 32
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag finner
det angeläget att göra några klarlägganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i Sverige 46 fristående gymnasieskolor. Av dessa har 33 statsbidrag. De får
statsbidrag som sammanlagt uppgår till 90 milj. kr. Att framställa
riksdagsbeslutet som innebärande ett hinder mot att driva fristående skolor i.
Sverige är alltså felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
de skolor som får statsbidrag är sådana som meddelar en undervisning som
skolorna i offenthg regi av olika skäl inte kan fillhandahålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fristående
skolor som inte får statsbidrag har ett utbildningsprogram av i stort sett
samma innehåll som de i offentlig regi drivna. Den omständigheten att en skola
är liten är t. ex. inget skäl att ge den statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Göteborgs högre samskola och även i Sigrid Rudebecks skola har man en
Montessoriinspirerad undervisning. Jag säger Montessori(n,spirerarf undervisning,
eftersom det är detta det är fråga om. Det innebär att eleverna har mycket
enskilt arbete. Antalet lektioner är ungefär en fjärdedel mindre än i övriga
skolor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen för ett antal år sedan introducerade
lärarlösa lektioner i det allmänna skolväsendet utlöste det en utomordentligt
stark kritik. När man sade att antalet lektioner i de skolor som hade ett litet
elevantal i klasserna kunde vara färre och att eleverna skulle läsa på egen
hand föranledde också det riksdagen att uttala sig mot tanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utredning som de två föregående talarna med sådan
emfas har berömt säger att under den tid eleverna är i klassrummen är det i
stort sett lärarna som tar i anspråk den övervägande talefiden. Det är med
andra ord katederundervisning av samma slag som i övriga skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man skulle kommunalisera dessa skolor, varmed de skulle
bli berättigade till statsbidrag och därmed upphöra att ta emot terminsavgifter
från enskilda, är det ingenfing som hindrar att man fortsätter med denna
Montessoriinspirerade pedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga att det ligger en fara i att inte
medge att utbildningsexperiment kan förekomma också i de offentliga skolorna.
Jag besökte en skola i offentlig regi i Göteborg, Schillerska skolan. Denna
skola har utbildningslinjer i naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.
Skolan har en särskild bildlinje och över huvud taget en specialisering på
bild- och mediakunskap. Skolan har bedrivit timplaneförsök med bl. a.
u-landskun-skap och datakunskap. Det pågår nu i Sverige över 800 försök under
den gemensamma beteckningen "Gymnasieskola i utveckling". Det är
orimligt att framställa de försök som förekommer vid de två skolorna i Göteborg
som den enda form av pedagogiskt utvecklingsarbete som i detta land eller ens i
Göteborg skulle bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga något om vad det är för elever som går
i dessa skolor. Detta kanske särskilt Hugo Hegeland har kännedom om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I våras visades en TV-film som hette "Pårätt sida om
älven". Den visade de skiftande levnadsbetingelser som gäller för barn som
bor i den ena änden av spårvägslinje 5 i Göteborg, nämligen i Örgryte, och för
dem som bor i den andra änden, i Biskopsgården. På spårvagnen i filmen kunde
man också urskilja Hugo Hegeland. Filmen visade två världar i fråga om
bostäder, i fråga om möjligheter till rekreafion, i fråga om möjligheter fill
ett rikt liv över huvud taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen av de i filmen medverkande riksdagsmännen förnekade
det faktiska i vad vi såg. Det visade sig att eleverna gick i helt olika
skolor. Just de två skolor som här har talats så varmt för var de skolor som
rekryterade barnen från Örgryte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall räkna upp vilka titlar föräldrarna har, enligt
den utredning som har omtalats: direktör, chefstjänsternan, ingenjör, arkitekt,
tjänsteman inom offentlig förvaltning, läkare, tandläkare, civilekonom osv. Av
359 barn hade 16 stycken föräldrar som hänförts till gruppen
"Övriga", inom vilken det uppgavs finnas sådana yrken som
butiksbiträde, rörläggare, elektriker, montör och pensionär. Jag anser att det
inte finns anledning att med hjälp av statsbidrag upprätthålla en skola som i
så hög grad delar upp ungdomen i Göteborg efter deras föräldrars vilja och
förmåga att betala elevavgifter, när dessa skolor inte ger någonting som det
offentliga skolväsendet inte kan ge.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 33 YLVA ANNERSTEDT
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag konstaterar att Lennart Bodström säger att det finns 46 fristående
skolor på gymnasienivå. 33 får statsbidrag. Det innebär att det är 13 stycken
som inte får något statsbidrag och som alltså förhindras att verka med
statsbidrag. Naturligtvis är förutsättningen att de uppfyller kvalitetskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lennart
Bodström säger vidare att det här inte finns någonfing som inte de offentliga
skolorna kan tillhandahålla. Men Samskolan med sin Montessoriinspirerade
pedagogik tillhandahåller någonting som inte finns på någon annan skola i
Göteborg. Förnekar utbildningsministern detta? När det gäller Sigrid Rudebecks
gymnasium noterar jag att utbildningsministern inte säger ett ljud om den
utomordentligt värdefulla elevvård som bedrivs där. Den lovordas och ses som
fullständigt oundgänglig av intagningsnämnden i Göteborg, som utan undantag
placerar elever med speciellt behov av en trygg miljö just på Sigrid
Rudebecksskolan. Likaså förbigås frågan om C-språk på N-linjen på Sigrid
Rudebecks skola. Det finns ingen annan skola i Göteborg som erbjuder detta. Det
spelar väl ingen roll om man säger att alla kan göra det, när det inte är någon
enda som gör det annat än Sigrid Rudebecksskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsministern
återkom till terminsavgiften. Först tycker jag att man skall tala om att det i
privatskoleförordningen faktiskt står att privatskolorna har tillåtelse och
möjlighet att ta ut terminsavgifter. I ett TV-program häromåret sade Lennart
Bodström att om skolorna bara tar bort terminsavgifterna får de statsbidrag. Nu
har det hänt att det finns en skrivelse från skolstyrelsen i Göteborg som
förordar att terminsavgifterna skall tas bort. Betyder det att de här två
skolorna får det statsbidrag som jag tycker att de skall ha, och förändrar
detta utbildningsministerns inställning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
är det bra med försök i de allmänna skolorna också. Alla skolor skall
naturligtvis utvecklas, förändras och bättre möta de krav som finns i
samhället. Men det är ingenting som hindrar att det också skall finnas några
alternativ. I det här fallet har föräldrarna valt att sätta sina barn i Sigrid
Rudebecksskolan och i Samskolan. Om de nu får statsbidrag, så att de inte
behöver ha några terminsavgifter, betyder det att alla har råd att sätta sina
barn där, vilket vi i folkparfiet förordar?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-family:Verdana'>Anf. 34 HUGO
HEGELAND (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsministerns
argumentering tycker jag verkligen är minnesvärd. För all den krifik han riktar
mot min uppfattning gäller givetvis i precis lika stor utsträckning Sören
Mannheimer. Den gäller socialnämndens ordförande i Göteborg, socialderriokraten
Ingela Tuvegran, den gäller Erling Sundwall, kommunalråd i Göteborg - alltså
samtliga socialdemokrater i kommunstyrelsen i Göteborg, i skolstyrelsen, i
länsskolnämnden osv. Den ståndpunkt som Lennart Bodström intar har han
gemensamt bara med en enda göteborgare, som har uttalat sig i de här frågorna.
Det är kommunisten Johan Lönnroth. Det är mycket möjligt att Lennart Bodström
trivs i det sällskapet. Men det är inte fråga om någon utpräglat ensidig
inställning från min sida som gör att jag talar för Samskolan, för
Rudebeckskolan eller över huvud taget för alla fristående skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Se på Danmark! Där finns
det t. o. m. en socialistisk fristående skola. Så</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>toleranta
är socialdemokraterna eller de borgerliga, vilket man vill välja, där. Där går
7—8 % av eleverna i fristående skolor. Danska socialdemokrater tar sig för
pannan när de hör den argumentering som Lennart Bodström presterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om Montessoripedagogiken har verkligen Göteborgs
samskola gjort en insats. Det är rörande att höra Lennart Bodström räkna upp
vilka yrken de föräldrar har som har barn i denna skola. Men varför glömde
Lennart Bodström Ernst Jungen, på sin fid socialdemokratisk ordförande i
stadsfullmäkfige i Göteborg i många år. Han var mycket uppskattad. Hans dotter
gick i Samskolan. Vi har flera socialdemokrafiska ombudsmän i Göteborg vilkas
barn gick i Samskolan. Vi har många socialdemokrater i skolförvaltningen, deras
barn går i Samskolan. En fidigare utbildningsminister, Ragnar Edenman, lät
sina barn gå i privatskola i Uppsala, för att inte nämna en fidigare
statsminister osv. Varför har de valt detta? Jo, för att dessa skolor ger en
bättre undervisning. Det är inte för att det är finare skolor eller för att
föräldrarna har stora förmögenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också rörande, tycker jag, att Lennart Bodström
åberopar programmet På rätt sida älven, som var otroligt vinklat. Jag hinner
inte gå in på det närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Montessoriundervisningen på gymnasiet vid Samskolan i
Göteborg innefattar två timmar enskilt arbete varje dag. Det är inte dåligt.
Därför får man naturligtvis minskad undervisning i övriga avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lennart Bodström kommer in på detta med terminsavgifter.
Det är helt fantastiskt, för riksdagen har inte uttalat ett enda ord om att
terminsavgifter vid en fristående skola är diskvalificerande för att erhålla
statsbidrag. Lennart Bodström kommer varje gång dragandes med att bara rika
föräldrar kan betala terminsavgifter. Men det är visst inte bara rika föräldrar
som vill ha detta alternativ. Det är för att det inte finns fler fristående
skolor som vi får ett sådant skevt urval. Om ni vore mer posifiva och släppte
fram denna typ av skolor, skulle många fler kunna gå i fristående skolor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Hegeland för ned debatten på den nivå
som han finner lämplig, genom att diskutera vilken skola personer 20-30 år
fillbaka i tiden valde för sina barn och om de eventuellt hade sina barn vid en
privatskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi nu skulle återvända till sakfrågan, skulle jag
faktiskt vilja framhålla att den omständigheten att en skolstyrelse är enig när
den anhåller om statsbidrag inte är någonfing unikt. Eftersom staten och
kommunerna gemensamt svarar för skolväsendet förekommer det varje vecka ärenden
på regeringens föredragningslista där kommuner för än det ena än det andra
ändamålet begär statsbidrag. I en del fall beviljas detta och i en del fall
avslås framställningarna. Jag skulle vilja påstå att skolstyrelserna nästan
allfid är eniga i sina framställningar. För riksdagens del skulle
Mioildningsbudgeten antagligen se annorlunda ut om vi tinämpade principen att
bifalla allt som skolstyrelserna är eniga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig därutöver säga att jag kan ha all respekt för de
val av timplan som man kan ha gjort i de här skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om jag
säger att andra skolor inte har valt samma timplan, behöver det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte betyda oförmåga. Man
kanske finner att det är bättre att eleverna har lärarledda lektioner än att
eleverna sitter och läser läxorna på lektionstid. Det är ju skolledningens och
lärarnas - knappast polifikernas - sak att avgöra hur undervisningen skall
disponeras. Vidare är det inte på det sättet att man genom att dra in
statsbidrag till en skola därmed har sagt att skolan måste upphöra. Skolan kan
fortsätta i alla fall, om det finns ett intresse för att driva den. Men det är
inte rimligt att staten och kommunerna, som själva driver skolor, också skall
behöva ge särskilda bidrag till de här aktuella skolorna, som i så ringa grad
avviker från övriga skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hugo
Hegeland vill undervärdera betydelsen av terminsavgifter. Det är möjligt att
jag har överskattat dessa. I utredningen sägs det att elevfördelningen tycks
vara densamma som den som skulle gälla på teoretiska linjer i övriga skolor i
landet. Men då har man gått litet väl långt när det gäller tron på
snedvridningen i tillströmningen av elever till gymnasierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
är det så, att det bara är 4 % av eleverna på de teoretiska linjerna vid rikets
övriga gymnasier som kommer från de avgränsade yrkesgrupper som föräldrarna vid
de här skolorna tillhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
påpekades också att Göteborg placerar alla elever som har behov av särskild
trygghet i nämnda skolor. Då vill jag säga att det i en av skolorna bara rör
sig om fyra elever som åtnjuter nedsatt terminsavgift - möjligen inte helt
befrielse från terminsavgift. Om detta bara gäller 1 av 100 elever vid dessa
skolor, måste jag säga att behovet av åtgärder för elever med särskilda krav på
trygghet tycks vara ringa i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligtvis inte förbjudet att ta ut avgifter vid privata skolor. Det har
riksdagen aldrig sagt, och jag har inte heller uttolkat riksdagens beslut på
det sättet. Vid de flesta privata skolor som får statsbidrag måste man också ta
ut terminsavgifter. Det gäller alla de skolor som har utbildning, i estefiska
ämnen eller inom andra ämnesområden eller där undervisning meddelas på t. ex.
ett främmande språk, vilket inte är möjligt i de offenfliga skolorna; där gör
föräldrarna en uppoffring eller också får eleverna själva låna pengar till sina
studier. Jag tycker att det är onödigt med terminsavgifter när det gäller en
skola som i stort sett överensstämmer med den vanliga skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
vill jag uttala att det inte finns någon ovilja mot fristående skolor. Men så
väl är skolväsendet här i landet rimligtvis ordnat att statsbidrag till
fristående skolor bör begränsas fill att gälla de skolor som driver sådan
utbildning som staten och kommunerna inte kan ge.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 36 YLVA ANNERSTEDT
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tycker att det är intressant att vi kan uppehålla oss en stund vid
frågan om terminsavgifter. Lennart Bodström säger att de aktuella skolorna
mycket väl kan fortsätta utan statsbidrag, eftersom det inte krävs sådana för
att skolorna skall kunna fortsätta. Nej, det gör det inte. Men det hindrar ju
ytterligare ett antal föräldrar, som inte har någon som helst chans att välja
någon av de här två skolorna för sina barns utbildning. Alla föräldrar betalar
ju till utbildningsväsendet genom sin skatt, och om de då väljer en skola som
har en terminsavgift betalar de dubbel avgift till utbildningen. Det är rimligt
att dessa skolor, som fungerar alldeles utmärkt - vilket också vitsordas av
alla myndigheter i Göteborg - åtminstone skall kunna få ett vanligt
statsbidrag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till vissa privata skolor i Göteborg</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lennart Bodström säger att det vid dessa skolor är endast
4 % av eleverna som har fått nedsatt terminsavgift. Han tar upp det i samband
med elevvården, men jag förstår inte det sambandet. Behovet av nedsatt terminsavgift
har väl ingenting att göra med behovet av en trygg miljö och en god elevvård!
Det skulle vara intressant att få ett klarläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare säger Lennart Bodström att det inte är unikt att gå
emot en enig skolstyrelse eller en enig nämnd. Jag anser att det nog är ganska
unikt att gå emot en enig nämnd i en mycket kontroversiell fråga. Då brukar man
i allmänhet se närmare på frågan och följa de råd som nämnden och/eller
styrelsen ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja veta hur socialdemokraterna har tänkt ge
de möjligheter till valfrihet som de har talat om dels i
regeringsförklaringarna, dels i besluten och uttalandena vid partikongressen.
Är det fråga om den typ av valfrihet som Henry Ford gav kunderna som köpte
T-Fordar, när de fick välja vilken färg de ville bara de valde svart?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
37 HUGO HEGELAND (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag kompletterar Lennart Bodströms lista över
föräldrar vilkas barn går på Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium säger han att jag drar ner debattnivån. Det tyder inte på något
utpräglat sinne för distinktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lennart Bodström nämnde Schillerska gymnasiet och
Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, och det är utmärkta skolor. Vi har även
Burgårdens gymnasium. Men det är just Samskolan och Rudebecks som har
stimulerat de allmänna skolorna i Göteborg att verkligen anstränga sig och
förnya sig - de har haft den pressen på sig. Göteborg är utmärkt som skolstad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till detta om det skall vara lärarledda lektioner
eller ej. Montessoriundervisningen är helt annorlunda upplagd; både under det
första, det andra och det tredje året går lärarna mellan klasserna, och
eleverna får individuell undervisning. Det är alltså inte bara fråga om
lärarlösa lektioner, där eleverna sitter och arbetar själva, utan de får
individuell handledning, anpassad med hänsyn till begåvning. Det vore utmärkt
om det var så i andra skolor. I Göteborgs allmänna skolor har det också gjorts
försök med en Montessorilinje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är rörande att höra kritiken mot terminsavgifter, som
utbildningsministern var inne på. Varför då inte kritisera daghemsavgifterna,
som är ännu högre? Föräldrar får betala betydligt mer i daghemsavgifter än i
avgifter till de till hälften fristående skolorna. När det gäller de helt fristående
skolorna kan jag nämna Maria Elementarskola, där jag själv är inspektor, och
terminsavgiften ligger där på drygt 4 000 kr., medan avgiften till Samskolan är
drygt 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man ser på elevsammansättningen i Maria Elementarskola
finner man att det inte är Stockholms överklass som går där - ingalunda! Det är
en mycket medelklassbetonad elevskara. Flera elever är sådana som har blivit
mobbade i andra skolor - det allmänna skolväsendet kan nämligen inte ta hand om
dessa elever, så i det avseendet verkar de fristående skolorna som en
reservutgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
självfallet inte förbjudet att ta ut terminsavgifter. Göteborgs stad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tjänar 7 milj. kr. på att
Samskolan och Rudebecks tar ut terminsavgifter.Så det får man ju punga ut med
den dag man drar in statsbidrag. En sådan åtgärd uppskattas alltså inte där.
Det är ju därför som inte bara skolstyrelse och skolförvaltning utan också
länsskolnämnd och kommunstyrelse är positiva till att man skall bevilja
fortsatt statsbidrag fill Göteborgs Högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
understryker att dessa skolor vill verka som en stimulans för det pedagogiska
utvecklingsarbetet i Göteborg. De har fakfiskt också sfimulerat vissa skolor -
det känner jag mycket väl till - att ta initiativ som man inom vissa fristående
skolor inte har tagit.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
38 Utbildningsminister LENNART BODSTROM;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill bara kort besvara Ylva Annerstedts fråga om hur man skall
tillgodose elevernas valfrihet. Om det problemet är stort i Göteborg med det
rikt utvecklade skolväsen som där finns, vad återstår då för eleverna i
flertalet av rikets övriga kommuner? Jag menar att behovet av frihet vid valet
av utbildningslinje i Göteborg är uppfyllt i så hög grad att det inte finns
skäl att ge ytterligare statsbidrag fill de här skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>13 § Svar på
interpellationerna 1987/88:33 och 72 om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 39
Utbildningsminister LENNART BODSTROM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Ylva Annerstedt och Göran Allmér har frågat mig hur länge det dröjer
innan någon proposition om en reformerad yrkesutbildning kommer samt om skälen
till att det dröjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
juni 1984 tillsatte min företrädare en arbetsgrupp för översyn av den
gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). ÖGY lämnade i februari 1986 sina förslag
avseende en reformering av yrkesutbildningen till mig. Förslagen var mycket
omfattande och innebar i flera avseenden ett nytänkande. Även om arbetsgruppen
var enig i sina förslag fanns enligt min mening skäl för en omfattande
remissomgång. Den resulterade i över 200 yttranden med synpunkter på förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudlinjerna
i ÖGY:s förslag tillstyrktes av praktiskt taget alla remissinstanser.
Beredningen av en proposition pågår nu inom regeringskansliet. Förslagen från
ÖGY har dock tekniskt sett, inte minst ur ekonomisk och juridisk synvinkel,
varit mer komplicerade än vad man kunde förutse, och vissa frågor återstår ännu
att bereda. Det faktum att det rått enighet kring ÖGY:s förslag betyder således
inte att beredningen är okomplicerad. Så snart beredningen är avslutad kommer
en proposition att överlämnas till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vet att det knyts stora förhoppningar till en ny och förbättrad yrkesutbildning
och att beredskapen att genomföra en sådan är stor. Enligt min bedömning är en
reform också mycket angelägen och brådskande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
YLVA ANNERSTEDT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först ett tack för svaret, som - om man är
bara litet elak - kan karakteriseras som inget annat än ett "Goddag,
yxskaft". Den centrala meningen i svaret är nämligen: "Så snart
beredningen är avslutad kommer en proposifion att överlämnas till
riksdagen." Ja, det är självklart att beredningen skall vara avslutad
innan man lägger fram en proposition. Min fråga gällde faktiskt när detta skall
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolan har varit föremål för utredning i ungefär
tio år. Det innebär att det finns ett ganska stort upjjdämt förändringsbehov.
Utbildningens innehåll behöver moderniseras och studievägarna behöver
omprövas. Varje höst och vår sedan ÖGY-utredningen blev klar har en proposition
utlovats. Besvikelsen är stor både hos utbildningsanordnarna och hos
branschföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns tre tunga skäl för att en förändring snarast
måste komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första ökar kraven på yrkesutbildad arbetskraft.
För det andra försvinner allt fler tempobetonade rutinarbeten, vilket för varje
yrkeskategori bereder utrymme för en breddad eller fördjupad kompetens. I
vissa länder är yrkesarbetarna inom t. ex. verkstadsindustrin redan gymnasieingenjörer,
för att göra en svensk jämförelse. För det tredje går utvecklingen snabbt. Ju
längre vi dröjer desto allvarligare blir konsekvenserna för Sverige som
industri- och exportnation, inte bara för att kunnandet sjunker utan också för
att ungdomskullarna kommer att bli mycket små under 1990-talet. Sverige blir
allt sämre rustat i yrkeskompetens. Remissinstanserna är också eniga om behovet
av en snabb reformering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill nämna några riktlinjer för folkpartiets syn på
hur en förändrad gymnasieskola bör se ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först och främst vill vi att det skall vara en
gymnasieskola för alla. Liksom för grundskolan bör siktet i fortsättningen
inriktas på en rullande reformering som snabbare kan svara mot marknadens
utbildningsbehov och som också lättare kan inriktas mot nya utbildningsområden.
I dag finns t. ex. en mängd nya yrken som man vid gymnasieutredningens
tillsättning inte kunde ana sig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny gymnasieskola måste vara flexibel både när det
gäller tillval och modulsystem. Man måste avlägsna alla återvändsgränder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker att en förlängd yrkesutbildning skall vara
huvudmodellen, men att det naturligtvis måste finnas utrymme också för de
utbildningar som faktiskt inte behöver vara längre än t. ex. två år. Det skall
i sådana fall finnas möjlighet och rätt för eleven att komma tillbaka och ta
sitt tredje år vid ett senare tillfälle, när man kanske är mera motiverad och
ser vad man behöver i fillskott av utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likaså måste linjesammansättningen ständigt kunna omprövas
och snabbare anpassas till en föränderlig arbetsmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Praktiken är ett viktigt inslag i yrkesutbildningen. Vi
tycker att den skall vara yrkesanknuten och kunna anskaffas på skilda sätt,
dvs. också genom arbete i yrkeslivet, som ungdomarna skaffar sig på annat sätt
än bara genom en av skolan organiserad praktik. Det är också viktigt att
kursplanerna kontinuerligt skall kunna reformeras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om en reformerad yrkesutbildning har dröjt så länge att arbetsgivarna börjar
tröttna. Förlorarna i första hand blir ungdomarna, som får en föråldrad och
inaktuell utbildning och därmed också svårare att hävda sig på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
kvarstår alltså: När kommer förslaget om en förändrad yrkesutbildning? Vilka
frågor är det som hindrar regeringen från att avsluta beredningen av förslaget?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 41 GÖRAN ALLMÉR (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret på min fråga, men
jag måste fillstå, herr talman, att svaret var tunt, ja, rent av intetsägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.Att
ÖGY-förslaget sändes ut på en bred remiss var förvisso helt i sin ordning. Mot
detta förfaringssätt har vi i riksdagen aldrig riktat någon anmärkning. Vi har
ju tvärtom ibland sett oss nödsakade att svara för remissomgången,då
departementet underlåtit att företa någon sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har också full förståelse för att frågorna kan ha varit komplicerade och
tidskrävande. Det är också utan tvivel bra att propositionen är väl genomarbetad
när den läggs på riksdagens bord. Vi har under senare år alltför ofta råkat ut
för dåligt genomarbetade hastverk. Men, herr talman, det har nu snart gått ett
helt år sedan man först aviserade en proposition i ärendet, och inte heller i
svaret nu säger utbildningsministern annat än att när beredningen är avslutad
så kommer propositionen. Detta ärofillfredsställande, inte minst mot bakgrund
av vad utbildningsministern säger i slutet av interpellationssvaret, nämligen
att en reform är mycket angelägen och brådskande. Men det är framför allt
otillfredsställande för de elever som tydligen skall fortsätta att vänta på én
bättre utbildning. Vågar sig inte utbildningsministern i alla fall på en djärv
gissning om när beredningen är klar? Kommer förslaget i vinterns
budgetproposition, eller kommer det att dröja ännu längre?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
frågor återstår ännu att bereda, säger utbildningsministern. Vilka frågor? Det
var just det jag frågade om i min interpellafion. Jag skulle sätta värde på om
utbildningsministern i nästa inlägg närmare preciserade, av vad art dessa
olösta frågor är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
statsrådet i sitt svar hävdar att det rått enighet kring ÖGY:s förslag undrar
jag vad han menar. Litet tidigare i svaret sägs nämligen att huvudlinjerna i
ÖGY:s förslag tillstyrktes av praktiskt taget alla remissinstanserna. Vilket
av de här påståendena är det riktiga?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
alla är helt överens om är att dagens yrkesutbildning inom gymnasieskolans ram
inte fungerar bra och att den måste reformeras, främst därför att elevernas
kunskaper och färdigheter inom det blivande yrket är otillfredsställande. Man
blir då förvånad över att höra att det framför allt är problemet med
yrkesutbildningens anpassning till högre studier som måste lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ökade yrkeskunskaper kräver säkerligen en utökning av studietiden, men
behövs utökningen på alla yrkesinriktade linjer? Är det viktigaste att bereda
plats för en utökning av allmänna ämnen? Måste inte i stället den eventuella
ytterligare tid som behövs användas till en fördjupning av
yrkesutbildningsinslagen, och då främst en bättre anpassning till arbetslivet
ute i företagen?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från moderat sida har vi under en lång följd av år hävdat
dessa synpunkter och också skisserat hur en sådan utbildning skulle kunna vara
utformad. Ta vara på de idéerna i det fortsatta arbetet, herr
utbildningsminister!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 42 BJÖRN SAMUELSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall ta ett litet bredare grepp på
frågan om den yrkesinriktade gymnasieutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige behöver en verksam grad av kunskap och kompetens.
Det är ett villkor för att samhället skall fungera och ha möjligheter till
utveckling, kunna fungera demokratiskt och skapa en drägligare livsmiljö för
folkflertalet. Samhällsfunktion och demokratiutveckling är kreativa
verksamheter. För dessa krävs både teoretiska och prakfiska kunskaper och
färdigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från de utgångspunkter jag har nämnt är det
anmärkningsvärt att ytterligare steg vad avser yrkesinriktad utbildning dröjer.
Det är också märkligt att det ännu inte kommit något förslag om ett
generalgrepp om hela gymnasieutbildningen i vårt land. Jag frågar mig: Var
sitter proppen i regeringen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om regeringen inte har samma ideologiska bas som vpk
och därför inte kan inse och acceptera att utbildningspolitiken - och då
särskiU gymnasieskolan och den totala vuxenutbildningen - är ypperliga
instrument förbi. a. jämställdhet mellan kvinnor och män, regionalpolitiska
insatseroch demokratiskapande, borde väl regeringen inse att vi står inför
objektiva förhållanden som manar till eftertanke och förslag till åtgärder för
att möta framtiden. Jag tänker då på det faktum att ungdomskullarna minskar, på
det faktum att vuxenutbildningen inte når de människor som egentligen borde
nås, på det faktum att dagens gymnasieskola skapar återvändsgränder. Ufifrån
dessa reella perspektiv verkar de finanspolitiska förslagen och de
nedskärningar som på senare tid gjorts på utbildningspolitikens område som ett
hinder för reformeringen av yrkesutbildningen. Detta är en mycket reaktionär
politik, som är helt fri från visioner. Detta är exempel på en enfaldig
polifik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reformering av den yrkesinriktade utbildningen i
gymnasieskolan får inte stanna vid att man försörjer industri och kapital med
billig arbetskraft. Det får inte stanna vid att det blir något slags
ADL-träning i gymnasial tappning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag var i Umeå i onsdags och träffade en del skolfolk. Jag
fick ett exempel från en mekanisk industri som försökte ha en sammanhållen
produktionsprocess. Man försökte motverka delning av arbete. Man behövde ha en
verkstadsteknisk utbildning för att klara arbetet. Det visade sig då att de som
hade gått verkstadsteknisk linje hade för litet kunskap i kommunikation och för
liten förmåga att läsa ritningar. Däremot var de rena färdighetskraven
tillgodosedda. Tre- och fyraårig teknisk linje kantrade åt andra hållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta handlar egentligen också om att skapa makt över och
demokrati i delar av produkfionsprocessen, genom att ge studerande i
gymnasieskolan verktyg för detta. Det är långt ifrån det som Ylva Annerstedt
och Göran Allmér talar om - marknadsanpassning och specifika kunskaper i det
snäva yrkeskompetensområdet. Det handlar om något mycket mer än så för
människan. Det gäller att kunna tillämpa arbetsmiljölagen i skolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte heller isolera gymnasieskolan ifrån andra delar
av vårt utbildningssystem. Grundskolan är en bas för steget in i
gymnasieskolan. Det är nu egentligen, om inte en formell och tvingad skolgång
så dock en reell skolgång, och det är det enda valet som ungdomar har. Man
borde således se till att göra kvalitativa förstärkningar även på grundskolans
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I det sammanhanget är det med förvåning jag
konstaterar att regeringen inte väljer att följa riksdagens beslut när det
gäller kvalitetsinsatser för lärarutbildning för grundskolan. Dessa frågor
hänger ihop. Vi tjänar ingenting på att "snuttifiera" den politiska
verkligheten och lyfta ut en del för sig själv. Människor kommer mer och mer
att inse att den ena delen hänger ihop med den andra. Utbildningssystemet skall
ses som en helhet. Utbildningssystemet har med regionalpolitik och med mina
kulturella, mina sociala och mina politiska villkor att göra. Om vi inte väljer
att se saken i sådana perspektiv, får vi inte heller något förtroende tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När får vi ett förslag om en reformering av den
yrkesinriktade utbildningen i gymnasiet? När får vi tillfälle att ta ställning
till ett helhetsgrepp då det gäller gymnasieskolan och ungdomsskolan i övrigt,
herr utbildningsminister?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
LARZ JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det måste vara glädjande för en
utbildningsminister att känna att resultatet av ett arbete som man håller på
med, en proposition som man förbereder, inväntas så otåligt av riksdagen. Jag
är själv något överraskad över otåligheten från en del håll. Men inte desto
mindre är det väl bara att konstatera det glädjande i detta. Göran Allmér hade
visserligen en del reservationer när det gällde vad han så småningom skulle
kunna tänka sig att ställa upp på. Men ändå är det hela glädjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är däremot inte särskilt glädjande med dessa ständiga
uppskov. Det är litet förvånande att utbildningsministern vid upprepade
tillfällen har gått ut och så kategoriskt redovisat att det bara är en kort tid
kvar innan en proposition, som skall se ut så och så, kommer. Gång på gång har
vi blivit besvikna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i samband med att riksdagen våren 1984 fattade ett
beslut om gymnasieskola i utveckling, dvs. den utvecklings- och försöksverksamhet
som nu pågår i gymnasieskolan i övrigt, hävdade vi från centerns sida att man
samtidigt borde ha tagit greppet om yrkesutbildningarna. Regeringen ville då ha
mer tid på sig. Man ville bereda denna fråga och göra en särskild översyn av
yrkesutbildningarna. Vi accepterade det till nöds och trodde att det handlade
om ett ganska kort uppskov. Detta var alltså våren 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför det beslutet poängterade vi i centerpartimotionen om
gymnasieskolans utveckling att det är viktigt att få till stånd förändringar i
yrkesutbildningen och då inte så mycket på det sättet som utbildningsministern
framför allt på den senaste tiden har försökt betona, att något slags
jämställdhetsaspekt skulle vara det allra viktigaste, att alla måste gå lika
länge i skolan, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar i stället om ett mycket klart uttalat behov av
kvalitetsförbättringar inom yrkesutbildningen. Vi uttryckte det ungefär på det
sättet att det är viktigt att gymnasieskolan får tillgång fill all den moderna
teknik och all den kompetens som finns ute i näringslivet och i arbetslivet i
övrigt och att det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1987/88:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>borde vara
möjligt att varva perioder med teoretisk utbildning och praktisk tillämpning i
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det visade sig sedan att våra formuleringar ganska
ordagrant fanns inskrivna i propositionen våren 1984, men sedan har det inte
blivit mer av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ytterligare belägg för att yrkesutbildningen
behöver förbättras; Påbyggnadsutbildningarna har under en följd av år blivit
oerhört populära och efterfrågade. Kommunerna har velat bygga ut och starta
påbyggnadsutbildningar inom nya områden, därför att de ser att det finns ett
behov av att komplettera den nuvarande tvååriga yrkesutbildningen med
ytterligare utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt det här talar för att yrkesutbildningen behöver
förlängas. Men vi har under de senaste åren mött en mycket negativ och jag
skulle vilja säga närmast restriktiv inställning från regeringens sida. Man har
nu upprepade gånger i budgetpropositionen försökt skära ned ramarna för just
påbyggnadsutbildningar. Den s. k. lilla ramen har man velat krympa gång på
gång. Visserligen har riksdagen nästan fullt ut lyckats stå emot, men det är
ett illavarslande tecken när det gäller synen på ytterligare kompetens i
yrkesutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I svaret säger utbildningsministern att det finns en lång
rad problem som inte kunnat förutses, inte minst ur ekonomisk och juridisk
vinkel. Att det kan finnas bekymmer av ekonomisk art är inte särskilt svårt att
förstå. De är så att säga väl kända. Det handlar om att övertyga
finansdepartementet om nyttan och nödvändigheten av den här typen av åtgärder.
Men, utbildningsministern, vilka problem av juridisk art är så svåra att lösa
att man inte har klarat det under dessa år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle vara intressant att få en precisering av vilken
typ av sådana problem det är, så att vi alla som är verksamma i riksdagen
kanske på något sätt kunde bidra till att lösa de problemen, om de nu är så
svåra att det skall ta flera år att klara ut dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill, herr talman, sluta som de andra debattörerna med
frågan om när den här propositionen kommer. Att den inte kommer i höst har vi
klart för oss, och då preciserar jag min fråga så här; Kommer det en
proposition om yrkesutbildningen under vårriksdagen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 44
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bortsett från en del värdeomdömen om
beredningsarbetets bedrivande och takten i det kan jag säga att jag i mycket
stor utsträckning delar de synpunkter som anförts av interpellanterna och
övriga talare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är glädjande med den enighet som partierna visar när
det gäller behovet av en förbättrad yrkesutbildning. Det är också glädjande att
arbetsmarknadens parter är så pådrivande i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att regeringen tar det här problemet på allvar belyses väl
också av att riksdagen på regeringens förslag i våras beslöt att 500 platser i
gymnasieskolan skall användas för en försöksverksamhet som i realiteten
innebär en tillämpning av ÖGY-modellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har frågats vad det nu är som återstår att utreda. På
det vill jag svara att det finns vissa juridiska problem, men liksom Larz
Johansson menar jag att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de är
överkomliga och att arbetsmarknadens parter säkert skall kunna medverka till
att finna de lämpliga lösningarna för att ge eleverna en arbetsplatsförlagd
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det väsentliga problem som återstår, och som regeringen
fortfarande bereder, är i vilken utsträckning ersättning skall utgå till de
företag och institutioner som tar emot elever för arbetsplatsförlagd
utbildning-och hur den ersättningen skall finansieras. Så snart den frågan
lösts skall en proposition överlämnas till riksdagen. Det är också klart att de
ekonomiska konsekvenserna bör kunna överblickas i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de närmaste två åren efter riksdagens beslut är det
i stort sett fråga om ett planläggningsarbete. Nya läroplaner skall göras upp,
och man skall utbilda instruktörer på arbetsplatserna för att ta emot elever.
Under det tredje året kommer de första eleverna ut för en kortare tid, och
under det fjärde året också för en kortare tid. Men under det femte året efter
riksdagens beslut skall för en hel årskurs i den yrkesinriktade utbildningen 60
% av utbildningen vara arbetsplatsförlagd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 45 GÖRAN ALLMÉR (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall fatta mig mycket kort. Jag ber att
få tacka utbildningsministern för de förtydliganden som lämnades i det andra
inlägget. Det låter som om det skulle behöva dröja osedvanligt lång tid efter
ett riksdagsbeslut innan den här nya yrkesutbildningen skall kunna fungera i
full utsträckning. Det gör det naturligtvis ännu mer angeläget att vi får den
här frågan till behandling i riksdagen så snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan, herr talman, bara några ord till de två andra debattörerna
som apostroferade mig i sina inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Larz Johansson uttrycker sin förvåning över vissa talares
intresse för ÖG Y-propositionen. Larz Johansson behöver inte alls vara
förvånad. Vi har från moderat sida varit otroligt intresserade av att få en
reformering till stånd av yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Sedan lång tid
tillbaka har vi konstaterat att den inte fungerar på ett helt
tillfredsställande sätt. Det trodde jag att Larz Johansson inte hade kunnat
undgå att lägga märke till under vårt arbete i utbildningsutskottet - och i
utbildningsdebatterna här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Björn Samuelson talade om att jag
skulle förespråka snävt yrkesinriktade utbildningar. Det är faktiskt inte helt
sant. Vad Björn Samuelson efterlyste och ansåg vara viktigt i det här sammanhanget
var bl. a. möjligheten till kommunikation och konsten att läsa ritningar, om
jag uppfattade honom rätt. Båda de sakerna måste, såvitt jag kan förstå, ingå i
den yrkesteoretiska utbildning som onekligen bör förekomma i samband med
yrkesutbildning på gymnasieskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
YLVA ANNERSTEDT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Def var bra att få de klarlägganden som
Lennart Bodström gjorde i sitt senaste inlägg. Jag tycker att den tidsplan som
statsrådet talade om mycket väl illustrerade hur bråttom vi har när det gäller
att åstadkomma dessa kvalitetsförbättringar av yrkesutbildningen som vi alla är
angelägna om skall komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fem-år
efter beslut, säger Lennart Bodström, kommer vi att ha en hel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>årskull
ute i företagen. Det betyder att det tar åtminstone sex år innan vi har de
nyutbildade och bättre utbildade yrkesarbetarna ute i arbetslivet. Det är en
mycket lång tid i en tidsålder av mycket snabb utveckling och stora
förändringar i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi jämför det som händer internafionellt med det som
händer i Sverige, ligger Sverige ganska långt bak. Jämfört med t.ex. Japan har
Sverige en ytterst föråldrad yrkesutbildning. När man studerar de förberedelser
som EG håller på med i yrkesutbildningarna är det också av allt större intresse
att vi ser till att snabbt få till stånd denna yrkesutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna skulle definieras i budgetpropositionen, sade
Lennart Bodström. Betyder det också att regeringen efter jul kommer att kunna
lägga fram denna proposition? Betyder det också att regeringen kommer att tala
om hur man skall kunna finansiera reformen? Ett av de återstående problemen var
ju hur kostnaderna skulle definieras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 47 BJÖRN SAMUELSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag sade tidigare i debatten att man inte får
dela upp verkligheten i smådelar som svävar fritt. När jag säger att
moderaterna begränsar och snävar till utbildningen, så gör jag det mot bakgrund
av att jag vet att moderaterna vill göra de regionala högskolorna till mer
yrkesregionala högskolor. Då är det väl inte så underligt att jag drar sådana
slutsatser som jag gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har några följdfrågor till
utbildningsministern. Kommer steg nu att tas för en utveckling av
prakfikavsnitten också inom de s. k. teoretiska utbildningarna inom
gymnasieskolan? Kommer de nya utbildningarna, jag avser då de nya s. k.
yrkesutbildningarna, att öppnas också för äldre studerande? Om den s.k.
reformen leder till att man försörjer produktionen, kapitalet och industrin,
med bättre anpassad yrkeskunskap, vilket Gud må förbjuda, anser inte
utbildningsministern då att det är rimligt att kapitalet och industrin också
står för kostnaderna?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
LARZ JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det återstår vissa juridiska frågor, sade
utbildningsministern. Min fråga var mer precis: Vad är det för juridiska
problem som kan vara förknippade med den arbetsplatsförlagda utbildningen? När
man hör utbildningsministern kan man tro att detta är något slags
revolutionerande nyhet, men vi har ju faktiskt haft företagsförlagd utbildning
i minst tio år. Vi har därför ganska många erfarenheter av hur vi skall klara
ersättningen till företag som tar emot ungdomar för utbildning, hur vi skall
klara ansvars- och försäkringsfrågor och hur vi skall klara avtalsfrågor med
parterna på arbetsmarknaden. Jag har svårt att förstå vad det skulle vara för
specifika problem som nu uppstått. Jag tycker det vore lika bra att
utbildningsministern preciserade vad det är för problem. Sedan får vi se om vi
- om inte annat så motionsvägen - kan hjälpa utbildningsministern att lösa
dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de ekonomiska konsekvenserna får vi besked i
budgetpropositionen, säger utbildningsministern. I varje fall bör man då kunna
överblicka konsekvenserna. Det tolkar jag så att utbildningsministern verkligen
menar att det under vårriksdagen kommer en proposition om yrkesutbildningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likt
Ylva Annerstedt måste jag säga att de fidsperspektiv som här målades upp inte
är särskilt uppmuntrande. Först 1994 kan vi räkna med att vi får ungdomar som
kommer ut från skolan efter en förändrad yrkesutbildning, alltså fio år efter
beslutet om gymnasieskola i utveckling. För fio år sedan talade vi om precis
samma saker som vi talar om i dag. Då visste vi exakt hur vi ville att denna
yrkesutbildning skulle se ut, exakt vilka problem som återstod att lösa, och vi
ville förlänga den till en treårig utbildning. Vi hade mängder av erfarenhet
från dåtidens högre specialkurser, som numera kallas för
påbyggnadsutbildningskurser. Tio år skall det alltså behöva ta att förändra
utbildningen i gymnasieskolan. Det tycker jag faktiskt är ett skrämmande
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
till Göran Allmér: Jag är inte förvånad över intresset. Jag var förvånad över
den otålighet som moderaterna visar för att få en förändring enligt
ÖGY-modellen. Jag är glad över att moderaterna är otåliga och att också
moderaterna väntar på ett förslag. Jag tolkar det så att man därmed också har
skrotat sin gamla modell för hur yrkesutbildningen skall se ut i det här
landet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
reformerad gymnasialyrkesutbildning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
49 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Ylva Annerstedt frågade om det kommer en särskild proposition. Det här
är givetvis en så stor fråga att det måste bli en särskild proposition. Det är
också klart att ett ekonomiskt ställningstagande kommer att göras i
budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Larz
Johansson ställde frågan vilka juridiska problem som återstår. I mina
kommentarer, i mitt förra inlägg, påpekade jag att jag anser att dessa problem
inte är större än att de jämförelsevis lätt skall kunna lösas. Det är inte
fråga om att införa lärlingsutbildning. Det är inte säkert att det går att
kopiera regler som redan finns på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen frågade Björn Samuelson om vi inte gör
någonting för att införa praktik också vid de teoretiska linjerna i gymnasiet.
Den omfattande försöksverksamhet som nu pågått i gymnasieskolan bör kunna leda
till att vi kommer fram till en förändring av läroplanen för gymnasieskolan.
Den läroplan vi nu har har en för utbildningsområdet aktningsvärd ålder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 50 YLVA ANNERSTEDT
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag förstår naturligtvis att denna stora fråga skall behandlas i en
särskild proposition. Vad jag ville få reda på är om denna särskilda
proposition faktiskt kommer till våren. Det kan ju vara så att man i
budgetpropositionen för en diskussion om kostnaderna och finansieringen och
kommer fram till att man inte klarar det. Jag tycker det vore värdefullt att få
ett besked här och nu: Kommer proposifionen efter jul?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att Björn Samuelson förde ett något konstigt resonemang. Enligt vad han
sade fidigare - jag kan inte citera honom direkt - skulle det vara en olycka
utan like om utbildningssystemet skulle förse industrin med bättre anpassad
arbetskraft. Jag tycker att man klart kan konstatera att vårt problem i dag
framför allt är att arbetskraften har föråldrad utbildning, en utbildning som
inte är anpassad fill de krav som arbetslivet ställer i dag. Jag tycker nog att
det är en förutsättning att ungdomarna har en utbildning som möjliggör för dem
att få jobb när de kommer ut.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om reformerad gymnasial yrkesutbildning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligt i en diskussion om yrkesutbildningen att
vi uppehåller oss vid utbildningens kvalitet, inriktning och nivå. När man
kommer till ett system där man har en ettårig förlängning av yrkesutbildningen
är det självklart att det finns utrymme också för en breddning av sådana ämnen
som utvecklar personligheten inom andra områden än de rent yrkestekniska. Det
trodde jag faktiskt att vi var överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 51 GÖRAN ALLMÉR (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, Larz Johansson, dra inga förhastade
slutsatser! Vi hälsar visserligen med tillfredsställelse en förändring av
yrkesutbildningen -det har vi sagt vid flera tillfällen, och det har jag senast
i dag förespråkat. Men därmed är inte sagt att vi till alla delar ställer upp
på ÖGY-förslagets intentioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 52 BJÖRN SAMUELSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är nog nödvändigt att utveckla
praktikavsnitten också inom de s. k. teoretiska utbildningarna. Det är svårt
för ungdomarna att få praktikplatser. När man är ute och reser märker man
ganska kraftiga brister i planering och uppföljning av just praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar om att gå längre, Ylva Annerstedt, än att
anpassa en utbildning till de krav som ställs ensidigt från arbetsköparnas
sida. Det handlar om att försöka gå en bit på vägen att öka inflytandet och
makten över produktion och reproduktion i de avsnitt där man kan göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är väl inte så, Ylva Annerstedt, att under era
regeringsår en svällande ungdomsarbetslöshet berodde på brister i ungdomarnas
utbildning? Ni hade väl hand om utbildningsdepartementet under den här
perioden, om jag inte minns fel. Varför gjorde ni ingenting åt saken då? Såvitt
jag vet hade vi inga brister i Värmland i fråga om antalet platser på
gymnasieutbildningen, där de flesta efter hand fick den utbildning som de
behövde. Däremot hade vi ungdomsarbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 53 LARZ JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bristen på preciseringar beträffande de här
förment juridiska problemen tyder enligt min uppfattning på att det bara är ett
svepskäl - det finns alltså egentligen inte den sortens problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag sade inte, Lennart Bodström, att det var så enkelt som
att kopiera lärlingsutbildningen. Det handlar inte ett ögonblick om det, utan
det handlar om att dra erfarenheter av den företagsförlagda utbildning som vi
har haft under många år. Vi har den exempelvis inom verkstadsutbildningen, på
fordonslinjen, på bygg- och anläggningslinjen samt på ytterligare några
utbildningsvägar. Där finns mycket av erfarenheter och kunskaper att hämta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste sedan, herr talman, upprepa att jag tycker att
det är skrämmande med tidsperspektivet - det kommer tydligen att ta tio år
från det att reformeringen av gymnasieskolan i övrigt startade med en
gymnasieskola i utveckling, innan vi ser resultatet av förändringarna när det
gäller den yrkesinriktade utbildningen. Det är en alldeles för lång tid. Vi riskerar
att då sätta i sjön en redan föråldrad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>14 § Svar på
interpellation 1987/88:67 om förslag till riksdagen om ändrade regler för
antagning av studerande till högskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
54 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Birger Hagård har frågat mig, när regeringen avser att lägga fram en
proposition om förändrade regler för antagning av studerande till högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1983 tillkallade min företrädare en utredning (Tillträdesutredningen) för att
göra en översyn av reglerna för behörighet, urval och antagning till
högskoleutbildning. Tillträdesutredningen lämnade sina förslag i november 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
februari 1986 avlämnades, som jag i mitt förra interpellafionssvar erinrade om,
förslag om den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Tillträdesutredningen hade
alltså inte haft möjlighet att i sina förslag beakta de förändringar av denna
utbildning som ÖGY föreslog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖGY:s
förslag har konsekvenser för reglerna om behörighet och urval till högskoleutbildning.
De båda förslagen bereds därför nu tillsammans inom regeringskansliet. Det är
angeläget att de förändringar som beredningen av tillträdesutredningens förslag
kan resultera i blir gällande under en längre fid och inte snart behöver förändras
igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
ÖGY föreslår är i första hand en förbättring av yrkesutbildningen som sådan.
Men det är bara en sida av saken. Det är enligt min uppfattning också mycket
viktigt att de som går igenom en yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan har
goda möjligheter att gå vidare till högskolestudier. De yrkesinriktade
gymnasieutbildningarna får inte bli återvändsgränder i vårt utbildningsväsende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
55 BIRGER HAGÅRD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret, men vill
samtidigt konstatera att det inte var något direkt svar på de frågor jag
ställt. Jag får väl göra tolkningar och sedan får väl utbildningsministern tala
om för mig om jag tolkat honom rätt eller om jag tolkat honom fel och kanske
göra en del tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själva
frågan om antagning av studerande fill högskolan har ju stötts och blötts, och
den är av allra största vikt. Vi vet alla att det nuvarande systemet inte är
tillfredsställande. Det förekommer taktikval på gymnasiet, som på ett olyckligt
sätt gör att vi får studerande med otillräckliga kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här bristerna i systemet skulle jag vilja tro att man har varit relativt enig
om. Det är väl också det som får förklara att man tillsatte den s.k.
tillträdesutredningen. Det var ett fall framåt. Denna utredning var klar redan
på hösten 1985, och i utbildningspolitiska kretsar diskuterade man: När får vi
då en proposition? Man hoppades att den skulle kunna komma våren 1986. Men vi
fick då höra att den hade sammankopplats med ÖGY, så av den förhoppningen blev
intet. Inte heller hösten 1986 kom någonting och inte heller på våren 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
för drygt tre veckor sedan, när riksmötet tog sin början, aviserades en
proposition till november. Den skulle alltså komma nu i nästa månad. Vi har
inte hört motsatsen, men av allt att döma - om jag nu skall tolka</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omförslag
till riksdagen om ändrade regler för antagning av studerande till högskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orn förslag till riksdagen om ändrade regler för
antagning av studerande till högskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildningsministern
rätt - kommer det i varje fall ingen proposition i november. Då finns det
anledning att ställa frågan: När kommer då propositionen? Jag tror att de andra
frågor som jag har ställt här om utbildningsministerns intresse för att över
huvud taget göra någonting åt saken inte får leda till den tolkningen att
utbildningsministern menar att någonfing måste göras, så att det kommer att ske
någonting. Men min fråga är alltså: Får vi då under våren 1988 en proposition i
detta ämne?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom uppstår det naturligtvis ytterligare en fråga. Om
man nu gör den här sammankopplingen med ÖGY, blir ju konsekvenserna förfärande.
Innebär detta att vi då skall vänta ända fram till 1994, innan vi får
förändrade regler som träder i kraft för antagningen till högskolorna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan naturligtvis också ställa frågan här: Varför sker
inte etapplösningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Okej! Jag medger att den här ÖGY-problematiken kan finnas.
Men skall detta vara avgörande för att man inte genomför de nödvändiga
reformerna på det här området?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här frågan har dragits i långbänk, men det verkar
också-om man skall försöka få fram orsakerna till detta - som om
utbildningsministern skulle ha vänt på långbänken och går balansgång på ribban
på långbänkens undersida. Hur skall man annars kunna hitta några vettiga
förklaringar till de ständiga uppskoven?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det oenighet mellan finansdepartementet och
utbildningsdepartementet när det gäller ÖGY som är avgörande för förändrade
regler i fråga om antagning till högskolan? Det förefaller inte rimligt. Eller
har det uppstått nya problem, exempelvis när det gäller arbetslivserfarenheten?
Inför den socialdemokratiska partikongressen hade ju parfistyrelsen gjort upp
förslag till riktlinjer, som man kallar "Lära för kunskap och
delaktighet", vilket låter mycket vackert. Där finns en passus: Högskolans
regler för behörighet och urval har också betydelse för de vuxnas reella
möjligheter att vidareutbilda sig på den nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så långt kan man fullständigt hålla med. Men sedan står
det vidare: De formella behörighetskraven får inte överdrivas, och
arbetslivserfarenhet skall vara meriterande vid urval av sökande till de mest
eftertraktade utbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad innebär detta? Innebär det att vid läkarutbildning,
veterinärutbildning, utbildning till datatekniker och allt vad det kan vara
fråga om skall vilken arbetslivserfarenhet som helst helt plötsligt vägas in
och få betydelse? Det var ju detta som det var angeläget att komma bort ifrån.
Är det sådana här överväganden som har gjort att vi fått dessa förseningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra ungdomar får inte bli några spelbrickor i politiken.
Vi har inte råd att låta ytterligare en generation vara beroende av de rätt
vansinniga antagningsbestämmelser som vi för närvarande har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis ställer jag alltså på nytt frågan till
utbildningsministern: När får vi en proposition om nya regler för antagning
till högskolan? Om utbildningsministern dessutom vill säga någonting om vari
svårigheterna ligger för departementet i den beredning som nu pågår, tror jag
att det skulle vara rätt bra för kammaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 56
Utbildningsminister LENNART BODSTROM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Birger Hagård har en betydande tolkningsförmåga, och jag vill bara bekräfta
att jag anser att eftersom gymnasiet kommer att genomgå en omfattande
reorganisation är det inte rimligt att dessförinnan lägga fram förslag till nya
regler för tillträde till vidare studier. Även om således propositionen om
tillträde till högskolan ligger i kön efter propositionen om gymnasieskolans
reformering behöver ju inte de regler som man kan komma att införa vänta på sin
tillämpning ända till dess att gymnasieskolans omorganisation är färdig.
Däremot är det väl angeläget att det, också efter det beslut riksdagen fattar
om tillträde till högre studier, bör få gå ett par år innan det träder i kraft,
så att de studerande i sina val av gymnasieutbildning kan ta hänsyn till vad de
nya tillträdesreglerna kan komma att innefatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
tycks det förhålla sig så att jag inte är en lika stor anhängare av
detaljreglering som Birger Hagård. Jag menar att vi visserligen måste ha
garantier för att de högskolestuderande har förkunskaper som är nödvändiga för
vidare studier - att en blivande läkare måste ha kunskaper i matematik,
biologi, kemi, fysik och främmande språk -, men samtidigt är jag inställd på
att låta den enskilde själv få ett stort ansvar för beslut om högskolestudier
och val av studieinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet angeläget att undvika att någon ger sig in på en studieväg som
vederbörande har små utsikter att lyckas på, men det är önskvärt att
myndigheternas roll i alla fall i största möjliga utsträckning blir rådgivande
och vägledande och att på motsvarande sätt så mycket som möjligt när det gäller
yrkes- och studieval överlåts till den enskilda människans ansvar som när det
gäller andra viktiga förhållanden i hennes liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
57 BIRGER HAGÅRD (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag delar helt utbildningsministerns uppfattning, att det är den
enskilda människan som själv skall kunna avgöra sitt val av studieinriktning i
görligaste mån, under förutsättning att vissa allmänna krav är uppfyllda, dels
i fråga om den allmänna behörigheten, dels att förkunskaper är redovisade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig återvända till själva gången för avlämnandet av propositionen.
Utbildningsministern säger nu att propositionen om förändring av antagningsbestämmelserna
står i kö efter gymnasiepropositionen. Det innebär alltså att vi kanske inte
ens nästa vår kan räkna med att få något sådant förslag. Skall det skjutas än
mer på framtiden? Han säger också att några år bör få gå, så att man kan
anpassa sig efter de nya bestämmelserna. Kommer vi då inte ändå fram mot
årtalet 1994? Är det inte orimligt att det då skall ha tagit nästan tio år
efter det att utredningen levererade ett förslag, som vi visserligen inte alls
sympatiserar med till alla delar men som ändå sågs som ett fall framåt,
eftersom ingenting gärna kunde bli särskilt mycket sämre än vad det är för
närvarande?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omförslag
till riksdagen om ändrade regler för antagning av studerande till högskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenskundervisningen för invandrare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §
Svar på interpellation 1987/88:44 om svenskundervisningen för<br>
invandrare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 58 Utbndningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ylva Annerstedt har frågat mig dels om jag
anser att det går att ge de nu väntande flyktingarna undervisning inom den nu
fastslagna budgetramen, dels vad jag avser att göra för att råda bot på de
missförhållanden som hon redovisat i sin interpellation. Hon har slutligen
frågat mig vad jag avser att göra beträffande fördelningen av timmarna i
påbyggnadsundervisningen i svenska mellan AMU och studieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit pågår inom skolöverstyrelsen
(SÖ) arbetet med att fördela ytterligare timmar till kommunerna för den
grundläggande svenskundervisningen för invandrare (grund-SFI) utöver vad
kommunerna redan fått. Fördelningen sker ur den ram SÖ disponerar för kommuner
med särskilda behov av timmar. Fördelningen skall ske i samråd med statens
invandrarverk. Eftersom fördelningen ännu inte är avslutad, är det för tidigt
att nu uttala sig om huruvida resurserna är tillräckliga för att täcka behovet.
Jag utgår dock ifrån att SÖ, på samma sätt som föregående budgetår, hos
regeringen aktualiserar frågan om ytterligare resurser om SÖ bedömer detta vara
nödvändigt. Regeringen kommer i sådant fall att i vanlig ordning pröva
framställningen och besluta om ytterHgare resurser om det visar sig behövas.
Ett sådant beslut kommer i så fall att underställas riksdagens godkännande i
tilläggsbudget i samma ordning som gjordes under föregående budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om nytt statsbidragssystem till kommunerna för
grund-SFI bereds inom regeringskansliet i anslutning till budgetarbetet inför
nästa budgetår. Detsamma gäller även fördelningen av resurserna menan AMU och
studieförbunden för påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 59 YLVA ANNERSTEDT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först ett tack för svaret, som är något mer
hoppfullt än vid tidigare debatter vi har haft om svenskundervisningen för
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svaret
behandlar fyra olika områden, som jag tänkte kommentera något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första gäller det fördelningen av den särskilda
potten på skolöverstyrelsen. Det här är ju inga extrainsatser eller extra
timmar på något sätt, utan det är 10 % av den redan tnidelade ramen som
fördelas senare än de andra timmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra säger utbildningsministern i svaret att det
är för tidigt att uttala sig om huruvida resurserna är tillräckliga för att
täcka behovet. Men det förhåller sig tvärtom. Vi vet ju redan nu att de
tilldelade timmarna är på tok för få. Det beror på att timtilldelningen bygger
på föråldrade och felaktiga uppgifter. Uppgifterna är föråldrade så till vida
att de gäller antalet kyrkobokförda föregående år. Att uppgifterna är felaktiga
beror på att de s. k. vantarna nu har rätt till SFI. Härtill kommer att även gamla
invandrare har rätt till SFI under ytterligare fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skan
ge ett exempel för att illustrera detta. Förra året kom nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 000
flyktingar, vilka har rätt till SFI-undervisning. Timtilldelningen<br>
baserades emellertid på siffran 12 000 - en siffra som gällde antalet<br>
kyrkobokförda flyktingar 1985. Varje gång som det har varit fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tilldelning
av fler timmar har diskussionen föregåtts av larmrapporter i pressen, av propåer
från folkpartiet och andra oppositionspartier samt av interpellationsdebatter i
riksdagen. I år räknar man med att ca 20 000 flyktingar - dvs. drygt 3 000 fler
än i fjol - har rätt till SFI-undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I svaret använder sig ministern av formuleringar som
"om SÖ bedömer detta vara nödvändigt" och "om det visar sig
behövas". Sådana formuleringar utgör naturligtvis grunden till att den
tvekan underblåses som redan finns ute i kommunerna. I kommunerna undrar man ju
om man skall få ersättning för den SFI-undervisning som kommunerna enligt lagen
faktiskt är skyldiga att ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Just nu finns det nästan 8 000 flyktingar i olika läger
runt om i Sverige. De främsta anledningarna till kommunernas tvekan när det
gäller att ta emot fler flyktingar är - enligt samstämmiga uppgifter från
invandrarverket och Kommunförbundet - dels bostadsbristen, dels det
förhållandet att SFI-timmarna inte räcker till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett klart uttalande från regeringen om att ersättning för
lagstadgad undervisning självfallet skall utgå skulle alltså eliminera
åtminstone den ena orsaken till kommunernas tveksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskedet att frågan om ett nytt statsbidragssystem för
kommunerna beträffande grund-SFI bereds inom regeringen i anslutning till
budgetarbetet är någonting nytt. Det visar - förhoppningsvis - att regeringen
inser att det nuvarande systemet inte fungerar. Men det visar också att man
uppenbarligen har tänkt om. Så sent som för ett par veckor sedan gav ju
regeringens företrädare vid en hearing i utskottet inte uttryck för samma
positiva inställning. Betyder detta i klartext, Lennart Bodström, att vi får
ett förslag till nytt statsbidragssystem i samband med budgetpropositionen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till frågan om fördelningen av resurser mellan AMU
och studieförbunden när det gäller påbyggnads-SFI. Även den saken tänker
regeringen tydligen göra någonting åt. Det är utmärkt. Men vad tänker
regeringen göra åt innevarande års snedfördelning? Enligt samstämmiga uppgifter
från studieförbunden visar utbildningsbakgrunden hos de flyktingar som har
kommit i år att fördelningen - 70 % av timmarna avsätts för AMU och 30 % för
studieförbunden - snarast borde vara den motsatta. Vad tänker
utbildningsministern göra åt det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist kan jag konstatera att det inte sägs ett enda
ord i svaret om den modell för fördelning av påbyggnadstimmarna mellan
studieförbunden som nu råder och som är fullständigt verklighetsfrämmande. När
studieförbunden tilldelas timmar utgår man från ett genomsnitt för de senaste
tre årens SFI-undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tre år sedan kom det ungefär hälften så många
flyktingar och de bosatte sig huvudsakligen i de största städerna och i
tätorterna. När det gäller storstäderna och landsbygden är det inte samma
studieförbund som är tongivande. I och med det nya systemet med flyktingar i så
gott som alla kommuner innebär det att ett flertal studieförbund tilldelas så
liten kvot att timantalet inte räcker till för att täcka behovet i alla
kommuner där studieförbunden är verksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett antal
frågor kvarstår således;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan utbildningsministern ge kommunerna ett klart besked
att de får ersättning för sin undervisning?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenskundervisningen för invandrare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenskundervisningen för in vandrare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad tänker utbildningsministern göra åt fördelningen
mellan AMU och studieförbunden innevarande år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad tänker regeringen göra åt fördelningsmodellen i fråga
om påbyggnadstimmarna till studieförbunden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 60 LARZ JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När riksdagen fattade beslut om ett nytt
statsbidragssystem för SFI-undervisningen fördes naturligtvis långa debatter
under förberedelsetiden, men också här i kammaren fördes en ganska ingående
debatt om systemets förtjänster och de nackdelar som redan då kunde ses. Partierna
var i alla fall överens om en sak, nämligen att det beslut som riksdagen då
fattade gav invandrarna en laglig rätt att få svenskundervisning. Samtidigt
ålades kommunerna en skyldighet att ge denna undervisning, och staten åtog sig
att garantera resurser för undervisningen. Kring detta förhållande cirkulerade
ganska mycket av debatten, och vi kunde slutligen enas om och slå fast att det
skulle vara på detta sätt. Så är det inte i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag läser svaret tycker jag mig finna att
utbildningsministern försöker ge intryck av att förhållandena skulle vara
annorlunda än de verkligen är. Påståendet att skolöverstyrelsen håller på att
fördela de ytterligare timmar som står till förfogande för svenskundervisning
är, som Ylva Annerstedt redan har påpekat, inte alldeles korrekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna tilldelas en studietimkvot i förhållande till
det antal flyktingar/invandrare de tog emot föregående år. Av den kvoten får de
bara 90 % i statsbidrag. 10 % håller staten inne hos skolöverstyrelsen för att
sedan fördela pengarna där behoven är särskilt stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I svaret sägs att regeringen skulle kunna aktualisera
frågan om ytterligare resurser om skolöverstyrelsen så småningom bedömer att
detta är nödvändigt. Jag måste säga, herr utbildningsminister, att det är
fullständigt onödigt, därför att riksdagen har redan gjort detta. I våras, före
sommaruppehållet, fattade en enig riksdag ett beslut som innebar att det
åligger regeringen att se till att kommunerna får de pengar de skall ha för
denna undervisning. Om pengarna inte räcker får regeringen vara så snäll att
komma tillbaka och anvisa pengar på tilläggsbudget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nästan litet förmätet att säga, att om det skulle
vara på detta sätt skall riksdagen underställas ett förslag i samma ordning som
föregående budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med riksdagens debatt i våras förelåg en rapport
från riksdagens revisorer där det underströks hur bristfälligt detta
statsbidragssystem fungerade samt att revisorerna hade fått klara besked från
invandrarverket om att en av de stora svårigheterna med att placera ut
flyktingar var att kommunerna gjorde invändningar därför att de inte hade fått
ersättning för de åtaganden de redan hade gjort. Det var skälet till att
riksdagen sade att det inte får vara på detta sätt och att regeringen därför
måste se till att anvisa pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsministern säger sedan i svaret att regeringen
kan göra som förra året och komma tillbaka i tilläggsbudgeten. Jag vill erinra
om hur förhållandena var vid den aktuella tidpunkten. Centerpartiet väckte ett
förslag i utbildningsutskottet om att ett initiativ skulle tas för att få fram
de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pengar som
behövdes. Detta utskottsinitiativ bordlades gång på gång under ett antal
veckor, och till sist meddelades att regeringen i tilläggsbudget skulle anvisa
de pengar som behövdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det skall vara en sådan tingens ordning är det ganska
onödigt att man ständigt förorsakar denna tidsutdräkt. I stänet skulle man
redan nu under hösten kunna anslå ytterligare pengar tni verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vin vidare i likhet med Ylva Annerstedt understryka
att bekymren ju inte bara gäller grund-SFI utan också i högsta grad den s. k.
påbyggnadsundervisningen. Utöver de bekymmer som finns med fördelningen mellan
arbetsmarknadsutbildningen och studieförbunden har vi också, som även Ylva
Annerstedt så riktigt påpekade, en alldeles orimlig princip för fördelningen
mellan studieförbunden. Vi har också åtskilliga gånger tagit upp detta, och vi
verkar inte få någon som helst förståelse för att detta är ett stort bekymmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett antal studieförbund som inte har fått någon
filldelning att tala om, ett mycket begränsat antal timmar, men som upptäcker
att det inom deras verksamhetsområden finns mängder av flyktingar som behöver
påbyggnadsutbildning. När de åtar sig att ge sådan utbildning får de successivt
försöka finansiera denna med andra pengar. Det kan rimligen inte vara en sådan
ordning som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig fill sist, herr talman, säga att jag är glad över
att Ylva Annerstedt bekymrar sig över dessa problem. Men man får inte samfidigt
plocka av samma studieförbund ett antal tiotal miljoner, så att deras
möjligheter att under tiden finansiera sådan här verksamhet blir ännu sämre.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenskundervisningen för invandrare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 61
GUNNEL LILJEGREN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag måste tyvärr erinra om den förvirring och
misstämning som hanteringen av anslagen fill grund-SFI förorsakade förra året.
Eftersom statsrådet också i år litar till att SÖ skall begära tilläggsanslag,
vill jag påminna om att invandrarverket förra året bedömde att det saknades 200
000 fimmar. SÖ;s bedömning stannade vid 160 000-200 000 fimmar, men ändå
begärde SÖ bara 100 000 timmar extra, av vilka man fick 60 000 genom
tilläggsanslag. Det är bra att fördelningen av reservkvoten sker i samråd
mellan invandrarverket och SÖ, men om ramen är helt ofillräcklig uppkommer
ändå svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna att ordna SFI är av absolut grundläggande
betydelse när det gäller att placera ut flyktingar i kommunerna, vilket också
föregående talare redan har pekat på. SFI har också grundläggande betydelse för
de enskilda invandrarnas välbefinnande och anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ylva Annerstedt redovisar i sin interpellafion en
forskarrapport som visar på en brist om 56 000 timmar i år. Man måste då också
ta i beaktande de ytterligare ca 100 000 timmar av grund-SFI vilka fullgjorts i
vanliga studiecirklar hos studieförbunden och av vilka invandrarverket har
betalat större delen, dvs. mellanskillnaden mellan statsbidrag och de verkliga
kostnaderna. Det kan röra sig om ca 16 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också kommunerna själva har säkerligen fått stå för en del
kostnader. Och om nu, som Larz Johansson pekade på, kommunerna har gjort ett
åtagande gentemot staten och förespeglats en ersättning, skall de naturligtvis
också få en sådan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenskundervisningen för invandrare</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer att kommunerna i sitt trångmål skjuter
problemen framför sig. De skjuter upp kursstarter från det ena budgetåret till
det andra, dvs. från 1986/87 till 1987/88, med åtföljande negativa effekter för
invandrarna, som blir frustrerade i passiv väntan på att få börja på en kurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När nu SÖ och invandrarverket skall fördela reservkvoten
kommer det troligtvis att redovisas en brist på 100 000 timmar. Man kan då
fråga sig hur statsrådet Bodström skall fördela denna brist. Problemen
fortplantar sig till kommunerna, som har att avgöra vilka kurser som skall få
starta och vilka som inte skall få starta, vilka invandrare som skan få sin
svenskundervisning och vilka som skall få vänta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ett nytt system för statsbidrag till kommunerna
för grund-SFI bereds inom regeringskansliet, säger Lennart Bodström. Skulle
statsrådet inte kunna lätta på förlåten och antyda något om i vilken riktning
principerna för denna systemförändring går? Anslagen måste ju följa åtminstone
det antal invandrare som medgivits uppehållstillstånd och därtill kommer en del
äldre invandrare, som Ylva Annerstedt påpekade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har från moderat håll motionsvis lagt fram ett förslag
om att baka in också svenskundervisningen i schablonersättningen från staten
till kommunerna. Det är naturligtvis inte ett helt genialt förslag men det
visar på en framkomlig väg. Det blir grupper över, vilkas problem får lösas i
särskild ordning. Det skulle vara intressant att i någon mån få en redovisning
av vilka principer som är vägledande för det nya systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övrigt vill jag peka på missförhållandet vid
fördelningen mellan AMU och studieförbunden och mellan studieförbunden
sinsemellan när det gäller påbyggnads-SFI.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 62 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag anser att den kritik som har framförts
mot det nuvarande systemet måste tas på allvar. Vi får visserligen i avvaktan
på att få fram ett mer effektivt fungerande system nöja oss med omfördelningar
och begära att riksdagen anslår ytterligare medel på tilläggsbudget. Målet bör
givetvis vara att de medel som ställs till kommunernas förfogande så nära som
möjligt ansluter till den faktiska undervisningsskyldighet som kommunerna är
ålagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sant att det nuvarande systemet infördes i ett läge
då invandringen mycket snabbt ökade och att därigenom särskilda svårigheter
uppstod. Sedan jag under ett par år har sett hur systemet fungerar är jag också
benägen att medge att det finns inbyggda svagheter som behöver undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även när det gäller fördelningen
mellan studieförbunden av påbyggnadsutbildning och vid fördelningen av de
medel som går till studieförbunden och arbetsmarknadsutbildningen kan en
förändring behöva komma till stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 63
YLVA ANNERSTEDT (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utbildningsministerns ytterligare förtydliganden
var i vissa avseenden positiva. Utbildningsministern uttryckte sig dock något
svävande på en punkt. Han sade att systemet kan behöva förändras så att
ersättningen så nära som möjligt ansluter till den undervisningsskyldighet som
kommunerna är ålagda. Jag tycker att detta inte alls är ett tillfredsställande
besked</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
kommunerna. Det bör klart sägas att kommunerna skall ha ersättning för den
undervisningsskyldighet de är ålagda. Ersättningen skall inte ansluta "så
nära som möjligt" utan kommunerna skall ha ersättning för den undervisning
de enligt lag är skyldiga att anordna. Det kunde utbildningsministern klart ha
sagt ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också ett fall framåt att utbildningsministern nu
inser att fördelningen mellan studieförbunden och mellan AMU och
studieförbunden behöver ses över. Vi väntar otåligt på det och förutsätter att
också detta kommer att tas upp i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga kvarstår, och det är vad som händer med de
medelsom AMU alldeles uppenbart har fått över av påbyggnadsresursen i år. Det
är helt klart att AMU inte har gjort av med dessa pengar, och det är inte för
mycket begärt att AMU skall kunna redovisa hur många timmar som använts till
påbyggnads-SFI. Den resurs som inte utnyttjats skall föras över för fördelning
mellan studieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore värdefullt om utbildningsministern ville göra ett
klarläggande på den punkten. Tänker man föra över pengar från AMU;s kvot i år
till studieförbunden?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om .svenskundervisningen för invandrare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog
förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 64 LARZ JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag tycker att utbildningsministern skall ha
ett uppriktigt erkännande för den beredvillighet som han nu har visat för att
verkligen se till att dessa problem blir lösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag försäkrar utbildningsministern att riksdagen inte
skall sätta sig på tvären om man från regeringen nu kommer fillbaka med förslag
och med begäran om mer pengar till SFI-undervisningen. Som jag sade tidigare
har riksdagen enhälligt beställt förslag på en sådan medelsanvisning ifrån
regeringens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skall inte förlänga debatten
med de tekniska detaljer som återstår att lösa framöver. Ett radikalt sätt att
ganska snabbt komma till rätta med en del av bekymren vore emellertid att redan
i den budgetproposition som nu skall presenteras göra om anslaget för
SFI-undervisningen fill ett förslagsanslag. Många av problemen skulle därigenom
försvinna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 65
GUNNEL LILJEGREN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns mycket positivt i den kommentar som
utbildningsministern gjorde. Den visade på en klar insikt om problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har däremot inte fått något nöjakfigt svar på hur den
konstrukfion skall se ut som skall innebära ett bättre bidragssystem för SFI.
Det vore naturligtvis tacknämligt om det nya systemet konstruerades i samråd
med SÖ, invandrarverket och kommunerna, i stället för uteslutande i regeringskansliets
rum. Jag skall dock vänta med omdömet tills jag ser förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi motser i varje fall ett filläggsanslag i
budgetpropositionen, vilket naturligtvis inte - som förra året - skall avräknas
mot nästa års anslag. Det skulle ju bara innebära att man skjuter problemen
framför sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om asylpolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Svar på interpellation 1987/88:29 om asylpolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 66 Statsrådet GEORG ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag
är oroad över det stora antalet asylsökande som kommer in i landet utan
identitetshandlingar och färdbiljetter, trots att sådana bevisligen visats
under resan till Sverige, och om jag är beredd att vidta åtgärder så att
möjligheten att kasta bort pass och biljetter under resan hit minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sten Andersson har tagit upp en mycket angelägen fråga.
Jag är väl medveten om de problem som den s. k. papperslösheten orsakar. Det är
inte rimligt att asylsökande som under resan innehaft identitets- och resehandlingar,
kastar, förstör eller undanhåller dessa. FN:s flyktingkommissarie har kraftigt
fördömt denna typ av handlande. Det bör emellertid i sammanhanget inte bortses
från att en person som tvingas fly från förföljelse ibland inte har möjlighet
att skaffa pass eller visum i sitt hemland eller få med sig andra
identitetshandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett problem med papperslösheten är att det blir mycket
svårt att skilja de asylsökande som har välgrundade skäl från de som saknar
sådana. Detta medför att utredningarna försvåras och handläggningstiden därför
förlängs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Papperslösheten skapar också andra problem. Om
uppehållstillstånd ges till personer med oklar identitet ökar riskerna för att
personer med rent kriminella avsikter får en plattform inom landet. Vi vet av
erfarenhet att agenter från de regimer som flyktingarna flytt från utnyttjar
denna möjlighet att komma åt sina f. d. landsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som också bekymrar är den negativa effekt som
papperslösheten har på våra möjligheter att bedriva en fortsatt ambitiös
flyktingpolitik. Denna papperslöshet kan få allmänheten att förlora förtroendet
för hela asylsystemet och flyktingarnas rätt till fristad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från svensk sida har vi nyligen tagit initiativ till att
få frågan om åtgärder mot papperslösheten till behandling på internationell
nivå, både inom ramen för UNHCR:s arbete och i nordiska överläggningar. Jag har
den bestämda uppfattningen att det inte är möjligt att komma åt problemen genom
ensidiga åtgärder från svensk sida. Att exempelvis införa bestämmelser som
innebär att man avvisar alla personer som saknar pass och resehandlingar är
inte förenligt med grundläggande humanitära krav. Vi bör i stället sikta in oss
på att lösa problemet i samråd med övriga länder som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det initiativ som tagits från svensk sida leder till att
problemet uppmärksammas internationellt, vilket skapar ett bättre utgångsläge
för Sveriges del än för närvarande när det gäller att vidta rimliga och
effektiva åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill tillägga att frågan också övervägs i den
utredning som tillsattes i våras med uppgift att se över utlänningslagen (dir.
1987:3). Utredningen förväntas bli klar vid årsskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis markera ett avståndstagande från
den koppling Sten Andersson gör mellan bristerna inom bl. a. åldringsvård,
sjukvård och skola och våra insatser inom flyktingpolitiken. Solidaritet med
förföljda människor kräver, som framhölls i regeringsdeklarationen, att Sverige
även i framtiden bedriver en ambitiös flyktingpolitik. Detta står inte i
motsättning till en fortsatt allmän välfärdspolitik i vårt land.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 67
STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skan be att få tacka statsrådet för ett i
stort sett positivt svar. Men samtidigt vill jag tala om för honom att han, när
han skriver så hårt om de passlösa, befinner sig på ett s. k. minerat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns runt om i Sverige personer som har kritiserat
framför allt att vi ger asyl åt ett stort antal människor söm inte vill tala om
vilka de är och varifrån de kommer. Risken är stor att bli behängd med uttryck
som inte alltid är värdiga den svenska debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag sade, fru talman, att jag i stort sett är nöjd med
svaret. Det finns en liten skönhetsfläck. På slutet säger statsrådet att min
koppling fill brister inom bl. a. sjukvård och skola inte skall hindra oss frän
att bedriva en generös och solidarisk flyktingpolitik. Jag tycker att
statsrådet håller med mig i alla fall, för tidigare i svaret säger han att
papperslösheten kan föra med sig att allmänhetens förtroende för
flyktingpolitiken försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns tyvärr fortfarande ett stort antal människor i
Sverige som inte anser sig ha fått en rättmätig del av den svenska välfärden.
De tycker att de får vänta för länge i köer inom sjukvården och åldringsvården,
skolorna är dåliga, det är svårt att få tag i bostäder i vissa kommuner, osv.
Det är klart att det kan finnas risk för att de uppfattar som egendomligt att
de för stå i kö samfidigt som vi beviljar asyl åt tusentals människor som har
haft biljetter, pass och id-handlingar men kastat bort dessa strax före
ankomsten till den svenska gränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att statsrådet delar min uppfattning att risken
är stor att man inom den kategori som jag nyss nämnde ibland kan ha svårt att
förstå den svenska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också andra saker som kan skapa misstämning mot
flyktningpoli-tiken, t. ex. när statsrådet - vilket han har gjort enligt
uppgifter i pressen -uppmanar svenska ungdomar att vänta med att flytta
hemifrån, därför att bostäderna behövs för flykfingar. Det är ett mycket
effekfivt sätt att skapa misstänksamhet mot de riktiga flyktingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De passlösa är ett stort problem. I början av 80-talet var
det ungefär 15 % av dem som kom hit som saknade papper. I fjol var det 47 % -
det är en minimisiffra - som inte hade papper. Låt mig klargöra, precis som
statsrådet gjorde, att jag inte pratar om de människor som i sina länder inte
kan få pass, självfallet inte, utan jag pratar om dem som har haft biljett och
pass eller andra id-handlingar men som kastat bort dessa innan de kommit fill
Sverige. Jag menar att det är mot den gruppen som vi måste vidta många
åtgärder, så att vi inte får de här problemen i den omfattning vi har haft
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill anföra ett exempel. Under tre sommarmånader i
fjol sökte nästan 2 000 iranier asyl på Arlanda. 90 % av dem saknade papper.
Jag tycker att det är en siffra som borde mana till eftertanke. Det är precis
som statsrådet säger: Om man i dag utreder asyl för människor som medvetet
kastat bort sina passhandlingar, innebär det att behandlingen tar längre tid,
framför allt för dem som föredrar att spela med öppna kort. Det innebär också
att vi helt får gå efter de asylsökandes uppgifter. Jag tycker, fru talman, att
myndigheterna i ett land måste begära att de asylsökande spelar med öppna
kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har sagts här i dag - ja, det har t.o.m. motionerats
om, fast man blivit klokare därefter- att vi skulle vägra att pröva asylärenden
för människor som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om asylpolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1987/88:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om asylpolitiken</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte
nöjaktigt kunde förklara varför passen var borta. Så kan vi inte göra, det förstår
jag. När någon befinner sig vid svenska gränsen, även utan papper, måste vi
alltså pröva. Men vi kan ju vidta åtgärder så att man minskar möjligheterna att
kasta bort passen. Vi har under årens lopp från och till haft utökad svensk
passkontroll på Kastrup. Den verksamheten har dragits in ibland därför att
polisen inte har haft resurser. Men under de tider då denna passkontroll har
funnits på Kastrup har man tagit hand om en del pass och sett till att
människor inte har kunnat kasta bort dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser här att statsrådet är villig att ta initiativ,
framför allt internationella inifiativ. Jag skulle vilja fråga: Kan statsrådet
i dag här i kammaren ge exempel på ett svenskt initiafiv?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 68
MARGITTA EDGREN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ursäkta att jag börjar med att säga detta, men
jag tycker att Sten Anderssons inlägg visar en häpnadsväckande brist på insikt
i problemets orsaker. Jag är mycket glad åt statsrådet Georg Anderssons
avståndstagande från Sten Anderssons koppling mellan flykfingpolitik och
bristerna i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns säkert många förklaringar fill att
asylsökande kastar bort sina pass och övriga handlingar. Riksdagens revisorer
har i sin senaste rapport gjort en genomgång av hur många fall det är. De säger
också att antalet ökat mycket starkt sedan 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att ökningen dels beror på att flyktingantalet
har ökat, dels är ett uttryck för misstroende. Man tvivlar på att Sverige
följer internationella överenskommelser. Kanske har också rykten spritt sig -
falska eller sanna -om att det går lättare att stanna om man saknar handlingar.
Enligt invandrarverket var andelen direktawisade onormalt hög 1985, och ryktet
om det har säkert spritt sig snabbare än ryktet om att nu, 1986, antalet
direktawisningar har sjunkit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan förklaring kan vara att eftersom Sverige ligger
där det ligger är det svårt att ta sig hit utan att passera ett annat land.
Passtämpeln är ju bevis för det. Den stämpeln räcker för att Sverige skall
kunna utvisa enligt principen om första asylland. Sverige följer ju den
principen mycket strikt. Ytterligare en förklaring är, som också statsrådet
Georg Andersson skriver -och det är ett understatement, tycker jag - att vi
inte kan bortse från att man ibland inte har möjlighet att skaffa pass i sitt
eget land. Visst är det så. Är man förföljd och i opposition i sitt eget land
är det knappast läge att söka pass där. Men det finns inga kända generella
belägg för att de människor som förstör sina handlingar inte har en välgrundad
fruktan för förföljelse och därmed skäl att fly och skäl att söka asyl. Det
ligger i sakens natur att det är de mest välutbildade och mest initiativrika
som tar sig över alla hinder. Men, fru talman, dödsfruktan känns lika för bildad
och obildad, för initiativrik och passiv och för fatfig och rik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker också att ökningen av dessa passlösa flyktingar
är för stor och oroväckande, men kanske av andra skäl än Sten Andersson i
Malmö. Jag ser det som oroväckande att vi i Sverige inte har lyckats bygga upp
ett förtroende för att vår flyktingpolitik är rättvis och human. Hur, Georg
Andersson, skall vi bygga upp detta förtroende? Vi folkpartister tror att
förslagen i vår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>partimotion
skulle kunna hjälpa fill. Dessa förslag innebär bl. a. klarare riktlinjer och
publicering av en praxissamling. I motionen föreslås också att man inte skall
använda principen om första asylland så strikt. Vi föreslår även allmän rätt
till offentiigt biträde, införande av beslutsmotiveringar och flyttning av
besluten om avvisningarna. Vidare innebär förslaget att handläggningstiderna
måste förkortas, att barnens situation måste uppmärksammas bättre och att de
asylsökande kanske t. o. m. skulle kunna arbeta under fiden med
beredskapsarbete och att samarbetet både internationellt och i Norden skall
öka. Jag är säker på att det går att bygga upp förtroendet för vår rättvisa.
Därmed skulle flyktingarna våga behålla sina handlingar. Samtidigt som vi,
enligt Georg Anderssons svar, väcker frågan internationellt måste vi vara
beredda att sopa framför egen dörr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om asylpolitiken</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 69
Statsrådet GEORG ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Förtroendet för vår flyktingpolitik är
naturligtvis i hög grad avhängigt av om vi kan upprätthålla en god
rättssäkerhet. Det är en mycket hög ambitionsnivå i den svenska
flyktingpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att det går lättare och snabbare att
handlägga ärenden och att det är lättare att uppnå rättssäkerhet om den
asylsökande har identitetshandlingar. Däremot tycker jag att det är helt fel
att i detta sammanhang ta upp kopplingen till den svenska välfärden och den
misstro mot flyktingpolitiken som möjligen har sin grund i egoism och i behovet
att söka syndabockar i andra etniska grupper och därmed närma sig
främlingsfientlighet och rasism. Det var av detta skäl som jag ansåg det
angeläget att markera ett avståndstagande till den koppling som Sten Andersson
i Malmö gör i sin interpellation till eventuella brister i den svenska
välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom Sten Andersson ändå tar upp och ger ytterligare
näring åt felaktig information från ett anförande som jag har hållit, vill jag
starkt bemöta honom på denna punkt. Jag höll ett anförande för en tid sedan där
jag betonade solidariteten och behovet av solidaritet i flyktingpolitiken. Det
behövs en stark solidaritet i vårt land för att upprätthålla den ambitiösa
flyktingpolitik som vi har. Vi kan konstatera att Sverige bedriver Europas mest
ambitiösa flyktingpolitik. Jag är angelägen om att kunna fortsätta med denna.
Men jag upplever svårigheter att klara bostadsförsörjningen och
kommunmottagandet. Vi har ju bevittnat att man i Sjöbo kommun sagt nej och
manifesterat detta genom att besluta om en folkomröstning, ett krav som har
stötts av centerpartister och moderater i Sjöbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Solidaritetsarbetet innebär naturiigtvis att man måste
anstränga sig i Sveriges kommuner, i frivilligorganisationer och i olika
sammanhang för att skapa möjligheter att ta emot flyktingarna. När jag då och
då utsätts för kritik för att inte ge ännu flera tillstånd, tillämpar en ännu
generösare praxis, har jag ställt motfrågan; Vad är man beredd att göra för att
mottagandet skall bli värdigt för dem som finns i landet, som fått sitt
uppehållstillstånd och bor i förläggningar och väntar under lång tid? Finns det
någon som på det individuella planet är beredd att göra uppoffringar av något
slag? I det sammanhanget har jag inte ställt några krav på ungdomar. Jag
föreslog inte att ungdomar skulle dröja med att begära egen bostad, utan jag
ställde den provokativa frågan: Finns det någon tonåring som är beredd att
avstå under</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
asylpolitiken</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon fid från att begära
egen bostad, om det finns gott om plats i föräldrahemmet? Jag gjorde detta för
att exemplifiera att solidariteten fakfiskt ibland kan kosta. Ja, i själva
verket finns det ingen solidaritet som är helt gratis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sten
Andersson efterfrågade svenska inifiativ. Då får jag berätta att den svenska
delegationen vid ett möte nyligen med FN:s flyktingkommissaries
exekutivkommitté begärde att frågan om s. k. papperslöshet skulle tas upp inom
ramen för det arbete med internationella överenskommelser som bedrivs inom
kommittén. Det är min förhoppning att frågan kan tas upp till behandling redan
vid nästa års kommittémöte. Vi har också tagit upp frågan i nordiska
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
till Margitta Edgren: Jag tror inte att man kan göra den tolkning som hon gör,
att papperslösheten skulle bero på misstro mot de svenska myndigheterna. Låt
mig än en gång betona att Sverige bedriver Europas generösaste flyktingpolitik.
Därför söker sig så många till Sverige och asylinvandringen ökar. Det tyder på
att man har tilltro till Sverige och svenskarnas vilja att ställa upp
solidariskt och ta emot flyktingar och asylsökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
de exempel som Margitta Edgren räknade upp för att komma till rätta med
papperslösheten tror jag har väldigt litet med problemet att göra. Det var mera
en allmän programförklaring när det gäller flyktingpolitiken. Däremot vill jag
erinra om att utlänningslagen är föremål för översyn och att vi räknar med att
få ett förslag före årsskiftet. Det är en total översyn av mera teknisk
karaktär som jag ändå räknar med kommer att ha betydelse för den fråga som vi
nu diskuterar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 70 STEN ANDERSSON i
Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Först litet om statsrådets uttalanden om bostadsanvisning. Jag har
uppfattat det så att det gått ut i massmedia att statsrådet uppmanat ungdomar
att inte flytta hemifrån så fort för att man på så sätt skulle kunna skapa fler
bostäder åt dem som fått asyl i Sverige. Jag beklagar om det är en felaktig uppgift.
Många inom statsrådets eget parti har också gått ut och tagit avstånd från
detta uttalande, som eventuellt inte har gjorts. Jag är alltså inte ensam om
att ha nåtts av ett sådant besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker det är förvånansvärt att man skulle behöva hamna i utkanten och bli
beskylld för att odla främlingshat. Statsrådet skriver faktiskt i sitt svar,
att om vi fortsätter att ha en passpolitik där vi tar hit många människor utan
pass, kan det skapa brist på förståelse hos den breda allmänheten. När jag
sedan försöker ge exempel på var denna brist på förståelse kan uppstå, t. ex.
bland människor som inte anser att de fått del av den svenska välfärden, har
det väl inget med främlingsfientlighet att göra. Jag tycker det är svagt att vi
skall sjunka ner på den nivån, herr statsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigt är det precis som statsrådet säger, för att försöka skaffa poäng. Det
sägs att man misstror Sverige från de asylsökandes sida. Men vi har ju den
överlägset mest generösa flyktingpolitiken i hela Europa! Om vi tar fram
fickräknaren kan vi se, att om vi skulle minska antalet beviljade asylansökningar
med 70 %, tar vi fortfarande mot flest flyktingar. Om de har misstroende mot
Sverige, vad är då deras förtroende för samtliga andra länder i Europa?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har sagt klart och tydligt att Sverige måste ta ett ansvar för att hjälpa
människor som befinner sig i nöd och som befinner sig i ångest - detta baserat
på vår förmåga. Vår politik bör dessutom vara så funtad att den liknar den som
finns i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan fortfarande inte acceptera att den som kommer hit till Sverige och begär
att få politisk asyl i Sverige och haft pass, ID-handlingar och biljetter under
resan hit men sedan, strax före t. ex. landningen på Arlanda, föredrar att
kasta bort dessa papper. Där måste det fill åtgärder, så att vi slipper den
kategorin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
oss pröva flyktingarna i Sverige. Men de måste spela med öppna kort gentemot
svenska myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
71 MARGITTA EDGREN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Att antalet flykfingar till Sverige ökar beror väl framför allt på att
antalet flyktingar ökar i väriden. Det är fler krig som pågår. Det kan knappast
tas som intäkt för att misstron mot Sverige har minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller vår generösa flyktingpolitik tycker jag att vi alla skall
komma ihåg att det är en rännil som går fill Sverige. Flyktingarna i världen är
22 miljoner. Det finns 650 000 i Europa. Vi tar emot 15 000 per år enligt
riksdagens revisorers rapport. Bördan bärs av de fattiga länderna, bl. a
Pakistan. Då tycker jag inte att man skall jämföra med andra länder när man
bedömer sin flyktingpolitik. Vi skall jämföra med FN-konventionen, där vi har
skrivit under på att det skall vara säkert att den som inte beviljas asyl inte
blir förföljd eller torterad i sitt hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det så att Georg Andersson inte tror vad jag tror, dvs. att detta också är en
förtroendefråga - jag försökte göra den nyanseringen att säga att det inte
endast var en förtroendefråga - och inte tror att folkpartiets förslag kan höja
förtroendet, då finns det ju förslag från FN:s flyktingkommissarie här i
Stockholm, Sören Jessen-Petersen på hur han tycker att Sveriges flyktingpolitik
skulle kunna förbättras. Hans förslag finns till en del i det jag räknade upp
som folkpartiets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror faktiskt att det handlar om förtroendet. Under den tid som vi talar,
vänder oss utomlands och försöker samarbeta inom Norden åker flyktingarna
ambulans till psykklinikerna och polisbil till flygplatserna. Deras enda brott
är att de är flyktingar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
asylpolitiken</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 72 Statsrådet GEORG
ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Med litet god vilja hade Sten Andersson inte behövt referera de
felaktiga informationer som massmedia har gett beträffande mitt uttalande. Jag
har själv i flera artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Arbetet klarlagt
vad jag faktiskt har sagt och menat, och det hade varit bra om också Sten
Andersson hade haft möjlighet att läsa någon av artiklarna, så att han hade
kunnat grunda sitt inlägg här på vad jag faktiskt har sagt och inte på vad
andra menar att jag har sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
Margitta Edgren: Antalet flyktingar till Sverige ökar, därför att antalet
flyktingar i väriden ökar, säger hon. Det är klart att det finns ett samband.
Men det är framför allt för att vi bedriver en ambitiös och öppen
flyktingpolitik som fler och fler kommer fill Sverige och som fler och fler får</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om asylpolitiken</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppehållstillstånd.
Men samtidigt som det finns väldigt många flyktingar i världen kan vi
konstatera att antalet flyktingar i en rad andra europeiska länder inte ökar,
utan de minskar därför att man inför restriktioner. Detta skall väl ändå sägas,
utan att vi därmed behöver skryta och förhäva oss. Det vill jag inte göra. Jag
är angelägen om att upprätthålla den flyktingpolitik som vi bedriver, men jag
tycker att den någon gång är värd ett erkännande. Det är precis vad flyktingkommissariens
ombud i Norden Sören Jessen-Pedersen ofta betoriar, nämligen att Sverige är ett
föredöme i Europa i vad gäller flyktingpolitiken. Han ger ofta erkännanden åt
Sverige. Det tycker jag att också Margitta Edgren och folkpartiet kan kosta på sig
någon gång, till värn för vår flyktingpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet kan den förbättras. Och det är därför vi har
ett omfattande utredningsarbete i gång för att se över hela utredningssystemet
och utlänningslagen, liksom vi gör en rad andra insatser för att förbättra.
Men i stort bedriver vi en bra flyktingpolitik. Det tycker jag att vi skulle
kunna enas om. Vi gör det också utifrån den lagstiftning vi i grunden är eniga
om i denna kammare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den siffra på antalet flyktingar i världen som Margitta
Edgren nämnde har inte jag hört tidigare. Vanligtvis brukar man tala om 14-15
miljoner flyktingar. Det är svårt att beräkna, men det är den siffra som
vanligtvis nämns.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 73
STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Innan jag glömmer det skulle jag vilja be
statsrådet om ursäkt. Hans inställning till bostäderna har faktiskt förekommit
i debatten. Men har han inte sagt på det sätt som jag påstod skall han heller
inte lastas för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margitta Edgren pratade om dödsfruktan och sade att det är
därför man flyr från sina hemländer. Det gör säkert många människor. Men,
Margitta Edgren, många av dem som söker sig hit i dag kastar bort sina pass för
att de inte är flyktingar. Det kan bevisas. De har varit länge i andra länder.
Man skulle inte ha kunnat åberopa flyktingstatus om man hade spelat med öppna
kort. Därför föredrar man att kasta bort alla de handlingar som talar om vem
man är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan målar Margitta Edgren med stora penslar upp bilden
av tjutande polisbilar på väg till Arlanda flygplats och till olika
psykiatriska kliniker. Men problemet handlar alltså om människor som man efter
en noggrann bedömning i Sverige, där vi har Europas mest generösa
flyktingpolitik, har kommit fram till inte är flyktingar. Jag litar i det
fallet mer på myndigheterna än på Margitta Edgrens beskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Margitta Edgren talar också om
FN-konventionen. Vi har faktiskt i Sverige förbundit oss att ta emot ett antal
flyktingar som sitter ute i flyktingläger runt om i världen. Den kvoten har vi
under ett flertal år inte kunnat uppfylla, därför att vi har varit tvingade att
ge en stor del av våra resurser till människor som själva bestämmer sig för att
komma hit, som kastar bort sina pass och som inte vill tala om vilka de är. De
människor vi skulle ha kunnat ta hit i stället har inte en chans, därför att
andra självsvåldigt reser hit och ställer svenska myndigheter inför mycket
svåra problem; man vet inte hur man skall hantera dessa människor. Det är klart
att man inte kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skicka tillbaka en
människa till ett land när man inte vet varifrån personen i fråga har kommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall ta ett exempel på hur slipade de kan vara. På en flygplats i Tyskland
gick för en tid sedan nio människor ombord med pass och biljetter. Strax innan
planet skulle lyfta gick en av. Han hade med sig tio pass och tio biljetter.
Planet var destinerat till Sverige. Detta är en verksamhet som förekommer, och
den är organiserad. Vi måste sätta stopp för dem som inte vill spela med öppna
kort när de söker asyl i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att svenska folket har förståelse för att vi tar emot flyktingar, men
samtidigt anser man att även flyktingarna skall vara litet öppna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
terroristlagstiftningen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
74 Statsrådet GEORG ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! För att undvika missförstånd vill jag meddela att vi i år uppnått
flyktingkvoten mer än väl. Flyktingkvoten är på 1 250, och det är ca 1 400 som
tagits emot som flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>17 § Svar på
interpellation 1987/88:37 om terroristlagstiftningen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 75 Statsrådet GEORG
ANDERSSON; Fru talman! Hans Göran Franck har frågat mig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
hur långt översynen av terroristlagstiftningen avancerat och när något resultat
kan redovisas,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dels om jag är beredd att
framlägga förslag som bättre tillgodoser rättssäkerheten och effektiviteten då
det gäller terroristbekämpningen, dels hur jag bedömer nuvarande regler om s.
k. kommunarrest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill inledningsvis framhålla att det är ett
oeftergivligt krav att Sverige och svenska myndigheter skall ha möjlighet att
effektivt ingripa för att förhindra terroristdåd. Lagstiftningen på området -
exempelvis de s. k. terroristbestämmelserna i utlänningslagen - måste därför
med nödvändighet ge utrymme för möjligheten att ta sådana personer i förvar som
misstänks för att bedriva eller förbereda terroristverksamhet. Samtidigt får
emellertid den enskildes rättssäkerhet inte försvagas. Avvägningen mellan dessa
både intressen är dock mycket grannlaga, och det är nödvändigt att vi ständigt
håller uppsikt över hur lagstiftningen tillämpas. Regeringen överlämnar också
varje år en skrivelse till riksdagen med redogörelse för tillämpningen • av
terroristlagstiftningen. En sådan redogörelse lämnades för några veckor sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade under år 1984 att med stöd av terroristbestämmelserna i
utlänningslagen utvisa tio turkiska medborgare. Hinder mot att verkställa
utvisningarna ansågs dock föreligga på grund av riskerna för politisk
förföljelse i hemlandet, och personerna i fråga är fortfarande kvar i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
ärenden ledde till att frågan om en översyn av terroristbestämmelserna
aktualiserades. Min företrädare Anita Gradin beslutade att hålla ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om terroristlagstiftningen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>informellt
seminarium om terroristbestämmelserna i april 1986.1 detta beslut låg
naturligtvis en öppenhet att diskutera förändringar av reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av mordet på Olof Palme den 28 februari 1986
tillsattes den s. k. juristkommissionen i maj samma år. Sedan tillsattes även
parlamentarikerkommissionen i mars 1987. Båda dessa utredningar sysslar med
frågor som har anknytning till terroristbestämmelserna. Det har därför bedömts
naturligt att avvakta dessa utredningars slutsatser, innan en eventuell översyn
av terroristbestämmelserna aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I februari 1987 bemyndigade regeringen mig att tillkalla
en utredare med uppgift att göra en teknisk översyn av uflänningslagen. I
utredarens uppdrag ingår att överväga om terroristbestämmelserna även i
fortsättningen bör ingå i den lagen eller brytas ut ur den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juristkommissionens arbete är i det närmaste avslutat. Översynen
av utlänningslagen blir färdig vid årsskiftet. Parlamentarikerkommissionen
förväntas bli klar med sitt arbete före sommaren 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att resultatet av dessa utredningar bör avvaktas
innan ställning tas till om förändringar i terroristbestämmelserna bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller Hans Göran Francks sista fråga, dvs.
reglerna om inskränkningar i utlänningars rörelsefrihet inom landet vill jag
först understryka att det här är fråga om utlänningar som efter noggrann
utredning bedömts ha anknytning till en terroristorganisation. Fara har också
ansetts föreligga för att dessa personer skulle kunna medverka till
terroristhandlingar. Hittills har endast ett fåtal personer utvisats på dessa
grunder. Som jag tidigare nämnde har utvisning dock inte kunnat ske på grund av
riskerna för politisk förföljelse i hemlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är närmast självklart att staten har möjligheter att i
mån av behov kontrollera en presumtiv terrorist. Det kan naturligtvis
diskuteras om de regler som gäller för denna kontroll är de bästa och innebär
en rimlig avvägning av motstridiga intressen. Också den frågan kan bli aktuell
när de tre nyss berörda utredningarna slutfört sitt arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 76
HANS GÖRAN FRANCK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag tackar för svaret. Statrådet Anita Gradin
förklarade i anslutning till seminariet i april 1986 att en översyn av
terroristbestämmelserna skulle företas i anledning av den kritik som framförts
bl. a. beträffande de nio turkiska medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan konstatera att denna översyn inte ens har
påbörjats, mer än ett och ett halvt år efter seminariet. Seminariet ägde rum en
och en halv månad efter mordet på Olof Palme. Den omständigheten att det
tillsatts jurist- och parlamentarikerkommissioner i anledning av mordet på Olof
Palme utgör inget hinder för att bedriva översynen av terroristbestämmelserna.
Ingen av dessa kommissioner har fått i uppdrag att göra en översyn av
terroristbestämmelserna, långt mindre att komma med något förslag till reformering
av dem. Det är i stället mycket lämpligt att en översyn av
terroristbestämmelserna kan föreligga klar då båda kommissionerna slutfört sitt
arbete nästa sommar. Jag anser därför att statsrådet bör föranstalta om att
översynen av terroristbestämmelserna snarast påbörjas och genomförs. Inte
heller kan den omständigheten att en särskild utredningsman skall göra en
teknisk översyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
utlänningslagen utgöra skäl för uppskov med översynen av terroristbestämmelserna.
Fr. o. m. 1976 fördes terroristbestämmelserna över till dåvarande
utlänningslagen. Detta tekniska handhavande av frågan ger liksom uppskovet ett
intryck av obestämdhet om något över huvud taget skall uträttas i saken. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klart är emellertid att det finns ett verkligt behov av en
översyn utan vidare dröjsmål. De nuvarande bestämmelserna fyller inte de krav
på rättssäkerhet och effektivitet som vi bör ställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tveksamt om bestämmelserna haft den förebyggande
effekt som avsetts. De uppmärksammade terroristdåd som förekommit i vårt land
ger i vart fall anledning att ifrågasätta detta och att utreda möjligheterna
till snara förbättringar i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av en regeringsskrivelse har regeringen med
stöd av 47 § utlänningslagen meddelat att terroristbestämmelserna skall
tillämpas beträffande de nio turkiska medborgarna. Det anges särskilt i
skrivelsen att de är medlemmar i Kurdistans arbetareparti (PKK). Enligt
statsrådet har de anknytningar till - som han uttrycker saken i interpellafionssvaret
- "en terroristorganisation". Det betyder att statsrådet stämplar PKK
som en terroristorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är något förvånande med hänsyn fill att förra
invandrarministern Anita Gradin enligt uttalande i en morgontidning den 23 maj
1987 förklarade att "regeringen har aldrig terroriststämplat den kurdiska
organisafionen PKK".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samma artikel förklarade en kommissarie vid
säkerhetspolisen "att säpo inte anser att PKK är en
terroristorganisation". Han motiverade enligt fidningen sitt uttalande med
att "PKK aldrig har begått några terroristdåd i egentlig mening och att
mord på avhoppare är vanliga bland extremisfiska höger- och
vänsterorganisationer". Det finns åtminstone bland de nio en kurd, som jag
haft kontakt med och som bestämt bestrider att han har varit eller är medlem i
PKK. Det är alltså möjligt att det finns kurder bland de nio terroriststämplade
som varken är eller har varit medlemmar i PKK eller är terrorister. Det kan
ifrågasättas om kurder oförskyllt fått terroriststämpeln på sig. I vart fall
behövs en noggrann omprövning av denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I närmare tre år har de nio haft en ingripande
frihetsinskränkning i form av s. k. kommunarrest. I ett fall har en av dessa
kurder inte ens fått tillstånd att flytta till annan ort trots att han utsatts
för allvariig knivmisshandel, enligt lagakraftvunnen dom, och känt stor oro för
att stanna kvar på föreskriven ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen
har riktat skarp kritik mot terroristbestämmelserna och deras fillämpning. I likhet
med avdelningen anser jag att en rörelseinskränkning av denna långvariga och
tidsobestämda karaktär är helt oacceptabel, särskilt som den utförts och
fortgår utan att någon opartisk prövning av domstol skett och utan att de
misstänkta och deras ombud får ta del av det material som ligger till grund för
åtgärderna. Därför framförs det bestämda kravet - i likhet med vad berörda
kurder själva gjort - att dessa rörelseinskränkande åtgärder ofördröjligen
upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till slut
ställer jag mig något frågande till hur statsrådet kan komma till den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om terroristlagstiftningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om terroristlagstiftningen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slutsatsen
att lagstiftningen på området - som han uttrycker saken - med nödvändighet
måste ge utrymme för möjligheten att ta sådana personer i förvar som misstänks
för att bedriva eller förbereda terroristverksamhet. Enligt utlänningslagen kan
inte en utlänning - inte ens en terroriststämplad utlänning - tas i förvar på
blotta misstanken. Det är väl inte så att statsrådet avser att föreslå en
skärpning av reglerna om förvarstagande i utlänningslagen eller i någon ny
terroristlag? Det är en helt annan sak att den som är på sannolika skäl misstänkt
för brott av detta slag kan häktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 77 Statsrådet GEORG ANDERSSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag avser naturligtvis inte att diskutera de
enskilda ärenden som här har berörts. Jag vill bara erinra om att
konstitutionsutskottet vid flera tillfällen har granskat tillämpningen av
terroristbestämmelserna, och det kan väl vara skäl att referera vad
terroristbestämmelserna i utlänningslagen innebär. De innebär att en utlänning
kan avvisas/utvisas om det finns grundad anledning att anta att han tillhör
eller verkar för en organisation eller grupp som med hänsyn till vad som är
känt om dess verksamhet kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot
eller tvång för politiska syften och därvid begå sådana gärningar här i
Sverige. Som ytterligare förutsättning gäller att det med hänsyn till vad som
är känt om vederbörandes föregående verksamhet eller i övrigt skall föreligga
fara för att utlänningen själv medverkar i sådana gärningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ju utifrån denna lagstiftning som besluten i förekommande
fall har fattats. Besluten fattades som bekant för några år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan vill jag bara säga att Hans
Göran Franck och regeringen gör olika bedömningar i fråga om när eventuella
förändringar i terroristbestämmelserna bör aktualiseras. De pågående
utredningar som jag nämnde berör ändå frågor på det här området. Vi har då
gjort bedömningen att det är rimligt och lämpligt att invänta dessa
utredningar, innan en översyn och en ändring av terroristbestämmelserna
aktualiseras. Men jag har ändå tagit initiativ tiU att den utredning som
arbetar med utlänningslagen skall pröva om det är lämpligt att bryta ut
terroristbestämmelserna och föra in dem i en särskild lag. Detta visar ju också
en öppenhet, vill jag markera, för att ta upp hela den här frågan. Men som
sagt, jag tycker det kan vara lämpligt att invänta de pågående utredningarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 78
HANS GÖRAN FRANCK (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är i och för sig av intresse att en
utredare skall överväga om terroristbestämmelserna också i fortsättningen skall
ingå i utlänningslagen eller brytas ut ur den lagen. Om de bryts ut ur den
lagen, skulle det innebära en återgång till den typ av lagstiftning som antogs
1973, då den s. k. terroristlagen tillkom. Den översyn som den här utredningen
skall göra avser endast att vara en teknisk översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore av värde om statsrådet på denna punkt gav vidgade
direktiv, så att det blir en översyn i sak av terroristbestämmelserna. Det
skulle stå väl i överensstämmelse med det ställningstagande som tidigare har
gjorts av statsrådet Gradin. Detta antyds också i statsrådet Anderssons svar,
där han säger: "Dessa ärenden" - nämligen de här nio turkarnas fall -
"ledde till att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan om
en översyn av terroristbestämmelserna aktualiserades." Det var därför som
i det svaret nämnda seminariet anordnades för ett och ett halvt år sedan. För
dem som deltog i seminariet, vilket jag gjorde, stod det klart att den här
översynen skulle igångsättas ganska snart efter seminariet. Detta uppskov på
ett och ett halvt år är inte försvarligt. Det kommer bara att fördröja en
prövning av behovet av en förändring av ferroristbestämmel-serna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är trots allt så, fru talman, att det finns ett starkt
behov av en översyn -det kunde konstateras vid seminariet - och då är det ju
egendomligt att man på detta sätt skall få uppskov i utredandet i stället för
att tillvarata den tid som nu, enligt statsrådet Anderssons egen uppfattning,
står till buds fram till sommaren nästa år, då kommissionen skall ha slutfört
sitt arbete. Det är olämpligt att först då, efter det att man fått fram
kommissionsrapporterna, påbörja en översyn och därigenom få detta helt onödiga
dröjsmål.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handläggningen av asylärenden i vissa fall</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 79 Statsrådet GEORG ANDERSSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Efter det omtalade seminariet, som hölls i
april 1986, har juristkommissionen tillsatts och även den s. k.
parlamentarikerkommissio-nen. En teknisk översyn av utlänningslagen tillkom ju
också i februari 1987. Den skall vara avslutad före årsskiftet. Det är knappast
lämpligt att nu aktualisera tilläggsdirektiv till den utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill än en gång betona att jag har en öppenhet för att
gå vidare i frågan om en eventuell översyn, men jag tycker att det är lämpligt
att avvakta resultatet av det pågående arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 HANS GÖRAN FRANCK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag uppskattar naturligtvis att statsrådet
säger att han har en öppenhet för att göra en översyn. Det tolkar jag på det sättet
att det verkligen kommer till stånd en översyn. Men orri man har den
inställningen att det skall vara en översyn, finns det ingen som helst
anledning att vänta med den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte alls ovanligt med parallella utredningar och
att man har ett samarbete mellan de olika utredningarna. Om man är angelägen om
att påskynda det här, tycker jag att man skall ta ett initiativ nu. Huruvida
det skall ske genom att statsrådet utfärdar tilläggsdirekfiv eller genom att
statsrådet tillsätter en särskild utredning i den här saken kan man diskutera.
Tidigare har frågor om vissa ändringar i terroristbestämmelserna behandlats
genom en intern utredning inom departementet, och sedan har det materialet gi
tt ut på remiss. Det är ett tillvägagångssätt som statsrådet kan använda sig
av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18
§ Svar på interpellation 1987/88:61 om handläggningen av asylärenden i vissa
fall</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 81
Statsrådet GEORG ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag är
beredd att föreslå åtgärder mot dem som gömmer personer vilka enligt beslut
baserade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 på gällande bestämmelser skall utvisas från Sverige. Sten
Andersson har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30 oktober
1987 också frågat om min uppfattning när det gäller påståendet att de
som gömt sig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>„
, ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i avvaktan på verkställandet av
utvisningsbeslutet i stor utsträckning till slut</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
handläggningen av ,..,,.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...
... „ far tillstånd att stanna i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>asylärenden
i vissa fall</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag uppskattar att det hos enskilda och organisationer
finns ett engagemang i flyktingfrågor. Det är naturligt att detta engagemang
också tar sig uttryck i ett starkt stöd för enskilda asylsökande. Detta får
emellertid inte leda fill att man vidtar åtgärder som strider mot gällande
rättsregler. Jag vin också starkt avråda från att enskilda personer tar över
tolkningen av utlänningslagen i enskilda ärenden. Beslut i asylärenden fattas
av invandrarverket eller regeringen utifrån den lagstiftning som gäller och
kring vilken det råder bred enighet i riksdagen. Det är självklart att denna
lagstiftning måste tillämpas, och det är angeläget att besluten fattas enligt
en konsekvent praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När enskilda personer medverkar till att gömma asylsökande
som har fått avslag på sin ansökan, så innebär det ett försök att utifrån en
egen tolkning av lagstiftningen förhindra att regeringens eller
invandrarverkets beslut verkställs. Om detta får en stor omfattning skapas en
ohållbar situation. Det är därför angeläget att de som överväger sådana
aktioner noga tänker igenom konsekvenserna av en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om betydelsen i ett asylärende av
att den sökandes vistelse av en eller annan anledning förlängs, vill jag
framhålla att det i normalfallet inte tas någon hänsyn till detta förhållande,
om det är så att fördröjningen beror på den asylsökande själv. I de fall då
vistelsen kommit att väsentligt sträckas ut i fiden på grund av långsam
handläggning hos myndigheterna, kan denna faktor i förening med andra
omständigheter i ärendet få betydelse vid en bedömning av om den asylsökande
skall få stanna kvar i landet eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 82 STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Han
instämmer ju i att det är felaktigt att vissa människor skall få lov att tolka
lagen på det sätt de själva anser bäst, trots att vi har en lagstiftande
församling som demokratiskt bestämmer hur lagarna skall se ut i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också positivt att höra att man inte av det skälet
att man lyckas hålla sig gömd när man har fått ett utvisningsbeslut - även om
den fiden blir lång -erhåller tillstånd att stanna här framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, fru talman! Det jag efterlyste i min
interpellation var också om statsrådet är beredd att vidta åtgärder. Såvitt jag
kan läsa ut i det skrivna svaret har han inga förslag på åtgärder mot dem som
på egen hand bestämmer sig för att fritt tolka den svenska lagstiftningen. Det
här är min fråga, herr statsråd; Vad kan myndigheterna göra åt dem som gömmer
människor undan polis och myndigheter, människor som inte skall vistas i
Sverige?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 83 MARGITTA EDGREN (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! De som i går kväll tittade på TV kunde klart och tydligt se</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>människor
som gav uttryck för att när vi träffas, människa mot människa, är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vår spontana reaktion att hjälpa.
En enskild människa kan vi identifiera oss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med, och
hennes nöd och plåga kan vi förstå och känna in på vårt eget skinn. De svenskar
som intervjuades i går kväll gav väldigt tydligt uttryck för detta. Att i en
sådan situation räcka en hjälpande hand är inte en uppoffring utan en
självklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är när vi blundar och inte vill se detta, då vi inte
vill tala om individer utan om flyktingar som kollektiv eller om invandrare som
en stor, anonym massa, om bengaler och pakistanare som grupper, som det blir
lätt att hålla människor ifrån sig och vara fördomsfull, kategorisk och
ohjälpsam. Det är då man kan "kasta ut dem" eller "skicka fillbaks
dem".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det år svårt med bostadsbristen på vissa håll i Sverige,
men det kan inte vara något skäl att sända tillbaka någon människa till tortyr.
Det kostar oss att ge svenskundervisning, men priset är överkomligt i
förhållande till att vi svenskar behåller vår självrespekt som människor. Det
finns fortfarande ofärd i Sverige, men inte så stor och oöverkomlig att vi
skall tvinga människor tillbaka till död och förintelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag är ordförande för folkpartiet i Lund. Den
Leslie Holmberg som Sten Andersson i Malmö nämner i sin interpehation är vår
halvtidsbiträ-dande ombudsman. Jag har stor respekt för Leslies engagemang och
kunskaper om flyktingar, liksom för hans samarbete med syster Marianne och
deras gemensamma arbete för att starta t. ex. asylkommittéer i Sverige
tillsammans med kyrka och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leslie känner en moralisk plikt att vara medmänniska även
till flyktingar, och han gör detta utan egen vinning - tvärtom gör han stora
uppoffringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så några tillrättalägganden i den intervju som Sten
Andersson refererar till. Leslie blev telefonintervjuad den 12 oktober. Han
sade då att han uppskattade antalet gömda flyktingar i Sverige till 200, inte
att han kände till dem. Däremot är det en helt korrekt uppgift att han själv
gömmer några flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi svenskar har faktiskt goda föredömen när det gäller att
hjälpa medmänniskor undan flykt och förföljelse. Jag tänker på Raoul
Wallenberg. På samma sätt gjorde ju han i de länder där han vistades en gärning
av sann medmänsklighet genom att i praktiken våga möta människa mot människa
och låta de vackra orden lyfta från papperet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till frågan: Är handlingar av det slag som här nämnts
straffbara enligt Sveriges lag? Svaret blir nej - annars hade syster Marianne
fått stå till svars inför domstol. Hennes kloster har ju polisen besökt 19
gånger för att hämta människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag välkomnar en diskussion om detta och ser gärna att
Georg Andersson anger sin syn på utlänningslagen och brottsbalken i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har Georg Andersson en annan syn på saken än den som
framkommer i proposition 1981/82:146? Jag citerar vad dåvarande statsrådet sade
i den propositionen: "Jag är emellertid trots detta inte beredd att fullt
ut ansluta mig till kommitténs förslag. Vad som framför allt bör bli föremål
för kriminalisering är sådana åtgärder för att hindra verkställighet av
avvisnings-eller utvisningsbeslut som vidtas i vinningssyfte." Vidare står
det:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I de fall däremot då en person ingriper av tvingande
medmänskliga bevekelsegrunder för att, som han eller hon uppfattar situationen,
skydda en medmänniska från hotande förföljelse i hemlandet, kan såväl
lämpligheten</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handläggningen av asylärenden i vissa fall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 som värdet av straffsanktioner enligt min mening starkt
ifrågasättas. Jag är 30 oktober 1987 därför, som framgått, för egen del
inte beredd att föreslå att hindrande av</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=119 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
handläggningen av asylärenden i vissa fall</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkställigheten
i sådana fall som jag nu nämnt straffbeläggs. I sådana och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liknande
situationer måste enligt min mening lösningen sökas med andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel, främst genom
information." Instämmer Georg Andersson i dessa ord, eller finns det
kanske planer på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en ändring
i samband med den översyn av utlänningslagen som pågår enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad som
har meddelats tidigare i dag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 84 Statsrådet GEORG ANDERSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Margitta Edgrens inlägg här var i vissa delar
mycket märkligt. Margitta Edgren är ju riksdagsledamot. Hon är alltså
företrädare för ett politiskt parti representerat i riksdagen och således
ansvarig för den lagstiftning som gäller och som skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga: Menar Margitta Edgren att lagen skall
tillämpas av invandrarverket och regeringen i fråga om avgöranden i enskilda
asylärenden, eller skall lagen fillämpas av enskilda personer?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har stor förståelse för det spontana engagemang som
enskilda människor känner i situationer där de har direkta kontakter med
asylsökande. Men att inte bara nöja sig med det utan att också ställa sig
bakom och rekommendera sådana här aktioner är ändå att ta ett ganska långt
steg. Margitta Edgren citerar ur proposition 1981/82:146 där den här frågan
behandlas. Men jag tycker att hon också skall läsa vad dåvarande statsrådet
sade på ett annat ställe i propositionen, nämligen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Jag delar kommitténs uppfattning att sådan
verksamhet som det här gäller inte är acceptabel i ett samhälle som vårt. Den
är inte bara ägnad att undergräva respekten för ett demokratiskt samhällsskick.
Den kan dessutom leda till psykiska men för de personer som göms undan för
verkställighetsmyndigheterna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare drog Margitta Edgren en parallell mellan denna
verksamhet och Raoul Wallenbergs, och det är också mycket anmärkningsvärt. Det
är skillnad på att söka hjälpa människor till skydd undan en diktatur och dess
förtryck å ena sidan och att trotsa myndigheters beslut och ställningstaganden
i en demokrati å andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margitta Edgren har alltså själv möjlighet att påverka
lagstiftningen - om nu denna är felaktig -, och då är ju det rimliga att
försöka ändra lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har, som sagt, förståelse för det personliga
engagemanget i de enskilda fallen. Det är emenertid viktigt att tänka igenom
konsekvenserna av en utveckling där ett stort antal asylsökande hålls undan och
myndigheternas beslut därmed kan undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Margitta Edgrens vrångbild är besluten
slumpmässiga, och flyktingar "kastas ut" och "skickas
tillbaka".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
inte bostadsbrist eller brist på pengar till SFI som är avgörande vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handläggningen
av enskilda ärenden. Regeringen fattar inte beslut som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>innebär
att asylsökande skickas tillbaka till tortyr och död i hemländerna. De</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som har
sådana skäl får självfallet stanna. I Sverige går vi längre än vad som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åläggs oss i den internationella
konvention som vi har undertecknat, med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>filläggsparagrafer,
5 och 6 §§, och därtill de humanitära skälen. Under de tre första kvartalen i
år har 2 800 asylsökande fått uppehållsfillstånd av rent humanitära skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att man tänker sig för, innan man hänger
sig åt sådana här slarviga beskrivningar av svensk flyktingpolitik, som i en
och annan församling som inte är så väl orienterad kan bli trodd. Det är
viktigt att ge en sann bild av svensk flyktingpolitik, för att vi gemensamt
skall kunna upprätthålla förtroendet för den och bedriva den på samma ambitiösa
nivå som i dag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handläggningen av asylärenden i vissa fall</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 85
MARGITTA EDGREN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Georg Andersson säger att min beskrivning är
slarvig, men jag vill bara tala om hur det kan gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag uttryckte att jag har respekt för Leslie Holmbergs
arbete, inte att jag stöder det. Jag har respekt för förmågan att visa
medmänsklighet - det är någonfing som vi alla kanske behöver visa mer av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Georg Andersson svarar att Sverige inte är någon diktatur.
Nej, det har jag heller aldrig påstått. Diktaturen är inte Sverige utan det
land som flyktingen kommer från. Respekten för Sverige som ett land som
verkligen följer lagarna kan ökas genom att besluten motiveras, genom att
flyktingarna får offentligt juridiskt biträde samt genom att rättssäkerheten
för barn och barnfamiljer ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sluta med att läsa från samma papper som Georg
Andersson läste om vad ministern sade: Jag är emellertid trots detta inte
beredd att fullt ut ansluta mig till kommitténs förslag. Kommitténs förslag var
att medverkan till att gömma eller undanhålla flyktingar i alla fall skulle
straffbeläggas. I dag är detta inte straffbart, annat än om det sker för
vinnings skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 86 Statsrådet GEORG ANDERSSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har inte aktualiserat någon lagändring.
Får jag tillägga att det är demokratin Sverige som fattar de beslut som här
diskuteras. Det gäller alltså försöken att undanröja dessa i demokratisk
ordning fattade besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allra sist: Det är mycket viktigt med ett personligt
engagemang i flyktingfrågor. Jag har fått bannor för att jag har utmanat till
personligt engagemang, som framgick tidigare i debatten. Det behövs ett starkt
personligt engagemang, och det finns utrymme för ett sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag sitter 7 500 asylsökande och flyktingar i
förläggningar, och de har ett stort behov av husrum, av en kommunplats
någonstans i Sverige. För den som vill visa ett personligt engagemang för
flyktingar finns det stort utrymme att ge plats åt dem som av myndigheterna
redan har bedömts ha flyktingskäl och getts uppehållstillstånd i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 87 MARGITTA EDGREN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Tack för beskedet att det inte är aktuellt att utnyttja lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det starka personliga engagemanget delas av oss och av
våra partier, och detta tar sig också uttryck i praktiskt arbete ute i kommuner
och landsting. Jag vill dock säga, att om människor känner sig tvingade att gå
under jorden i Sverige, måste det vara en signal till oss som lagstiftare att
lagen och dess</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationssvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åklagarorganisationen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillämpning
har inhumana drag. När människor reagerar på detta sätt, av fruktan för vad som
skall hända genom myndigheters agerande, tycker jag att vi har en klar
indikation på att vår flyktingpolitik kanske är alltför restriktiv i
förhållande till de konventioner som finns på området. Vi är ju överens om att
det är en mänsklig grundsats och FN-konventionens innebörd att ingen skall
riskera att utvisas till ett land där han eller hon utsätts för förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Meddelande om svar på interpellation 1987/88:49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 88 Justifieminister ANNA-GRETA LEIJON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Då Göthe Knutson varit förhindrad att ta emot
svaret på sin interpellation 1987/88:49 om behandlingsprogrammen inom
kriminalvården på den dag som jag föreslagit, kommer jag att besvara denna
interpellation tisdagen den 17 november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Svar på interpellation 1987/88:15 om
åklagarorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 89 Justitieminister ANNA-GRETA LEIJON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Gunilla André har frågat min företrädare när
riksdagen får besked med anledning av åklagarkommitténs betänkande. Gunilla
André har vidare frågat min företrädare om riksåklagaren redan har fått löfte
från honom angående omorganisation av vissa åklagardistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som svar på Gunilla Andres första fråga kan jag lämna
följande upplysningar. Åklagarkommitténs förslag bedöms för närvarande i justitiedepartementet.
Det sker mot bakgrund av den fördjupade beskrivning och analys av verksamheten
som riksåklagaren har lämnat i samband med förslag om en försöksverksamhet med
treårsbudget för åklagarväsendet. Regeringens ställningstagande till
kommitténs betänkande kommer att redovisas i anslutning till 1988 års budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svaret på den andra frågan är att
varken jag eller min företrädare har lämnat några löften till riksåklagaren om
en omorganisation av några åklagardistrikt. Som jag nyss nämnde bereds dessa
frågor fortfarande i departementet. Jag kan emellertid redan i dag slå fast att
jag av flera skäl känner en viss tveksamhet till kommitténs förslag om en
sammanläggning av de mindre åklagardistrikten. Generellt sett är det min
uppfattning att det måste gå att finna praktiska lösningar, så att man kan
uppnå de större myndigheternas fördelar utan att verksamhetens lokala
anknytning försvinner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 90
GUNILLA ANDRE (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret på
min interpellation. Det är positivt att regeringen inte tagit ställning i
frågan och än mera positivt att Anna-Greta Leijon deklarerar en viss tveksamhet
till kommitténs förslag om sammanläggning av de mindre åklagardistrikten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill lämna några synpunkter i frågan och ge ord på
vägen inför det slutgiltiga avgörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagarkommitténs majoritet vill sätta i gång en stor
omflyttningskarusell. Åklagardistrikt skall upphöra sorn självständiga
myndigheter och verksamheten föras över till större distrikt. Enligt förslaget
skall Eslövs distrikt föras fill Lunds och Simrishamns distrikt fill Ystads,
Trelleborgs distrikt läggas samman med Malmödistriktet, Mölndals distrikt slås
ihop med Göteborgs, Trollhättans distrikt föras till Vänersborgs, Karlskoga
distriktet läggas samman med Kristinehamns och Falu distrikt föras till
Boriänge distriktet. I fråga om Gävle-Sandviken föreslås också en
sammanläggning med Gävle som kansliort och Sandviken som stationeringsort.
Stationeringarna i Ronneby och Lidingö bör enligt förslaget dras in. Dessutom
vill riksåklagaren föra över Mariestads åklagardistrikt till Skövde. Väl att
märka är att Skaraborg redan tidigare förlorat både Falköpings och Skara
åklagardistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför föreslås denna flyttkarusell? Har verksamheten
misskötts vid dessa mindre myndigheter? Såvitt jag vet har ingen påstått detta.
Tvärtom har myndigheter som samarbetar med åklagarna, i första hand polisen,
hävdat att arbetet flyter smidigt och kan bedrivas effektivt när åklagarna
finns nära till hands. Den dagliga direktkontakten leder till ett rationellt
arbete. Om vi centraliserar åklagarna blir följden att dessa tvingas tillbringa
åtskilliga fimmar på resande fot. Det blir bilkörning i stället för arbete.
Verksamheten blir ineffektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill återge några av remissinstansernas synpunkter. De
är hämtade ur svar som kommit från åklagare som arbetar på fältet och känner
förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
genomförande av förslaget skulle vara helt olämpligt ur effekfivitets-och
servicesynpunkt och dessutom medföra ökade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har
fullständigt ignorerat de prakfiska olägenheter som en flyttning skulle
innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har sålunda
inte förelegat några som helst svårigheter att genomföra arbetsuppgifterna ur
den synpunkten, att distriktet skulle vara för litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad beträffar
förslagen till ändring i distriktsindelning så är dessa helt och hållet
byråkratisk-teknokratiska produkter utan förankring i verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetstagarkonsult
har också lämnat synpunkter, kommentarer och förslag med anledning av
åklagarkommitténs förslag. Jag vill här lyfta fram några synpunkter som är
särskilt tänkvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åklagarverksamheten
kan inte behandlas isolerat utan fyller sin funkfion i kombination med andra
rättsvårdande organ, och då främst polis och domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns inga
stordriftsfördelar i åklagarverksamheten. Varje åklagare är sig själv nog och
har ett eget personligt ansvar för sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetstagarkonsult som klargör
utredningsmajoritetens motstridande argument och bristande
verklighetsförankring rekommenderar att sammanslagning av distrikten inte
skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns således en bred opinion mot förslaget, och jag
vill påstå att opinionen är byggd på sakskäl. Nog borde det i dagsläget finnas
angelägnare uppgifter inom vårt rättsväsende än att sätta i gång med en
omfattande flyttkarusell inom åklagarväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1987/88:17-18</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åklagarorganisationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot den ökande brottsligheten i Malmö</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vin jag ge några ord på vägen inför det
slutgntiga ställningstagandet. Lyssna på berörda remissinstanser. Fatta det
enda riktiga beslutet i den här frågan - avstå från
distriktssammanläggningarna. Kungör beslutet så snart som möjligt. Det skulle
ge arbetsro och vara fill fördel för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 §
Svar på interpellation 1987/88:28 om åtgärder mot den ökande brottsligheten i
Malmö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 91 Justitieminister ANNA-GRETA LEIJON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Sten Andersson i Malmö har frågat min
företrädare om han är beredd att vidta åtgärder så att polisens möjligheter att
agera mot den ökade brottsligheten i Malmö i allmänhet och runt Möllevångstorget
i synnerhet förbättras. Brottshgheten skall självfallet bekämpas med kraft både
på Möllevångstorget i Malmö och på andra platser i landet. Jag vill erinra Sten
Andersson om att det i regeringens och riksdagens riktlinjer för prioriteringen
av polisverksamheten för det löpande budgetåret har framhållits att
polismyndigheterna skall sträva mot en särskilt hög nivå på insatserna när det
gäller kampen mot narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och
våldsbrottsligheten. Ett särskilt program för åtgärder mot vålds- och
egendomsbrott har också lagts fram för riksdagen och håller nu på att
fullföljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första hand ankommer det på de lokala polismyndigheterna
att besluta om hur tillgängliga resurser skall fördelas och vilka arbetsmetoder
som skall användas. Det är också den lokala myndighetens sak att bestämma i vad
mån någon särskild allmän, plats skall ägnas speciell uppmärksamhet. Jag tror
vidare att Sten Andersson kan hålla med mig om att de lokala myndigheterna har
de bästa förutsättningarna för att bedöma om och på vilket sätt olika lokala
problem lämpligen bör lösas. Också polisstyrelserna har naturligtvis en viktig
uppgift i det sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöpolisen har satsat särskilda resurser för att komma
tni rätta med brottsligheten kring Möllevångstorget. Man har satt in både
uniformerad polispersonal och civilklädda spanäre. Polisen har dessutom
utvecklat sina arbetsmetoder och sitt samarbete med en rad olika samhällsorgan
på olika nivåer för att kunna verka på så bred front som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att underlätta myndigheternas satsningar på det
prioriterade område vi nu diskuterar har regeringen i år inrättat sammanlagt
380 nya polistjänster. Samtidigt ökas redan under innevarande budgetår
aspirantantagningen till polishögskolan till det dubbla, dvs. från 150 till 300
aspiranter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan alltså påstå att regeringen vidtagit kraftfulla
åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för polisens brottsbekämpande
verksamhet, såväl i Malmö som på andra orter i landet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 92
STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag riktade en interpellation till dåvarande
statsrådet Wickbom om åtgärder som han kunde tänkas vidta för att förhindra
brottsligheten i Malmö i allmänhet och runt Möllevångstorget i synnerhet. Förra
veckan fick jag skriftligen ungefär samma svar som det statsrådet Leijon nyss
lämnat här i kammaren. Av kända skäl blev svaret försenat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man läser svaret kan man få uppfattningen att det rör
sig om ett kraftfullt agerande och att statsrådet verkligen tänker satsa hårt
på att lösa dessa problem. Men, fru talman, hur ser verkligheten ut? När man
tittar i tidningarna, ser på TV och lyssnar på radio är det, tycker jag, den
lättaste sak i världen att konstatera att om det är något vi har misslyckats
med i dag så är det att lösa problemet med den starkt ökande brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor, och det gäller människor från alla partier,
upplever det i dag som en stor otrygghet att vistas ute i samhället. Man är
rädd om de sina och man är rädd om sitt hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Låt mig komma med ett citat: "Det är lika
bra att andra tar över. För det är inte roligt att vara polis i ett samhälle
som tar bättre hand om brottslingarna än deras offer. Det måste vara något fel
när polisens enda råd till folk är att låsa ordentligt om sig och stanna hemma
och ta en bra försäkring."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta uttalande, fru statsråd, är inte gjort av vem som
helst. Det är gjort av en kommissarie vid Malmöpolisen som nu går i pension
efter 42 års tjänst. Den personen sitter inne med inte så litet sakkunskap på
området. Statsrådet kan sedan skönmåla bäst hon vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att en massa statsråd har uttalat sig om Malmö och
om Malmös borgerliga politiker under det senaste halvåret, har vi egendomligt
nog inte hört någon företrädare för statsrådets departement. Det är dock klart
att departementet vill glömma den utveckling som det är ansvarigt för - och det
ganska snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö är i dag en stad som är drabbad av en enormt hög
brottslighet. Jag förmodar därför att en pensionär skulle kunna säga på följande
sätt: Jag har en god lägenhet och jag har en bra pension, men samtidigt
upplever jag det som om jag sitter i en cell, eftersom jag är rädd för att gå
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det må vara rätt eller fel att reagera på det sättet, men
faktum är att i våra storstäder - och Malmö är förvisso inget undantag - är
många gamla och många kvinnor rädda för att vistas på gator och torg. Det är
beklagligt att det i Sverige, som vi kallar välfärdens speciella hemvist, 1987
finns så många människor som känner stor oro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet frågar mig om jag inte tycker att det är rätt
att polisen själv skall få lov att bestämma hur den skall fördela sina
resurser. Visst, det argumentet köper jag, men det gäller att ha någonting att
fördela, och det har polisen under lång tid kommit att sakna alltmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På Möllevångstorget är polisen makflös. Man knackar på hos
en klubblokal eller en restauranglokal. Dörren öppnas inte förrän efter fem
minuter, och då är all kriminell verksamhet som bortblåst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöpolisen och malmöborna vill ha förslag till åtgärder,
och jag vet att Malmöpolisen håller på att utarbeta ett förslag som man kommer
att skicka till statsrådet. Jag hoppas att det kan ha effekt i form av minskad
brottslighet i Malmö.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot den ökande brottsligheten i Malmö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot den ökande brottsligheten i Malmö</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan måste jag säga att jag är förvånad. Vi trodde, när
vi fick ett nytt statsråd på jusfitiedepartementet, att den personen inte
skulle använda samma felaktiga argument som det förra statsrådet gjorde. Tyvärr
har inte sopkvasten roterat bland rådgivarna så mycket som den borde ha gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet står här och säger att regeringen i år beslutat
inrätta sammanlagt 380 nya polistjänster. Med det vill man inbilla folk att det
kommer fill 380 nya poliser, men detta är lögn - L, Ö, G, N! Det finns i dag
massor av poliser som icke har fasta tjänster men som gör en fullgod
polisinsats. Det är dessa som kommer att få de nya tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>380 nya tjänster innebär icke en enda ny polis. Därför är
det förvånansvärt att statsrådet fortsätter att köra med den felaktiga
argumentationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan fill sist: Det är heller inte imponerande när det
sägs att man nu 1987 skall öka antalet aspiranter från 150 till 300. Det har vi
moderater krävt i många, många år, och vi har år efter år hört hur den centrala
polisstyrelsen i Sverige har sagt att med det antal nya poliser som börjar
varje år får landet totalt färre poliser. Vi ser effekten: Brottskurvan ökar i
Sverige som aldrig förr. Man behöver inte ha studenten för att begripa att det
kan ha någonting att göra med att polisen får allt mindre resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 93
Justitieminister ANNA-GRETA LEIJON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Sten Andersson säger att han inte är imponerad
av att vi ökar aspirantintagningen och att moderaterna sedan länge har
föreslagit den ökning som nu sker. Det är möjligt att han inte är imponerad,
men de facto kommmer detta att innebära att vi får fler poliser. Det är den
vägen vi har möjlighet att få fler poliser, och därför är det ett viktigt
beslut som vi nu har fattat om fler aspiranter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller med Sten Andersson egentligen på en enda punkt,
och då gäller det något som jag förstod låg under en del av hans inlägg,
nämligen att vi i ökad utsträckning måste fundera över offrens situation. Jag
tror att vi i många stycken har tagit för lätt på den situation som människor
som drabbas av brottslighet befinner sig i. Jag hade tillfälle att här i
kammaren för ungefär en vecka sedan också beröra den frågan. Det är min avsikt
att på olika sätt försöka medverka till förbättringar för dem som drabbas av
brottslighet, att vi ägnar dem både ekonomiskt och på annat sätt mer
uppmärksamhet än vad som skett tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan tycker jag att Sten Andersson i sitt inlägg bidrar
till att göra det svårare för polisen. Polisen har säkert en mängd svårigheter
i sitt arbete, runt Möllevångstorget och på andra ställen. Det är naturligtvis
inte så lätt att komma till rätta med den illegala spelverksamhet som vi vet
förekommer, och som ju riksdagen för övrigt genom olika beslut har försökt
förhindra. Men det blir ju inte bättre av att ansvariga riksdagsledamöter
framställer polisen som helt maktlös. Polisen är inte maktlös, och skall inte
vara det. Jag tror inte heller att allmänhetens förtroende för våra gemensamma
möjligheter att bekämpa och förhindra brottslighet blir större av uttalanden
som de Sten Andersson i Malmö nu gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att en av våra viktigaste uppgifter här i
riksdagen är att medverka till att folk i samhället kan känna trygghet på gator
och torg, att inte minst kvinnor kan känna trygghet. Precis som väldigt många
andra - och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även Sten Andersson- är
jag mycket upprörd över de enskilda fall som under senaste dagarna har
utspelats, med grovt våld riktat mot enskilda människor. Det finns många
viktiga frågor som vi gemensamt måste försöka lösa. Dit hör just frågan om
enskilda människors trygghet, både när det gäller egendom och när det gäller
att kunna vistas på gator och torg utan att riskera att bli nedslagna - och
utan att riskera att bli nedslagna i sina egna bostäder, som tyvärr alltför
många kvinnor blir. Polisen har här ett viktigt arbete, och det är vår uppgift
att stödja polisen i det arbetet. Jag tror inte att man gör det genom sådana
uttalanden som Sten Andersson nyss gjorde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
åtgärder mot gatulangningen av narkotika</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
94 STEN ANDERSSON i Malmö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Statsrådet har här en något egendomlig argumentation. Hon säger att hon
kan hålla med mig bara på en enda punkt. Sedan tillstår hon efter hand på punkt
efter punkt att det trots allt finns en hel del problem i vårt samhälle när det
gäller brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte jag, fru statsråd, som är ursprunget till uppfattningen att polisen
anser sig vara makflös. Det är den lättaste sak i världen att gå ut och fråga
poliserna i Malmö, Stockholm, Göteborg - ja, runt om i hela Sverige. De
uppfattar ofta sin situation som maktlös, t. o. m. hopplös. Jag tror att det är
många i den klubben som skriver under på det påståendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
fick jag ändå inte något svar när jag sade att statsrådet rent av ljög i sitt
interpellationssvar, när hon försökte inbilla mig och alla andra som eventuellt
följer den här debatten och läser protokollet, att 380 nya polistjänster
innebär att vi får 380 nya poliser. Det innebär att de poliser som i dag gör en
fullgod polisinsats, poliser av kött och blod, kan söka och få dessa tjänster.
Men det blir inte en enda ny polis. Det blir nya poliser när man utökar antalet
aspiranter. Och det har vi från moderaterna krävt länge -självfallet inte för
att vi vill ha ett samhälle fullt av poliser. Vi tycker att människor, framför
allt pensionärer och kvinnor, som många gånger har jobbat ett helt liv och
betalat skatt, på sin ålderdom inte skall behöva riskera att utsättas för
överfall eller rån när de lämnar hemmets portar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är trots allt helt klart att vi under den tid då socialdemokraterna haft makten
i Sverige har fått en våldsam ökning av antalet brott. Jag kan t. o. m. hänvisa
till en statsrådet mycket närstående kvällstidning i Stockholm, som gjorde
enkät bland läsarna om vad de tyckte om poHsen och dess möjligheter. Om
statsrådet hade chans att läsa om den telefonstorm som utbröt bland tidningens
köpare, så har jag svårt att tänka mig att hon kunde sova så gott -följande
natt åtminstone.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>22 § Svar på
interpellation 1987/88:31 om åtgärder mot gatulangningen av narkotika</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 95 Justitieminister
ANNA-GRETA LEIJON: Fru talman! Rosa Östh har frågat min företrädare vilka
åtgärder han avser att vidta för att gatulangningen av narkotika skall minska
och, sålunda, för att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagstiftningen
skall få bättre genomslag i det praktiska arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening uppenbart att åtgärder mot
gatuförsäljningen av narkotika måste ingå som en viktig del i de samlade
insatser som behövs för att vi effektivt skall kunna bekämpa
narkotikabrottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i första hand de lokala polismyndigheterna som
själva och på eget ansvar skall besluta om hur mycket resurser som skall
avsättas för narkotikabekämpningen och vilka arbetsmetoder som skall väljas.
De lokala myndigheterna måste emellertid följa de allmänna riktlinjer som
regering och riksdag har beslutat om. Det innebär att verksamheten skall
högprioriteras. Regeringen har dessutom i årets regleringsbrev uttryckligen
föreskrivit att det vid de största polismyndigheterna skall finnas särskilt
avdelad personal för bekämpning av gatulangning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det särskilda samarbetsorganet för narkotikafrågor i
regeringskansliet, Samnark, har också engagerat sig i utformningen och
omfattningen av gatulangningskontrollen. Det är naturligtvis också angeläget
att man i de olika polisdistrikten tar till vara erfarenheter från
polisdistrikt där man varit särskilt framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av att Rosa Östh i interpellationen berör
frågan om kriminalisering av själva bruket av narkotika vill jag erinra om att
regeringen nyligen har remitterat ett förslag om detta till lagrådet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot gatulangningen av narkotika</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 96
ROSA ÖSTH (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret på min
interpellation. Det framgår att statsrådet delar min uppfattning att det är
vikfigt med kraftfulla åtgärder mot gatuförsäljningen av narkotika. Något annat
hade jag inte heller väntat mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen om en samordnad och intensifierad
narkofikapolitik, som lades på riksdagens bord för tre år sedan, sägs det många
kloka ord om hur viktigt det är med en konsekvent pohtik genom vilken man
bekämpar narkotikamissbruket i alla dess led - från produktion, införsel och
spridning till efterfrågan, vård och rehabilitering. Jag håller helt med om
detta. Missar man en länk i en åtgärdskedja kan det vara förödande för hela
arbetet. Nu finns det förvisso också brister när det gäller vården, men det
behöver vi inte ta upp i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår inte av svaret, men jag utgår från att
justitieministern också känner till att gatulangningen åter har ökat. Att
situationen nu är värre än den varit på länge bekräftas av både polisen och
socialtjänsten. Det är tämligen enkelt i dag att på gatan inhandla olika slag
av narkotika, även tung sådan. För många kan tyvärr just kontakten med
gatuförsäljningen bli debuten till ett missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är naturligtvis allvarligt under alla
omständigheter men blir det i ännu högre grad mot bakgrund av HIV-smittan som
vi har att bekämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den proposition som jag tidigare nämnt kan man också
läsa följande; Genom kontrollerande åtgärder kan tillförsel och handel med
narkotika stoppas. Om langning och gatuhantering försvåras minskar också
antalet nya missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja, visst är det så. Men tvyärr har gatulangningen i
Stockholm inte alls störts i den grad som har varit önskvärd. Under lång tid
har polisen inte haft</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någon personal alls
avdelad för gatulangningskontrollen, och det är först på den allra senaste
tiden som verksamheten kommit i gång, och då i mycket liten omfattning, detta
trots regeringens regleringsbrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
måste fråga justitieministern om hon anser att förhållandet har varit och är
tillfredsställande med tanke på intentionerna i lagstiftningen. Jag hoppas
förstås att svaret blir nej. I så fall vill jag fråga: Har polismyndigheten i
Stockholm, med sin befogenhet i det här sammanhanget, disponerat sina resurser
fel och inte prioriterat narkotikabekämpningen som det är förutsatt, eller har
polisen för små resurser totalt för att orka med den här uppgiften?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är också intresserad av att få veta om Samnark:s engagemang kommer att leda
till något initiativ från regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
97 Justitieminister ANNA-GRETA LEIJON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Beträffande den sista frågan vill jag säga att samarbetsorganet
planerar att i vinter ordna en särskild hearing kring dessa frågor. Enligt
regeringens beslut skall det finnas grupper för kontroll av gatulangning i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Man kan konstatera att verksamheten fungerat bra
i Malmö och Göteborg på de senaste åren men att verksamheten i Stockholm,
precis som Rosa Östh sade, inte fungerat tillfredsställande. Nu har
verksamheten i Stockholm börjat komma i gång. Det är naturligvis min
förhoppning att man skan kunna bryta den tidigare utvecklingen och att vi kan
få en bra verksamhet mot gatulangning också i Stockholm. Det är min avsikt att
noga följa utvecklingen och att försöka medverka till att klara upp
situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är, precis som Rosa Östh, naturligtvis oroad av de uppgifter som kommit på
senare tid om att langningen tycks öka bland de yngsta åldersgrupperna. Det gör
naturligtvis att vi kommer att ägna frågan skärpt uppmärksamhet, så att vi inte
får en utveckling i fel riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
98 ROSA ÖSTH (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
talman! Som jag sade och som justitieministern bekräftade har gatulangningen ökat.
Bekämpningen av den har legat nere under en lång fid, närmare uttryckt från
början av 1986 fram till början av denna höst. Då frågar man sig naturligtvis
om det är så små marginaler i polisens resurser, att extra påfrestningar på
polisens verksamhet betyder att den här prioriterade verksamheten helt får stå
tillbaka. Man kan inte tillåta under någon enda period att kontrollen av
gatulangningen ligger nere, för då kan det man byggt upp tidigare raseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fick inget svar på min fråga om justitieministern är av den uppfattningen att
polisen i Stockholm har prioriterat sin verksamhet fel och använt resurserna på
ett oriktigt sätt eller om marginalerna, som jag antydde, kan vara så små
totalt att det krävs extra resurser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
åtgärder mot gatulangningen av narkotika</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed
avslutad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>23 § Föredrogs och
hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:24 till
kulturutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:35 till
bostadsutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24
§ Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redogörelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:12 till
utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:Ju4 till
justitieutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§ Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:44 om jämkningar i
skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>räntor,
m. m. 1987/88:51 om inbetalningskvot vid avsättning till allmän
investeringsfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
skatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar 1987/88:52 om beskattning
av naturaförmåner, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:7 Riksdagens
förvaltningskontors förslag om förvärv av en fastighet i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Gamla Stan och om anslag
på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ombyggnad av fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>28
§ Meddelande om interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande interpellationer
framställts den 29 oktober</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:82 av Brita Bjelle
(fp) till finansministern om taxeringsrevision av databaserat
räkenskapsmaterial:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Taxeringslagen innehåller i 56-58 §§ utförliga
regler om institutet taxeringsrevision. Det är med dessas hjälp som
skattemyndigheterna kan kontrollera de skattskyldigas deklarationer på sådana
punkter där deklarationen innehåller endast slutsiffror som framkommit som
resultat av många fakfiska transaktioner. I huvudsak är taxeringsrevisionen en
granskning av den skattskyldiges bokföring, men även annat material som avtal
och korrespondens ingår i det material som får granskas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagsfiftningen om taxeringsrevision härrör från
1950-talet, dvs. från tiden före datoriseringen. Numera finns en mycket stor
del av material som granskas vid en taxeringsrevision i datorer och är
åtkomligt endast genom de olika program som personer med terminalåtkomst
disponerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lång tid föreligger stora svårigheter att tillämpa dessa regler om
taxeringsmaterial på datasituationen. Det finns ingen klar motsvarighet till de
handlingar som beskrivs i taxeringslagen vad gäller ADB-behandlat material. Det
är inte handgripligt åtkomligt och flyttbart på det sätt som gäller i fråga om
kassaböcker och andra räkenskapshandlingar. Ett fritt letande hos den
skattskyldige bland hans handlingar och arkivalier tillåter inte
taxeringslagen, men skall då taxeririgsrevisorn ha rätt att slå sig ned vid den
skattskyldiges dataterminal och där agera fritt? Han kan komma att omedvetet
utplåna material som finns i datorn, han kan kopplas in i helt andra datasystem,
måhända förlagda till andra länder, och till andra världsdelar, därför att den
skattskyldiges datasystem har förbindelse med dessa andra system. Frågorna är
många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har vid två tillfällen tillställt lagrådet lagförslag för att lösa dessa
frågor. Lagförslagen har emellertid inte varit baserade på någon verklig
utredning om hur de privata datasystem som omfattar redovisning m. m. är
utformade och om de praktiska problem som är av den art som ovan angivits. Från
näringslivets sida har man i en utförlig skrivelse tin regeringen i juni i år
begärt en utredning härom, varvid näringslivets bistånd i utredningsarbetet
utfästs. Ännu synes regeringen inte ha åtgjort något i denna för såväl
skattemyndigheterna som näringslivet viktiga fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället har ett förslag till en provisorisk lagsfiftning, som delvis föregriper
lösningar av de frågor som skall utredas, utarbetats av datainspektionen och
skickats ut på snabbremiss. Förslaget har visserligen avstyrkts av många
remissinstanser, men det föreligger stor risk att, om det antas, provisoriet
kan bli bestående. Vad som nu behövs är en snabb men grundlig utredning av de
grundläggande frågorna. Helt nya regler behövs i taxeringslagen för hur det
datoriserade materialet skall granskas vid taxeringsrevision. Dessa regler
måste utgå från den faktiska verkligheten, dvs. från de villkor under vilka
dataräkenskapssystem arbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga
statsrådet och chefen för finansdepartementet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När kan regeringen väntas tillsätta utredningen om
taxeringsrevision av databaserat räkenskapsmaterial?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:83 av Marianne
Stålberg (s) till kommunikationsministern om upprustning av vägarna i Jämtlands
län:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det allmänna vägnätet i Jämtlands län uppgår fill
ca 600 mil (5 977 km). Detta innebär ca 44,77 km allmän väg per 1 000 invånare, vilket är mest i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
53 % av de allmänna vägarna i Jämtlands län har beläggning, medan motsvarande
andel för hela riket är ca 70 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
inget annat län i landet utförs, i absoluta tal, så stort trafikarbete (mätt i
fordonskilometer) på allmänna vägar med slitlager av grus som i Jämtlands län.
Drygt 12 % av trafikarbetet i länet utförs på sådana vägar, medan medelvärdet
för landet endast är ca 3 %.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en tredjedel av det allmänna vägnätet råder
tjälskaderestrikfioner under i genomsnitt två månader årligen (längsta
avstängningstid tre och en halv månad).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudvägnätets andel av de allmänna vägarna i länet utgör
nästan 33 %. (Riksvägar 93,5 mil -I- primära länsvägar 103,5 mil = 197 mil.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vägverkets uppfattning är det så självklart att
huvudvägnätet i hela landet skall ha beläggning, att denna förutsättning inte
ens längre uttalas som ett mål. Huvudvägnätet i Jämtlands län är belagt på
endast 173 mil. Hela 24 mil, dvs. nästan 12 %, av huvudvägnätet i länet utgörs
av grusvägar. Det finns totalt endast 450 km grusvägar på landets huvudvägnät. Av dessa grusvägar finns mera än hälften i Jämflands län (53 %).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På huvudvägnätet i Jämtlands län förekommer tjälskaderestrikfioner
på drygt 30 mil under cirka två månader årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På hela 45 % av huvudvägnätet i länet nås inte
medelresehastigheten 76 km/fim.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På huvudvägnätet i länet finns mer, än 50 broar som inte
klarar EG:s bruttoviktsbestämmelser. Endast två län utöver Jämtlands (T- resp.
W-län) har över 30 broar som inte klarar dessa bruttoviktsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilldelningen av medel i långfidsplaner för riks- resp.
länsvägar perioden 1988-1997, som nu föreslagits, motsvarar i Jämtlands län 19
öre/fordonskilometer, medan genomsnittet för landet är ca 21 öre. Det bör då
beaktas att andelen trafikarbete på grusvägar i länet är störst i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilldelningen av medel i Jämtlands län har föreslagits bli
31,60 kr./m allmän väg, medan genomsnittet för riket är 81,15.1 Stockholms län
föreslås 553,95 kr./m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till dessa minst sagt allvarliga fakta kommer behoven av
väginvesteringar för att utveckla länets turism, vilket är den snabbast växande
näringen i länet. Turism räknas inte som näringsliv i vägverkets
värderingsmodell. Turismens behov av goda vägar beaktas därför inte i
fillräcklig omfattning. Ändå vet vi att trafikflödena i Jämtlands län
representerar flera gånger större värden under turistsäsong än värdena under
årsdygnstrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turismen berör också i hög grad det sekundära och tertiära
vägnätet i länet. Det s. k. bärighetspaketet kommer inte att kunna användas för
att fillgodose turismens behov, även om det ger möjligheter till vissa
punkfinsat-ser inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
mot denna bakgrund fråga kommilnikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad tänker
regeringen göra för att förbättra de allmänna vägarna i Jämtlands län och
"lyfta" dessa till i vart fall riksgenomsnittet i avseenden där
länets vägar uppenbarligen är sämst i landet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka initiafiv
ämnar regeringen vidta för att turismens behov av goda vägförbindelser skall få
ett bättre utslag i vägverkets värderingsmodell?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:84
av Erik Holmkvist (m) till industriministern om sysselsättningen i Norrbotten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt uppgift i DI i september har
den s. k. statssekreterargruppen för regeringens räkning fört fram kravet att
Saab-Scanias flygdivision och Volvo</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flygmotor
måste skapa nya jobb i Bergslagen för att staten skall ställa upp méd
riskpengar i nya civila flygprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Uddevallavarvet lades ned satsade staten 1 480 milj.
kr. i stöd för att nya jobb skulle skapas genom Volvos etablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid Kockums varvsanläggning i Malmö satsade staten 900
milj. kr. exkl. investeringsfondsmedel för att nya jobb skulle skapas genom
Saab-Scanias etablering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder har statsrådet
vidtagit, och vilka ytteriigare åtgärder planerar statsrådet vidta som kan
medverka fill att ersätta de ca 3 000 jobb som kommer att försvinna inom loppet
av tre-fyra år i Norrbottens basindustrier - ASSI i Karlsborgsverken, Piteå och
Seskarö, SSAB-Lule-åverken, LKAB i Malmfälten, Kiruna och Malmberget/Gällivare,
och inom SJ i länet? Det är företag där staten som ägare och arbetsgivare har
ett alldeles särskilt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:85 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till
statsrådet Lena Hjelm-Wallén om viss u-hjälpskredit fill Indonesien:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) har fattat beslut om att ge Indonesien en
förmånlig kredit om 60 miljoner, varav minst en tredjedel är en gåva. Beslutet
har tagits av BITS utan att regeringen har hörts, trots att så skall ske när
landet i fråga inte tidigare erhållit bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ge Indonesien bistånd utan att frågan blir föremål för
ett politiskt beslut - i detta fall av regeringen - förefaller vara helt
orimligt med tanke på situationen i Indonesien. Indonesien av i dag
kännetecknas av hård repression, kränkning av mänskliga rättigheter och ett
rått krig av folkmordskaraktär mot Östfimor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges observatörskap i IGGI, den internationella
stödgruppen för Indonesien, och den kritiserade vapenexporten fill Indonesien
är illa nog. Men nu kommer dessutom ett ekonomiskt stöd och gåvor till regimen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fråga biståndsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Kommer biståndsministern att
vidta några åtgärder på grund av att BITS<br>
beslutat om bistånd till Indonesien och beslutet inte blivit föremål för<br>
politiskt beslut?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Hur ser
den svenska regeringen på sin roll som observatör i IGGI?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:18 30 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om fråga</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>29 § Meddelande
om fråga</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande
fråga framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>den 30 oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987/88:111
av Anna Wohlin-Andersson (c) till kommunikationsministern om
resurstilldelningen till länsvägarna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
budgetpropositionen 1986/87, bil. 8 fördelas pengarna till byggande av stadiga
vägar sålunda: Byggande av riksvägar 607 000 000 kr. Byggande av länsvägar 275
000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om jag anser att fördelningen ger länsvägarna
alldeles för litet, så får de dock 45 % av det samlade beloppet. Till
Östergötland är vägverkets fördelning för den närmaste tioårsperioden 428,1
miljoner till investeringar i riksvägar och 51,5 miljoner för investeringar i
länsvägar. Länsvägarna i "mitt" län får alltså bara 12 % av anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med anledning av detta
vill jag fråga kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avser regeringen vidta några åtgärder för att
förstärka resurstilldelningen till länsvägarna så att de regionalpolitiska
målen kan uppnås?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Kammaren åtskildes kl. 15.24.<br>
In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SUNE
K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Olof
Marcusson</span></p>
</div>
GB0918prot_198788__18.pdf4034021pdfRiksdagens protokoll 1987/88:18 Fredagen den 30 oktoberhttps://data.riksdagen.se/fil/0E40D99F-24FB-4AE4-821C-5C225B647636