2438597GB09111987/8811protprotprotRiksdagens protokoll 1987/88:11ProtokollProtokoll"1101987-12-31 00:00:002009-12-03 10:05:462009-12-03 10:04:21Riksdagens protokoll 1987/88:11importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB0911/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB0911https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0911
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1987/88:11</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span lang=NO-BOK
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 oktober</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=NO-BOK style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl.
09.00</span></p>
<span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Val av chefsjustitieombudsman</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företogs val av chefsjustitieombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 OLLE SVENSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Chefsjustitieombudsmannen Per-Erik Nilsson
har i skrivelse till kammaren den 23 juni 1987 anhållit om entledigande från
uppdraget att. vara chefsjustitieombudsman. Kammaren har vid plenum den 7
oktober 1987 bifallit Nilssons anhållan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO-delegationen har berett frågan om val av en ny
chefsjustitieombudsman. Samråd har därvid ägt rum med de av partigrupperna
utsedda ledamöterna i talmanskonferensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom ordförande i JO-delegationen vill jag uttala vår
tillfredsställelse med att det uppnåtts enighet i detta viktiga ärende. Denna
enighet måste anses vara särskilt värdefull i den uppkomna situationen för det
så betydelsefulla JO-ämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO-delegationen föreslår enhälligt att riksdagen, för
tiden från den 1 november 1987 till dess nytt val har genomförts under fjärde
året därefter till chefsjustitieombudsman väljer ordföranden i arbetsdomstolen
Claes Eklundh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet av chefsjustitieombudsman avser tiden fr. o.m. den 1
november 1987 till dess nytt val har genomförts under fjärde året Härefter.
JO-delegationen har föreslagit att ordföranden i arbetsdomstolen Claes Eklundh
väljs till chefsjustitieombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren utsåg-för tiden fr. o. m.
den 1 november 1987 till dess nytt val genomfördes under fjärde året härefter -
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>chefsjustitieombudsman</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordföranden i arbetsdomstolen Claes Eklundh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Val till Nordiska rådet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företogs val av 20 medlemmar och 20 suppleanter i Nordiska
rådet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val till Nordiska rådet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3
TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma listor för
valen av medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan de gemensamma listorna
upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer,
vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, valda för tiden
intill dess val nästa gång ägde rum;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medlemmar</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grethe
Lundblad (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lennart
Andersson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Carl Bildt
(m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne Gadd
(s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bengt
Westerberg (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karin
Söder (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lahja
Exner (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingrid
Sundberg (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Per
Olof Håkansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lena
Öhrsvik (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Petersson i Röstånga (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Nyhage (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Östrand (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gunnar
Björk (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barbro
Nilsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten
Svensson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Werner (vpk)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Berit
Oscarsson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=NO-BOK style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elver
Jonsson (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=NO-BOK style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Wiggo
Komstedt (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span lang=EN-GB
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>suppleanter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kurt
Ove Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lars
Ulander (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne
Andersson i Ljung (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yvonne
Sandberg-Fries (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ylva
Annerstedt (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gunnel
Jonäng (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hans
Pettersson i Helsingborg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siri
Häggmark (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karl-Erik
Svartberg (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anita
Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Margareta
Andrén (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Filip
Fridolfsson (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sten-Ove
Sundström (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olof
Johansson (c)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulla
Johansson (s)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Birgitta
Rydle (m)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inga Lantz
(vpk)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jan Fransson (s)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Hugo
Bergdahl (fp)</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Rolf Dahlberg (m)</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>— — —</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Tids- och ärendeplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Upplästes följande inkomna skrivelser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undertecknad
anhåller härmed vördsamt om fillstånd att vara frånvarande från riksdagsarbetet
under tiden den 10 november-den 9 december 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
till denna min begäran är att jag arbetar på en bok, som kräver vissa
studiebesök i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Från
början avsåg jag att begära ledigt november månad, men statsrådet Anita Gradin
kunde under hösten endast besvara en interpellation den 9 november, varför jag
tvingats begära ledigt ovan angivna tidsperiod. Lesjöfors den 16 oktober 1987
Lars De Geer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
grund av personliga angelägenheter, bl. a. flyttning, hemställer jag om
ledighet under tiden den 14 november-den 14 december 1987 samt att ersättare
inkallas under denna tid. Stockholm den 14 oktober 1987 Viola Claesson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
ansökningar bifölls av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Karin Östergren (fp) och
Berit Larsson (vpk) skulle tjänstgöra som ersättare för resp. Lars De Geer och
Viola Claesson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
§ Tids- och ärendeplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
4 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
kammarens ledamöter har utdelats dels en tidsplan, dels en ärendeplan för
kammarens sammanträden under fiden den 26 oktober-den 17 december 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposifionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:10 till
arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:28 till
finansutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Allmänpolitisk debatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 5 CARL BILDT (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vibrationerna från gårdagens debatt om det
politiska ansvarets vara eller inte vara sitter väl fortfarande delvis kvar i
kammarens väggar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna kammare skall vara den politiska och den offentliga
debattens fokus och centralpunkt. Det är här som vårt parlamentariska
partisystem skall visa sin styrka och sin vitalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det som hänt under de senaste veckorna har samtidigt
visat hur svårt det faktiskt är att stärka den parlamentariska debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyheten om den livstidsdömde spionen Berglings promenad
bort från rättvisan blev känd onsdagen den 7 oktober. Dagen därpå - torsdagen
den 8 oktober- begärde jag i en skrivelse till talmannen att en särskild debatt
skulle ordnas i riksdagen under någon av de allra närmaste dagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men så blev det inte. Talmannen tolkar reglerna, vilket
jag inte har någon invändning mot, så att enighet måste föreligga mellan alla
partier, och genom att socialdemokraterna vägrade en snabb debatt, kom denna
inte att äga rum förrän igår, tisdagen den 20 oktober, dvs. cirka två veckor
efter den händelse som faktiskt skulle diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så här får det, enligt min mening, inte vara.
Regeringspartiet skall inte på detta sätt kunna blockera oppositionens
möjligheter att snabbt få till stånd en debatt i en aktuell fråga i
parlamentet. Sverige torde vara det enda parlament i västvärlden där regeringen
på detta sätt kan vägra och undvika snabba debatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas, herr talman, att det inträffade kan leda till
en diskussion, som så småningom kan leda till en omprövning av dessa
förhållanden. Skall denna kammare vara den politiska debattens centrum, krävs
att vi också får en möjlighet att snabbt - omedelbart - föra debatten just här.
Annars kommer den utveckling som vi redan har sett - där debatten förskjuts mot
presskonferenser, utspel och mediefrämträdanden -att bli än mer tydlig. Det
tror jag skulle försvaga svensk parlamentarism. Det borde långsiktigt inte
ligga i något av våra riksdagspartiers intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under de senaste månaderna har utvecklingen
av förbindelserna mellan öst och väst fångat vårt intresse. Jag tänker på
betydelsen dels av det s. k. principavtalet mellan USA och Sovjetunionen om
avskaffande av landbaserade medeldistansrobotar, dels av den östtyske parti-
och statschefen Erich Honeckers besök i Västtyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den europeiska säkerhetens arkitektur kommer att
förändras, skrev historikern Michael Stiirmer i en kommentar i Frankfurter
Allgemeine Zeitung i slutet av förra veckan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På kort sikt tror jag att han har fel. Men på lång sikt
kan det inte råda något tvivel om att han faktiskt har rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När debattens vågor gick som högst vintern 1984 om NATO:s
beslut att påbörja utplaceringen av medeldistansmissiler i Europa och olika
företrädare för den västeuropeiska socialdemokratin varnade för "en ny
istid"' i Europa och fruktade det förödande kärnvapenkrigets snara
utbrott, tillhörde jag dem som faktiskt predikade moderation och tillförsikt.
Och i dag kan vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konstatera
att det var moderationens och tillförsiktens, icke desperationens och
svartsynens, röster som fick rätt i debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under ett decennium har Europa levt i skuggan av dessa
robotstrider och missildebatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var i början av 1977 som Sovjetunionen började placera
ut de moderna och träffsäkra s.k. SS 20-robotar som av olika västeuropeiska
regeringar snart kom att uppfattas som ett nytt och mycket fariigt hot. Sovjet
sätter Västeuropa under ett nytt kärnvapentryck, hette det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vädjades till Moskva om besinning och behärskning med
dessa nya vapen. Men vädjandena var förgäves. Utplaceringen av det ena SS
20-batteriet efter det andra fortsatte, år efter år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I slutet av 1979 såg sig N ATO-staterna föranledda att
fatta det som kom att kallas dubbelbeslutet. Å den ena sidan ville de ha
förhandlingar med Sovjet om att få bort dessa vapen. Å den andra sade de att om
detta inte skulle lyckas, skulle de själva i slutet av 1983 börja placera ut
egna landbaserade medeldistansrobotar som ett svar på Sovjetunionens SS
20-robotar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I slutet av 1981 kom USA:s president med ett mycket
konkret och radikalt förslag, den s.k. nolloptionen. President Reagan ville ha
bort alla landbaserade medeldistansrobotar över huvud taget, alla sovjetiska
SS 20, alla amerikanska s.k. Pershing 2-robotar och landbaserade
kryssningsrobotar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var ett mycket radikalt förslag, som möttes med
misstro i många kretsar. Från inte minst den europeiska fredsrörelsen hävdades
att Reagan genom att ställa målet så högt som han gjorde i själva verket ville
sabotera möjligheterna till en realistisk förhandlingslösning. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag har vi facit i hand. Nolloptionen från 1981 -
kompletterad med ytterligare en nolla för vissa robotar med något kortare räckvidd
- håller på att bli uppgörelsen 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan kännas svårt att erkänna, men faktum är att
västalliansen och Ronald Reagan i denna fråga åstadkommit mer än vad stora
delar av den europeiska fredsrörelsen ens vågade kräva. Det har sin betydelse
för framtiden. Det visar att uthållighet ibland kan ge resultat. Det visar att
principfasthet ger utdelning, och det visar att styrka ger bättre resultat än
svaghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi går nu mot ett nytt toppmöte. Jag fillät mig att
förutspå det i denna kammare redan i början av detta år. Det är ett toppmöte
som kommer att bekräfta principavtalet, men som säkert också kommer att ange
den fortsatta vägen för supermaktsdialogen, mot en uppgörelse som innebär en
nedskärning - långt utöver bara den "frysning" Sverige har talat om
- av de strategiska kärnvapenarsenalerna, mot en uppgörelse som jag hoppas
också kan innefatta regionala konflikter, bl.a. kriget mellan Iran och Irak och
den sovjefiska ockupationen av Afghanistan. ..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sina håll talar man i dag om en ny avspänningsperiod.
Men då tror jag att det finns anledning att höja ett varningens finger, icke
minst mot bakgrund av att gårdagens domedagsprofeter ofta ser ut att bli
morgondagens avspänningsevangelister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindflöjeln är och förblir en dålig vägvisare när det
gäller bedömningen av den internationella utvecklingens inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Michail
Gorbatjovs "perestrojka" är ett nödvändigt försök att modernise-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ra ett
samhällssystem som stelnat så till den milda grad att Sovjetunionens själva
supermaktstatus riskerar att komma i fara. Lyckas han, kan Sovjetunionen bestå
eller t.o.m. vidareutvecklas som en stark och mäktig supermakt med alla de
anspråk som detta medför. Lyckas han inte, kommer gapet fill väst att fortsätta
att öka och Sovjetunionen mer och mer att förfalla till ett öVermilitariserat
samhälle i allt tydligare nedgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Glasnost" och "perestrojka" innebär
en ny öppenhet i Sovjetunionen. Det hälsar vi med glädje. Det innebär också att
nya små fönster öppnas för vissa av de människor som med sådant mod slagits för
sina egna och sina bröders och systrars fundamentala rättigheter. Det hälsar vi
med än större glädje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Glasnost" och "perestrojka" innebär
dock inte att sovjetstatens grundläggande säkerhetskrav förändras eller att de
eviga ryska säkerhetssträvandena i olika riktningar nu plötsligt har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Michael Stiirmer skrev om den europeiska säkerhetens
förändrade arkitektur. Och då handlade det långt mindre om att vi nu är på väg
ut ur de europeiska missilkrisernas och missildebatternas decennium än om att
vi är på väg in i ett skede då grundläggande frågor om framtiden i Central- och
Östeuropa sannolikt måste ställas på nytt. Ty de statsskal som sovjetmakten där
byggt börjar att se ant tunnare ut - den nya samtyska medvetenhetens DDR, den
allt djupare samhällskrisens Polen, det förstelnade partiväldets
Tjeckoslovakien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där det förut talades om en "järntriangel" som
bar upp sovjetmaktens framskjutna positioner i Europas hjärta, finns det i dag
anledning att tala om de allt rostigare och allt instabilare konstruktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens Europa är icke morgondagens. Det konstaterar vi
alla när vi diskuterar det alltmer betydelsefulla västeuropeiska
integrationsarbetet. Men det gäller i minst lika hög grad när vi försöker att
följa vad som händer i Central- och Östeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i många år efterlyst en klarare svensk
Europapolitik. Och i någon mån har jag blivit bönhörd under de allra senaste
åren. Det pågår ett europeiskt uppvaknande i svensk utrikespolitik, och det
gläder mig synnerligen. Men det vi sett får bara vara början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår EG-politik måste få sin strategi. De vackra fraserna
måste förses med innehåll och översättas i handling, förhandlingar och
resultat. Ty kommer Sverige inte med i det alltmer betydelsefulla
västeuropeiska samarbetet, riskerar vi att bli en stagnerande periferi till ett
allt vitalare Europa. Det får inte inträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste också få en klarare politik gentemot "det
andra Europa", som utgår från att dessa stater måste förändras och att
dessa nationer måste få nya möjligheter, om vi skall kunna bidra till att bygga
en varaktig europeisk fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bara för någon vecka sedan kunde Veckans
Affärer på sitt omslag förkunna, som man uttryckte det, att "Happy Days
Are Here Again" i svensk ekonomi. Det var då det. Sedan dess har vi dels
upplevt osäkerheten under de allra senaste dagarna på den svenska och på de
internationella aktiemarknaderna, dels kunnat ta del av främst
konjunkturinstitutets prognos om den svenska ekonomins utveckling under 1987
och 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den s. k.
tredje vägens ekonomiska politik syftade, som vi kommer ihåg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till att varaktigt ta Sverige ur de bytesbalansproblem som
vi haft sedan mitten av 1970-talet. Orsakerna till dessa problem känner vi
till: den våldsamma kostnadsexplosionen i mitten av 1970-talet, de kraftiga
förskjutningarna i världspriser på olika varor som medförde att priset på det
vi sålde till andra länder sjönk kraftigt, medan priset på det vi köpte av
andra länder steg lika kraftigt. Och resultatet vet vi också. År efter år gick
nationen Sverige med stora och ibland växande underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var dessa problem som den s. k. tredje vägens
ekonomiska politik skulle ta oss ur - efter det att man avvisat den väg som vi
föreslagit - genom att hösten 1982 lägga en jättedevalvering av den svenska
kronan på 16 % ovanpå den stora devalvering med 10 % som hade gjorts året
innan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I början gick det bra. Det gör det nästan alltid med
devalveringar. Att det t. o. m. gick mycket bra-för det gjorde det-berodde på
att världsekonomin samtidigt vände uppåt. Sverige lyftes av den uppåtgående
världskonjunkturens flodvåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men glädjen tog slut. Redan 1985 började kristecknen komma
tillbaka. Och att det trots allt blev ett överskott gentemot omvärlden 1986 på
ca 8 miljarder berodde enbart på att oljepriserna, dollarn och de
internationella räntorna det året sjönk mycket kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I år pekar alla tecken och alla prognoser på att det blir
ett nollresultat för Sverige vad gäller bytesbalansen. Exporten utvecklas på
många områden sämre än vad man hade anledning att förvänta sig, och importen
blir betydligt mycket högre än vad det är möjligt för oss att långsiktigt bära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För nästa år tror konjunkturinstitutet att det blir ett
underskott på närmare 10 miljarder - detta trots att de antaganden om främst
löneutvecklingen som konjunkturinstitutet gör i sina prognoser är mycket
modesta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed, herr talman, är vi faktiskt på väg tillbaka till
bytesbalansproblemen. Ett hyggligt överskott 1986, ett nollresultat 1987 och
farhågor från regeringens eget konjunkturinsfitut om ett stort underskott 1988
- vart utvecklingen i så fall är på väg är tyvärr alltför uppenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje vägens ekonomiska politik är på väg att i en
cirkelrörelse föra oss tillbaka till just de bytesbalansproblem som den skulle
ta oss ur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss alla borde det vara en viktig uppgift att
förhindra att Sverige hamnar i en situation där stora och växande underskott i
bytesbalansen gör att vi kommer att få allt svårare att klara de övriga målen
för den ekonomiska politiken: den fulla sysselsättningen, den stabila
kronkursen, den regionala balansen och mycket annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade väntat mig - och det tror jag gäller för övriga
oppositionspartier också - att regeringen till denna höstriksdag skulle ha
presenterat inte bara sina bedömningar utan också sina förslag till åtgärder.
Så har nu inte blivit fallet. Allt vi har fått är en skrivelse med besked om
att det inte blir något mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändå vet vi hur viktig inte minst avtalsrörelsen 1988 är
för att klara den långsikfiga balansen. Och LO-chefen Sfig Malm har genom olika
uttalanden gjort klart att han inte ser några förutsättningar för att klara en
rimlig avtalsrörelse med oförändrade skattesatser. Han har enligt min mening
alldeles rätt i sin analys, även om han har fel beträffande sina förslag om bl.
a. höjda arbetsgivaravgifter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I januari i år föreslog vi moderater att en grund för
avtalsrörelsen 1988 skulle läggas genom att dels den beslutade höjningen av
arbetsgivaravgifterna med 1,3 % togs tillbaka, dels marginalskatterna sänktes
med fyra fem procentenheter. Från framför allt folkpartiet lades fram förslag
av i princip samma innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag framstår som än angelägnare hösten 1987 än
vad det var våren 1987. Jag syftar då dels på den dystra prognos som
konjunkturinstitutet har lagt fram och som jag nyss refererat, dels på de
uttalanden som har gjorts av arbetsmarknadsparterna, bl. a. men inte enbart LO,
om nödvändigheten av att faktiskt justera skattesatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens linje - om den skall kunna tolkas - är
tydligen att möta denna situation utan någon politik alls just nu. Det tror jag
är äventyrligt. Det är att spela hasard med ekonomins möjligheter under 1988
och 1989, ty vad vi gör i dag, hösten 1987 - eller låter bli att göra i dag,
hösten 1987 - är vad som påverkar våra möjligheter att klara just
prisstabilitet, konkurrenskraft och sysselsättning under 1988 och 1989 och in i
1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nu som vi måste agera för att klara problemen under
kommande år. Agerar vi inte nu tar vi på oss ett ansvar som sträcker sig långt
fram i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är optimist om Sveriges framtidsmöjligheter. Jag tror
att vi har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att med ny teknik,
nytt företagande och ny framtidstro kunna komma in i en period av stabil
tillväxt och nya möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det kräver på vikfiga punkter en förändrad politik.
Det kräver en annorlunda politik än vad den socialdemokrati som är så tydligt
bunden vid gårdagens idéer kan åstadkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Främst
tänker jag på fyra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första: Vi måste sänka skattetrycket. Under en
socialdemokratisk regering som lovat oförändrat skattetryck har detta nu höjts
från ca 50 % år 1982 fill enligt prognoserna ca 56 % år 1988. Det är ett klart
löftesbrott och en tydlig broms på Sveriges möjligheter att utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvecklingen måste vändas, och den uppgiften klarar
aldrig en socialdemokratisk regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra: Vi måste frigöra tjänstesektorn genom att
avmonopolisera inte minst vården och omsorgen i Socialdemokraterna bromsar
faktiskt ny vård och ny omsorg samt nya möjligheter för dem som i dag bara har
den offentliga sektorn att välja på som arbetsgivare. Man har t. o. m. gått så
långt att man genom den s. k. folkrörelseutredningen nu föreslår nya förbud mot
nya former av vård och omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste avmonopolisera och frigöra för att skapa
möjligheter för t. ex. föräldrakooperativ i barnomsorgen eller enskilda vårdhem
och ålderdomshem i äldreomsorgen. Den uppgiften klarar aldrig en socialdemokratisk
regering därför att den inte vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje; Vi måste stärka skyddet av det enskilda
ägandet. Socialdemokraterna anser att den politiska makten har rätt att bara ta
av t. ex. pensionsspararnas pengar, vilket var fallet förra året. Och den som
anser sig ha rätt att ta ett en viss dag, anser sig förmodligen också ha rätt
att ta ett annat en annan dag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi måste
stärka skyddet av det personliga ägandet. Vi måste också vidga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ägandet -
inte från de stora företagen till de stora institutionerna, inte från staten
till fonderna, utan från stora företag, stora kommuner, stora staten och de
stora fonderna till vanliga familjer och vanliga löntagare. Den uppgiften
klarar heller aldrig en socialdemokratisk regering därför att den inte vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fjärde; Vi måste öppna upp Sverige mot Europa. Vi
måste säkra ett så nära, omfattande och varakfigt deltagande för vårt Sverige i
det europeiska samarbetet som över huvud taget är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uppgiften kräver en vidsyn som jag tyvärr inte tror
att socialdemokratin - trots en positiv utveckling under detta år - i det
längre perspektivet är mäktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att säkra utvecklingen försvensk välfärd aren uppgift både
på kort och på något längre sikt. På kort sikt krävs de förändringar av
skattepolitiken som jag har nämnt nyss - för att klara avtalsrörelsen 1988 och
lägga grunden för ekonomin under de närmaste åren. På något längre sikt krävs
en politik som tar sig an de fyra uppgifter som jag har nämnt. Det är en politik
som vi moderater står för men som jag inte tror att socialdemokratin är mäktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Denna höst är icke minst de stora
partimönstringarnas höst. Inför nästa års val och den valrörelse vi kommer in i
lägger våra stora partier fast riktlinjerna för den politik de vill föra för
Sverige om de får väljarnas förtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så skedde på den socialdemokratiska partikongressen i
slutet av september. Så skedde på folkpartiets landsmöte i början av denna
månad. Och så kommer att ske på den stora partistämma vi moderater inleder nere
i Malmö nu på fredag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna blickade bakåt. I fråga efter fråga
innebar den socialdemokratiska kongressens beslut snarast ett återfall i 1960-
och 1970-talens modeller och mönster. Politiska bedömare och andra som nära .
följde kongressen och dess förhandlingar föreföll eniga om att den markerade
en förflyttning åt vänster av den socialdemokratiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlade om att stärka de offentliga monopolen, och
det oavsett om det handlar om vården av barn eller rätten till eterns utrymme
för fri radio och TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlade om att de facto bereda vägen för fortsatta
höjningar av skattetrycket. Trots att skattetrycket höjts från ca 50 till ca 55
% i dag tyckte kongressen inte alls att det behövdes några spärrar för ytterligare
höjningar och därmed ytterligare löftesbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlade om att fortsätta marschen mot den s.k.
ekonomiska demokrati som hitintills gett oss de berömda löntagarfonderna. Och
nu skall nästa steg i denna process tas genom att delar av pensionspengarna i
AP-fonderna skall användas på börsen för att bygga ut det kollektiva ägandet
och den kollektiva makten. Därmed överges det löfte som Tage Erlander en gång
gav, och delar av pensionstryggheten kastas in i aktiebörsernas alltmer
svårberäkneliga spel med miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På punkt efter punkt var det en politik som sökte sig
tillbaka till gamla dogmer och lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om friheten och behovet av frigörelse hördes inte mycket.
Om valfriheten än mindre. Och den rättvisa som de dyrköpta affischpelarna, som
vi har sett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsatta
runt om i landet de senaste veckorna, berättat om är förbehållen dem som
anpassat sig till den modell som denna gamla socialdemokrati erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det var Hans Cavalli-Björkman som skrev, att
man nog fick vara burhöna för att få ökad frihet genom den politik som
kongressen lade fast - förvisso ett tillspetsat uttalande, men alls icke utan
en kärna av sanning. För oss på den borgerliga sidan - folkpartiet, centern och
vi moderater - blir uppgiften att forma ett slagkraftigt alternativ lättare ju
tydligare socialdemokratin binder sig vid sina gamla föreställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och förutsättningarna är goda. Visst finns det punkter som
kommer att skilja de beslut som fattades vid folkpartiets landsmöte från dem
som jag tror kommer att fattas vid vår partistämma. Och samma sak kommer att
kunna sägas när man gör en jämförelse med de beslut som fattades vid centerns
riksstämma nere i Borgholm i somras. Underligt vore det annars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det förändrar alls inte det faktum att jag tycker att
vi fakfiskt kommit en god bit på väg mot det som jag efterlyste i
avslutningsdebatten i denna kammare i våras, nämligen ett bättre fungerande
borgerligt samarbete. Och då talar jag om ett samarbete där sakfrågorna betyder
mer än symbolgesterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss moderater är uppgiften att försöka staka ut kursen
för de kommande åren viktig. Vi kommer att mötas där nere i Malmö som det parti
som är den klaraste företrädaren för de idéer och de visioner som världen över
håller på att lägga grunden för en ny era av möjligheter och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss är det viktigt att visa hur välfärden kan
utvecklas och göras bättre genom att enskilda ges större valfrihet i livets
alla skiftningar. Det är här som de verkligt spännande och betydelsefulla
sociala reformprojekten för resten av detta sekel ligger - och det är vi
moderater som står för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss är det viktigt att försöka att återupprätta en
skola och en utbildning som ger kunskaper med kvalitet. Att det kräver bl. a.
bra böcker och rejäla betyg borde vara en självklarhet. Få saker är viktigare i
den övergång från det som kallats industri- till det som kallas
informationssamhälle än att ge framför allt den kommande generationen rejäla,
gedigna, kvalitetsmässigt solida kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss är det också viktigt att återupprätta förtroendet
för rättsstaten. Om det talade jag i går, även om intresset för debatt om sakfrågor
då föreföll skäligen begränsat. Kriminalvården, polisen, rättsväsendet - det
finns mycket som måste göras för att återupprätta förtroendet. Jag hoppas att
den nya justitieministern är beredd att fri från alla det förflutnas fördomar
och strider också pröva de olika förslag vi moderater lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss moderater är också arbetet med att skydda vår
natur och trygga vår miljö allt viktigare. Men vi tror inte att det gynnas av
att man säger nej till ny teknik och nej till den tillväxt som ger oss denna
nya teknik. Med miljöavgifter, med respekt för enskilt ansvarstagande, med
europeiskt samarbete och med skärpta krav på olika utsläpp kan vi fortsätta
arbetet med att förbättra vår miljö. Få säker är viktigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss förblir också den yttre säkerheten viktig. Att
förhindra att styrkan i det försvar som är neutralitetslinjens yttersta värn
inte faller ytterligare. Att värna våra gränser med alla till buds stående
medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss är omväriden alltmer betydelsefull. Sveriges
framtid ligger i ett allt närmare samarbete på samhällslivets alla områden med
andra nationer. Där kommer vi moderater att ange vägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill, herr talman, ge Sverige nya vägar och nya
visioner samt visa vägarna in i vad jag är övertygad om kan bli en ny värld och
ett bättre samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna finns - och de är stora. Men möjligheter kan
försittas. Att förhindra att Sverige försitter möjligheterna, det är vår
viktigaste uppgift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6
BENGT WESTERBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till dramatiken under de senaste dagarna hör
inte bara justitieministerns avgång i Sverige utan också det kraftiga raset på
aktiebörser runt om i världen. För första gången på flera år får vi en
illustration till att aktiesparande faktiskt är riskvilligt sparande. Även om
en nedgång på börsen aldrig är önskvärd kan detta ändå vara en nyttig
påminnelse både för nya aktiesparare och för många som har riktat en onyanserad
kritik mot aktiesparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Börsnedgången har sitt ursprung i USA och i obalanserna i
den amerikanska ekonomin. Den amerikanske finansministerns snabbt avbrutna
visit i Sverige visar en del av dramatiken i skeendet. Det är ännu för tidigt
att dra några slutsatser om hur detta kommer att påverka världsekonomin.
Alldeles oavsett denna utveckling finns det emellertid, mitt i den svenska
högkonjunkturen, varningssignaler som vi har anledning att ta på allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i sin skrivelse till riksdagen i förra
veckan om den ekonomiska utvecklingen påvisat hur angeläget det är att
lönekostnadsökningarna nästa år begränsas till omkring 3 %. Det skulle ge
snabbare tillväxt, lägre arbetslöshet och inflation, bättre konkurrenskraft och
därmed ökad export och bättre balans i utrikesbetalningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt är det uppenbart att det med de förutsättningar
som gäller för nästa års avtalsrörelse nästan är omöjligt att tänka sig att
lönekostnadsökningarna skall stanna på 3 %. Redan den beslutade höjningen av
arbetsgivaravgifterna tar en tredjedel av det utrymmet i anspråk och lämnar 2
% för parterna att förhandla om och för löneglidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt folkpartiets uppfattning måste förutsättningarna
förändras om det skall finnas åtminstone en teoretisk möjlighet att nå ett så
lågt avtal som både regeringen och vi anser önskvärt. Om det skall kunna bli
låga nominella löneökningar men ändå en viss reallöneökning efter skatt för
löntagarna krävs dels att höjningen av arbetsgivaravgifterna inte genomförs,
dels att marginalskatterna sänks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi framförde det förslaget i våras. Det avvisades då av
riksdagsmajoriteten. Men utvecklingen sedan dess och bedömningar som nu kan
göras inför nästa års avtalsrörelse understryker betydelsen av att det
genomförs och att det görs nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var mot den bakgrunden -och sedan vi, från
finansdepartementet, fått klart för oss att regeringen inte hade för avsikt att
lägga fram något förslag i höst - som vi på riksmötets första dag lade fram en
motion med detta innehåll. Riksdagsordningen ger som bekant möjlighet att
motionera "med anledning av händelse av större vikt". Det är med den
allra största förvåning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
.1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi har mottagit
beskedet att talmannen efter samråd med förste och tredje vice talmännen - och
jag förmodar att de i sin tur har haft diskussioner med resp. partiledningar -
vägrat att remittera motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den märkliga bedömning som gjorts är alltså att ingenting har
hänt som nu skulle ge motionsrätt. I riksdagen verkar det faktiskt bara vara vi
i folkpartiet som tar regeringens ord och mål på allvar. Andra, inkl.
socialdemokraterna själva, tar tydligen regeringens mål för löne- och
prisutvecklingen mer som ett skämt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga statsministern: Är det statsministerns
bedömning att det med rådande förutsättningar inför nästa års avtalsrörelse
finns några som helst realistiska möjligheter att lönekostnadsökningarna kommer
att stanna på 3 %? Om svaret är nej: Vad tänker regeringen göra åt det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utvecklingen under de senaste åren har lett
till ett successivt höjt skattetryck. Om man ser på de totala skatterna
uttryckta som andel av bruttonationalprodukten, så har den stigit från ca 50 %
1985 till över 55 % i år och, enligt konjunkturinstitutets bedömning, till
drygt 56 % nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På tre år, mellan 1985 och 1988, beräknar
konjunkturinstitutet att de direkta hushållsskatterna, uttryckta som andel av
bruttonationalprodukten, höjs med närmare 2 procentenheter eller med nästan 20
miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har under flera år, i varje fall sedan valet
1985, sagt att skattetrycket inte bör höjas. Just 1985 uppgick skattetrycket
alltså till ca 50 %, och i år är det över 55 %. Vid den socialdemokratiska
kongressen menade statsministern att det framöver i varje fall skulle bli svårt
att fortsätta att höja skatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste mot bakgrund av Ingvar Carlssons uttalanden om
oförändrat skattetryck fråga honom: Vad betyder det? Gäller löftet från 1985 om
att skattetrycket skall ligga kvar på 50 %? Eller betyder oförändrat
skattetryck dagens 55 %? Eller betyder den socialdemokratiska kongressens
uttalande om att det kan bli svårt att höja skattetrycket att det är fritt fram
bara dessa svårigheter kan övervinnas? Regeringen har ju under senare år
verkligen visat prov på sin förmåga att övervinna just de svårigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är från folkpartiets sida beredda att försvara höga
skatter. De behövs för att klara välfärden. Men när vi säger att vi har nått
skattetaket så menar vi det också. Vi kan inte bara fortsätta ätt höja taket år
efter år som socialdemokraterna gör. Nu är det dags att vända den utvecklingen.
Och det första steget bör tas redan nästa år med lägre marginalskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I somras presenterade socialstyrelsen en
rapport som heter Att bo på institution. Den visar en verklighet som vi i
folkpartiet länge arbetat på att förändra:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare 130 000 människor i Sverige lever på
institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bara
hälften av dem har ett eget rum. Var fjärde bor i trebäddsrum eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>större.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta
har inga egna möbler i rummet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bara en
bråkdel kan välja när och vad de vill äta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mer än var
fjärde läggs i säng före kl. 7 på kvällen, mer än var tionde före</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kl. 5.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapporten pekar på en skriande orättvisa: Människor som
redan genom sitt institutionsboende har sin frihet kraffigt beskuren får inte
ens fatta enkla beslut om sin egen tillvaro. Andra bestämmer om deras liv på
ett sätt som för alla oss andra vore otänkbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som finns bakom den här rapporten är en del av vad vi
kallar det glömda Sverige. Sverige är en välfärdsstat, men mitt ibland oss
lever människor vid sidan av, människor som hamnat i skuggan, som glöms bort
när beslut fattas och resurser fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat exempel på dessa avsidestagna är många familjer
med handikappade barn. När en arbetsgrupp i folkpartiet i somras presenterade
en rapport om dem var vittnesmålen många: om svårigheter att få familjens rättigheter
tillgodosedda, om knappa ekonomiska resurser, om ovilja från myndigheternas
sida att anpassa lösningarna till familjens konkreta situation, om strider för
att få hjälpmedel, om svårigheter att få avlösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som medborgare, medmänniska och liberal tycker jag det är
en av våra mest angelägna uppgifter att gemensamt se till att dessa tappra och
starka familjer får allt stöd för att klara sina uppgifter. Det smärtar mig
oerhört när jag gång efter annan får erfara att vi misslyckas med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nog bra, tänker nu en del, att folkpartiet
engagerar sig för dessa grupper, men vem är emot? Alla vill väl att de
avsidestagna, de glömda, skall få det bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr har vi motståndare, men våra motståndare för sällan
striden med blanka vapen. I tysthet gör de andra prioriteringar. De tyckeratt
allt annat är så mycket viktigare att det glömda Sverige får vänta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt som är önskvärt ryms naturligtvis inte i statens
budget. I det läget har vi i folkpartiet velat satsa på bättre stöd till
familjer med handikappade barn och på en snabbare förändring av långvården, så
att alla skall få rätt till eget rum senast i mitten av 1990-talet. Regeringen
har i stället prioriterat en förbättring av delpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är typisk borgerlig politik att ställa dessa saker mot
varandra, sade Ingvar Carlsson till mig när vi debatterade i Eskilstuna i
våras. Må så vara. Men när vårriksdagen var slut och alla beslut var fattade
hade delpensionen höjts men våra förslag avvisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson och hans partivänner får ursäkta, men just
så ser det glömda Sveriges fiender ut: som en regering som inte har kraft att
prioritera så att i första hand de avsidestagna får bättre stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns flera tecken på en skärpning av den
svenska flyktingpolitiken. Då tänker jag inte bara på signalerna från Sjöbo.
Jag noterar också den attityd som kommit till uttryck i invandrarverkets
petita. Där framhålls att flyktinginvandringen måste anpassas till kommunernas
sammanlagda flyktingmottagande. Det skall, enligt verket, åstadkommas genom
bl.a. "ökad gränskontroll och åtgärder mot passlöshet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resonemanget förs som om det var i Sverige vi bestämde hur
många flyktingar det skall finnas i världen. Och som om vi skulle säga till dem
som flyr från förtryck och förföljelse: Se till att ni har passen i ordning
innan ni ger er av! Hur naiva får svenska myndigheter och politiker vara?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste bli ett slut på den naivitet, aningslöshet och
inskränkthet som vi ser alltför många prov på. Sverige är ett av jordens
rikaste länder. Vilka, om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte vi,
skall ha råd att ge människor på flykt en ny livschans?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst har vi problem och besvärligheter att tampas med.
Men vi måste sätta dem i relation till de problem och besvärligheter som andra
människor på jorden möter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst är det svårt med bostadsbrist, men den kan aldrig
vara ett skäl att skicka tillbaka en människa till tortyr. Visst kan det kosta
att ge dem som kommer till Sverige svenskundervisning, men det är ett
överkomligt pris jämfört med det mänskliga lidande som följer i förtryckets
spår. Visst finns det mycken ofärd i det svenska samhället, men den kan aldrig motivera
att vi tvingar människor att återvända till en plats där de riskerar att
förlora livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är grundläggande insikter som vi alla i denna
kammare har ansvar att föra ut till medborgarna i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Alla,
inte bara några, ska kunna välja sjukhus, vårdcentral och läkare!"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så står det på stora affischer som socialdemokraterna satt
upp runt om i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det verkligen vara sant, måste man fråga sig, att
socialdemokraterna äntligen har insett behovet av ökad valfrihet inom den
sociala sektorn, att det är medborgarna - och inte politikerna - som skall
avgöra vilken form av vård, omsorg och utbildning som passar den enskilde bäst?
Nej, tyvärr är det inte så väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då socialdemokraterna säger att den enskilde skall ha rätt
att välja läkare eller daghem, försöker de antyda att i socialdemokratins
Sverige finns den valfriheten medan det i ett borgerligt styrt Sverige är
plånboken som avgör vilken valfrihet man har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I själva verket förhåller det sig precis tvärtom. I
socialdemokratins Sverige kan bara den som har gott om pengar skicka barnen
till privatskola, anlita privat sjukvård som står utanför sjukförsäkringen
eller välja ett helt privat barnomsorgsalternativ. Men det är just det vi i
folkpartiet vill ändra på. Vi vill ge större valfrihet åt alla oavsett inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att det skall fungera måste finansieringen
huvudsakligen ske genom skatter, socialförsäkringar eller motsvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson vet att det är så här vi ser saken. Men
när han talade inför<br>
den socialdemokratiska partikongressen nyligen sade han att "den amerikan<br>
ska sjukvården framhålls-- som ett föredöme". Därmed vill han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naturligtvis
framkalla en känsla hos lyssnarna att det skulle finnas de i Sverige som vill
ha ett system med helt privatfinansierad och starkt segregerad sjukvård. Ingen
företrädare för de partier som finns här i kammaren förordar såvitt jag vet ett
sådant system. Jag vill därför fråga statsministern: Vad eller vem syftade han
på i sitt kongresstal?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson påstod också att det finns debattörer i
USA som framfört tanken på sjukvård som "en medborgerlig rättighet - en
tanke", fortsatte Ingvar Carlsson, "som väckte ett ramaskri i
borgerliga kretsar, när jag framförde den på LO-kongressen i fjol". Låt
mig också fråga Ingvar Carlsson: Vem i borgerliga kretsar har upphävt ett
ramaskri när någon velat betrakta sjukvården som en medborgerlig rättighet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson är på många sätt en förträfflig person,
men han har en sällsynt förmåga att i anföranden inför sina egna kasta ur sig
påståenden om sina meningsmotståndare som helt saknar täckning. Det vore skönt
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingvar
Carlsson kunde upphöra med den typen av pajkastning. Den bidrar inte till att
skapa respekt för politiker och politisk debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad debatten om den sociala servicen handlar om är inte
huruvida vi är för eller emot den offentliga sektorn eller de
offentliganställda. Debatten handlar om ifall enskilda alternativ inom vård,
omsorg och utbildning skall stimuleras eller motarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enskild regi kan en annorlunda verksamhet prövas. Det
har ofta skett på skolans och sjukvårdens områden. Verksamheten drivs i en form
som lockar fram många människors engagemang och ansvarskänsla. Det lilla företaget
erbjuder i det avseendet ofta en unik miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För mig som vuxit upp i ett litet företag är detta
självklart. För dem som har en annan bakgrund verkar det ofta alldeles
obegripligt. Varför kan inte samma sak organiseras fram inom den offentliga
sektorn? frågar de med äkta förvåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern kanske minns att jag i vår debatt i våras
berättade om två förskollärare i Malmö som startat daghemmet Lyckan och om
Emma, Sebastian, Andreas och alla de andra ungarna som trivs på det dagiset.
Lyckan är ett av de 70 dagis som hotas av nedläggning om den nyligen framlagda
folkrörelseutredningen får som den vill. När utredningens betänkande
publicerats skrev de bägge förskollärarna till mig och berättade varför de vill
fortsätta som hittills. Jag citerar ur deras brev:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Som Lyckan drivs i dag sitter vi i styrelsen och har
full insyn i verksamheten. I stället vill man ombilda förskolan till ett
föräldrakooperativ där vi som anställda helt utestängs från föreningen och
styrelsen. Detta skulle innebära att vi som en gång startade verksamheten och
byggde upp den med våra ideal, mål och riktlinjer inte längre ska få påverka
detta. Det känns i detta läge meningslöst att med glädje ha lagt ner 100-tals
timmar av obetalt arbete för att göra detta till ett drömdagis när det sedan
bara ska tas ifrån oss."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är för mig fullständigt obegripligt varför det skulle
vara förbjudet för några förskollärare att starta och driva ett dagis. Bara om
den barnomsorg de erbjuder är bra kommer föräldrar att utnyttja deras tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Carina Hansson och Britt-Mari Nilsson - det är ju så de
heter - visar i sitt brev en del av hemligheten med enskild verksamhet. Hos
Britt-Mari och Carina lockar den fram ett engagemang, en arbetsvilja och en
kreativitet, som hos just dem kanske aldrig får samma chans att blomma ut om de
är anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men alla är inte födda fill företagare. Andra trivs bättre
med att vara anställda. Det finns säkert fler vars bästa sidor kommer till sin
rätt i just den rollen. Därför behövs både-och, både företagare och anställda,
också bland dem som är verksamma inom den sociala sektorn. För både konsumenter
och producenter är det bättre med mångfald än med monopol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har många gånger tagit upp enskilda fall för att
illustrera tankegångar och effekter av politiska beslut. Ingvar Carlsson och
andra socialdemokrater brukar kritisera mig och säga att detta är osakligt. Jag
har svårt att förstå den kritiken. Det måste vara viktigt att se vilka effekter
de politiska principerna har i verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
kan jag förstå att det är lättare för socialdemokraterna att slunga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utallmänna
förkastelsedomar över profithungriga företagare och kommersiella intressen än
att se sådana människor som Carina Hansson och Britt-Mari Nilsson i ögonen och
säga: "Vi tror att ni struntar i hur barnen på Lyckan har det. Ni är bara
intresserade av feta bankkonton."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemet med de konkreta exemplen, Ingvar Carlsson, är
att de inte passar in i er retorik. Och som så ofta för socialister; När kartan
inte stämmer överens med verkligheten är det kartan som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraternas strävan efter offentliga monopol på
det sociala området är bara ett led i arbetet på att förverkliga det
socialistiska samhället. I det samhället skall det finnas många olika
företagsformer men inga enskilt ägda företag. Där skall politiker ha ett
avgörande inflytande över produktionens inriktning, investeringarna, priserna
och kanske också affärstiderna. Där skall den politiska sfären, eller
demokratins verkningskrets som Ingvar Carlsson föredrar att kalla det, vidgas
på bekostnad av den personliga sfären och marknaden. Där skall friheten att
välja inskränkas till att gälla politiskt godkända alternativ. Där skall, som
jag noterade i gårdagens debatt, ansvaret delas av alla och kännas av ingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten Den röda tråden har vi visat hur
socialdemokraterna under sin snart hundraåriga historia hela tiden eftersträvat
mer av socialism. Samtidigt har man ogärna fört debatten om de långsiktiga
målen öppet. Det är som Gunnar Sträng en gång sade: "Steg för steg skall
man socialisera detta samhälle. Men man skall inte basunera ut detta på gator
och torg där det så lätt kan misstolkas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här försiktigheten hos socialdemokraterna framtvingas
av ett starkt motstånd inte bara från de borgerliga partierna utan också från
en majoritet av väljarna. De vill inte ha socialism. Men det vill socialdemokraterna.
Och, som partisekreteraren Bo Toresson uttryckt det, ingen socialdemokrat
tycker att övergången till det socialistiska samhället går fillräckligt snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men även om marschtakten varierar är marschriktningen hela
tiden densamma. Socialismen är målet. Det förenar socialdemokraterna med
kommunisterna. Skillnaden mellan dem är inte att socialdemokraterna skulle vara
mindre socialistiska. Skillnaden handlar mer om medel än om mål. Kommunisterna
är väl fortfarande litet mer revolutionära och vill gå snabbare fram. Men
socialdemokraterna vill genom stegvisa förändringar successivt genomföra en
fullständig omvandling av samhället. Därmed blir också socialdemokraterna
revolutionära, även om deras, revolution tar litet längre tid än den kommunistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de år som gått sedan regeringsskiftet har många
ytterligare steg tagits mot det socialistiska samhället. Kollektiva
löntagarfonder, försök att stoppa andel-i-vinst-system, försämrade villkor för
enskilt aktieägande, starkare grepp över bankerna, inskränkningar i
näringsfriheten m.m. Och oförtrutet trampar socialdemokraterna vidare:
tillsammans med LO skall man nu utreda vad som skall komma efter
löntagarfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna är att socialdemokraterna ogärna vill ha
debatt om sina förslag. 1982 ville man inte diskutera löntagarfonder därför att
de först skulle utredas. 1985 ville man inte diskutera dem för då var de
genomförda. Nu närmar sig 1988 års val och socialdemokraterna säger att man
skall gå vidare. Jag vill fråga Ingvar Carlsson: med vad?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eller skall samma sak upprepas igen? Ingen debatt nu, för
nu skall det utredas. Och om ni vinner nästa val blir det ingen debatt heller
1991, för då är nästa steg redan genomfört. Det är inte bara vi som vill veta
hur era planer ser ut. Väljarna vill det. Det vore därför tacknämligt om Ingvar
Carisson kunde lätta på förlåten och ge väljarna en ärlig chans att ta
ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns ett alternativ till den fortsatta
marschen in i ett socialistiskt samhälle. På den punkten är de borgerliga
partierna överens, och där ger vi ett klart och entydigt besked. En röst på
något av de borgerliga partierna innebär ett stöd för marknadsekonomin, för
decentraliserat beslutsfattande, för avveckling av löntagarfonderna, för
uppmuntran av system som ger de anställda del i företagens vinster, för bättre
skydd av den personliga äganderätten, för ökad valfrihet för barnfamiljer genom
införande av vårdnadsbidrag och för ökad mångfald inom t.ex. skola, sjukvård och
omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har under lång tid satt sin prägel på
utvecklingen i Sverige. Ett samhälle som vore mer präglat av liberala
värderingar skulle på många sätt se annorlunda ut. Låt mig ge ytterligare några
exempel på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns hos socialdemokrater en bristande respekt för
vad rättssäkerheten kräver. Vi har sett många exempel på det under senare år:
Heurgrenkom-missionens rapporter och de propositioner dessa har lett fram till,
pensionsskatten, som var ett klart kringgående av förbudet mot retroaktiv
skatt, vägran att låta enskilda som vinner en skatteprocess mot staten få
ersättning för rättegångskostnaderna och vägran att ge skadestånd till
företagare som felaktigt anklagats för ekonomiska brott och vars företag gått
under.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ny
regering måste lägga om kursen och sätta rättssäkerheten i högsätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns hos socialdemokrater en bristande respekt för
enskilda företagare. Jag har redan givit exempel på det från den sociala
tjänstesektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny regering måste lägga om kursen och visa entreprenörer
den uppskattning de är värda och behöver för att kunna skapa mer. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns hos socialdemokrater en bristande förståelse för
värdet av ekonomiska morötter - utom möjligen när det gäller lotterier. Att
risktagande, arbete, studier och företagande skall ha utsikter att ge
utdelning har man mycket liten känsla för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny regering måste lägga om kurs och visa att det inte
bara är i lotterier som en vinst skall kunna vara ett lockbete.
Marginalskatterna måste sänkas, skatten på arbetande kapital i småföretag tas
bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns hos socialdemokrater en förmyndaratfityd, en
inställning att de vet bäst, också hur enskilda människor skall ha det.
Argumenten i debatten om offentliga monopol eller mångfald visar vad det
handlar om. De nu allt vanligare kollektiva sakförsäkringarna är ett annat
exempel, och den aviserade översynen av affärstidslagen ännu ett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny regering måste lägga om kurs och visa att den
förstår att vanliga människor är lika kloka som politiker och väl förstår vad
som är bäst för dem själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns hos socialdemokrater en benägenhet att gynna de
egna. HSB och Riksbyggen särbehandlas bland bostadsrättsföreningarna.
Hyresgäströrelsen har en särställning i lagen. LO kan alltid räkna med att få
sina krav väl tillgodosedda, oavsett om det handlar om valpskatt eller
folkhögskolor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Folkrörelser är i
socialdemokratisk terminologi ofta detsamma som arbetarrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny regering måste lägga om kurs - inte så att socialdemokratin närstående
organisationer skall behandlas sämre än andra, men så att de behandlas lika.
Liberal jämlikhet är jämlikhet för alla, inte bara för socialdemokrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Socialdemokraterna vill gärna göra gällande att debatten om vilken
regering vi skall ha efter nästa val handlar om kompetens eller inkompetens,
tur eller otur, splittring eller enighet. Men allt detta kan vi komma att få se
prov på, oavsett vilken regering vi har. Vad valet i verkligheten handlar om är
huruvida vi skall få ett mer socialistiskt eller ett mer liberalt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är för att genomföra förändringar i riktning mot ett mer liberalt samhälle, ett
samhälle som präglas av socialt ansvar för de avsidestagna, en generös och
human flyktingpolitik, en vital marknadsekonomi, ett spritt ägande, mångfald
och valfrihet, rättssäkerhet, näringsfrihet och jämlikhet som vi söker väljarnas
stöd i nästa års val.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 7 OLOF JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! De senaste dagarnas berg- och dalbana på världens börser har varit
dramafisk. Stockholmsbörsen har hängt med i svängarna, låt vara med mindre
intensitet. Det bekräftar åter vårt stora internafionella beroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1970-talets
oljeprischocker - kombinerade med en exempellöst slapp kostnadsutveckling,
främst 1974/75 - borde ha lärt oss, men så är det nog inte. I varje fall
fortsätter finansminister Kjell-Olof Feldt att förändra historien. På
partikongressen talade han om en beslutsam satsning på att hävda Sveriges
konkurrenskraft. I klartext syftar detta på devalveringspolitiken, som har
pågått och pågår för att vi skall klara vår konkurrenskraft mot omvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
har skattetrycket drivits upp från 50,1 % till 55-56 % bara sedan 1985 trots
löften om oförändrad skattenivå. Det är som om vi fått en skatt till av samma
storleksordning som den statliga inkomstskatten. ' Pensionärerna har fått
betala devalveringens effekter med otillräcklig kompensation. Enskilda
ministrars ord gäller inte, har finansministern sagt om dåvarande
socialministerns löften om kompensation till pensionärerna. Som om det inte
räckte har Kjell-Olof Feldt själv brutit löftet om skattenivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelningen
i samhället har inte blivit mer rättvis. Koncentrationskrafterna har stärkts
och de regionala obalanserna ökat, och därför står Sverige inför stora problem
i den kommande avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Mardrömmen börjar ta form, skrev ett par atmosfärforskare i Dagens
Nyheter häromdagen. "Efter en mörk och kall vinter kommer solen tillbaka i
mars. Men i Stockholm och Oslo vänder ingen ansiktet upp mot solen. De som är
utomhus bär skydd för ögon och ansikte."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Artikeln
handlar om ozonlagret, som håller på att frätas sönder av kemiska medel,
freoner och annat. Över de folktomma isvidderna i Antarktis har redan ett
"hål" bildats i ozonskiktet. Den skadliga ultravioletta strålningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan utan hinder tränga ner
och bränna sönder livets byggstenar. Om samma hål uppstår på norra halvklotet
drabbas vi i Skandinavien. Det är en tyst dramatik under utveckling, inte
tydlig som aktiebörserna, men livsavgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senaste åren har vi gång på gång blivit påminda om hur miljöförstöringen inte
känner några gränser. Förra hösten handlade det om cesium och stronfium från
Tjernobyl i älgkött, renkött, bär och svamp, och det gör det fortfarande. På
70-talet fick vi insikt om att tusentals sjöar drabbats av försurning. Våra
skogar var dessutom allvarligt hotade. Då gande insikten ett fåtal, i dag
gäller den många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
känner vi oron för vår miljö och vår natur. Men kan vi lita på att allt som är
möjligt görs för att möta framfidshoten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
några veckor sedan fick ASEA i Västerås tillstånd av länsstyrelsen att
fiodubbla utsläppet av freon fill 2 ton. Det blev en liten folkstorm mot detta.
I går fick vi veta att Gambro i Lund hittills i år har släppt ut 46 ton freon -
och naturvårdsenheten visste inte om det! I dag hör vi att ett par småländska
företag har freonutsläpp på över 300 ton per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Birgitta
Dahl talar mycket om freon, men ute på fältet handlar det om ökade utsläpp. De
miljövårdande myndigheterna tycks inte ha läget under kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
går inte att ha en miljöpolifik för middagstal och en annan för vardagsbruk.
Den ymniga retoriken måste motsvaras av praktiska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
i riksdagen kommer vi inte att få ett enda förslag på miljövårdens område under
hösten - enligt propositionsförteckningen. Var finns de nya och radikala
greppen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
får inte ens förslag på de områden där riksdagen enhälligt har begärt åtgärder.
Hur går det t. ex. med den internationella luftvårdsfond som centern föreslagit
och som riksdagen beslutade om 1985? När kommer förslaget? I vårt södra
grannland Polen är miljöskadorna gigantiska. Snabba åtgärder måste till för att
rena svavelutsläppen och rädda skogar och kulturskatter. Att t. ex. hjälpa
Polen med krediter för miljövård är ett sätt att värja också oss själva för det
svavel som blåser hit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Birgitta
Dahl har valt ut ett enda koncentrationsområde, Hisingen, för speciella
insatser. Miljöproblemen på Hisingen är stora och skall förstås angripas. Men
vad har vi stockholmare gjort för ont, som har lika dålig luft och som dessutom
skall få ett kolkraftverk mitt i staden? Tillståndet fill Värtanverket är ett
av de värsta plumparna i det nya miljö- och energidepartementets protokoll
hittills. Här - om någonstans - borde givna tillstånd omprövas. Men med statsministern
i spetsen driver regeringen fram oprövad teknik med kol som bränsle mitt inne i
storstadens bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Malmö satsar man på att bygga en bilfabrik mitt inne i staden och dessutom en
bro som ökar biltrafiken och utsläppen av försurande kväveoxider.
Centerpartiet bekämpar den sortens omvänd miljöpolitik och giganto-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
på energiområdet har regeringen utvecklat en icke-politik. Under fem års tid
har socialdemokraterna samlat sig för att göra en plan för avveckling av
kärnkraften. Varje gång de skall komma till skott kommer ett nytt uppskov. Det
enda den socialdemokratiska regeringen har lyckats</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avveckla
är den satsning på hushållning och förnybara energikällor som tidigare
centerledda regeringar gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödet fill energihushållning i bebyggelse har slopats.
Stödet fill kommunal energirådgivning har slopats. Stödet till anläggningar för
alternativ energiproduktion - små vattenkraftverk, solenergi och
biobränsleanläggningar -har slopats. Stödet till energiforskning och
-utveckling har minskats. Introduktionen av naturgas har förhalats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allt detta
borde vara genant för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpolitiken blir trovärdig bara om den knyts samman
till en helhetssyn. Industripolitik, trafikpolitik, regionalpolitik,
jordbrukspolitik - allt måste inordnas i ett miljösammanhang. Dagens hotbilder
måste tas på allvar - då kan också morgondagens möjligheter ge framtidstro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De mest traditionella ekonomerna försöker, fortfarande,
hålla isär ekonomi och ekologi. Jag kan bara säga: De kommer inte att lyckas.
Miljöförstöring handlar - tyvärr - om för stora belopp för att någon skall
kunna bortse från de långsiktiga kostnadskonsekvenserna. Det finns inga fria
nyttigheter. Därför krävs att det sätts ett pris på miljön under tillståndsgränserna.
När kommer regeringen med förslag om miljöavgifter? Det gäller inte om vi får
betala; det är bara en fråga om vem som skall betala och när. Centerpartiet
vill inte lasta över på barn och barnbarn kostnaderna för vår generations
lättsinne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Närmare 130 000 människor står i kö för
bostad i Stockholmsområdet. Med en meters lucka mellan var och en ringlar kön
från Stockholms norra förorter, förbi Märsta och den nya datastaden som börjar
växa upp vid Arlanda, över Uppsalaslättens jordbruksmark, förbi Uppsala, Tierp
och Älvkarleby, över Dalälven och Norrlandsgränsen, in i Gästrikland. Där står
nu en av de unga kvinnor som flyttat från Pajalas arbetslöshet till arbete -
men inte bostad - i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häromdagen redovisades ett aktuellt pris för en
bostadsrättslägenhet på Östermalm i Stockholm. En lägenhet hade inköpts för
drygt 8 milj. kr. och delats i två lägenheter, som nu sålts för sammanlagt
drygt 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ny liberala säger att detta är ett exempel på en
fungerande marknad. Jag säger att det är ett exempel på ett sjukt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prisutvecklingen på bostadsmarknaden i Stockholmsområdet
och andra storstadsområden är resultat av den enorma inflyttning som skett fill
Stockholmsområdet sedan socialdemokraterna övertog regeringsmakten efter 1982
års val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett klart samband mellan storstadsungdomarnas
desperafion inför en havererad bostadsmarknad och befolkningsminskningen i
många län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringsförklaringen talas om att "tendenserna
till ökade regionala obalanser motverkas". Jag frågar: Är det tendenser
fill regional obalans när tiotusentals människor, mest unga, tvingas flytta
till storstäderna och stora delar av landet har svåra sysselsättningsproblem?
Är det tendenser till regional obalans när ungdomar i storstäderna tvingas
betala en halv miljon i insats för sin första lägenhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det inte en regionalpolitisk katastrof som håller på
att utvecklas? I bilagan till långtidsutredningen förutses 13 län i Sverige få
vikande befolk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsutveckling
eller minskad befolkning fram fill 1995. Är det "tendenser" till
regional obalans?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringsförklaringen sägs vidare att
"infrastrukturen i de utsatta regionerna" kommer att förbättras. Jag
vill fråga statsministern: Vad ligger bakom detta uttryck?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faktum är att statens järnvägar under året presenterat en
utredning som kommiinikationsdepartementet sänt på remiss. I utredningen
övervägs om inte 230 mil järnväg bör avvecklas. I en första omgång erbjuds
pressade kommuner och landsting att ta över finansieringen. Faktum är vidare
att de statliga väganslagen planeras bli kraftigt nedskurna. För den kommande
fioårsperioden är nedskärningen i de "utsatta" regionerna mellan 50
och 70 %. Dessa län, som verkligen behöver en förbättrad infrastruktur med goda
kommunikafioner, har att se fram emot mindre än hälften av de statliga
vägpengarna under den kommande fioårsperioden, jämfört med de senaste tio åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, regeringens politik förstärker den regionala
obalansen i stället för att motverka den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogslänen har sedan den 1 januari 1983 fram till nu avfolkats
så att befolkningen minskat med drygt 21 000 personer. För att nå de
regionalpolitiska mål som socialdemokraterna själva satte upp 1982 skulle
skogslänen behöva en folkökning med ca 40 000 personer under de två år som
återstår fill 1990. I Storstockholm har befolkningen redan överskridit 1,6
miljoner. Om nuvarande trend fortsätter kommer befolkningen i Stockholms län
att uppgå fill 1 640 000 människor år 1990. Det är 60 000 fler jämfört med vad
det socialdemokratiska partiet såg som lämpligt 1982. På fio år kommer
Stockholms läns befolkning att ha ökat med 120 000 personer. Det motsvarar hela
Norrköping, Sveriges femte största kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna utveckling ställer centern kravet på regional
balans. Likvärdiga levnadsförhållanden i hela landet är vårt mål. Det betyder
levande, lokala samhällen med modern teknik, okonventionella lösningar och nya
- eller beprövade - satsningar varhelst människor vill bo och verka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta
kräver utvecklingsmöjligheter i hela landet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostäder fill
rimliga kostnader åt ungdomarna i storstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbyggt
kommunikationsnät med bl. a. vägar, järn vägar och datanät över hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbyggnad av
högskolorna i varje län och med en växande andel fasta forskningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aktiv
näringspolifik för nyföretagande och småföretagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.Regionalpolitiska
styrmedel för att hejda överhettning och orimlig kostnadsutveckling i
storstadsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta fordrar av oss att vi, i varje situation, har
vägvalet klart för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveklöst ställer hela centerrörelsen upp till försvar för
de 1 483 pastorsexpeditioner som i dag svarar för folkbokföringen. Vi vill
behålla srnidig och snabb service och en, på alla sätt, väl fungerande
organisation som dessutom ger 1 500 arbetstillfällen. Vi vet att vi har de
många människorna med oss när vi ställer frågorna fill folkpartiet och
socialdemokraterna: Vilket är egenfii-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen motivet
bakom ert förslag till centralisering av folkbokföringen? Vad är det ni, på
sikt, vill uppnå?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En av de fördelningspolitiskt mest angelägna
uppgifterna i vårt land i dag är att sänka skatten på maten. Genom en sänkt
moms på baslivsmedel får både barnfamiljer och andra bättre förutsättningar att
få inkomster och utgifter att gå ihop. Det är inte rimligt att den nödvändiga
basmaten skall beskattas lika hårt som video och annan hemelektronik eller
andra kapitalvaror som inte är nödvändighetsvaror. Många länder i Europa har
sedan länge lägre beskattning av livsmedel än av andra varor. Differentiering
av momsen med sänkt skatt på maten, som i stor utsträckning är inhemsk
produktion, och högre momsnivå för kapitalvaror, som ofta är importerade varor,
verkar dessutom rätt ur stabiliseringspolitisk synpunkt. Relativt sett minskar
påfrestningen på bytesbalansen. Fördelningspolitiskt ökar barnfamiljernas och
andra gruppers möjligheter att köpa nödvändiga baslivsmedel, om man konstruerar
omfördelningen inom momssystemet på rätt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiets stämma i Borgholm i somras uttalade sig
enhälligt för sänkt skatt på maten. Från centern inbjuder vi nu övriga partier
till snabb uppgörelse om differentiering av momsen. Vi vet från en rad
undersökningar att få förslag har ett så starkt stöd från allmänheten som en
omfördelning av momsen, med lägsta momsnivå för baslivsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sänkt skatt på maten skulle också underlätta kommande
avtalsrörelse. Förbundsordföranden i Statsanställdas förbund, Curt Persson,
skrev i söndags en artikel i Dagens Nyheter om behovet av att växla ner löne-
och inflationstrycket till rimligare nivåer. Han skrev bl. a.: "För att
inte de sämst ställda skall behöva betala skattesänkningen (när man 'byter'
skattesänkningar) krävs nya grepp. En tänkbar åtgärd som skulle hjälpa alla
men främst de lågavlönade och alla barnfamiljer är också en sänkning av momsen
på mat. Det allra bästa vore i så fall att sänka momsen på våra baslivsmedel
rejält."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansminister Kjell-Olof Feldt och regeringen valde att
lägga frågan om differentiering av momsen utanför direktiven till utredningen
om indirekta skatter. Vi kan nu, om viljan finns i övriga partier, snabbt samla
oss till en uppgörelse med fördelningspolitisk profil och
stabiliseringspolitisk betydelse, som underlättar kommande avtalsrörelser.
Frågan är om viljan finns. Dagens debatt är ett lämpligt tillfälle att ge svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnens villkor nu avgör deras förutsättningar att som
morgondagens vuxna forma sitt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiets initiativ till vårdnadsersättning för
småbarnsfamiljer bidrar till att göra barnomsorgen komplett, i varje fall mer
komplett än i dag. Tillsammans med bra daghem och familjedaghem vill vi ge mer
tid för familjerna att vara tillsammans. Vårdnadsersättningen skapar rättvisa
mellan barn, den ger föräldrar kompensation för förkortad arbetstid och den är
en efterfrågad ersättning till de familjer som väljer att själva klara hela
barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Freda skolan från Feldtska yxhugg och motorsågar, hävdar
vi centerpartister. Använd de resurser som nu frigörs till att satsa på
kvalitet i grund- och gymnasieskolan i stället för att minska anslagen, för det
är bara en tillfällig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskning
av ungdomskullarna det handlar om. Den 24 april i år röstade en majoritet här i
riksdagen ned centerförslaget om 25 milj. kr. i stimulansbidrag fill inköp av
egna läromedel, så att våra ungdomar skulle kunna fä behålla och ha egna böcker
med sig från skolan. Vi uppskattar den uppslutning som har skett under-senare
tid kring det här förslaget, såväl från folkpartiet i våras som numera också
från statsministern. Jag uppfattar gjorda uttalanden som strängt förpliktande
och räknar med att Sveriges alla elever nästa läsår skall kunna avläsa
resultatet av de nya tongångarna i skoldebatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerprogrammet för en bra skola är välkänt. Låt mig bara
med hjälp av några rubriker ange dess innehåll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>~</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mindre klasser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>möjlighet att bevara också mindre skolor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>egna läroböcker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rusta upp skolorna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skolmåltider med kvalitet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kvalitet i lärarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I krontal räknat skulle
centerpartiets skol- och utbildningspolifik, för innevarande budgetår, betyda
768 milj. kr. mer än vad socialdemokraterna och vpk till slut gjorde upp om i
våras. Utan vpk:s nagel i ögat hade regeringens budgetförslag gått ograverat
genom riksdagen. Då hade skillnaden mellan centerpartiets och
socialdemokratins ambifioner för skolan varit över 1 miljard kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! God hälso- och sjukvård är en annan angelägen
uppgift inom den offentliga verksamheten. Alla människor skall kunna känna
trygghet och ha rätf till god omvårdnad vid ålderdom och sjukdom. Familjer med
handikappade skall ha rätt till samhällets stöd. Det finns också stora
kvarstående behov att ge omsorgens patienter möjlighet till eget boende och
sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1983 har staten genom omläggning av skatte- och
avgiftssystem tagit ifrån sjukvårdens huvudmän, landstingen, 10 miljarder
kronor. Det skall jämföras med 70 milj. kr. i statsbidrag för att korta köerna
inom vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från centerpartiet menar vi att nedskärningarna i vården
på många håll gått för långt. Vårdköerna är orimligt långa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukvården står och faller med tillgången på kompetent
vårdpersonal. Det är oroande att så få nu söker sig fill vårdutbildningarna.
Därför måste såväl löne- som utbildningsförmåner förbättras för den
yrkeskategorin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår flyktingpolitik måste präglas av solidaritet. Sverige
måste ta sin del av ansvaret för världens miljoner förföljda, förtryckta,
fördrivna flykfingar. Naturligtvis finns det en gräns för vad vi kan klara. Det
gäller också kommunerna. Men ansvaret är gemensamt, solidariteten gäller också
mellan våra kommuner. Ett nittiotal centerledda kommuner har solidariskt slutit
avtal om mottagning av flyktingar i vårt land. Sjöbo är ett beklagligt
undantag, men desto mer uppmärksammat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet accepterar inte kommunal folkomröstning om
mänsklig solidaritet, än mindre om åtgärden begränsar möjligheterna att
genomföra en i en demokratisk ordning beslutad nationell polifik.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nu extra viktigt att regeringen gör allt för att
korta handläggningstiderna i asylärenden så att flyktingarna snabbt och
smidigt slussas ut i samhället. Sysslolösa flyktingar som väntar månadsvis i
förläggningar motverkar allmänhetens förståelse för vår flykfingpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den internationella fredsopinionen har varit
stark under 80-talet. Det folkliga motståndet runt om i världen har märkts ända
in i Kreml och Vita huset. Med viss tillförsikt kan vi se på det intresse som
stormakterna numera visar för nedrustningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principöverenskommelsen som träffats mellan USA och Sovjet
innebär att Sovjetunionen drar bort kärnstridsspetsar, som varit riktade mot
Västeuropa och östra Asien. NATO drar bort amerikanska kärnstridsspetsar från
Europa. Båda sidor kommer fortfarande att ha kärnvapen kvar i sådan mängd att
man kan utplåna livet på jorden flera gånger om. Men avtalet är ändå hoppfullt
som ett första steg på väg mot kärnvapennedrustning och fred. Det är nu oerhört
angeläget att bortdragandet av kort- och medeldi-stansvapnen från Europa inte
leder till ökad spänning och risk för konfronta-fion i norra Skandinavien och
Nordatlanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi behöver gå vidare i hela det nordiska samarbetet. Det
finns fortfarande alltför många hinder för medborgarna och för näringslivet i
Norden. Vi behöver avvecklingsplaner för dessa hinder och utvecklingsplaner för
kultursamarbetet och det ekonomiska samarbetet. Det borde vara intressant att
vidareutveckla t. ex. TV-samarbetet i Norden. Vi måste också effektivisera det
samarbete som finns om havsmiljön i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och
Nordsjön och som i dag är alltför splittrat på olika konvenfioner och
samarbetsformer för att det skall bli framgångsrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige skall som neutral stat inte vara medlem av EG. Men
alla länder i Norden har mycket att vinna på en avveckling av handelshinder i
Europa. Vi har också mycket att vinna på ett närmare kultursamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontakten med EG bör de nordiska länderna samarbeta. Det
finns områden där vi har kommit långt i vår samhällsutvecknng och där vi i
Europasamarbetet inte får göra avkall på våra krav. Det gäller den fulla
sysselsättningen och miljöambitionerna, inte minst arbetsmiljön. Det gäller
både vår regionala utveckling i förhållande fill Centraleuropa och våra krav på
regional balans inom vårt eget land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nordiska länderna bör nu fillsammans studera
förutsättningarna för och ambitionerna i ett vidgat europeiskt
integrationssamarbete. Det kan delvis ske inom ramen för EFTA-samarbetet, där
också Schweiz och Österrike deltar. En gemensam nordisk studie bör främst ta
upp integrationsfrågorna men också kultursamarbetet. Där bör preciseras
miljöambitioner, arbetsmiljöförutsättningar samt sociala och regionala
förutsättningar i ett nordiskt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nordisk studie som jag här föreslår skall inte behandla
säkerhetspolitiska frågor. Arbetet måste tvärtom bedrivas med största respekt
för att de nordiska länderna vatt säkerhetspolitiskt olika lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Efter många års envis opinionsbildning kommer
miljökraven att bli ett mål också i Sveriges biståndspolitik. Det ser vi som en
centerframgång. Samtidigt sker en omsvängning i samma riktning inom
internationella biståndsorgan av typ Världsbanken. Sverige måste ta till vara
denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förändring
i den internationella biståndsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska biståndsarbetare, ofta ungdomar, är verksamma i
många olika utvecklingsländer och miljöer. I konflikternas Angola har en svensk
biståndsarbetare fått sätta livet fill. När Sydafrikastödda UNITA nu försöker
med utpressning, har man redan avslöjat sitt förakt för människoliv. Sverige
måste fortsätta att med kraft begära de två fångna svenskarnas frigivning. Alla
tillgängliga kanaler måste användas för att nå det syftet. Alla möjligheter
att få direktkontakt med de fångna svenskarna måste prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Centerpartiet har en helhetssyn på människa
och miljö. Ekonomi och ekologi hör obönhörligt samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet vill skapa regional balans. Likvärdiga
levnadsförhållanden i hela landet är vårt mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet vill skapa rättvisa; Det innebär bra hälso-
och sjukvård, trygghet för våra äldre, generös flykfingpolitik. Det betyder bl.
a. bra barnomsorg, bra skolor och förstärkt studiestöd. Vi vill sänka skatten
på rhaten, men vi är beredda att höja den på ändra mindre nödvändiga varor. Vi
vill bevara grundavdraget i beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet vill skapa förutsättningar för utveckling
och satsa på de många som arbetar i mindre och medelstora företag och på
egenföretagare i jordbruk och annan verksamhet. Vi vet att det i
internafionaliseringens fidevarv inte är så lätt för hemmamarknaden, dvs. våra
egna företag i vårt eget land - ofta de mindre och de medelstora - att utan
svåra konsekvenser frigöra sig från den nationella ekonomin. Vi har fallet
ASEA-Brown Boveri i färskt minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet vill stärka det nordiska samarbetet och ta
ett internationellt ansvar. Denna inriktning, ärade kammarledamöter, anser vi
också vara en god grund för en ny regeringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 8 LARS WERNER (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För några veckor sedan togs i Angola fyra
svenska biståndsarbetare till fånga av UNITA. En av dem lyckades undkomma. En
annan har återfunnits begravd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa av den svenska riksdagen och regeringen utsända
biståndsarbetare togs därtill till fånga, medan biståndsminister Lena
Hjelm-Wallén var på besök i Angola. Var och en måste inse att detta är en
politisk provokation och ett försök till polifisk utpressning, ett försök av
den av USA och Sydafrika understödda UNITA-gerillan att pressa Sverige till att
om inte uppge så ändå minska biståndet till Angola. Mot detta måste man
protestera, och det har en samlad opinion i Sverige gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför blev naturligtvis förvåningen stor när det i förra
veckan visade sig att en företrädare för UNITA besökte vårt land på inbjudan av
moderaternas studentförbund. Även om inbjudan gjorts i ett tidigare skede
vittnar den om ett sällsynt dåligt omdöme och en otrolig politisk smaklöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det är befogat och på sin plats att Carl
Bildt som ordförande för moderaterna i Sverige här och nu tar avstånd från
UNITA-gerillans terrormetoder och högerstudenternas polifiska smaklöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att alla ansträngningar måste inriktas på att de
tillfångatagna biståndsarbetarna friges. För det ändamålet måste regeringen så
långt som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligt ha
fria händer att agera, också med s. k. tyst diplomati. Men på en punkt måste
total klarhet råda: nämligen att vårt lands biståndspolifik, dvs. valet av
länder vi väljer att stödja och formerna för vårt stöd, avgörs av oss själva.
Vi måste bestämt avvisa UNITA-gerillans försök att framtvinga en ändring av
vårt lands biståndspolifik! Just därför var högerstudenternas inbjudan av en
företrädare för UNITA ytterligt omdömeslös och just därför skulle ett entydigt
avståndstagande uttalat av Carl Bildt vara välgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det råder i vårt land en total pohtisk,
uppslutning kring målsättningen att skapa en nordisk kärnvapenfri zon, som ett
steg på väg mot ett kärnvapenfritt Europa och en värld fri från kärnvapen.
Riksdagen har enhälligt uttalat detta vid ett flertal tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa upprepade beslut förplikfigar oss alla att arbeta
mot en spridning av kärnvapen, för nedrustning och en avveckling av de
kärnvapenarsenaler som finns. En nordisk kärnvapenfri zon måste inrättas av de
nordiska länderna gemensarnt - och ett sådant arbete pågår också. Ett
kärnvapenfritt Sverige åstadkommer vi själva på egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men bara ett par kvarter härifrån, mitt i Stockholm, låg
under helgen det amerikanska örlogsfartyget US Hayler - sannolikt utrustat med
kärnvapen. När Sverige inbjuder till flottbesök eller - vilket väl oftast är
fallet - svarar positivt på en förfrågan om att få avlägga ett flottbesök, utgår
instrukfioner om att Sverige förutsätter att de besökande fartygen inte medför
kärnvapen. Men samtidigt vet vi alla - eller i varje fall de flesta - att de
besökande fartygen oftast avlägger besök i samband med övningar och att
fartygen då är utrustade med kärnvapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med all rätt upprörs många människor i vårt land över
detta. I Göteborg har kommunen sagt nej till främmande flottbesök, om man inte
kan få garantier om att de gästande fartygen är fria från kärnvapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan var uppe på den socialdemokratiska partikongressen,
och här i riksdagen har mofioner väckts - från vpk och enskilda folkparfister -
om.att enbart ta emot främmande flottbesök, om sådana garanfier ges. Varför?
Jo, därför att det strider mot målsättningen om en nordisk kärnvapenfri zon att
släppa in kärnvapenbestyckade fartyg ända in i Stockholms stadskärna. Att ge
efter för oviljan från stormakternas sida att ge klara besked är att ge efter
för kärnvapenmakternas vilja att härska över alla länder som inte har
kärnvapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I riksdagens utrikesutskott behandlas nu motioner med krav
på garantier om kärnvapenfria flottbesök. Med krav på kärnvapenfrihet skulle vi
ju i praktiken ta ett första konkret steg på väg mot en nordisk kärnvapenfri
zon. Riksdagens eget mål skulle vara på väg att förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig i det här sammanhanget också få säga
några ord om nedrustningsarbetet i stort. Vi fick ju en föreläsning av Carl
Bildt om detta i morse. Principöverenskommelsen mellan USA och Sovjetunionien
om att avveckla sina kort- och medeldistansmissilerri Europa är ett viktigt
genombrott. Jag tror vi måste konstatera detta. Överenskommelsen öppnar
möjligheter för ett första avtal om en faktisk minskning av kärnvapenarsenalerna.
Förut har vi i viss mån haft en kontrollerad upprustning, men det här skulle
vara första gången man gick andra vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
är vi på det klara med att ett sådant avtal enbart berör 2-3 % av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>världens
alla kärnvapen. Men det vore ett genombrott och en stor framgång för den
internationella fredsrörelsen, om detta första steg blev verklighet. Det skulle
öppna oanade möjligheter för en fortsatt nedrustning med målsättningen en helt
kärnvapenfri värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt land måste efter bästa förmåga bidra fill en sådan
utveckling. Därför borde också den svenska regeringen inte bara i ord utan även
i handling ta fasta på Gorbatjovs nyligen framförda nordiska avspännings- och
nedrustningsinviter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla freds- och nedrustningsinifiativ och förslag måste
prövas och tas fill vara. Och även vårt land måste ge bidrag fill
nedrustningsarbetet. Den vanvettiga militära kapprustningen måste brytas och
här kan Sverige konkret - om än i smått - bidra genom att upphöra med
vapenexporten!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Över till en annan fråga. Det har varit en
dramatisk vecka. Justitieministern och kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör
har avgått efter en viss s.k. turbulens i den s.k. Berglingaffären. Häromdagen
bombade USA två iranska oljeplattformar. På världens aktiemarknader har
kurserna fallit mer än de gjorde t. o. m. under börskraschen 1929.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en gräsbrand spred sig kursfallet från land till land,
från den ena kontinenten till den andra. Dansen kring guldkalven stannade, i
varje fall ett tag. Paniken bredde ut sig i börstemplen. Aktieprästerna
försökte förgäves lugna den skrämda församlingen. Nu går tydligen kurserna upp
igen, och som vanligt kommer det säkert att visa sig att småspararna har
förlorat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det stora flertalet människor i vårt land, som inte deltar
i den primitiva och oftast cyniska spekulationskarusellen, står naturligtvis
frågande inför hela denna spekulationshysteri. Det är människor som sliter och
släpar och som ofta tvingas arbeta övertid och som får vrida och vända på
pengarna, som ändå inte vill räcka fill. Det är människor som i och för sig
inte lever i armod, som inte är fattiga, men som naturligtvis tycker att det är
märkligt att vissa på en eftermiddag kan spela ihop pengar som det skulle
krävas flera år för dem själva att arbeta ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För mindre än ett år sedan, i januari, lade regeringen
fram sitt budgetförslag till riksdagen. Man konstaterade förnöjt att
budgetunderskottet var hälften så stort som det var när den socialdemokrafiska
regeringen övertog regeringsansvaret 1982. Det hade minskat från 86 till 40
miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men regeringen förklarade ändå att läget alltjämt var
allvarligt. Det fanns inte resurser för några omfattande reformer, utan det
krävdes fortfarande en stram ekonomisk politik. Regeringen lade fram förslag
till nedskärningar på 4 miljarder kronor brutto, bl. a. genom sänkta bidrag
till kommunerna och skolorna. Ja, läget var t. o. m. så dåligt att regeringen
ansåg sig tvingad till att avskaffa pensionärernas avgiftsfria sjukhusår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löntagarna, som redan tidigare drabbats av andra sparpaket
och nedskärningar, som fått se sina reallöner bli urholkade samfidigt som
börshajar, spekulanter och vad de nu kallas för gjort snabba klipp, uppmanades
att ställa upp på att sanera samhällsekonomin och hålla igen på sina lönekrav.
Regeringen uppträder på samma sätt i dag och manar löntagarna till
återhållsamhet. Naturligtvis, och på nytt, beter sig de borgerliga representanterna
som en doa-kör åt regeringen när det gäller att få löntagarna att hålla igen på
sina lönekrav. Menar verkligen regeringen och de tre borgerliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>partierna att problemet
under de senaste tre åren har varit att löntagarnas reallöner har ökat för
mycket? Är detta det stora problemet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
fick regeringen med hjälp av de borgerliga partierna igenom sitt budgetförslag
och förslag till nedskärningar så när som på skolans område, där vi i vpk
tillsammans med lärare, elever och föräldrar lyckades tvinga regeringen till
reträtt och t. o. m. till att höja vissa anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag är budgetläget ett helt annat. Budgetunderskottet blev inte 40 miljarder,
som regeringen trodde. Nu handlar det om 10-15 miljarder, och inte ens Carl
Bildt, Bengt Westerberg eller Kjell-Olof Feldt kräver fler sociala
nedskärningar. Men regeringen fortsätter att utmana landets löntagare med hot
och förmaningar inför den förestående avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
berömmer själv sin egen polifik och visar att budgetunderskottet, inflafionen
och arbetslösheten har minskat. Det är sant, men det är samtidigt en viss
skönmålning, därför att det är ett hårt urval av fakta om de gångna sex årens
utveckling. Det finns också andra fakta. Det går att teckna en annan bild än
den regeringen tecknar: fortsatt arbetslöshet, ökade ekonomiska och sociala
klyftor, regional utarmning, social nedrustning, bostadsbrist i framför allt
tätorterna, brist på daghemsplatser och förslum-ning av skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
behöver bara se oss om i samhället för att dagligen stöta på olika konsekvenser
av de senaste årens sociala nedskärningar. Se på sjukhusen, där köerna och
väntetiderna ofta är olidligt långa inte bara för höftleds- och
starroperationer, trots att personalen kanske sliter mer än någonsin. Se på
barnomsorgen där utvecklingen går bakåt och där man stänger daghem på grund av
brist på resurser och på grund av personalbrist. Se på skolorna där
nedskärningarna har gått så långt att man i vissa kommuner t. o. m. börjat
spara in pengar på skolmaten. Se på bostadsmarknaden där köerna av bostadslösa
ungdomar växer oavbrutet, samtidigt som priserna och spekulationerna blir
alltmer groteska i framför allt storstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är resultatet av både borgerliga och socialdemokratiska regeringars besparingar
och nedskärningar under de senaste tio åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
de statisfiska uppgifterna om det minskade budgetunderskottet döljer sig
allvarliga sociala konsekvenser. Besparingarna och nedskärningarna har haft
ett pris, ett pris som säkert alla har varit på det klara med och som i vårt fall
inneburit att vi har protesterat och lagt fram helt andra förslag till
besparingar och budgetförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska uppgången och de förbättrade statsfinanserna har som sagt förändrat
de ekonomiska och politiska förutsättningarna. Nu handlar inte diskussionen
längre om huruvida det skall sparas utan var det skall sparas. Det saknas
ingalunda förslag från olika håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
och moderaterna bjuder över varandra i förslag till marginalskattesänkningar,
och moderaterna är som alltid värst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den socialdemokratiska partikongressen flaggade Ingvar Carlsson för att
sparpaketens fid nu var förbi. Tre områden skulle prioriteras och bli föremål
för satsningar; barnomsorgen, skolan och vården av gamla och sjuka. Jag tror
att både kongressen och utomstående uppfattade detta som ett konkret löfte från
partiledningen och regeringen. Detta löfte ställer sig vpk bakom, om det nu är
ett löfte. Vi vill ge dessa satsningar vårt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oreserverade
stöd. Vi har länge förordat sådana satsningar och välkomnar därför Ingvar
Carlssons löften och parfikongressens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har också avgetts andra löften som får ses som
vallöften. Jag tänker närmast på Birgit Friggebos och folkpartiets löfte
häromdagen, som mer eller mindre innebar extra stora hyreshöjningar, utöver dem
som drabbar alla, framför allt för de människor som bor i storstädernas
stadskärnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att det här var ett särskilt bra förslag
från Birgit Friggebo och folkpartiet. Det förvånar mig att Birgit Friggebo, som
i andra sammanhang väl har visat sig förstå bostadspolitikens problem, ställer
sig bakom ett så reaktionärt förslag. Detta folkparfiets vanöfte innebär att
man tvingar låginkomsttagare och pensionärer ut ur stadskärnorna. Kvar kommer
fill sist att bli en utvald elit, människor med höga inkomster och stora
förmögenheter. Det är märkligt att folkpartiet, samtidigt som man från andra
håll vill sätta stopp för den groteska bostadsspekulationen, lägger fram ett
förslag som ger denna ny fart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerliga parfierna bjuder över varandra i ekonomiska
förmåner. Moderaterna vill sänka skatterna med 40 miljarder. Centerpartiet vill
inte sänka skatterna med lika mycket men vill införa ett vårdnadsbidrag.
Folkpartiet vill som sagt litet av varje. Vad socialdemokraterna vill - det är
ungefär som för 100 år sedan -är en aning oklart för att uttrycka sig milt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Momsen på maten har diskuterats, och det är en intressant
fråga. Benägenheten att diskutera den frågan här i kammaren har inte alltid
varit så stor. Olika undersökningar visar att nio av tio människor i vårt land
tycker att momsen på mat är för hög. En majoritet av de socialdemokratiska,
centerpartistiska och folkpartistiska väljarna, ja t.o.m., Carl Bildt, en
majoritet av moderaternas väljare, tycker att det är viktigare att sänka momsen
på maten än att sänka marginalskatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är märkligt att de andra partierna tar så lätt på den
här frågan, att man avstår från att bry sig om vad folk tycker och tänker. Man
vägrar över huvud taget att diskutera frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länge var huvudlinjen från motståndarna till en sänkning
av momsen på maten att det inte gick att sänka den. Men när det blev känt att
flertalet länder i Europa hade lägre matmoms än Sverige övergav man det argumentet.
I stället framförde man argumentet att det var ett dåligt sätt att stödja
barnfamiljerna och att det fanns bättre metoder, t. ex. att höja barnbidragen.
Men det är inte bara barnfamiljer som äter mat och som tyngs av höga matpriser:
Även pensionärer och lågavlönade skulle direkt gynnas av en sänkt eller slopad
matmoms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sagt från vårt parti att vi vill sänka momsen på
maten, för vi anser att maten är för dyr - den tar för stor del av vanliga
människors inkomst - och att matpriserna har ökat mer i Sverige än i flertalet
andra länder i Västeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har drivit den frågan i snart 20 år, och vi har fått
ett allt starkare stöd. Nu har centern ställt sig bakom kravet på sänkt och
slopad matmoms. Det tycker jag är bra. Olof Johansson talar vältaligt om vad
slopande av matmomsen skulle betyda. Centern har inbjudit de övriga partierna
till en snabb överenskommelse i frågan, och vi har redan tackat ja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker att det vore bra, om det kunde träffas en sådan
överenskommelse. Men det slår mig: Tänk, Olof Johansson, om ni hade inbjudit
till detta på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den tiden
när ni satt i regeringsställning och hade statsministerposten, vilka stora och
snabba möjligheter vi hade haft då att få bort momsen på maten! Men det är i
och för sig bättre sent än aldrig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har också sett att Arbetets chefredaktör har förordat
sänkning av momsen på maten. Det visar, menar jag, att det gamla motståndet
sakta men säkert håller på att brytas ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Miljöfrågorna har kommit att spela en alltmer
framträdande roll, både i och utanför riksdagen. Det är bra, mycket bra. Men
det är svårt att frigöra sig från misstanken att detta tal om miljö i vissa
partier mer är en rädsla för att tappa röster till miljöpartiet än ett utslag
av ett nytt miljömedvetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästan alla partier talar väl om Greenpeace och om behovet
av radikala miljöåtgärder, men de vidhåller samtidigt sin gamla syn på
miljövården och miljöpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför och under den socialdemokratiska parfikongressen
hördes nya signaler. De riktlinjer som förelades kongressen visar, menar jag,
att det finns en ärlig vilja hos socialdemokratin att inte längre frarnstå som
ett betongparfi. Men det intrycket förtas litet grand-rätt mycket för resten-av
att man samtidigt håller fast vid ScanLink och Öresundsbron, och beslutet att
anlägga en motorväg vid Ljungskile kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kongressens beslut blev nu att Öresundsbron och i
praktiken frågan om ScanLink skall bli föremål för ett brett rådslag. Men
egentligen borde också arbetena med motorvägen vid Ljungskile avbrytas i
avvaktan på detta rådslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag, just nu, kämpar lokalbefolkningen mot
motorvägsbygget och för miljöintressena. Bästa sättet att visa allvaret i
regeringens miljöengagemang vore därför att medverka fill att motorvägsbygget
skjuts upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har bordlagt frågan om ScanLink och
frågan om en Öresundsbro. Men vad säger de borgerliga partierna? Vi vet var
centern står, men vad säger moderater och folkpartister om ScanLink och
Öresundsbron? Även ni försöker ju framstå som miljövänner. Men var står ni i
dessa konkreta miljöfrågor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilken grundsyn vi än må ha, om den är konservafiv,
liberal eller socialistisk, måste vi inse att värnet om vår livsmiljö faktiskt
kräver politiska och ideologiska omprövningar i vissa fall. Industrins utsläpp
kräver inte bara radikala lagändringar utan också radikala omläggningar av
planering, produktion och tänkande. Inte minst måste dagens kortsiktiga
vinstintressen försvinna, därför att det är det kanske allra största hotet mot
hela vår livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En miljövänligare produktion, reningsåtgärder och rent av
nedläggning av vissa miljöfarliga processer eller upphörande av viss produktion
går helt på tvärs med kapitalets och näringslivets tänkande i dag. För
Gyllenhammar, Nicolin, Werthén & Co är miljöhänsyn och miljövård onödiga
utgifter som minskar vinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall ge ett exempel, som Olof Johansson har varit
inne på i dag. I Lund finns företaget Gambro, ett företag som bl. a. tillverkar
dialysapparater. I produktionen används etyloxid i förening med freon, för att
sterilisera membran i dialysapparaterna. Till saken hör att företaget släpper
ut över 50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ton
freoner per år - 20 gånger mer än ASEA gör i Västerås, och det är för mycket
bara det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sedan länge känt att etyloxid inverkar pä
människans gener och kan framkalla leukemi. I Japan är därför gränsvärdet satt
till O och i USA till 1 ppm och det kommer att sänkas till 0,1 ppm. I Sverige
är gränsvärdet 5 ppm, dvs. fem gånger så högt som i USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu invänder kanske någon att vi måste acceptera
användningen av både etyloxid och freoner för att få tillgång till effektiva
dialysapparater. Det skulle kunna vara ett argument, om det inte fanns några
andra dialysmetoder. Det finns helt andra metoder, men de är dyrare, och
framför allt ger de inte lika stora vinster. Därför - bara därför - fortsätter
företaget med sin nuvarande produktion, där den cancerframkallande etyloxiden
och den för ozonskiktet så förödande freongasen används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer att 100 meter från fabriken i Lund
ligger ett daghem. Barnen på daghemmet löper naturligtvis stor risk att drabbas
av leukemi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är, menar jag, ett exempel på att värnet om vår
natur och livsmiljö inte bara är en fråga om vad slags miljöpolitik som bedrivs
utan också en fråga om hur hela vårt samhälle fungerar i dag, en fråga om
ekonomin, om industrin, om hur vi värderar ren luft, levande sjöar och
vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalismen - eller marknadsekonomin, som ändra föredrar
att säga - ger inte plats för sådana hänsyn, därför att där räknas allt bara i
pengar. Miljövård kostar pengar. Ren luft kan inte exploateras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman! Det är inte bara statens finanser
som förbättrats, utan det finns också mycket gott om pengar i näringslivet. Det
saknas heller inte brister och behov att tillgodose i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi
behöver skapa fler arbeten. Vi behöver bygga bostäder, daghem och skolor. Vi
behöver angripa nyfattigdomen. Vi skall avveckla kärnkraften och värna om vår
miljö och våra livsvillkor. Bristerna inom den offentliga sektorn måste
angripas. De långa väntetiderna måste' kortas och villkoren för de anställda make
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På allt fler samhällsområden skärps frågeställningarna.
Det blir allt tydligare för allt fler att kapitalismen - eller marknadsekonomin
- utgör ett hot mot våra livsvillkor och våra förutsättningar för ett rikt och
meningsfullt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför hävdar vi kommunister att politiken i vårt land
måste få en ny inriktning, där en huvudförutsättning är att storfinansens makt
och ägande bryts. Transnationaliseringen måste bekämpas. Sveriges
självständighet måste försvaras. Därför säger vi nej till EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behövs en radikal demokratisering av hela vårt land.
Landets arbetare och tjänstemän måste få ett utvidgat inflytande över sina
arbetsplatser och arbetsvillkor. Kort sagt: Sverige behöver en helt ny politik,
en socialisfiskt inriktad politik, som spränger det nuvarande systemets ramar
och som bryter väg för ett demokratiskt och socialistiskt Sverige.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-Anf. 9
Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I måndags greps flera stora aktiemarknader av
panik. Kursraset på New York-börsen drog med sig resten av världens större
börser, inkl. Stockholmsbörsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1987188:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Raset på Stockholmsbörsen motiveras inte i första hand av
problem i den svenska ekonomin. Svenskt näringsliv går bra. Förklaringarna, som
främst står att finna utanför vårt lands gränser, är flera och sammansatta: den
snabba ränteuppgången, förväntningarna att dollarn skall falla igen, oron över
de fundamentala obalanserna i den amerikanska ekonomin, de orealistiska nivåer
som börskurserna skruvats upp fill de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det grundläggande problemet är naturligtvis det oerhört
stora underskottet i den amerikanska ekonomin, som har sin utgångspunkt i
löften om att man skulle sänka skatten, vilket man gjorde. Men det behövdes
inte en finansiering, därför att med sänkta skatter skulle folk arbeta mera och
då skulle inkomsterna öka, och så skulle man få en sorts självfinansiering av
skattesänkningen. Naturligtvis ledde det - som vi socialdemokrater hela tiden
har sagt i den inhemska debatten - till ett galopperande budgetunderskott. Och
nu har bubblan spruckit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är precis samma teori som har väglett moderata
samlingspartiets ekonomiska och skattemässiga politik. Efter en tid av
fillnyktring, då Bengt Westerberg varnade för en sådan politik, anslöt sig det
folkpartistiska landsmötet till den teorin igen. Man hade otur. Det var synd om
Bengt Westerberg, för han kunde inte ana att den här händelseutvecklingen
skulle komma. Men nu sitter han där också i samma teori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var dessutom i praktiken en sådan ansvarslös polifik
som ledde till att vi 1982 också i Sverige hade ett budgetunderskott på 90
miljarder kronor. Det kunde inte orsaka någon internationell katastrof, för
Sverige som land är för litet för det, men det höll på att bli en nationell
katastrof.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill på den här punkten dra tre slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första: Tänk om vi i dag hade varit i detta svaga
statsfinansiella läge med ett underskott på 90 miljarder och den
internationella krisen hade sköljt in över oss!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra skulle jag med hänsyn till det som har hänt
och i landets intresse vilja uppmana moderaterna och folkparfiet att nu överge
den här teorin om att man kan finansiera skattesänkningar på det här självfinansierande
sättet. Det går inte. Sluta med det! Om ni skulle göra praktisk politik av
detta, skulle ni driva ut landet i nationell katastrof. Och jag vill direkt
fråga er: Har ni lärt er någonting av de senaste dagarnas händelser på den här
punkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall kanske tillägga att jag hörde att president
Reagan i morse uttalade att han var beredd att överväga skattehöjning med
hänsyn till det som har inträffat. Jag inbillar mig inte ett ögonblick att de
samtal jag hade med president Reagan har lett till den här insikten, men
verkligheten har lett till att han omprövar sin uppfattning. Kan verkligheten
också påverka herrar Bildt och Westerberg på den punkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje kommentaren ger mig upprikfigt sagt vissa
lustkänslor; jag utstrålar kanske inte sådana så ofta: Det är väl tur att vi
har löntagarfonder och fjärde AP-fonden som i en sådan här situation utgör ett
stabiliserande element i svensk ekonomi!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte orealistiskt att den typ av händelser som vi
nu bevittnar kan leda till störningar i den internationella ekonomin,
störningar som också kan drabba vårt land. Regeringen följer därför den
internationella och den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svenska
ekonomiska utvecklingen uppmärksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det är viktigt att hålla huvudet kallt. I en
situation med ökad oro på de finansiella marknaderna måste vi ovillkorligen
fortsätta att driva en målmedveten och ansvarsfull ekonomisk politik; en
politik som innebär att vi inte ytterligare sätter landet i skuld, att vi
skapar resurserna innan vi använder dem, att vi bygger vidare på välfärden utan
att låna till den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I grunden har vi anledning att känna tillförsikt. Den
svenska ekonomin är i dag långt starkare än för bara fem år sedan. Men vi får
inte glömma hur illa ställt det var då: den stigande arbetslösheten, den
bristande investeringsviljan, larmrapporterna om att stora delar av landet
höll på att utarmas, det skenande budgetunderskottet, den tioprocentiga
inflationen, bilden av att Sverige höll på att bli en andra rangens
industrination.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förre moderatledaren Ulf Adelsohn minns med stöd av sina
anteckningar. Det kan man läsa om i en bok han nyligen har publicerat. Ulf
Adelsohn hade vänligheten att skicka mig denna bok. Jag har inte hunnit tacka
för den ännu, men det beror på att jag bara har hunnit läsa ungefär fram till
den 27 november 1982. Den dagen skrev Ulf Adelsohn i sin dagbok;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Sverige går mot en katastrof efter vad jag kan
förstå ganska fort. Bara det här året ökar statsskulderäntorna till 45
miljarder kronor och nästa år till 60 miljarder. Hur mycket vi än sparar kommer
vi inte i balans. Det är mer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bekymmersamt
än man kan föreställa sig . Jag tror att vi har kommit</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbi
point of no return och jag skulle inte satsa ett öre på Sverige om jag vore
utländsk bankir."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte ett öre skulle moderatledaren satsa på Sverige, om
han vore utländsk bankir, efter sex borgerliga år. Det är inget dåligt
underbetyg. Om det är något annat skall jag inte uttala mig om; det finns
starkare uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men svenska folket trodde på Sverige. Di'rför satsade man
på socialdemokratin, för man sade sig att det partiet nog ändå har en chans
att reda ut det här. Vi som fick ta över ansvaret tyckte också att läget var
bekymmersamt. Men vi trodde på Sverige och'var beredda att satsa allt på att ta
landet ur krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan faktiskt se svenska folket i ögonen och säga: Nu
har vi bringat ordning i statens finanser utan att ta till de drastiska
nedskärningar av den generella välfärden som Bengt Westerberg menade var helt
nödvändiga och som han argumenterade för i en bok år 1983 med titeln Minus 100
miljarder. Det sade någonting om vad han tänkte på. På sitt speciella, pedagogiska
sätt beskriver Bengt Westerberg varför det är så farligt att låta
budgetunderskottet öka. Det driver upp räntan, priserna stiger, bytesbalansen
försämras, investeringarna faller, fillväxten hämmas, kostnaderna för det vi
konsumerar i dag vältras över på kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en alldeles riktig beskrivning. Men vad gör då
Bengt Westerberg, så snart vi fått kontroll över budgetunderskottet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jo, bläcket har inte hunnit torka i riksrevisionsverkets
budgetbalanssiffror, förrän folkpartiet vid sitt landsmöte dels lovar
skattesänkningar, dels lovar en rad reformer, som fördubblat bistånd, en
generösare flyktingpolitik, mer resurser till sjukvården, en reformering av
skolan, förbättringar för långtidssjuka och handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
utmärkt att folkpartiet slår vakt om det svenska biståndet, om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flyktingmottagningen,
sjukvården, skolan, de äldre och de handikappade: Men då kan man inte samtidigt
utlova stora skattesänkningar och säga att man skall regera ihop med
moderaterna, som lovar tiotals miljarder i skattesänkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi behöver en förändring av skattesystemet. Vi
socialdemokrater har presenterat vår strategi för hur detta skall gå till. Vi
har påbörjat en reformering som gör systemet enklare och rättvisare. Arbete och
sparande skall uppmuntras. Spekulafion och förmögenhetsuppbyggnad.på kredit
skall hejdas. Just i dessa dagar har vi sett hur viktigt detta är. Kryphål och
smarta transaktioner för att slippa betala skatt skall bort. Kommunalskatterna
skall bli rättvisare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men en socialdemokratisk regering kommer aldrig att sälja
ut välfärden för att betala sänkta skatter. Vi går inte med på att försämra
pensionerna eller barnbidragen. Vi kommer inte att upphöra med att bygga
daghemsplatser. Vi accepterar inte en försämring av sjukvården. Vi kan inte
tänka oss att dra ned på servicen fill de gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer att fortsätta den ekonomiska politik som nu
återupprättat Sveriges anseende. Ansvar och rättvisa kommer också
fortsättningsvis att vara rättesnören i den socialdemokratiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har fått ordning på Sveriges ekonomi - och
detta utan att vi dragit på oss den massarbetslöshet på 10-12 % som många andra
europeiska länder nu sitter fast i. I Sverige har människor arbete - inte bara
i Stockholm utan runt om i landet. 1983 hade nio län en arbetslöshet som
översteg 5 %. I dag är det bara ett län, och det är Norrbotten, som fortfarande
har stora bekymmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande finns det dock regionala obalanser, som kräver
en fortsatt offensiv regionalpolitik. Därför kommer regeringen att föreslå
ytterligare åtgärder i västra Bergslagen, Norrbotten och Norrlands inland. Jag
hoppas att vi kan få stöd för dem här i riksdagen. Jag tror inte att de som bor
i skogslänen har glömt att moderaterna, folkpartiet och centern - med stöd av
vpk - röstade ner regeringens förslag i våras om att satsa ytterligare 300
milj. kr. i dessa län på utbildning, kommunikationer, teknikutveckling och
annat som stärker deras utvecklingsmöjligheter. För stunden kändes det kanske
bra för dessa partier att tillfoga regeringen ett nederlag, men något
långsiktigt regionalpolitiskt ansvar vittnar det inte om. De verkliga förlorarna
är människorna i dessa glesbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som nu händer, den stora oron i världens finansiella
centra, ger oss anledning att besinna att vi aldrig får bli övermodiga. Vi får
inte glömma hur fort en god ekonomi kan raseras. Budgetpolitiken måste också de
närmaste åren vara stram. Vi måste fortsätta att bekämpa inflationen, så att
den håller sig i nivå med våra konkurrentländers. Det förutsätter måttliga
löneköst-nadsökningar. Under inga omständigheter får vi frestas att förbruka
mer än vi producerar. Då kommer vi snart tillbaka till 80-talets håglöshet.
Eftersom Bengt Westerberg särskilt berörde denna viktiga fråga, vill jag
hänvisa till att Kjell-Olof Feldt kommer att utveckla detta problem närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En god ekonomi- är grunden för att vi skall kunna se fram
emot reallöneökningar också de kommande åren. Den är förutsättningen för att vi
skall kunna bevilja oss kortare arbetstider. Den är basen för vår välfärd, för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnbidraget,
pensionerna och sjukförsäkringen. Den ger möjligheter att höja kvaliteten i
skolan, vården och omsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En god ekonomi ger oss resurser att förbättra miljön. Vi
socialdemokrater har nyligen på vår kongress bestämt oss för hur vi vill driva
miljöfrågorna de kommande åren. Vi är beredda att både angripa existerande
miljöproblem och förebygga att nya uppstår. Under innevarande riksdagsår skall
vi ta nya krafttag mot luftföroreningar, försurning och gamla giftupplag. Vi
skall gå vidare för att rena hav, sjöar och vattendrag. Vi kommer att göra
särskilda satsningar, där föroreningarna är som värst och börjar, Olof
Johansson, med luften över Hisingen och vattnet i Dalälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror att man måste vara så konkret och tydlig. De
kommande åren skall vi med våra egna sinnen kunna se och känna att luften på
gatorna blir renare, att sjöar och havsvikar fåriytt, friskt liv igen, att
maten smakar bra och är giftfri och att skogen växer som den skall. Och vi är
beredda att ta fram de resurser som behövs, bl. a. genom att ge investeringsfonderna
en kraftfull miljöprofil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har visat vad vi vill i miljöfrågorna. Nu återstår det
att se om de borgerliga kan tala om vad de vill göra. Hittills har de tre
partierna mest ägnat sig åt att försöka beskriva hur dålig den socialdemokratiska
miljöpolitiken är. Anklagelserna har flödat - även i dag - över allt vi inte
har gjort och över att vi inte haft ett uppriktigt engagemang för miljön. Jag
kan, uppriktigt sagt, inte finna något värde i att man frånkänner sina
politiska motståndare ett engagemang för en bättre miljö. Jag tror för min del
att både moderater, folkpartister och centerpartister vill ha en bra miljö -
precis som vi socialdemokrater vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte er vilja eller ert engagemang jag
ifrågasätter, men jag ställer mig tveksam till om ni har förmåga att i en
regering, gemensamt driva en framgångsrik miljöpolitik. Under er förra
regeringstid minskade anslagen fill miljövården, inte på grund av illvilja
eller ointresse utan därför att ni förödde landets ekonomi så att det inte fanns
pengar. Under den förra borgerliga regeringsperioden sprack två regeringar för
att ni inte kunde komma överens om kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i vårt land ett riksdagsbeslut som säger att
kärnkraften skall vara helt avvecklad senast år 2010. Vi socialdemokrater menar
att ju tidigare vi kan börja ta de första reaktorerna ur drift, desto lugnare
kan vi genomföra avvecklingen. Regeringen kommer därför under våren, i god tid
inför valet, att lägga fram början fill ett avvecklingsprogram. Och vi har
redan tidigare talat om att vår bedömning är att vi, med hjälp av ny teknik och
med hushållning, skall kunna ta den första kärnkraftsreaktorn ur drift senast
1995 och den andra senast 1996.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något sådant besked har vi inte fått från de borgerliga
partierna. När Olof Johansson, Bengt Westerberg, och Per Unckel deltog i
TV-programmet "Öppet forum" för några veckor sedan, kunde ingen av de
tre partiföreträdarna ge den minsta antydan om när de första reaktorerna
skulle kunna börja tas ur drift med en borgerlig regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerberg sammanfattade den virriga debatten i
programmet så här; "I många frågor är vi överens. I andra frågor är vi
inte det, och då har vi rätt att gå ut och driva vår linje, och sen har
väljarna i vårt fall en unik chans</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att tala
om var tyngdpunkten skall ligga. Tycker man att moderaternas energipolitik -
där vi inte sätter ett bortre parentestecken - är den bästa, då röstar man på
det. Tycker man att den energipolitik riksdagen lagt fast är den bästa, då kan
man rösta på folkpartiet" - det var inom parentes sagt finurligt
formulerat - "och vill man ha en snabbavveckling röstar man på
centern."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men så fungerar det ju inte, herr talman. Hur skall
tyngdpunkten kunna fördelas på en så ostadig gungbräda, utan att någon trillar
av? Kommer Olof Johansson verkligen att acceptera att bli hängande där uppe i
luften, om brädan tippar över åt det moderata hållet? Hoppar han av då? Jag
förstår naturligtvis att Bengt Westerberg har tänkt sig att sitta trygg på
mitten. Men om folk nu lägger tyngdpunkten på moderaterna, och Bengt Westerberg
rutschar ned i knät på Carl Bildt, hur går det då med den energipolitik
riksdagen lagt fast? Jag kan inte se annat än att ni kommer att stå där igen,
lika splittrade och lika handlingsförlamade som förra gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också ta upp en sak i mitt anförande i en replik
till Bengt Westerberg, eftersom han sade: I anföranden inför sina egna kastar
Ingvar Carlsson ur sig påståenden om sina meningsmotståndare som helt saknar
täckning. Han avsåg då sjukvårdsfrågorna och min jämförelse med förhållandena
i USA. Jag vill säga följande med anledning av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För socialdemokratin har det alltid varit viktigt att för
väljarna redovisa riktlinjerna för vår politik. De riktlinjerna drar vi upp vid
våra kongresser ett år före valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gjorde vi också vid den senaste partikongressen i
Folkets hus här i Stockholm för några veckor sedan. När vi har kongress ägnar
vi oss faktiskt inte åt att kritisera våra motståndare. Då använder vi vår tid
och vår kraft åt att utforma vår politik. Jag tar svenska massmedia som bevis för
att så var fallet. Det var utomordentligt sällsynt att vi över huvud taget
berörde de borgerliga. Gör en jämförelse, Bengt Westerberg, med er egen
kongress! Och studera moderaternas kongressmaterial för deras kongress i Malmö!
Lyssna gärna på den kongressen och räkna efter hur många gånger ordet
socialdemokrater i skällsammanhang kommer upp. Jag tror att det ger en
tankeställare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerberg sade här i dag att socialdemokraterna har
samma mål som kommunismen. Bengt Westerberg har tidigare - och det har han
blivit hårt kritiserad för även i borgerlig press - sagt att socialdemokraterna
vill ha en kommandostat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bryr sig Bengt Westerberg inte om demokratin i politiken?
Det är faktiskt den som skiljer socialdemokratin och kommunismen åt. Det är i
detta land socialdemokratin och fackföreningsrörelsen som på arbetsplats efter
arbetsplats bekämpat kommunismen och sett till att den nu ligger och pendlar
kring 4-procentsgränsen i svensk parlamentarism. Vi tar, Bengt Westerberg, icke
åt oss någon som helst kritik för att vi skulle varit mjuka mot kommunismen.
Hade folkpartiet i praktiken gjort samma-insatser som socialdemokratin, så
kunde ni också ha varit stolta. Teoretiskt har jag inget att anföra mot er, men
i praktiken är det svensk socialdemokrati som har bekämpat svensk kommunism.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
att detta var ett grovt övertramp av Bengt Westerberg i debatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men jag
skall gärna redan i mitt inledningsanförande ta upp en diskussion om
socialismen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt oss se
på fakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1976 hade den statliga företagssektorn 112 000
anställda. Då har jag inte räknat in affärsverken. År 1982 var motsvarande
siffra 163 000, en ökning under de borgerliga åren av denna statliga sektor med
51 000 anställda eller nära 50 %. År 1986 var antalet efter fyra
socialdemokratiska år 148 000, en minskning om än liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i själva verket släppt in privat kapital i de
statliga företagen, i PK-banken, i SSAB och i Procordia. Vi har sålt statens
del av Södra Skogsägarna under de socialdemokratiska åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under er regeringstid minskade sysselsättningen i det
privata näringslivet, som ni då ville befordra, med 175 000 anställda. Under
vår regeringstid har den privata sektorn ökat sin sysselsättning med 80 000
anställda. Den socialdemokrafiska politiken har ju befordrat den privata
industrin på det här sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ta sjukvården så minskade under den tid då
moderaterna och folkpartiet hade ansvaret för sjukvårdsministerposten antalet
privatpraktiserande läkare från 700 till 590. Nu har vi återställt antalet
till 700. Det är ju sanningen också när det gäller den privata vården och
omsorgen, som Bengt Westerberg har uttalat sig så positivt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller hushållsskatterna sade Bengt Westerberg att
det är förfäriigt att de ökat med 2 %. Ja, det är riktigt att vi genom den
förbättring av inkomsterna som åstadkommits har haft en uppgång i
hushållsskatterna. Men hushållens reala disponibla inkomst har under samma tid
ökat med 36 miljarder kronor. Det är en klar förbättring, och det känner varje enskild
människa i sin egen portmonnä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är sanningen om den borgerliga propagandan och inte
minst, Bengt Westerberg, om den förfärliga socialiseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag växlande några ord med mina medarbetare innan jag
gick upp i talarstolen sade de: Nu lägger du hela flanken öppen mot Lars
Werner. Han kan ju angripa dig direkt för det här. Ja, visst kan Lars Werner
det, men Lars Werner behöver den repliken, så jag bjuder på den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det går bättre för Sverige, kan vi nu åter
fundera på vad vi offensivt vill satsa på. Vi kan inte göra allt vi skulle
vilja, det inser vi. Vi måste prioritera. Och det var också alldeles klart vad
ombuden utifrån landet vid vår kongress tyckte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall satsa på skolan, sjukvården, omsorgen om barn och
gamla och på en utbyggd föräldraförsäkring. Detta skall komma i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det räcker inte att veta vad man vill. Man måste också
känna ansvaret att förverkliga det man utlovar, om man får väljarnas förtroende
att regera landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultaten under de senaste fem åren talar för sig själva,
inte minst om man jämför med de sex borgerliga åren. Det finns naturligtvis
flera förklaringar till det - det skall jag erkänna. Vi är ett parti, inte tre.
Det gör det lättare. Vi är en demokratisk folkrörelse, som vet vad vi vill och
vad vi står för.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men att
det finns tre borgerliga partier hindrar inte att vi, ju närmare valet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi kommer,
måste kräva något slags redovisning också från den borgerliga sidan. Det räcker
inte att angripa socialdemokraterna, som ni har gjort i dag. Det räcker inte
att tala om att ni vill avskaffa kollektivanslutningen - den har vi
upplysningsvis redan beslutat att avskaffa-elleratt niärernot löntagarfonderna
och engångsskatten. Engångsskatten lär ni ju dessutom inte ens vara överens cm
att avskaffa längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringsförklaringen redovisade jag för fjorton dagar
sedan den socialdemokratiska politiken. Därför ställer jag nu följande fråga
till er;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilket slags Sverige skulle vi få med en borgerlig
regering? Är det inte rimligt att väljarna får någon sorts besked på den
punkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur blir det med tryggheten, sjukförsäkringen,
arbetslöshetsförsäkringen och ATP?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur blir det med skatterna? Skall höginkomsttagarna få
jättelika skattesänkningar, söm moderaterna och kanske folkpartiet vill, eller
skall det bli lättnader för låginkomsttagarna, som centern lovar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur blir det med den kommunala skatteutjämningen? Får
centern något som helst gehör för ökad rättvisa på den punkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall bojkotten mot Sydafrika fortsätta, eller skall vi gå
den Bildtska vägen när det gäller Sydafrika?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blir det regionalpolitik enligt centerns modell, eller en
storsatsning på Storstockholm, som moderaterna vill? Eller blir det som Bengt
Westerberg sade i en TT-intervju nyligen om folk som bor i Norrlands inland:
''För de flesta finns det ingen annan lösning, än att flytta till Pajala,
Kiruna eller Luleå."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olof Johansson ondgjorde sig med all rätt över de långa
bostadsköerna i Stockholm. Får jag då erinra om att bostadspolitiken är en
kommunal fråga och att det råder borgerlig majoritet i Stockholm. Olof
Johansson tillhör själv centern i Stockholm, så var så god och gör något
praktiskt av de goda förutsättningar på bostadspolitikens område som vi har
skapat på riksplanet. Hur i all sin dar skall ni klara er regionalpolitiskt
genom att bromsa upp inflyttningen till Storstockholm, när moderaterna säger
att man skall satsa mer på Storstockholm?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får folkpartiet gehör för satsningarna på sjukvården,
eller blir moderaternas löften om skattesänkningar viktigare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den centerpartistiska tidningen Skånska Dagbladet
rätt, när man för en vecka sedan skrev om folkpartiets politik "att
åtskilligt inte är acceptabelt utifrån decentralistisk och centerpolitisk
utgångspunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidningen nämnde en rad frågor där det, som man uttrycker
det, för centern "finns all anledning att hysa oro för folkpartiets och
Bengt Westerbergs hållning" - marginalskatterna, matmomsen, kommunalskatten,
miljöpolitiken, regionalpolitiken och jordbrukspolitiken. Finns
mitten-samverkan över huvud taget längre?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att vi har anledning att ställa dessa frågor.
Efter 44.år av socialdemokratiskt styre fick ni chansen 1976 att ta ansvar för
Sverige. Det gick ju, som alla vet, inte särskilt bra. Nästa gång blir det
annorlunda, säger ni. Om det inte går att komma överens i de viktiga frågorna
nu, när det fortfarande kan ske i lugn och ro, hur skall det då vara möjligt
snabbt efter valet, när ni bara har några veckor på er att komma överens?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eller är det faktiskt så, som den borgerliga Norrtelje
Tidning tycker, att man skall vara försiktig med att avslöja vad man vill?
Tidningen varnar de tre borgerliga partierna för att lägga fram."mer eller
mindre genomtänkta regeringsprogram som socialdemokraterna kan få störst glädje
av".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte ens borgerliga tidningar har tydligen särskilt stora
förhoppningar om vad borgerlig politik skulle innebära. Jag måste säga till
Olof Johansson, till Bengt Westerberg och till Carl Bildt att jag nog kommer
att fortsätta fram till valdagen i september med att ställa de frågor som jag
har ställt här. Jag tycker att det i eii demokrati är viktigt att människor vet
vad en röst i valet verkligen kommer att innebära för deras vardag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10
CARL BILDT (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Statsministern har en retorisk förkärlek för
bombasmer, som lämpar sig mer eller mindre väl för olika tillfällen. Bombasmer
lämpar sig just nu ganska illa när man talar om den internationella ekonomin
och situationen på de internationella finansmarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern sade, om jag uppfattade det rätt i
hastigheten - jag är inte säker på att han själv uppfattade det i hastigheten -
att den amerikanska ekonomin nu kännetecknas av galopperande underskott, att
bubblan har spruckit och att det är en ansvarslös politik som förs i Förenta
Staterna. Låt mig säga att detta i just denna situation är ansvarslösa ord. Det
är ett faktum att den amerikanska ekonomin har haft 57 månader av kontinuerlig
uppgång. Det är den längsta uppgångsperiod som den amerikanska ekonomin, vilken
i mycket är motorn i den internationella ekonomin, har haft under detta sekel.
Det har lyft världen, inkl. Sverige. I konjunkturinstitutets bedömning av den
amerikanska ekonomin framöver talas det om minskande underskott, en stabil
tillväxt och en i allt väsentligt god situation. Man skall under sådana
förhållanden inte stå här och med bombasmer hälla fotogen på en orosbrasa som
är tillräckligt allvarlig ändå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan gick statsministern raskt vidare och sade att
borgeriig politik skulle innebära nationell katastrof för Sverige. Jag väntade
ett tag och trodde att vi skulle få höra att även freden var hotad av
borgerligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte ägna mig åt att rätta statsministern på
olika konkreta punkter. Han hade litet fel om vad borgerliga regeringar hade
spruckit på, han hade litet dålig uppfattning om politiska förhållanden i
Stockholms stadshus, osv. Jag tror att det noteras av andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern ställde elva frågor till oss. Jag kan inte
klara av att besvara dem. Huvuddelen var av retorisk karaktär. Han frågade mig
t. ex. vad som skall hända med ATP. Låt mig säga att jag inte vet vad
socialdemokraterna skall göra med ATP. Jag vet bara en sak: socialdemokraterna
har kommit till oss och frågat oss, om vi vill vara i en parlamentarisk
utredning som kallas pensionsberedningen och som bl. a. handlar om vad man
skall göra för att klara ATP-systemets framtid. Vad socialdemokraterna kommer
att föreslå i den utredningen vet jag inte, men jag vet att socialdemokraterna
har varit utomordentligt angelägna om vårt stöd och vår hjälp för olika
konkreta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga statsministern: Innebär detta att ATP nu
skall dras in i valrörelsen och att den här typen av frågor skall ställas
där? Skah</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsberedningen
upplösas, och skall vi ta strid om detta, så att ni öppet i debatten skall
kunna redovisa vad ni vill göra med ATP? Skall vi inte vara bundna av de
överenskommelser som kan ha ingåtts på olika delsektorer? Jag vore faktiskt
tacksam för ett besked på den punkten. Det saknar inte intresse för oss just
nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt vill jag bara notera att statsministern är bra på
att ställa frågor, men närmast exempellöst dålig på att svara på sådana. Jag
har sedan slutet av augusti ställt två frågor till honom i flera anföranden och
delvis även i brev. Den första har varit; Kan statsministern ge ett klart
besked om att fondlöneskatten och fondvinstskatten skall avskaffas 1990 eller
ej? Vi har inte fått något svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra frågan har rört den s. k.
folkrörelseutredningens betänkande: Vad anser socialdemokraterna om den
utredningens förslag till de facto en ny förbudslag mot nya initiativ och nya
satsningar när det gäller enskild barnvård och vård av äldre? Jag har inte fått
något svar på det heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tillbringade några timmar i denna kammare i går och
ställde då bara två frågor till statsministern. Han svarade icke på någon av
dem. Han inte ens antydde en vilja fill svar. Han flyr ständigt in i
bombasmernas retoriska värld. Jag ställde avsiktligt ingen fråga i mitt
anförande, för man blir med tiden litet pessimistisk angående möjligheterna att
få några svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att Bengt Westerberg nyss ställde en enda fråga,
och jag tycker att den är viktig. Låt oss begränsa våra krav på statsministern
i dag till att han skall utnyttja alla de minuter han har rätt till för att ge
svar åtminstone på den frågan och på den fråga som jag ställde om ATP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerbergs fråga var: Vad skall det bli av
skattetrycket? När man nu talar om ett oförändrat skattetryck är det då 50 %,55
% eller 56 % som är utgångspunkten? Man lovade oförändrat 50 %, och vi är i dag
uppe vid 55 %. Man har brutit ett löfte och utställer nu ett nytt, men utan att
tala om vad detta löfte egentligen innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig understryka att om det skulle komma att föras en
ekonomisk politik i vårt land under de kommande åren som innebär att vi skulle
fortsätta med den nästan exempellösa skattehöjningstakt som vi har haft under
de senaste tre fill fyra åren, finns det skäl för ekonomiska bedömare att
kanske använda en liten del av den krisretorik som statsministern använde när
han ansvarslöst skulle försöka nedvärdera andra länders betydligt solidare
ekonomi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
BENGT WESTERBERG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall ta upp så många som möjligt av de
frågor som statsministern ställde och utgår från att han utnyttjar sina
repliker till att besvära mina.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig börja med skatterna. Det är riktigt att
folkpartiet tycker att det finns stora behov inom sjukvården, inom omsorgen,
när det gäller flyktingpolitiken och av ökning av u-landsbiståndet. Just
därför lovar vi inga stora skattesänkningar. Ingvar Carlsson har fel på den
punkten. Däremot har vi i likhet med Ingvar Carlsson sagt att vi tycker att man
har slagit i skattetaket och att man nu inte skall fortsätta
skattehöjningspolitiken. Vi vill i stället att utvecklingen skall vändas och
att fortsatta skattehöjningar skall undvikas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag vill upprepa den fråga som Carl Bildt instämde i;
Vad betyder Ingvar Carlssons löfte om oförändrad skatt? Säg nu inte att
Kjell-Olof Feldt skall besvara den frågan senare i eftermiddag! Vi vill veta
vad Ingvar Carlsson tycker och menar i denna speciella fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker dessutom att det vore intressant att få ett
svar även från Ingvar Carisson när det gäller avtalsrörelsen - vilka
möjligheter det finns att få ett avtal på 3 % nästa år, som socialdemokraterna
har sagt är önskvärt. Det blir en alldeles hopplös debatt om Ingvar Carlsson
hela tiden skall bolla över alla svåra frågor till Kjell-Olof Feldt, även om
jag inte skall förneka att han i många fall är bättre skickad att besvara dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till regionalpolitiken. Ingvar Carlsson säger att vi
prutade på regeringens och Thage G Petersons förslag när sanningen är den
motsatta. Det var ju faktiskt så att majoriteten i kammaren fattade beslut som
innebar mer pengar än dem som Thage G Peterson och regeringen ville anslå till
regionalpolitiken. Skillnaden var att Thage G Peterson ville ha pengarna för
sig själv i departementet för att på sina resor runt om i landet dela ut dem
till olika ändamål, medan majoriteten i kammaren menade att de som är ute i
regionerna och sysslar med regionalpolitik ute på fältet är bättre skickade att
avgöra hur dessa pengar skall användas. Det var därför som pengarna fördelades
ut på länsanslagen till länsstyrelserna i stället för att bli kvar inom departementet.
Dessutom har kammarens majoritet begärt att regeringen skall komma tillbaka med
konkreta förslag på hur infrastrukturen skall kunna byggas ut, och då kommer
kammaren självfallet att ställa mer pengar fill förfogande när så behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller regionalpolitiken citerade Ingvar Carlsson
en TT-intervju, men han glömde att citera den fråga som ställdes, nämligen vad
vi har för hjälp till de människor som blir arbetslösa när gruvan i Svappavaara
läggs ned. Då sade jag, uppriktig som jag är, att för många av dem finns det
inget annat alternativ än att flytta till Kiruna, Pajala eller Luleå. Men det
kunde ju vara intressant, eftersom Ingvar Carisson polemiserar mot denna ståndpunkt,
om Ingvar Carlsson redovisade vilka åtgärder socialdemokraterna tänker vidta
för att garantera att alla som har jobbat i gruvan i Svappavaara skall kunna bo
kvar i Svappavaara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson påstod att han på den socialdemokratiska
kongressen hade talat enbart om socialdemokraternas politik och inte nämnt de
borgerliga. Jag läste i mitt inledningsanförande upp ett citat, i vilket Ingvar
Carlsson påstår att det i borgerliga kretsar hade varit någon som hade väckt
ett ramaskri, när Ingvar Carlsson skulle ha talat om att sjukvården var att
betrakta som en medborgerlig rättighet. Nu var det inte direkt det som han sade
i sitt tal, men jag vill ändå fråga: I vilka borgerliga kretsar har detta väckt
ett ramaskri? Vem är det som har skrikit? Det skulle vara oerhört intressant
att få veta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samma tal på socialdemokraternas kongress påstod Ingvar
Carlsson att de borgerliga partierna här hemma i Sverige applåderade en
politik, som ledde till att fler människor blev arbetslösa ute i Europa. Vem
applåderade, Ingvar Carlsson? Peka ut den person, det parti eller den grupp som
har applåderat en sådan politik. På LO-kongressen, i det kända medborgarrättstalet,
påstod Ingvar Carlsson att hans politiska motståndare - jag förmodar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att han då
syftade på oss - inte var med på att beskatta avkastningen på ägandet. Så fort
det blev aktuellt skulle vi enligt honom ropa stopp och belägg. Ingvar Carlsson
påstod också att vi skulle mena att det är de som har pengar som skall bestämma
spelreglerna för sparandet - inte medborgarna. Kan Ingvar Carlsson med ett enda
citat belägga att någon representant för de borgerliga partierna har påstått
något sådant?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag citerar och påstår saker om socialdemokraterna,
är.jag ganska noggrann med vilka ord jag väljer. När jag beskrev
socialdemokratins förhållande till kommunismen, använde jag mig därför av en
liten handbok som Ingvar Carlsson gav ut häromåret och som heter Vad är
socialdemokrati? De ord som jag valde sammanföll nästan fill 100 % med vad
Ingvar Carlsson själv har skrivit i denna bok. Låt mig läsa upp ett litet
stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Reformism
eller revolution?" frågar Ingvar Carlsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Frågan handlar om .på vilket sätt vi vill
förverkliga det socialistiska samhället. Däremot handlar den inte om vem som är
mest 'socialistisk'.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Revolutionären
vill, enkelt uttryckt, först gripa den totala makten, i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samhället.
Först därefter vill han börja samhällsomvandlingen. Refor-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>misten är
beredd att börja arbetet med att förändra samhället trots att kapitalägaren har
kvar en del inflytande i samhället. Och reformisten räknar med att dessa
stegvisa förändringar så småningom skall leda fram till en fullständig
omvandling av samhället. På så sätt är också reformisten revolutionär.
Reformismen brukar betraktas som det fredliga sättet att genomföra socialismen.
Revolutionen däremot förutsätts kräva någon form av våld."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var precis detta som jag framförde i mitt anförande.
Denna skrift plus många andra uttalanden och skrifter från socialdemokratin
visar att det socialistiska samhället är socialdemokratins mål. Det är därför
vi menar att vi bör få en debatt om denna sak,' och det är detta valet 1988
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 12 OLOF JOHANSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ingvar Carlsson var mycket roligare i dag än
i går. Däremot finns det också en likhet som jag måste ta upp, och det gäller
minnet. Ingvar Carlsson har ett förfärligt dåligt historieminne. Först
skall-jag för säkerhets skull ta upp närminnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I går kväll fördes en debatt här i kammaren - jag kan
förstå om Ingvar Carlsson inte kan lyssna på allt - då Börje Hörnlund erbjöd
Thage G Peterson i den socialdemokratiska regeringen 500 milj. kr. i ökade
insatser för regionalpolitiska åtgärder i stället för de 300 milj. kr. på tre
år som socialdemokraterna kom springande med i våras. Detta är bara en upplysning.
I övrigt kan jag instämma i Bengt Westerbergs beskrivning av situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller historieminnet undrar man ibland om vi
lever i samma sekel. Jag förstår om Ingvar Carlsson var dränkt i arbete under
oppositionsåren, men så fullkomligt kan han ju inte ha missat de sex år då det
fanns en annan regering i det här landet. Värre är det att han fullständigt har
glömt bort det som var en av de grundläggande anledningarna till den ekonomiska
krisen i Sverige- att de socialdemokratiska regeringarna dessförinnan hade
gjort oss så beroende av oljeimport att vi fick en oljenota som ökade från 3
miljarder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om året
till 30 miljarder om året. Detta var ju själva grunden till hela den ekonomiska
krisen internafionellt och därefter i det svenska näringslivet. Ändå talar
Ingvar Carlsson om hur borgarna förstörde ekonomin. Jag måste säga att det är
samma lättsinne som gör sig gällande i hans i och för sig ganska roliga
demagogi här på slutet när han talar om regeringsalternativ. Men varför dessa
stenar i glashus? Det handlar väl om socialdemokraterna likaväl, eftersom
socialdemokraterna inte har majoritet, och det inte finns någon prognos som
pekar på att socialdemokraterna skulle få egen majoritet. Socialdemokraterna
måste luta sig mot kommunisterna eller nåjgot annat parti när de regerar. Detta
har ni fått erfara under denna period. Dessutom: Varför skall man ha andra
regler i Sverige än man har i andra länder? Vi hade nyss besök här i Sverige av
Harri Holkeri. Även Ingvar Carlsson träffade honom. Man kan fråga sig om det
var någon som kom med ett gemensamt program för socialdemokraterna och samlingspartiet
i Finland innan de bildade regering. Ingvar Carlsson kanske känner till om det
fanns ett sådant dokument, vilket i så fall aldrig har redovisats. Det skulle
vara en stor sensation, i alla fall för centerpartisterna i Finland, att få
veta det. Jag tycker inte att man skall ställa andra krav i Sverige än man kan
leva upp till i broderpartier i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller bostadskön har Ingvar Carlsson gjort en
missuppfattning. Dessutom behöver han orientera sig en del om
Stockholmspolitiken - men det är en annan sak. 120 000 människor - lika många
människor som bor i Norrköping - flyttar under tio år in till Stockholms län.
Ingvar Carlsson resonerar som om detta inte hade någon betydelse för
bostadsköns längd. Självfallet har det det. Så många barn föds inte i Stockholm
att de skapar hela denna kö på närmare 130 000 personer. Det är nästan en
fysisk omöjlighet med dagens nativitet i Sverige. Det här handlar om människor
som har flyttat hit, och eftersom de har flyttat hit har de hamnat sist i
bostadskön. Om personerna i kön står med ungefär en meters mellanrum hamnar kön
ända uppe på andra sidan gränsen till Gästrikland. På tal om Gästrikland: Jag
fick nyss ett brev från Gästrikland om kommunal skatteutjämning. Brevet var
undertecknat av socialdemokrater och centerpartister, kommunala förtroendevalda.
Dessa hade mycket hård kritik mot den kommunala skatteutjämningen, som
riksdagen beslutade om i våras. Ingvar Carlsson kommer naturligtvis ihåg - jag
måste fråga - att det var socialdemokrater och folkpartiet som skapade den
majoritet för kommunal skatteutjämning som så småningom bildades här i
riksdagen? Det var inte vi. Det var den. som socialdemokrater och
centerpartister i Gävleborg med gott omdöme fördömde i mycket starka ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan beträffande miljöpolitiken. Jag har inte heller
angripit er goda vilja. Ingen skulle vara gladare än jag om jag kunde gratulera
regeringen till en radikal miljöpolitik och en energipolitik där man åtminstone
levde upp till vad riksdagen har beslutat. Kan statsministern förneka att
storstädernas miljöer försämrats bl. a. genom aktiva åtgärder från regeringens
sida? Kolkraftverket i Värtan är bara ett exempel. Kan statsministern förneka
att kontrollen av freonutsläppen, som vi får veta om dagligdags, inte fungerar,
att riksdagsbeslutet om en internationell luftvårdsfond inte har fullföljts
-sådant beslut fattades 1985 -, att frågan om E 6 i Ljungskile leder till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konfrontation
med miljövännerna, att Öresundsbron enligt den socialdemokratiska
partiledningen skall vara en bil- och järnvägsbro där befolkningskoncentrationen
i regionen är som störst på både den danska och den svenska sidan? Som lök på
laxen kommer så Stig Malm och vill ha folkomröstning om rikspolitiska frågor
med anledning av en älvutbyggnad. Vi har nog med rikspolitiska kommunala folkomröstningar!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
LARS WERNER (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ingvar Carlsson lät provocera sig av Bengt
Westerberg. Han drog i sitt anförande upp en egendomlig linje mellan
arbetarrörelsens två partier. Det är demokratin som skiljer oss åt, sade Ingvar
Carlsson. Fel, Carlsson, det är ju socialismen som skiljer oss åt, vilket också
framgick av Carlssons lovsång till satsningar på det privata näringslivet. Inte
bygger väl, Ingvar Carlsson, den socialdemokratiska regeringen på en
arbetarmajoritet i riksdagen där en del inte är demokratisk. I så fall blir det
intressant framöver att överväga om vi i framtiden skall ha diskussioner om
uppgörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Carl Bildt kritiserar ofta andra för att vara dåliga på
att svara på frågor. Jag ställde en direkt fråga till Carl Bildt om UNITA:s
övergrepp mot svenska biståndsarbetare och UNITA;s försök till utpressning i
fråga om den svenska regeringens biståndspolitik. Samma inställning till
svenskt bistånd till Angola som UNITA har kommer till uttryck i en moderat
motion till riksdagen från Birger Hagård, Gullan Lindblad och Göran Allmér. Jag
vill komplettera min fråga till Bildt: Står Carl Bildt bakom denna motion? Om
han gör det, blir det uteblivna svaret på den första frågan om omdömeslösheten
hos Moderata studentförbundet att bjuda in en representant för UNITA mycket
lättbegrip-ligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det Bengt Westerberg sade om flyktingfrågorna kan jag helt
och hållet instämma i. Olof Johansson tog i det sammanhanget upp moderaters och
centerpartisters agerande i Sjöbo på ett sätt som jag tycker hedrar centerns
partiledning och Olof Johansson. Där vill jag återkomma till Carl Bildt. Var
står moderata samlingspartiet och Cari Bildt i denna centrala fråga? Delar Carl
Bildt den uppfattning som flertalet ledande moderater har om att ta emot
flykfingar i Sjöbo? Det vore intressant för många att i dessa dagar få ta del
av Carl Bildts svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag sedan gå över till en annan fråga som jag ställde
till flera. Det gäller matmomsen. Jag vill diskutera den frågan också med Carl
Bildt. Carl Bildt och jag är säkert medvetna om att den överväldigande
majoriteten av svenska folket vill sänka eller slopa momsen på maten.
Undersökningarna visar att t. o. m. moderaternas väljare tycker att det är ett
bra förslag, som det är viktigare att genomföra än en marginalskattesänkning.
Jag skulle vilja veta: Vad svarar Carl Bildt sina väljare när de frågar varför
moderata samlingspartiet inte vill vara med att slopa momsen på maten? Tidigare
har man hävdat att det blir för dyrt, men samtidigt föreslår man
skattesänkningar på 40 miljarder kronor som i första hand kommer
höginkomsttagarna till del. Jag tycker det vore bra om vi fick svar dels på
frågan om Moderata studentförbundet och Unita, dels på hur Carl Bildt och moderaterna
ser på flyktingfrågorna i Sjöbo, dels på vad Carl Bildt svarar sina väljare som
vill sänka matmomsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog förste vice talmannen
ledningen av PrOt. 1987/88:11<br>
kammarens förhandlingar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 14 Statsminister INGVAR CARLSSON;</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! Debatten inleddes kl.
9.00 i dag. Efter fyra oppositionstalare, kl. 11.10, fick jag enligt gällande
debattregler 30 minuter på mig för att redovisa socialdemokraternas politik.
Jag lämnade faktiskt utrymme för att redan i min inledning svara på fyra fem
frågor. Det är ungefär så mycket jag förmår. Jag kan tyvärr inte lägga min
inledning helt åt sidan för att svara på en mängd frågor- jag skar ändå ner den
ganska kraftigt. Jag skall nu fortsätta att svara på frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser, Carl Bildt, att det är en nationell katastrof
när budgetunderskottet går upp mot 90 000 milj. kr. Det är tur att vi vände
den utvecklingen. Jag ställde min fråga om ATP mot bakgrund av de konkreta
förslag som den borgerliga regeringen mellan 1976 och 1982 lade fram om att man
i realiteten kraftigt skulle urholka ATP-systemet. Om Carl Bildt säger att en
ny borgerlig regering inte kommer att göra det, då skall jag inte fortsätta att
föra den diskussionen. Jag vill bara skapa klarhet i denna för landets
pensionärer så oerhört viktiga fråga. Många på den borgerliga sidan har uttalat
sig positivt om att de nu har fått klart besked: Löntagarfonderna var steget.
Det kan inte ha undgått Carl Bildt. I en TT-intervju gavs alldeles glasklart de
besked som Carl Bildt efterlyser. Därför tyckte jag det var onödigt att jag
skulle upprepa dessa under min korta taletid i dag. Men nu har alltså Carl
Bildt återigen fått ett besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förklarade varför skattekvoten kommer att stiga. Genom
att vi fick ökade inkomster steg också skatten. Den ligger något över den vi
hade när socialdemokraterna tillträdde 1982. Den låg då på 51,5 %. Den
riktpunkten skall vi alltså ha. Sedan kommer den med hänsyn fill konjunkturen
att gå upp och ner. Detta är också ett svar till Bengt Westerberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag göra en kort kommentar till Carl Bildts avsnitt om
kärnvapnen. Carl Bildt uttryckte att styrka ger bättre resultat än svaghet.
Hans budskap var att det helt och hållet var USA;s förtjänst att en uppgörelse
nu kunnat träffas. Fredsrörelser och människors oro som en faktor fördes åt
sidan, även om jag tror att dessa har stor betydelse. Den europeiska
socialdemokratin har ingenting uträttat. Gorbatjovs initiativ har ingenting
betytt. Carl Bildt förklarade för oss alla precis hur det har gått till - han
hade hela vetskapen. Jag tycker det kanske säger mera om Carl Bildt som
politiker än om det mycket komplicerade händelseförlopp som vi upplevt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Bengt Westerberg vill jag beträffande mitt uttalande
om applåderna till arbetslösheten säga: Jag avser, för att tala klartext, Lars
Tobisson och hans uttalande om fru Thatchers politik. Där fanns dessutom ord
som att man skulle kunna tämja facket. Jag anser att det var ett mycket
allvarligt uttalande. Eftersom Bengt Westerberg krävde att jag direkt skulle
peka ut berörd politiker, gör jag det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror, Bengt Westerberg, att var och en som läser min
bok om den<br>
socialdemokratiska ideologin har alldeles klart för sig vilken vikt jag fäster<br>
vid den politiska demokratin. Jag har dessutom på senare tid utvecklat detta i<br>
en rad intervjuer. Då tycker jag att Bengt Westerbergs inlägg syftade till en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>insinuation
om att vi på den punkten hade samma mål som kommunismen. Om Bengt Westerbergs
avsikt inte var denna utan att föra en annan debatt, då accepterar jag det. Men
jag tycker att Bengt Westerberg nästa gång då skulle uttala sig tydligare och
inte använda ord som "kommandostat". Där låg min misstänksamhet,
Bengt Westerberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flyktingpolitiken har skärpts, säger Bengt Westerberg. Jag
kan inte hålla med om det. År 1986 hade vi 17 000 flyktingar som kom till vårt
land. Enbart de tre första månaderna i år har vi 15 000. Vi står här inför
oerhört stora problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uttalanden som Bengt Westerberg gör i positiv mening om
flyktingpolitiken tycker jag i och för sig är bra, men jag tycker inte att det
är ett riktigt påstående att vi har skärpt politiken på den här punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olof Johansson frågade varför vi skall ändra
folkbokföringssystemet. Låt mig då nämna ett mycket enkelt skäl. De invandrare
som kommer till vårt land tvingas - trots att de har en helt annan religion -
gå till svenska statskyrkan för att folkbokföra sig. Många invandrare har
kommit till mig och sagt: Detta tycker vi är stötande - det är inte riktig
religionsfrihet. Jag har tagit starkt intryck av detta, och det har för mig
varit ett av argumenten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall kanske också säga något fill Bengt Westerberg
beträffande Norrlands inland. Jag har TT-uttalandet framför mig. Det är sant
att ordet "Svappavaara" finns nämnt. Men det finns formuleringar som
jag tydligt tolkar så att det gäller hela Norrlands inland. Men återigen: Jag
vet att journalister kan missförstå, och om Bengt Westerberg säger att han
avsåg enbart Svappavaara, då godtar jag det. I så fall kan jag säga; För en
speciell ort där man har en verksamhet kan vissa människor få flytta. Då har vi
klarat ut det missförståndet. Jag har läst TT-uttalandet på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut vill jag vända mig med en fråga till Olof
Johansson. Samtidigt vill jag påminna om att jag nu har försökt svara på ett
stort antal frågor. Jag ställde några frågor själv, och det skulle vara något
intressant om ni ville kommentera min huvudfråga om det borgerliga
regeringsalternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med Olof Johansson vill jag ta upp affärsverken. En
socialdemokratisk regering kommer att utveckla affärsverken, modernisera dem
och förbättra servicen. Vi är öppna för förslag till förändringar som gör de
statliga verken ännu bättre. Men låt mig slå fast att något slags utförsäljning
av folkets telefoner eller folkets järnväg, det kan det aldrig bli fråga om. En
socialdemokratisk regering kommer inte att medverka till något som liknar
systemet i Storbritannien eller i USA, vare sig det gäller teleområdet eller
något annat affärsverksområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det kaos som nu har rått på aktiemarknaden
under de senaste dagarna tycker jag att det finns ännu starkare skäl för att
dessa områden inte skall vara föremål för spekulation. Alla svenskar - var i
landet man än bor - skall ha rätt fill grundläggande service. Oavsett om man
bor i glesbygd eller i storstad skall det finnas post- och teleservice till
låga avgifter. Den typen av service skall samhället stå för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför måste jag fråga centern: Hur skall vi uppnå de
regionalpolitiska målen orn post och tele skall läggas i privatkapitalets
händer, om enbart vinsten skall bestämma vem som skall få service? Detta är,
vad jag förstår, något som moderaterna och folkpartisterna i Stockholm har
hittat på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En alldeles speciell fråga är: Hur skall vi kunna avveckla
kärnkraften om Vattenfall privatiseras? Som jag ser det måste Vattenfall vara
ett av de viktigaste instrumenten för att klara en så oerhört stor omställning
av vårt energisystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olof Johansson har tackat nej till att besöka moderaternas
partistämma, har jag läst i tidningarna. Jag vet inte om det ligger något
symboliskt i detta -att centern håller på att bryta sig ur det borgerliga
samarbetet - och att man skall tolka det hela så att Olof Johansson inte vill
gå på något förlovningskaffe och därför tackar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I så fall kanske detta kan leda till en större öppenhet i
svensk politik och att vi i sådana stora och viktiga frågor som
regionalpolitiken, skatteutjämningen och vaktslåendet om viktiga
samhällsinstitutioner och verk som dem jag räknat upp, skulle kunna få en bred
och stabil majoritet, så att vi bl. a. kan avvisa alla tankar på att det bortre
parentestecknet kring kärnkraften skall tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att det i den här situationen finns möjligheter
till en något större öppenhet så att vi skulle kunna lösa sakfrågor. Det kommer
ändå att finnas rätt mycket som vi fortsatt kan strida om politiskt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
CARL BILDT (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Först ett kort svar till Lars Werner, som
ställde en fråga som framförallt rörde-om jag uppfattade det rätt-vår
inställning till Unita: Vår inställning framgår nog med all önskvärd tydlighet
av de partimotioner som vi har medverkat i under senare år- de handlar bl. a.
om biståndet till Angola - och av de betänkanden från utrikesutskottet under
senare år som vi också medverkat i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga: Jag tänker inte lura mig in i någon
retorisk slagväxling om karaktären av olika stridande rörelser i Angola.
Situationen där nere är mycket besvärlig. En svensk är död, två är
tillfångatagna, och vi har inte lyckats få några klara besked om vad som hänt
med dem. Deras öde är därför ovisst, och jag tror att vi alla i det här läget
bör vara medvetna om att också ord har sin betydelse. Jag tror att om det hade
talats något mindre beträffande de här rörelserna tidigare, då hade det kanske
varit lättare att lösa den situation som vi har i dag för två svenska
medborgare där nere. Jag avser inte att ytterligare förvärra en redan besvärlig
situation. Det jag anser bör göras har jag vid ett sammanträde sagt i
förtroende till utrikesministern, och det får stanna med det för ögonblicket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern klättrade ner från bombasmernas höjder och
försökte för en gångs skull svara på litet frågor. Det var tacknämligt. Vad
gäller det sista han sade till Olof Johansson, där han försökte göra polemik av
detta med att man skulle sälja folkets telefoner, vill jag bara säga: Folkets
telefoner är i väsentlig bemärkelse redan sålda. Vi hade ett telefonmonopol som
ganska länge försvarades med stor kraft av socialdemokraterna, eftersom det var
folkets bolag som skulle svara för alla telefoner. Det telefonmonopolet är tack
och lov avskaffat. I dag kan man fritt sälja och köpa apparater. Det var en
socialdemokratisk regering som avskaffade monopolet på folkets telefoner, och
det tycker jag var bra. Det blev bättre och billigare på det sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsministern
talar oupphörligen om 90 miljarder i budgetunderskott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det var en
socialdemokratisk politik som förde oss upp till 90 miljarder i
budgetunderskott. Det handlade om de mycket stora påplussningarna i utgifter
som socialdemokraterna gjorde hösten 1982 för att uppfylla de vallöften som vi
av böcker och skildringar vet att Ingvar Carlsson var motståndare till att man
skulle utställa, därför att han ansåg att de var ansvarslösa. Det var detta som
gav oss 90 miljarder i budgetunderskott -ingen borgerlig regering förde oss så
långt upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kort om ATP: Det Ingvar Carlsson sade var mycket svävande:
Han gick tillbaka fill de borgerliga åren och hemföll åter till myter. Jag vill
i största allvar säga igen: Ni har bett oss sitta i en pensionsberedning för
att hjälpa till med att lösa de allt större problem som finns inom ATP-systemet
och som bl. a. finansdepartementets egen långtidsutredning med all önskvärd
tydlighet har visat på. Vi är gärna med i detta arbete. Detta är viktigt, för
vi måste vara eniga om att slå vakt om pensionssystemet. Men skall vi vara
eniga om detta och arbeta gemensamt, skall vi inte bedriva denna form av
tämligen så billig polemik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson säger att han i en TT-intervju har svarat
på mina frågor om fondlöneskatten och fondvinstskatten. Det är fel. Vad han har
sagt till TT är att löntagarfonderna inte kommer att tillföras mera pengar
efter år 1990. Det är ett bra besked i sig, men det var inte detta jag frågade
om. Jag frågade om fondlöneskatten och fondvinstskatten kommer att vara kvar
eller ej, för det är fullt möjligt att ha skatterna kvar och tillföra dessa
medel fill någon annan, ännu icke publicerad fondkonstrukfion eller liknande.
Det var detta min fråga avsåg. Jag är alldeles övertygad om att Ingvar Carlsson
har förstått frågan. Att han inte har svarat på den beror väl antagligen på att
han inte vill. Det vore bra om han ville ge det svaret nu och säga att
fondlöneskatten och fondvinstskatten kommer att avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helt kort om den internationella situationen. Socialdemokraterna
varnade år 1983 för att Europa gick mot en ny istid. Jag ställer bara frågan:
Var det rätt eller fel? Ibland är det bra att titta tillbaka, att se i facit.
Vad var retoriken egentligen värd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till frågan om skattetrycket, där Bengt Westerberg
ställde en fråga som jag instämmer i. Socialdemokraterna har försökt att reda
ut hur det var. Ni började med ett skattetryck på 50 %. Ni sade att det inte
skulle höjas. Ni har höjt det till 55 % och det ser ut att bli 56 %. Nu ger
statsministern beskedet att riktmärket när man talar om oförändrat skattetryck
är 50 eller 51 %. Det är ett intressant besked. Det innebär, om.man skall ta
det på orden, att vi nu kan påräkna Ingvar Carlssons stöd för det program som
vi moderater har lagt fram och som går ut på att vi skall sänka skattetrycket
med ca 1 procentenhet av BNP per år - ett radikalt, ambitiöst och omfattande
skattesänkningsprogram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 16
BENGT WESTERBERG (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ingvar Carlssons.liha försök i inledningen
till påhopp om Svappavaara var taffligt. Men jag tyckeratt det var skickligt av
honom att vara karl nog att be om ursäkt. Jag godtar självfallet denna
ursäkt. . .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälet till att det kommer fler flyktingar till Sverige är
ju inte att vi har blivit mer generösa utan att flyktingsituationen i världen
har förvärrats. Det finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>många fler
människor på flykt, och det är därför det kommer fler hit. Vi kan inte här i
Sverige sitta och besluta om hur många flyktingar som skall finnas i världen
och om hur många som kommer att söka sig till Sverige. Jag pekade på ett tecken
på en skärpning. Det är invandrarverkets petita, där man öppet säger att vi
inte kan fortsätta att ta emot så många flyktingar som vi har gjort under
senare år, därför att kommunerna inte har den mottagningskapacitet som krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en situation med många flyktingar i världen och många
som kommer hit får vi i så fall bygga ut kapaciteten i stället för att skärpa
flyktingpolitiken. Bakom invandrarverkets petita står bl. a. den
socialdemokratiska representanten Hans Göran Franck. Den enda reservanten är
Karl-Erik Strömberg, folkpartiet. Jag hoppas att regeringen i
budgetpropositionen kommer att gå på Karl-Erik Strömbergs linje och säga nej
till Hans Göran Franck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har givit Ingvar Carlsson ett antal citat från tal som
hän har hållit, bl.a. på den socialdemokratiska partikongressen, där han har
pekat ut de borgerliga partierna för att hysa vissa bestämda åsikter. Ingvar
Carlsson har t.ex. sagt att representanter för borgerliga partier har uppgivit
ramaskrin inför tanken på att sjukvården skulle vara en medborgerlig rättighet.
Jag har inte fått svar på vem Ingvar Carlsson tänkte på. Vidare har Ingvar
Carlsson sagt att de borgerliga partierna har applåderat en politik som leder
till arbetslöshet. Nu visar det sig att han avsåg Lars Tobisson. Får jag då
upplysa Ingvar Carlsson om att Tobisson i varje fall inte företräder
folkpartiet om han gör sådana uttalanden, och han uttalar sig inte heller för
vårt partis räkning. Jag tror att han faktiskt inte heller uttalar sig för
moderaternas eller centerpartiets räkning - om han nu verkligen har sagt så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson har påstått att hans meningsmotståndare -
jag förmodar att vi räknas till dem - har sagt att det inte skall förekomma
någon skatt på kapitalavkastning. Vem, Ingvar Carlsson, har sagt detta?
Statsminister Ingvar Carlsson har vidare påstått att vi anser att det är de som
har pengar som skall bestämma spelreglerna för sparandet i samhället. Vem,
Ingvar Carlsson, har sagt detta? Om inte Ingvar Carlsson från denna talarstol
kan upplysa oss om vilka personer som han polemiserar emot, så kräver jag att
han upphör med denna typ av helt löst grundade påståenden om vad vi tycker. Jag
anser att det är ett uttryck för dålig demagogi från Ingvar Carlssons sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var bra att vi fick beskedet om vad oförändrad skatt
innebär. Jag är något oklar över när skattetrycket var 51,5 % och varför det
skulle vara oförändrat på just den nivån. Både 1982 och 1985 var ju
skattetrycket mindre än 51,5 %. Men under alla förhållanden innebär detta
besked att skattetrycket i år och nästa år kommer att vara betydligt högre.
Skall vi ha detta oförändrade skattetryck som vårt gemensamma mål, innebär det
att vi måste börja sänka skatterna i stället för att fortsätta att höja dem.
Och det är precis vad vi från folkpartiet har sagt. Därför blir min fråga till
Ingvar Carlsson hur han kan stå i talarstolen och påstå att vi nästan skall
demontera välfärdsstaten, när vi bara vill komma ner till det skattetryck som
Ingvar Carlsson själv anser vara målet. Vill Ingvar Carlsson också demontera
välfärdsstaten, eller var möjligen också detta påstående en överdrift i
polemikens hetta?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortfarande
hänger ett antal frågor i luften. Jag har frågat statsminister</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingvar
Carlsson om det är hans bedömning att det med nu rådande förutsättningar är
möjligt att genomföra en avtalsrörelse med endast 3 % löneökningar nästa år
eller om det krävs åtgärder och vilka de i så fall är. Jag har vidare frågat
Ingvar Carlsson vad socialdemokraterna tänker göra efter löntagarfonderna. Det
enda besked vi har fått är att man skall föra en diskussion och att man under
nästa period förmodligen skall fatta ett beslut. Men både vi och väljarna
vill/öre valet veta vad det är för någonting man har i tankarna. Kan inte Ingvar
Carlsson antyda vad det är för någonting man funderar på?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns även en fråga som hänger i luften sedan
gårdagens debatt. Jag frågade upprepade gånger Ingvar Carlsson om han tyckte
att det var bra att kriminalvårdsstyrelsen fattade beslut om kollektiv
bestraffning av Sveriges fångar. Eller var det inte bra? Kanske kan vi få svar
på den frågan i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har aldrig påstått att socialdemokraterna inte skulle
vara demokrater. I det tal där jag nämnde kommandostaten, något som Ingvar
Carlsson har återkommit fill flera gånger, så underströk jag tvärtom att
socialdemokratin har varit ett värn för demokratin ända sedan man övergav vissa
mera revolutionära planer som fanns under 1910-talet. Jag har aldrig vikit från
den uppfattningen. Jag har inte sett någon anledning att göra det. Vad jag
påstår är att socialdemokraterna i lika hög grad som kommunisterna eftersträvar
ett socialistiskt samhälle. Och det var på den punkten som jag citerade Ingvar
Carlssons skrift. Vad den politiska debatten inför ett val i huvudsak skall
handla om är huruvida vi skall ha mer socialism, om vi skall fortsätta att ta
dessa små steg som vi har tagit så många av åren 1982—1987 - och där vi ser
många fler steg framför oss - eller om vi skall avbryta marschen in i det
socialisfiska samhället och i stället satsa på ett mera liberalt samhälle. Ett
sådant mer liberalt samhälle skulle bl. a. innebära att vi bröt upp de
offentliga monopolen och tillät enskilda lärare, förskollärare och andra att
starta verksamheter, så att utbudet skulle kunna ökas och mångfalden göras
större. Inte för att det är något fel på den offentliga verksamheten, men den
behöver för den skull inte vara ensam om att bjuda ut denna typ av tjänster.
Jag kan fortfarande inte begripa vad det är för fel i att några enskilda förskollärare,
som vill starta ett daghem och erbjuda en bra service, inte skall få göra det.
Inte heller den frågan har Ingvar Carlsson svarat på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
OLOF JOHANSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det var bra att vi fick en del besked om
skattenivån. Nu får vi se vad Kjell-Olof Feldt säger i den kommande debatten.
Men det är ju alldeles självklart att man måste se den enormt snabba
utvecklingen av skatterna som andel av BNP som en varningssignal, och göra
någonting åt det. Annars kommer den andelen att fortsätta att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inte föreslagit någon utförsäljning av de verk som
har regionalpolitiska uppgifter och ett regionalpolitiskt ansvar. Det gäller
såväl statens järnvägar som televerket och posten. Däremot finns det en del
utväxter vid sidan av dessa verk som har kommit till under senare år. och man
måste naturligtvis granska om de har den här typen av regionalpolitiskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår mycket klart av den rapport som vi har lagt
fram, att vi inte tänker angripa dessa verk. Men vi anser naturligtvis att
posten skall dela ut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brev.
Ibland ifrågasätts det ju. Och televerkets mål skall naturligtvis vara att vi
skall ha lika taxor i hela landet - ett rundare Sverige helt enkelt. Jag tycker
också att det är riktigt att säga att det inte kan vara förenligt med en
likvärdig service i hela landet att lägga ner 230 mil järnväg, och det dessutom
innan man har bestämt sig för den långsiktiga utvecklingen för statens
järnvägar i vårt land, dvs. vilka resurser SJ skall ha, vilka investeringar som
skall göras, vilken taxepolitik som skall följas, osv. Det vore att ta saker
och fing i fel ordning. När det gäller televerket finns det dessutom betydande
erfarenheter från Storbritannien som inte är särskilt glänsande - vad som hände
när man privatiserade motsvarande verk där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om folkbokföringen har jag respekt för
statsministerns personliga uppfattning att invandrare i vissa fall kan uppleva
det som stötande att gå till en pastorsexpedition. Men det är ju en expedition
som vilken som helst annan. Jag har i varje fall inte upplevt den kritiken från
invandrare, och jag har ändå tagit upp de här frågorna. Frikyrkorådet däremot,
som ju också har andra syften och synpunkter när det gäller att skilja stat och
kyrka, har protesterat i detta sammanhang. Men i kyrkomötet har en majoritet
ansett att folkbokföringen skall finnas kvar i svenska kyrkan. Därför är det
litet obegripligt att man är beredd att ta på sig en kostnad budgetårsvis på
omkring en kvarts miljard kronor för att ta över en verksamhet som de allra
flesta anser ha fungerat på ett utomordentligt sätt i vårt land genom decennier
- ja, genom sekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson begär svar på frågorna om regerande och
annat. Jag har redan kommenterat detta. Mitt svar är i korthet: Kasta inte sten
i glashus! Begär inte mer av oss i Sveriges flerpartisystem än man t. ex. lever
upp till i vårt grannland Finland när det gäller att bilda regeringar!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag gärna instämma i vad Carl Bildt sade här i
sin inledning, att för oss går sakpolitik före symbolhandlingar. Det försöker
vi leva upp fill, för vi vet av erfarenhet - det tror jag gäller Carl Bildt och
Bengt Westerberg, och det gäller i hög grad mig, som har deltagit i
regeringsarbetet tidigare - att det är de sakliga ståndpunkterna som det till
slut handlar om. Det är därför som vi också har gemensamma arbetsgrupper på
skilda områden - och de skall lägga fram konkreta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett par
saker som blev kvar från tidigare replikomgångar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson tycker att fonderna skulle vara ett
stabiliserande element. Vad man möjligen kan säga om dem är att de utgör ett
stagnerande element. Dessutom vet vi nu av analyser att de är i hög grad
koncentrationsfrämjande. Avgifter tas ut, så samlas de bl. a. med anknytning
till företag kopplade till Stockholmsbörsen, och så har de medverkat till den
uppdrivning av kurserna som vi har haft där. De har alltså i hög grad varit
medskyldiga till att kursuppgången har varit så stor att rekylen blev
oundviklig också på den svenska börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat uttalande som Ingvar Carlsson gjorde, att vi
skulle ha satsat mindre på miljöpolitiken under vår tid i regeringen, bygger på
felaktiga uppgifter. Möjligen kan det ligga något i uttalandet om man ser det
hela bara som en snäv sektorpolitik i fråga om ett och annat anslag. Men jag
tog upp flera exempel på att vi satsat på att stimulera hushållning med energi.
Det är bland de bästa miljöpolitiska insatser man kan göra. På det området
anslogs</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljardbelopp
under vår tid i regeringen - för att förebygga miljöskador, för att satsa på
rätt sorts energi, för att satsa på miljövänlig energi. Och det var betydligt
större resurser än vad socialdemokraterna använder i dag - för ni har ju i
stort sett avvecklat alla de här stöden, som jag sade i mitt
inledningsanförande. Det vore bra om vi kunde få en bekräftelse på att så är
fallet, när statsministern svarar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under, detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 18
LARS WERNER (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ställde ett par frågor till Carl Bildt.
En av frågorna gällde hans syn på moderata studentförbundets omdömeslöshet att
inbjuda en representant från UNITA. Han säger att han inte vill förvärra
någonting; det har sagts för mycket, det har använts för många ord. Jag utgår
från att ingen här i kammaren vill diskutera den här frågan utifrån
förutsättningen att det skulle förvärra någonting. Men även faktiska handlingar
kan ju förvärra en situation. Vi får väl tills vidare godta att Carl Bildt i
förtroende har talat med utrikesministern - och förhoppningsvis erkänt att det
var omdömeslöst att inbjuda en representant från UNITA till hans
studentförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, Carl Bildt, när det gäller moderaterna och Sjöbo och
flyktingpolitiken behöver vi väl inte tala i förtroende, då kan vi väl tala
öppet. Och jag saknar fortfarande ett besked om hur Carl Bildt ser på
moderaterna och flyktingpolitiken i Sjöbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här debatten har ju handlat om hur bra det går för
Sverige. Nu kräver ingen sparpaket längre, nu talas det om skattesänkningar.
Statens förbättrade finanser vill de borgerliga partierna använda till att
sänka marginalskatterna. Vi vill använda de pengarna till att rätta till de
brister och tillgodose de behov som är en följd av de många årens
nedskärningar, den sociala nedrustning som har skett i kommunerna. Vi anser att
resurserna i första hand skall användas till de svaga som har drabbats ute i
landet. För oss är det viktigare att bygga ut och förbättra barnomsorgen, sänka
momsen på maten, skapa nya arbeten, bygga bostäder, avveckla kärnkraften och
värna om miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker också att det nu är dags att infria löftet till
landets pensionärer. Jag vet att den här frågan har diskuterats inom
socialdemokratin. Det har getts olika besked. Men jag tycker att det vore bra
om vi kunde få ett besked från statsministern om när löftet till pensionärerna
skall infrias. Jag tror också att det vore bra att få ett besked från de
borgerliga partierna. Partiledarna har inte någon taletid nu, men det är flera
andra som skall tala. Hur ser ni på den frågan? Nu hävdas det att landets
löntagare har fått del av den ekonomiska uppgången. Det har inte landets
pensionärer fått fullt ut. Är det rimligt att de skall behöva vänta? Jag tycker
alltså att de borgerliga partierna också är skyldiga att ge ett svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag till sist bara säga att hela diskussionen om den
tredje vägens politik har inneburit att kommunernas ekonomi har försvagats. Och
vilka är det då som drabbas? Jo, det är de från början missgynnade som har fått
dra det tyngsta, lasset. Hela den här politiken har skapat
fördelningspolitiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spänningar
som väl ingen kan förneka. För stora grupper har den inneburit bördor under de
här åren, men för spekulanter och andra har den inneburit miljonvinster. Det är
den frågan som vi vill diskutera med socialdemokraterna, för vi är djupt oense
om hur man skall komma till rätta med de här spänningarna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har också observerat att Bengt Westerberg
har fått uppmaningar från olika håll ätt skärpa till sig när det gäller
oppositionspolitiken. Det har i dagens debatt tagit sig det uttrycket att han
har bombarderat mig med frågor. Bara i sin sista replik på sex minuter tror jag
han hann nred ett tiotal frågor. Han ägnade väldigt litet utrymme åt att på
något sätt försöka ta upp en debatt på de sakområden som jag anser är
väsentliga, såsom vilken borgerlig politik som skulle komma att föras. Då är
det stor risk att debatten inte blir särskilt meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare använde Bengt Westerberg huvuddelen, eller
åtminstone en mycket stor del, av sina tal åt enskilda exempel. Jag vill
påminna om att jag i efterhand kunde kontrollera uppgifter om
flyktingförläggningen i Säffle och om Eskilstunaföretaget Hadak. De uppgifter
som Bengt Westerberg lämnade och som jag inte kunde kontrollera under
debattens gång visade sig inte stämma. De gav inte en riktig bild. Då blir det
naturligtvis också en konstig debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot de slagord som Bengt Westerberg faktiskt använde sig
av ideologiskt uttryck som "de små stegens tyrannihar jag i debatten gett
klara, konkreta siffror från de viktigaste samhällsområdena om vad som hände
under den borgerliga tiden och vad som har hänt under den socialdemokratiska
fiden. I vissa avseenden framstår faktiskt Gösta Bohman närmast som den störste
socialiseringsgenomföraren sedan Karl </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>XI, </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>medan vi har sett till att den privata sektornfrodas och utökas därför
att vi vet att många människor lever av den. Det har varit en traditionell
socialdemokratisk politik. Jag har faktiskt gett Bengt Westerberg konkreta
sifferuppgifter på hur vi omsätter vår ideologi i praktisk handling. Jag känner
mig inte ett dugg orolig, för detta upplever människor. Alla de som lyssnar på
oss nu vet att det förhåller sig på det sättet och att det är därför Sverige är
ett bra land att leva och bo i, Bengt Westerberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande flyktingpolitiken är det stora problemet nu
att få kommunerna att ta emot fler flyktingar. Det är den viktigaste åtgärden.
Där skulle vi kunna hjälpas åt, Bengt,Westerberg, att övertala våra kommunala
företrädare att anstränga sig ännu mer. Vid en objektiv jämförelse tror jag
faktiskt inte att de socialdemokratiskt styrda kommunerna generellt behöver
skämmas för sig - tvärtom tillhör de enligt vad jag hörde i ett program häromdagen
dem som verkligen ställer upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte också det var fel att angripa Hans Göran
Franck. Hans Göran Franck och jag har haft många duster, men säg inte annat än
att Hans Göran Franck har det största engagemang för flyktingfrågorna! Han är
en av de enskilda människor i det här landet som har gjort mest för flyktingar.
Det där var icke ett särskilt snyggt påhopp, men Hans Göran Franck kan säkert
försvara sig själv senare i debatten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag uppfattar inte Lars Tobisson som en ointressant person
på det sätt som Bengt Westerberg gör. Jag vet att han sedan länge är
moderaternas förste vice ordförande. Han skulle med all säkerhet komma att
utöva ett betydande inflytande i en borgerlig regering. Jag kan därför inte
nonchalera honom. Så länge ni säger att ni tänker bilda regering kommer jag att
då och då tala om borgerliga företrädare. Den dag ni säger att ni inte har för
avsikt att sträva efter en borgerlig trepartiregering skall jag dela upp er,
men så länge Bengt Westerberg själv talar om en borgerlig regering kommer jag
att fortsätta tala om borgerliga företrädare, det får faktiskt Bengt Westerberg
stå ut med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja, Bengt Westerberg har även i den här repliken fått en
oproportionerligt stor del av mitt utrymme i förhållande till de andra
partiledarna. Så till vida har hans taktik alltså varit framgångsrik -
gratulerar, Bengt Westerberg!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig dock säga två ord till Cari Bildt. Han brukar i
normala fall få desto större utrymme, så även under gårdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har varit ytterligt återhållsam när det gäller UNITA.
Carl Bildt sade sig också ha den uppfattningen. Det vore bra om Carl Bildt såg
till att grupper som han har god kontakt med skaffar sig samma insikt. Vi får
återkomma till den debatten vid ett annat och lämpligare tillfälle - jag har en
del saker att säga, det kan jag försäkra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har gett besked, både här och tidigare, att vi inte
skall ha någon fortsättning på löntagarfonderna. Självfallet skall vi då inte
ha en skatt som tillför fonderna pengar, eftersom de inte skall öka. Precis på
det sättet har dessutom Kjell-Olof Feldt i Expressen svarat 4 oktober-kommittén
på vårt partis vägnar. Jag kan inte förstå varför tid skall upptas i denna
kammare och i denna stund med detta. Nu har Carl Bildt trots allt fått svar
även från mig, men i vårt parti är det så att partiets ledande företrädare står
för samma uppfattning. Det är kanske en sensation för de borgerliga, men så är
det faktiskt inom socialdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga några ord om Carl Bildts inledning.
Där sade han att socialdemokraterna här i riksdagen ville blockera
oppositionens möjligheter att snabbt få till stånd en debatt i en aktuell
fråga, nämligen Berglingaffären. Redan den 7 oktober hade vi gett
justitiekanslern i uppdrag att utreda vad som hade hänt. Det formella beslutet
togs visserligen i regeringssammanträdet den 8 oktober, men JK fick uppdraget
dagen innan. Den 8 oktober fick jag brevet av Carl Bildt. Där står följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Jag förutsätter att den särskilda debatten kan
inledas med en redogörelse för regeringens bedömning av omständigheterna kring
och ansvaret för den livstidsdömde spionens flykt. Denna redogörelse kan sedan
ligga till grund för en vidare debatt om det politiska ansvaret för och de
politiska konsekvenserna av det inträffade."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var precis det uppdraget justitiekanslern hade fått.
Menar inte Carl Bildt ett ord av det han säger i sin skrivelse? Han säger att
debatten skulle föras innan JK har lämnat sitt betänkande. Vi skulle alltså
inte ha haft tillgång till det när vi förde debatten. Vilken debatt hade det
blivit?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och vad är det för en blockering Carl Bildt talar om? Han
hade varit nöjd om debatten hade ägt rum på fredagen i förra veckan, alltså
bara några dagar innan den nu kom att äga rum. Det var skillnaden mellan en
vital demokrati och en blockering av parlamentarisk demokrati!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har så oerhört svårt att förstå varför det skall göras partipolitik
av allting numera. Även de mest tragiska händelser i detta land finns det
personer som vill göra partipolitik av, som inte kan se att det finns vissa
saker som förenar oss. Att så skall vara fallet har jag oerhört svårt för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att sådana här frågor borde kunna analyseras med något större kyla och
utan partipolitiska biavsikter. Vi borde kunna tänka på landets bästa och på
den framtida politiken. I sådana avseenden tycker jag faktiskt att det brister
när man efter den genomgång vi hade under gårdagen inleder dagens debatt på det
sätt som Carl Bildt gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
Carl Bildt klagar över att jag tar upp detta nu, vill jag säga följande. Jag
har rätt till två repliker. Jag har svarat på fråga efter fråga. Jag ansåg icke
att Carl Bildts påhopp i inledningen kunde få stå oemotsagt. Därför har jag,
herr talman, i en av de två repliker jag har tillgång till svarat på detta
påhopp från Carl Bildts sida.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
vice talmannen anmälde att Carl Bildt, Bengt Westerberg, Lars Werner och Olof
Johansson anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till
ytterligare repliker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
20 Förste vice talman INGEGERD TROEDSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Först några ord till statsministern. Skulle Lars Tobisson och vi andra
moderater applådera en högre arbetslöshet, som statsministern vill låta
påskina, skulle vi också applådera regeringens brist i dag på allt vad
ekonomisk politik heter. Då skulle vi applådera de obalanser som den svenska
ekonomin dess värre synes gå in i och som vi vill göra allt för att motverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
ekonomi är nämligen, herr talman, på väg in i nya allvarliga balansproblem.
Trots nedskrivningen av den svenska kronan, trots en näst intill rekordlång
internationell högkonjunktur, trots halverad oljenota tvingas ändå Sverige be
utländska bankirer om hjälp om ingenting görs. Inflationstakten är på nytt
oroande mycket högre än i våra viktigaste konkurrentländer och kommer att
förbli det om vi inte gör något. Regeringen räknar i sin skrivelse till
riksdagen med två alternativ i fråga om lönekostnadsökningar, 3 och 6 %. Det
högre alternativet, 6 %, kan jämföras med årets ca 7 % trots att 1987
förväntades innebära ett trendbrott till förmån för just låga
lönekostnadsökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hamnar
vi på 6 % under kommande år uppstår djupt oroande konsekvenser för just
sysselsättning, tillväxt och upplåningsbehov. Klar tendens till ökade
obalanser, som regeringen försiktigt uttrycker det i sin skrivelse till
riksdagen. Men av skrivelsen framkommer inte med ett ord vad regeringen tänker
göra för att undvika dessa för Sverige så utomordentligt allvarliga "ökade
obalanser". Och regeringens hela handlande hittills har också byggt på 3 %
i lönekostnadsökning. Slår det fel, innebär det en felaktig grund för
regeringens hela ekonomiska politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser regeringen att göra? Naturligtvis räcker det inte att bara sitta med
armarna i kors och hoppas att lönekostnadsökningarna skall halveras av sig
själva. För det är väl ändå inte valpskatten som skall lösa problemen,
finansministern? Och vad avser regeringen att göra för att komma till rätta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med den på
många håll alltmer besvärande bristen på yrkeskunnig arbetskraft? Eller för
att öka hushållens rekordlåga sparande?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensk
ekonomi står inför en valsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ena alternativet är att socialdemokraterna fortsätter
med sin passiva politik, vars främsta inslag är fromma förhoppningar,
skattehöjningar och åter skattehöjningar. Sedan regeringen trädde till har
skattetrycket stigit från ca 50 till 55-56 %. Det betyder bortåt 20 000 kr. i
skattehöjningar för ett vanligt hushåll. Inte undra på då att många hushåll har
svårt att leva på sin lön och att kraven på löneökningar stiger och att
Dalaupprop formuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra alternativet är én politik, som går ut på att
stärka i stället för att försvaga hushållen, låta dem få behålla mer av sina
inkomster, ersätta statligt tvångssparande med ökat personligt sparande, ta
bort monopolen och i stället vidga människornas valfrihet i fråga om boende,
barnomsorg, sjukvård och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höga skatter framställs ofta som en gärd av solidaritet,
medan de som arbetar för lägre skatter framställs som den råa egoismens
företrädare. Men hur är det i verkligheten med den saken, finansministern? När
det totala skattetrycket var lågt betalades skatten framför allt av dem som
tjänade mycket. I takt med att skattetrycket ökat har det allt hårdare drabbat
just hushåll med svag betalningsförmåga. Många av de kraftigaste skattehöjningar
som Kjell-Olof Feldt själv har genomdrivit är påtagliga bevis för detta. Det
gäller moms-, el-, olje- Och bensinskattehöjriingarna, som ofta har påverkat
barnfamiljerna och inkomstsvaga hushåll förhållandevis hårdast. Det gäller det
borttagna förvärvsavdraget, som enbart drabbar barnfamiljer. Det gäller de
betydande höjningarna av arbetsgivaravgifterna, som också slår relativt sett
hårdare för låg- än för höginkomsttagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till yttermera visso, herr talman, har skatterna ofta
använts för ändamål som förstärker de inkomstskillnader som redan finns mellan
olika hushåll och olika kommuner. Tunga utgifter för t.ex. barnomsorg,
vuxenutbildning, fritid och kultur kommer främst de redan bättre ställda till
godo. Det kan man få klara belägg för i finansdepartementets egna
EFO-utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller i högsta grad den utbyggnad av
föräldraförsäkringen som den socialdemokratiska partikongressen har ställt sig
bakom. De sämst ställda skulle få en åttondel i föräldraförsäkring i
förhållande till de bäst ställda. Det gäller också tunga delar av de
specialdestinerade statsbidragen till kommunerna. Men alla, såväl svaga hushåll
och svaga kommuner som rika hushåll och rika kommuner, måste vara med och
betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över hela världen pågår skattesänkningar. Särskilt
påtaglig är sänkningen av marginalskatterna. I England har skatten i låga och
vanliga inkomstlägen sänkts från 33 till 27 % och man vill där gå vidare. I USA
betalar multimiljardäi"en mindre i skatt på en inkomstökning än den
lågavlönade industriarbetaren gör i Sverige. Allt fler inser att
marginalskatterna även hos oss måste sänkas väsentligt också i låga och vanliga
inkomstlägen, om vi skall kunna förbättra vår konkurrensförmåga och vårt
välstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall det bli möjligt, herr talman, måste det totala
skattetrycket sänkas. Har skattetaket nåtts och t. o. m. brutits igenom för
människor med vanliga eller goda inkomster måste detta naturligtvis ännu mer gälla
dem som har lägre inkomster eller t. ex. stora ränteutgifter för sitt småhus
eller höga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>resekostnader
för att komma till och från sitt arbete. Ändå förefaller det som om
socialdemokraternas marginalskattesänkningar - om det nu blir något av dem
någon gång i framtiden - främst skulle komma att betalas av just dessa grupper.
Är det en offensiv för rättvisa, finansministern?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sänkning av skattetrycket som vi moderater förespråkar
innebär inte att statens eller kommunernas möjlighet att fullgöra sina
uppgifter försämras. Hålls statens och kommunernas reala utgifter oförändrade
kan skattetrycket sänkas med 1 procentenhet av BNP varje år. Går
socialdemokraterna med på detta börjar de också leva upp till de löften som de
gav i samband med det senaste valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan skattesänkning skulle inom några få år göra det
möjligt att bl. a. sänka marginalskatterna till 35 % för det stora flertalet
förvärvsarbetande, något som väsentligt skulle underlätta avtalsrörelserna.
Även med lönekostnadsökningar inom ramen för de tillåtna 3 procenten per år
skulle hushållens ekonomi förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stegvis sänkning av skattetrycket underlättas
ytterligare om de offentliga monopolen bryts upp. Får människor på lika villkor
valfrihet mellan offentlig och privat sjukvård, mellan olika former av
äldreservice, barnomsorg eller inom skolan, skulle dessutom kvaliteten öka.
Välfärden skulle förstärkas i dubbel bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte i första hand brist på pengar som har lett
till våra stora problem inom sjukvård, barnomsorg eller äldreomsorg. Det är
bristen på valfrihet, alternafiv och konkurrens i bästa bemärkelse som är det
verkligt stora problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är t. ex. ingen slump att Sverige med Europas dyraste
sjukvård också har mycket besvärliga köproblem. Landet med de lägsta skatterna
i Västeuropa, Schweiz, har däremot Europas kanske bäst fungerande sjukvård. En
sjukvård som också fungerar för den som har ont om pengar och brist på
kontakter. Den schweiziska ordningen bygger på ett system liknande det vi
moderater förespråkar för Sveriges vidkommande, nämligen en allmän obligatorisk
sjukvårdsförsäkring som följer med pafienten och stärker patientens valfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad skulle de moderata skattesänkningarna betyda för
hushållen? Ja, eftersom tillväxten enligt vårt förslag till största delen
skulle komma just hushållen till godo skulle det efter fem år innebära en
verklig förbättring med i genomsnitt minst 20 000-25 000 kr. per hushåll.
Hushållen skulle väsentligt stärkas och bidragsberoendet avta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför är det, sammanfattningsvis, så vikfigt att sänka
skattetrycket? Jag vill ange följande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. För att stärka hushållen och
förbättra deras möjlighet att leva på sin lön<br>
och att av egen kraftkunna förbättra sin ekonomi. Detta är minst av allt en<br>
krasst ekonomisk fråga. Det är i grunden en fråga om självkänsla och<br>
egenvärde, om tro på sig själv och tro på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. För att stimulera hederligt arbete, företagande och
produktiva investe<br>
ringar. Det är en fåfäng strävan att avvakta en ökad tillväxt innan man anser<br>
sig ha råd att sänka skattetrycket. Det är just för att tillväxten och
välfärden<br>
skall kunna öka som Sverige inte har råd att fortsätta med världens högsta<br>
skattetryck.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. För att närma oss i stället för att avlägsna oss från
Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Carl Bildt fick inget
fillfredsställande svar av statsministern om vad som nu krävs för att göra en
ansvarsmedveten lönerörelse möjlig. Jag ställer därför några frågor till
Kjell-Olof Feldt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är finansministern beredd att för att underlätta
avtalsförhandlingarna sänka marginalskatten i vanliga inkomstlägen redan nästa
år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är finansministern beredd att ta tillbaka höjningen av
arbetsgivaravgifterna nästa år så att det blir något löneutrymme kvar att
förhandla om?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är finansministern beredd att stimulera ett enskilt sparande,
bl. a, genom att ta tillbaka arbetsgivaravgifterna på de anställdas
vinstandelar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är finansministern beredd att medverka till att flytta
sparandet från staten fill hushållen genom att verka för en utförsäljning av de
statliga företagen och inte minst att underlätta i stället för att försvåra för
vanliga hushåll att om de så önskar kunna äga sin bostad?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 21
ANNE WIBBLE (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag gläder mig åt att fru Troedsson så här
litet i efterhand har kommit till insikt om att de förslag som folkpartiet
försökte väcka i riksdagen inför avtalsrörelsen var ganska kloka - det är bra
att hon har ändrat uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill börja med att anknyta till det som Ingegerd
Troedsson sade genom att formulera praktiskt taget samma frågor fill Kjell-Olof
Feldt, och det är de på kort sikt viktigaste frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första: Anser regeringen att allt står väl till i
den svenska ekonomin? Går allt så bra att det inte finns några problem? I
Ingvar Carlssons anföranden fanns det olika uppfattningar i början och i
slutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra: Om svaret på frågan är nej, vilket är då
det viktigaste problemet? Jag gissar att finansministern svarar pris- och
kostnadsutveck-Ungen, men det är ett ofullständigt svar. Är det
efterfrågeinflation eller kostnadsinflafion som är det mest akuta problemet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje: Vad avser regeringen att göra åt det
viktigaste problemet? Om det är efterfrågeinflation borde köpkraft dras in.
Vilka skattehöjningsförslag kan riksdagen och svenska folket i så fall vänta
sig? Om det är kostnadsinflafion - vilka förslag kommer då? Det skulle vara
intressant att höra finansministerns uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regeringen presenterade nyligen en skrivelse
om den ekonomiska utvecklingen, och jag ser den mest som ett debattinlägg inför
nästa års avtalsrörelse. Debattinlägg från regeringen är naturligtvis intressanta,
men det hade varit ännu bättre med förslag till konkreta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelsen är intressant på det sättet att den innehåller
två alternativ. Det ena grundar sig på den kostnadsutveckling som
långtidsutredningen kräver, och det ändra grundar sig på en dubbelt så snabb
lönekostnadsutveckling. I det senare fallet blir allting sämre, och det är
uppenbart att regeringen helst skulle se en dämpning av kostnadsökningen fill
långtidsutredningens nivå på 3 %. Jag instämmer till fullo i detta. Men hur
vill regeringen nå dit? Tror regeringen på fullt allvar att man når 3 % genom
att bara sitta med armarna i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kors? Det tror inte jag.
Bara löneglidningen har varje år under de senaste 20 åren varit 3 % eller
högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det gynnsamma lägre alternafivet i skrivelsen ämnar regeringen avstå från den
beslutade höjningen av arbetsgivaravgifterna - i efterhand, förmodar jag. Hur
detta skall gå till i praktiken är svårt att se, vilket också framgick när
skrivelsen presenterades. Skall det komma som något slags extra bonus till
arbetsgivarna i början av år 1989, när man kan se vad löneökningarna faktiskt
blev?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är detta en bakvänd ordning. I stället bör regeringen redan nu klart
deklarera att det inte blir någon höjning av arbetsgivaravgifterna. Dessutom
anser vi i folkpartiet att det är nödvändigt att redan nu, dvs. inför 1988,
sänka marginalskatterna och avstå från att belägga de anställdas vinstandelar
med arbetsgivaravgifter. Om regeringen vidtog dessa tre åtgärder, herr
finansminister, skulle det åtminstone finnas en chans till reallöneökningar för
löntagarna utan så stora kostnadsökningar att konkurrenskraften försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I går kunde följande påstående läsas i tidningen: "Förpostfäktningen
inför årets avtalsrörelse indikerar att den kan bli lång och svår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--- Från skilda håll på
arbetsmarknaden har det förts fram förslag som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>syftar till att lösa upp
knutarna i avtalsrörelsen. Det är oroande att dessa förslag bemöts med
tystnad."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påståendet
är alldeles sant - det gjordes av löneminister Bengt K Å Johansson. Ett av de
förslag som har förts fram för att underlätta avtalsrörelsen kommer från
folkpartiet, som jag nyss refererade. Den som varit mest mån om att det blir
tyst om vårt förslag är regeringen. Jag undrar om finansministern kan tala om
varför regeringen inte ens viU debattera detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett knappt halvår sedan fälldes några uttalanden om det ekonomiska läget som
var nog så intressanta. Jag skall läsa upp två av dem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Insikten
om värdet av låga lönekostnadsökningar måste få genomslag i de avtalade
kostnadsökningarna. Den lönekostnadsökning som de centrala parterna avtalade om
för 1986 och 1987 överskred vad som är förenligt med en balanserad
samhällsekonomisk utveckling."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
är av yttersta vikt att parterna i 1988 års avtalsrörelse ytterligare begränsar
lönekostnadsökningarna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förmodar att Kjell-Olof Feldt känner igen uttalandena, som gjordes av
finansministern själv i den reviderade finansplanen i våras. De vittnar om att
Kjell-Olof Feldt då hade en viss insikt om att allt inte är så bekymmerslöst.
Sedan dess har det hänt en hel del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
trodde regeringen att inflafionen i år skulle bli 4 %. Nu tror regeringen,
enligt skrivelsen, att den blir ungefär 5 %, och de flesta andra bedömare tror
att den blir ännu större. När uttalandena gjordes trodde regeringen att
lönekostnaderna skulle stiga med ungefär 5 % i år, nu tror regeringen att det
blir drygt 6 % och de flesta andra bedömare tror att ökningen blir ännu större.
Då trodde regeringen att den privata konsumfionen skulle öka med 3 %, nu tror
man att det blir 4 %. Då trodde regeringen att bytesbalansen skulle ge ett
överskott på blygsamma 3 miljarder kronor, nu tror man att det blir ännu mindre
och de flesta andra tror inte att det blir något överskott alls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktoberl987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För nästa år räknar
konjunkturinstitutet med ett underskott på nästan 10 miljarder kronor. Min
slutsats av detta är att läget har förvärrats under det gångna halvåret, och
det är bakgrunden till mina frågor. Vad vill finansministern göra för att lösa
de problemen? Finansministern måste svara på detta. Statsministern fick samma
frågor, och han överlät dem fill Kjell-Olof Feldt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I konjunkturinstitutets höstrapport är slutsatsen att den svenska
ekonomin inte klarar en ökning av den inhemska efterfrågan med drygt 3 % utan
att det blir problem med bytesbalansen. Det är en långsiktig problematik som
konjunkturinstitutet tar upp. Den bottnar i att den ekonomiska tillväxten är
för låg för att inrymma både en ökning av konsumtionen och en ökning av
investeringarna. Jag menar att konsumtion ändå är det yttersta syftet med all
ekonomisk verksamhet, både privat och offentlig, både materiell och icke
materiell konsumtion. Det är den som avgör medborgarnas levnadsstandard. Man
kan naturligtvis tvista om fördelningen mellan privat och offentlig konsumtion
och mycket annat, men det är ändå viktigt att konsumtionsmöjligheterna ökar för
medborgarna. Det är då ett allvarligt misslyckande om den totala
produktionsökningen inte är fillräckligt stor för att kunna tillgodose de
rättmätiga önskemålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska tillväxten är ganska låg i Sverige. Om man fittar på genomsnittet
för 1986, 1987 och 1988, fortfarande enligt konjunkturinstitutets rapport, ser
man att det blir 1,8 % om året. Det är en ganska låg siffra. Den placerar
Sverige ganska långt ner i tillväxtligan. Vi i folkpartiet är inte nöjda med
den utvecklingen. Jag tror faktiskt inte heller att Kjell-Olof Feldt är nöjd
med den. Skillnaden är som jag ser det att vi i folkpartiet har ett bra
ekonomiskt-politiskt program för att öka tillväxten, medan socialdemokrafin och
regeringen inte har det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
i folkpartiet vill kraftigt sänka marginalskatterna så att det skall löna sig
att arbeta, löna sig att spara, löna sig att utbilda sig, att satsa på
företagande och nya idéer. Vi menar att de flesta bör ha högst 40 %
marginalskatt, och ingen bör ha högre än 50 %. Självfallet måste det, herr
finansminister, finnas ett automafiskt skydd mot att inflationen smyghöjer
skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
i folkpartiet vill bryta de offentliga monopolen så att konkurrens och enskilt
företagande skall få en chans även i produkfionen av sociala tjänster. Det
skulle ge medborgarna större möjligheter att bestämma själva, det skulle ge de
anställda möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare eller att starta egna
företag och det skulle ge stimulanser till ökad effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
i folkpartiet vill sätta stopp för skattehöjningarna, som vi anser vara fill
skada för svensk ekonomi. Och när vi säger stopp menar vi stopp - i motsats
till socialdemokratin som har genomfört ständiga mindre och större skattehöjningar,
trots att ni har lovat "i stort sett oförändrat skattetryck". Nu har
statsministern uttalat att 51,5 %, om jag hörde rätt, av bruttonationalprodukten
bör vara riktmärke för skattetrycket. I dag är det ca 55 %, och man ser en
ökning fill litet mer än 56 % för nästa år. Det förslag som vi i folkpartiet
inte fick föra fram innebar en sänkning av skattetrycket med drygt en halv
procentenhet. Det är alltså långt kvar till det Ingvar Carlsson angav som
riktmärke. Varför fick vi då inte stöd för detta förslag, herr finansminister?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi vill.i folkpartiet
avskaffa löntagarfonderna, avskaffa prisregleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avskaffa
valutaregleringen, främja enskilt sparande, låta de regionalpolitiska
insatserna styras av människor ute i länen, som bäst vet vad som behöver göras,
och låta miljöpolifiken fungera med marknadsekonomin genom miljöavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla dessa förändringar skulle vara till gagn för den
ekonomiska utvecklingen i Sverige. På vissa av punkterna har regeringen ett
program - det skall erkännas - men det är ett dåligt program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna vill ha kvar löntagarfonderna, vill ha
kvar prisregle ringen, vill ha kvar valutaregleringen, vill centralstyra
regionalpolitik och investeringar från Stockholm. Kjell-Olof Feldt sade själv
på den socialdemokratiska partikongressen att en kungstanke i den
socialdemokratiska ideologin är att "tämja marknadsekonomin".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni vill ha kvar de offentliga monopolen. På den
socialdemokratiska kongressen uttalade sig Ingvar Carlsson mycket dogmatiskt
för bevarande av offentliga monopol. Han anförde fördelningspolitiska skäl.
Möjligen kan Ingvar Carlsson låtsas att han inte förstår att man måste skilja
på finansiering och produktion av sociala tjänster. Men Kjell-Olof Feldt måste
rimligen veta att detta är två olika saker. Finansieringen kan av
fördelningspolitiska skäl, om man så vill, ske på exakt samma sätt som i dag,
även om produktionen sker genom enskilda alternativ. Finansministern kan inte
gärna gömma sig under något sådant täcke av okunnighet, utan han måste rimligen
bekänna färg. Vad är det för fel med att tillåta enskilda alternativ i
produktionen av sociala tjänster? Jag menar att finansministern måste ge ett
klart besked: Avser regeringen t.ex. att fullfölja folkrörelseutredningens
förslag, som ytterligare skulle försvåra och förbjuda enskilda alternativ?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På många punkter är regeringens budskap mycket vagt och
ganska intetsägande. Ibland säger ni att det är bra med enskilt sparande. Men
de åtgärder som genoriiförs går allt som oftast i motsatt riktning och
missgynnar enskilt sparande till förmån för kollektivt sparande. Ibland säger
ni att miljöavgifter visst kan tänkas. Men nj röstar emot våra konkreta förslag
och har hittills inte lagt fram några egna. Ni talar om "oförändrat
skattetryck" men lägger ständigt fram nya förslag om skattehöjningar.
Senast kom den s. k. valpskatten på penningmarknaden. Den kanske blir återtagen
nu, om regeringen skall leva upp till statsministerns löfte i fråga om
skattetrycket. Industriministern har gjort uttalanden som man kan uppfatta som
hot om nya pålagor om inte företagen gör som industriministern vill i
regionalpolitiken. Det finns också en lagrådsremiss som innehåller förslag om
beskattning eller andra skatteregler för motionskuponger, utnyttjande av
företagens sommarstugor och hknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om marginalskatterna är budskapet tyvärr ganska
suddigt. Finansministern ger ibland några kloka ord ifrån sig om behovet att
sänka marginalskatterna. Men det brukar sluta med att det inte skall vara nu
och det skall inte vara så mycket, utan möjligen, kanske, någon gång i
framtiden. Den del av arbetarrörelsen som representeras av LO vill inte alls
sänka de högsta marginalskatterna. De skall förbli 75 %., skyhögt över
omväridens. Socialdemokratiska kvinnoförbundet vill inte sänka några
marginalskatter alls, "för det är bara ett manligt problem", sägs
det. Precis som om den ekonomiska utvecklingen framöver bara berörde halva
befolkningen. Jag vill</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>faktiskt
fråga Kjell-Olof Feldt: Vilken är egentligen socialdemokratins samlade
uppfattning om marginalskatterna? Skall de sänkas till 50 % eller inte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sedan 1985 har regeringen i stort sett följt
Brookingsrappor-tens rekommendafion om små successiva devalveringar; inte genom
svenska beslut utan genom att de växelkursförändringar som skett utomlands har
fått slå igenom på grund av valutakorgens konstruktion. Är det den politiken
som skall fortsätta att gälla även framöver? Litar finansministern så till den
milda grad på framtida utländska växelkursförändringar att han helt har givit
upp den interna anpassningen? Accepterar han att den svenska inflationen alltid
kommer att vara ett par procentenheter högre än i utlandet? Det är riskabelt,
menar jag, att bara lita fill utländska växelkursförändringar. Om de inte
skulle komma på rätt sätt eller vid rätt tidpunkt blir priset mycket högt för
Sverige. Både långtidsutredningen och regeringens egen skrivelse har talat om vad
som då kommer att hända: tillväxten sjunker, inflationen ökar och
arbetslösheten ökar. Vi tycker att det är lättsinnigt att riskera en sådan
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig avslutningsvis läsa ytterligare ett
citat: "Det kanske största hotet mot den svenska ekonomin är inflationen.
Det är bara vi själva som kan hjälpa oss att hålla den tillbaka och då spelar
lönepolitiken och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framför
allt löneglidningen en stor roll ." Även detta kommer från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finansministern,
och jag förmodar att han känner igen det. Det är från ett TCO-seminarium.
Därför, herr talman, vill jag påminna om de frågor jag ställde inledningvis.
Finns det några problem med ekonomin? Är det kostnadsutvecklingen som är det
viktigaste problemet? Vad avser regeringen göra för att lösa detta problem?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
GÖREL THURDIN (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med tanke på vår finansministers förmåga att
hitta nya skatter i engångsförpackning eller beständig förpackning och med
tanke på att han företräder Kopparbergs län och Dalarna så kan man ju faktiskt
säga att han är en riktig skattmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag pågår tre skatteutredningar: om inkomstskatterna, om
företagsbeskattningen och om mervärdeskatten. En anledning är att det svenska
folket anser att nuvarande inkomstbeskattning sker utifrån felaktiga grunder,
att den är orättvis, svårförståelig osv. Människorna misstror det mesta som de
inte förstår. Det man inte förstår upplever man inte heller vara speciellt
rättvist. Skattebetalarna känner otrygghet eftersom de inte kan avgöra hur
skattesystemet påverkar deras egna ekonomiska beslut och handlingar. Därför är
inte heller realbeskattning något att eftersträva. Det är definitivt krångligt
och svårt att förstå. Myndigheternas och experternas grepp om individen kommer
att hårdna och vi kommer att skatta oss ännu mer olyckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättvis fördelning är ett uttryck som alla partier
använder sig av, men det är tyvärr så att vi inte menar riktigt samma sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige talar vi om att vårt skattesystem inte bara
skall ge staten skatteinkomster utan också skall bidra till en rättvis
fördelning. Av signaler att döma är vissa partier på väg bort från den
inställningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rättvis beskattning kan enligt centerpartiet inte
innebära att de som har låga inkomster skall betala mer skatt än de gör i dag,
medan de som har höga inkomster får skattelättnad. Centerpartiet kommer att
slåss för att grundavdraget skall vara kvar på samma sätt som tidigare. En
rättvis beskattning måste ta hänsyn till vad en person tjänar under ett år. Att
söm folkpartiet resonera utifrån den utgångspunkten att den som arbetar deltid
skall ha ungefär lika stor nettoinkomst per arbetad timme som den som arbetar
heltid, betyder att hela den fördelningspolitiska inriktningen slopas och att
även den statliga beskattningen blir proportionell till slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det kanske vad finansministern också siktar på? I dag
här mer än 3 miljoner människor lägre inkomst än 70 000 kr. per år. Folkpartiet
har föreslagit sänkt grundavdrag med 5 000 kr. Ta en kvinna som arbetar deltid
i vården därför att hon inte orkar arbeta heltid, eller en ungdom som studerar
och därför inte/!/«/ic/-arbeta heltid, eller en som inte/å/'arbeta på heltid
utan tvingas till olika deltidsarbeten och arbetslöshet och fråga dem vad de
tycker om att betala skatt på 5 000 kr. ytterligare per år utan att ha mer i
lön. Fråga dem!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som studerar har inte råd att låna mer. Kvinnan i
vården kanske inte har råd att betala mer i skatt, inte heller den som är
deltidsarbetslös. Socialbidragen ökar varje år. Skulle vi lägga fram ett
skatteförslag som innebär fler socialbidragstagare, hårdare beskattning av
deltidsanställda och låginkomsttagare, så skulle det definitivt inte kunna
uppfattas som ett rättvist förslag, och därmed skulle tilltron till politikerna
få sig ytterligare en knäck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi står kanske inför en hårdare avtalsrörelse än på länge.
Människor, mestadels kvinnor anställda inom vården, kräver högre löner för sitt
tunga arbete. De är många. Vi kommer ihåg diskussionen från i somras mellan
privatanställda och kommunalanställda. Vi har fått veta att stor löneglidning
sker i de överhettade områdena. Inflationen kommer i det läget inte att kunna
begränsas eller hållas i schack.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad är det som påverkar människors möjligheter
till försörjning? Jo, vad de har kvar efter skatt, dvs. inkomstskattens
storlek, priset på maten, priset på bostäderna och vad man har kunnat spara.
Inkomstskatterna anses av framför allt höginkomsttagarna vara för höga. Alla
anser att mätpriserna är för höga liksom bostadskostnaderna i landets
inflyttningsområden. Sparandet är negativt. Hur skall regeringen komma till
rätta med det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet har lagt fram förslaget att sänka skatten på
mat. Det är inte någon rättvis fördelning när skatt på mat är lika hög som
skatt på videoapparater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mellan 1980 och 1986 höjdes priserna på
baslivsmedel med ungefär 85%. Nu är det 1987. Det troliga är att höjningen är
uppe i 90%. I dag kostar 1 kg köttfärs i min butik där hemma 70 kr., varav
matskatt är 13-14 kr. 1980 kostade köttfärsen litet generaliserat ca 37 kr./kg,
och momsen var då drygt 7 kr./kg. Vi betalar med andra ord i dag dubbelt så
mycket moms på maten i kronor räknat som 1980. Kommer den skatten att minska?
Nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens rapporter visar att regeringen inte klarar av att
hålla inflationen i schack. Löner och priser kommer att stiga. Skatten på maten
kommer att fortsätta att stiga. Då är det upprörande att finansministern säger
att skatt på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mat skall
momsutredningen inte diskutera, framför allt inte sänkt skatt på mat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först säger finansministern att han inte vill ha någon
differentiering av momsen alls. Sedan säger han att han kan tänka sig en
differentiering som innebär en höjning för varor som vi kan avstå ifrån, och
slutligen avvisar han en sänkning av matmoms och skatt på andra oumbärliga
varor. Vad vill egentligen socialdemokraterna åstadkomma med utredningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har i dag världens högsta matskatt, 23,46%. I
Holland är den 5%, i Västtyskland 7% och i Frankrike 5,5%. Även vid jämförelse
med de nordiska länderna har Sverige en högre matskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven finns också medtaget att kommittén särskilt
skall beakta EG-ländernas mervärdeskatt och att en harmonisering skall
eftersträvas. Ja, de flesta EG-länderna har differentierad och lägre skatt
på-maten. Vill vi alltså närma oss reglerna inom EG, då ligger centerpartiets
förslag om sänkt skatt på maten väl till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Rättvis fördelning borde också gälla våra
pensionärer. Vi har fortfarande 600 000 människor som inte har någon ATP.
Mellan 1976 och 1982 förbättrades påtagligt dessa människors möjlighet att
försörja sig. De fick en kraftig förbättring genom höjd folkpension och
pensionstillskott. Efter 1982 har deras ekonomi gått kräftgång liksom övriga
pensionärers.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta av våra äldsta pensionärer har ingen ATP. Det är
också dessa gamla människor som behöver mest vård på sjukhus. För dem har
socialdemokraterna tagit bort det s. k. friåret. När jag höll på med taxeringar
talade jag ofta med de här gamla, t. ex. med en gammal man vars hustru låg på
sjukhus. Han hade långa resor för att besöka henne. Hans möjlighet att klara
sig ensam var ännu sämre sedan hon blivit sjuk, och han behövde mer hemhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har dessa äldre medborgare mer råd i dag att betala sina
sjukkostnader? En rättvis fördelning måste utgå från människornas behov, inte
från byråkratins behov. Det är dags nu, Kjell-Olof Feldt, att börja amortera av
era vallöften till pensionärerna för snart har vi ett nytt val. Vad skall ni
lova då?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår finansminister talar väldigt mycket om tillväxt och om
hur viktigt det är med företagandet. Han påstod dessutom i sitt tal till
kongressen i höst att socialdemokraterna genomfört viktiga reformer vad gäller
företagsbeskattningen. Jag undrar vilka han då åsyftar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sanningen är den att småföretagen i dag har ett svårt
klimat, trots att familjeföretagen gör lika stora investeringar som övriga
företag, trots att de svarar för nästan hela sysselsättningsökningen och den
största omsättningsökningen och trots att de sysselsätter så många människor
som de gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra små företag beskattas generellt sett hårdare än de
större. De har naturligtvis inte lika stor möjlighet till överföringar mellan
olika bolag och till bokslutsdispositioner. 1985 betalade småföretagen 21,5% av
förädlingsvärdet i skatt medan de andra betalade 16,5%. Den skillnaden
fortsätter att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall vi kunna uppnå en livskraftig industristruktur på
lång sikt krävs en småföretagsvänligare politik. Den koncentration som pågår i
Sverige är inte bra för småföretagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ett
barn har röda rosor på kinderna kan det finnas två naturliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anledningar;
Barnet är ovanligt friskt, eller barnet har hög feber och närmar sig ett
tillstånd av yrsel. Det senare torde vara det rätta för att beskriva det
ekonomiska tillståndet i landet och kanske på en del andra håll också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst har vi ett mycket lågt underskott. Vi har i vissa
delar av landet en låg arbetslöshet. Det går relativt bra för industrin. Men
hur stabilt är det? Hur ser det ut på andra områden i vårt samhälle? Vi har en
vårdkris som riskerar att förvärras. Regioner avfolkas. Vi har problem med
bostäder i de överhettade områdena. Vi har ett ökande antal
socialbidragstagare. Vi har skolkris. De handikappade har ännu inte fått del av
socialdemokraternas vallöften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger finansministern till dem som bor i Strömsund,
där befolkningen har halverats och där vård är omöjlig att upprätthålla därför
att det inte finns några som vårdar? Vad skall jag säga till dem som bor i mitt
eget hemlän, Västernorrland? De har nu 150 milj. kr. mindre än vad de skulle ha
haft om Fälldinregeringens kommunalskatteutjämning hade legat fast, I stället
gör man upp med folkpartiet om en minskande kommunalskatteutjämning, där
avgifterna höjs för alla kommuner, samtidigt som minskad ersättning erhålls
från sjukförsäkringssystemet. Skatten kan landstingen inte höja; då minskar
finansministern den kommunala skatteutjämningen ytterligare. Den utflyttning
som sker från länet minskar skatteunderlaget kraftigt. Vad skall svaret vara,
herr finansminister?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern talade på socialdemokraternas kongress om
att socialdemokraterna måste fortsätta sitt arbete med att rätta till den
stora orättvisa som de stora skillnaderna i kommunalskatt utgör. Ja, det
stämmer att dagens kommunala beskattning är djupt orättvis. Vissa tvingas
betala mer i skatter och avgifter för att få en service som är sämre utbyggd än
i andra kommuner. Dagens Industri räknade ut att det skiljer mer än 18 000 kr.
i kommunalskatt för en tvåbarnsfamilj beroende på var i Sverige man bor. Det
betyder 1 500 kr. i månaden för den familjen i beskattade pengar. Det är halva
matkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet anser att endast servicenivå och
effektivitet skall vara avgörande för skatteuttagets storlek i en kommun. Den
åsikten har också den socialdemokratiska partikongressen ställt sig bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet vill ha en reform, som syftar till att rensa
i den stora flora av statliga bidrag som går till kommunerna, och vill lägga
flertalet av dessa bidrag i ett generellt bidrag, som utgår i skattekrafts- och
utgiftsutjämnande syften. Ställer sig socialdemokraterna bakom en sådan reform?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill jag säga att centerpartiet när det
gäller skatterna kommer att kämpa för de fyra hörnstenarna i sin skattepolitik;
Vi kommer att arbeta för en rättvisare kommunal beskattning och en
kommunalskatteutjämning. Vi kommer att arbeta för sänkta skatter för
småföretagare och en rättvisare företagsbeskattning. Vi kommer att arbeta för
sänkt skatt på maten, och vi kommer att arbeta för en inkomstbeskattning med en
rättvis fördelningsprofil.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk): Herr talman! De föregående talarna har
talat mycket om skatter. Jag kommer i slutet av mitt anförande också att komma
in på skattefrågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunalskatter
och den gemensamma sektorns möjligheter till utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis vill jag nämna en del som under hösten har
hänt på det ekonomisk-politiska fältet och som ställer den svenska ekonomin,
den svenska ekonomiska politiken och näringspolitiken i blixtbelysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första: Som ett inslag i den sedan länge pågående
och undan för undan ökande transnationaliseringen av näringslivet har ASEA och
schweiziska Brown Boveri beslutat sig för att slå sig samman för att, som det
heter, stärka sin internationella konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen blev tagen på sängen av industriledarnas
beslut; samgåendet var redan bestämt dem emellan, och regeringen fick snällt
traska med bakom de uppgjorda planerna, som innebär ett ytterligare steg mot
ökat utlandsberoende för den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ville inte eller vågade inte - jag vet inte
vilket - gå emot dessa starka ekonomiska och industriella intressen och deras
planering över huvudet på nationalstaten Sverige och dess regering. Genom
överraskningstaktiken hade regeringen bara att falla undan. Facken förlorade
inflytande, och när huvudkontoret av skatteskäl lades utomlands andades
regeringen förståelse för detta, trots att man därigenom i ökande grad förlorar
greppet över svenskt näringsliv!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra: Som ett inslag i - eller kanske snarare som
ett resultat av -flera års ohämmad tillväxt av spekulativa och improduktiva
inslag i ekonomin har det nu skapats en närmast historisk både upp- och
nedgång på Stockholmsbörsen. De senaste dygnens nyhetsförmedling har ägnats åt
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en nedgång som utgår från en historiskt hög nivå.
Sedan 1980 har ju det samlade börsvärdet ökat från 54,5 miljarder kronor till
en nivå över 600 miljarder kronor i förra månaden. Först alltså en helt unik
uppgång av akfievärdena, sedan en unik nedgång av samma värden men som hittills
har stannat på en nivå som ligger väsentligt över den värdenivå som gällde vid
årets början. Relativt sett är alltså förlusterna för spekulanterna ändå ganska
måttliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att spekulationskarusellen kunnat växa till dessa
proportioner beror på de rekordvinster och den enorma likviditet som skapats
ute i bolagen och pä andra ställen där pengar samlats, och det är i sin tur ett
resultat av flera år av lönenedpressningspolitik och goda vinster inom
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tidningen Dagens Industri rubriceras nedgången på börsen
som ett blodbad. Man undrar vad människor som lever ute i det vanliga Sverige,
som slåss för sin överlevnad, sin ekonomi och sina arbetstillfällen, tänker om
den nyhetsvärderingen. Blodbad, säger spekulanterna, när de förlorar litet av
det som de snabbt har vunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa inslag av spekulation har inte mycket att göra med
den verkliga ekonomiska utvecklingen, som en TV-reporter i går så fyndigt
uttryckte det: Av det skall man inte dra slutsatsen att det inte spelar någon
roll om eller hur det här kriget på börsen förs; det gör det, eftersom de
pengar som det spekuleras med är komna ur produktionen och har plockats ur de
vanliga människornas arbetsinsatser. På börsen spekuleras det med de pengar som
har intjänats av vanliga anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såväl
frågan om transnationaliseringen och den minskande makten över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomin
som pseudohändelserna - som jag skulle vilja kalla den här sista nedgången - på
börsen visar att det svenska samhället och den svenska ekonomin är under stort
inflytande av den internationella kapitalismen. Båda händelserna har med frågan
om makt, ägande och inflytande över ekonomin att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att regeringen borde sätta sig ned och fundera
över vad den rimligen kan dra för slutsatser av höstens utveckling och vilka
verktyg den bör skaffa sig, om den verkligen vill ha ett inflytande över den
ekonomiska polifiken i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så över
till vardagen för oss vanliga människor, herr talman!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sin
syn på den ekonomiska situationen. Budgetunderskottet minskar nu kraftigt i
förhållande till vad som beräknades i våras. Arbetslösheten minskar, och de
reala disponibla inkomsterna stiger för hushållen i genomsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid anledning att på grundval av
erfarenheter och upplevelser ute bland de vanliga människorna något granska den
bakomliggande verkligheten och de orättvisor som faktiskt döljer sig också
bakom denna genomsnittliga, positiva statistik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har två ansikten. Vi från vpk ser som vår uppgift
att lyfta fram det andra Sverige, det Sverige som trampar på i den grå
vardagen. Det är ett Sverige där Porschepojkarna och finansvalparna aldrig har
satt sin fot och inte kommer att göra det heller. Det är ett Sverige där det
råder bostadsbrist och daghemsbrist, där det finns sjukvårdsköer och skolor som
håller på att ramla samman över eleverna, som i bästa fall har läromedel som
inte har ramlat sönder för länge sedan. Det är folket i detta andra och vanliga
Sverige som med sitt arbete har betalat spekulanternas framfart på börsen och
hållit Porschepojkarna under armarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu när inte bara vpk hävdar att det finns ekonomiska
resurser i landet, utan också regeringen säger att det går bra, borde denna
insikt användas för att föra en rättfärdig och rättvis politik. Vi ser som vår
uppgift att lyfta fram och försöka göra något åt orättvisorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag satt vid TV-apparaten och försökte formulera dessa
ord, när statsministern för någon timme sedan for ut i ett angrepp mot
kommunisterna. När han talar om socialdemokratins heliga kamp mot de svenska
kommunisterna finns det anledning att fråga finansministern, som snart kommer
upp i talarstolen; Är regeringen beredd att tillsammans med vänsterpartiet
kommunisterna göra något för att rätta till de orättvisor som ändå finns? Är
regeringen beredd att föra en rejäl förändrings- och omfördelningspolitik, som
rimligen, om den skall ske i de arbetandes intressen, bör föras i samarbete med
vpk? Eller tänker man i den heliga antikommunismens namn krypa under det
borgerliga täcket och tvingas låta spekulationsekonomi och kapitalmakt
förstärkas? Det är en mycket intressant frågeställning. Vad socialdemokraterna
än tycker om oss kommunister, så sitter vi ändå i detta parlament och kan utöva
ett visst inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vem som skulle förlora om regeringen kryper under det
borgerliga täcket och låter den ekonomiska utvecklingen och maktkoncentrationen
fortsätta är ganska klart. Det är de människor som tillhör det vanliga Sverige,
och det är dem jag talar för.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns stora sociala skillnader och orättvisor, även om
samhällsutvecklingen också visar positiva inslag. Det är en del av det
samhällssystem vi lever i. Starka krav reses nu bland de arbetande på
förändringar, inte minst från de människor som aktivt deltar i eller stöder det
s k. Dalauppropet. De kräver lönehöjningar för dem som har det sämst. Men det
finns också fler inslag av orättvisor. Jag skulle kunna instämma i det
centerpartiet har sagt. Man har nämligen beskrivit dessa orättvisor på ett
utomordentligt sätt. Det finns orättvisor i människors levnadsförhållanden -
mellan dem som har arbete och dem som inte har arbete, mellan dem som har bra
resp, dålig arbetsmiljö osv. Orättvisor finns vidare i fråga om standard,
tillgång till kultur och tillgång till fritid. Det är mycket väl redovisat hur
olika människors levnadsförhållanden är i klassamhället Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också orättvisor mellan generationerna.
Ungdomens situation är speciellt svår och utsatt, inte minst i glesbygderna. De
regionala orättvisorna är enormt stora. Medan folk står i kö för social service
och bostad i Stockholm, rivs lägenheter i Hallstahammar där jag bor. Det är
enorma disproportioner mellan olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också skatteorättvisor, och nu kommer jag något
in på skattepolitiken som så många har pratat om. Jag anser att den s. k.
underbara natten lade grunden för en felaktig skattepolitik. Den inriktar sig i
första hand på en sänkning av marginalskatterna. Vi är, som Anne Wibble så
riktigt sade, överens med LO om att den viktigaste frågan inte är att sänka
marginalskatterna. Det är mycket viktigare att komma åt moms och
kommunalskatter, som är drygast för människor med de lägsta inkomsterna. Men de
statliga besparingarna gentemot kommunerna, som har skett för att minska
budgetunderskottet, har skapat en press uppåt på de orättvisa
kommunalskatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ute i kommuner och landsting förs i dag, trots skrivelsen
om det förbättrade ekonomiska läget för Sverige som delgavs riksdagen häromdagen,
en desperat kamp bland landstings- och kommunalfullmäktigeledamöter av olika
politisk färg för att klara sina uppgifter utan att tvingas höja den orättvisa
kommunal- och landstingsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk anser att regeringen som ett inslag i en
rättvisepolitik måste låta den gemensamma sektorn utvecklas på ett riktigt
sätt. Den tillväxt inom vård, omsorg och skola samt för all del också inom
kultur, som vi länge krävt, måste nu också komma till stånd. Till
socialdemokraterna vill jag säga så här: Nu behövs ett kvalitativt språng på
områdena vård, omsorg, skola och kultur. Det behövs en kvalitativ utveckling.
Det är enligt vpk:s mening inte mer än rimligt att regeringen tar ut en
extraskatt på de enorma spekulationsvinster som har gjorts. Det är något som vi
kommer att föreslå. Man kan alternativt också dra in en del av den likviditet som
finns i näringslivet, så att socialt och samhällsekonomiskt viktiga delar av
den gemensamma sektorn kan utvecklas på ett betryggande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder mot förmögenheter som har samlats tack vare
nedpressningen av lönerna och vinsterna i bolagen och åtgärder mot
spekulationsekonomin till förmån för en utveckling av vård, omsorg och skola
bör vidtas. Det är en politik som av de allra flesta människor skulle uppfattas
som djupt rättfärdig och rättvis; den skulle applåderas. Jag frågar
socialdemokraterna; Är ni</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beredda
att föra en politik med den inriktningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är intressant att höra hur centerpartiet efter snart
20 års argumenterande från vpk har kommit till insikten att matskatten är
orättvis. Ni är välkomna i sällskapet. Vi undervärderar inte på något vis att
ytterligare ett parti har tagit ställning. Jag tänker inte klappa mig för
bröstet och säga: Vad var det vi sade. Jag är i stället tacksam för att
ytterligare ett parti riktar in sin kraft på att förändra denna orättvisa
skatt. Frågan är bara hur länge det skall dröja innan de andra partierna inser
samma sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalskatter och moms är, som jag sade, hårdast för dem
som har det sämst ställt. Därmed skall jag också säga några ord om den
kommunala skatteutjärnningen, som var uppe till en så hård debatt i våras. Då
sade regeringen att man ville skapa ett rättvisare skatteutjämningssystem för
kommunerna. Men i ett avgörande läge lät man indragningen av 1,5 miljarder från
kommunerna bli tyngst. Man offrade principen om ett rättvist skattesystem till
förmån för en indragning på 1,5 miljarder till staten.I redovisningen av
budgetunderskottet ser vi något överraskande att detta har minskat med 24
miljarder sedan i våras. I det perspektivet kan man tycka att det var ganska
onödigt att offra rättvisan för 1,5 miljarder kronor. På det viset kunde man
inte få vpk med sig. Vi ville absolut inte dra pengar från kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att ett nytt och riktigt skatteutjämningssystem,
som på sikt kan leda till en statskommunal enhetsskatt, är en viktig fråga. Ett
sådant förslag måste läggas fram under hösten. Vårt parti kommer inte att tveka
att medverka till tillkomsten av ett rättvist skatteutjämningssystem, nu när
det inte kan finnas några som helst objektiva skäl till att dra in ytterligare
pengar från kommunerna. Den frågan bör kunna lösas utan att regeringen springer
till de borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Arbete och social rättvisa kräver många
åtgärder på samhällsekonomins område. En aktiv styrning av de regionala
investeringarna är viktig, eftersom trängseln runt storstäderna är ett
samhällsekonomiskt vansinne. Samtidigt föröder man social service och uppbyggda
resurser ute i glesbygderna. Det måste ske en utjämning av människors inkomster
och levnadsförhållanden liksom en utjämning mellan regionernas villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belysande för de problem som regeringen står inför är den
utveckling som har ägt rum under hösten. Ett företag har över huvudet på
regeringen kunnat besluta sig för att bli internationellt och flytta ut ur
landet. Regeringen kan inte göra någonting åt detta. Det här har sin lilla
lokala spegelbild i mina hemtrakter. Regeringen står vid sidan av
näringspolitiken när man inte ens kan få detta stora ASEA att ta ansvar för ett
litet antal kvinnors sysselsättning i Norberg. De kämpar för att få behålla
jobb som de en gång har fått som ersättning för andra jobb som försvann.
Regeringen kan inte förmå detta stora företag, när det fusionerar, blir
internationellt och förlägger sitt huvudkontor till utlandet, att ens lyfta ett
finger för de människor som leveri en utsatt region i Bergslagen. Regeringen
borde fundera över vilka maktmedel man egentligen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen måste ställa sig på de arbetandes sida i kampen
mot kapitalet, inte bara i fördelningspolitiken utan också i denna avgörande
makt- och fördelningsfråga. Då hamnar regeringen naturligtvis på kommunisternas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 sida vare sig den vill det eller inte. Trots er uttalade vilja
att i varje läge</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 oktober
1987 bekämpa kommunisterna måste ni, om ni skall göra något för de
arbetande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.„
.. I- • I j .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>människorna, hamna på samma sida som
vi. Eller hur. finansministern?</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 24 Förste vice talman INGEGERD TROEDSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom både Hans Petersson i Hallstahammar
och jag satt med i den statliga matmomsutredning som tillkom för att vpk 1982
skulle acceptera regeringens höjning av momsen med 2 %, tycker jag att det
finns skäl att yttra något med anledning av vad Hans Petersson sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Petersson talade om den orättfärdiga och orättvisa
matmomsen. 1 utredningen gjordes utomordentligt omfattande intervjuer och
utredningar. Allt tänkbart och allt önskat material skaffades fram. Det visade
sig då att borttagande av momsen på maten inte alls skulle få de
fördelningspolitiskt gynnsamma effekter som Hans Petersson påstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett barnlöst hushåll skulle, i den mån man vann på det,
vinna mer än en barnfamilj. Skulle flerbarnsfamiljen över huvud taget få något
netto, måste man ta bort momsen på maten helt och hållet. Det beror på att om
man tar bort momsen på maten, skulle rysk kaviar gynnas mer än Kalles kaviar,
oxfilé skulle gynnas mer än pölsa, och bakelser och tårta skulle gynnas mer än
det grova matbrödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borttagande av momsen på maten skulle också innebära ett
betydande skattebortfall som, om det skulle kompenseras genom höjd moms, måste
innebära att momsen på andra viktiga varor- blöjor, kläder, skor och alltdet må
vara - skulle behöva höjas till ca 35 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag tycker att frågan om att ta bort momsen på maten
är viktig. Varför är det så många som önskar att momsen tas bort på maten. Hans
Petersson? Jo, det är naturligtvis därför att skattetrycket för vanliga
inkomsttagare i dag är så hårt att tusentals hushåll upplever stora problem med
att klara sin försörjning, att leva på sin lön när skatten är dragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är just därför det är så viktigt att sänka skattetrycket.
Det är just därför det är så viktigt att införa grundavdrag för barn. Det är
just därför det är så viktigt att också sänka marginalskatterna för de stora
löntagargruppernas vidkommande. Det skulle ge en betydligt större förbättring
för hushållen än den matmomssänkning som låter så bra men som i verkligheten
skulle få helt andra konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot förstår jag att centerpartiet vill ha en sänkning
av matmomsen som mera motsvarar matsubventionernas utformning. Det skulle få en
fördelningspolitiskt något bättre effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är den vanliga logiken: om sänkta
"matpriser är till nackdel för låginkomsttagarna, som fru Troedsson säger,
måste rimligtvis höjda matpriser vara till fördel. Jag skulle vilja höra hur
hon förklarar detta fördelningspolitiska trick.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Matmomsutredningen
hade som sin absoluta begränsning direktiv som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sade att
för att finansiera matmomssänkningen skulle momsen på andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varor ökas.
Precis som fru Troedsson sade, skulle blöjor, tvättmedel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väga upp vad barnfamiljerna tjänar
på sänkt matmoms. Men jag visade i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mina
reservationer att om man bara till viss del finansierade matmomssänkningen med
höjning av momsen på andra varor och därutöver beskattade kapital och
förmögenheter- och nu har vi också spekulationskarusellen att ta av - skulle
det bli en helt annan fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru Troedsson sysslar alltid med att fördela inom klassen.
Vi har ett klassperspekfiv i fördelningspolitiken, och det betyder att vi kan
ta finansieringen någon annanstans än just på de vardagliga utgifterna för
vanligt folk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed skall jag inte avvisa tanken som har förts fram på
en punkt- eller lyxbeskattning av varor som är umbärliga eller att man inriktar
sig på baslivsmedlen. Vi vet att redan med den subvenfionsteknik som finns kan
man via baslivsmedlen momsbefria ungefär hälften av det som konsumeras i en
vanlig familj, och det är de viktigaste bitarna, de som väger tyngst i ekonomin
för vanliga människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man nu har insikten att det vore bra, som fru
Troedsson sade, varför vägrar man då att gå med på ens detta utan hävdar att
varje subvention bör bort? Det är ju bara litet subvention på mjölken kvar nu.
Under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har matpriserna höjts
genom att man har tagit bort subventioner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 26 Förste vice talman INGEGERD TROEDSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Självfallet vill alla ha lägre matpriser, och
lägre matpriser uppnår man på sikt om man sänker skattetrycket. Men jag tycker
att det är orimligt med en politik som skulle innebära att man med oförändrat
skattetryck - och det är ju det Hans Petersson i Hallstahammar vill ha - tar
bort matmomsen, för då måste det betalas på något annat sätt. Hans Petersson
vet själv hur svårt det var i momsutredningen att finna på någon annan ansvarig
finansiering än högre moms på alla andra, också oumbärliga, varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis har jag ingenting emot om kött och allt vad
det må vara är billigare för eget vidkommande, men om jag vet att det måste
betalas genom högre moms för bl. a. barnfamiljer på blöjor, kläder, skor och
andra livsnödvändiga varor, då undrar jag verkligen var den
fördelningspolitiska vinsten i det hela ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skulle man däremot kunna betala
sänkt moms på mat inom ramen för skattetrycket, skulle det innebära att man
kunde frigöra 15 miljarder kronor. Då, Hans Petersson, vågar jag bestämt hävda
att de 15 miljarderna skulle kunna användas på ett väsentligt bättre sätt ur
fördelningspolitisk synpunkt för barnfamiljer, pensionärer, glesbygdsbor och
andra som många gånger kan ha det bekymmersamt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik: Herr talman! Precis som fru
Troedsson sade, vill alla ha sänkt matmoms. Undersökningar visar att t. o. m.
de moderata väljarna.tycker att det är en mycket viktigare reform än att sänka
marginalskatterna, som ju är moderaternas huvudkrav i skattepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sänkt marginalskatt gynnar uteslutande, kan man säga, de
högre inkomstskikten. Sänkt matskatt gynnar alla, och det är klart att även
höginkomstta-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gare åker
med i svängen om man åstadkommer att maten blir billigare. Men faktum är, och
det visade också matmomsutredningen, att människor i mycket låga inkomstlägen -
med eller utan barn men särskilt med barn naturligtvis - lägger nästan 30 % av
sina utgifter på mat, medan en höginkomsttagare lägger kanske 15 eller 16 % av
sina utgifter på maten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det visar vilken relativ betydelse matkostnaderna har och
vilken lättnad det skulle bli för den vanliga familjeekonomin, om man kunde
sänka matpriserna. Det visade sig för några år sedan att tvåbarnsfamiljer i
vanliga inkomstlägen skulle tjäna omkring 8 000 kr. på en matmomsreform, Tar
man bort momsen bara på baslivsmedlen, kanske det skulle röra sig om 5 000 eller
6 000 kr,, men redan detta är stora skattesänkningar för dem som har det sämst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan bara konstatera att fru Troedsson och jag kämpar
för helt olika grupper i samhället. Skattepolitiken är inte tekniskt neutral.
Genom att finansiera matmomssänkningen på ett riktigt sätt och undvika att höja
momsen på andra vardagsvaror kan man skapa stora sociala lättnader för dem som
har det värst, och det slåss vi för.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 28
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kan inte låta bli att börja med en
undring, varför Ingegerd Troedsson tog replik på Hans Petersson i Hallstahammar
och inte på Görel Thurdin. Såvitt jag förstår, hade det varit minst lika
befogat. Enligt min mening var det här ungefär som att skälla på klockaren när
det är prästen man skall ta i örat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för resten hälsa Görel Thurdin välkommen till den
här debatten. Hon hade ett intressant inlägg som jag skall återkomma till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under de senaste dagarna har vi än en gång,
mycket påtagligt, fått uppleva att Sverige inte är en isolerad ö. Vi har
återigen fått känna av det faktum att vi inte helt på egen hand styr vårt öde -
hur gärna vi än skulle vilja att det vore så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I går och i förrgår föll, enligt uppgift, värdet av världens
aktiebörser med uppemot 12 000 miljarder kronor - detta efter en lång period av
uppgång och t. o. m. hausseartad eufori. Något mindre än 100 miljarder av dessa
12 000 miljarder försvann från den svenska börsen. Det är ett stort ras här
hemma-men det är ändå mindre än 1 % av de samlade förlusterna på de internationella
börserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siffrorna ger en aning om vilka enorma krafter det här är
fråga om. De visar också hur svårt det kan vara för ett litet och öppet land
som Sverige att stå emot mäktiga internafionella svängningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här fallet utlöstes kursraset av flera olika
faktorer, t.ex. oron i Persiska viken och den internationella ränteuppgången.
Men den grundläggande orsaken har naturligtvis varit de fundamentala obalanser
som präglat världsekonomin under senare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller framför allt de stora underskotten i den
amerikanska statsbudgeten och bytesbalansen. USA har nu på två år dragit på
sig världens största utlandsskuld. Den enorma ökningen av det amerikanska
lånebehovet, både på hemmamarknaden och internationellt, har under de senaste
åren orsakat rena berg- och dalbanan på en rad viktiga finansiella marknader.
Dollarn steg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>först till
rekordhöjder för att sedan falla mycket kraftigt. Räntorna har kanat upp och
ned. Och nu är det alltså börskursernas tur. Efter att kurserna först stigit -
och aktierna blivit kraftigt övervärderade - kommer nu reaktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av detta
bör vi dra tre slutsatser;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första att det är farligt att experimentera med
monetarism och ohämmad tro på ofinansierade skattesänkningars dynamiska
effekter, som det hette. Det var ju just den kombinationen som kännetecknade
det som kallades Reaganomics. Den grundlade dagens obalanser och alla de
problem som de fört med sig. Jag kan bara hoppas att också de svenska
nyliberalerna -som för några år sedan predikade evangeliet om monetarismen och
Lafferkurvan - har lärt sig sin läxa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra: Vi lever i en instabil och osäker värld.
Det är svårt att förutsäga vad som kommer att ske. De fundamentala obalanserna
i världsekonomin består, och risken finns att de inte kan avlägsnas utan
allvarliga konsekvenser för tillväxt och ekonomisk utveckling i hela världen.
Hur bra det än går för den svenska ekonomin här på hemmaplan, finns aljtid
risken att stormmolnen från omvärlden drar in också över vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje; Just på grund av detta är det nödvändigt
att bedriva en fast och konsekvent ekonomisk politik. Vi måste se om vårt hus.
Vi måste föra en politik som säkrar en god konkurrenskraft och som håller
tillbaka pris- och kostnadsstegringen. Vi måste se till, att den svenska
ekonomin smidigt kan anpassa sig till ändrade förutsättningar och ta sig an nya
utmaningar. Det är bara på det sättet vi kan minimera riskerna att bli
allvarligt skadade, om det blir störningar i den internationella ekonomin. Det
är bara så vi kan värna sysselsättningen och tryggheten här i vår lilla del av
det internationella ekonomiska systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är nu fem år sedan den socialdemokratiska
regeringen tillträdde och började försöka föra en sådan politik. Det är fem år
sedan den tredje vägens ekonomiska politik sjösattes. Det är också precis i dag
fem år sedan den allmänpolitiska debatt i oktober 1982 här i riksdagen då oppositionen
gav sin syn på devalveringen den 8 oktober 1982 och redovisade sina bedömningar
av vad den skulle ge för resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror i och för sig inte att opposifionen vill bh
påmind om vad man sade i den debatten, men jag skall göra det ändå. Lars
Tobisson, t. ex., dömde ut devalveringen helt, bl. a. med motiveringen;
"Nu vet vi att prisstegringen nästa år springer upp emot 15 %." Han
drog också slutsatsen att budgetunderskottet "riskerar att växa till 100
miljarder".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jan-Erik Wikström, som representerade folkpartiet i den
debatten, kritiserade devalveringen bl. a. med det tunga argumentet att den
skulle skapa problem för missionen i u-länderna. Nils Åsling menade att devalveringen
var "en katastrofal omdömeslöshet", som "spolierar vad som under
senare år uppnåtts i den ekonomiska politiken" - ett i och för sig
märkligt påstående. Jörn Svensson, som var vpk:s representant i debatten,
bedömde det som en "illusion" att investeringarna skulle öka fill
följd av devalveringen. Någon förnyelse av produktionen skulle inte äga rum,
hävdade han.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var för fem år sedan. I dag vet vi att det är fel,
grundligt fel. Det gick inte åt skogen med den svenska ekonomin. Tvärtom vände
den uppåt. Lars Tobisson hade fel: Inflafionen 1983 blev inte 15 %, den blev 9
%. Och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därefter
har den fortsatt att minska. Budgetunderskottet blev aldrig 100 miljarder.
Tvärtom har det gått ner ända fill 15 miljarder i år. T.o.m. den ofelbare Jörn
Svensson hade fel: Investeringarna inom industrin har ökat med över 55 % sedan
1982. Men även jag hade fel - den ekonomiska uppgången har varit både starkare
och snabbare än vad jag vågade tro och ge uttryck åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig som motvikt till de omdömen jag nu har läst upp få
citera vad några bedömare i dag skriver om den svenska ekonomin. Dagens
Industri kallade i en extrabilaga för två veckor sedan den 8 oktober 1982
"Dagen när Sverige vände" och talade på mittuppslaget i stora
rubriker om "Det svenska undret". Veckans Affärer samma vecka hade
hela omslaget täckt av en strålande sol med rubriken "Högtryck i hela
Sverige" - och mitt i solen kunde man, i eldröd skrift, läsa "Happy
Days Are Here Again!".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vånne det vore så. Men tyvärr är- nog den
typen av utgjutelser att gå för långt åt det motsatta hållet. Sanningen är att
vi har kravlat oss upp ur avgriinden - men att vi fortfarande står och svajar
på kanten. Och vi vet av erfarenhet hur lätt det är att ramla ner igen - inte
minst i så osäkra tider som dessa. Det finns två ganska säkra sätt att rasa ner
igen. Det ena är att släppa fram högre pris- och lönestegringar än omvärlden,
det andra är att tillåta sig en snabbare standardökning än vad vi ökar
produktionen. Då kan krissymtom i ett litet och av utrikeshandeln beroende
land som Sverige snart dyka upp igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är detta den ekonomiska politiken nu måste riktas in
på att förhindra. Uppgifterna har förändrats: från att lyfta landet ur
stagnation och kris fill att dämpa en alltför snabb uppgång. Klara tecken tyder
nämligen på att vikfiga delar av Sveriges ekonomi nu börjar kännetecknas av
överhettning..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapacitetsutnyttjandet inom industrin är högre än någon
gång sedan det tidiga 70-talet och tycks ligga kvar på den höga nivån. Andelen
företag som uppger att de har brist på arbetskraft stiger, och det gäller snart
alla slag av arbetskraft. Leveranstiderna förlängs. Flera företag än tidigare
har börjat ange brist på produktionsfaktorer som det främsta hindret för en
ökning av produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslösheten sjunker. Senaste siffran var lägre än 2 %.
Arbetsmarknaden har under det senaste året förstärkts i rikets samtliga län
utom Gotlands. Antalet län med sVåra arbetslöshetsproblem har sjunkit markant.
Antalet lediga platser stiger. Det är intressant att notera att AMS höstprognos
nu säger att bristen på arbetskraft och svårigheter att matcha ihop arbetssökande
och lediga jobb är det centrala problemet på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterfrågetrycket i vår ekonomi är starkt. Den privata
konsumtionen ökar med hela 4 % för andra året i rad. Investeringarna växer; i
industrin stiger de med inte mindre än 12 % i år. Den svenska exporten tycks
behålla sina marknadsandelar, i varje fall för bearbetade varor, men det
innebär ändå med den starka inhemska efterfrågeökningen att bytesbalansen
försvagas. I år får vi - i bästa fall - ett litet överskott, och risken är
stor- som tidigare talare har påpekat i debatten - för att vi nästa år går mot
ett nytt underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pris- och lönekostnadsstegringen är fortfarande snabbare
än i konkurrentländerna. I år ser det ut att bli en timlöneökning på över 6 %.
Inflationen blir drygt 4 %; det är inflationstakten som kan uppgå fill 5 %. Det
betyder ändå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
jämfört med våra vikfigaste konkurrentländer ligger vi för högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt ser vi då de oroande tendenserna i den
internationella ekonomin. Räntorna har under senare tid gått upp kraffigt i
både Japan, Västtyskland och USA. Det var bl. a. det som utlöste de senaste
dagarnas fall på börsen. De stora obalanserna visar inga tecken på att minska.
Dollarn ligger fast i dag, mén det beror i huvudsak på massiva interventioner
från centralbankerna.. Viktiga bedömare, bl. a. OECD, hävdar att det amerikanska
budgetunderskottet kan börja växa igen nästa år om inte omedelbara och
kraftfulla åtgärder vidtas. Det finns därmed en klar risk för att den
internationella konjunkturen försvagas. Ovanpå detta kom så de senaste dagarnas
väldiga kast på de internationella aktiemarknaderna - med den ytterligare
osäkerhet det antagligen medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste utgå ifrån att vi har att själva lösa våra
problem. Den lyckosamma period då vi har kunnat få hjälp bl. a. genom fallande
oljepriser är uppenbarligen över. Nu beror det på oss själva hur det kommer att
gå. Huvuduppgiften blir då att verka för en återhållsam finanspolitik och en
dämpad löneutveckling - detta är ett svar till Anne Wibble - för att kunna
lägga grunden till en fortsatt konsolidering av Sveriges ekonomi och göra oss
så litet sårbara som möjligt, om det kommer nya störningar utifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men för detta räcker det inte med vackra ord, om det nu
finns sådana att använda här i riksdagen. Vad som behövs är ett aktivt
ansvarstagande, såväl från arbetsmarknadens parter som från riksdagens partier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är desto viktigare, eftersom alla kalkyler allt
tydligare visar hur avgörande en dämpning av pris- och kostnadsstegringen är
för våra möjligheter att bevara styrkan i den svenska ekonomin. Om vi skulle få
löneökningar nästa år på samma nivå som i år, dvs. 6%, innebär det en påtaglig
försämring av bytesbalansen, enligt de prognoser som nu har gjorts. Efter hand
kommer det att leda till att arbetslösheten börjar stiga igen. För att den
svenska ekonomin skall kunna stärkas krävs att kostnadsstegringen -vilket inte
är detsamma som reallöneutvecklingen - hamnar på en väsentligt mycket lägre
nivå än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtalsrörelsen kommer därför att bli av stor betydelse för
våra möjligheter att fortsätta vägen mot samhällsekonomisk balans. Jag håller
med de tidigare talarna på den punkten. Problemet är emellertid att uppspelet
inför avtalsrörelsen kännetecknats av starka motsättningar och helt olika syn
på hur lönebildningen bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från vissa håll kommer nu krav på mycket stora nominella
lönepåslag. Av vad jag redan har sagt framgår, hoppas jag, att sådana krav
omöjligen går att tillfredsställa utan mycket allvarliga konsekvenser.
Samtidigt har Sveriges största löntagarorganisation, dvs. Landsorganisationen,
lagt fram ett förslag som går ut på att försöka åstadkomma reallöneökningar
samtidigt som kostnadsökningen hålls tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag kan bedöma är Landsorganisationens förslag ett
seriöst menat försök att lösa det problemet. Huruvida det går att förverkliga
vet vi inte i dag. Det är möjligt att det kommer att möta allvarliga
invändningar. Men det är beklagligt öch förvånande att förslaget inte tagits
upp till en seriös diskussion mellan dem som närmast berörs, dvs.
arbetsmarknadens parter. Nu börjar det verkligen brådska.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill därför säga till arbetsmarknadens parter att det
vore ytterst välkommet om de omedelbart kunde sätta sig ned för att ta en
konkret diskussion om hur motsättningarna i lönerörelsen skall kunna
överbryggas. Regeringen måste med det snaraste ha besked om det finns en möjlighet
att nå fram till en gemensam grundsyn i huvudfrågan, hur målet beträffande
reallönerna skall kunna uppnås. Låt mig slå fast: Finns det en vilja från
parterna att gå en väg som kräver statens medverkan, så är regeringen beredd
att göra sin insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att det är viktigt att besked i denna fråga nu
snarast möjligt lämnas. Om inget sker riskerar parterna att gå in i
avtalsrörelsen med vitt skilda utgångspunkter och med starka spänningar. I så
fall kommer med största sannolikhet utgången av lönerörelsen att skada vårt
land och dess ekonomi. I ett sådant läge kommer den ekonomiska politiken inte
att kunna ha någon annan uppgift än att via en ännu stramare finanspolitik
försöka bromsa en för stark efterfrågeutveckling - och i efterhand söka minimera
skadeverkningarna på den svenska arbetsmarknaden. En sådan utveckling tror jag
inte att någon av oss vill ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingegerd Troedsson och Anne Wibble uttryckte stor oro och
framförde många bekymmer inför denna utveckling och andra problem som de ansåg
finnas i svensk ekonomi. Men det enda recept de har att anföra är att skatterna
skall sänkas. När jag lägger det till andra inslag i oppositionspartiernas
politik ter det sig ganska bekymmersamt. Såvitt jag förstår tar man nu
tillfället i akt. Lättad över att budgetunderskottet ser ut att minska kastar
man sig över den möjlighet som det tycks erbjuda att börja med överbudspo-litik
igen. Jag kan inte inse att det skulle vara vad Sveriges ekonomi behöver i dag:
Överbud och glädjepiller av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det läge vi nu har är fortfarande finanspolitikens
stramhet nödvändig, om vi skall kunna bromsa och dämpa inflationen. I det läget
är det en stram politik - och inte en lättsinnig - som är nödvändig om vi skall
kunna undvika ett underskott i bytesbalansen nästa år. Att spä på allmän
efterfrågan genom sänkta skatter och ökade statsutgifter kan inte vara receptet
för den som vill undvika att Sverige på nytt måste börja låna utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den punkten måste jag säga att centerpartiet - även med
Görel Thurdins sympatiska framtoning- har släppt de flesta ekonomiska
restriktioner i sitt agerande. Moderaterna har lagt fram ett våldsamt
skattesänkningsförslag utan att bekymra sig om huruvida det kan finansieras
eller inte. Men till detta måste läggas att denna överbudspolitik nu tycks ha
nått också folkpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag följde ganska noga vad som hände vid folkpartiets
landsmöte. Det som där ägde rum måste karakteriseras med ordet excesser när det
gäller kraven på ökade utgifter för stat, kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var bara några år sedan Bengt Westerberg gjorde sig
ryktbar genom att hävda att de sociala trygghetssystemen måste ge vika för
kraven på budgetsanering. Han ville då göra nedskärningar på 40 miljarder
kronor. Alla de krav på ökade insatser, ökade utgifter, som folkpartiet nu
lyckats besluta om på sitt landsmöte är det svårt att inom en begränsad
tidsrymd räkna upp. Låt mig ändå säga att man t. ex. vill fördubbla u-hjälpen -
det kostar 10 miljarder. Man vill ge alla på långvården eget rum - det skulle
kosta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>över 20
miljarder. Man vill införa vårdnadsbidrag, höja de offentliganställdas löner
och ge dem bättre utbildning. Dessutom ställdes där en lång rad andra krav:
Bättre villkor för kulturarbetarna, mindre klasser i skolan, bättre läromedel
och en snabbare utbyggnad av sjukvården. Detta är väldigt sympatiskt, och som
önskelista uppfyller detta de högst ställda kraven. Men jag måste fråga om Anne
Wibble anser att det är vad svensk ekonomi nu behöver. Man kräver allt detta,
tillsammans med en skattereform av ganska vag storleksordning som, vad jag
förstår, kommer att leda till kraftigt minskade skatteintäkter. Är detta vad
Sveriges ekonomi behöver? Jag måste också fråga mig hur man så snabbt kan kasta
om från krav på en ganska brutal åtstramning till en relafivt lättsinnig
expansionspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Naturligtvis hoppas jag att jag har
missförstått oppositionspartiernas avsikter. Jag måste ändå, rhed den optimism
som nästan bör ingå i ämbetet, utgå från att oppositionspartierna under
riksmötet visar att de är beredda att ta sitt ansvar för en politik som är både
stram och rättvis. Med den oro som för närvarande kännetecknar världsekonomin
och med de uppgifter vi har när det gäller att pressa tillbaka priser och
kostnader kommer det att krävas många gemensamma insatser och åtskilliga
uppgörelser i svåra frågor, om vi tillsammans skall kunna fortsätta att värna
sysselsättningen, rättvisan och tryggheten i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 29 Förste vice talman INGEGERD TROEDSSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Finansministern talade om den tredje vägens
ekonomiska strategi. Den byggde ju på att den ekonomiska tillväxten skulle
genereras genom en ökning av exporten. Så var det också några år efter den
jättestora devalveringen 1982. Men redan 1985 försvagades exporten. I stället
var det konsumtionen, offentlig och privat, som kom att svara för tillväxten.
Den typen av konsumtionsbaserad ekonomisk politik dömde ju socialdemokraterna
ut redan i sin första finansplan i januari 1983. Ändå är det just så som
ekonomin beter sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nu vi kan klara bytesbalans, tillväxt,
sysselsättning. Men det kräver naturligtvis åtgärder, och finansministern tycks
själv vara djupt medveten om hur utomordentligt viktiga avtalsförhandlingarna
är, hur viktigt det är att avtalsuppgörelserna stannar på en ansvarsmedveten
nivå. Men uppenbarligen anser finansministern, om jag förstått honom rätt, att
det är arbetsmarknadens parter som skall bestämma hur skattepolitiken skall
läggas om för att underlätta dessa ansvarsmedvetna avtalsuppgörelser. Detta är,
som jag ser det, en absurd situation, eftersom det är i regering och riksdag
som skattepolitiken skall läggas fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är helt uppenbart att det finns ett utrymme för att
steg för steg sänka skatterna, till en början åtminstone de 4-5 % som
skattetrycket har ökat sedan 1982. Statsministern bekräftade ju själv att det
var angeläget att återgå till det skattetryck som rådde då regeringen trädde
till. Det har också visat sig att de offentliga utgifternas andel av BNP under
fem år har kunnat minska med just de 5 % i sänkt skattetryck som vi
förespråkar. Det skulle redan första året mer än väl räcka till för
marginalskattesänkningar på 4-5 % i både vanliga och högre inkomstlägen. Det
skulle också räcka till för att ta bort de höjningar av
arbetsgivaravgifterna.som har genomdrivits.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därtill behövs det naturligtvis åtgärder för att stimulera
hushållens sparande. Där kommer frågor som utförsäljning av offentliga företag
och inte minst åtgärder för att verkligen underlätta för hushållen att spara
till ett eget boende in som viktiga beståndsdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 GÖREL THURDIN (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag vända mig till Ingegerd
Troedsson. Jag tänker inte ta upp någon långvarig debatt om matskatten, men jag
vill ändå säga: Det är inte så att alla låginkomsttagare har barn. Man kan inte
bara tala om barnfamiljer, när man talar om att sänka matskatten. Det finns en
stor grupp ensamma människor utan barn som i dag behöver socialbidrag. Det är
de , . .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 31 TREDJE VICE TALMANNEN: Repliken gäller finansministerns
anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 GÖREL THURDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Finansministern sade att den positiva
utvecklingen har varit starkare och snabbare än vad socialdemokraterna vågade
tro vid tiden för regeringstillträdet. Jag säger: Utflyttningen har varit
starkare och snabbare än vad vi då vågade tro. Allting är relativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig vilken avgrund finansministern
egentligen talar om när han blickar bakåt i tiden. Vad är det han syftar på? Är
det de våldsamma lönestegringarna 1974-1975? Är det oljekrisen och
lågkonjunkturen 1976-1982, som den dåvarande regeringen rimligtvis inte kunde
påverka? Eller är det det faktum att den borgerliga regeringen lyckades hålla
arbetslösheten i schack trots lågkonjunktur och oljekris, ohämmade
lönestegringar och en omöjlig opposition?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då fanns
det inte någon avfolkning, överhettning eller bostadsbrist.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då talade
vi inte om en vårdkris eller skolkris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då fanns det ett småföretagsvänligt klimat. Då infördes t.
ex. småföretagens möjligheter att i dag reservera medel skattefritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inte ha varit avgrunden ni såg, för då hade ni
inte klarat er alls. Snarare fanns det möjligheter att med hjälp av
högkonjunktur och låga oljepriser komma en bit på väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte fråga om överbudspolitik när jag försöker tala
om vad centern vill. Jag talar om en rättvis fördelning, om människors vardag,
om politiska värderingar. Vardagen innehålleri dag vårdkris, skolkris,
avfolkning, ökade socialbidrag, bostadsbrist, orättvis beskattning osv. Det är
ju ingenting man kan slå sig för bröstet för. Det kan definitivt inte vara
glädjande att tänka på de sakerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det som är överbud i det som vi framför här i dag?
Är det överbud att vilja ha en rättvisare kommunalskatteutjämning eller att
kräva att låginkomsttagare inte skall betala för andras skattelättnader? Är det
överbud att vilja göra en omfördelning inom momssystemet, så att
låginkomsttagarna kan få billigare basmat, att vilja göra en fördelning av
pensioner, en omfördelning av företagsbeskattningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet strävar efter ett rättvisare samhälle. Det
trodde jag faktiskt att socialdemokraterna också strävade efter, för det var
vad ni sade' på partikongressen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 33
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Finansministern sade att den tredje vägens
politik inkl. devalveringen var helt riktig och att vpk hade gjort en
missbedömning då det gäller investeringarna. Han sade vidare att
investeringarna har ökat med 55 % sedan 1982. Då kan man undra vad som har
påverkat vad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att lönenedpressningspolitiken och den enorma
vinstutvecklingen i industrin också har påverkat investeringarna. Annars har
ju de låga investeringarna under flera år varit ett problem också för
regeringen, även om de under de senaste åren ser ut att vända uppåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som är minst lika viktigt att peka på är ökningen av
aktievärdet under den här tiden. Jag roade mig med att se tillbaka till 1982,
när jag satt i bänken och lyssnade på debatten. Medan investeringarna har ökat
med 55 % har aktievärdena ökat med 400 %. Det visar vilka fiktiva värden och
vilken spekulation det är fråga om, en spekulation som inte alls har någon
relevans i utvecklingen av industrin, dess produktionsförmåga e.d. Det är
alltså spekulationerna i vinster som driver varandra i en hopplös karusell.
Aktieägarna skall tydligen få ännu mer pengar, eftersom finansministern
prioriterar låga löner. Låga löner betyder höga vinster. Så som det är nu blir
det, såvitt jag kan förstå, ännu mer pengar till spekulation och en ännu större
karusell, såvida inte finansministern nappar på det förslag som jag nämnde i
mitt inledningsanförande, att man skulle kunna ta ut en extra skatt eller dra
in en del av likviditeterna för att just kunna utveckla den gemensamma sektorns
viktiga delar; vård, omsorg, skola, kultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern passade på, med anledning av fru Wibbles
anförande, att tala om önskelista. Så kan man ju inte ha det, sade han.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur var det på socialdemokraternas egen kongress? Där
framfördes också ett antal önskningar från fotfolket inom socialdemokratin, som
partiledningen inte kunde värja sig mot, utan man sade att man skall prioritera
områdena vård, omsorg och skola. Skall det bli med detta precis som det blev i
våras, då socialdemokrater och kommunister kom överens om att ge ytterligare
400 milj. kr, till skolan? Tillsammans med folkpartiet tog man sedan igen de
pengarna på ett annat konto, så att kommunerna likafullt stod utan pengar till
det avsedda ändamålet. Om det är så socialdemokratisk expansionspolitik fungerar
när det gäller den offentliga sektorn, då får vi verkligen tänka oss för och
fundera över vad den innebär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34
ANNE WIBBLE (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Finansministern sade ett par intressanta
saker. Om parterna är överens om Stig Malms förslag eller något liknande, är
regeringen beredd att göra en insats. Det är naturligtvis svårt att veta vad
Kjell-Olof Feldt menar, men man kan till att börja med konstatera att detta är
en bekräftelse på att läget är bekymmersamt och att regeringen bedömer att om
ingenting görs, kommer det inte att gå bra. En naturlig slutsats av detta hade
varit, tycker jag, att det hade varit ännu bättre om något hade gjorts i våras,
men då sade man nej till förslag härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt folkpartiets uppfattning bör tågordningen vara den
att regeringen och riksdagen först lägger fast förutsättningarna för
avtalsrörelsen och att man därefter låter parterna sköta förhandlingarna utan
statlig inblandning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det går ju inte att göra
en fullständig uttolkning på grundval av två meningar i finansministerns
anförande, men det verkar inte som om hans uppfattning vore helt skild från det
som har diskuterats i den s. k. SAMAK-rapporten. Det återstår att se vad som
kommer ut av detta..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldt klagade på att folkpartiet skulle bedriva överbudspolitik. Det anser jag
vara en felaktig beskrivning, och jag tror att finansministern nog inte
studerade det material som vi diskuterade på landsmötet fullt så grundligt som
han tror sig ha gjort. Hela grunden för vår ekonomiska politik är att
skattepolitiken och andra inslag skall främja tillväxten. Vi är icke nöjda med
en genomsnittlig tillväxt på mindre än 2 % under en följd av år. Det är därför
som vi har lagt så stor tonvikt vid en marginalskattereform och slopande av
offentliga monopol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en bättre ekonomisk utveckling, som även Kjell-Olof Feldt brukar propagera för
i andra sammanhang, finns det som vi ser det väsentligt större möjligheter att
åstadkomma det som vi vill åstadkomma, inkl. en ökad satsning på
internationellt bistånd, ökade insatser för sjukvård, rätt till eget rum inom
långvården och satsningar på skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte heller så, herr finansminister, att alla dessa saker med nödvändighet
innebär ökade utgifter. I den mån man kan få effektivitetsförbättringar genom
slopande av offentliga monopol åstadkommer man en högst avsevärd förbättring av
möjligheterna att göra det som man vill göra på andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill därför upprepa min fråga till Kjell-Olof Feldt: Varför är socialdemokraterna
sådana motståndare till att produktion av viktiga sociala tjänster skall få ske
i annan form än i offentlig monopolform?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 35 Finansminister
KJELL-OLOF FELDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Görel Thurdin tog sig före att göra någonting som jag inte hört en
borgerlig företrädare göra på åtskilliga år, nämligen beskriva den borgerliga
regeringsperioden som en obruten serie av kolossala succéer. Det enda problemet
var att man hade en så förfärlig otur att dessa succéer inte framstod till
fullo för medborgarna på samma sätt som de tydligen gjorde för Görel Thurdin.
Hennes föregångare i de här debatterna brukade alltid säga att den enda
skillnaden mellan en borgerlig och en socialdemokratisk regering är att de
socialdemokratiska regeringarna har en så förfärlig tur, medan de borgerliga
regeringarna har en så förfärlig otur. Med tanke på det är mitt råd till
väljarna att ta en regering med tur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
frågades vidare vilken avgrund det var som jag fittade ned i. Jo, det var ett
budgetunderskott på 90 miljarder. Längst ned på botten vandrade herrarna
Bohman, Åsling och Mundebo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mesta i inläggen från moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare i
denna debatt har handlat om nödvändigheten av att sänka skatterna. Ingegerd
Troedsson började med att säga att vi har bedrivit en förfärlig
skattehöjarpolitik. Hushållen betalar 20 000 kr. mer i skatt nu än de gjorde
för fem år sedan. I sin replik började hon klaga över att den privata
konsumtionen har ökat för mycket och menade att det skulle vara orsaken till
våra problem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Poängen är: Vad har
hushållen kvar, efter både skatter och prisstegringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
konsumera för i form av s. k. realt disponibel inkomst? De svenska hushållen
har i år 7 1/2 % mer att konsumera för än de hade 1982 när vi tillträdde. Gör
man samma jämförelse för sex borgerliga år, dvs. mellan 1976 och 1982, finner
man att de svenska hushållen förlorade 1 1/2 % av sin köpkraft under dessa år.
Det är i varje fall ett litet symtom på skillnaden mellan den politik som vi har
bedrivit och den som bedrevs av er.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också intressant att Ingegerd Troedsson litet
aningslöst säger att de offentliga utgifternas andel av totalproduktionen har
kunnat minska med 5 procentenheter. Ja, det är riktigt. Tack vare den politik
som Hans Petersson i Hallstahammar är så ilsken över har vi faktiskt fått ned
de offentliga utgifternas andel och därmed kunnat bidra till att sanera
ekonomin. Fru Troedsson säger vidare att eftersom socialdemokraterna har varit
så duktiga på att pressa tillbaka de offentliga utgifterna, vill man använda
vinsten av detta till att sänka skatterna och bli världsberömd på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja, väl bekomme, men jag är inte så snar att nu enkelt dra
den slutsatsen att vi omedelbart har ett samhällsekonomiskt utrymme för att
sänka skatterna. Vi har alla uttryckt våra bekymmer över att Sverige nästa år
pä grund av en för hög efterfrågan inom landet på nytt kan komma att ha ett
underskott i sina utrikesaffärer. Det enda säkra som Ingegerd Troedsson och
Anne Wibble skulle åstadkomma, om de fick genomföra sina
skattesänkningsförslag, vore att efterfrågan inom landet skulle öka och därmed
underskotten i bytesbalansen bli ännu större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare möjligt att skattepolitiken kan bidra till
att minska spänningarna i avtalsrörelsen och till att vi når ett bra resultat
för landet. Men eftersom jag råkar ha ansvar för vad som skall göras, tänker
jag för dagen icke gå längre i den frågan än vad jag gjorde i mitt anförande.
Jag vill alltså veta var arbetsmarknadsparterna står i denna fråga. De har nu
tigit under ett par månader, och jag vill veta var de står innan jag för min
och regeringens del är beredd att gå vidare. Jag hoppas att Anne Wibble, som är
en ganska klok kvinna, har respekt för att jag inte utvecklar resonemanget
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker, herr talman, att det har utbrutit en ganska
sorglustig debatt mellan de borgerliga företrädarna om skatterna. Förutom Görel
Thurdin, som basade på mot folkpartiet när det gällde marginalskatterna,
undviker de att alltför uppenbart avslöja hur illa det är ställt med den
borgerliga enigheten på det området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall börja med Anne Wibble. Hon frågade; Vilken är nu
den samlade arbetarrörelsens uppfattning när det gäller marginalskatterna?
Arbetarrörelsen var samlad till kongress i september månad. Av partikongressens
beslut, som finns att läsa, framgår att vi skall genomföra en skattereform som
bl. a. innehåller sänkta marginalskatter. Har Anne Wibble nu fått ett besked om
var den samlade arbetarrörelsen står vad gäller skattepolitiken? Detta uttrycks
nämligen vid våra partikongresser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan jag begripa att Anne Wibble nästan i panik
vädjar till socialdemokraterna om hjälp med nästa skattereform. Jag begriper
det ännu mycket mera när jag lyssnar till Görel Thurdin. Först och främst: Den
enda gången hon närmade sig begreppet sänkning av marginalskatten var när hon
förklarade att det var fördelningspolitiskt helt vansinnigt att göra som
folkpartiet föreslår. Det var hennes omdöme om folkpartiets så mödosamt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utarbetade skattepolitik;
fördelningspolitiskt är den vansinnig och därmed, antar jag, oacceptabel för
centerpartiet, för vansinniga förslag kan väl centerpartiet inte ställa sig
bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Desto
större utrymme ägnade Görel Thurdin åt att kräva sänkt moms på maten. Vad har
då folkpartiet sagt om centerparfiets största skatteidé? Jo, Bengt Westerberg
sade häromkvällen i televisionen att det var ett ovanligt dumt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att de båda berörda damerna borde träffas i någon lokal och försöka
klara ut vilken väg ni skall gå i skattefrågorna. Sådana diametrala
motsättningar i synen på vilken slags skattepolitik som skall föras som ni har
demonstrerat här i dag har jag inte hört uttryckas på länge från de borgerliga
partierna, och det säger inte litet, herr talman. Man har lyckats skapa linjer
med mycket olika inriktning. Men, Anne Wibble, ge inte upp arbetet på en
skattereform. Men det arbetet kräver nog att man skapar samarbetsmöjligheter i
andra riktningar än vad ni normalt brukar hävda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Görel
Thurdin, som tuffar till sig här allteftersom, säger att människorna i
Norrlandskommunerna är så upprörda över den socialdemokratiska politiken när
det gäller den kommunala skatteutjämningen och klagar högljutt över den. Svaret
är mycket enkelt. Hade centerpartiet ställt upp på det förslag som vi lade fram
i riksdagen i våras hade dessa människor i Norrlandskommunerna inte behövt
gnälla - tvärtom. Jag skall läsa upp ett stycke ur ett uttalande från
Kommunförbundets länsavdelning i Gävleborg som är undertecknat bl.a. av
centerpartisten Björn Brink, ledamot av länsavdelningens arbetsutskott. Det är
ett uttalande till regering och även till riksdag, så det är riktat även till
Görel Thurdin. Det står bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Det
förslag som förelades riksdagen i budgetpropositionen" - dvs. regeringens
förslag - "var väl förankrat bland 'Norrlandskommunerna' och hade
accepterats av kommunerna i Gävleborgs län även om det innebar en viss
försämring för ett par av kommunerna i vårt län."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
skriver Kommunförbundets länsavdelning med, såvitt jag förstår, ett helhjärtat
instämmande från centerpartiet. Varför angripa oss som är det enda parti som
har visat någon vilja att åstadkomma en kommunal skatteutjämning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
jag lade ut en spång mot Anne Wibble när det gäller skattereformen, kan jag
lägga ut en till Görel Thurdin när det gäller skatteutjämningen - det kostar ju
inte så mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill säga något fill Hans Petersson i Hallstahammar. Han driver den vanliga
linjen bland kommunisterna - det råder nöd och elände bland Sveriges arbetare,
medan kapitalisterna skär feta skivor ur nationen. Visst, jag har ingen
anledning att försvara de avarter som har uppstått på vår finansmarknad. Det är
inte heller någon glädje för mig att kolossala kursstegringar äger rum på den
svenska aktiebörsen. Men jag tycker att vänsterpartiet kommunisterna någon gång
borde säga några ord om hur landets löntagare i praktiken har det - att de har
jobb i dag, att de har fått kraftigt ökade reallöner både 1986 och 1987 och att
svensk industri står stark och att trygga arbeten därmed har skapats åt många
människor som annars inte skulle ha haft det. Det måste finnas någon balans i
det man säger om resultatet av politiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig till slut notera, herr talman, att Anne Wibble gör en försikfig reträtt
från folkpartiets landsmötes alla långtgående utgiftskrav. Det är klart att om
man tror sig klara en fördubbling av u-hjälpen genom en effektivise-ring på
andra områden är man naturligtvis opfimistisk, men det skall man ju vara.
Därför säger jag: Välkommen till ett arbete för en effektivare förvaltning och
ett effekfivare användande av offentliga medel. Men då får man nog anpassa
löftena till vad man tror att man kan uppnå i effekfivisering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
36 GÖREL THURDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall våga tuffa till mig litet fill innan den här debatten är
slut. Trots att jag är norrlänning ser jag som centerpartist till en rättvisare
fördelning över hela landet. Och det handlade inte om det i det förslag som
socialdemokraterna hade lagt fram. Vi ville ha ett bättre förslag. Men inte ens
när det gällde kommunalskatteutjämningen kunde socialisterna komma överens om
ett förslag. I dag är den kommunala beskattningen viktigare för samtliga med en
inkomst som är mindre än 300 000 kr. per år. Det är ju anmärkningsvärt att den
kommunala beskattningen och kommunalskatteutjämningen inte ingår i den
utredning som tillsatts om inkomstskatterna. Vi har protesterat mot detta från
centerpartiets sida, men vi har inte fått gehör för våra krav. Jag vill därför
fråga: På vilket sätt tänker finansministern hålla oss andra underrättade om
arbetet med den kommunala skatteutjämningen i finansdepartementet? Det är ju
bra om vi på något sätt kommer fram fill ett gemensamt förslag. Då kanske vi
blir nöjdare i framtiden. Det vore bra med ett klarläggande på den punkten här
i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
måste ställa ytterligare en fråga: När skall socialdemokraterna och vpk visa
upp ett gemensamt skatteförslag? Det skulle vara mycket intressant att få se.
Jag upplever inte att ni har samma åsikt när det gäller skatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tog upp fördelningspolitiken när det gäller inkomstskatterna och ställde en
fråga fill finansministern, eftersom jag ville veta även socialdemokraternas
grundvärderingar på den punkten och vad vi har att förvänta i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
frågade jag också vad jag skall säga till människorna som bor uppe i Strömsund.
Jag tog inte upp kommunalskatteutjämningen, utan jag tog upp avfolkningen,
eftersom befolkningen där uppe har halverats. Det finns inte människor som kan
sköta om de gamla som bor kvar i Strömsund. Därför undrar jag vad jag skall
säga till dem när de talar om hur besvärligt de har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller en regering med tur och med
Kjell-Olof Feldt vill jag säga följande. Det betyder i och för sig ett lägre
budgetunderskott. Men det betyder också oerhört många fler socialbidrag, ökade
klyftor, avfolkade bygder, vårdkris, skolkris, förmögenhetsomflyttning, m. m.
Frågan är därför vilken regering som egentligen är bäst för det svenska folket,
om man ser till en rättvis fördelning. Centerpartiet kommer att fortsätta att
kämpa för dessa rättvisefrågor när det gäller skatter, regionalpolifik och
fördelning av vårdresurser, m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 37 Förste vice talman
INGEGERD TROEDSSON (m) replik: Herr talman! Vad beträffar detta med en regering
med tur är det helt uppenbart att finansministern hoppas på tur- förlitar sig
på tur. Jag kan inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tolka hans
anförande på något annat sätt. Det som har kommit fram under debatten är att
regeringen står handfallen. Någon annan skall lösa problemen. Visst är det
fråga om förhandlad inkomstpolitik det som uppenbarligen rör sig i
finansministerns huvud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den offentliga sektorn i dag är i balans. Ja, visst är den
det. Kjell-Olof Feldt tar åt sig äran av detta. Det väsentliga är dock att
sektorn är i balans. Då har vi alltså en bra utgångspunkt för bra förslag.
Alternativen vid en sektor i balans är antingen ett ökat offentligt sparande,
ett tvångssparande och ökad offentlig konsumtion eller att det sägs att det nu
faktiskt är hushållens och småföretagens tur att tillgodogöra sig tillväxten.
Det är just därför som det är så viktigt att använda denna situation till att
steg för steg försöka sänka skattetrycket, för att underlätta
avtalsförhandlingarna, för att göra det lättare att leva på sin lön och inte
minst viktigt, för att närma oss, i stället för att fjärma oss, Europa. Det är
därför som det är så viktigt att vi nu får de lägre marginalskatter som behövs för
att vi skall kunna komma till rätta med avtalsförhandlingarna. Det är också
därför som det nu är såiviktigt att man också på andra områden stimulerar
enskilda initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern gjorde sig litet lustig över att det finns
vissa skillnader mellan de borgerliga partierna. Men i det vi nu debatterar är
ju faktiskt likheterna, det som förenar de borgerliga partierna, betydligt
större än det som skiljer. Vi vill alla ha rättvisare beskattning av
småföretagen, vi vill alla ha rättvisare statsbidrag till kommuneroch regioner,
vi vill ha rättvisare stöd till boendet och till barnomsorgen i stället för
regeringens djupt orättfärdiga politik. Vi vill alla ta bort
löntagarfondsskatterna och den nya skatten på löntagarnas andel i vinst. Ge mig
nu, finansministern, det svar som vi inte fick från statsministern: Kommer
regeringen att ta bort löntagarfondsskatterna, och när kommer det att ske?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får tacka Görel Thurdin för draghjälp med
en del argument, men jag har ingen replikrätt avseende henne. Därför skall jag
informera kammaren om att jag gärna skulle undervisa henne i marknadsekonomins
funktionssätt, vilket kanske skulle få henne att ändra sin inställning i en del
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern säger att jag klär folk i säck och aska
och beskriver elände, och med det tror han att han avvisar vår ekonomiska
politik och våra förslag till ingrepp mot spekulation och förmögenheter till
förmån för utvecklingen av den gemensamma sektorn. Men det är inte sant, för
jag sade redan i mitt inledningsanförande att manien del skrivelser har visat
att budgetunderskottet minskat dramatiskt, att arbetslösheten minskar och de
reala disponibla inkomsterna för hushållen i genomsnitt stiger. Men begreppet
hushåll betyder inte att alla har det likadant. Jag sade att det finns minst
två - det finns säkert fler-tydliga ansikten: spekulanternas, ekonomernas,
aktieägarnas och de förmögnas Sverige samt ett Sverige för människor med de
vanliga villkoren. Jag är inte ensam om att anse att det är ett problem.
Statistiska centralbyrån har givit ut en stor bok om klassamhällets Sverige och
ojämlikhetens Sverige. Landstingsförbundet säger för sin del beträffande
utvecklingen av den gemensamma sektorn, som jag nu talat för, att antalet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vårdbehövande över 80 år
kommer att öka fram till år 2000 därför att de äldre blir så många. Därtill
kommer fortsatt satsning på förebyggande vård, aids och den medicinsk-tekniska utvecklingen,
eftersatta behov inom långtidssjukvård, psykiatri, omstrukturering av omsorgen
om utvecklingsstörda. Slutligen hotar personalförsörjningen inom sjukvården att
bli ett växande problem. Särskilda insatser krävs för att förbättra läget.
Styrelsen betonar nödvändigheten av att vårdarbetet lönemässigt värderas på
sådant sätt att det blir attraktivt för breda grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan inte säga att kommunisterna klär arbetarna i säck och aska, för det är
fråga om faktiska förhållanden som finansministern inte borde avfärda så lätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansministern
säger att Hans.Petersson är förargad över ekonomin och för att underskottet har
minskat. Det har ju skett genom att man beskurit resurserna för den gemensamma
sektorn. Då är ju den verklighet som jag beskriver en spegelbild av de
nedskurna budgetunderskotten. Självfallet har mindre pengar betytt sämre
resurser. Det kan vi aldrig komma ifrån. När jag ställde frågan om
finansministern är beredd att göra någon återfördelning Och en förändring,
minska spekulationsvinsterna och utveckla omsorgen, vården, skolan och
kulturen, avfärdade han det med att säga att jag klär folk i säck och aska.
Nej, ett rejälare svar på frågan vilken den framtida inriktningen är av
fördelningspolifiken och av maktförhållandena skulle behövas från
finansministerns sida.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 39 ANNE WIBBLE (fp)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När man talar om skattepolitik är det alldeles särskilt vikfigt att man
gör klart för sig vad som är mål och vad som är teknik eller medel för att nå
detta mål. Jag tror att alla debattörer skulle ha stor glädje av att ständigt
försöka komma ihåg detta, kanske gäller det särskilt Görel Thurdin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kjell-Olof
Feldt svarade i fråga om marginalskatterna inte så där tydligt som man kanske
skulle ha önskat. Han sade att det socialdemokratiska programmet bl. a.
innehåller sänkta marginalskatter. Men min fråga gällde faktiskt inte detta,
för det har jag lyckats förstå ändå. Det svar som jag hade velat få var att
målet för marginalskatterna är ett skattetak på 50 % och ett återinfört
inflationsskydd. Jag beklagar att socialdemokratin inte tycker att det är ett
bra mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansministern
har heller ingenting sagt om det totala skattetrycket. Jag tycker det hade
varit behövligt med något slags kommentar till det uttalande som statsministern
gjorde, eftersom det ändå var ganska uppseendeväckande med tanke på den
politik som regeringen de facto fört sedan regeringsskiftet 1982.
Statsministern talade om ett riktmärke för skattetrycket på 51,5 %. I dag är
skattetrycket en bit över 55 %, och det ser ut att bli en bit ovanför 56 %
nästa år. Det krävs alltså en betydande omläggning av den ekonomiska politiken
om statsministerns uttalande skall ha något värde. Jag förutsätter att man helt
enkelt får dra ett streck över de skattehöjningar som aviserats fill hösten -
valpskatten, omsättningsskatten på penningmarknaden och de aviserade
skatteförändringarna för de företag som till äventyrs inte vill bete sig som
industriministern vill, de anställdas motionskuponger och annat. Annars kan jag
inte se att regeringen har någon som helst möjlighet att nå de</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mål som
finansministern ville sätta upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen, herr talman, har finansministern noga undvikit
att på något sätt låta förstå att han inser skillnaden mellan finansiering av
sociala tjänster och produktion av samma tjänster. Jag förstår att han inte
vill visa att han vet skillnaden, för då är det nämligen omöjligt att förklara
varför man inte vill låta produktionen av sociala tjänster ske även inom
enskilda alternativ. Det skulle vara behövligt för kammarens ledamöter och för
protokollet att finansministern ändå talade om att han faktiskt förstår denna
skillnad. Då kunde han motivera avståndstagandet från de enskilda alternativen
hittills.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 40 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag förstår, Anne Wibble, skillnaden mellan
finansiering och produktion. Det är klart skilda begrepp för mig som jag mycket
sällan blandar ihop. Men att ha det klart för sig är en sak. En annan är vilken
ställning man skall ta i det konkreta fallet, vilka intressen som skall styra
produktionen av de offentliga tjänsterna. Jag kan inte se att hållningen till
frågan blir lättare genom att man skiljer finansieringen från produktionen. Vi
har samma problem om vi bygger upp kollektivt finansierade försäkringssystem,
om produktionen leder till att vi får sämre service, dyrare service än vad vi
har inom nuvarande organisation. Vi har faktiskt gått igenom vårdens och
utbildningens område för att se om det finns ekonomiska skäl till att
organisera produktionen på något annat sätt. I några fall har vi hittat sådana
skäl. Då har vi också både stimulerat och accepterat produktion i privat form.
I andra fall har vi inte hittat några skäl. Vi har alltså haft en pragmatisk
hållning till frågan under förutsättning att finansieringsproblemet löses på
ett från fördelningspolitisk synpunkt acceptabelt sätt. Det är dock inte givet
att inan därmed kommer fram till samma slutsats som Anne Wibble när det gäller
produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Görel Thurdin ställde två frågor till mig. Den ena var;
När kommer ett gemensamt skatteförslag från socialdemokraterna och
kommunisterna? Svaret är att det lär nog dröja. Det enkla skälet är att vi inte
sitter i samma regering och inte heller tänker bilda regering gemensamt. Men de
partier som tänker gå till val på att bilda regering gemensamfbör åtminstone
veta att de inte skall komma med diametralt motsatta förslag om skatter. Detta
var min poäng. Troedsson/Wibble är en axel som här våldsamt angriper idén om
sänkt matmoms, samtidigt som Görel Thurdin ungefär lika hårdhänt attackerar de
skattesänkningsförslag på inkomstskattesidan som moderaterna och folkpartiet
har. Detta skapar för väljarna kolossal osäkerhet om hur skattepolitiken i en
borgerlig regering skulle se ut. Jag tror inte att det blir någonting alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill Görel Thurdin veta vad hon skall svara
befolkningen i Strömsund. Hur Görel Thurdin tänker svara befolkningen i
Strömsund får hon lista ut själv. Däremot kan jag tala om vad vi på regeringens
vägnar svarar befolkningen i Strömsund. Det senaste svaret vi gett den är
beskedet att det kommer att flytta dit ett företag med 100 nya arbetsplatser
som ett resultat av den lokaliseringspolitik som vi driver.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingegerd
Troedsson har, tycker jag, svårt med både hörseln och logiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och det är ganska
allvarliga skavanker. Jag hoppas dock att det skall rätta till sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
hörseln: Statsministern sade bara för några fimmar sedan att
vinstdelningsskatten kommer att upphöra när löntagarfonderna upphör. Kan det
sägas klarare och enklare? Nu när Ingegerd Troedsson och jag befinner oss så
nära varandra här, måste hörselproblemen vara överståndna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
logiken: Å ena sidan säger Ingegerd Troedsson att regeringen bara tänker sitta
passiv och låta någon annan göra jobbet osv. Men å andra sidan anklagar hon
regeringen för att ge sig in på inkomstpolitik och förbereda allehanda
hemskheter i fråga om t. ex. tvångssparande. Jag frågar: Är vi passiva eller
aktiva?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har försökt förklara att det fakfiskt är viktigt att arbetsmarknadens parter
deklarerar var de står, om de är beredda att diskutera lösningar där
skattefrågan är inkluderad. Det är inte detsamma som att överlåta skattepolitiken
fill någon annan instans än regering och riksdag. Vi måste åtminstone veta om
det över huvud taget lönar sig att fundera på en sådan lösning. Säger de nej
till den och anser att vi skall sköta det hela själva, vilket är Ingegerd
Troedssons huvudlinje, då finns det ingen anledning att vi arbetar vidare på den
linjen, utan då får vi välja en annan linje. Som jag antydde i mitt anförande
tror jag att den linjen blir ganska sträv och besvärlig, men då har regeringen
tagit sitt ansvar för samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hans
Petersson i Hallstahammar vill blanda bort korten när det gäller hushållens
realinkomster. Han vill inte riktigt kännas vid att de har ökat så kraftigt.
Han säger att det finns olika slags hushåll. Det gör det förvisso, men låt oss
då ta kategorin industriarbetare, som på grund av de våldsamma vinstökningarna
skulle ha berövats reallöner i stor mängd, enligt vad kommunisterna hävdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stafistik som Landsorganisationen och Arbetsgivareföreningen är ense om visar
att mellan 1985 och 1987 har reallönerna för industriarbetare ökat med 5 %. Kan
inte någon gång kommunisfisk propaganda hålla sig litet närmare verkligheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Görel
Thurdin var ute igen på den galeja som skulle innebära att en borgerlig
regering egentligen är bättre för svenska folket än en socialdemokratisk. I
och för sig har folket två gånger-1982 och 1985 -gett sin mening till känna,
och den var inte att de tyckte att borgerliga regeringar var bättre. Då skulle
jag inte ha stått där jag står nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vad betyder det egentligen om man säger att nästa borgerliga regering i stort
sett kan fortsätta som de fyra föregående? Är det så jag skall tolka Görel
Thurdins inlägg? En utveckling mot rasande underskott i både budget-och
bytesbalansen, växande arbetslöshet, hög inflation, allmän oreda i landets
ekonomi samt industrikriser - var det den signatur som skulle sättas även under
nästa borgerliga regeringsprogram? Då kommer nog svenska folket att dra en helt
annan slutsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
är den enda motiveringen för att driva denna ur alla synpunkter dåliga politik
att jämlikheten ökar. Det skulle alltså vara centerpartiets mofivering för
stagnation, tillbakagång och sänkta reallöner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger faktiskt något i detta. I statistiken ser vi att inkomstskillnaderna
utjämnades under den borgerliga tiden. Men varför? Jo, därför att allas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomster
sjönk! Och inkomsterna råkade sjunka något mer för dem med högre inkomster än
för dem med lägre. Men allas inkomster sjönk, och på det viset blev det litet
jämnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men blev det rättvisare? Uppskattade verkligen
låginkomsttagarna att de fick sämre köpkraft under de borgerliga regeringsåren
därför att de kunde se att andra fick en ännu större försämring? Om detta är
centerpartistisk fördelningspolitik skall vi be någon snäll potentat att bevara
oss för den. Det är något grundläggande fel med den om alla skall få det sämre
för att ni skall vara nöjda med att det är rättvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sedan kommentera något Anne Wibble sade i sitt
anförande. Hon angrep mig för att jag vid vår partikongress hade sagt att vi
socialdemokrater vill tämja marknadsekonomin. Jag måste fråga: Vad är det för
fel på det? Vill inte också folkpartiet i sin nya socialliberala kostym göra
detsamma?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan ta upp detta någon annan gång, eftersom jag vet att
Anne Wibble inte har någon taletid kvar, men jag vill ändå säga: Jag trodde att
folkparfiet ville ha en ekonomi som förenar den dynamik som marknaden ger - vi
är helt ense om att det är dynamik och tillväxt som marknaden kan skapa - med
social trygghet och rättvisa. Det är ju detta som vi menar med att tämja
marknadsekonomin - att undvika de skadliga verkningar på social trygghet och
rättvisa som marknadsekonomin otvivelaktigt och obönhörligt får om den inte
tämjs i de här avseendena. Jag trodde faktiskt också att folkpartiet ville ha
en ganska stor social sektor, med god utbildning, sjukvård och omsorg och att
den i huvudsak skall finansieras med skatterna, vilket betyder ett ingrepp i
marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om folkparfiets definition nu är att vi skall ha en helt
otärnjd marknadsekonomi måste Bengt Westerberg kostymera om sig i rask takt.
Han har ju ändå lyckats hänga på sig den socialliberala dräkten, som såvitt jag
förstår innebär att vi måste tämja marknadsekonomin i vissa ganska väsentliga
avseenden om vi inte skall få dessa negativa effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut vill jag säga - eftersom jag har några sekunder
kvar: Ingegerd Troedsson räknar upp allt som de borgerliga är ense om och allt
som de vill ha rättvisare. Men det är ju fullständigt poänglöst, eftersom ni är
djupt oense om definitionen av rättvisa. Det är som att säga att alla människor
vill ha bra väder utan att tala om vad som menas med bra väder. Ungefär lika
innehållsrikt och duktigt är det att göra sådana uttalanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice talmannen - som under detta anförande övertog
ledningen av kammarens förhandlingar - anmälde att förste vice talman Ingegerd
Troedsson, Hans Petersson i Hallstahammar, Görel Thurdin och Anne Wibble
anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till
ytterligare repliker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 ANDRE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill meddela att anslag nu har satts upp om att detta
sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42 BO
LUNDGREN (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först störa finansministern, när han
nu håller på att plocka ihop handlingarna och skall ge sig i väg från debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var egentligen litet upprörande att höra
finansministern helt avfärda den diskussion som fördes om problemen i den
offentliga tjänsteprodukfio: nen. Den produktionen bedrivsoftast i ett reellt
monopol, även om det inte i alla avseenden är ett formellt monopol.
Finansministern måste väl ha tagit del av bil. 21 till långtidsutredningen, där
det talas om den minskande produktiviteten i den offentliga sektorn och de
stora effekter som detta haft bl. a. på medborgarnas ekonomi, eftersom det är
medborgarna som de facto genom höga skatter får betala bristande effekfivitet i
den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern har kanske inte heller hört talas om det
kronprojekt som statskontoret har bedrivit och som visar att den offentliga
sektorns produktion i Sverige är betydligt dyrare än i andra länder. I början
på det här århundradet bekämpade socialdemokraterna de privata monopolen därför
att de var vinstmaximerande och därför att de genom sin monopolställning kunde
vara mindre effektiva och samtidigt överleva. Samma socialdemokrati är nu över
huvud taget inte intresserad av att diskutera bristande effektivitet när det
gäller offentliga monopol, av samma skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern har nu gått. I morgon skall det bli ett
nöje för mig att i frågestunden diskutera frågan om vinstdelningsskatten. Det socialdemokraterna
gör i den här debatten - både finansministern och många andra - är att lova att
vinstdelningsskatten skall upphöra som skatteform. Men man vägrar att
egentligen ta upp frågan om skatteuttaget. De pengar som vinstdelningsskatten
ger, skall de tas ut även i fortsättningen, även om det blir i annan form? Den
frågan ger man sig inte.på, helt enkelt därför att man natui-ligtvis vill
fortsätta att ta pengar av företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När finansministern diskuterar vad han kallar oenighet på
den borgerliga kanten beträffande skattepolitiken, kan man ju påminna om vad
som händer inom socialdemokratin, där det emellanåt förs en politisk debatt. Om
jag inte tar alldeles fel krävde ordföranden i Statsanställdas förbund
häromdagen att man skulle differentiera mervärdeskatten och sänka matmomsen.
Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande tyckte att marginalskatteproblemet
var ett manligt problem och ingenting man behövde hantera. Några direkta
riktlinjer i fråga om procentsatser och marginalskattetak antogs inte av den
socialdemokratiska kongressen. Inte heller gav kongressen besked huruvida man
skulle ha ett oförändrat eller höjt skattetryck eller om man, som
finansministern tidigare antydde, skulle ha ett sänkt skattetryck. Det senare
är naturligtvis orealistiskt. Socialdemokraterna har aldrig och kommer heller
aldrig att sänka skatterna. Nåväl, finansministern vill inte ha den debatten.
Det är möjligt att Anita Johansson senare tar upp frågan. Denna debatt kommer
naturligtvis att föras inte bara i riksdagen utan också ute bland människor i
nästa års valrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sedan socialdemokraterna vann valet 1982 har
skattetrycket mätt som andel av bruttonationalprodukten ökat kraftigt. Nästa år
bedöms det bli drygt 6 procentenheter högre än 1982-1983, vilket år man än
jämför med. Detta motsvarar, som tidigare sagts i debatten, nästan 20 000 kr.
per hushåll. Tar man hänsyn till att bruttonationalprodukten ökat över tiden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sedan 1982-1983, blir
skatteökningen i kronor för hushållen naturligtvis ännu större än de 20 000.1
boken Samtal med Feldt, som kom ut år 1984, ett år före det senaste valet,
säger finansministern följande: "Vi har gjort och kommer att göra vissa
omfördelningar och omstruktureringar av skattebördan, men vi ska undvika att
höja den totala nivån."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppenbarligen
har man inte gjort särskilt mycket för att uppfylla detta vallöfte. Det har som
sagt skett en skattehöjning på 70 miljarder kronor, 20 000 per hushåll. När
skall dessa skatter sänkas? När skall man ge fillbaka pengarna tin hushållen?
Skall man ändra direktiven till den sittande inkomstskatteutredningen för att
på det viset slå fast vad man faktiskt sade 1984? Sanningen är ju, som jag
tidigare sade: Socialdemokratin kan inget annat än att höja skatten. Mellan
åren 1970 och 1976 ökade skattetrycket från 40 fill 50 % av BNP. Därefter,
under den borgerliga regeringsperioden, var skattetrycket i stort sett
oförändrat. Sedan socialdemokraterna kom till makten 1982 har skattetrycket som
sagt ökat med drygt 6 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
redovisas ett överskott i den offentliga sektorn - ett överskott som enligt konjunkturinsfitutet
bedöms bli 40 miljarder kronor för vardera åren 1987 och 1988. Varför skall
medborgarna betala så mycket skatt att den offentliga sektorn får ett
överskott? Varför låter man inte medborgarna behålla pengarna? Varför för man
inte en politik, som innebär att medborgarna svarar för sitt sparande, ett
enskilt sparande som ger ökad trygghet till människorna och hushållen i stället
för det tvångssparande som det de facto innebär att ha ett överskott i den
offentliga sektorn? Jo, också detta är naturligt för socialdemokraterna. Det är
självklart, eftersom socialdemokratin vill ha ett kollektivt sparande. Man
vill ha kollektiva resurser. Man vill som politiker bestämma åt människorna,
därför att man tror mera på sig själv än på de enskilda människorna - ett i
grunden elitistiskt tänkande. Självfallet innebär ju detta samtidigt en
inskränkning i människornas frihet. Det innebär också ett sämre utnyttjande av
resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
totala resurser vi har utnyttjas på ett sätt som kostar människorna pengar.
Genom skattetrycket och genom utformningen av skattesystemet snedvrids
ekonomin, arbetsutbudet blir mindre än det annars skulle vara, sparandet
missgynnas. På utgiftssidan - det som skatterna finansierar - leder
subvenfioner och, som jag tidigare sagt, offentliga monopol till minskad
effektivitet och sämre resursanvändning, eftersom prisbildning och annat inte
redovisas för människorna. Man får en felaktig bild. Detta har visats av ett
antal nationalekonomer, inte minst under senare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag inledningsvis sade har långfidsutredningen visat att produktiviteten i den
offentliga sektorn har minskat kraftigt sedan början av 1970-talet och kanske
även dessförinnan. Ett sänkt skattetryck är därför den viktigaste
frihetsreformen. Det aren reform som dessutom, kopplad med avregleringar och
avvecklade offenfliga monopol, leder fill effektivare, billigare service för
människorna. Kort sagt; välfärden ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig så gå över till ett helt annat ämne men ett ämne som ändå i avsevärd grad
berör skattepolitiken. I våras beslöt riksdagen att betala ut 2 milj. kr. till
en enskild person vid namn Birger Åström, som hade kommit i kläm mellan olika
regler i skattelagstiftningen. En småföretagare vid namn Elof Hjortberg höll
för något år sedan på att gå i konkurs på grund av att han</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ålagts ansvar för andras
skatt. Han klarade sig, men många andra i samma situation gör inte det. En
företagare i Vimmerby, om jag inte minns alldeles fel, vid namn Halvard Alvgard
blev föremål för betalningssäkringsåtgärder och hamnade i en situation, där han
förlorade mycket pengar, en förlust som han inte fick någon som helst
ersättning för av staten - detta alldeles bortsett från de psykiska lidanden
som naturligtvis åstadkoms genom en felaktig åtgärd från myndigheternas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som skattetrycket ökat kraftigt har också förhållandet mellan skattebetalarna
och skattemyndigheterna förskjutits, så att en kraffig obalans till
skattebetalarnas nackdel har uppstått. Därmed hotas rättstryggheten.
Myndigheterna, som alltför ofta har det fiskala intresset som huvudmål, har
naturligen större kompetens och större resurser än vanliga medborgare. Den
obalans som uppstått är också den till väsentlig del en följd av den ideologi
som präglar den socialdemokratiska politiken och som innebär att kollektiva
lösningar prioriteras. Följden blir högt skattetryck och ökad skattekontroll.
Enskilda människors inkomster betraktas i princip som kollektivets egendom. För
oss moderater är människornas inkomster deras egendom, av vilken de avstår
medel för att täcka behov som måste tillgodoses i samverkan. De enskilda
medborgarnas ställning i förhållande till skattemyndigheten måste därför
stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
moderater har lagt fram ett omfattande program, som kan genomföras så snart
väljarna förkastat riksdagens nuvarande socialisfiska majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bevissäkringslagen
skall avskaffas. Det föreligger uppenbara risker för att rättssäkerheten kan
eftersättas vid tillämpningen av denna lagstiftning. Vi menar att de regler som
redan finns för genomförande av s. k. husrannsakan är fullt tillräckliga när
det gäller möjlighet till ingripande vid misstanke om skattebrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betalningssäkringslagen
måste bli rättssaker. Beslut om säkring skall i fortsättningen omprövas
periodvis. Den som lidit skada fill följd av tillämpning av lagen skall få full
ersättning för uppkomna förluster. Interimistiska, tillfälliga, beslut om
betalningssäkring måste omfattas av sekretess tills ett faktiskt beslut har
fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enskilda skattebetalarna bör ges tolkningsföreträde när det gäller tvister till
följd av en oklar skattelagstiftning. Det är ju naturligt att staten, som
faktiskt stiftar skattelagarna, också får stå risken om lagstiftningen utformas
på ett oklart sätt. Klara och entydiga regler om när en arbetsgivare har ansvar
för andras skatter bör införas. Därmed kan s. k. Hjortbergsfall undvikas i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s. k. angiverilagen skall avskaffas. Lagen behövs inte med tanke på de
bestämmelser som redan finns i uppbördslagen om uppgiftsskyldighet och
skatteansvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulen
mot skatteflykt skall avskaffas. Klausulen är så allmänt formulerad att den i
princip kan tillämpas på varje rättshandling med skattekonsekvenser. Det är i
många fall omöjligt att i förväg veta om den kan komma att tillämpas. Den är
därför oacceptabel ur rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strikt rätt till ersättning för kostnader i skattemål skall införas. Enskilda
skattebetalares kostnader i samband med skattemål skall i fortsättningen
ersättas fullt ut i de fall skattebetalaren vinner målet. Även i de fall målet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot.. 1987/88:11 21
oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vinns
delvis eller förloras bör ersättning för kostnader kunna utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ökad rättssäkerhet i beskattningen är mycket
viktig. Det gäller förhållandet mellan enskilda människor och den övermäktiga
staten med dess resurser. I detta avseende, liksom i många andra avseenden i
den allmänna skattelagstiftningen, har de tre borgerliga partierna i stort en
överensstämmande uppfattning. Det här är alltså realiteter, som kan komma att
gälla redan från den 1 januari 1989. Det enda som behövs är att väljarna inser
att en socialdemokratisk regering hotar rättssäkerheten på skatteområdet och
en del andra områden, samtidigt som man vill låta medborgarna finansiera ett
offentligt tvångssparande och offentlig ineffektivitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
BRITTA BJELLE (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det påstås ibland i debatten att kvinnor inte
är intresserade av skatter. Riksdagsledamoten och Socialdemokratiska
kvinnoförbundets ordförande Maj-Lis Lööw, men också andra, att om de ändå
skulle vara det så är de emot en skattereform som innebär sänkt marginalskatt.
Skälet härtill skulle vara att kvinnor rent generellt tjänar mindre än inan och
därför inte skulle ha något att vinna på en sådan reform. En skattereform med
sänkt marginalskatt skulle i huvudsak gagna män. Maj-Lis Lööw har i en intervju
i tidningen Kvinnor och Ekonomi blivit tillfrågad om hon ändrat denna sin
inställning.- Maj-Lis Lööw svarar då: "Nej, inte ett dugg. Jag hävdar
fortfarande att kravet på sänkt marginalskatt är en fråga för män."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom jag anser att Maj-Lis Lööws påstående är oriktigt
har jag i dag valt att tala om kvinnor och skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Anne Wibble redan sagt i dag är hälften av Sveriges
befolkning kvinnor, och de är intresserade av skatter. Skälen härtill är flera.
Trots förhållandevis göda löner har en svensk arbetarfamilj i dag en
privatekonomisk standard som är lägre än standarden för samma kategori i de
flesta andra västliga industriländer. Enligt en undersökning av ekonomen Gunnar
du Rietz kommer en svensk arbetarfamilj med hemarbetande maka och två barn
först på artonde plats bland motsvarande familjer i 21 jämförbara länder. För
att förbättra familjens standard är det alltså nödvändigt att båda makarna har
inkomster. Dessutom har det blivit allt svårare att klara ekonomin om en
förälder är helt eller delvis hemarbetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är egen ekonomi för kvinnor en av hörnstenarna i
jämställdhetssträvandena. Genom egna inkomster växer oberoende, självkänsla
och självständighet fram på ett naturligt sätt. Av egna inkomster och en
självständig ekonomi följer intresse för skatter. Som belägg för detta kan
åberopas att i slutet av 1960-talet infördes särbeskattning av arbetsinkomster,
vilket innebar en väsentlig ökning av nettolönen för kvinnor. Empiriska
undersökningar pekar på att detta var en vikfig förklaring till den kraftigt
ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor under 1970-talet. Härtill kommer, som
Ingemar Hansson framhåller i sin bok Skatter och samhällsekonomi, att många
samstämmiga undersökningar visar att kvinnors arbetsutbud, och speciellt gifta
kvinnors arbetsutbud, är förhållandevis känsligt för nettolönens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett viktigt motiv för en skattereform är att göra det mera
lönsamt med arbete, sparande, risktagande, studier och andra samhällsnyttiga
verksamhe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ter. En
reform som bidrar till detta ger en snabbare ekonomisk tillväxt. Och frågan är
då: Är det nödvändigt med ekonomisk tillväxt för kvinnor? Svaret på den frågan
är obetingat ja. Det beror inte på att de som redan har det bra behöver få det
bättre, utan på att det bara är genom tillväxt som vi kan klara bl. a. de
fördelningsproblem som finns i samhället. Om vi för 100 år sedan hade nöjt oss
med att omfördela de tillgångar vi då förfogade över, hade vi fortfarande varit
ett fattigt land. Det är bara genom tillväxt som det har varit möjligt att
lyfta de många människornas standard på det sätt som skett. På samma sätt är
det i dag. Ett enkelt räkneexempel kan illustrera det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i vissa samband mellan skattesystemets
utformning och arbetsutbudet, som redovisats bl. a. i den senaste
långtidsutredningen, kan man anta att en skattereform med sänkt marginalskatt
på en två- eller treårsperiod skulle öka bruttonationalprodukten med ett par
procent, eller ca 20 miljarder kronor. Redan om skatteomläggningen bara leder
till en engångseffekt av detta slag, kommer alltså våra samlade inkomster att i
framtiden varje år vara ca 20 miljarder kronor större än vad de skulle vara
utan skattereform. Och det mest sannolika är att den ekonomiska utvecklingen
även sedan reformen genomförts kommer att bli mer gynnsam. Den högre tillväxten
kan vi sedan använda för att bl. a. höja reallönen för personer med låga löner.
Till den kategorin hör just många kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det här resonemanget förutsätter att skattetrycket
inte stiger. För att belysa detta använder jag chefsekonomen Ulf Jakobssons
uträkningar. Han har redovisat att räknat i 1985 års penningvärde har
årskostnaden för en industriarbetare sedan 1965 stigit med 50 000 kr. Av den
summan har mindre än 6 000 kr. tillfallit den anställde. Resten har gått bort i
skatt. Det har inte räckt till någon standardstegring. Reallönen har i motsats
till skatteinbetalningarna legat stilla eller sjunkit. Socialdemokraterna har
sedan 1982 höjt ett otal skatter. Dessa skattehöjningar har påverkat
barnfamiljer och låginkomsttagare hårdast relativt sett. De betydande
höjningarna av arbetsgivaravgifterna slår också relativt hårdare för låg- än
för höginkomsttagare, eftersom låginkomsttagarna skulle ha fått behålla en
större del av det löneutrymme som avgifterna lagt beslag på. Med andra ord:
Kvinnor tjänar på tillväxt under förutsättning att skattetrycket inte stiger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sverige har de högsta skatterna bland alla
OECD-länder, varvid inkluderas bl. a. Västeuropa, USA och Japan. I början och
mitten av 1980-talet var skatteandelen i Sverige några procent högre än i andra
högskatteländer som Norge, Danmark,. Belgien och Nederländerna. Den
genomsnittliga skatteandelen för samtliga OECD-länder låg 12-14 % under Sveriges
nivå. Detta innebär att skatterna har speciellt stor betydelse i Sverige.
Risken för att arbete, kapital och kompetens flyttar ur landet är en realitet.
Av skatterna är den personliga inkomstskatten störst och ger skatteintäkter
motsvarande 19-20 % av bruttonationalprodukten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktigaste inslaget i en skattereform gäller just den
personliga inkomstskatten, nämligen en marginalskattesänkning. Rent generellt
kan sägas att allvarliga och naturliga effekter med våra höga marginalskatter
är utbrett skattefusk och skatteplanering. Som exempel på mycket vanlig
skatteplanering kan nämnas subventionerade måltider i stället för kontant lön,
eftersom man därmed kan undvika såväl inkomstskatter som andra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skatter. Både arbetsgivare
och löntagare tjänar på en sådan uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
skatteplanering kan gälla semesterstugor, tjänstebil, biltelefon, </span><span
style='font-family:Arial'>■</span><span style='font-family:Verdana'>
pensionsrättigheter, resor m. m. Med det skattesystem vi har i dag uppmuntrar
man till denna typ av obeskattade eller lågt beskattade ersättningar. Det är
tveksamt om denna styrning till förmån för olika typer av obeskattade eller lågt
beskattade förmåner gagnar kvinnors ekonomi. Förmodligen är det tvärtom så att
det är mäns ekonomi som tjänar på den här utvecklingen. En
marginalskattesänkning skulle göra denna typ av skatteplanering mindre
attrakfiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kvinnor skulle en marginalskattesänkning vara viktig särskilt då det gäller att
få bort marginaleffekter. I dag skapar marginalskatter tillsammans med
inkomstprövade bostadsbidrag och dagisavgifter besvärande marginaleffekter för
många barnfamiljer. I värsta fall har de knappast någon möjlighet att påverka
sin egen ekonomiska situafion. Stiger inkomsten till följd av en extra insats
försvinner nästan allt i skatt, ökade avgifter och minskade bidrag. Denna
utveckling drabbar ofta familjer när kvinnor som tidigare arbetat delfid vill övergå
till heltid. Detta problem kan inte lösas enbart genom lägre marginalskatter,
men lägre marginalskatter är ett steg i rätt riktning. Generellt för kvinnor
gäller samma som för män, att.lägre marginalskatter stimulerar fill extra
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en SIFO-undersökning som Skattebetalarnas förening lät göra 1985 sade sig 31 %
av de fillfrågade någon gång ha tackat nej fill extraarbete därför att
marginalskatten är för hög. Näringslivets ekonomifakta lät samma år göra en
liknande SIFO-undersökning, och enligt den skulle 21 % av Sveriges arbetare
föredra längre arbetstid om skatten på extrainkomster sänktes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
marginalskattesänkning skulle därtill ge en pedagogisk vinst. När alla får
behålla minst hälften av en löneökning behöver de många osäkra, som är okunniga
om vad de får behålla efter skatt och minskade bidrag, inte sväva i tvivelsmål.
Många tror i dag att de betalar mindre inkomstskatt än vad de faktiskt gör, men
ännu fler tror att de betalar mer än vad de gör. En garanti att allfid få
hälften kvar skulle därvid vara av stort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att komma ihåg att en skattereform måste ses i ett längre
perspektiv. Det går inte att utvärdera en så stor reform genom att se hur den
slår i kronor och ören för den ena eller andra, förutsatt att den genomförs från
en dag till en annan. Långt viktigare är vilka effekter den får för människors
beteende och företagskalkyler som i sin tur påverkar tillväxt och reallön.
Intressant är att även små förändringar i t. ex. tillväxten ganska snabbt ger
effekt på enskilda individers ekonomi. I det perspektivet blir kvinnor inga
förlorare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 44 ANITA JOHANSSON
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tycker, Britta Bjelle, att den här dagens debatt visar att kvinnor
är intresserade av skatter och ekonomisk politik. Det är glädjande, tycker jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi betalar vår skatt är vi alla med och betalar priset, vad det kostar att
bygga ett gott samhälle. Skatterna behövs för att vi skall få en bra skola, en
bra sjukvård, trygghet på ålderdomen och annat som det finns starkt folkligt
stöd för i Sveriges land. För de flesta skulle Sverige bli ett sämre land att
leva i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om vi
försökte anpassa vårt välfärdssystem efter utländska förebilder av den typ som
finns i t. ex. USA eller England.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall självfallet vara öppna för att det behövs rejäla
reformer av det svenska skattesystemet. Skatterna kan, bör och skall bli
enklare, effektivare och rättvisare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regeringen har tillsatt tre viktiga
utredningar, som arbetar parallellt med sikte på att bli klara samtidigt. Det
är, såvitt jag förstår, första gången man får ett samlat grepp på skatterna.
Det måste vara en historisk händelse, och det är min förhoppning att vi skall
nå en bred enighet om det framtida skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talrhan! Jag skall i mitt anförande framlägga några
principiella synpunkter på hur ett framtida skattesystem bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatter har tagits ut alltsedan människor började
organisera sig i samhällen och lät en central statsmakt handha vissa gemensamma
uppgifter. Skatten blev därvid om inte den enda så i varje fall den viktigaste
finanskällan för statens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1900-talet har statsmakten i alla länder fått
utvidgade uppgifter. Den har på ett helt annat sätt än tidigare ingripit för
att på olika sätt påverka människornas levnadsförhållanden. Det har gällt
social omsorg i vid bemärkelse: sjukvård, skolor, omsorg om barn och gamla,
pensionärer, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik - listan kan göras mycket
lång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bo Lundgren, frihet är för mig att ha en bra omsorg, en
bra skola och en bra sjukvård och att veta att mina gamla föräldrar får en
trygg ålderdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som följd av denna utveckling har det naturligtvis krävts
väsentligt större skatteinkomster än tidigare. Nya skatter har införts och
skattesatserna har höjts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatterna i vårt land har i takt med denna utveckling
kommit att spela en viktig roll som fördelningspolitiskt instrument. Det har
skett på två sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• Dels har skatteinkomsterna i hög
grad använts för att finansiera offentliga<br>
utgifter som på olika sätt syftat till att påverka fördelningen av inkomster<br>
och välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>• Dels har skatteuttaget i viss
utsträckning skett för att ändra inkomst- och<br>
förmögenhetsfördelningen. Tanken är att skatten skall tas ut efter<br>
bärkraft. Detta har främst kommit till uttryck i att inkomstskatten gjorts<br>
progressiv, dvs. den tas ut med högre andel vid stigande inkomster. Även<br>
skatt på förmögenheter, arv och gåvor skall ses som ett uttryck för<br>
bärkraftsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den första aspekten på
skattesystemets fördelningspolitiska roll, dvs. finansieringen av det
offentliga välfärdssystemet, är för mig den avgjort mest betydelsefulla. Så
gott som hela den sociala välfärden i vårt land är kostnadsfri eller prissatt
efter sociala beslutsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I diskussionen om skatternas roll i fördelningspolitiken
har intresset i hög grad koncentrerats till den progressiva delen av
inkomstbeskattningen. Det är i och för sig riktigt att den progressiva
inkomstskatten -om den verkligen fungerar på avsett sätt - jämnar ut
fördelningen av inkomster. I viss utsträckning gäller det också fördelningen av
förmögenheter. Men det finns flera faktorer som ger den progressiva inkomstskatten
en väsentligt beskedli-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gare roll
i fördelningen av den totala välfärden än dess roll i skattedebatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Skattesystemets uppgifter bör så långt
möjligt renodlas till vad som uppfattas som vikfigt och där möjligheterna även
är goda att nå de mål som ställts upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målen för
skattesystemet bör vara:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det skall finansiera de offentliga
utgifterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det skall bidra
till en utjämning av levnadsstandarden både genom att finansiera det offentliga
välfärdssystemet och genom att skatt tas ut efter bärkraft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det skall bidra
till en gynnsam ekonomisk utveckling genom att stimulera arbete, företagande
och sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En reform av inkomstskatten bör
enligt oss socialdemokrater bygga på följande fem principer:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lägre skattesatser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begränsningar
av avdragen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enhetlig
och mera rättvis kapitalbeskattning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enklare
regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsfull finansiering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteskalorna har fram till nu innehållit ganska många
skatteskikt med olika skattesatser. Uttryckt i diagramform ser marginalskattekurvan
ut som en trappa med många relativt små trappsteg. Redan ganska små inkomsthöjningar
har kunnat leda till att man har hamnat i ett högre skatteskikt. 1982 fanns det
inte mindre än 14 olika skatteskikt, och ännu 1986 uppgick deras antal fill 10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den skatteomläggning som vi här i kammaren beslutade
för 1987 och 1988 reduceras dock antalet skatteskikt kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett led i strävandena att skapa ett enkelt
skattesystem och för att undvika en snabb upptrappning av marginaleffekterna
bör antalet skatteskikt vara litet även efter 1988. Ett rimligt synsätt är att
ha en relativt låg skattesats för låga inkomster, som omfattar bl. a. den stora
gruppen delfidsarbetande. Som bekant är det främst kvinnor som är
deltidsarbetande, Britta Bjelle. Skiktet däröver, med en något högre
skattesats, bör omfatta det stora flertalet heltidsarbetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en sådan uppläggning skulle, tror jag, framtida
avtalsrörelser inte behöva kompliceras av ett omfattande skattetänkande. Men vi
får, som sagt, inte glömma bort alla de deltidsarbetande - och de är oftast
kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man kan begränsa avdragen och därmed vidga skattebasen,
uppstår förutsättningar för att finansiera åtminstone en del av kostnaderna för
sänkta skattesatser. Samtidigt kan också en del problem med en långtgående
avdragsrätt lösas. Självfallet måste begränsningar av avdragsrätten avvägas mot
sänkta skattesatser, så att den sammantagna effekten för skattebetalarna blir
rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika slag av kapitalinkomster och kapitalvinster
behandlas olika skattemässigt på ett sätt som ofta förefaller godtyckligt och
orättvist. Detta inbjuder i sin tur till avancerad skatteplanering i syfte att
få ner skatten. Det är också påtagligt att sparande, herr talman, med vissa
undantag beskattas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hårt,
medan i gengäld skuldsättning ofta medför stora skattelättnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt sett ger kapitalbeskattningen ett minus för
statskassan genom att det skattebortfall som följer av avdragsrätten överstiger
de skatteinkomster som tas ut på avkastningen av sparandet. Det finns inte
heller något som tyder på att det nuvarande systemet leder till några
väsentliga fördelningspolitiska vinster. Snarai-e är det så att skattereglerna
som vanligt gynnar de välbeställda inkomstagare som laborerar med stora avdrag
och skatteplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reform av kapitalbeskattningen är därför synnerligen
angelägen. Den bör resultera i;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- ökad
likformighet vid beskattning av olika slag av kapitalinkomster och<br>
kapitalvinster för att minimera möjligheterna till skatteplanering,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- ökad
likformighet vid beskattning av kapital- resp. arbetsinkomster,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- gynnsammare
villkor för sparande och mindre gynnsamma villkor för<br>
skuldsättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enklare regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökade
skatteinkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går naturligtvis inte, utan ytterligare precisering av
skatteskalorna och avdragsreglerna, att ange en ungefärlig kostnad för en
framtida skattereform. Däremot är det möjligt att säga något om åt vilket håll
effekterna av de här skisserade förändringarna skulle gå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det uppstår en stor kostnad genom att skattesatserna
sänks, och det torde vara nödvändigt att finansiera en betydande del av denna
kostnad genom andra åtgärder. Vi måste få en breddning av skattebasen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist; Vi säger bestämt nej till skatteförslag som
minskar eller försämrar den sociala välfärden. Jag möter inte heller människor
ute som vill något sådant, utan i stället vill de utveckla välfärden och
rättvisan. Detta måste också, anser jag, vara grunden för en fortsatt
skattedebatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förväntar mig ganska mycket av de parlamentariska
utredningar som nu pågår. Själv har jag glädjen att tillsammans med Bo Lundgren
sitta i inkomstskattekommittén. Jag hoppas att vi skall nå en bred enighet och
att vi, när vi är klara med vår utredning, skall kunna genomföra en bra
skattereform, som gynnar hela det svenska folket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45 BO
LUNDGREN (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag hörde Anita Johansson beskriva
Sveriges skatter och deras utveckling i så lyriska ordalag som hon gjorde, blev
jag nästan rörd. Det var nästan så att jag själv började tycka att man borde
betala så mycket skatter som möjligt för att få uppleva all den frihet som
Anita Johansson talade om. Det gällde nya skatter, högre skatter, omfördelade
skatter, ännu mer skatter - och allting var, enligt henne, så fantastiskt bra!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men så kom jag till besinning igen, även om jag tyckte att
Anita Johansson talade vackert. För hurudan är verkligheten? Vad är det som gör
att socialdemokraterna ändå talar om att de inte skall höja skattetrycket mer
-även om de sedan faktiskt gör det? Det måste finnas något skäl till det. Det
är naturligtvis så att höga skatter snedvrider människors beslut, gör att
människor arbetar mindre, jobbar mer svart, inte vill ha extraknäck. Detta har
visats i en mängd olika undersökningar, bl. a. i finansdepartementets egen
långtidsutredning. Det är också så att de höga skatterna givetvis ger</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>politikerna mer
bestämmanderätt och människorna mindre bestämmanderätt. Friheten minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anita
Johansson sade att frihet är att ha en bra skola och bra social omvårdnad. Så
långt kan jag hålla med. Men det allra första som kan sägas är att vi trots de
höga skatterna inte har någon bra skola. Vi löser inte skolans problem genom
att ge skolan mer pengar, som tas ut genom nya och ännu högre skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
är det egentligen som är fel? Jo, felet är ineffektiviteten i monopolsituationen.
Valfrihet finns inte. Så fort det håller på att skapas alternativ till den
kommunala barnomsorgen rycker socialdemokraterna in med lagstiftning och
hindrar effekfivisering och kvalitetshöjning. Vad är det som gör att Anita
Johansson tycker att inte ett par förskollärare själva skall få starta ett
daghem och driva det om det kan bli effektivare och t.o.m. bättre för barnen?
Föräldrakooperativ i många kommuner i mitt hemlän är mycket billigare än och
minst lika bra som kommunala daghem. De är fillåtna, men varför inte tillåta
andra alternativ? Varför vågar ni inte låta människor välja? Är det därför att
ni vet att människorna i så fall kommer att inse den bluff som er välfärdspolitik
faktiskt innebär?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
är det som säger att vi har en bra social omvårdnad, när människor dör i
operationsköer därför att människornas egen efterfrågan inte har fått styra
sjukvården utan i stället politikernas planering?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nej,
skatterna i sig själva är negativa. Den offentliga sektorns monopol, som gör
att man kan använda skattepengar till ineffektiv verksamhet, är allvarligt. Det
kostar människorna pengar och ibland också deras liv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 46 BRITTA BJELLE (fp)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Anita Johansson beskriver målen för en ny skattereform så att vi skall
få ett enklare och rättvisare skattesystem, begränsade avdrag, breddad
skattebas. Jag minns inte om hon också nämnde förenklad företagsbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
av det låter bra. Men det är först sedan man sett det hela i siffror som man
vet vad det verkligen innebär. Vad är en förändrad inkomstskatt? Är det en
sänkning av marginalskatten från 75 till 74 % eller är det en sänkning till 50
%, som vi i folkpartiet föreslår?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
det några reella siffror eller tankar bakom alla dessa ord, som egentligen inte
säger någonting förrän man också ger någon typ av exempel på vart man vill
komma?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anita
Johansson nämnde också, när hon räknade upp rhålen för en ny skattereform, bl.
a. rättvisare och enklare skatter. Men hon nämnde inte lägre skatter! Jag vet
inte riktigt hur Anita Johansson ser på detta, men statsministern sade fidigare
i dag - om jag förstod honom rätt - att han tyckte att socialdemokraterna
skulle sträva efter att komina ned till ett skattetryck på51,5 %. Eftersom vi i
dag ligger på 55 % och är på väg mot 56 %bordedet vara rimligt att också tala
om lägre skatter som ett mål. Det gör att min fråga till Anita Johansson är:
Ingår i alla dessa fina mål också lägre skatter?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
ANITA JOHANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är bra att Bo Lundgren blir lyrisk när
det gäller skatterna. Det är faktiskt första gången sedan jag började vara med
i skattedebatterna som jag har hört det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först några ord om daghem, Bo Lundgren. Jag tycker att man
inte skall få göra profit på våra barn. Det är därför som jag motarbetar att
Pysslingen och andra privata daghem skall få etableras i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan skulle jag vilja se Bo Lundgren gå ut på Nacka
sjukhus och tala om att den offentliga verksamheten är ineffektiv!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra om vi dämpar tonen i skattedebatten, och jag
tycker mig märka att vi har gjort det. Låt mig bara få göra ett konstaterande
när det gäller marginalskatterna. Jag har ändå sysslat med dessa frågor sedan
1979, och såvitt jag kan bedöma har den största marginalskattesänkningen
genomförts sedan vi fick fillbaka regeringsinnehavet. Jag skulle faktiskt vilja
be Bo Lundgren att svara på min fråga: Vad åstadkom de fyra borgerliga
regeringarna beträffande marginalskatter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater har på vår kongress sagt att vi skall
sänka marginalskatterna, Britta Bjelle. Det har under hela förmiddagen här
utvecklats en marginalskattedebatt, både mellan statsministern och de
borgerliga partiledarna och mellan finansministern och andra talare. Jag ser
med förtröstan fram mot utredningsarbetet, och jag vidhåller att jag hoppas att
det skall vara möjligt att nå en bred lösning när det gäller skattesatsen. Att
Bo Lundgren och jag kommer överens i slutomgången är väl inte troligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48 BO
LUNDGREN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, det är inte så troligt att Anita
Johansson och jag kommer överens. Jag blir inte heller lyrisk när jag hör talas
om skatter. Jag sade att jag höll på att bli rörd av de vackra ord som Anita
Johansson använde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerliga regeringarna mellan 1976 och 1982 åstadkom
något som socialdemokrater aldrig har lyckats med, nämligen att hålla ett
oförändrat skattetryck under perioden. Dessutom sänktes marginalskatten, om än
i liten omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981 tog den dåvarande trepartiregeringen upp
överläggningar med socialdemokraterna om en omfattande skattereform. Genom de
överläggningarna kom skatteomläggningen inte att gå så långt som
trepartiregeringen avsåg, och när andra saker dessutom tillkom lämnade vi
moderater regeringen. Socialdemokraterna lyckades alltså bromsa, och när de kom
fill makten bromsade de ännu mer, vilket mittenpartierna många gånger har
kritiserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talet om profit är litet förlegat. Det skall vara monopol
på barnomsorgen, men man skall inte få göra någon profit på att ta hand om
barn. Men vad gör den som jobbar för en lön, begär löneökningar,
arbetstidsförkortningar och en del andra förmåner, som man rimligen skall
begära? Det är profit som profit - den som har lön för att vårda barn tjänar på
det och gör alltså en profit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag talade inte speciellt om Nacka sjukhus. Jag
konstaterade bara att den vårdpolitik som drivs i Sverige inte är
tillfredsställande, bl. a. därför att resurserna snedfördelas. Enligt min
personliga uppfattning har det satsats</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alldeles
för mycket på primärvården, vilket har gått ut över akutsjukvården.
Primärvården kan dock förbilligas och effektiviseras högst avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har motarbetat privata monopol därför
att de menar att sådana är mindre effektiva och kan ta ut oskäliga vinster. Vad
är det som gör att offentliga monopol styrda av politiker skulle vara bättre
och mera effektiva? Sanningen är att de inte är bättre. Långtidsutredningen har
visat att produktiviteten och effektiviteten minskar i den offentliga sektorn.
Kronprojektet visar att kostnaderna är högre i Sverige än i jämförbara länder,
och det beror på att vi har en så stor monopoliserad offentlig sektor att bryta
loss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentligt ansvar för en god och tillfredsställande vård
och offentlig service i andra avseenden är bra, men produkfion i monopolform i
offentlig sektor kostar människorna pengar, och det gör att politikerna tar
makten över människorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
BRITTA BJELLE (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag reagerade också över att Anita Johansson
sade att man inte skall få göra profit på barnen. Det handlar inte om profit,
utan det handlar om valfrihet, att öppna fler möjligheter för föräldrar att välja
var de vill ha sina barn. Folkpartiet tilltror föräldrarna förmågan att veta
vad som är bra för deras barn och att bedöma hur ett daghem fungerar. Om ett
daghem är dåligt går de inte dit med sina barn, men om det är bra går de dit.
Folkpartiet vill skapa valfrihet för föräldrarna när det gäller var de skall ha
sina barn och vilken typ av dagis de vill ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är lovvärt att den nya skatteutredningen har kommit
till stånd, och jag hoppas att den skall komma fram till en lösning, som är bra
för löntagare i Sverige och som innebär sänkt marginalskatt. Anita Johansson
talar om en bred lösning. Det är stor skillnad mellan att säga att
marginalskatten skall sänkas och att säga att den skall sänkas till ett
skattetryck på 51,5 %. Det är ganska mycket. Det är därför intressant om
marginalskatterna skall sänkas från 75 till 74 % eller om målet är att de skall
sänkas rejält, t. ex. till 50 %, som folkpartiet föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 50 ANITA JOHANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Såvitt jag begriper, Bo Lundgren, har den
största marginalskattesänkningen någonsin genomförts efter det att den
socialdemokratiska regeringen fillträtt. Det går att läsa i många dokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller offentliga monopol har jag en så
grundläggande värdering i frågan att jag inte tror att vi kommer att bli
överens. Jag anser att barnomsorgen skall byggas ut i kommunal regi och att
alla skall ha en god och bra barnomsorg. Det skall inte finnas några
Pysslingendaghem, där Electrolux tar profit på barnen. Därom blir vi nog inte
sams - väljarna får avgöra i nästa års val hur det skall bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att Bo
Lundgren och Britta Bjelle anhållit att till protokollet få antecknat att de
inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 51 ALF SVENSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Debatten har hittills i synnerhet handlat om den materiella välfärden,
och det är självfallet en utomordentligt viktig debatt. Men låt mig
inledningsvis, litet travesterande få säga: Vad hjälper det en människa om hon
vinner hela världen men förlorar sig själv?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att reallönerna har förbättrats mår många dåligt och känner sig otrygga. Det är
inte heller säkert att deras otrygghet viker om reallönerna ökar ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill först ta upp några synpunkter på den andliga välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
är inte längre den trygga och rättsskaffens del av världen som vi gärna har
velat göra gällande. Den s. k. Sverigebilden är i dag, internationellt sett,
åtskilligt tilltufsad. Ute i det svenska samhället möter man i dag inte sällan
den största förvåning och upprördhet. Ibland är reaktionen snarare djup
besvikelse och en vilja att vända ryggen åt allt samhällsengagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mordet
på Olof Palme är ännu inte uppklarat. Välrenommerade svenska exportföretag
sysslar med smuggel och ohederligheter. Chefs-JO tvingas avgå och är nu
misstänkt för brott. Spionen som sålt vårt land till främmande makt och som
utgör en säkerhetsrisk får byta identitet, och dessutom får han permission utan
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tycker att Sverige formligen jäser av brist på ansvar, av
ohederlighet och skumraskeri. Det verkar som om de mest exklusiva kretsar i
samhället har förlorat det nödvändiga fotfästet i anständighet och hederlighet.
Allt oftare rapporterar medier dessutom om vilsenhet, otrygghet och rotlöshet,
som inte minst drabbar barn och ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjeupplösningen
är minst sagt omfattande, och skolsituationen är, för att nyttja ett
understatement, inte vad den borde vara överallt. Alkohol- och
narkotikamissbruket - som alla kallar Sveriges största sociala problem - har
fångat och fått tiotusentals och åter tiotusentals att förnedra sig själva och
sin omgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
detta sammantaget har lett fill att ropen på etik hörs allt oftare och blir
alltmer högljudda. I alla de sammanhang pläderas för efik; på börsen, inom
miljöpolifiken, beträffande medicinsk teknologi, rörande exportaffärer,
djurhållning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tror att en majoritet av svenska folket klart och tydligt inser att
vårt svenska samhälle behöver få en etisk förankring. Det är emellertid
nödvändigt att vi vågar deklarera vilken efik, vilken människosyn vi avser.
Positivt laddade begrepp som solidaritet, sanning och rättvisa får sin
betydelse och sitt innehåll först och enbart om de relateras till en uttalad
etisk grund och människosyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
27 september skrev den nya ledamoten av folkpartiets partistyrelse Antonia
Ax:son Johnson i Dagens Nyheter: "Ty om allt kan förändras är ingenting
fast. Och om ingenting är fast kan vi inte längre bedöma vad som är rätt eller
fel, sant eller falskt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det var ett mycket bra uttalande. Men vad är det som skall anses
"fast"? Vilken etik åsyftas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orden
solidaritet, fred, rättvisa är onekligen honnörsbegrepp. De lyfts ofta fram som
grundläggande etiska värderingar och paroller. Men Ohlsson i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjöbo får
enligt pressen väldiga solidaritetsyttringar. Han lär ha erhållit ca 2 000
brev. Invandrarfientliga kretsar och rasister solidariserar sig med varandra.
Men inte är detta vad vi menar med solidaritet. Jag skulle tro att det nu, när
kinesisk militär slagit ner tibetanernas självklara rop på frihet och
oberoende, råder vad kineserna kallar fred i huvudstaden Lhasa. Men vi kallar
inte detta lugn för fred eftersom människovärdet kränks, eftersom förtryck
råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordet fred garanterar inget etiskt acceptabelt. När unga
iranska pojkar tvingas ut som minröjare i det vanvettiga kriget med Irak - och
vilka krig är inte vanvettiga - kan det inte göras gällande att det råder
rättvisa mellan familjer. Man drabbas ju lika. Man får släppa till sina unga
söner. Men vi tycker alla att det är att komma så långt ifrån rättvisebegreppet
man i själva verket kan komma. Ord rymmer i sig inga värden. Det är när de
relateras till en etik, fill en människosyn som de får värde. Därför måste vi
ge besked om vilken etik och vilken människosyn som bör råda..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i kristdemokratiska samhällspartiet utmanar övriga
politiska partier, organisationer och folkrörelser att öppet redovisa vilken
etik man önskar skall vara grundläggande för samhällsbygget, när verkligheten
nu avkräver oss alla etiska ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Personligen är jag helt övertygad om att
många i denna kammare och, som sagt, en majoritet av vårt lands befolkning, om
de ärligt redovisar vilken etik de vill förorda, kommer att förorda kristen
etik och människosyn. Då kan inte dessa ledamöter fortsätta att rösta emot mina
motioner om att förskolan skall förankras i kristen etik och människosyn. Man
kan inte ena dagen ropa på etik för att nästa dag rösta emot förslag om etisk
förankring, så framt man inte har en annan etik att plädera för än den kristna
etiken, vilken jag som bekant förordar. Den kristna etiken betonar som alla vet
individers lika värde, ansvaret för varandra och vårt ansvar för att på bästa
sätt förvalta vår jord, skapelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går bra för Sverige, brukar regeringen basunera ut,
och fattas bara annat än att en regering som fått uppleva en ekonomisk
återhämtning inte skulle understryka det. Men det är ett alldeles för snävt
standardbegrepp, en alldeles för enkel mätare på välfärd att fixera sig vid
BNP-siffror, reallöneprocent och budgetsiffror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang beklaga att statsministern
inte med ett enda ord berörde alkoholpolitiken i regeringsförklaringen.
Alkoholmissbruk leder till passivitet, utslagning, medicinska skador och för
tidig död. Det övervägande antalet våldsbrott begås under alkoholpåverkan. Kds
har ställt sig bakom förslaget.om ett treårigt vetenskapligt försök med
inköpsbegränsning av alkohol. Bakom samma förslag står bl. a. 6 000 läkare,
200 professorer i medicin; 1 800 poliser och Sjuksköterskeförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I regeringsförklaringen tog statsministern
upp en rad områden på vilka regeringen ämnar göra förändringar. Låt mig få
erinra om några:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den del av regeringsförklaringen som berör
miljöproblematiken lovar man att åtgärdsprogram skall fram på två områden; det
gäller Dalälvens vatten och luften över Hisingen i Göteborg. Naturligtvis
ställer man sig bakom alla kloka åtgärder som regeringen kan komma att föreslå
för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättra
vattnet i Dalälven och luften över Hisingen, men de besked som regeringen ger
när det gäller krafttag mot miljöförstöringen lämnar, minst sagt, en hel del
övrigt att önska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kristdemokrater har föreslagit att den teknik som finns
när det gäller rökgasrening skall användas. Genom befintlig, men i Sverige i
stort sett obrukad, teknik kan vi nedbringa våra svenska svavelutsläpp med
80-90 %. Vi vill också ge Polen ett miljöbistånd på 200 miljoner för att ge dem
ekonomiska möjligheter att ta itu med de försurande utsläppen, som ju till stor
del hamnar på "svensk mark. Från kds sida har vi vidare föreslagit att
länsstyrelserna och deras naturvårdsenheter skall få ytterligare medel, 30
milj. kr., för att förstärka den eländiga situationen när det gäller
miljötillsynen. Detta skulle medföra en fördubbling av de personella
resurserna för rådgivning och kontroll av att miljölagstifningen efterievs. I
går avslöjades som bekant hur företaget Gambro i Lund vräker ut 46 ton freoner
per år, Jag tar det fallet som ytterligare ett bevis på hur underbemanningen
inom naturvårdsenheten omöjliggör en kontrollverksamhet värd namnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kristdemokrater har föreslagit förbud mot användning av
kemiska bekämpningsmedel i privata trädgårdar, parker och på kommunal mark som
nyttjas av allmänheten. När det gäller freonerna, som hotar det ozonskikt som
skyddar oss från de cancerframkallande ultravioletta strålarna, kräver kds
också krafttag. Vi har föreslagit förbud mot freonanvändning på de områden där
freonen kan ersättas av andra ämnen. Vi har vidare bl. a. föreslagit kraftigt höjd
skatt på freonen för att minska användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I regeringsförklaringen framgår det att till
de områden som regeringen vill ge förtur i reformhänseende hör omsorgen om
barn. Regeringen skriver: "Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter i enlighet
med riksdagens beslut. Frågan om en långsikfig utbyggnad av föräldraförsäkringen
bereds inom regeringskansliet." Så långt - eller kanske jag skall säga så
kort - regeringsförklaringen. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen vill ge förtur i reformhänseende fill
omsorgen om barn, är det en sanning med modifikation. Det borde heta förtur
till vissa barn, nämligen till de barn som befinner sig inom den kommunala
omsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kristdemokrater har föreslagit att en beskattad
vårdlön, 10 % av basbeloppet, i nuläget 2 410 kr. per månad, skall utbetalas
till alla förskolebarns föräldrar för att skapa valfrihet inom barnomsorgen.
Vi vill också att skattesystemet skall ta hänsyn till vårdansvar och
försörjningsansvar, och därför har vi föreslagit en s. k. tudelningsreform som
innebär att makar med barn under 16 år skall dela på familjens totalinkomst vid
deklarationstillfället. Detta är den marginalskattereform som vi från
kristdemokratiskt håll vill prioritera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller jordbruks- och livsmedelspolifiken sägs i
regeringsförklaringen att utgångspunkten skall vara konsumenternas berättigade
krav på livsmedel av god kvalitet och till rimliga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kristdemokrater har föreslagit att riksdagen skall
fastställa en plan för avveckling av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.
Genom att avkastningen sannolikt kommer att minska något när kemikalierna
avskaffas kommer en större del av den svenska åkerarealen att behöva utnyttjas
för livsmedelsproduktion, och trädesbruk kan därmed undvikas. Kds anser att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>importen
av livsmedel med restmängder av bekämpningsmedel eller nedbrytningsprodukter
skall förbjudas. Vi vill också att jordbrukare som arbetar utan kemiska
bekämpningsmedel skall befrias från den s. k. förmalningsav-giften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill vidare att momsen skall vara differentierad, dvs.
att momsen skall vara olika på baslivsmedel och mer umbärliga varor. För att
finansiera en sänkning av momsen på baslivsmedel med 10 procentenheter har vi
föreslagit en höjning av momsen på andra varor med 1,9 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill avslutningsvis framföra min
förhoppning att människovärdes- och etikfrågor skall komma att få ett väl
tilltaget utrymme under det riksdagsår som nu ligger framför oss.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 52
INGA LANTZ (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall tala om det jag skulle vilja
rubricera som Det andra Sverige. Jag tänker tala om nyfattigdom, om
resurssvaghet, om orättvisor och om vidgade klyftor i vårt samhälle. Jag tänker
inte tala i kronor och ören, utan jag tänker försöka beskriva en annan
fattigdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det heter att det går bra för Sverige i dag. Visserligen
varnar finansministern löntagarna för att begära för höga löner. Han vill
stoppa den allmänna köpfesten. Men det som gäller är ändå att det går bra för
Sverige. Och bäst går det för de människor som skor sig på spekulationsekonomi.
Börsen har ideligen hittills slagit nya rekord. Detta gäller även med den
nedgång som nu skett under senare dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har två ansikten och dessa två ansikten gör sig
alltmer påminda. De syns både i det stora och i det lilla perspektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skall
försöka att teckna några bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urbaniseringen fortgår i vårt land. Den tar sig uttryck i
att de mellersta och norra regionerna utarmas och folk tvingas flytta söderut
för att klara sitt uppehälle. Detta är ingen nyhet. Flykten från Norrland och
utarmningen av Bergslagen har pågått under många år. Det har varit planlagt
sedan mycket länge. På 60-talet läste jag ekonomisk geografi, och då stod det i
läroböckerna att det vore önskvärt att 80 % av Sveriges befolkning bodde i ett
stråk från Uppsala över Stockholm och sedan ner över Göteborg till Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I våra läroböcker propagerades också för containertrafiken
som var lönsam för näringslivet därför att frakten kunde gå från port till port
och på så sätt göras billigare. Detta var vad de som läste samhällsplanering
fick lära sig för 20 år sedan på våra universitet och högskolor. Frukten av det
ser vi nu. Precis det som vi fick lära oss är verklighet nu! Näringslivet har
tjänat på det men inte de vanliga människorna. De har tvingats lämna sina
hembygder, de har ofta tvingats in till storstädernas anonyma bostadsområden
med avklippta släkt- och vänskapsband i bagaget. Helst skall människor bo i
storstadsområden. Då kan man samla service och kommers på ett och samma ställe
- till priset av en avfolkad landsbygd. Vem har tjänat och tjänar på denna
koncentration? Inte är det en slumpmässig utveckling. Och polifiker har inte
med politiska beslut kunnat stoppa denna utveckling, som de flesta i och för
sig tycker är felaktig. Besluten om avfolkning fattas inte i de politiska
församlingarna. Dessa beslut fattas i styrelserum, i direktionsrum där
direktörerna beslutar att lägga ner s. k. icke lönsamma industrier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig ta ett exempel: L M Ericsson
bestämmer över 30 000 människors arbetsliv och därmed också över liv i vårt
land. För detta företag liksom för de flesta andra företag av denna karaktär
gäller konkurrens och mesta möjliga vinst. Vad betyder den lilla människan då?
Vad betyder den lilla ortens överlevnad sett mot jättens behov av än större
lönsamhet. Det är inte ett samhälleligt lönsamhetstänkande som råder i vårt
land. Därför har det också gått så snett. Man får dra i gång hur många
landsbygden-skall-leva-kampanjer som helst - så länge man inte har kontroll
över näringslivets investeringar och så länge inte ett helhetsperspekfi v läggs
på etableringar och nedläggningar så kommer Sverige också i fortsättningen att
avfolkas där det är lönsamt för näringslivet att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så fill en annan bild. Kommunerna har tvingats spara
därför att regeringen har dragit in anslag på 12-13 miljarder kronor de senaste
åren. Det pågår besparingar på den landstingskommunala sidan som tar sig
uttryck i försämrad skolmat, försämrad kollektivtrafik, försämrad färdtjänst,
försämrad och eftersatt sjukvård. Men vissa saker tillåts att växa. Kommunerna
spar på suddgummin och på skolmat till sina skolelever men kan samtidigt anse
sig ha råd att satsa på t. ex. chefsutbildningar. Det har blivit mycket
populärt på senare år, och det verkar som om alla chefer nu skall bli någonting
av SAS-Jannar. Inte satsas det på vidareutbildning av barnomsorgspersonalen.
Nej, där vidtar man i stället försämringar av arbetsmiljön. Man anser sig ha
råd att satsa och vara med och investera i nya flotta konferenshotell medan
barnomsorgen får stå fillbaka. Också inom de kommunala och landstingskommunala
områdena finns det två slags Sverige, ett Sverige som är prioriterat och ett
som är oprioriterat. Äldreomsorgen och skolungarna får stå fillbaka för tjusiga
centrumbildningar med innetorg som vaktas av ABAB-vakter. Man satsar
kommersiellt och kortsiktigt också inom den kommunala verksamheten - som om
inte vårt land hade nog av kommersialism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommersialism och privafisering går hand i hand utan att
något motstånd verkar finnas. T. o. m. Konsum skall ju sälja ut nu,
kommersialiseras, läste jag i en notis förra veckan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en internafionell jämförelse ser vi att vi i vårt land
lever i ett överflödssamhälle och ett konsumtionssamhälle samtidigt som vi på
ett annat sätt har ett utfattigt samhälle. Det är ett samhälle där människor
lever under stor press för att klara av sin vardag, där människor dukar under
av ensamhet i bostadsområden byggda för anonymitet, där möten mellan människor
i stort sett har upphört. Mänsklig samvaro och omvårdnad ersätts med tekniska
apparater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sker är en utarmning av många människors sociala
liv, och här vill jag hålla med Alf Svensson i hans önskan om att vi mer skulle
diskutera människors villkor och etik. Utarrnningen hänger inte alltid ihop med
den ekonomiska situationen. Arbetarrörelsen har inte varit observant på denna
utveckling, som har applåderats och påskyndats av den borgerliga ideologin:
individualism i stället för kollektivism, privata lösningar i stället för
kollektiva gemensamhetslösningar. Arbetarrörelsen har stått vilsen och
handfallen inför vågen av satsa-på-dig-själv-rörelser. Arbetarrörelsen, menar
jag, måste ta tillbaka initiativet och föra fram det kollektiva. Ett led i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
strävan måste vara att värna om den offentliga sektorn, som ju är grundvalen
för vanliga människors välfärd och trygghet. Utarmas den offentliga sektorn än
mer finns det risk för att stora delar av arbetarrörelsen dras in i det förakt
för det offenfliga som borgerliga företrädare visar. Den humanistiska
människosynen måste understödjas i samhällets alla delar. Solidaritet och
humanism skall befrämjas - inte utsättas för hån och förlöjligande, vilket nu
fakfiskt sker. Den borgerliga ideologin i dessa frågor har tillåtits att fritt
få spela på plan alldeles för länge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människors kollektiva kraft måste mobiliseras. Det måste
bli slut på den passivitet och handlingsförlamning som många människor känner,
passivitet inför händelseutvecklingen, passivitet inför de politiska
instanserna därför att man känner att man inte kan påverka något.
Arbetarrörelsen måste ta till vara alla människors inneboende kraft. Utan denna
kraft, som jag vet finns, kan vi aldrig lösa de svåra existentiella problem som
vi i vårt samhälle står inför, vare sig det gäller miljöförstörelse eller att
hindra att våra barn utsätts för grov kommersiell påverkan eller att värna om
en omanipulerad arvsmassa eller att kämpa för fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa människor talar om ett nytt paradigm, och det är väl
vad som behövs, fast. ordet inte är det bästa tänkbara. Det behövs ett nytt
system, nya lösningar, därför att problemen delvis är nya och annorlunda och
svårare än tidigare - och farligare. Man behöver inte ta till kärnvapenhotet.
Det räcker med ozonlagret. Det räcker med att veta att bilarna dödar våra träd
och att bilavgaserna gör det svårt för oss att andas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det här inlägget blandat sådant som är gripbart
och sådant som är mer svårgripbart. Men jag tror att de flesta känner igen sig.
I och för sig finns det siffror på allt det som vi upplever i vårt samhälle i
dag - vi är ju ett utredande folk. Vi måste komma fram till lösningar som är
till gagn för folkflertalet - så har det inte varit hittills - och de
lösningarna kan aldrig borgarklassen ge oss. Arbetarrörelsen med en kollektiv,
solidarisk och humanistisk människosyn har chansen att vända den utveckling som
vi nu är inne i fill något annat och bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är väl tveksamt om de nuvarande polifiska
institufionerna klarar våra inhemska problem, än mindre de internationella
problemen - jag tänker på miljön, freden och den ekonomiska fördelningen av
jordens samlade resurser. Men förutsättningarna för att det skall bli någon
förändring är att söka i arbetarrörelsens samlade kraft. Arbetarrörelsen får
icke stå passiv inför den utveckling som sker på vårt samhälles flesta områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade tänkt ställa en fråga till Anita Johansson, och
jag talade också om det för henne, men hon smet ändå ut. Jag tyckte att hon
sade bra saker om att inte äventyra den sociala välfärden - det har också andra
socialdemokrater talat om här i debatten och även på den socialdemokratiska
kongressen: Man skall slå vakt om den offentliga sektorn och framför allt
skolan, barnomsorgen, sjukvården och äldreomsorgen. Vad jag då hade velat
fråga Anita Johansson - hon kanske ändå hör den här frågan i något krypin här i
riksdagshuset - är hur man skall kunna värna den offentliga sektorn, som också
jag tycker är viktig, utan att omfördela i den ekonomi vi i dag har och utan
att föra en annan ekonomisk politik. Hur skall man få resurser att värna det
som i dag är det allra viktigaste, nämligen den offentliga sektorn?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53 BO
FINNKVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är med tillfredsställelse man som
värmlänning kan gå upp i den allmänpolitiska debatten och för en gångs skull få
konstatera att det fakfiskt går bra även i den av industrikriser hårt drabbade
del av Sverige som Värmland utgör. Allt är givetvis relativt, men när man åker
runt i länet i dag märker man ändå att utvecklingen är posifiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslösheten är nu lägre än fidigare, och
befolkningsminskningen, som har varit ett stort bekymmer, hår avtagit och
periodvis upphört. Det är faktiskt med lättnad jag redovisar detta. Jag själv
och aiidra har alltför många gånger från denna talarstol fått beskriva ett län
méd stora problem och få ljuspunkter i utvecklingen. Vi är inte längre det
självskrivna krislänet nummer två efter Norrbotten. Någon skall givetvis vara
det, men det är å andra sidan en placering som vi gärna avstår från. Därmed
inte sagt att allt är bra, men det har vänt, och vi är på väg åt rätt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regeringens politik har varit
välgörande även för vårt län. Jag vill påstå att vi har fått näsan över vattnet
och fast botten under fötterna, och vi är på god väg att traska upp på land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kommer därmed över till de åtgärder som
trots allt är nödvändiga för att vi skall kunna ta ytterligare steg på den
inslagna vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillväxten är mycket ojämnt fördelad över landet. Jag tror
att en väg som borde prövas för att komma till rätta med detta är att utforma
skatter och avgifter på ett sätt som får gynnsamma regionalpolifiska effekter.
Jag har inga direkta förslag att komma med på avgiftssidan, men man kan ju
tänka sig att införa etableringsavgifter i de mest gynnade delarna av landet
och överföra de medlen till de svaga regionerna. Tillväxten är i dag när det
gäller administration och service alltför koncentrerad till storstadsområdena.
På något sätt måste vi försöka bryta den utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvecklingen innebär stora problem, både i de regioner
som får ta del av de nya arbetstillfällena och som växer för fort och i de
regioner som inte expanderar. Det råder nog rätt stör enighet om detta och om
att vi måste hitta nya instrument för att få till stånd en bättre fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det sammanhanget är det också vikfigt att nämna att de
nuvarande regionalpolitiska insatserna bör förstärkas. Exempelvis
länsstyrelsens ekonomi är mycket ansträngd. Risken är stor att denna viktiga
instans i länet drabbas av nedskärningar. Jag hoppas därför på en positiv
behandling av de framställningar i den frågan som har gjorts i samband med
regeringsuppvaktningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller skatterna är det lättare att komma med
förslag till åtgärder. I Värmland och övriga skogslän har vi länge efterlyst
ett nytt kommunalt skatteutjämningssystem. Under vårriksdagen fick vi tyvärr
uppleva att ett från vår synpunkt och inte minst solidariskt sett bättre system
röstades ned här i kammaren av en allians bestående av de borgerliga partierna
och vpk. Detsamma hände för övrigt med förslaget om ytterligare 300 milj. kr.
till regionalpolitiska insatser. Hårt drabbade regioner hade pengar inom räckhåll
som gick upp i rök på grund av rent partipolitiska ställningstaganden. Det
kostade skogslänen mycket pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ojämna uttaxeringen av kommunalskatt och även av
landstingsskatt är en av de stora orsakerna till den regionala obalansen. Det
skiljer i dag ca 7</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kr. mellan
den högsta och den lägsta uttaxeringen i kommunerna i landet. Det är inte
normala skillnader, men det finns ett klart mönster i det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillväxtkommuner med normal befolkningsstruktur klarar sig
med lägre uttaxering än kommuner som under långa tider har avtappats på
befolkning i produktiv ålder. Den sista kategorin är kraftigt överrepresenterad
i skogslänen. För en familj kan det skilja åtskilliga tusenlappar per år efter
skatt beroende på i vilken typ av kommun familjen bor. Det kan säkert bli mellan
5 000 och 10 000 kr. per år för en normal familj, även om man inte går till
ytterlighetskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken är också stor att de i dag stora skillnaderna ökar
under nästa år. En ogynnsam åldersutveckling i en kommun eller ett landsting
får sådana följder, om man vill hålla en i varje fall rimlig nivå på den
sociala servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal värmländska kommuner har aviserat
skattehöjningar. Orsaken är inte expansion - tvärtom. Trots skattehöjning kan
man ändå bli tvingad att dra ned på servicen på vissa områden. Vill vi leva upp
fill målsättningen att ha exempelvis en bra skola för ett glesnande antal
elever och en trygghet på ålderdomen för en ökande andel äldre - och den
målsättningen skall vi leva upp till - blir det dyrare för kommunerna.
Kostnaderna för KBT ökar dramatiskt i kommunerna, för att nämna ett område. Jag
skulle kunna göra en lång uppräkning av sådana nödvändiga områden, som vi måste
värna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet att det finns förståelse för dessa problem inom
regeringen. Det såg vi under vårriksdagen. Jag har ändå velat säga detta i
debatten för att om möjligt hjälpa till att sprida denna insikt i vidare
kretsar här i riksdagen. Jag är givetvis medveten om de ekonomiska
begränsningarna och att allt skall betalas. Min förhoppning är dock att vi får
ett nytt skatteutjämningssystem så fort som möjligt. Det brådskar faktiskt. Det
är också min förhoppning att förståelsen för dessa problem här i kammaren blir
så stor att vi kan få majoritet för nödvändiga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den för dagen mest aktuella frågan i Värmland
är givetvis den stora översvämningen i Klarälvdalen och de ersättningar som kan
utgå för skadorna i samband med den. Den senare frågan kommer inom kort att
behandlas i ett särskilt betänkande, varför jag avstår från att gå närmare in
på den i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 54
INGA LANTZ (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vpk har anklagats för att inte vilja ha ett
mer rättvist skatteutjämningssystem. Det är.fel. Vi vill få till stånd en
skatteutjämningsreform, som innebär ökade resurser till de kommuner som har
behov av medel för att kunna ge invånarna en god service. De regionala
orättvisorna måste bort, menar vi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen sade i våras att man ville skapa ett rättvisare
skatteutjämningssystem. Men i sin iver lät man en indragning på 1,5 miljarder
kronor från kommunerna gå före införandet av ett rättvist skattesystem. Bo
Finnkvist vet väl att det förhöll sig så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett nytt skatteutjämningssystem är enligt vpk viktigt, men
det får absolut inte kopplas till ytterligare nedskärningar riktade mot
kommunerna. För att minska orättvisorna vill vi påminna om vårt gamla krav på
en progressiv statskommunal enhetsskatt. Det skulle vara en rättvisereform, som
dess-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utom eliminerade de enorma
orättvisor som finns beroende på i vilken kommun man bor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
Industri har nyligen granskat kommunerna ur invånarnas perspektiv och bl. a.
kommit fram till att det för en vanlig tvåbarnsfamilj skiljer över 18 000 kr. i
kommunalskatt mellan Sveriges billigaste och dyraste kommun. Det är i kommuner
med höginkomsttagare som skatterna och avgifterna är lägst. Lidingö är
följdriktigt den billigaste kommunen och Vilhelmina den dyraste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om daghemsavgifterna är skillnaderna stora. Skillnaden per år lär vara
22 000 kr. mellan den dyraste och den billigaste kommunen i Sverige. Skillnaden
i socialbidrag till tvåbarnsfamiljer är 3 000 kr. i månaden mellan den dyraste
och billigaste kommunen. Det är alltså stora orättvisor, som det gäller att komma
till rätta med genom ett just och rättvist skattesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
kommer givetvis att stödja alla förslag som minskar orättvisorna. Men vi kan
aldrig gå med på att skära ytteriigare i statsbidragen till kommunerna,
eftersom effekten blir just höjda kommunala skatter och avgifter. Det blir
också en ökad privatisering och en försämring av den service som kommunerna
ytterst har ansvar för. Det vore alltså att göra kommunerna en björntjänst, om
man drog in medel från dem och därmed försämrade deras möjligheter till en god
service åt medborgarna. Dessutom skulle de tvingas att höja avgifterna och
taxorna för att få verksamheten att gå ihop.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
55 BO FINNKVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vi verkar vara ganska överens om att det behövs ett bättre kommunalt
skatteutjämningssystem. Sedan kan man alltid diskutera hur det skall utformas.
I frågan om hur det skall finansieras tycker jag att vi skall vara ärliga och
tala om att staten inte har något överskott att ta av. Det måste alltså ske
omfördelningar, och det gäller att ha mod att säga det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag är inte expert på det nuvarande
skatteutjämningssystemet, men jag vet att det är ett krångligt system. Däremot
träffar jag mycket kommunalfolk som känner fill effekterna av det som har
skett. Framför mig har jag en handling med informativa tabeller, som jag gärna
skall visa Inga Lantz. Dokumentet är framställt i Arvika. Riksdagens beslut i
våras innebar i praktiken att Arvika kommun förlorade 8,5 milj. kr. i
inkomster, vilket motsvarar 56 öre i kommunalskatt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 56 INGA LANTZ (vpk)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Kommunerna har till följd av regeringens politik de senaste åren fått
10-13 miljarder kronor i minskade inkomster, och det är klart att det känns.
Jag upprepar min fråga till Anita Johansson om hur socialdemokraterna tänker
värna om den offentliga sektorn. Det gäller främst barnomsorgen och
äldreomsorgen. Det behöver byggas mellan 45 000 och 75 000 platser inom
barnomsorgen per år för att infria regeringens löfte om att alla barn skall ha
plats inom barnomsorgen senast 1991. Till samma år behöver det anställas 25 000
människor inom barnomsorgen. Hur skall dessa två saker finansieras?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi vet att antalet äldre
ökar i vårt samhälle. Fram till år 2000 behöver det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anställas 50 000-60 000
människor för att få hemtjänsten att fungera och för att vården av äldre människor
skall bli bra. Hur skall detta kunna finansieras med det ekonomiska system som
socialdemokraterna håller fast vid? Är det inte på fiden att föra en helt ny
ekonomisk polifik och ta till vara de pengar som finns. Bo Finnkvist sade att
staten inte har några pengar att ta av, men det finns ju pengar i det svenska
samhället. Det har den senaste tidens utveckling visat, trots börsfallet de
senaste dagarna: I det stora hela finns det oerhörda resurser i vårt samhälle.
Det gäller att våga angripa kapitalet. Det är en fråga om makt och vilja samt
en fråga om vad man vill satsa pengar på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
57 BO FINNKVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag argumenterar egentligen för att den ekonomiska sektorn skall
skyddas. Det är min övertygelse att finansieringsgraden måste höjas. Det har
jag också sagt i debatten, och det är något som vi tydligen är överens om.
Sedan kan man alltid diskutera hur det skall gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andre
vice talmannen anmälde att Inga Lantz anhållit att till protokollet få antecknat
att hon inte ägde rätt fill ytteriigare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 58 ANDERS G HÖGMARK
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vi har nu kommit fram till det ställe i talarlistan där talarnas
vittnesbörd och utskottshemvist tyder på att vi får en regionalpolitisk runda.
Visserligen har närvaron i kammaren de senaste minuterna ökat med nästan 100 %.
Vi är nu sju åtta ledamöter här men inget statsråd finns här. Från moderata
samlingspartiets utgångspunkt kan det tolkas som att det polifiker-na kan göra
inte är så mycket som man kanske tidigare har trott, utan det är andra krafter
sorn i huvudsak påverkar den regionala utvecklingen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hade, herr talman, varit klädsamt om regeringskansliet hade bevärdi-gat
kammaren den uppmärksamheten att låta ett av de områden som regeringen själv
säger vara högprioriterat i årets budgetproposition röna ett något större
intresse. Men ord är en sak och handling en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste åren har det skett en glädjande nyorientering i den regionalpolitiska
debatten. Den framåtsyftande debatten har handlat allt mindre om stöd och
subventionspolitik och mer om helhetens betydelse samt om olika
samhällssektorers ömsesidiga betydelse och påverkan på den regionala
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
generella politikens betydelse har alltmer kommit i fokus. Tilltron till
"paketpolitikens" undergörande effekter har påtagligt minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har insikten om vissa strategiska faktorers betydelse för en gynnsam regional
utveckling ökat alltmer. Inte minst gäller detta vikten av att akfivt ange
klara och långsiktiga spelregler för hur de välståndsskapande krafterna skall
få de mest gynnsamma utvecklingsbetingelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är med glädje som jag och vi i moderata samlingspartiet noterar
denna intresseförskjutning i den framåtsyftande regionalpolitiska debatten.
Förhoppningsvis har några av de inlägg som vi moderater framfört i denna
kammare bidragit till den utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
paketpolitiken är inte död. Den gör då och då försök att på nytt komma i
händelsernas centrum. Vissa politiker älskar den. Den blir, herr</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talman,
någon form av synligt bevis för regionalpolitisk handlingskraft, graderad efter
hur många hundra miljoner på si eller så många år som den eller den regionen
kan erhålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriministern, som alltså är frånvarande i kammaren i
eftermiddag då vi diskuterar det här, verkar fortfarande anfrätt av trori på
paketpolitikens välsignelser, livligt påhejad av grupperingar inom och ibland
utom det socialdemokratiska partiet som har starka sympatier för en selektiv
regionalpolitik. Den socialdemokratiska partikongressens debatt om de här
sakerna visade mycket klart i samma riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det en för djärv tanke, herr talman, att även på sikt
framsynta socialdemokrater har börjat omorienteringen bort från selektiv
regionalpolitik till en mer generellt verkande sådan över olika sektorsgränser
i samhället? Eller lägger ideologiska bindningar en hämsko på denna
omorientering? Det skall bli intressant att se hur den regionalpolitiska
utredning som snart skall tillsättas kommer att hantera de här frågorna och hur
socialdemokraterna kommer att agera. För de tre icke-socialistiska partierna
finns inga ideologiska hinder för att bryta upp från paketpolitikens ganska
förödande effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I den regionalpolitiska debatten finns, trots
vad jag sagt innan, alltför mycket av förenklingar och ibland väl enkel
demagogi. Storstadens speciella utvecklingsproblem ställs mot glesbygdens nog
så kännbara svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland får man en stark känsla av att vissa debattörer
bortser ifrån att det finns länder och regioner utanför Sveriges gränser, i
Europa och andra världsdelar. Regional utveckling - jag har sagt det tidigare i
denna kammare - kan studeras, bedömas och värderas på många olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nivå är den globala utvecklingen i olika världsdelar,
exempelvis Europas roll visavi Sydostasien eller USA.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
nivå kan vara utvecklingen i olika länder, t.ex. i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tredje, lägre nivå är den nationella utvecklingen,
exempelvis utvecklingen inom och mellan regionerna i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En lägsta
nivå kan vara utvecklingen inom t. ex. ett län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Historien har med all tydlighet lärt oss att intensiteten,
omfattningen och tempot i denna utveckling på alla nivåer skiftar över tid och
rum. Historien har också lärt oss att det inte är stillaståendet som givit
olika kulturer deras andliga och materiella rikedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stora sprången har tagits då nya idéströmningar, ny
teknik och djärva upptäckter har blandats. Det är närvaron av högtrycksområden
och lågtrycksområden som har givit oss förändringarnas och utvecklingens
vindar. Europas utveckling under några årtusenden ger klara belägg för detta,
för den som kan eller vill gå hem och läsa sin historia!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kommande årtiondena kommer självfallet inte att utgöra
några undantag i detta avseende. Europa måste identifiera och bevaka sin roll i
den mer storsfilade globala utvecklingen, visavi Nordamerika och Sydostasien/
Japan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige måste på motsvarande sätt agera visavi Europas
stater. Vårt agerande under de kommande fem åren kommer i detta hänseende att
vara av helt avgörande betydelse för vår förmåga och möjlighet till att
utveckla och förvalta vårt europeiska kulturarv i andlig och materiell
bemärkelse. I</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>just denna
process och på denna nivå spelar våra länders huvudstäder och deras attraktions-
och konkurrenskraft en strategisk roll för hela nationens utveckhng i en
alltmer internationaliserad värid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Skulle vi i Sverige av ett eller annat skäl,
på grund av ideologiska skygglappar eller rädsla för en växande
internationalisering som ett utslag av nationell självtillräcklighet,
misslyckas i denna process, då kommer Sverige alltmer att förpassas till att
bli ett land utanför Europas mest dynamiska kraftfält. Ingen i detta land,
oaktat var man bor, vistas och verkar, kan vara betjänt av en sådan utveckling
i ett internafionellt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta synsätt leder inte till eller får inte leda till att
man undervärderar de regionala obalanser som vi har inom landet. Men det ger
förvisso ett bredare perspektiv på problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det då för politik moderata samlingspartiet vill
föra för att skapa bättre förutsättningar att, som det heter i en tilltalande
slogan, "låta hela Sverige leva"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har sagt tidigare, är vi moderater övertygade om
att politikens och politikernas viktigaste uppgift för att skapa
förutsättningar för en god regional utveckling är att aktivt stimulera de
välståndsskapande krafterna av allehanda slag. Det förutsätter en dynamisk
marknadsekonomi med ett lägre totalt skattetryck och självfallet lägre
marginalskatter. Då stärker vi vår internationella konkurrenskraft. Vårt land
blir mer attraktivt för forsknings-och utvecklingsverksamhet med klar adress
till såväl företag som institutioner och enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra skatteregler ger också småföretagen en bättre möjlighet
att utvecklas och konsolidera sin ekonomi. Jag vill påstå att de nuvarande
skattereglerna är klart regionalpolitiskt destruktiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bo Finnkvist från Värmland efterlyste faktiskt i sitt
inlägg, och det var ju en glädjande tillnyktring, en skattepolitik som hade en
mer positiv regionalpolitisk profil, för att uttrycka det enkelt. Det har vi
också efterlyst, men de som ansvarar på statsrådsnivå och ytterst den
socialdemokratiska riksdagsgruppen och kanske kongressen har tydligen
konsekvent bundit statsrådet att inte inta den positionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har pekats från moderata samlingspartiets sida på de
förödande skatterna för småföretagen. Många ekonomiskt välkonsoliderade småföretag
tvingas att säljas till stora koncerner för att ägarna inte klarar arvsskiften.
Det är en typ av beskattning som är regionalpolitiskt förödande och som vi vid
flera tillfällen har tagit upp och belyst konsekvenserna av. Socialdemokraterna
gör mycket litet eller ingenting alls. Fördelningspolitiska motiv och skäl
anförs som argument för oförmågan att handla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så säljs många små enskilda företag till stora koncerner.
Utvecklingsavdelningar flyttas från de små orterna. Arbetsmarknaden tunnas ut.
De grabbar och flickor som en gång hade tänkt återvända välutbildade till de
små orterna och få jobb i dessa företag får upptäcka att företagen har blivit
rena produktionsställen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inte vara en nyhet för någon här i kammaren att så
sker systematiskt, och skälen är i nästan alla fall en orimlig skattepolitik,
som i regionalpolitiskt hänseende är klart destruktiv. Den bär regeringen och
den socialdemokratiska riksdagsgruppen ett helt och klart ansvar för.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löntagarfonderna är ett annat område där småföretagen runt
omkring i landet dräneras på pengar, som används för att göra mer eller mindre
sjangdobla affärer på börsen. De tillför inte småföretagen ute i landet några
pengar, utan de dränerar de små företagen på utvecklingskapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiets regionalpolitik är att föra en
skatte- och familjepolitik, som präglas av valfrihet som gör det möjligt för
hushållen att få skatta efter bärkraft och försörjningsbörda. Det är en
politik, som inte i varje skede och ögonblick av en familjs livscykel gör det
nödvändigt av ekonomiska skäl för båda makarna att finna ett arbete utanför
hemmet. Den nuvarande socialdemokratiska politiken i dessa avseenden är klart
småorts-och landsbygdsfientlig!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderat regionalpolitik är också att bryta upp de stora
offentliga vård- och servicemonopolen och skapa möjligheter för skiftande
enskilda entreprenörer. Med tanke på att tiotusentals unga kvinnor arbetar
inom de offentliga vård- och servicemonopolen är det nästan anmärkningsvärt att
man så totalt, genom att vidhålla dessa monopol, utestänger yngre kvinnor från
nyföretagande inom yrken som de har kunskaper och engagemang i. Det är en
klart kvinnofientlig syn och det är klar fientlighet gentemot landsbygdens möjligheter
att få unga kvinnliga entreprenörer. Även den politiken bär socialdemokraterna
ett klart och entydigt ansvar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderat regionalpolitik är också att finna nya former för
de offentliga transfereringarna som i sig skulle ge större valfrihet för
kommuner och landsting att utvecklas efter sina förutsättningar, utan
detaljföreskriftér, samtidigt som penningbeloppen skulle fördelas mer småorts-
och glesbygds-vänligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderat politik för regional utveckling är att föra en
utbildningspolitik som gagnar kvalitet, öppenhet och mångfald på alla nivåer i
utbildningsväsendet. Detta ger oss ett offentligt utbildningsväsende av hög
klass, liksom alternativa och kompletterande utbildningsinstitutioner. Inte
minst de sistnämnda kommer att kunna utvecklas utifrån olika regioners och
intressenters önskemål - allt till gagn för den regionala mångfalden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi frågar oss från moderat sida; Varför säger
socialdemokraterna nej till detta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderat politik för regional utveckling präglas också av
en insikt om närhetens och tillgänglighetens stora betydelse. Att man snabbt
och tillförlitligt kan transportera personer, gods och information till och
från en region eller ort blir i framtiden helt avgörande för dess
utvecklingsmöjligheter. Riksdagens behandling av riktlinjerna för den framtida
trafikpolitiken blir därför ett viktigt politiskt beslut med regionalpolitiska
konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig i det här sammanhanget säga att det
är med stor oro man nu noterar diskussionen om fördröjningarna av Arlandas
utbyggnad och de planer som finns på att bygga någon form av flygplats i
Tullinge i södra Stockholmsregionen. Skulle vi få det resultatet av
Tullingediskussionen att Arlandautbyggnaden dröjer- kapacitetstaket är i vissa
avseenden redan nått - kommer det att få allvarliga effekter för trafikerarnas
möjligheter att sätta in nya flighter och därmed skapa bättre kommunikationer
för landets ytterregioner. Tanken på det centrala navet var bärande vid
sammanförandet av allt flyg till Arlanda - vi som var motståndare
underskattade den, så</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ärlig kan jag vara att jag
erkänner det. Det skulle vara förödande från regional utgångspunkt, om
diskussionen om Tullinge skulle förstöra den fina utveckling som inrikesflyget
har fått uppleva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderat
politik för regional utveckling är också en skogs- och jordbrukspolitik,
grundad på respekten för enskild äganderätt och öppenhet för en successiv
översyn av nuvarande ytterst komplicerade och för näringen besvärande
detaljreglering på nästan alla områden, vilken hämmar enskilda initiativ i nya
banor fill gagn för landsbygdens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Moderat
politik för regional utveckling är en konstruktiv energi- och miljöpolitik, som
tillförsäkrar landets alla delar tillgång till energi till ett rimligt pris och
på ett miljövänligt sätt utan att alltmer förbränna fossila bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
ger denna politik med miljöavgifter och miljörabatter oss möjlighet att sätta
regionala gränsvärden ufifrån skiftande miljöbelastning i dag och i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är ett brett spektrum av ämnes- och politikområden som ingår i en
moderat politik för regional utveckling - något annat än s-märkt paketpolitik.
Det är en politik som ger hela Sverige en chans att leva bättre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 59 SIGGE GODIN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt välja
arbete och bostadsort och åstadkomma en mer ekonomisk, social och kulturell
standard för landets olika delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Folkpartiet konstaterade i januari 1987 att de regionala problemen tycks vara
på väg att förvärras. Sedan socialdemokraterna övertog regeringsmakten har
nettoutflyttningen från skogslänen uppgått till totalt drygt 11 000 personer.
Under samma tid har inflyttningsöverskottet till de tre storstadsregionerna
uppgått till 40 000 personer. I genomsnitt har de 15 avfolkningslänen förlorat
25 personer per dag. Under 1986 skedde ingen förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionala problembilden har förvärrats, regionala insatser är inte längre ett
behov enbart för Norrland och glesbygdslän som Värmland. Nu krävs även insatser
i såväl Bergslagen som sydöstra Sverige inkl. Småland och flera andra delar av
vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
senaste fiden har vi fått erfara hur olika näringar ute i landet sviktar.
Gruvnäringen dras fortfarande med stora problem. Den oro som människorna i
Kiruna känner för sin framtid måste tas på största allvar. Stora bekymmer har i
dagarna uppstått i Örnsköldsvik, där Hägglunds tappade order ställer ett
hundratal man utan arbete. Detta är några exempel på att stora problem kvarstår
ute i olika regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
är dessa drabbade människor glada, om industriministern "tar tomteluvan
på" och kommer med någon form av paket, men ytterst handlar det om en
långsiktig regionalpolitik, byggd på orternas egna förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriministerns
påstående i går, att inflyttningen till Stockholm inte längre sker från övriga
delar av landet utan består av invandring, får nog tas med en nypa salt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bo
Finnkvists glättade bild av utvecklingen i Värmland förvånar mig något, men jag
gratulerar gärna både honom och andre vice talmannen om Värmland är på positiv
väg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
vända en så djupgående trend som avfolkningen av stora delar av vårt land sker
inte i en handvändning. Till detta krävs handlingskraft och tålmodigt arbete.
Frågan är snarast: Finns denna handlingskraft hos regeringen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
ensamt krävde en ny regionalpolifisk utredning under vårriksdagen. En enig
riksdag ställde sig bakom det kravet. 1984 års utredning lyckades aldrig komma
fram fill några förslag om förenklingar i stödsystemet trots att det ingick som
en viktig del i direkfiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionalpolitiska utredningen måste utgå från de följder som den tekniska
utvecklingen skapar. Frågor om service, forskning, teknikspridning,
kommunikationer, kuhur och rekrytering av kvalificerad arbetskraft utanför
storstäderna måste få sin lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
skall samarbetet mellan de regionala högskolorna och universiteten ske, hur
skall kommunikationerna utformas, hur skall medflyttandefrågorna lösas när
kvalificerad arbetskraft rekryteras? Frågorna är många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny utredning måste också diskutera hur såväl offentliga som privata tjänster skall
inrymmas inom regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att en enig riksdag har ställt sig bakom folkpartiets krav samt att mängder av
viktiga frågor inte belystes i 1984 års utredning dröjer industriministern med
direktiven. Jag skulle vilja använda industriministerns egna bevingade ord:
Regeringen springer inte benen av sig för att filisätta en ny regionalpolitisk
utredning. Nu har nio månader gått sedan folkparfiet lade sitt förslag, men
direktiven till utredningen lyser med sin frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! 1982 infördes sänkta arbetsgivaravgifter inom stödområde A. Avsikten
var att förbättra förutsättningarna för verksamhet i speciellt utsatta delar av
Norrlands inland. Den socialdemokratiska regeringen ändrade reglerna.
Nedsättningen gäller numera i hela Norrbotten och endast industriell
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
folkpartiets mening har detta fått tre negativa effekter. För det första blev
resultatet en försämring av konkurrensläget för de kommuner som tidigare hade
nedsatta avgifter. För det andra innebar begränsningen till vissa branscher att
stödet blev mindre effektivt. För det tredje blev systemet mer krångligt och
godtyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppfattning delas av många, varför en utvärdering har utlovats sedan lång tid
fillbaka. Trots detta löfte har inte regeringen kommit i gång med denna
utvärdering. Varför vänta, när lägre kostnader är en förutsättning för
verksamhet i landets mest utsatta delar? Är regeringen rädd för folkpartiets
farhågor att inlandet har missgynnats i förhållande till kustregionerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för att göra något åt de beslut som fattats i riksdagen om
regionalpolitiken anser regeringen att regionalpolitiken är en bra ursäkt för
att få angripa oppositionspartierna. Man påstår att det beslut som fattades av
vpk och de borgerliga partierna i riksdagen i våras innebär nedskärningar.
Detta är inte endast socialdemokratisk demagogi utan också ren och skär lögn.
Sanningen är att riksdagen beslutade anslå 200 miljoner mer till regionala
utvecklingsinsatser. Vad det gäller de 300 miljonerna som skulle utbetalas
under tre år, dvs. ca 100 miljoner om året, så sade riksdagen nej fill detta
förslag då regeringen inte hade orkat tala om vad den tänkte använda pengarna
fill.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
riksdagen vill ha ett ord med i laget om vart de pengar som man beslutat om
skall gå kan väl knappast förvåna ens en socialdemokratisk statsminister. Och
att en ökning med 100 miljoner är mindre än en ökning med 200 miljoner kan väl
knappast heller vara så svårt att begripa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väl fungerande infrastruktur är avgörande för att kreativa miljöer skall
utvecklas och för att nya och varakfiga arbetstillfällen skall skapas. Därför
har både Börje Hörnlund och jag efterfrågat konkreta satsningar i fråga om
detta. Det tog nästan ett år, men nu har i alla fall industriministern utlovat
att regeringen i november skall komma med ett förslag till infrastrukturella
satsningar och att förslaget också skall innehålla anvisningar om hur stödet
skall redovisas. Detta kommer i så fall inte en dag för tidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
döma av hur socialdemokraterna vränger och vrider på sanningen och deras
uppenbara ointresse av att precisera var de infrastrukturella åtgärderna skall
läggas är det bara att konstatera socialdemokraterna endast var intresserade av
dessa medel så länge Thage G Peterson fick använda dem som han ville för att
visa regeringens storsinne under sina resor runt i landet. Men när det inte ger
några rent partipolitiska poänger då är socialdemokraterna inte längre
intresserade av infrastrukturella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Infrastrukturella satsningar innebär inte enbart regler och anvisningar
och satsningar av ett visst antal miljoner. Mycket går att göra inom redan befintlig
verksamhet. Det finns i dag goda rnöjligheter att flyga till Stockholm från
hela landet. Men det är fortfarande svårt att flyga på tvären, trots att mindre
flygbolag gärna vill starta nya linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
kräver en uppluckring av SAS och Linjeflygs koncessioner. Till en början borde
det vara en självklarhet att mindre bolag får trafikera sträckor där intresse
från SAS och Linjeflyg saknas. Många exempel finns på det orimliga i dagens
situation. Ett exempel; Mittnordenflyget borde ha goda förutsättningar att
lyckas bara landningstillstånd kunde erbjudas i både Sundsvall och Östersund
för mindre bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårriksdagens
beslut att statliga dataföretag som utlokaliserats tin Norrland också skall
flytta ut forskning och utveckling från Stockholm måste snarast effektueras.
Självfallet måste också varje ny statlig verksamhet prövas utifrån
regionalpolitiska skäl innan etableringsort fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
senfärdighet när det gäller att effektuera riksdagens beslut kan inte
accepteras. Folkpartiets krav under våren har i stor utsträckning accepterats
av riksdagen. Vi accepterar inte att regeringen förhalar dessa beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detfinns
många exempel på nyskapande och kreativa miljöer även utanför de större
städerna. En.viss anda som stimulerar egna inifiativ och eget företagande finns
på många orter. En sådan anda kan inte kommenderas fram av politiker i
Stockholm. Den måste växa fram underifrån. Det är regering och riksdag som har
fill uppgift att underlätta denna framväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
följd av denna blir att regionalpolitiken måste bygga på de mindre företagen.
En politik som gynnar småföretagande måste enligt folkpartiets uppfattning
innehålla bl. a. grundlagsskyddad näringsfrihet, sänkta marginalskatter,
förslag om avskaffande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital, en
förändring av arvsbeskattningen och ett avskaffande av löntagarfonderna och
deras efterföljare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kreativitet handlar inte enbart om att starta nya företag.
Det handlar också om förmågan att kombinera redan befintlig verksamhet. Inte
minst i glesbygder kan detta vara av avgörande betydelse för utveckling och
framtidstro. En liberal regionalpolifik stöttar dessa människors skaparkraft
och förmåga till handling. Den polifiken skall ställas mot en socialistisk
regionalpolitik som handlar om styrning och beslut i centrala kanslier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om industriministern hade funnits i kammaren
skulle jag ha ställt två frågor till honom. Dessa frågor är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När kommer industriministern att tillsätta den
regionalpolifiska utredningen? När kommer den utlovade utvärderingen av en
sänkning av arbetsgivaravgifterna i gång? Det är två frågor som är ytterst
vikfiga för de människor i våra glesbygder som saknar sysselsättning eller som
riskerar att'bli arbetslösa.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
BÖRJE HÖRNLUND (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regionalpolitik skulle inte behövas om
samtliga departementschefer och regeringen som helhet beslutade sig för att
hela landet har rätt till en utveckling och en rättvis fördelning av skapade
och skapande resurser. En sådan inriktning borde egentligen vara en självklar
utgångspunkt för varje regering. Det finns nämligen många starka motiv för en
decentraliserad samhällsstruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centern är helt överens om att arbetet på att skapa
regional balans inte innebär uppoffringar för folkhushållet, utan att det i
stället är en fråga om ätt skapa en sundare, bättre och starkare ekonomi. En
decentralistisk inriktning ger också förutsättningar för livskvalitet,
hushållning med naturresurser och en bättre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig ta ett exempel som ligger nära framför oss.
Bristen på regionalpolitik och rnängden av regeringsförslag som leder fill
koncentrafion fill framför allt Stockholmsområdet leder till att regeringens
ekonomiska politik kommer att misslyckas. Överhettningen leder till en stark
löneglidning med därav följande varufördyringar inom sektorer där efterfrågan
är stor. Sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor m. fl. - i fasta avtal låsta
grupper, men viktiga grupper - kan naturligtvis inte sfilla åse hur andra
grupper kraftigt drar ifrån lönemässigt samtidigt som de får betala den därav
följande inflafionen. Personligen är jag därför övertygad om att just bristen på
regionalpolifik -som dessutom är parad med ogenomtänkta koncentrationsbeslut -
är den bomb som gör att regeringen kommer att misslyckas med den viktiga
ekonomiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen står inför några viktiga beslut som starkt
kommer att påverka den regionala balansen. Det förslag som regeringen skall
lägga fram i fråga om kommunal skatteutjämning kommer att få stor betydelse
såväl när det gäller arbetstillfällen, rättvis kommunal service som den
regionala utvecklingen. Centerpartiet förespråkar en skatteutjämning som är så
utformad att det är omfattningen av den kommunala servicen som skall avgöra
kommu-, nalskattens storlek och inte medborgarnas medelinkomst i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt vill vi att de specialdestinerade bidragen fill
kommunerna - ett åttiotal - avskaffas genom att de inarbetas i
skatteutjämningen. Det leder fill större rättvisa, bättre kommunal
självbestämmanderätt, bättre prioritering-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ar samt mindre byråkrati.
Människor och resurser frigörs från byråkrati till vård och omsorg. Detta har
man förstått i Norge och Danmark, och där är såväl regering, riksdag som
kommuner nöjda. En sådan kraftfull skatteutjämningsreform har en långt större
regionalpolitisk betydelse än de regionalpolitiska anslag som vi då och då
diskuterar i denna kammare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunikationerna
är ett annat område som är av avgörande betydelse för den regionala
utvecklingen. Naturligtvis måste därvid det s. k. länsvägnätet få en bättre
medelstilldelning. Varför inte ett beläggningsprogram för grusvägar som skall
genomföras under en viss begränsad tidsperiod? Dåliga vägar ger ingen positiv
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stora aktuella debatten rör emellertid SJ. En viktig del är där det s. k.
snabbanenätet. Från centerpartiets sida önskar vi att alla planer på
"Gyllen-hammars Link" och en bro över Öresund en gång för alla
stoppas i malpåse. En rejäl satsning på snabbanenätet är däremot en viktig
framtidssatsning. Av regionalpolitiska skäl är det därvid mycket viktigt att
satsningen inte stannar i Gävle eller i Sundsvall. Att lämna de riktigt långa
avstånden utanför vore förödande: Som ett rent företagsekonomiskt projekt är
nog ostkustbanan inledningsvis tvivelaktig. Men tar vi samhällsekonomin,
miljöfrågorna och den långsiktiga regionala utvecklingen med i bilden, blir
projektet ekonomiskt riktigt - speciellt i medellångt och långt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
kommunikationerna och regionalpolitiken hör också att tvärförbindelserna
mellan de nordiska länderna utvecklas. Ett utvecklat nordiskt samarbete är
såväl rikspolitiskt som regionalpolitiskt viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tredje stor fråga som nu utreds och bereds för beslut är de statliga
inkomstskatterna. Såväl Bengt Westerberg som Kjell-Olof Feldt har visat stort
intresse för att ge sig på de s. k. kommunala grundavdragen, dvs. de skattefria
första 10 000 kr. som var och en får. Detta leder till en orättfärdig
skattepolifik, eftersom man ger sig på dem som har svarats att leva på sin lön.
Men en sådan skattepolitik kommer också att sätta stora negativa regionalpolitiska
spår. Det stora flertalet av invånarna i de mindre kommunerna har låga
inkomster. I dessa kommuner kommer köpkraft att undandras, medan köpkraften
kommer att kraftigt öka i ett antal höginkomstkommuner -kommuner som redan i
dag har en god regional utveckling. Flera skäl talar för att lägre
inkomsttagare inte bör drabbas av höjd skatt, som herrar Bengt Westerberg och
Feldt vid flera tillfällen uttalat sig för, utan att de tvärtom behöver få minskad
skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan skattefråga som måste diskuteras är reseavdragen. Socialdemokraterna i
riksskatteverket vill tydligen beröva människorna deras avdrag för resor till
och från arbetet. Feldt verkar också klart intresserad av att slå in på denna
felaktiga linje. Och detta just det år som hela Europa utropat till
"Landsbygdens år". "Hela Sverige skall leva!" heter det
käckt i kampanjbladen. Regeringspolifiken har tyvärr kännetecknats av
motsatsen. De som menar allvar med levande landsbygd och levande småorter bör
också se till att tankarna om minskade eller slopade reseavdrag läggs i
malpåse. Tvärtom borde reseavdragen kunna förbättras genom att de läggs utanför
schablonavdraget. De frågor jag här berört - kommunal skatteutjämning,
specialdestinerade bidrag till kommunerna, kommunikafioner, den statliga
inkomstbeskattningen samt reseavdragen - är stora rättvisefrågor. Kommer
reformar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betet att präglas av
rättvisan som ledstjärna, får de regionalpolitiskt utsatta områdena
mångmiljardbelopp till utökad köpkraft och utveckling. Detta är att jämföra med
de små rännilar som dagens regionalpolifik utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också kort beröra de regionala högskolorna. Det är viktigt att avsevärda
resurser nu styrs fill de regionala högskolorna. Från centerns sida har vi gång
på gång uttalat att vi vill kraftigt utveckla de små högskolorna i länen. De
skall utvecklas fill "regionalpolitiska spjutspetsar". Hög utbildningsnivå,
forskning och utveckling måste komma alla regioner till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftsutbyggnaden
har haft stor betydelse för välståndsutvecklingen i vårt land. Men för de
bygder som fått sin vattenkraft utbyggd har utvecklingen tyvärr inte blivit
vidare positiv. Det borde därför vara en självklarhet att ett antal ören per
kilowattimme av de stora vattenkraftsvinsterna skulle få stanna i
vattenkraftskommuner och län, medel som skulle användas till regional
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! De i dag utsatta områdena bör egentligen inte kallas stödområden. De
bör inte behöva begära några allmosor. De bör kräva en rättvis polifik på t.
ex. de områden som jag har berört. De bör få en ordentlig betalning för den
vattenkraftsutbyggnad som skett. Den skuld som de har att fordra på grund av
den förda koncentrationspolitiken bör nu betalas tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett tal inför den socialdemokratiska riksdagsgruppen våren 1986 erkänner den
regionalpolitiskt ansvarige ministern Thage G Peterson att socialdemokraterna
misslyckats med regionalpolitiken. Det var naturligtvis inte meningen att det
talet skulle komma i mina händer. Thage G Peterson erkänner där att
samordningen i regeringen varit dålig, dvs. i översättning att regeringen lagt
förslag efter förslag i centraliserande och koncentrafionsdri-vande riktning.
Tiden fram till i går har den ansvarige ministern lutat sig dels mot det
regionalpolitiska rådet, dels mot den s.k. statssekreterargruppen. Tyvärr måste
vi från centerns sida konstatera att några praktiska resultat i rätt riktning
har vi inte kunnat se i den dagHga regeringspolitiken. Man kan nästan tro att
statssekreterarsamordningen går ut på ytterligare koncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Av främst ekonomiska och miljömässiga skäl måste vi nu få en
regionalpolitik och en helhetssyn som syftar till att utveckla hela vårt land.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 61 PAUL LESTANDER
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Svarar dagens regionalpolitik mot de mål som riksdagen ställt om att
göra regionerna fill sinsemellan likvärdiga, allsidigt fungerande enheter?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svaret på den frågan är
entydigt nej!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
regioner får en mycket olikartad utveckling har detta sin grund i
koncentrationstendenser och andra inneboende motsättningar i kapitalismens
ekonomiska system. Detta kan neutraliseras bara med omfattande och riktade
åtgärder från staten vid uppbyggnad av skolor, högskolor, kommunikationssystem,
kollektivtrafik etc. Naturligtvis är utökade insatser inom den offentliga
sektorn särskilt betydelsefulla inom de regionalt eftersatta områdena. Det är
i mycket stor utsträckning inom denna sektor som det har öppnats en
arbetsmarknad också för kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I en sammanfattning av den
rapport som länsstyrelsen i Norrbottens län</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
utarbetat, "Kvinnor i Norrbotten", heter det: "Kvinnornas
arbetsmarknad är snäv. Hela 82 % av de Norrbottniska kvinnorna i
förvärvsarbete finns inom endast tre näringsgrenar, där den offentliga sektorn
är ojämförligt störst." Klarare kan sambandet mellan behovet av utbyggnad
av den offentliga sektorn och en bättre arbetsmarknad för kvinnor inte
uttryckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu förs en debatt om ScanLink och en Öresundsbro.
Samtidigt hotas järnvägarna i norr av allsköns inskränkningar. Skall man
behålla någon trovärdighet i den svenska regionalpolitiken måste järnvägsnätet
upprustas och trafiklinjer och vägsystem inom Sverige få förtur. Bra vägar och
kommunikationer är särskilt viktiga i områden där avstånden är stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskilt viktig roll i regionalpolitiken, framför allt
i Norrbottens län, spelar statens företag i länet. ASSI, LKAB, domänverket och
SSAB är stora, viktiga företag i vårt län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tre stora statsföretagen ASSI, LKAB och SSAB minskar drastiskt
antalet anställda. Antalet jobb som försvinner beräknas till över 2 000. Några
planer på att öka förädlingen eller bredda produktprogrammet inom ovannämnda
industrier har inte offentliggjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Initiativ i riksdagen för breddning av verksamheterna inom
dessa företag har tagits vid upprepade tillfällen. Från vänsterparfiet
kommunisterna har vi i frågor, interpellationer och motioner lyft fram behovet
av förädling vid sågverken, investeringar i SSAB för nya produkter och
flexibelt Valsverk, åtgärder vid LKAB för att ta till vara de sällsynta
jordartsmetallerna och utnyttja apatiten från malmfältsgruvorna i
handelsgödselproduktion. Detta är bara några exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När nu dessa företag kraftigt skär ned sin verksamhet, när
underhållsinvesteringarna på exempelvis koksverket i Luleå är helt
otillräckliga, ställs frågan ofta; Har ägaren staten någon sammanhållen
långtidsplan för att bryta tendensen till stegvisa reduceringar och
neddragningar, vilka ofta upplevs som hot om ytterligare förluster av jobb,
ytterligare minskningar av verksamheterna osv;?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här företagen har en nyckelroll i Norrbottens
näringsliv och utveckling: en kapitalstark ägare, goda råvarutillgångar och
vida möjligheter fill ökade förädlingsinsatser inom verksamheterna. Men för att
vända nuvarande tendens krävs handfast styrning av ägaren och att det satsas på
nya produktområden, att företagen utnyttjas som en motor i norrbottniskt
näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan 1980 presenterade statens industriverk rapporten
Sågverkens vidareförädling. Den har senare följts av ytterligare rapporter på
samma tema. Där visades vilken betydande roll sågverken hade inom skogslänen
och den växande betydelsen av dessa verk om man skulle gå in för utveckling av
produktionen från sönderdelning till avancerad torkning och åmnestillverk-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sågverken ställdes då inför en hisnande utmaning:
Uppbyggnad av bred kompetens, bättre råvaruutnyttjande, etablering av nya
kundkontakter och marknadsbearbetning, stora investeringar, väsentligt ökade
produktvärden och en väsentligt ökad betydelse för sågverksnäringen beträffande
vår handelsbalans och nationalekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vänsterpartiet
kommunisterna har i upprepade motioner och interpella-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fioner sökt driva fram den
här frågan i riksdagen. Vi har också föreslagit att domänverket skulle utnyttja
sin roll som storsäljare av virke och ge förtur åt företag med hög förädling
inom ramen för upprättande av virkesfördelnings-planer. Intresset för detta
från andra partier har hittills varit svalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
parti har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag om inrättande av
samhällsfonder, fonder som kan göra riktade insatser inom samhällsägda och
kooperativt ägda företag och företag som ägs av de anställda. En av
finansieringsmöjligheterna för detta fondsystem är en produktionsavgift på
vattenkraft. Vattenkraftsproduktionen har ju varit av enorm betydelse för
industriutvecklingen i vårt land. Men den har också inneburit enorma vinster
för vattenkraftsexploatörerna, vinster som inte beskattas i produktionskommunerna.
De har fått stå ut med skadorna på odlad mark, minskade skogsmarkstillgångar
och annat, medan vinsterna öch därmed resurserna för utveckling gått åt andra
håll. Detta är djupt orättvist. Ett genomförande av vpk-förslaget om
produktionsavgifter på vattenkraft skulle ge radikalt ändrade förutsättningar
för en kraftfull regionalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! De regionalpolitiska ojämlikheterna växer. Viktiga näringar som
sågverksnäringen har inte fått stimulans eller förmåtts att göra nödvändiga
insatser. De statsägda företagen blöder, och någon kraftfull insats från
regeringen för att vända utvecklingen har ännu inte inletts. Visst var det
positivt att riksdagen under våren höjde länsanslagen. Men när kommer den
svenska riksdagen att göra slut på orättvisan mot vattenkraftslänen och
vattenkraftskommunerna? Gör man inte slut på den orätten, klingar talet om
regional jämlikhet ihåligt och falskt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 62 STEN-OVE SUNDSTRÖM
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Sedan 1982 har vi i vårt land fått vara med om en positiv<br>
ekonomisk utveckling. Industriproduktionen ökar, inflationen var i fjol den.<br>
lägsta sedan 1960-talet, arbetslösheten har minskat ordentligt sedan 1982,<br>
och det finns en rad andra tecken på en fortsatt positiv ekonomisk utveckling<br>
som vi naturligtvis kan glädjas åt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även solen har som bekant sina fläckar, för även om arbetslösheten har minskat
i riket som helhet, finns det fortfarande regioner med en hög arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
är oftast en traditionell råvaruproduktion i basindustrier med en svag
förädling av produkterna. Det gäller järnmalm, stål och träbranscherna i
synnerhet. Problemen är därför fortfarande stora i Norrland och i Bergslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrbotten
intar tyvärr fortfarande en särställning i arbetslöshetsligan.<br>
Arbetslösheten där på 4,9 % är 1,5 % högre än närmast jämförbara län och<br>
mer än dubbelt så hög som riksgenomsnittet, även om arbetslösheten i<br>
landets största län har minskat med 1 % sedan 1982. Utvecklingen pekar<br>
alltså åt rätt håll - men det går långsamt.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>.•</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
måste till flera riktade åtgärder för att klara sysselsättningen, om inte
Norrbotten skall bli ett län som hamnar i ständig strykklass på sysselsättningens
område. Det gäller fortsatta satsningar på de s. k. framtidsbranscherna, t. ex.
rymdtekniken. Det gäller kraftfulla satsningar på högskolan i Luleå, fler
insatser för bättre förädling av råvaruproduktion samt fler utlokalisering-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ar av myndigheter och
delar av statliga verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller Norrbottens näringsliv sker det för närvarande stora
strukturförändringar inom både malm-, stål- och sågverksbranscherna. Ca 3 000
jobb skall enligt planerna bort under de närmaste åren. Därför sprider sig nu
en oro inför framtiden och möjligheterna att få jobb för dem som nu drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
snabba och hårda sysselsättningsminskningarna har varit inom basnäringarna kan
illustreras genom LKAB:s neddragningar i Kiruna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fio år sedan hade företaget 5 000 anställda, och i nuläget återstår 1 800. Nu
planerar företaget att banta bort ytterligare 500 arbetsfillfällen. Liknande
utveckling sker i Malmberget och vid Svenskt Stål AB i Luleå. Under den gångna
veckan har också strukturplanerna för sågverksbranschen presenterats, vilket
innebär att bl. a. Kalix kommun drabbas hårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
företag med låg förädling av sina produkter tvingas till snabba
strukturomvandlingar är ju ingen ny erfarenhet. En höjd förädlingsgrad på
basindustriernas produkter skulle inte bara stabilisera sysselsättningen utan
sannolikt också öka den. Tyvärr är det dålig fart på den här,utvecklingen.
Fortfarande förädlas malmerna dåligt, och detsamma gäner trä- och stålprodukterna.
Järnverket i Luleå håller på att förvandlas till ett stålämnesverk med en allt
lägre förädling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
talar nu för att det behövs ytterligare personförstärkningar i de statliga
företagens ledningar. Det finns t.ex. duktiga prisförhandlare och
rafionaliseringsexperter. Men nu behövs det också människor, som vågar satsa på
förädling av produkterna och som är beredda att pröva nya idéer för att bredda
produktbasen i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga företagen fyller en mycket viktig uppgift fillsammans med de
kooperativa i vårt näringsliv. De är därför alldeles för viktiga för att
rationaliseras sönder totalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan vikfig faktor för utvecklingen av näringslivet i vårt nordligaste län är
förbättrade kommunikationer. Det är därför jag med tillfredsställelse har
noterat planerna på att rusta upp norra stambanan för närmare 1 miljard kronor.
Godstrafiken har slagit huvudet i kapacitetstaket, och det är därför viktigt
för både gods- och persontrafiken att den planerade moderniseringen av banan
kommer fill stånd och att transporttiderna förkortas. På sikt bör dubbelspår
byggas ut efter hela banan för att höja kapacitetstaket ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
bör planerna på att bygga ett flygfält i Arvidsjaur realiseras. Detsamma gäller
det samnordiska flygfältsprojektet i Övertorneå. Det är orimligt att invånarna
i Norrbottens inlandsregioner ibland kan tvingas resa närmare 20 mil för att
kunna nyttja flyget som kommunikationsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat vikfigt område för näringslivet är satsningarna på vägunderhållet. Även
om det är viktigt av miljö- och trafiksäkerhetsskäl att de tunga transporterna
så långt möjligt går med järnväg, så har järnvägarna sina begränsningar i
Norrlandslänen. En hög anslagsnivå för vägunderhållet är därför en mycket
viktig faktor för näringslivets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förstärkningsinsatser av vägnätet i Norriandslänen som nu startas är därför en
viktig början på en mer allmän upprustning som måste komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller insatser
för en bättre regional balans är det angeläget att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sker en fortsatt
utlokalisering av myndigheter och verk från den överhettade Stockholmsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också en rad förslag till utlokaliseringar på t.ex. post- och teleområdet
som bör prövas. I Norrbotten finns utbildning av kvalificerade tekniker, som
mycket väl kan tillgodose behovet i de snabbt expanderande områdena inom
televerket och posten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
finns i vårt nordligaste län en nära anknytning till de delar av
naturvårdsverket som arbetar med naturskydd, natur- och faunavård, jakt,
inhemsk energi, rekreafion och fysisk planering. Det vore därför naturligt att
ufiokalisera t. ex. naturvårdsverkets naturresursavdelning till länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
saknas verkligen inte förslag till utlokaliseringar. Även om inte
utlokaliserade verksamheter ensamt kan lösa problemen med de regionala
obalanserna, så kan det verksamt bidra till en mer flexibel arbetsmarknad i
skogslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen,
herr talman: Det pågår ett arbete för fler arbetstillfällen i bl. a. Norrbotten
och Norrlands inland. Det sker bl. a. genom den s. k. statssekreterargruppen.
Dessutom planeras ytterligare åtgärder, som industriministern redan har
varslat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om arbetsmarknadsläget fortfarande är besvärligt i Norrbotten, så har
erfarenheterna lärt oss att det går att driva på utvecklingen i rätt riktning
med hjälp och insatser från den socialdemokratiska regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21'oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debaU</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 63 ERIK HOVHAMMAR
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Trots alla rubriker på senare fid kring Bofors, spionskandalen Stig
Bergling m.fl. affärer finns det också en vardag som hela vårt samhälle är
mycket beroende av. Denna vardag innebär att de svenska exportföretagen måste
vara så effektiva att de kan konkurrera på världsmarknaden och att de
hemmaproducerande företagens produkter kan konkurrera med importvarorna. På
detta hänger den svenska välfärden. Krångligare än så är det inte. Företag
skall inte bara försörja de egna anställda utan också västvärldens största
offenfliga sektor. Så trycket på de svenska företagen och deras anställda är
mycket hårt. Detta gäller inte minst skattetrycket för företagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står ju redan klart att de svenska småföretagarna arbetar under det högsta
skattetrycket i västvärlden. Och detta skattetryck fortsätter att öka, trots
mycket tal om motsatsen. Detta gäller alldeles särskilt för alla dem som driver
sin rörelse som enskild firma eller handelsbolag. En sådan företagare
inkomstbeskattas ju för överskottet i rörelsen, men dessutom får han eller hon
betala egenavgifter på resultatet. En utredning som gjorts av Familjeföretagens
skatteberedning visar också att egenföretagarna de senaste åren nästan
systematiskt har missgynnats i förhållande fill både löntagare och aktiebolagen
och deras ägare. Egenföretagarna fick exempelvis inte del av skatterabatten
1985 och inte heller någon skatterabatt genom schablonavdraget vid
skattereformen 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
frågar sig varför det då är så viktigt med skattereformer som också inkluderar
företagarna. Jo, därför att det hos företagarna finns en utomordentligt stor
kreativitet som kan skapa både sysselsättning och exportinkomster. Och detta
gäller inte minst sysselsättningsaspekten. Av de 170 000 nya</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot-.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsfillfällen
som skapades inom det privata näringslivet under 1986 tillkom inte mindre än
130 000 i småföretag. Detta tycker jag säger nå ot om den dynamik som finns i
just småföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Genom ett mera företagarvänligt skatteklimat
finns det stora vinster att göra för samhället. Och det finns två
skattereformer som kanske betyder allra mest för företagarna. Det är först och
främst en sänkt marginalskaft. En rejäl sänkning skulle innebära att
företagarna behöver ta ut mindre pengar ur rörelsen för att betala eventuell
förmögenhetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sänkning av marginalskatten skulle också ge såväl
företagare som anställda större motivafion till extra arbetsinsatser. En sådan
reform är ett gammalt moderat krav. Detsamma gäller också kapitalbeskattningen
av familjeföretagens ägare. Dagens skattesatser leder ofelbart till att ägare
av expansiva familjeföretag många gånger måste sälja företaget eller delar
därav med ökad maktkoncentration som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det höga skattetrycket har inte bara medfört uppenbara
risker för effektivitetsförluster. Det har också inneburit ökad rättsosäkerhet
för den enskilde medborgaren. För att öka effektiviteten i uppbörden har staten
försett myndigheterna med en mängd nya befogenheter i form av lagar och
förordningar. Generalklausulen mot skattebrott, bevissäkringslagen, betalningssäkringslagen
och företagsbot är bara några exempel. Och nu väntar vi bara på den s. k.
fogdelagen - säkringsåtgärder i skatteprocess, som den heter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På nära håll har vi fått följa effekterna av alla dessa
lagar. Företagare har fått se sitt livsverk slaget sönder och samman, trots att
det i efterhand visat sig att många företagare har varit oskyldiga. Och för
denna misshandel från myndigheterna vägrar staten ta något som helst ansvar.
Inte ett öre får offren i ersättning. Och märk väl: Myndigheterna kan fortsätta
sina trakasserier praktiskt taget hur länge som helst. Denna urholkning av
rättssamhället kan inte få fortsätta, utan det är,nu hög tid att åtminstone
göra medborgaren fill myndigheternas jämlike. Det är därför som vi kräver att
ämbetsmannaansva-ret återinförs, att anståndsreglerna för inbetalning av tvistig
skatt utvidgas, att ersättning ges till den som vinner ett skattemål samt inte
minst att statens skadeståndsansvar för felaktigheter som begås av myndigheter
utvidgas rejält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ett annat område där företagarna är utsatta
för ett ökat tryck från myndigheternas sida är prissättningen. Regeringen har
satt prisstopp i system, vilket troligtvis är en av förklaringarna till att
människorna konsumerar kapitalvaror som aldrig förr. Inför ovissheten om
upphävda prisstopp "hetsas" människorna att tidigarelägga sina inköp.
Men prisstoppen inte bara förrycker konsumtionscykeln, de försvårar också
företagens bedömning av sitt ekonomiska läge. Inte minst för småföretagen
innebär prisstoppen extra problem vid dispenser. Myndigheternas allt starkare
intresse av att lägga sig i företagens prissättning framgår också med all
önskvärd tydlighet av livsmedelsutredningens betänkande med generaldirektören i
SPK som ensamutredare: Här föreslås att köpmännen skall förbjudas att använda
extrapriser som konkurrensmedel. Man skall alltså förbjuda ett av handelns
allra bästa konkurrensmedel, nämligen extraprissättningen. . Den minnesgode
kanske erinrar sig att det här försöket inte är det första.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
ungefär tio år sedan bad Konsum i Stockholm regeringen att uppdra åt SPK att
utreda extrapriserna. Orsaken var den gången att Konsum hade svårt att klara
den privata konkurrensen. Nu återkommer detta förslag. Låt mig då, herr talman,
säga att endast i en ekonomi där företagen bestämmer prissättningen och
konsumenten inköpen kommer priserna att mötas på rätt nivå. Alla försök från
myndigheternas sida att manipulera prissättningen är dömda att misslyckas.
Prisstopp kan inte förhindra en inflation, bara fördröja effekterna av
densamma, och detta till ett högt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nämnde inledningsvis att de svenska företagen måste
vara effektiva -inte bara för att se till att företagen och deras anställda
klarar sig utan också för att försörja västvärldens största offentliga sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har här i landet beslutat att nästan all
vård och omsorg skall bedrivas i offentlig regi. Och vi är inte oense om att vi
skall ha en god service fill medborgarna. Den stora tvistefrågan är i stället;
Vem skall utföra de här jobben? Skall vi monopolisera den offentliga sektorns
tjänster eller inte? Eller klarare uttryckt; Skall vi använda oss av den resurs
som vårt näringsliv utgör för att förbättra och förbilliga den offentliga
sektorn eller ej? Som vi företagare ser det är det ett enormt slöseri med
resurser att vi inte i högre utsträckning än i dag lägger ut offentlig
produktion på entreprenad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De studier som gjorts av statskontoret tycker jag ger
tydligt belägg för uppfattningen att det borde finnas mycket att vinna på mer
entreprenad. Av studien framgår att produktivitetsutvecklingen inom den
offentliga tjänstesektorn legat på minus under praktiskt taget varje år under
1960-, 1970- och 1980-talen. Den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen för
hela den offentliga sektorn, beräknad på detta sätt, var under 1970-talet 1,5 %
om året. Och inom sjukvården har produktiviteten minskat ännu mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gör viijämförelser med det svenska näringslivet, finner vi
en annorlunda utveckling. Produktivitetsutvecklingen inom näringslivet har
också skattats. Mellan 1963 och 1981 förbättrades produktiviteten inom
tjänsteproduktionen med noga räknat 1,46 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om produktivitetsutvecklingen inte säger allt, då
kvalitet och måluppfyllelse inte helt har beaktats, tycker jag ändå att
siffrorna ger en klar fingervisning om de möjligheter som finns att få ut mer
vård och omsorg för de skattekronor som vi betalar. Låt mig klart och tydligt
konstatera; Det är bara genom konkurrens som vi kan nå någon större
produktivitetsförbättring inom den offentliga sektorn. Det finns ingen annan
väg att vandra. Detta beror inte på att personalen skulle vara dålig i den
offentliga sektorn -tvärtom, många gör ett utomordentligt bra jobb. Det beror i
stället på själva systemet. Monopol skapar nämligen ofelbart stelhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför är vårt råd; Öppna den offentliga sektorn på vid
gavel för mer entreprenadinsatser! Låt sjuksköterskor och daghemspersonal få
öppna egna företag, vara med och konkurrera om att göra den offentliga omsorgen
både bättre och billigare! I dag ligger monopolet som en förlamande hand över
möjligheterna till effektivitetsförbättringar. Och inte minst, herr talman;
Personalen skulle må bra av att ha flera arbetsgivare att söka sig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt oss därför, som vi moderater många år har förordat,
föra in entreprenöranda i den offentliga sektorn genom mindre egenregi och mer
entreprenader.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 § På förslag av andre
vice talmannen beslöt kammaren kl. 17.48 att ajournera förhandlingarna till kl.
19.00 för middagsuppehåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av tredje vice talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>10 § Allmänpolitisk
debatt (forts.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 64 SIVERT CARLSSON
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! För en ersättare i riksdagen från Kalmar län och för oss i
centerrörelsen klingar utropet "Hela Sverige skall leva!" som ljuv
musik. Tanken bakom orden innebär för mig rättvisa beträffande
fördelningspolitiken och ettrbekräftande och ett bejakande av
regionalpolitikens mål: att alla människor oavsett var de bor i vårt land skall
ges fillgång till arbete, bostad, service och en god miljö. Tanken är inte ny.
För oss i centerrörelsen är den lika gammal som partiet självt. Vad som är
nytt, herr talman, är att alla nu i ord ställer upp bakom denna självklarhet.
Må då orden och tanken snart omsättas i konkreta polifiska åtgärder!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
län tillhör Sydostsverige, under senare år hårt drabbat av den
koncentrationspolifik, den obalans och den snedvridna fördelningspolitik som
fortfarande tillåts få råda och tillåts att få förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
långtidsutredning som forskarrapporter och olika undersökningar bekräftar vad
vi Kalmar län-bor på hemmaplan dagligen upplever. Avtapp-ningen av folk och
kapital hotar på sikt att göra vårt län till ett vackert, turistvänligt
pensionärsområde i skuggan av de s. k. tillväxtregionerna, med deras högskolor,
högteknologi, storföretag, huvudkontor etc. och därmed sammanhängande problem
och obalanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
såväl för samhället som individ, såväl för tillväxtområden som
avfolkningsbygder och såväl för stad som landsbygd olyckliga och på sikt
förödande utveckling måste givetvis brytas och vändas i riktning mot ett
samhälle i balans, mot ett samhälle där hela Sverige skall leva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
är de samlade åtgärder som vi sätter efiketten regionalpolitik på, tillsammans
med miljöfrågorna, det område som i dag bör prioriteras vad gäller snara,
gemensamma, viktiga och rättvisa beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om,
herr talman, nuvarande koncentrationsutveckling tillåts fortsätta -ja, då hotas
inte bara stora områden att bli avfolkade och storstäderna att igenkorkas. Vi
riskeras också att i framtiden, i förlängningen av nuvarande teknologi-, utbildnings-
och servicekoncentration, få en arbetsmarknad som är uppdelad inte bara i A-
och B-lag utan även C-lag- ett fåtal starka, rika och exklusiva centra och en
periferi präglad av utarmning, svaghet och relativ fattigdom; ett nytt ojämlikt
klassamhälle. Den bilden rimmar dåligt med hur vi i centern vill se vårt
samhälle, ett samhälle där hela Sverige skall leva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
må därför tillåtas mig, herr talman, att, med utgångspunkt i<br>
erfarenheterna från vårt län under senare år, för en stund rikta uppmärksam<br>
heten på Kalmar läns speciella situation.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efter en period av
stabilisering under 1970-talet har länets befolknings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskning
under 1980-talet accelererat. Under åren 1983-1986 har länet tappat 3 406 invånare.
Utflyttningen av ungdomar är skrämmande hög; 2 360 personer i åldrarna 16-24
år, vilket betyder att Kalmar län under 1980-talet förlorat en hel årskull
ungdomar, samtidigt som storstadslänen exempelvis under perioden 1983 t. o. m.
halvårsskiftet 1986 ökat sin befolkning med 56 078 personer, varav Stockholms
län svarar för 40 602 personer, en busslast per dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1980-talet har också såväl antalet som andelen
pensionärer ökat kraftigt i Kalmar län. 20 % av länsinnevånarna är nii 65 år
eller äldre. I Högsby kommun är andelen 26 %, i Borgholms kommun 25 %. Kalmar
län ligger därmed i topp i landet beträffande andelen pensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sakläget,
herr talman, är alltså följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befolkningsutvecklingen är mycket negativ. Den
yrkesverksamma delen minskar kraftigt. Andelen äldre ökar. Flyttningen
stimuleras. De statsmedel som utbetalas i flyttningsbidrag till folk som
flyttar har ökat betydligt mer än de statsbidrag som i form av regionala
utvecklingsinsatser utbetalats de senaste åren. Den produktiva sektorn minskar.
Den offentliga ökar. De senaste sex åren har 3 300 arbetstillfällen inom
industrin försvunnit i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala ekonomin försvagas. Regeringens senaste
förslag beträffande förändring av skatteutjämningssystemet hade i sin
ursprungliga utformning drabbat Kalmar län hårdast i landet, med
utdebiteringshöjningar på mellan 1:23 och 2:06 kr. Ett sådant förslag från
regeringens sida får bara icke upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andelen
statliga arbetstillfällen tillhör landets lägsta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammans med Blekinge län har Kalmar län den sämst
utvecklade privata servicen i riket. Medelskattekraften är 88 %, tillsammans
med Gotland lägst i landet, och arbetslösheten ligger - trots högkonjunktur,
utflyttning, låg förvärvsgrad och sned åldersfördelning - på en besvärande hög
nivå, framför allt vad fäller norra och mellersta länsdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inget län har drabbats så hårt beträffande nedläggning av
järnvägar som vårt län, och nu föreslås en halvering av väganslagen till Kalmar
län under kommande tioårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta, herr talman, är den sanna bilden av Kalmar län.
Viss förståelse hoppas vi därför kunna möta, inte bara i ord utan även i
handling, för våra krav på aktiva, samordnade regionalpolitiska åtgärder och en
rättvis fördelning av gemensamma statliga resurser. En sådan fördelning förekommer
inte i dag, då avfolkningsområden som vårt län på olika sätt får betala de s.
k. tillväxtregionernas expansion och medföljande problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots den något dystra bild som den faktiska redovisningen
av länets situation i dag ger, finns goda möjligheter för Kalmar län att
utvecklas till ett framtidslän, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Om länets
egna inneboende förutsättningar ges stöd och möjlighet att utvecklas, om länet
vid en rättvis fördelning av landets samlade resurser får sin rättmätiga andel
och om de två basförutsättningarna, goda kommunikationer och tillgång till en
differentierad utbildning resp. teknikspridning, prioriteras av statsmakterna,
bör målet för länets utveckling - att genom ett konkurrenskraftigt och utvecklingsbart
näringsliv skapa väl differentierade arbetsmarknader i länets olika delar -
inte på något sätt vara ouppnåeligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>129</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, herr talman, inga allmosor eller förmåner vi begär
till vårt län, utan det är rättvisa - något av den rättvisa som signalerades i
samband med statsministerns besök i länet för ganska exakt ett år sedan, och
betydligt mera av det åtgärdspaket som en enig länsstyrelse presenterade
industriministern vid en regionalpolifisk konferens i Västervik i våras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom länet och på länets förutsättningar pågår ett
energiskt och kontinuerligt arbete för att stimulera till nya varaktiga och
utvecklingsbara arbetstillfällen. Parallellt med detta arbete måste dock, herr
talman, statsmakterna göra kraftfulla, samordnade och aktiva insatser för att
stödja Kalmar län i dess utveckling. Just behovet av samordnade åtgärder
kräver, tror jag, att någon form av sydostkommission tillsätts, för att i
likhet med vad som skett inom andra områden - Uddevalla, Malmö, Bergslagen osv.
- bl. a. ta fram ett särskilt Kalmar län-paket. Detta åtgärdspaket bör bl. a.
innehålla följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Utveckling
av högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För länets framtid är det oerhört viktigt att högskolan i
Kalmar inte bara får behålla sin nuvarande kapacitet och profil utan också ges
möjligheter och resurser att breddas, fördjupas och vidareutvecklas inom
områden som teknik, miljö, naturvetenskap, ekonomi och turism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klasslärarutbildningen med hundraårig tradition bör
givetvis fortsätta vid högskolan. Enligt UHÄ:s anslagsframställning behövs
redan läsåret 1988/89 en fördubbling av antalet intagningsplatser på
grundskollärarlinjen. I Kalmar finns kompetens, lokaler, personal och en stark
enig länsvilja att bibehålla klasslärarutbildningen. Såväl ekonomiska och
regionalpolifiska som utbildningspolitiska skäl talar alltså för fortsatt
klasslärarutbildning vid länets högskola, vilket också UHÄ:s ledning förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Ökade
anslagsramar för investeringar i länets kommunikationer.<br>
Samtidigt som regeringen är beredd att satsa 670 milj. kr. på byggande av 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mil
motorväg vid Uddevalla och som en ny motorvägsring diskuteras kring Stockholm,
planerar vägverket en halvering av nuvarande väganslag till Kalmar län för den
kornmande tioårsperioden. Detta innebär givetvis en klar försämring av länets
vägstandard. Den miljard som staten drar in via höjd bilskatt och bilaccis bör
kunna medverka till att ge även Kalmar län utökade, inte minskade,
anslagsramar, för upprustning av vägnätet och för borttagande av de värsta
flaskhalsarna på E 66. Dessutom är det nödvändigt att järnvägen
Kalmar-Alvesta-Göteborg upprustas och moderniseras för att ge snabba och
frekventa förbindelser med övriga delar av landet. Även länets flygförbindelser
och sjöförbindelser, inte minst med Gotland, bör utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En starkt bidragande orsak till den regionala obalansen i
landet är den orättvisa fördelningen av statlig verksamhet. Kalmar län tillhör
de mest missgynnade områdena. Om den statliga verksamheten vore rättvist
fördelad efter invånarantalet i länen skulle Kalmar län ha 5 000 flera statliga
arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De utlokaliseringar av statlig verksamhet som genomfördes
under 1970-talet har varit lyckade. Man har nu goda möjligheter, mot bakgrund
av regionala rättvisekrav, att arbeta vidare med andra utlokaliseringar. För
att få en tillräcklig effekt bör det för Kalmar läns del på sikt handla om
minst 1 000 arbetstillfällen. Dessa kan ha anknytning till högskolans struktur
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
statliga verksamhet som i övrigt finns, men bör också bestå av till länet
nylokaliserad statlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta var, herr talman, några av de viktigaste åtgärder
som bör ingå i ett kommande Kalmar län-paket. I övrigt vill jag peka på
följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kalmar län som
jord- och skogsbrukslän och med sin stora tekniska energikompetens bör göras
till ett utvecklingsområde för inhemsk, miljövänlig energiproduktion. Ett
anslag bör anvisas från staten till odlingar av exempelvis energigrödor och
energiskog samt till utveckling av vindkraft och miniatyrkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
bibehållande av Mörbylånga sockerbruk är en nödvändighet inte bara för
jordbruket utan också, och inte minst, för de anställda inom länets
livsmedelsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett förbättrat
ekonomiskt skydd för specialodlingar som t. ex, socker, lök och bönor, en
sänkning av sjukförsäkringsavgiften med 50 % för egen-och småföretagarna, ett
slopande av den glesbygdsskatt som benämns skogsvårdsavgift samt möjlighet för
näringslivet, kommunerna och landstinget att för ökad sysselsättning få
investera till samma låga räntesats som man bygger bostäder för i Stockholm är
åtgärder som positivt skulle medverka till ökade investeringar och därmed ökad
sysselsättning i Kalmar län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hoppas att de goda förutsättningar och den eniga
länsvilja som i särskild utredning redovisats för regeringen beträffande
byggandet av en etanolfa-brik i Mönsterås resulterar i att regeringen, efter
förslag om borttagande av bränsleskatten på inhemskt producerad etanol,
medverkar till att nämnda byggnation kommer till stånd. Det är en
framtidsinvestering - inte bara för Mönsterås och Kalmar län utan även för
jordbrukets avsättning av spannmål och för en renare miljö. En snar
fullskaleanläggning för etanolproduktion i landet, baserad på inhemska råvaror,
är viktig ur såväl miljö-, beredskaps-, industri- som sysselsättningssynpunkt.
Det är även viktigt för den fytokemis-ka industrins utveckling i Sverige.
Lokaliserad till Kalmar län samt samordnad och integrerad med Mönsterås Bruk i
Mönsterås, vilket medför möjlighet till såväl tekniska som ekonomiska fördelar,
skulle den dessutom . vara ett i handling uttryckt konkret bevis för
regeringens i ord uttalade vilja till regionalpolitiska åtgärder - även i
Kalmar län. Med förhoppning och förväntan avvaktar vi i Kalmar län slutgiltigt
besked i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot bör regeringen av bl, a. miljöskäl avstyrka
Sydkrafts ansökan om tillstånd för utbyggd vattenkraft i Emån. Eman har, med
hänvisning till vetenskapliga och kulturella naturvårdsintressen i den fysiska
riksplaneringen klassificerats som riksintressant naturskyddsobjekt där tyngre
exploatering ej bör ske. Sydkrafts planerade kraftverksbygge skulle medföra
stora ingrepp med svåra konsekvenser i såväl det ekosystem som finns i ån som i
angränsande områden. Ett ja till nämnda kraftverk skulle medföra oreparer-bara
ingrepp i den känsligaste delen av ett unikt vattendrag med för Sverige unika
biologiska förhållanden. Ansökan har avstyrkts av flera remissinstanser - även
av statens naturvårdsverk. Min fråga till regeringen blir därför: Delar
regeringen uppfattningen att Sydkrafts utbyggnadsplaner i Emån vid Fliseryd bör
avslås?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med anledning av den senaste tidens debatt
förutsätter jag att regeringen står fast vid ett bibehållande av gränsskyddet
för svenskt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbruk. Effekterna på
livsmedelsberedskapen, det öppna landskapet och sysselsättningen - inte minst i
Kalmar län - skulle bli katastrofala om eventuella krav på en ensidig svensk
avveckling skulle tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med anledning av riksdagens tidigare uttalanden beträffande
regionalpolitikens mål, regeringens uttalade positiva inställning till kampanjen
"Hela Sverige skall leva!" samt situationen och utvecklingen i Kalmar
län, hoppas jag att nu framförda synpunkter något kan och skall bidra till ökad
rättvisa, jämnare fördelning av gemensamma resurser och därmed också ett
snabbare förverkligande av ett av målen - Kalmar län, ett framtidslän i ett
Sverige i bättre regional balans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 65 RINALDO KARLSSON
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Gruvnäringen har haft stor betydelse för landet, i synnerhet för de
orter där gruvorna ligger. I dagarna är det 350 år sedan silvergruvan i
Nasafjäll startades av drottning Kristina. Vi som har haft förmånen att se
denna gruva känner en viss stolthet över att man för så många år sedan kunde
starta en gruva och ett smältverk uppe i ödemarken. Gruvan i Nasafjäll hade
stor betydelse för Sverige och för drottning Kristinas möjligheter att klara av
skulderna från det trettioåriga kriget. I dag har vi tack och lov ingen
krigsskuld att betala. Men gruvnäringen är ändå en avgörande faktor för många
orter, inte minst i Västerbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför mycket vikfigt för landet och för regionerna där sådan verksamhet
finns, att den har möjlighet att utvecklas och förstärkas så att människorna
känner trygghet i sin verksamhet. Boliden AB har under 80-talets mitt hamnat i
en ekonomisk kris på grund av prisutvecklingen på metallmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruvan
och smältverket har en nästan helt avgörande betydelse för utvecklingen av
näringslivet och sysselsättningen i Västerbottensregionen. Det är därför av
största betydelse att staten och Boliden AB satsar på utveckling av dessa näringar.
Boliden AB har lagt fram ett förslag till regeringen om ett investeringsprogram
för gruvorna. I dag meddelas att man avvaktar med investeringarna i Enåsen och
Åkulla i väntan på regeringens svar. Vi kräver att ett besked skall komma
snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Boliden
AB sysselsätter i dag 5 lOOpersoneri Västerbotten. Detta är 27 % av
industrisysselsättningen. Under 1987 har företaget varslat om nedskärning med 1
400 personer, 500 inom gruvorna och 900 inom smältverket. De kommuner som
drabbas kommer att få svårt att klara av den service som var baserad på den
sysselsättningsgrad som fanns inom Boliden AB. Det är nu vikfigt att man finner
ersättning för den sysselsättning som försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
och Boliden AB måste i detta fall satsa på utveckling, i stället för på stagnation
och återhållsamhet. Svenska malmförekomster har mycket stor nationalekonomisk
betydelse för landets självförsörjning. I Västerbotten, där en av världens
största kända sulfidmalmsfillgångar ligger, har Boliden AB utvecklats till ett
av Europas mera betydande gruv- och metallföretag på bas- och
ädelmetallområdet. Grunden till utvecklingen har varit en aktiv prospektering
för att finna fyndigheter för utveckling av gruvindustrin och följande
anriknings- och smältverk. Problemet är att Boliden AB i dag enbart satsar på
kända fyndigheter som ger återbetalning på satsat kapital.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag finns det fyra aktörer som är att räkna med på prospekteringsmarkna-den.
Det är Boliden AB, LKAB, NSG och SGU. Detta måste vara minst tre för mycket,
med tanke på att staten rår om tre av dem. Men det är också av största vikt att
denna typ av kartläggning av landets naturtillgångar samordnas. Jag är
medveten om att staten gör en del när det gäller denna näring, men det räcker
onekligen inte. Med hänsyn till den betydelse näringen har för inlandet och i
synnerhet glesbygden måste det vara riktigt att staten blir aktivare på detta
område. Fördelen med gruvnäringen är att ett gruvhål inte går att flytta från
platsen, eller man kanske i detta fall borde säga orten. När det gäller
blygruvan i Laisvall i Arjeplogs kommun är jag helt medveten om den debatt som
kommer att följa, men man måste ta dessa människors oro för sysselsättningen på
allvar. Staten bör i god tid ställa resurser till förfogande för att se om det
finns möjligheter att ta till vara den malm som finns under Laisan utan att
behöva göra stora miljöingrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller smältverket i Rönnskärsverken har dess utveckling inte gått obemärkt
förbi. Miljömässigt har debatten stått i centrum under hela verkets historia.
Det gäller framför allt under 70-talet, då mängden utsläpp fill luft och vatten
var betydande. Detta innebar att stora investeringar gjordes för att förbättra
processerna och minska utsläppsnivåerna. De anställdas hälsa påverkades också
av den dåliga miljön. Överdödligheten var två till tre gånger större än hos
landets befolkning i övrigt. I dag visar forskningsresultat glädjande nog att
denna kurva har vänt. Miljöinvesteringar är ett måste för att få en så säker
och riskfri miljö som möjligt för de människor som verkar och bor vid
smältverket. I dag finns två stora problem. Det ena är lönsamheten i företaget.
På grund av den uppstår det andra problemet -nämligen de investeringar som
onekligen måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
smältenhet som finns på Rönnskärsverken är från 1947. Processen vid verket är
inte bra ur drifts- eller miljösynpunkt. Den är också mycket energikrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rönnskärsverkens
kunnande ligger i att ta hand om och processa komplicerade material. Det kan
vara sliger eller askor som innehåller kvicksilver, kadmium eller andra farliga
ämnen. I dag vet vi att det dumpas mängder av olika ämnen som är farliga för
människor och natur på tippar och även i sjöar och andra vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror inte att dessa dumpningar görs för att man inte vet bättre eller för att
man medvetet vill förstöra miljön. Nej, problemet är att man inte har någon som
på ett tillfredsställande sätt kan ta hand om dessa farliga ämnen. Vi menar att
staten skulle kunna samarbeta med Boliden på detta område. Boliden har under 50
års tid skaffat sig en stor erfarenhet när det gäller att handskas med dessa
gifter, som oftast finns i material som ingår i våra processer.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
detta samarbete skulle kunna bli verklighet, skulle det också bli lönsamt att investera
i den nya smältverksenhet som vi onekligen behöver. Det skulle väl inte vara
något dåligt resultat av ett samarbete om landet fick en bra lösning på ett
miljöproblem, samtidigt som man skulle få en energisnål process i ett företag
som betyder mycket för landet och är helt avgörande för Västerbottens kust- och
inland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Detta skulle
också ge oss en ljusare bild av framtiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk deban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. ,66
ERIK HOLMKVIST (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I framför allt de mindre företagen har
löntagarfonderna fått en stor betydelse för hur-man bedömer framtiden. Det är
företagaren och hans eller hennes familjs tro på de närmaste årens
förutsättningar som avgör om det skall bli en expansion i företaget eller inte,
om det skall ske några investeringar eller inte. Denna tro på framtiden avgörs
till stor del av psykologiska faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss - de allra flesta, inte bara företagare - är
frågan om ägandet central och kommer frågan om ägandet att vara central de
närmaste åren. Kommer vi i vårt land att tillåta ett enskilt ägande? Kommer ett
privat ägande av skog och mark, företag, aktier och försäkringar att tillåtas? Kommer
vi att tillåtas att fritt få förfoga över detta ägande, eller kommer vi att få
se en fortsättning på statliga och kollektivistiska ingrepp liknande
pensionsbeskattningen, där pensionstagarna plundrades på delar av sitt
pensionsspai-ande på ett så flagrant sätt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Misstron mot socialdemokratiska och kollektivistiska
lösningar är stark bland de mindre företagen. Företagarna vågar i dag inte lita
på att givna spelregler för näringslivet kommer att gälla. Därigenom minskar
den alldeles nödvändiga tilltron och den för utvecklingen oumbäriiga
arbetsglädjen inom de mindre och medelstora företagen'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagarna litar inte heller på vårt samhälles
lagstiftning i fråga om skatter. Alltför ofta har företagare tvingats
schavottera inför offentligheten genom misstanke om skattebrott för att efter
några månader, kanske år, bli rentvådda från vad de anklagats för men med
resultatet att deras företag tvingats upphöra, lidit obotlig skada eller måst
säljas på grund av myndigheternas obalanserade och okontrollerade agerande.
Och detta utan någon ersättning!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivet lider också under andra företeelser i vårt
samhälle, företeelser som vi snarast måste ändra på och där moderata
samlingspartiet har lagt fram förslag om ändringar. Jag tänker på företeelser
som blir till hinder i utvecklingen, exempelvis en ständigt växande djungel av
snåriga regler, som såväl centralt som lokalt och regionalt innebär krav och
tillämpningsanvisningar som gör Sverige till ett unikt sarnhälle härvidlag. Vi
har en byråkrati som ser ut att leva sitt eget liv oavsett ambitioner i
begränsande riktning. Vi har ständigt växande skattetryck, där för företagen
framför allt löneskatterna kommit att bli konkurrenshindrande på marknaderna.
Vi saknar ofta väl och rätt utbildad arbetskraft till industrin. Det är en
följd av att vi saknar den nödvändiga yrkesutbildning som företagen kan ge i
form av lärlingsutbildning. Vi har ett lönesystem som innebär att lönen för en
nyanställd ungdom i 18—20-årsåldern blir lika hög som lönen för äldre och van
arbetskraft. Det är en i sig orimlig lönesättning som ofta stänger ute den
yngre och mindre vana arbetskraften från arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framför allt industrin har ett behov av att
industriarbetet ges en högre status. Skall vi in på 90-talet få tillgång på
arbetskraft till industrin, fordras ytterligare förbättrad arbetsmiljö, en
sundare lönesättning, där den vane premieras, där befordringsmöjligheterna
verkar som en stimulans både för person och för prestation och där
marginalskatterna inte blir det hinder för befordran och löneökningar som de är
i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I dag kan jag konstatera att företagen i de
fyra Norrlandslänen sedan löntagarfonderna genomfördes blivit 500 milj. kr.,
en halv miljard, fattigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad hade inte dessa riskbenägna vinstmedel kunnat uträtta
i dessa företag? Nu blev det uteblivna investeringar och inga nyanställningar.
Vi har också fått mindre starka företag än vad vi hade behövt få. I stället har
dessa 500 miljoner, som tagits från de norrländska företagen, gått till
aktieköp på börsen ~ aktieköp som gjorts upp med andra aktieägare i en ständigt
pågående spekulationskarusell, där jag vill nämna bl. a. Fermentakarusel-len, i
vilken löntagarfonderna varit starkt pådrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är således fråga om en börsspekulation men i dess
sämsta tappning, för den har skett inte med egna medel utan med medel som först
tagits från de företag som ofta sedan blivit föremål för köp på börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur är det möjligt för de norrländska socialdemokrafiska
riksdagsmännen att acceptera detta rov och denna ödeläggelse av norrländska
företags möjligheter till självfinansiering av den egna utvecklingen och av
egna investeringar? Det är en fullständigt destruktiv beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så
tiirnågra speciella Norrbottensförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det tog många år innan socialdemokraterna
insåg att de moderata, borgerliga förslagen om differentierade arbetsavgifter
var ett effektivt instrument för att behålla och också skapa nya jobb i
Norrlandslänen. När våra förslag så småningom genomfördes gjorde
socialdemokraterna det misstaget att de undantog de flesta branscher och
företag utanför den egentliga industrin. Detta kom att innebära förlust av
stimulans i större delen av Norrlands inland och inte minst i det av
arbetslöshet drabbade Tornedalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med moderata samlingspartiets förslag genomförda skulle
enbart Norrbotten ha fått ökade resurser för utveckling av sitt näringsliv i
storleksordningen 350 milj. kr: årligen bara genom generellt sänkta
arbetsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med riksdagsbeslutet i våras fick länsstyrelsen i
Norrbotten 33,5 milj. kr. mer än om socialdemokraterna fått igenom sitt
förslag. Det är pengar som kommer väl fill pass i den rådande negativa trenden
i länet, där 3 000 personer kommer att förlora sina jobb inom en treårsperiod -
i de statliga basföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regionalpolitiken har egentligen
aldrig lyckats. Sedan sådan politik började praktiseras 1965 har bl. a.
Norrbotten förlorat flera tiotusentals ungdomar och familjer till andra delar
av vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indusirisysselsättningen har minskat, framför allt i de
statliga företagen. Utflyttningen till inlandskommunerna tenderar nu att få
till följd att medelåldern i delar av dessa kommuner ligger nära
pensionsåldern. Vård av gamla blir allt svårare att klara av. Det finns helt
enkelt inte människor i vårdande ålder. Skolan får allt svårare att vara
heltäckande; det blir för dyrt för kommunerna. Kollektivtrafiken blir allt
dyrare för de boende i glesbygd, servicen allt sämre, och det är just dé boende
i glesbygd som behöver en bra kollektivtrafik till rimliga kostnader.
Barnomsorgen är ett mycket sorgligt kapitel i stora delar av inlandet. Det
existerar helt enkelt ingen kommunal barnomsorg inom rimliga avstånd. Principen
likhet inför lagen är härvidlag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte
tillämpbar, om inte våra, av moderata samlingspartiet framlagda, förslag blir
genomförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det som kanske mer än annat upplevs som ett stort svek
av socialdemokraterna är deras beslut att stoppa det s. k. startbidraget - från
4 000 kr. för den enskilde och upp till 15 000 kr. för en familj som avser att
ta anställning utanför det egna länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bortfallet av detta rimliga stöd, när brist på arbete
tvingar människor bort från sin hembygd, sina närmaste, sina vänner och
bekanta, blir kännbart och har resulterat i en ström av kritik mot den
socialdemokratiska politiken. Jag förstår mycket väl kritiken från era egna
socialdemokratiska riksdagsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till allt detta som händer i Norrbotten i dag
får vi dessutom verkligen känna av effekterna av socialdemokratisk skattepolitik
när den är som allra mest alert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"En höjd eller ny skatt är en gärd av
solidaritet", har en känd socialdemokrat yttrat. Och nog kommer den
solidariteten att kännas för norrbottningarna efter denna höst. Vad sägs om
att först höja skatten i det av socialdemokrater styrda landstinget med 1:15
kr. och att därefter höja den kommunala skatten i ett antal kommuner med
varierande belopp? Exempelvis i det hårt drabbade Kiruna höjer
socialdemokraterna skatten med 0:85 kr. Således kommer en Kirunafamilj att få vidkännas
en skattehöjning med 3 500-4 000 kr. per år fr.o.m. nästa år. Vad säger de
norrbottniska socialdemokratiska riksdagsmännen om den gärden av solidaritet,
när man då betänker att prisnivån - inflationen - därutöver kommer att stiga
med ca 7-8 % nästa år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En socialdemokratisk politik kommer att bli förödande för
många Norrbottensfamiljer. Detta framstår allt klarare. Hur skall en
Kirunafamilj med normala inkomster klara sig? Blir det genom ännu en tuff
lönerörelse med strejker och oro i malmfälten? Och om inte, hur blir det då?
Resultatet kan bara bli ett: kraftigt försämrad realinkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Norrbotten närmar vi oss verkligen sanningens timma med
socialdemokratisk skattepolitik - och detta gäller inte bara i Kiruna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>136</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 67
ULLA ORRING (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De regionala frågorna tränger på alltmer
närgånget för oss som bor i norr och därmed även den akuta befolkningskris som
Norrlands inland befinner sig i. I Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och
Jämtland upplever vi hur ungdomar efter utbildning i sina hemlän bryter upp och
flyttar söderut. Detta är en process som tidigare ansågs naturlig men vars
konskvenser i dag slår hårdare, då hela bygder töms på sin unga befolkning och
endast de gamla blir kvar. Då försvinner framtidstron på utveckling och
förnyelse. Lämmeltåget går till storstadsområdena och främst till Stockholm,
där jobben finns och där sjukhusen förvisso är aktiva i sina rekryteringsansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det katastrofala bottenläge som vi nu befinner oss i
uppe i Norrlandslänen måste helt enkelt kurvan vända och börja peka uppåt. Vi
efterlyser regeringens ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt hemlän Västerbotten har tappat 22 000 människor på 25
år om vi bortser ifrån kommunerna Umeå och Vännäs. Det är en avtappning som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sätter djupa spår i våra
samhällen. Ljuset slocknar, mörkret breder ut sig och tystnaden talar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det finns en risk för att Sverige kommer att klyvas i en A- och en
B-zon, om utflyttningen får fortsätta på samma sätt som de senaste åren under
socialdemokratisk regering. Västerbotten kan komma att förlora 10 000 fler
människor i inlandet fram till år 2000. I de fyra kommunerna Sorsele, Åsele,
Vindeln och Bjurholm skulle minskningen uppgå till en fjärdedel av nuvarande
folkmängd. Bjurholm t. ex. skulle ytterligare förstärka sin ställning som
Sveriges minsta kommun och hamna på en nivå av 2 250 invånare, om avvecklingen
skulle få fortgå enligt dagens modell. Länsstyrelsen skriver i sin årsrapport
att utvecklingen inger stor oro, en oro som delas av hela länets befolkning
från kust till fjällbygd och som jag själv i dag vill klart och entydigt
framföra till Sveriges regering och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder en regional obalans mellan norr och söder som måste mötas med aktiva
åtgärder, kunskapsutveckling, arbetsmarknads- och stödåtgärder, bättre
kommunikationer, likvärdig beskattning och en återföring av el-inkomsterna från
den utbyggda vattenkraften till de län där den produceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
menas med en aktiv socialdemokrafisk regionalpolifik som industriminister
Thage G Peterson med förlov brukar skryta om? Han utesluter tydligen helt
Västerbottens län. Eller är det att godkänna en arbetslöshet i Västerbotten på
nära 4 %? Västerbotten står som enda skogslän för en ökad arbetslöshet denna
höst. I de övriga skogslänen har arbetslösheten minskat.. Jag har i dag inte
hört statsministern från denna talarstol med ett ord nämna just detta
förhållande. I åldersgruppen 20-24 år ligger arbetslösheten på 11,3 % med stora
variationer mellan kommunerna. Är detta att känna solidaritet med de utsatta
regionerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill särskilt uppehålla mig inom fyra områden där det råder
obalans. Det första området är jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
år har länets bönder upplevt ett tredje katastrofår fullt jämförbart med
nödåren på 1860-talet. Under fyra år har nu 850 jordbruksenheter avvecklats i
Västerbotten. I fjällbygden är detta särskilt märkbart där en fjärdedel av
jordbruken lagts ned. Hur skall turism kunna utvecklas när den bofasta
befolkningen flyttar? Inte en enda lampa lyser i stugorna. Vi i folkpartiet har
i vårt jordbruksprogram lagt förslag om en ändrad inriktning av jordbrukspolitiken
med inriktning på s. k. arealbidrag. Vi har insett betydelsen av en landsbygd
som lever och ett Norrlandsjordbruk för överlevnad av både människor och
landsända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra området jag tänker ta upp, gruvindustrin, har Rinaldo Karlsson redan
tidigare berört. Jag har i ett flertal interpellationsdebatter med
industriminister Thage G Peterson efterlyst en framförhållning vad gäller
kartering och prospektering av våra gruvfyndigheter, men kraven har
tillbakavisats. I dag beslutade riksdagens revisorer om en förstudie angående
de statliga insatserna för prospektering. Det har entydigt framkommit vid den
förberedande granskningen att de totala prospekteringskostnaderna var störst
under de borgerliga regeringsåren. Särskilt under de senaste två åren har dock
regeringens insatser sjunkit i både löpande och reella priser. Detta förhållande
har tidigare bestridits av industriministern. Det är bra att Rinaldo Karlsson
sade att det inte räcker med den nuvarande satsningen. Då</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kanske vi är fler på
Västerbottensbänken som är överens om detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
skapa förutsättningar för en livskraffig mineralindustri, trygga försörjningen
och dessutom skapa sysselsättning, trodde jag var ett gemensamt mål för både
regering och opposition. För att uppnå detta mål krävs tre förutsättningar -
kartering, prospektering och forskning/utveckling. Vem eller vilka bär ansvaret
för att de statliga prospekteringsinsatserna har reducerats? Det är en fråga
jag och många med mig ställer i dag. Även vårt lands gruvindustri bör omfattas
av samma spelregler som råder på den internafionella marknaden. Så är det inte
i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
hårt slag drabbar nu Rönnskärsverken genom att ytterligare 400 anställda får
sluta.. Stekenjokk har fått en nådatid fram till november 1988. Men vad händer
sedan? Dessutom har vi Stensele Mekaniska i Storuman. Länsarbetsnämndens
prognos är dyster. En märkbar ökad utflyttning talar nu sitt tydliga språk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det tredje området jag
vill beröra är kommunikationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Avgörande för länets överlevnad och utveckling är goda kommunikationer.
SJ har uppenbart ställt Norrland i strykklass. Vilka nya företagsétableringar
lockas av budskapet att persontrafiken norr om Sundsvall ej skall tilldelas
utvecklingsresurser? Vi efterlyser krafttag från regeringen och kommer mycket
noga att ta del av den trafikpolitiska proposition som kommer nästa år. Men vem
har hifintills burit ansvaret för förfallet? För det är ett rent förfall som har
rått då det gäller SJ:s tåg- och sovvagnar norr om Sundsvall. Våga mer och bryt
upp SAS-Linjeflygs monopol som folkpartiet föreslår. Detta monopol utgör ett
hinder för inte minst de mittnordiska flygförbindelserna. Vår marknad utgörs ju
även av de nordiska länderna. Västerbotten har också landets längsta vägnät,
som kräver ett stort underhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det fjärde område som jag vill ta upp är det kanske allra allvarligaste
hindret för utveckling i Västerbotten och Norrlands inland; det höga skattetrycket.
Socialdemokraterna utmärker sig som ett högskattepar-ti. Västerbotten har
landets högsta kommunalskatter- medelskattetrycket är 2 kr. högre än medeltalet
i landet. Det beror på att många av våra kommuner liksom landstinget är
socialdemokratiskt styrda. Det här är en politik som inte får fortsätta. Vi
kräver en likvärdig beskattning med landet i övrigt. Inte kan vi locka
nyckelpersoner till specialtjänster med beskedet att de får betala 15 000-20
000 kr. mer i skatt i en inkomstklass på 20 000 kr. för nöjet att komma till
Västerbotten! Ja, det är ett nöje att bo i Västerbotten, men inte till vilket
pris som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
måste arbetsgivaravgiften sänkas. När kommer utvärderingen av den
försöksverksamhet som pågått i Norrbotten sedan 1983 med en 10-procentig
nedsättning av arbetsgivaravgiften? Varför missunnar regeringen
Sorseleföretaget samma förmån som Luleåföretaget har?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiets
förslag om en ny regionalpolifisk utredning antogs av riksdagen i våras. Varför
har den inte kommit i gång? Vad väntar regeringen på?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiet
och Bengt Westerberg har gång efter annan efterlyst mobilisering för
regionalpolitiken både bland människor i berörda områden och hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringen.
Hitfills har regeringen mest fungerat som bromskloss! Högre skatter är deras
medicin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är många viktiga knutar som måste lösas upp, t. ex.:
Vilka följder kan vi förutse av den tekniska utvecklingen som kan bli till gagn
för Norrlands inland? Hur skall de positiva effekterna fördelas regionalt -
vilka konkreta åtgärder föreslår regeringen? Det rör sig om frågor som service,
teknikspridning, forskning, kultur osv. Och låt för all del de
regionalpolitiska medlen styras ut i länen, där kunskapen finns, och öka därmed
länsstyrelsens befogenheter! Folkpartiet vill föra kampen för människorna, för
en regionalpolitik värd namnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman: Det är synd att inte den nya
arbetsmarknadsministern passar på tillfället att vara här och lyssna på de
frågor vi framför från de län som lider av svåra arbetsmarknadspolitiska
problem. Den förra arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon talade på
partikongressen i höstas om att det kommer att finnas fler människor inför
valet 1988. Jag tror att den verklighet som den nya arbetsmarknadsministern
Ingela Thalén kommer att få möta är fler arbetslösa. Mitt recept är; Vi måste
byta ut regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 68
MAUD BJÖRNEMALM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bergslagen har som de flesta numera vet
drabbats och drabbas fortfarande av strukturrationaliseringar. Flera av
kommunerna i Örebro län räknas till Bergslagen, men det är kommunerna i norra
delen. Hällefors och Ljusnarsberg, som drabbats hårdast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stämningen i dessa båda kommuner har inte varit bra.
Människorna var oroliga för sina jobb och för sin framtid. Krav på nya
storindustrier inom regionen framfördes. Krisstämning rådde i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regionalpolitiska åtgärder av olika slag har vidtagits för
att klara kriserna, insatser som handlar om att förstärka och utveckla de
förutsättningar som finns i den egna regionen. Varje region bör byggas upp med
hänsyn till de resurser som finns och som kan utvecklas. Det är ett långsiktigt
arbete, som kräver uthållighet och tålamod, men det är säkert det enda sättet
att skapa varaktiga sysselsättningar i kommunerna. Samhället kan ge resurser,
men det är bara genom hårt och engagerat arbete av kommunens innevånare som man
kan skapa de nödvändiga förutsättningarna för att utveckla befintliga företag
och skapa nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har haft tillfälle att följa utvecklingen i kommunerna
i norra delen av länet på nära håll, och jag tycker de är bra exempel på vad
regionalpolitiska insatser på olika nivåer kan åstadkomma - framför allt
Ljusnarsbergs kommun, som hunnit längre i sitt arbete än Hällefors.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hällefors brottas än med stora problem. Framför allt har
man en negativ befolkningsutveckling, som i sin tur påverkar den kommunala
budgeten. Man kan förstå problemen med den kommunala servicen när en redan hårt
drabbad kornmun inför budgetåret 1988 måste minska sina kostnader med ca 11
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med olika former av regionalpolitiska insatser vill man nu
bygga upp en näringslivsavdelning i kommunen, man vill satsa på utbildning och
man anser från kommunalt håll att ett teknikcentrum är det lyft man behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommuninnevånarna
har tagit sig ur krisstämningen, kavlat upp ärmarna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och insett
att mycket hänger på dem själva om en negativ utveckling skall kunna hejdas.
Visserligen är alla problem långt ifrån övervunna eller lösta, men man är på
väg. De pessimistiska stämningarna har förbytts i en försiktig optimism och
framtidstro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljusnarsbergs kommun kan tjäna som ett bra exempel för
andra kommuner i kris - att det går att förändra en negativ utveckling med
hjälp av kraftfulla regionalpolitiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den befolkningsminskning som ägt rum i Ljusnarsbergs
kommun under många år har avstannat. Nyinflyttning har skett och man räknar med
en viss befolkningsökning under 1988 och 1989. Man har beräknat att kommunen
räddat eller nyskapat ca 215 jobb hittills. Under 1988 hoppas man på ca 140-200
nya arbetstillfällen på grund av de åtgärder som genomförts under det senaste
året och som nu är på gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyföretagandet, som är helt nödvändigt för kommunen och
som varit expansivt under senare år, har bl. a. inneburit att under 1987 ett
tiotal företag startats av kommuninnevånare. Man räknar med att nyföretagandet
under en femårsperiod skall tillföra kommunen ca 200 arbetstillfällen.
Naturligtvis arbetar man också med att utveckla redan befintligt näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt det här är resultat av ett gemensamt arbete från statens
sida, med industriministern i spetsen, från de regionala myndigheternas,
kommunpolitikernas och kommuninnevånarnas sida, där alla strävar åt samma
håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla problem är inte lösta. Det återstår mycket än att
göra och fortfarande behövs kraftfulla regionalpolifiska insatser. Hällefors
och Ljusnarsberg väntar naturligtvis med stort intresse på det åtgärdspaket för
Västerbergslagen som industriministern aviserat och är spända på vad det skall
innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig vad som skulle ha hänt med en kommun som
Ljusnarsberg om de fria marknadskrafterna fått råda. Kommunalekono-miskt skulle
kommunen säkert ha befunnit sig i ett omöjligt läge och knappast kunnat
existera som självständig kommun; möjligen som rekrea-fionsområde för stressade
storstadsbor. Kommuninnevånarna skulle förmodligen inte visa den framfidstro
som man nu har utan känna sig nedvärderade som människor och odugliga som
arbetskraft. De skulle säkerligen flytta ifrån kommunen så fort fillfälle gavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att de stora bolagen och koncernerna inte tar något
socialt ansvar, det har vi bittert fått lära oss och det vet vi i dag. Många
handlar också med stor brutalitet när det gäller att lägga ned företag. Ett
exempel på denna brutalitet kan vi nu uppleva i Örebro län - närmare bestämt i
Kumla - där Åkerlund & Rausing och i förlängningen Swedish Match vill lägga
ned Rinaldo & Johansson med ca 200 anställda- ett företag som inte är något
förlustföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägarna vägrar att sälja och vill inte heller låta de
anställda överta företaget. Många krafter i länet arbetar nu på att försöka
rädda företaget. Den kraftiga opinionen har fått företagsledningen att gå med
på ytterligare utredning. Om detta leder till något resultat eller bara är ett
spel för galleriet återstår att se.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade tidigare behövs det fortfarande
regionalpolitiska insatser. Det är framför allt två områden som är viktiga,
inte bara för Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner, utan för en fortsatt
utveckling av näringslivet i hela Örebro län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första är utbildning. Det gäller främst den tekniska
utbildningen på olika nivåer, både på gymnasienivå och på högskolenivå. Det är
vikfigt att högskolan i Örebro får resurser att klara den utbildning länet
behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regionala högskolan lockar fill sig grupper som
traditionellt inte studerar vid universitet och högskola. Vi har ingen
utbildningstradifion i Bergslagen när det gäller högre studier. Därför är
närheten till hemorten viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närheten till utbildning innebär också att yrkesverksamma
kan vidareutbilda sig utan alltför stora kostnader. Industrin i länet behöver
arbetskraft både med högskoleutbildning och med kvalificerad
verkstadsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgång till människor med kvalificerad utbildning har
också stor betydelse för möjligheterna att utveckla nya näringar och företag.
Erfarenheter från andra delar av landet visar att en region med en väl
fungerande högskola också lockar människor med kvalificerad utbildning till
regionen. Vi vet också att ungdomar som utbildar sig vid en högskola gärna
stannar i området och vi behöver våra ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra området som är nödvändigt för Örebro län är
bättre kommunikationer - bättre vägar och bättre järnvägar. Det gäller både
person- och godstrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Satsar man regionalpolitiska medel för att utveckla
befintliga företag och för att skapa nya måste man också fortsätta med att
skapa förutsättningar för företagen att snabbt och effektivt kunna transportera
sina produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är av mycket stor betydelse att
regionalpolitiska aspekter vägs in vid beslut inom alla politikområden i
betydligt högre grad än vad som sker i dag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 69
HUGO BERGDAHL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Många talare i dagens debatt har tagit upp
frågor som berör problem och farhågor i skilda regioner av vårt avlånga land.
Inte minst har mina norrländska kammarkamrater beskrivit den ofta svåra
situafion som de verkar i rent sysselsättningsmässigt. Jag förstår er oro, som
torde vara helt berättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag för min del vill belysa ett par av de problem och
orosmoment som enligt min uppfattning präglar regioner i Mälardalsområdet, ett
område där ca 3 miljoner av landets befolkning bor. Förutsättningarna i fråga
om utveckling när det gäller t. ex. företagsetablering, befolkningsutveckling,
kommunikationer och utbildningsmöjligheter är helt olika beroende på i vilken
del av Mälardalsområdet man bor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allt större koncentration av nytillkommande
företagsétableringar sker inom den redan tidigare befolkningsrika
storstadsregionen, alltså Stockholm med omnejd - en region som sträcker sig
från Uppsala i norr till Stockholmsområdet i söder. Inom detta område växer
allt fler företagsétableringar fram, och det är ett område som redan nu brottas
med överhettningsproblem som stor bostadsbrist, kommunikationsproblem och alla
de sociala följdverkningarna därav. Kommer man från en annan del av
Mälardalsområdet som jag gör, nämligen från Västmanland, har man den precis
motsatta utvecklingen inpå knutarna: vikande befolkningstal i stort sett i alla
kommuner liksom sviktande sysselsättning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\M</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Geografiskt sett är Västmanland mycket centralt beläget i
Sverige. Inom en radie av drygt 10 mil når man en befolkning på närmare 3
miljoner människor, som jag redan tidigare nämnt. Trots detta centrala läge,
geografiskt, är vi oroade över den utveckling som är på gäng och som kan komma
att drabba oss i Västmanland hårt. Det är, enligt min uppfattning, på sikt
djupt oroande att näringslivets expansion i så stor omfattning koncentreras
fill regionen Uppsala-Stockholms-området. Nej, denna koncentrafion måste
brytas. Andra delar av Mälardalen, län som Västmanland, måste sätta något mot
en utveckling som alltmer styr expansionen fill Stockholmsregionen på
bekostnad av andra näraliggande bra alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofta får jag från socialisfiskt tänkande människor höra
krav framställas på att man med centralstyrning och statligt ingripande skall
vända på den utveckling som är på gång i riktning mot en alltmer överhettad
Stockholmsregion och ett alltmer utarmat Västmanland. Som liberaler och
anhängare av marknadsekonomin och ett fritt näringsliv säger vi folkpartister
nej till en sådan centralstyrning och etableringskontroll. Nej, låt oss i
stället ta upp kampen om näringslivets etableringar genom att bygga upp en
infrastruktur som ger oss i andra delar av Mälardalsområdet en med
Stockholmsregionen likvärdig plattform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men skall för näringslivet någorlunda likvärdiga villkor
råda i Stockholmsregionen och Västmanland måste områden som kommunikationer
och utbildning rustas upp i Västmanland. Utbildningsfrågorna måste under de
kommande åren få en alltmer central roll i Västmanlands län som ett instrument
för lösande av utbildningsproblemen men framför allt när det gäller att påverka
den framfida näringspolitiska utvecklingen och förändringsproblematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig del av en välutvecklad infrastruktur är
kommunikationerna. Det finns i dag mycket stora brister i
kommunikafionssystemet i Västmanland på olika områden. Det förhållandet minskar
möjligheterna för länet att delta i den mycket snabba, på högteknologi grundade
utvecklingen inom Uppsala-Stockholm-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Glädjande nog pågår i vårt län just nu ett intensivt
arbete för att förbereda kommande satsningar på såväl kommunikationerna som
utbildningens område. Högskolan Västerås/Eskilstuna måste ytterligare rustas
upp och ges ökade resurser. Inte minst är en utökad teknisk utbildning helt
nödvändig om näringslivets behov av arbetskraft skall kunna tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mälarbaneprojektet är bara en av de planer på
kommunikationsområdet som intensivt bearbetas. En annan är den s.k.
Bergslagspendeln. I båda fallen är det fråga om snabbtågsförbindelser, som på
ett radikalt sätt skulle ge underlag för näringslivets expansion och ge
människorna en tro på framfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har ytterst begränsad tid för att belysa
alla de stora, men icke oöverstigliga, problem som måste lösas om vi i
Västmanland med framgång skall kunna deltaga i den snabba utveckling som pågår
inom huvudstadsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis hoppas jag, att när regeringens
budgetförslag läggs fram i januari, innehåller det en ökad satsning både på utbildningssidan
och på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunikationerna
i Västmanland och Bergslagen - inte minst när det gäller snabbtåg i form av den
s. k. Mälarbanan liksom Bergslagspendeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 70 LEIF MARKLUND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den förda politiken under de senaste åren har
varit framgångsrik för vårt land. Det gäller ekonomi, sysselsättningsutveckling
och industriinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framgångar har även kunnat noteras i Norrbotten.
Nyföretagandet har ökat markant de senaste åren. Arbetslösheten har minskat.
Detta låter bra, men vi är ändå bekymrade. Avståndet till riksgenomsnittet är
konstant. Vi har fortfarande dubbelt så hög arbetslöshet i Norrbotten som i
övriga landet. Länets arbetslöshet ligger på 4,9 %, när rikets är på väg under
2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strukturomvandlingar inom våra basnäringar har lett till
sysselsättningsminskningar i sådan omfattning att nyskapade arbetstillfällen
endast har gett marginella förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den inomregionala obalansen i vårt län är omfattande.
Kommuner som Pajala och Kiruna har en arbetslöshet på 8-9 %. Det finns också
andra kommuner med växande problem, t.ex. Övertorneå, Arjeplog, Överkalix och
Kalix. ASSLs sågverksrörelse har sålts till domänverket och skall struktureras
om. 240 arbetstillfällen försvinner. Värst drabbas Kalix kommun, där mellan
150 och 170 anställda skall bort.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Här behövs
snabba insatser, vilket också har utlovats av regeringen.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSAB:s fortsatta strukturering tär hårt på
arbetstillfällena inom Luleåregionen. Malmfälten har efter 1980 haft en
folkminskning på 4 500 invånare. Personalminskningarna beror till stor del på
LKAB;s neddragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har bidragit till en stor utflyttning av framför
allt ungdomar och högutbildad arbetskraft. Med detta flyttmönster utarmas vårt
län och våra. kommuner på arbetskraft, och vi måste med gemensamma krafter
bryta detta mönster. Alla måste ta sitt ansvar, även näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är en dyster bild jag har beskrivit, men
vi norrbottningar tror ändå på vårt län, som har utvecklingsmöjligheter.
Norrbotten har förutsättningar: stora naturresurser, kvaliteter när det gäller
arbetskraft och rekreafionsområden. Här kan även bostäder erbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriministern har vid flera tillfällen uttryckt att vi
skall hjälpas åt att<br>
utveckla varje region utifrån dess egna förutsättningar. Regeringens arbete<br>
med utlokalisering av företag - statliga såväl som privata - har vi stora<br>
förväntningar på. Vi har även stora förväntningar på det utvecklingsprogram<br>
för Norrbotten och Norrlands inland som håller på att utarbetas. Vi har<br>
dessutom förväntningar på den tilltänkta parlamentariska utredningen om en<br>
bättre regionalpolitik.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att vända trenden i Norrbotten krävs grundläggande
satsningar, och jag vill nämna några.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första behövs en fortsatt kunskapsuppbyggnad.
Högskolan har varit något av primus motor för länets utveckling. Enligt uppgift
ökar gruppen högskoleutbildade som stannar i länet - och det är bra. Högskolan
möjliggör en utbildning som motsvarar det nya samhällets krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrbotten har gjort inbrytningar på nya områden, som
rymdteknik, plastindustri, elektronikindustri m. m. En utveckling av högskolans
områden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fill komposit och plast är
därför nödvändig. Energiforskning och energiutbildning är ett annat intressant
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra är kommunikationerna en viktig förutsättning för en offensiv regionalpolitik
och har stor strategisk betydelse för näringslivets utveckling. Detta gäller
alla områden - bil, båt och flyg. Snabba och effekfiva transporter till och
från länet behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJ
spelar en vikfig regionalpolitisk roll. En anpassning fill kundernas behov är
nödvändig. Näringslivet är i starkt behov av effekfiva frakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flyget
spelar en vikfig roll i ett län som omfattar en fjärdedel av Sveriges yta. Det
finns behov av kompletterande flygkommunikationer med flygfält i Arvidsjaur och
ett samnordiskt fält i Övertorneå/Ullitornio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utveckling av taxiflyg mellan mindre orter skulle bidra till att lindra den
inomregionala obalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilen är nödvändig i
Norrbotten, varför det behövs en bra vägstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inlandsvägarnas bärighet
är en förutsättning för skogsindustrins framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Turismens
utvecklingsmönster styrs fill stor del av vägstandarden. Bra vägar mellan
orterna underlättar och utjämnar arbets- och bostadsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bra mångfald av näringslivsstrukturen kräver stora satsningar på länets
infrastruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbyggnad av telekommunikationerna fill länet är avgörande om vi skall ha
jämbördiga möjligheter att sfiga in i ett högteknologiskt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det tredje vill jag nämna kapitalets betydelse för Norrbottens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag koncentreras kapitalet kring de överhettade regionerna, varvid det är svårt
att få tag på riskvilligt kapital till vårt län. De regionala investmentbolagen
i Norrbotten är för små. Det behövs ett nytt slags riskkapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrbottens
socialdemokratiska partidistrikt har under många år drivit kravet att delar av
de vinster som vattenkraften genererar skall stanna i länet som årligt
kapitaltillskott. Rätten för länet att tillgodogöra sig delar av
vattenkraftsvinsterna öppnar möjligheten för ett offensivt regionalt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Efter att ha hört Erik Holmkvists mörka beskrivning förstår jag
motviljan hos företag mot nyetableringar i Norrbotten. Man kan med fog säga att
Erik Holmkvist har hållit ett dödgrävartal här i riksdagen. Om det är på detta
sätt han beskriver Norrbotten när han talar med sina vänner i de södra delarna
av landet har jag stor förståelse för att de är tveksamma. Jag hoppas att
näringslivet tar reda på de faktiska förhållandena vad gäller de kvaliteter som
Norrbotten har att erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriföretagen
visar i dag en positiv ekonomisk utveckling. Soliditeten i Norrbottens
industriföretag närmar sig genomsnittet i hela landet. Man kan alltså
ifrågasätta sanningshalten i Erik Holmkvists anförande. Talet om rov och
ödeläggelse av företag i Norrbotten är svårt att förstå. Finansministern har
påpekat att felaktigheterna i budgeten beror på företagens inbetalningar av
skatt. När tillåtna avsättningar fill fonder och andra avsättningar har gjorts
måste företagen betala skatt. Man kan också konstatera att avsättningar till
löntagarfonderna inte har någon betydelse för företagen i Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Det
gemensamma målet för regionalpolitiken är likvärdighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mellan landets olika delar
beträffande välfärdsfaktorerna arbete, utbildning, service och miljö. Klyftan
mellan Norrbotten och riket i övrigt vad gäller arbete har långt ifrån
överbryggats. Med vårt partis inriktning på regionalpolitiken är jag övertygad
om att goda resultat kan nås. Våra gemensamma resurser skall ge välfärd över
hela landet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 71 PAUL LESTANDER
(vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det var en mycket optimistisk syn som Leif Marklund gjorde sig fill
tolk för när det gäller vad som hittills har hänt. Jag kan i och för sig dela
hans glädje över att vara norrbottning och att tillhöra Norrbottens län. Om han
med sitt tal menar- han var litet otydlig på den punkten - att Norrbottens
socialdemokratiska parfidistrikt har drivit frågan om en återföring av
kraftverkens vinster till Norrbotten, måste jag säga att Leif Marklund och
samfliga hans parfikolleger i riksdagen i så fall tydligen har glömt att driva
och stödja den frågan här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
72 ERIK HOLMKVIST (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Leif Marklund redovisade hur han upplever den socialdemokratiska
politiken. Han målade en bild av Norrbotten som jag inte hade kunnat göra mer
detaljerad än vad han gjorde. Han talade om att vi har en dubbel arbetslöshet i
Norrbotten. Han talade om att basnäringarna sviktar, att inlandskommunernas
problem är oerhört stora, och han namngav många av de kommunerna. Han talade om
att ägaren till ASSI, alltså den nuvarande regeringen, som står för
ägaransvaret, är med och lägger ned ASSLs sågverk med 240 man anställda. Han
talade om SSAB:s friställningar och om malmfältens friställningar inom LKAB.
Han talade om att utflyttningen utarmar Norrbotten. Han talade om att
kommunikationerna är dåliga, vilket är en starkt bidragande orsak till
utarmningen. Han talade också om att kapitalet styrs fel därför att det bara är
vissa orter som får tillgång fill det. Alltsammans var en oerhört hård kritik,
herr talman, mot den socialdemokratiska regeringens politik. Jag hade inte
kunnat göra det mer detaljrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
undvek han noggrant att svara på mina frågor. Han svarade inte på någon av de
frågor jag hade ställt, vilket är ett kvitto på hur omöjligt det är att svara
på dem. Det visar hur oerhört avslöjande mina frågor är för den förda
socialdemokratiska politiken; dels den politik som regeringen för, dels också
den politik som förs i landsting och kommun, vilka i Norrbotten styrs av
socialdemokrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
ett ord sade han om skattehöjningar, inte ett ord om hur de i Kiruna skall
klara en skattehöjning på 4 000 kr. plus 7 000 kr. per heltidsarbetande i höjda
kostnader för nästa år. Inte ett ord! Inte ett ord sades om den kritik man har
fått för att man tog bort startbidraget på 4 000 kr. för ungdomar eller 15 000
kr. för en familj. Inte ett ord om vad han tyckte om att länet har fått 33,5
milj. kr. mer med det borgeriiga förslaget och beslutet i riksdagen i våras.
Det kommenterade han inte. Inte heller sade han att Norrbotten med generella
sänkningar av arbetsgivaravgiften skulle ha fått 350 milj. kr. mer per år än
med den socialdemokratiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att jag talar om rov och
ödeläggelse har att göra med att de pengar man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>146</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>använt för
att köpa aktier är de pengar man har tagit av de företag som man sedan köpt
aktier i. Det är ödeläggelse. Det är en destruktiv beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf, 73 LEIF MARKLUND (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det står Paul Lestander helt fritt att
kontrollera hur länge Norrbottens socialdemokratiska parti har drivit och
funderat över frågan att en del av vattenkraftens vinster skulle gå till
Norrbotten. När det gällt att driva frågan i riksdagen har vi naturligtvis haft
funderingar över vilka former som skulle vara lämpligast för att nå-resultat.
Jag är helt på det klara med att denna fråga lagts in som ett moment i den
regionalpolitiska utredningen. Vad jag förstår stod ett enigt utskott bakom
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erik Holmkvist gör ytterligare utfall mot den
socialdemokratiska regionalpolitiken i Norrbotten. Man kan ställa sig frågan
hur Norrbotten skulle ha sett ut med moderat politik. Att sänka
arbetsgivaravgifterna för de tillverkande industriföretagen i Norrbotten har
visat sig framgångsrikt. Enligt företagarna själva har man så att säga kommit i
nivå med riket i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också fråga sig varför Erik Holmkvist och hans
partivänner slog sönder skatteutjämningsförslaget, som skulle ha gett Kiruna en
möjlighet att klara sin budget. Man kan också titta på det inslag om
landstinget som Erik Holmkvist hade i sitt huvudanförande. Hur skulle
Norrbottens län se ut med en moderat politik? Hur skulle servicen till våra sjuka
se ut när moderaterna går in för att lägga ned ett eller flera lasarett? Man
vill också minska resurserna till vårt landsting, vilket innebär att kvaliteten
på vår vård försämras. Hur skulle det ha gått för Kiruna om moderaterna fått
bestämma, de som plockade bort alla vitala delar ur Norrbottenspropositionen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 74 PAUL LESTANDER (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Leif Marklund återkom med påståendet om
socialdemokratins stöd i kampen för att ta ut en del av vattenkraftsvinsterna
i Norrbotten. Ända sedan jag kom hit till riksdagen - det var som bekant något
år före Leif Marklund - har det funnits olika förslag om produktionsavgifter på
vattenkraften. Inte vid någon av de voteringar som har hållits här i riksdagen
sedan dess har en enda socialdemokrat från Norrbotten stött förslaget. Det är
möjligt att det har förts diskussioner i Norrbotten, man har också gått ut och
sagt att om man skulle få bygga ut Kalix älv skulle vinsten från den älven
tillföras Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det enda framsteget, om det nu är ett framsteg, beträffande
produktionsavgifter på vattenkraft eller någon form av ytterligare beskattning
av vattenkraften med regional adress är att frågan hänskjuts till den
regionalpolitiska utredningen. Hur länge det kan dröja innan man ens har ett
förslag vet ju ännu ingen. Men helt klart är att någon konstruktiv handling för
att stödja ett genomförande av en produktionsavgift har inte någon
socialdemokratisk riksdagsledamot från Norrbotten deltagit i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 75 ERIK HOLMKVIST (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är rätt egendomligt att lyssna till Leif
Marklunds försök att komma ur den rävsax han lyckats fastna i. Inte ens den här
gången, efter en påminnelse, fanns det ett enda besked att få om de frågor jag
har ställt. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vill
konstatera, herr talman, att Leif Marklunds inlägg, med bistånd av hans
partikamrater på Norrbottensbänken, tydligt och klart visar och avslöjar vad
socialdemokratiska riksdagsmän i själ och hjärta anser om den socialdemokratiska
politiken. För Leif Marklunds inlägg var en uppräkning av misslyckanden inom
socialdemokratin och missnöje med resultaten av den förda socialdemokratiska
politiken. Det var inget annat än ett tydligt markerat missnöje med att den
socialdemokratiska politiken, som Leif Marklund och hans partivänner på
Norrbottensbänken står bakom, inte har lyckats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag frågar: Vart tog svaren vägen? Kammare, riksdagsmän,
även regeringsledamöter tror jag är intresserade av att få veta vad svaren
blir på mina frågor. Det är inga oväsentliga frågeställningar. De är oerhört
avslöjande. Vad gör kirunaborna som nästa år får en ökad skatt med 4 000 kr.
per familj och genom inflationen ökade kostnader med 7 000-8 000 kr. per 100
000 kronors inkomst? Hur skall de klara det? Hur skall de klara kostnader på 11
000 kr. per 100 000 kronors inkomst? Hur skall de klara upp den situationen,
Leif Marklund? Vi är oerhört intresserade av att få svar på den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad skulle moderat politik ha inneburit för Norrbotten?
Jo, avreglering, mindre byråkrati, större frihet att arbeta på företagens egna
villkor, lägre skatter på så sätt att löntagarfondsskatter och löneskatter inte
skulle pådyvlas företagen i den omfattning som har skett. Vi hade fått en
bättre framtidstro, inte bara i Norrbotten. Med moderat politik skulle vi ha
fått tro på framfiden. Det är vad företagarna måste ha, herr talman, för att
våga investera, våga expandera och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leif Marklund, svara på frågorna! Jag tror att väldigt
många norrbottningar kommer att med iver ta del av de lösningar som exemplet
kirunaborna skall få.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 76
LEIF MARKLUND (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till Paul Lestander vill jag helt kort säga
att vi har haft dessa frågor på vårt bord och arbetat med dem, och den dag vi
kommer till ett konkret resultat både när det gäller den vattenkraft som redan
finns utbyggd i vårt län och när det gäller de älvar som kanske kan bli
aktuella för utbyggnad i framtiden, bör vi kunna hitta former för att en del av
vinsterna skall kunna generera riskvilligt kapital till vårt län. Sedan
återstår bara att se vilken ställning Paul Lestander kommer att inta om
ytterligare en älv skulle utbyggas, kanske för att lägga grunden för en
kapitalbildning i Norrbotten och i det sammanhanget också baka in vinster från
den redan etablerade vattenkraften. Det blir intressant att följa Paul
Lestanders ställningstaganden i den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Erik Holmkvist beskriver sin extrema
högerlinje med något höjd röst, vilket kanske kan tolkas så att argumenten inte
är särskilt starka. Mitt svar på Erik Holmkvists fråga om kirunaborna är att
jag tycker att de borde ringa till Erik Holmkvist och fråga av vilken anledning
han gick emot skatteutjämningsförslaget som skulle ha räddat Kirunas budget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare konstaterar jag att Erik Holmkvist vid sin
beskrivning av företagens ovilja att tro på den socialdemokratiska politiken
använder mycket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tvivelaktiga argument.
Under åren 1976-1982 fick man den uppfattningen klarlagd att alla företag i
Norrbotten kände en stark resignation och ovilja. Man trodde helt enkelt inte
på systemet längre. I dag finns en ny geist inom företagandet i Norrbotten. Vi
har aldrig haft en sådan utveckling inom småföretagen och aldrig haft så många
nystartade företag i Norrbotten som under de senaste åren. Tidigare har vi
litat till vår basindustri, vi har litat till de statliga företagen, men nu
börjar denna tilltro att dala. Vi kan inte se de stora statliga företagen som
ensamförsörjare av Norrbottens län. Då måste vi gå fill näringslivet och
försöka etablera nya typer av differentierat företagande. I dag tror företagen
på Norrbotten. Enligt uppgift har man fakfiskt också spridit tron på Norrbotten
fill näringslivet i Sverige i övrigt, och det är positivt. Det hälsar vi med
tillfredsställelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
vice talmannen anmälde att Paul Lestander och Erik Holmkvist anhållit att till
protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytteriigare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 77 GUNHILD BÖLANDER
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Så här långt fram i den allmänpolitiska debatten kan man konstatera att
mängder av problem i vårt samhälle diskuterats men också att många
frågeställningar alltjämt är obesvarade. Avsikten med debatten är kanske inte
heller att få svar på frågor utan fastmer att ge ledamöterna i denna kammare
möjlighet att påtala förhållanden ute i landet som invånarna inte är till freds
med och som statsmakten bör uppmärksammas på. Det är då naturligt och helt
nödvändigt att jag ufifrån dessa synpunkter tar till orda här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i olika sammanhang haft anledning att i denna talarstol påpeka det fakfiska
förhållandet att Gotland hgger mitt ute i Östersjön men likafullt vin vara en
fullvärdig del av Sverige. Jag skall denna gång inte börja tala om våra
kommunikationsproblem utan om den arbetsmarknadssituation som råder på Gotland.
Den avviker nämligen högst väsentligt från det riksgenomsnitt som
regeringsföreträdare så gärna talar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
21 september skrev länsarbetsnämnden till arbetsmarknadsstyrelsen angående
arbetsmarknadsutsikterna hösten 1987. Det var och är ingen uppmuntrande läsning
precis. Och den har föga gemensamt med de besked som samfidigt gavs på den
socialdemokratiska kongressen, att nu har landets regering löst problemen med
arbetslösheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Låt mig citera direkt ur länsarbetsnämndens redogörelse; Läget på
arbetsmarknaden har de första sju månaderna 1987 varit betydligt sämre än under
samma period förra året. Antalet lediga platser har minskat med 15 % och de som
söker arbete är 13 % fler. Det finns 11 % fler arbetslösa nu jämfört med samma
tid förra året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
står alltså mer än 11 % utanför den ordinarie arbetsmarknaden, och det är
endast Norrbotten som har en sämre situation än Gotland. Det finns inget som
tyder på en förbättrad situation, tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utan jämförelse största boven i detta drama är transportrådet, som låtit
koncessionen för färjetrafiken övergå från Gotlandsbolaget till Nordström
& Thulin från den 1 januari 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Så här ser läget ut i dag
för Goflandsbolagets anställda: Totalt 248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsagda,
ett 60-tal på landsidan och ca 180 på sjösidan. 53 tjänstemän och
kollektivanslutna av de landanställda vet i dag med säkerhet att de inte får
något fortsatt arbete inom Gotlandstrafiken. Drygt 150 ombordanställda vet inte
om de får fortsatt arbete inom Gotlandstrafiken. 29 personer har erbjudits
fortsatt arbete inom Gotlandsbolaget efter 1 januari och det är de som har
arbetat mer än elva år inom företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna förändring och följdverkningarna som uppstår har
medfört en mycket pressad situafion för alla de berörda, och på
arbetsförmedlingen, där man inte har särskilt många jobb att erbjuda, är man
mycket bekymrad. Läget har blivit så kärvt att arbetsförmedlingen tvingats
knyta en psykolog till sig för att klara av det hela, något som aldrig tidigare
hänt i gotländsk arbetsmarknadspolifik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet berörda av varslet från Gotlandsbolaget utgör
nästan 1 % av arbetskraften i länet. Om motsvarande andel tas fram för några
andra län skulle ett motsvarande varsel exempelvis i Stockholms län beröra 7
000 personer. I Malmöhus län skulle det motsvara en ny Kockumssituation, ca 3
100 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså en mycket altvarlig situation som uppstår om
inte de berörda får anställning i det nya rederiet, och det är mycket
anmärkningsvärt att så många frågor kring färjetrafiken fortfarande är olösta
två månader innan det nya rederiet skall träda till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta skall då läggas farhågor för hur
sysselsättningen hos underleverantörerna kan komma att påverkas av
rederibytet. Gotlandsbolagets verksamhet har genererat ungefär 75 jobb runt om
på de gotländska företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som hänt är varken mer eller mindre än en
arbetsmarknadsskandal av stora mått med sociala följdverkningar för enskilda
människor som kommer att medföra tragedier av olika slag. Det är ofattbart att
en socialdemokratisk regering genom sin handläggande myndighet transportrådet
så helt frånhän-der sig ansvaret för de anställda i Gotlandstrafiken och deras
familjer. Det borde varit möjligt med någon form av övergångsperiod så att de
anställda åtminstone visste vad som gällde för framtiden, när uppsägningen var
ett faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det enda officiella skälet för byte av rederi har varit
att denna trafik kostat statskassan för mycket pengar. Det utgår transportstöd
till ett belopp som varierat mellan 50 och 80 milj. kr. per år. Det känns
bittert för oss gotlänningar att få höra att vi är en belastning för
fosterlandet. Vi vill så gärna vara en närande del inom jordbrukspolifiken och
inom turismen samt en yttersta utpost för Sverige i en krissituafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en tidigare debatt här i kammaren med
kommunikationsministern om regeringens totala ansvar för en region som Gofland
fick jag svaret att arbetsmarknadspolifiska åtgärder fanns att vidta för att
klara friställd personal inom Gotlandstrafiken. Det finns alltså andra åtgärder
att ta till, men jag menar att det är en cynisk hantering av en grupp människor
i ett län att inte kunna se fill helheten och till de totala effekterna av den
förändring som rederibytet utgör. Som bekant kostar också
arbetsmarknadspolitiska åtgärder pengar, och sluträkningen för detta handlande
lär bli betydande för staten. Den personliga tragedin kan tyvärr inte mätas i
pengar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland övriga näringsgrenars problem vill jag gärna beröra
jordbrukets situation, eftersom länets hela näringsliv i särskild utsträckning
är beroende av jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förändrade jordbrukspolitik som gäller i vårt land
sedan 1985 har för Gotland fått speciell betydelse, eftersom denna näring ger
utkomst åt nästan halva befolkningen. Samma förhållande gäller icke i något
annat län. För att motverka en alltför olycklig utveckling bör särskilda åtgärder
vidtas i form av regionalpolitiskt stöd. Länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och
lantbruksnämnden har gemensamt skrivit till regeringen för att utverka att
Gotland särbehandlas vad gäller kravet på en minskning av produktionen. Samma
krav har jag framfört i motioner till riksdagen och i debatter här i kammaren.
Det enda som jordbruksminister Mats Hellström hade i bagaget vid sitt besök på
Gotland under sommaren var löftet att Roma sockerbruk skall få vara kvar i
drift. Detta löfte har naturligtvis noterats av inte bara odlarna utan också
alla dem som arbetar i denna industri. Mats Hellström är välkommen igen med
flera löften i positiv riktning för de gotländska lantbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan mycket viktig förutsättning för att Gotland skall
kunna fungera som region är att skatteutjämningsbidraget verkligen blir det
regionalpolitiska instrument som är nödvändigt. Det finns minst tre starka
skäl för detta, nämligen för det första det geografiska läget, vilket försvårar
samverkan med övriga landet. Det tvingar fram viss verksamhet, som egentligen
kräver ett större befolkningsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra skälet är att kommunen har ett större antal
boende i glesbygd än någon annan kommun räknat i procent. Det gör att en stor
del av den kommunala servicen är förlagd utanför Visby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje har kommunen landstingsuppgifterna med den
kostnadskrävande sjukvården. Vi står inför ett lasarettsbygge på flera hundra
miljoner kronor för att bl. a. kunna ge service åt de ca 350 000 turisterna
varje år. Det borde medföra att speciella statliga medel utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turismen är en annan viktig näring för Gotland, och den
ger ca 2 000 årsarbetstillfällen. Det nya rederiet har stora planer för
turisttrafiken med bl. a. katamaraner, men det skall mer till än den typen av
fartyg, och här finns en del projekt på gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industridepartementets utredning Avstamp Gotland pekar på
ett antal åtgärder som till största delen är verkställda i den mån ansvaret
ligger på gotländska myndigheter. Vi har tagit vår del i samarbetet om
SIND-rapporten, men så länge som statliga myndigheter inte medverkar till
konkreta resultat stannar det vid planer. Det är dags att skrida till verket
med alla fina planer och projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Situationen på den gotländska arbetsmarknaden
under det kommande året kan kort sammanfattas i följande fem punkter: ingen
expansion inom näringslivet, fler arbetssökande och fler arbetslösa, nedläggningsvarsel
med många berörda, stort behov av vägledningsinsatser för nytillträdande och
stort behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi gotlänningar vill finnas med på kartor
över Sverige, antingen det är socialstyrelsen eller statliga utredningar som
ger ut material. Vi vill bli medräknade i officiell statistik. Gotlänningarna
kräver inga förmåner men väl en rättvis behandling. Vi vill finnas med när hela
Sverige skall leva!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 78
BJÖRN ERICSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Samtidigt som Storstockholmsregionen i många
avseenden är Sveriges rikaste region är den också Sveriges mest ojämlika
region. Detta kan exemplifieras på många sätt, bl. a. genom stora
inkomstskillnader, stor bostadssegregafion, kraftig yrkessegregafion och
näringslivets obalanserade utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms län har de största löneskillnaderna i landet.
Att detta förhållande skapar stora skillnader i levnadssätt är självklart.
Inkomstskillnaderna skapar också förutsättningar för åtskilt boende. De
spekulativa inslagen har ökat kraftigt. Priserna på bostäder har trissats upp
till en nivå som är direkt osund, och det försvårar kraftigt möjligheten för
bl. a. ungdomar och lågavlönade att få en bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrisysselsättningen har i förhållande till riket i
övrigt under årfionden minskat kraftigast i Stockholms län. Industrin i
Stockholm svarar för 14 % av sysselsättningen mot 24 % i det övriga riket.
Sedan 1965 har antalet industriarbetare i Stockholm minskat med 56 %. Regionen
har därmed successivt utvecklats till en tjänste- och serviceproducerande
region. Näringslivets utveckling har de senaste tio åren skett i regionens
norra delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan med fog sägas att Stockholms län är en region i
stor obalans och med många inomregionala problem. Det gäller inte bara vid en
jämförelse mellan de norra och södra länsdelarna. Länets nordligaste och till
ytan största kommun, Norrtälje, kan på många områden jämföras med landets
övriga glesbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi socialdemokrater i Stockholms län önskar
en begränsning av tjänstesektorns tillväxt i regionen. Både sysselsättningen
och befolkningen ökar i Stockholms län. Det är en utveckling på gott och ont.
År 1986 ökade befolkningen i Stockholms län med ca 16 000 och antalet
sysselsatta med ca 10 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som mätare på att den ekonomiska politiken är framgångsrik
är detta glädjande siffror. Men baksidan är att en för stor del av befolkningsökningen,
fram fill för ett år sedan, utgjordes av inflyttade personer från andra delar
av landet. Endast en mindre del utgjordes av födelseöverskott och invandring
från utlandet. Under det senaste året har dock denna tendens förändrats så att
den övervägande delen av ökningen består av invandring och födelseöverskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO-distriktet i Stockholms län har i olika sammanhang
pekat på att industrijobben försvinner och antalet sysselsatta i service och
administration ökar i Stockholms län. Denna utveckling fortsätter dessutom inom
industrin till följd av den tekniska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO-distriktet har därvid hävdat att stafiiga och privata
företag aktivt bör arbeta för att lägga sin eventuella tillväxt av arbete inom
tjänstesektorn fill andra delar av landet för att därmed medverka till att
hålla uppe sysselsättningen i hela landet. Detta kan förhoppningsvis medverka
till att obalansen mellan tjänste- och varuprodukfion inte förvärras i
Stockholms län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under 1950- och 1960-talens snabba tillväxt i
Stockholmsregionen uppstod problem både för dem som fått flytta hit för att få
jobb och för de kommuner som under kort tid tog på sig att bygga bostäder och
ordna service för de inflyttade. Några kommuner undvek detta och gör så tyvärr
alltjämt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att motverka utflyttningen i övriga landet tillgrep
regeringen bl. a. utlokalisering av statliga verk. Det betydde att många
stockholmare fick flytta från sin hembygd med i stort sett samma personliga och
sociala problem som för dem som flyttade till Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storstockholmsområdet är förvisso en motor för hela
landets utveckling, men det är angeläget att den drivkraften brukas till hela
landets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater i Stockholms län är medvetna om att
satsningar som görs i Storstockholmsregionen kan upplevas som stridande mot vår
syn på det negativa med Stockholmsregionens snabba expansion. Dessa satsningar
är emellertid av nationellt intresse. Faktum är att valet vid många av dessa
etableringar inte står mellan Stockholm och någon annan region i landet utan
mellan Stockholm och något annat storstadsområde i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande expansion beror till stor del av att
sysselsättningen i befintlig verksamhet främst inom tjänste- och servicenäring
växer. Någon möjlighet att generellt stoppa eller hålla tillbaka denna
expansion finns inte. Det är däremot viktigt att kraftfullt föra ut en
information om det goda med att förlägga tjänstetillväxten ute i landet och att
den informationen når alla typer av arbetsgivare i Storstockholmsområdet.
Regeringen bör därför intensifiera och utveckla det lokaliseringssamråd med
företag inom Stockholmsregionens tjänstesektor som redan påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I min inledning berörde jag kortfattat att
det i Stockholms län finns stora inomregionala obalanser. Jag vill här
avslutningsvis ytterligare beröra detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan årtionden, ja århundraden har vissa lokaliseringar
av strategiska etableringar skett till de norra delarna av Stockholm och de
norra angränsande kommunerna. Detta gäller exempelvis utbildning, statlig
verksamhet, flyg och samhällelig samfärdsel. Dessa etableringar har speciellt
under de senaste fio åren kraftigt bidragit till att näringslivet insett
fördelarna med att också etablera sig där samhällets service och
kommunikafioner fillgodoser deras behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare utvecklas Stockholms innerstads trafikmiljö till en
alltmer ohälsosam region att leva, bo och arbeta i. Den kraftigt tilltagande
motortrafiken är den främsta boven i det sammanhanget. För att motverka den
ökande bilismen i innerstaden måste, menar jag, kringfartsleder byggas som
leder den trafik förbi som har annan destinafionsort än Stockholm,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att åstadkomma en grund för en bättre inomregional
balans måste infrastrukturen i länets södra delar utvecklas. En vikfig hörnsten
i det bygget är att komplettera Arlanda med en ny flygplats på Södertörn. Detta
är nödvändigt för att flyget skall kunna fylla sin uppgift för övriga regioner
i landet redan under 1990- och 2000-talet. Expansionen kommer att bli mycket
stor, i dag är det bara 600 000 svenskar som reser regelbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Storstockholm växer. I en tid när andra
landsändar avfolkas är det lätt att göra storstadens tillväxt till det onda som
bör bekämpas. Vi får enligt min mening inte falla i den fällan. Lösningen
ligger i att låta hela landet utnyttja storstadens dynamik, att utnyttja
Stockholmsregionen som en motor och låta dess kraft stärka hela landets
utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 79
ROLF CLARKSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är tyvärr alltför sällan som vi håller
trafikpolitiska debatter här i kammaren. Den senaste hade vi 1985 i samband med
att vi fastställde omstruktureringen av statens järnvägar, och den verkligt
stora debatten hade vi 1979, då vi fattade det nu gällande trafikpolifiska
beslutet, som i och för sig var ett nytänkande på trafikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade hoppats att kommunikationsministern skulle vara
med här i kväll och att vi fillsammans med honom skulle kunna ha så att säga en
sista holmgång före den definitiva utformningen av den aviserade
trafikpolitiska propositionen. Men han är enligt uppgift på utlandsresa, och
min förhoppning var då att statsministern, som jag just såg här i kammaren,
skulle kunna överta hans mantel, men statsministern är nu också försvunnen. Det
blir då alltså en debatt mellan partiernas företrädare i trafikutskottet, och
vi kan ju varandra utan och innan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig säga om 1979 års trafikpolitiska beslut att vi
fattade egentligen detta i mycket stor enighet. Det var möjligen om
ambitionsnivån och om medlen för dess fullföljande som vi kunde ha olika
uppfattningar. Men vi syftade med 1979 års trafikpolitiska beslut till att få
en tillfredsställande trafikförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela
landet. Trafikpolitiken skulle ta hänsyn även till regionalpolitiska och
sysselsättningsmässiga synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Felet med 1979 års trafikpolitiska beslut, herr
statsminister, är att det aldrig har konkretiserats. Jag tycker personligen att
det är ambitiöst att kommunikationsdepartementet under sin nuvarande ledning
med sådan fermitet och intensitet försöker konkretisera 1979 års
trafikpolitiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vad jag fruktar, trots den höga ambitionsnivån, är
att den konkretisering som man inom kort kommer fram till är otillräcklig på
längre sikt. Samhällsutvecklingen går i rasande takt, likaså
trafikutvecklingen. Man kan säga med en tumregel att trafikmängden växer med
ungefär dubbla BNP-höjningen. För det gångna året skulle det betyda en
trafikökning med ungefär 5 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsätter BNP-höjningen med 2 ä 3 % per år, betyder det
att vi på en 10-15-årsperiod har en gentemot dagens nivå fördubblad trafikmängd
i landet. Det ställer väldigt stora krav på de resurser som måste fill för att
trafiken skall kunna klaras säkert och effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effektivitet och service främjas av att trafikmedel och
trafikföretag konkurrerar med varandra inom de av staten fastlagda ramarna. Om
den principen är vi också i stort sett överens med varandra - möjligen inte med
vpk, som fäster mindre avseende än vi andra riksdagspartier vid konkurrensens
välgörande verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker från moderata samlingspartiets sida att den
stafiiga planeringen av trafikpolitiken bör reduceras och att stat och kommun
bör minska och förenkla nuvarande regler och förordningar inom trafikpolitiken.
Länderna inom den Europeiska gemenskapen har beslutat att införa en gemensam
transportpolitik från 1992. Då är det av central betydelse att anpassa den
svenska transportpolitiken efter dessa nya förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har tidigare inför regeringens beslut om en
konkretisering av 1979 års trafikpolitiska beslut hävdat att det är nog så väl,
men att vi måste arbeta på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>154</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>längre
sikt och att vi för den skull behöver en allsidigt sammansatt parlamentarisk
utredning om den trafikpolitik som vi skall ha in på 2000-talet. Jag tycker det
är viktigt att understryka att förändringarna inom transportområdet är så
snabba och så omfattande att man måste vara ytterligt framåtsyftande, om den
trafikpolitiska målsättningen för samhället skall bli den riktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har under de besvärliga år som statsbudgeten har
genomlevt måst spara på anslag till investeringar och underhåll av våra vägar,
och därför behöver vi omfattande nya investeringar på vägområdet, om den stomme
i landets trafiknät som vägarna är skall kunna vidmakthållas så att vi undviker
den kapitalförstöring som annars uppkommer. Vi vill från moderat sida hävda
nödvändigheten av att man här med tanke på statbudgetens trängda läge söker
alternativa finansieringsformer. En sådan avser - vilket jag tror att en talare
före mig har berört - Österleden i Stockholm. Här kan man alltså genom
upplåning på den öppna marknaden få en kringfartsled för den hårt ansträngda
Stockholmstrafiken som skulle bli utomordentligt positiv. Vi är alltså
anhängare av att Österledsprojektet på detta sätt verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall i all korthet beröra några av de olika delar som
ingår i trafikpolitiken. Jag tar med anledning av att vi i förra veckan hade en
omfattande diskussion inom TCO om sjöfartspolitiken upp den frågan. Från
moderat sida vill vi bevara en svensk sjöfart av den storleksordning som är
möjlig, och jag hävdade under konferensen att en av vägarna är att ge de
ombordanställda i fjärrfart skattebefrielse liksom övriga nationer gör för den
sortens anställda. Det är för oss en övergripande principiell inställning att
man skall skapa likvärdiga konkurrensförhållanden åt de olika transportsystemen,
och även om det är med någon motvilja vi på detta sätt medger skattebefrielse
för en viss kategori yrkesfolk, är detta, om vi vill rädda svensk sjöfart, en
åtgärd som krävs omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker emellertid att man från svensk sida kan vara
lika smart som man är i Norge och snart i Danmark och i andra länder och
upprätta ett öppet register, som skulle kunna ge samma effekt för
sjöfartsnäringens överlevnad men på ett mera tillfredsställande sätt. Jag har
alltså sagt vid denna konferens att vi under en övergångstid är med på en
skattebefrielse för de ombordanställda i fjärrsjöfart men vill under tiden ha
möjligheten av att öppna ett svenskt internafionellt register snabbutredd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller luftfarten menar vi att även om denna
särskilt inom Sverige är välorganiserad, är den alltför monopoliserad. Vår allmänna
strävan är att motverka monopolbildningar, som vi tycker tillhör en svunnen
tid. Vi vill därför att regering och riksdag skall pröva möjligheten av att
öppna parallella koncessioner på t. ex. linjerna Malmö-Stockholm och
Göteborg-Stockholm så att inte bara som hittills SAS upprätthåller den
trafiken. Vi tror att både priserna och servicenivån skulle må väl av det till
gagn för konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller yrkestrafiklagstiftningen, som avser all
den trafik som sker mot betalning, menar vi att här föreligger ett regelverk
som är alldeles för omfattande. Vi vill alltså i största möjliga utsträckning
få yrkestrafiklagstiftningen förenklad. I det sammanhanget uttalar vi vår
tillfredsställelse med att planerna äntligen är långt framskridna på att ge
taxinäringen i landet en friare företagsform med så liten reglering som det är
möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sista minuterna av detta anförande vill jag emellertid
ägna åt sorgebarnet i det svenska transportsystemet, nämligen statens
järnvägar. SJ:s koncernstyrelse har under stor enighet kommit med förslag om
att SJ i framtiden skall bli enbart ett järnvägsföretag och som sådant
företagsekonomiskt lönsamt. SJ som nationellt järnvägsföretag skall ägna sig
åt trafik enbart på det elektrifierade nätet, och de övriga delarna av
riksnätet skall efter förhandlingar överlåtas till trafikhuvudmännen i de olika
regionerna eller, om de inte vill ha dem, till privata utövare. Det är vår
uppfattning att man på det viset kan undvika en omfattande järnvägsnedläggning
och i stället decentralisera beslutet om hur den regionala kollektiva trafiken
skall kunna organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns många hoppfulla tecken när det gäller
järnvägstrafiken i Sverige. Vi hör förslag om att bygga nya järnvägslinjer, som
Mälarbanan, Götalandsbanan och andra. När det gäller Mälarbanan kan vi från
moderata samlingspartiet tänka oss att privata finansieringsformer tillämpas.
På sikt kan vi här se ett system där man påen dubbelspårig järnväg i Mälardalen
kan ha konkurrerande trafikföretag som utövar trafiken under SJ:s lokdragning
eller vart för sig; det får bli en senare fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men SJ;s omstrukturering är en brådskande angelägenhet. Vi
tycker att regeringen här har skyndat alldeles för långsamt. Järnvägen är ett
masstransportmedel som har framtiden för sig. Den är energisnål, den är
miljövänlig, den är trafiksäker. Men själva den finansiella utkomsten av
företaget är ytterligt nedslående. Vi har från moderat sida varit med på att
man från det nya SJ-åkeriföretaget skiljer infrastrukturen. Vi anser det rent
principiellt vara riktigt att staten står för samhällets infrastruktur, och
även om kostnaden för detta kommer att i ökad utsträckning öppet belasta
statsbudgeten, är detta bättre än de dolda kapitaltillskott som sker genom
kapitalnedskrivningar i ett förlustbringande SJ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att de förlustkostnader som kommer att uppstå
under omstruktureringstiden skall bäras inte av statskassan utan på i
näringslivet normalt sätt genom att företaget utsäljer tillgångar som är marknadsmässigt
begärliga. Jag tänker då på sådana företag inom SwedCarrierkoncernen - SJ:s
förvaltningsbolag - som inte har ett naturligt samband med järnvägsverksamheten,
nämligen ASG, SEL och GDG. Jag nämner dem som exempel; det finns flera.
Försäljningen av dessa, som är friska företag med stora framtidsmöjligheter,
skulle utan vidare kunna täcka de strukturrationaliseringskostnader som SJ
kommer att ha i klassen 1-2 miljarder under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger fara i dröjsmål med SJ;s omstrukturering, och
det är alltså med bekymmer vi följer den mycket långdragna och segslitna
processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag uttala vår förvåning över att
statssekreteraren i kommunikationsdepartementet Ulf Dahlsten även innehar
befattningen som nyvald ordförande i SJ:s koncernstyrelse. Detta kan möjligen
för en kort övergående period vara lämpligt, eftersom Ulf Dahlsten engagerat
arbetat i den grupp som behandlat omstruktureringen av SJ. Men i längden är det
en omöjlig sits, för han sitter på flera stolar. Hans befattningar som
ordförande resp. statssekreterare kommer ovillkorligen i konflikt med varandra.
Jag hade hoppats att kommunikationsministern här i kväll skulle ha försäkrat
att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>156</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
omöjliga position inte längre kan upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har med detta, herr talman, i all korthet presenterat
den moderata synen på det omfattande arbete med omläggningen av trafikpolitiken
som nu pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 OLLE GRAHN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Investeringar i olika trafiksystem bestämmer
för lång tid framåt hur personer och gods kommer att färdas. Investeringar i
vägar, järnvägar, storflygplatser och hamnar har ofta livslängder på 40 år
eller mer. Det är därför utomordentligt viktigt att besluten fattas med
utgångspunkt från ett tillfredsställande samhällsekonomiskt beslutsunderlag,
där alla kostnader och nyttor under hela investeringens livslängd vägs samman.
Inverkan på miljön och trafiksäkerheten samt regionala effekter är exempel på
viktiga frågor som skall finnas med i bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiksektorns negativa effekter på miljön genom
luftförorening och buller måste nu uppmärksammas på allvar. De miljöstörningar
av stadsbild och landskap som kan uppstå vid nybyggnad av trafikanläggningar
får inte heller glömmas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tyvärr vanligt att man talar vackert om att full
hänsyn måste tas till miljön. När man går till handling finns dock en benägenhet
att i bedömningarna värdera miljöeffekterna lågt, därför att de ansvariga inte
vågar göra en uppskattning av de verkliga kostnaderna, trots att det i dag
finns metoder för att i grova mått beräkna effekterna i ekonomiskt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I praktiken är det naturligtvis omöjligt att exakt beräkna
kostnaden för olika miljöutsläpp. Experter på området kan göra uppskattningar
av samhällsekonomiska kostnader, som baseras på bästa fillgängliga kunskap.
Sedan är det politikernas sak att efter justeringar utifrån övergripande
politiska bedömningar göra avvägningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsekonomin bygger på att företag, myndigheter och
privatpersoner fattar beslut på grundval av de prissignaler som ges. Är det
gratis att förorena miljön påverkas alla dessa beslut så, att de blir onödigt
miljöförstörande. Kostar det att förorena blir besluten mycket gynnsammare för
vår miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöstörningar från vägtrafiken, flyget, sjöfarten och
järnvägen bör kontrolleras genom en kombination av normer och avgifter.
Normerna bör baseras på en samhällsekonomisk bedömning där man drar slutsatsen
att nyttan, av t. ex. bestämmelserna om avgasrening för personbilar, överstiger
kostnaderna. Avgifterna bör baseras på den marginalkostnad för miljön som en
viss resa medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att svensk bilindustri sedan många år tillverkar
rena bilar med katalytisk avgasrening är det först från den 1 januari 1989 som
sådan rening blir obligatorisk för nya personbilar som säljs i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är glädjande att bestämmelserna kommer, bara
beklagligt att de inte har kommit fidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket lade våren 1987 fram ett förslag om
skärpta avgasbestämmelser för lastbilar och bussar. Från 1992 skall enligt
förslaget lätta bensindrivna lastbilar ha katalytisk avgasrening som sänker
kväveoxidutsläp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pen med
60-70 %. För dieseldrivna lätta lastbilar blir sänkningen knappt hälften så
stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1995 föreslås för tunga lastbilar och bussar över 3,5
ton bestämmelser som bl. a. innebär att kväveoxidutsläppen skall sänkas med
närmare 40 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet ställer sig bakom detta förslag om skärpta
regler. Det kan rent av finnas skäl att undersöka om de inte kan införas
snabbare än enligt naturvårdsverkets tidtabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande regionalpolitiken på transportområdet
domineras av centralt beslutade subventioner och regleringar. Folkpartiet vill
i stället ha en regionalpolitik som bygger på ett generellt stödsystem och
mobilisering av lokala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En övergång till ett generellt stöd tar fid. På kort sikt
är strävan därför att påverka stödet så, att dess utformning blir så effektiv
som möjligt inom de givna ramarna. I den processen vill folkpartiet att så stor
del som möjligt av stödet blir generellt genom t. ex. sänkta
arbetsgivaravgifter i områden som behöver stöd och genom att större delen av
bidragen utgår som en klumpsumma till resp. län. Selektivt stöd som utgår från
nationella regler, t. ex. transportstödet, bör gälla för så vida grupper som
möjligt. Ett exempel på detta är persontransportstöd: Så länge man har ett
särskilt persontransportstöd skall det inte bara gälla för anställda utan även
för egenföretagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regionalpolitik på transportområdet genom dolda
subventioner är en ineffektiv stödform. Exempel på dolda subvenfioner är att
man inom Linjeflyg, genom möjligheten till monopolvinster på vissa sträckor,
subventionerade olönsamma linjer med 50 milj. kr. år 1986 efter eget huvud. På
likartat sätt finns dolda subventioner av flygplatser genom luftfartsverket. En
möjlighet kan vara att de dolda subventionerna skulle omvandlas till öppet
generellt stöd som kan mobilisera lokala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olönsamma järnvägslinjerna utgör ett särskilt regionalt
problem. SJ fick budgetåret 1986/87 ett av riksdagen beviljat bidrag med 1 320
milj. kr. för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJ:s tunga förvaltning har inte förmågan att utnyttja de
regionala banorna på ett effektivt sätt. En tanke som är värd ett närmare
studium vore att flytta huvudmannaskapet till de kommuner som en viss olönsam
järnväg löper igenom. SJ skulle i konkurrens med privata företag få tävla om
driften på entreprenad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bortåt 1 000 personer dödas varje år i trafikolyckor i
Sverige, och många skadas. Trafikolyckorna åstadkommer stora mänskliga
tragedier och materiella kostnader. Mycket måste göras för att minska dessa
skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även på trafiksäkerhetsområdet bör man använda samhällets
resurser effektivt, så att man väljer åtgärder som ger störst nytta i
förhållande till de kostnader som de har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom vägtrafiken kan de stora insatserna göras. Sambanden
mellan höga reshastigheter och olyckskostnader är väl klarlagda. I första hand
måste en effektiv hastighetsövervakning införas. Enligt beräkningar från
statens väg-och trafikinstitut skulle ca 150 människor färre omkomma i trafiken
varje år om hastighetsgränserna följdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unga förare har en förskräckande olycksstatistik. Kanske
skulle man överväga att göra körkortet provisoriskt under de första åren och
kanske</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>komplettera
med ytterligare utbildning för dem som råkar ut för olyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skärpta åtgärder behövs mot dem som kör alkoholpåverkade.
De som återfaller i rattonykterhet måste behandlas och kontrolleras, så att
risken för återfall minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vägverket gör avvägningar för större trafiksäkerhet
används en värdering på 280 000 kr. per polisrapporterad trafikolycka som
undviks genom en viss åtgärd. Denna värdering av minskad olycksrisk baseras bl.
a. på en uppskattning av värdet av ett sparat människoliv på 4,2 milj .kr. När
SJ utfärdar föreskrifter för järnvägstrafik görs inga direkta uppskattningar av
hur mycket åtgärder kan få kosta som statisfiskt leder till att en svår olycka
undviks. Detta har lett till att säkerhetskraven är mycket högre för
järnvägstrafik än för vägtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rimligen borde samma persons olycksrisk värderas på
likartat sätt oberoende av var han åker. Vi får mest trafiksäkerhet för
pengarna om vi från en enhetlig värdering genomför de åtgärder som ger störst
trafiksäkerhetseffekter i förhållande till kostnaderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undet detta anförande övertog andre vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 81
GÖSTA ANDERSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns anledning att rikta mycket hård
kritik mot regeringens trafikpolitik på tre områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första har regeringen tagit lättsinnigt på
järnvägspolitiken. Därför befinner sig SJ i den djupaste krisen i modern tid.
Hade regeringen agerat i tid hade denna svåra kris kunnat förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra tycks regeringen helt ha släppt alla
regionalpolitiska ambitioner på trafikområdet. Man är alltmerinriktad på
storskaliga projekt typ Uddevallas motorvägsbygge för 675 milj. kr. Den
politiken leder till att mycket stora delar av Sverige håller på att bli
utarmade på trafikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje nonchalerar regeringen omsorgen om miljön.
Regeringen har skurit ned kollektivtrafiken, och vi har fått en kraftigt ökad
vägtrafik med stora problem i form av bl. a. luftföroreningar. I
kommunikationsdepartementet ägnar man alltmer tid åt att till varje pris driva
igenom ett bygge av Öresundsbron.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är dessa tre allvarliga problem inom trafikpolitiken
som jag vill ta upp i detta inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen kan bestrida att järnvägstrafiken har många
fördelar. Den är helt överlägsen alla andra trafikalternativ ur miljösynpunkt.
En ökad järnvägstrafik kan minska våra trafikolyckor ute på vägarna. Mer
godstrafik på järnvägen kan bidra till att väsentligt förhindra förslitningen
av vårt vägnät. Järnvägen är också ett utomordentligt energisnålt alternativ.
Detta är några mycket starka skäl för att vi borde satsa på ett modernt och
effektivt järnvägsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta järnvägsföretag har vi tyvärr inte. Att 88 platser
av 100 står tomma i persontågen är ett skrämmande exempel på låg effektivitet.
Att SJ;s dyra och moderna lok utnyttjas endast till 39 % borde vara en
väckarklocka. Att passagerare på persontåg kan få vänta fem sex timmar när man
fått stopp på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett tåg är
ett oroande exempel på dålig service och omsorg om SJ;s kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle tyvärr kunna ge åtskilliga fler exempel på
brister i järnvägspolitiken som förklarar företagets djupa kris. Regeringen
bär ett tungt ansvar för att vi befinner oss i detta tillstånd. SJ;s problem
har inte uppkommit under det senaste året. Krisen har växt fram under en tid då
socialdemokraterna haft regeringsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling tycks regeringen mer eller mindre ha
blundat för. Det är ett mycket allvarligt misstag. Nu kommer det att krävas
mycket stora resurser för att vända utvecklingen till något positivt. Centern
vill gärna medverka till att vi kan skapa ett modernt och effektivt
järnvägsföretag. Vår medverkan kan ske endast på villkor att hela landet får
tillgång till järnvägstrafik inom rimliga avstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig gå över till regeringens hårda centralisering av
investeringar på vägområdet. Studerar man de framlagda förslagen till
väginvesteringar för de närmaste tio åren blir man förskräckt. Flera
Norrlandslän får väginvesteringarna nedskurna med 50-70 %. Bergslagslänen, som
är ett annat utsatt område, får samma anslag bantat med omkring 50 %. För
sydöstra Sverige -Kalmar, Kronobergs och Blekinge län - har riksdagen vid flera
tillfällen uttalat sig för att de områdena också behöver regionalt stöd. För
dessa områden innebär dock de framlagda planerna att väginvesteringarna skärs
ned med nära 50 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka slutsatser kan man dra av denna politik? En sak är
absolut säker: Den här vägpolitiken är ett otäckt exempel på hur man på
kommunikationsområdet söker sabotera alla försök till regionalpolitiska
insatser. Menar regeringen att områden som saknar flyg och har dålig järnvägstrafik
också skall leva med ett uselt vägnät? Hur tror socialdemokraterna att stora
delar av vårt land skall kunna överleva om man blir totalt svältfödd på
investeringar i trafiknätet? Kommer den inledda vägpolitiken att fortgå kommer
vi inom centern att inleda en hård politisk strid med socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om Öresundsbron börjar sanningens minut att närma
sig för socialdemokraterna. Tro nu inte att ni kan skjuta ifrån er hela frågan
till efter valet. Ni måste lägga korten på bordet nu. Är miljöfrågan viktig
eller är den det inte för den framtida trafikpolitiken? Är omsorgen om miljön
viktig, då borde slutsatsen vara enkel för socialdemokraterna. Då borde ni
redan i dag kunna ge svenska folket klara besked om Öresundsbron. Ni borde
kunna medge att en dyr vägbro förutsätter en mycket kraftigt ökad vägtrafik som
skapar allvarliga miljöproblem. Ni behöver inte nya utredningar för att
klargöra detta problem. Inga utredningar i världen kan lösa socialdemokraternas
interna dilemma i denna fråga. Ge beskedet nu! Är ni för eller emot en
Öresundsbro? Denna fråga kommer att förfölja er tills vi får ett besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För centerns del kan vi ge klara besked. Det är bra för
miljön, för trafiksäkerheten, för näringslivet och för hela svenska folket om
vi har tillgång till ett bra och effektivt SJ. Vi kommer att fortsätta att
arbeta för att vi skall få en välskött och modern järnvägstrafik. Vår
regionalpolitik är inriktad på att alla delar av landet måste få bra
kommunikationer. Därför kommer vi att ta strid med socialdemokraterna om den
framtida vägpolitiken. Vi kan aldrig acceptera den svältkost och brist på
väginvesteringar som stora delar av Sverige kommer att utsättas för om
socialdemokraterna får som de vill.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 Vår omsorg om miljön leder oss till den självklara slutsatsen
att vi kommer 21 oktober 1987 att satsa på andra alternativ än en dyr och
miljöfarlig Öresundsbro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>y
rueuu,, Anf. 82 VIOLA CLAESSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! På den socialdemokratiska parfikongressen
höll Birgitta Dahl ett mycket känsloladdat och viktigt tal, måste jag säga. Hon
citerade bl. a. ur Vilhelm Mobergs bok Din stund på jorden. Efter detta citat
sade hon: "Så bär vi, tror jag, alla inom oss sorgen över att det, som var
vår barndoms glädje, håller på att tas ifrån oss och våra barn."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birgitta Dahl uttalar sig vid alla möjliga tillfällen. Hon
brukar ha ett ganska viktigt budskap. Men allt flera i vårt land frågar sig
också om det bara är ord, om Birgitta Dahl inte har någonting att säga till om
inom den svenska regeringen, när det t. ex. gäller trafikpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har under de senaste veckornas tågresor kunnat läsa ur
SJ:s tidning Raka Spåret, och jag kan snart en artikel utantill. Det är en
intervju med Birgitta Dahl. I den säger hon: "Miljökraven kommer att styra
utvecklingen." Men när, Birgitta Dahl, Ingvar Carlsson, Sven Hulterström
m.fl., skall vi få se de konkreta bevisen för detta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket sades här av föregående talare när det gäller
bristen på satsningar på SJ. SJ skulle kunna stå för det verkliga lyftet i
Sverige. Aldrig någonsin tidigare har nämligen kraven från svenska folket varit
så starka på att satsningar skall göras på SJ för att hejda bilismen, som är
den största miljöförstöraren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en presskonferens där vpk talade om skogsdöd och
försurning sade en journalist: "Jag går så ofta i skogen med mina barn,
men där är ju så in i helsike vackert." Han såg alltså inte den akuta
miljökris som han då egentligen bara hade kunnat läsa sig till. Kanske är detta
också fallet med många statsråd och riksdagsledamöter. Det räcker ju inte med
att tycka om naturen. Man kan bara se sönderfallsprocessen genom ekologiska
insikter och erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer från Ödsmål i Bohuslän, där en miljöaktion har
ägt rum i dag för andra gången. Man har ockuperat mark. I dag var det fråga om
en större aktion. Redan i gryningen fanns där nära 400 människor som ville visa
att de tycker att motorvägsbygget och Scandinavian Link är helt vansinniga
projekt. De s. k. trädkramarna har de flestas sympatier på sin sida och enligt
min uppfattning den moraliska rätten. Det är inte fråga om en vanmakt utan om en
begynnande motmakt mot Volvos inflytande över regeringsbeslutet där det gäller
bilismen kontra miljön. Representanter för trädkramarna kommer att vara här i
morgon bitti. Jag skulle här ha framfört hälsningar till Sven Hulterström, men
denne är tyvärr inte här i kväll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädkramarna och akfivisterna i Bohuslän uppmanar
regeringen att<br>
avbryta motorvägsbygget. Vpk har också framfört detta krav vid flera<br>
tillfällen. Vpk;s riksdagsgrupp har stött aktionerna, och senast uttalade vi<br>
genom Lars Werners anförande här ifrån talarstolen tidigare i dag kravet på<br>
att regeringen måste avbryta bygget. Skogen och människorna tål inte mer av<br>
förgiftning och betongpolitik. Gränsen är överskriden både i Bohuslän och i<br>
Skåne - och just där skall Scandinavian Link dras fram.<br>
1"0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många frågar sig om ett löfte till
Gyllenhammar kan få kosta hur mycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som helst
och varför just en motorväg, och varför just en bro? Borde inte regeringen
släppa på prestigen? Annars måste det ju bli så, att delar av Birgitta Dahls
känsloladdade kongresstal aldrig kan bli trovärdiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valda delar av Birgitta Dahls tal, bl. a. det som jag
citerade tidigare, förstorades upp och sattes på plakat som man använde i
skogen vid demonstrationerna i Bohuslän. Dessa plakat har dragits i smutsen,
genom skogsmaskiner och genom polisens aktioner. Sara Lidman, som var med
miljöaktivisterna i Ödsmål i dag, vädjade till polisen: "Vi som vill
försvara vårt lands naturrikedomar, är inte vi värda respekt?" Men polisen
lydde bara order. Detta kallas av byråkrater och många politiker för den
demokratiska processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att Birgitta Dahl när hon kommer till denna
kammare svarar på några viktiga frågor från miljöengagerade människor i
Bohuslän och på andra ställen. Går det inte att göra en väg trafiksäker utan
att det är motorväg? Jag vill ställa den frågan också till Birger Rosqvist, som
är den socialdemokratiske talaren i den här debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven Hulterström brukar skylla på ett löfte till Uddevalla
och Stenungsund. Det skulle handla om att arbetslösheten där var så stor när
beslutet fattades om att en motorväg skulle byggas. Måste det bli en motorväg
för att det behövs arbetstillfällen? Varför gynnade regeringen inte först och
främst järnvägen i Bohuslän, så att den kunde ta emot det tunga gods som rullar
på E 6-an som gör denna väg så livsfarlig? Och, Birger Rosqvist, när tänker
socialdemokraterna se till att hastighetsgränserna sänks i Sverige? Det är
nämligen en sådan åtgärd som man har nämnt i Öresundsbrodelegationen. Där säger
man att de totala utsläppen inte kommer att bli så mycket högre trots en enorm
ökning av biltrafiken genom brons tillkomst. Men man säger att det, eftersom
utsläppen och förgiftningen i Skåne ändå har avancerat så långt redan innan
bron börjar byggas, behövs vissa åtgärder som t.ex. hastighetsbegränsningar
eller lägre hastighetsgränser. Varför tar socialdemokraterna inte detta steg
nu?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att Öresundsbron, detta mastodontprojekt, skall gå
ihop ekonomiskt krävs en enorm ökning av biltrafiken. Men om nu åkarna envisas
med att fortsätta att anlita färjetrafiken, vilket de säger sig vilja göra, hur
skall kalaset då betalas? Måste broavgifterna kanske tillfälligt dumpas för att
brobyggarna skall slippa konkurrensen från sjöfarten? Och hur går det med hamnarna
på västkusten om bron byggs? Hur många hamnjobb blir det kvar, Birger Rosqvist?
Hur många arbetstillfällen får sjöfolket kvar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska järnvägarna har under många år drabbats av
riksdagsmajoritetens och regeringens oginhet. Gösta Andersson redogjorde för
detta på ett mycket bra sätt. Upprustningsbehovet och investeringskraven har
vuxit till mångmiljardbelopp på grund av denna återhållsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här i riksdagen har vpk.många gånger ensamt fått föra SJ;s
talan. Vi har sagt ja till de krav och äskanden som SJ har framfört, medan de
som har suttit i SJ:s styrelse-de sitter också i trafikutskottet och har gjort
inlägg från denna talarstol - har röstat mot våra och SJ:s förslag. Många
tycker att detta är bedrövligt. Man undrar vad man skall ha riksdagen till, om
folkvalda politiker uppträder på ett sådant skandalöst sätt. Finns det inte
längre kvar något civilkurage t. ex. hos socialdemokrater som sitter på flera
stolar?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>161</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagens protokoll 1987/88:11</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadorna på grund av bilism och industriutsläpp kommer att
kosta oändligt mycket mer än vad satsningarna på SJ kommer att göra. Väldigt
mycket beror på att bilismen har fått utvecklas alldeles ohejdat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har de värsta skogsskövlarna börjat tänka om, så nu får
vi på miljösidan hjälp av skogsindustrin och skogsbolagen, eftersom de ser sina
vinster hotade - när råvaran och skogen hotas får miljöopinionen-rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De talar om att man inte längre skall räkna
kväveoxidutsläppen i ton, utan att det på vissa ställen handlar om att
ytterligare kilon av kväveoxidutsläpp kan knäcka skogen. Så ser det ut bl. a. i
Skåne på de mest förgiftade markerna, där skogsskadorna har avancerat långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kräver återigen: Avbryt motorvägsbygget vid Ödsmål i
Bohuslän, och satsa i stället alla miljonerna på järnvägen! Det borde man ha
gått in för redan innan man gav löftet till P. G. Gyllenhammar i samband med
Uddevallapaketet. Det handlade inte om ett löfte till kommuninvånarna utan om
ett löfte till Volvochefen. Det har Kjell-Olof Feldt själv sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sluta med ett ytterligare citat ur Birgitta Dahls
tal. Jag vet att det används och är användbart också i den utomparlamentariska
verksamheten. Hon sade så här:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Och, kamrater, det är just upproriska vi måste vara
om vi ska lyckas avvärja hoten mot vår överlevnad, på samma sätt som våra far-
och morföräldrar övervann de hot, som plågade dem."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birger Rosqvist! Vi var upproriska i dag i Ödsmål. Vi
ville kämpa för järnvägen och mot motorvägsbygget. Då kom poliserna i massor,
som om vi hade varit de värsta förbrytare,- när vi ville försvara naturen och
miljön. Jag skulle vilja se litet mer upprorsanda också hos Birger Rosqvist.
Jag vet att han inte tycker om Öresundsbron, men detta måste höras bättre,
Birger Rosqvist!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>162</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 83
BIRGER ROSQVIST (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Transporterna har fått en allt större
betydelse, och utvecklingen av transportsektorn har alltid gått hand i hand
med samhällsutvecklingen i övrigt. När tekniska och ekonomiska förutsättningar
i olika utvecklingsskeden begränsat transportmöjligheter har det därmed också
satts bestämda gränser för vad som gått att genomföra på andra samhällsområden.
Möjligheterna att tillgodose olika materiella, sociala och kulturella behov har
då påverkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bra kommunikationer har dock kunnat vidga horisonterna i
många olika avseenden och gett ett bättre och rikare innehåll i människornas
liv. Vill vi fortsätta att förbättra samhället och våra levnadsvillkor, måste
vi också vara beredda att utveckla och även förändra transporterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under snart ett kvartssekel har vi levt med en
trafikpolitik grundad på 1963 års trafikpolitiska beslut, så småningom följt av
1979 års trafikpolitiska beslut. År 1979 fick konkurrensen betydligt mindre
betydelse än vad fallet hade varit tidigare. Samverkan i trafiken betonades i
stället. Men fullt genomslag över hela det trafikpolitiska området har 1979 års
beslut inte fått, I stället har de båda besluten kommit att tillämpas jämsides
eller blandat inom olika delar av transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men även
frånsett detta står vi inför ett antal konkreta problem som måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lösas. Det
finns möjligheter att ta till vara, och det är här i riksdagen som vi skall
fatta besluten. Vi måste begränsa trafikens negativa inverkan på miljön. Vi
måste ta igen eftersläpningen i utbyggnad av infrastrukturen, kanske främst
inom järnvägssektorn. Vi måste öka tillgängligheten för olika
trafikantkategorier i olika delar av vårt land och ännu bättre tillgodose
sociala behov, exempelvis för handikappade. Vi måste förbättra trafiksäker-.
heten ännu mer. Det finns behov av snara åtgärder för att komma till rätta med
SJ:s ekonomiska kris. Det behövs också åtgärder för att trygga bibehållandet av
svensk sjöfart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett omfattande trafikpolitiskt utredningsarbete har nu
genomförts. Olika problem och utvecklingsmöjligheter har genomlysts, och därmed
finns det nu underlag för förslag till åtgärder inom transportsektorn. Men för
genomförande av alla de förbättringar som ett brett tvärpolitiskt forum funnit
behov av krävs det också att resurser kan tas fram. 1 arbetet har deltagit,
representanter för samtliga partier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns möjligheter att få till stånd ett
betydelsefullt, väl tidsanpassat trafikpolitiskt beslut. Det kan fattas redan
tidigt i vinter, efter ett rekordkort men genomgripande utredningsarbete, som
samtliga partier har fått följa och kunnat påverka. Jag ser med intresse fram
emot ett sådant beslut. För att det skall kunna fattas krävs att det lämnas
besked från övriga partier i riksdagen om hur det skall finansieras. Jag vill
fråga om ni nu är beredda att medverka till att resurser tas fram för åtgärder
av den karaktär som här i mycket skarpa ordalag har efterlysts av några talare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viola Claesson efterlyste i slutet av sitt anförande
synpunkter på ett Öresundsbroförslag, Det finns inget förslag att ta ställning
till i riksdagen om någon Öresundsbro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan några ord om vägbygget i Bohuslän. Planerna på ett
sådant vägbygge har kommit till efter demokratiskt fattade beslut. I detta
speciella fall gick det inte att utnyttja järnvägstransporter ifrån fabriken
och anläggningen som har nämnts i detta sammanhang. Detta är anledningen till
att det behövs ett vägbygge för att återigen få till stånd en
industrietablering och industriell aktivitet i det område som drabbades av svår
sysselsättningskris i samband med strukturrationaliseringen inom varvsområdet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 84
VIOLA CLAESSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Birger Rosqvist säger att det inte finns något
förslag här i riksdagen om en Öresundsbro. Det finns emellertid flera motioner
som säger att vi absolut inte skall ha någon Öresundsbro, bl. a. med hänvisning
till en del av de synpunkter jag tog upp i mitt förra inlägg. Det finns
någonting att rösta om och gå till beslut på, Birger Rosqvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller motorvägen i Bohuslän var det en ny variant
av svar som Birger Rosqvist kom med när han sade att det handlade om att Volvo
inte kunde få hjälp av SJ med att utföra de godstransporter ifrån den nya bilfabriken
som man hade krävt. SJ har en helt annan syn på den frågan. I Volvos
propaganda, som i dag i mycket stor utsträckning riktar sig mot den svenska
järnvägen, heter det att SJ inte kunde m.otsvara kraven. På SJ har man dock
uppgett något helt annat. Man var beredd att tillsammans med Volvo utveckla ett
system som skulle kunna klara dessa transporter, och man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hade
fakfiskt haft fid på sig för att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill återigen hänvisa till vad Birgitta Dahl säger i
SJ-tidningen Raka Spåret, som jag nämnde tidigare och som alla resenärer på tåg
i Sverige kan läsa. Energi, miljö och trafik hör nämligen ihop, och Birgitta
Dahl är så flitig när det gäller att prata. I senaste numret av Raka Spåret
säger hon att när detta skrivs har regeringen nyss aviserat att man vill satsa
22 miljarder på järnvägen för såväl utbyggnader som förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är detta med sanningen helt överensstämmande, Birger
Rosqvist? Jag har hört helt andra och mer blygsamma belopp nämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag nämna att jag håller med Gösta
Andersson i den kritik han framförde mot SJ - det finns nämligen kritik att
komma med. Gösta Andersson glömde dock säga att trots att vi har rätt att rikta
denna kritik mot SJ, så är SJ ett av Europas mest lönsamma järnvägsföretag. Det
är det effektivaste och mest produktiva företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle således kunna bli ett helt fantastiskt företag
som skulle kunna hjälpa svenska folket med miljövänliga resor. Men jag tror
tyvärr inte att direktörerna i det nya SJ är särskilt inriktade åt det hållet.
Jag tror att de brukar flyga för det mesta, och att de inte vet riktigt vilka
behov svenska folket har.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 85 GÖSTA ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är naturligtvis bra, Birger Rosqvist, att
det pågår en dialog mellan partierna om SJ:s framtid. Jag har ingen anledning
att kritisera det - tvärtom. I denna dialog finns dock fortfarande väldigt
många frågor som är väsentliga för SJ:s framtid men som är obesvarade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det socialdemokratiska partiet har ju som regeringsparti
ett särskilt stort ansvar för att så snabbt som möjligt ta oss ur den här
SJ-krisen. Ni socialdemokrater bär ett tungt ansvar för att SJ på nytt skall
bli ett välskött och bra fungerande företag. Som jag ser det är det därför
mycket oroande att företaget under en längre tid har varit mer eller mindre
ledningslöst. Min fråga blir därför: När kan vi räkna med att SJ skall få sina
chefsposter tillsatta? Det är ju en nödvändig förutsättning för att företaget
skall kunna fortsätta att fungera på ett bra sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller frågan om
Öresundsbron kan Birger Rosqvist inte komma ifrån att man utan nya utredningar
kan komma fram till ett ställningstagande om vad en vägbro skulle innebära för
t. ex. miljön. Frågan uppstår då: Är taktiken den att Anna Lindh och andra
miljövänner på den socialdemokratiska partikongressen skall bli överkörda i
brofrågan, men först efter nästa val? Om vi inte får något besked om var ni står
i fråga om vägbroproblematiken, förstår jag att taktiken går ut på att lugna
ner miljövännerna till efter valet. Jag tror inte att den taktiken kommer att
hålla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>164</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 86
BIRGER ROSQVIST (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först säga några ord om Öresundsbron
och förbindelserna nere vid Öresund. Det finns motioner i trafikutskottet. De
behandlades i utskottet i går, och de kommer att bli föremål för behandling här
i kammaren den 10 november. Då får vi väl ta denna debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gösta Andersson
ställde också en annan fråga som gällde SJ. Gösta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andersson sade att SJ var
ledningslöst. Ja, det är väl inte kontaktledningarna på SJ det gäller, utan
tydligen den administrativa ledningen. Enligt de uppgifter jag har inhämtat är
det numera tydligen så att det är styrelsen i dessa verksföretag som själv
skall lägga fram förslag beträffande sina chefer. Den n"ya SJ-styrelsen
tillträdde den 1 oktober. Den har nu haft tre veckor på sig. Den nyfillträdda
styrelsen arbetar med förslag på ny verkställande direktör eller
generaldirektör för SJ. Förslaget lär inte vara särskilt långt borta. Jag
tycker ändå inte att förskjutningen på detta område har varit så svår att man
kan rikta någon skarp kritik mot den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har vidare förstått att man på flera håll är beredd att medverka
till åtgärder för att rädda svensk sjöfart. Det tycker jag är mycket bra. Det
kom fram vid en konferens i föregående vecka där samtliga riksdagspartier var
representerade. Men det är som sagt också dags att få klarhet på andra punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ställde en fråga till Gösta Andersson, som tidigare kom med våldsam kritik. Är
ni beredda att medverka till en finansiering av en järnvägspolitik med
vägtrafikmodell för järnvägen och investeringar i infrastruktur som påtagligt
skulle hjälpa oss att få en bättre järnvägsservice? Är ni beredda att medverka
till att resurser tas fram för ett ökat vägunderhåll och vägbyggande? Det var
något som Gösta Andersson ville ha mera av. Men man får ingenting gratis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Avslutningsvis vill jag säga att när det gäller den trafikpolifik som
jag förhoppningsvis skall vara med och besluta om fidigt nästa år, står vi
inför fem stora vikfiga uppgifter. Det handlar om att genom omedelbara,
långsiktiga åtgärder kraftigt begränsa trafikens miljöpåverkan. Vi skulle då
kunna bryta den negativa trenden som går mot flera döda och skadade i trafiken.
Det gäller också att utveckla infrastrukturen för 2000-talets behov inom
transportsektorn. Vi skall kunna höja effekfiviteten såväl inom
transportsystemet som helhet som inom de olika trafikgrenarna. Vi skall kunna
säkerställa en fillfredsställande trafikförsörjning i alla delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser med stora förhoppningar fram emot att vi inom några månader skall kunna
fatta beslut av den karaktären.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 87 VIOLA CLAESSON
(vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag fick inte något svar av Birger Rosqvist på min fråga; Var den
uppgiften riktig som Birgitta Dahl lämnade, att regeringen har aviserat att det
skall satsas 22 miljarder kronor på den svenska järnvägen? Annars är det rätt
viktigt att rätta till uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
och några till från riksdagen var hos SJ-anställda, anslutna till
Statsanställdas förbund, för en utfrågning och en debatt i går kväll. De
SJ-anställda hade mycket bra material att komma med. De förmedlade också
frågor, och jag skall försöka hinna föredra en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
först vill jag saxa en del uppgifter ur en skrift som de anställda har gett ut.
Den heter Trafikpolitik för framtiden. Jag uppmanar gärna dem som inte har läst
den att skaffa den och läsa den noga. Man gör en jämförelse mellan Sverige och
andra västeuropeiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Västtyskland går statsjärnvägarna med en förlust på 5 miljarder D-mark. Ändå
säger man nu att bl. a. miljö- och energiskäl motiverar kraftfulla</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nyinvesteringar
för en konkurrenskraftigare järnvägstrafik. Man skall satsa 125 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Spanien har regeringen beslutat att under de närmast
kommande åren investera motsvarande 170 miljarder kronor på en modernisering av
järnvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje exemplet är från Italien. Där har regeringen
fattat beslut om en omfattande infrastrukturplan. Man skall satsa 950 miljarder
under de närmaste tre åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att Sverige borde börja jämföra sig med de här
länderna, som är ganska progressiva när det gäller järnvägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist frågan från de SJ-anställda; Hur ser
socialdemokraterna på uppdelningen av infrastrukturen mellan SJ och banverket?
Är det Birger Rosqvists uppfattning att banverket bara skall äga linjerna samt
huvudspåren på stationerna, medan affärs-SJ skall äga sido- och stickspåren på
stafio-nerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tycker Birger Rosqvist att det skall finnas två parallella
organisationer för spår-, signal- och kontaktledningsunderhåll - en inom
banverket och en inom SJ? Vad blir merkostnaden för den dubbleringen? Är det
inte bäst att lägga all infrastruktur på ett ställe?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kan låta väldigt specialiserat, men jag vet att det
är ganska avgörande frågor för dem inom SJ på litet lägre nivåer som nu
diskuterar vad sorh skall hända i framtiden med infrastrukturen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>166</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 88
GÖSTA ANDERSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag noterar med tillfredsställelse den
antydan som Birger Rosqvist gjorde om att SJ kommer att få en ny ledning inom
den närmaste tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birger Rosqvist efterlyser vårt intresse av att delta i
finansieringen av de investeringsobjekt som måste genomföras för att skapa ett
effektivt och bra järnvägsföretag. Det är självklart att vi känner ansvar för
finansieringsdelen av investeringarna, under förutsättning att villkoren är
sådana att vi kan acceptera dem. Det är inte möjligt för centern att ställa sig
bakom ett finansieringsalternativ som innebär att man helt enkelt skjuter över
ansvaret på landsting och kommuner när det gäller nedläggning av ett antal
järnvägslinjer. Om det blir det slutliga förslaget, då har vi naturligtvis inte
några som helst möjligheter att stödja finansieringen av ett sådant alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birger Rosqvist efterlyser också ökade resurser till
väginvesteringarna. Han undrar om vi vill ställa upp. Av den frågeställningen
drar jag slutsatsen att de vägplaner som nu är ute på remiss i olika delar av
landet och som innebär i snitt ungefär en 50-procentig nedskärning under de
kommande tio åren, är regeringen nu i färd med att justera uppåt, så att vi
inte får dessa dramatiska nedskärningar. Om man är inne på den linjen, är vi
från centerns sida beredda att ställa upp finansieringsmässigt även på
vägområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 89 BIRGER ROSQVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har haft tillfälle att ta del av de
investeringskrav som ställts från de olika verken, bl. a. SJ. De gäller tiden
fram till år 2000, alltså tolv år framåt. Vägverket äskar 67 miljarder kronor,
SJ 20-22 miljarder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kronor,
flyget 5 miljarder, och sedan finns det en del annat. I runda tal krävs 100
miljarder kronor i investeringar under en tolvårsperiod. Jag vill inte vara
pessimist, men jag tror ändå att det blir svårt att klara detta belopp på tolv
år. Det skall finansieras, och det gäller i så fall att det finns fler som är
positiva till att skriva ut räkningarna. Jag tror att det totalt sett är väl
mycket - vi får nog acceptera prutningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vad gäller väganslagen är det så att vi väntar en trafikpolitisk
proposition. Jag har redan tidigare sagt att jag önskar att den snart skall
komma. Vid de överläggningar som har förekommit och där man haft möjlighet att
vara med - det är tillfredsställande att man varit med från övriga partier -
har det angivits vissa omfördelningar och viss annan, modell för tilldelande av
väganslag ute i regionerna och länen. Jag tror att en del av den misströstan
som i dag lägrar sig i en del länsstyrelser när man fastställer vägplanerna
skall kunna skingras åtminstone fill en del inom en inte alltför avlägsen
framtid. Jag är optimist på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viola Claesson efterlyste svar på en del frågor som gällde
SJ och annat. Jag är inte beredd att svara på de frågorna, men jag vill säga
till Viola Claesson, som har ett sådant intresse av detta, att det var synd att
hon hoppade av järnvägsgruppen. Annars hade hon kunnat ställa frågorna där och
kunnat få de svar hon efterlyser här. Där hade hon kunnat få bättre
genomarbetade svar än vad jag har möjlighet att lämna här på stående fot.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 90
GUNNEL JONÄNG (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sveriges riksdag har i dag tagit ett stort
steg framåt på jämställdhetens väg. Den ekonomiska debatten fördes här i dag av
kvinnor. Ekonomin har på grund av tradifion och fördomar alltid förbehållits
männen. Centerpartiet, folkpartiet och moderaterna stod för denna innovation i
dag. Den visar kvinnors kunnande även i ekonomiska frågor, och jag hoppas att
den skall få genomslagskraft och efterföljd på andra och fler områden i
samhällslivet. Också i skattefrågorna var det kvinnliga inslaget stort i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annars förefaller det tämligen dystert på
jämställdhetsfronten. Jag är dess värre mitt eget kvinno- och
jämställdhetsblock här i den allmänpolitiska debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upplever att vi är inne i en fas av trötthet - det är
inte uppgivenhet, möjligen och förhoppningsvis är det en andhämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet "Varannan damernas" måste leda till
nytt avstamp för jämställdheten. Jag har studerat remissvaren - där finns på
sina.håll en förstockad inställning. Mossigast av alla är
arbetsmarknadsstyrelsen, som vill väcka frågan om inte jämn könsfördelning kan
anses uppnådd när fördelningen mellan könen är 40-60 %. 40 % är alltså
kvinnorepresentationen -inte mansrepresentationen om nu någon trodde det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet har sedan länge haft den högsta kvinnliga
representationen i riksdagen. När vi nu 1987 har 41 % så skulle det innebära
att vi centerkvinnor skulle vara nöjda. Det är naturligtvis en absurd tanke.
Arbetsdomstolen har avgivit ett utomordentligt bra yttrande beslutat av Olof
Bergqvist, vår nye chefs-JO Claes Eklundh och Ove Sköllerholm. Det sammanfaller
med min syn. I yttrandet står det:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"I
betänkandet dokumenteras områden av central betydelse inom vilka</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>168</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det råder
en i längden oacceptabel brist på jämställdhet mellan könen. De med lågmäld
ironi redovisade orsakerna till kvinnornas underrepresentation i bl. a. olika
offentliga organ måste sägas vara besvärande för de samhällsorgan och
organisationer m. fl. som under avsevärd tid haft problemet för ögonen och
möjlighet att göra något åt det. Om den bristande jämställdheten inom aktuella
områden tillåts bestå kan effekterna bli betänkliga. Sakligt är det en svaghet
att ett av könen är i så avsevärd grad underrepresenterat i olika beslutande
organ. Besluten blir uppenbarligen grundade på ett underlag - i vid mening -
som kan sägas vara mer begränsat än det borde vara. Detta kan leda till att de
beslutande organens kompetens och trovärdighet ifrågasätts. Arbetsdomstolen har
för egen del viss erfarenhet av detta från sin dömande verksamhet i mål om
tillämpning av jämställdhetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En för någon längre tid fortsatt underrepresentation för
kvinnorna i olika offentliga organ m.m. påverkar, som framhålls i betänkandet,
naturligtvis också menligt tilltron till deklarationer om en strävan efter full
jämställdhet mellan könen på alla områden där detta över huvud taget är
möjligt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De beslutande organens kompetens och trovärdighet
ifrågasätts. I detta ligger en stor fara, som inte många har insett. Själv ser
jag alltid först efter vilka som har fattat beslut i olika frågor. Är det bara
män bakom beslutet, blir beslutet genast mindre intressant och inger inget
förtroende - det är grundat på ett begränsat underlag och en begränsad
erfarenhet. Jag har slutat att delta i konferenser där endast män föreläser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst männen borde inse faran med beslutande organs
bristande trovärdighet och hur denna negativa utveckling kan accelerera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är dags för hårdare tag. Det är hög tid att Sverige
lever upp till den nivå som övriga nordiska länder redan har. Det behövs enligt
min personliga mening lagstiftning för att åstadkomma en bättre könsfördelning
i offentliga styrelser och nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också viktigt att statens företrädare inte utses
enbart bland högre befattningshavare. Det finns många kvinnor och män på lägre
nivåer, vars sakkunskaper bättre borde tas till vara och som har mer kunskaper
och erfarenheter att bidraga med än många högre tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnors begränsade inflytande inte minst inom arbetslivet
innebär att kvinnors arbetsmiljöer ofta uppvisar stora brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om bildskärmsarbetet har länge diskuterats. Det är
framför allt kvinnorna som sitter vid bildskärmarna. Strålskador har
rapporterats - men t. ex. datadelegationens rapport om bildskärmsterminaler kom
till slutsatsen att röntgenstrålningen är obetydlig och att ytterligare
strålning inte förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har gjorts nya rön om kromosomförändringar i
fosterceller som har lett till ett omtänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige testar nu bildskärmar ur arbetsmiljösynpunkt. Men
resultaten är hemliga - det är kanske bra för fillverkarna men inte bra för
kvinnorna som arbetar vid skärmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta problem måste lösas. Resultaten måste komma
kvinnorna till del. Forskningen måste fortsätta inte minst på den biologiska
sidan men också inkludera de nya bildskärmarna. Man har trott eller hoppats att
bildskärmar som bygger på flytande kristaller skulle lösa problemen med
hälsorisker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eftersom de är
strålningsfria. Men så är inte fallet. Elektroniken finns kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist, herr talman, några ord om de tysta kvinnorna i vårt land. Ja, de är inte
bara tysta, de är t.o.m. osynliga. Vi vet att de finns, vi ser spåren av dem.
De städar lokaler och arbetsrum. När vi kommer till vårt arbete på morgonen är allt
rent och snyggt, morgon efter morgon. Det sker nu inte av sig självt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tänker på lokalvårdarna- 90 % av dem är kvinnor. Många av dem lider av
förshtningsskador och belastningsskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
några år sedan kom en alarmerande rapport från arbetarskyddsstyrelsen. Det
gande en undersökning i ett län om arbetssituationen för kvinnor som arbetade i
storkök inom skolförvaltningen. Det visade sig att hjälpmedel i form av
rullvagnar och lyftapparater saknades. Kvinnorna fick själva lyfta tunga
kantiner och mjölkförpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetslivscentrum
har genomfört en tre år lång forskning om vårdbiträden. De har ett tungt
arbete - det känner vi alla till. Vårdbiträdena inom hemtjänsten blir färre
medan pensionärerna blir fler vilket också skapar svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
vårdbiträden orkar inte med heltidsarbete - de får förslitningar i rygg och
skuldror och axlar. Detta är en fruktansvärd grymhet mot kvinnor. Många är
ensamstående med barn och behöver en heltidsinkomst. Men deras arbete är så
hårt och ger dem sådana skador att de inte orkar arbeta helfid. Detta är alltså
sanningen i Sverige i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tysta kvinnorna i vårt land är tysta i mer än en bemärkelse. Ofta handlar det
om äldre kvinnor som inte är vana vid att kräva något för egen del. De är så
glada över att de har fått ett jobb att de finner sig i att arbeta i en obekväm
miljö. Ofta handlar det om invandrarkvinnor som arbetar i industrin. Det är
allfid de svagare som utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmiljöforskningen
måste gå vidare. Men det behövs också - som centern har begärt - en
kartläggning av kvinnors arbetsmiljö inom oHka tunga yrken. Detta skulle bl. a.
innebära bättre förutsättningar att ta fram nya redskap och hjälpmedel så att
kvinnors hälsosituation förbättrades och hälsoriskerna minskades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
gånger handlar det också om en förbättrad arbetsorganisation. Ett arbete som
ger belastningsskador borde uppblandas med andra arbetsmoment. Det monotona
arbetet ger skador. Vi måste acceptera att den mänskliga kroppen har sina
begränsningar. Kroppen klarar inte ensidigt arbete. Det leder till den
situation vi har i dag, där arbetssjukdomarna och arbefsolycksfallen ökar. I
synnerhet belastningsskadorna ökar kraftigt. Vi får i vårt samhälle inte
utnyttja människor på det sätt som nu sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det behövs krafttag för
att förbättra arbetsmiljön.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
deban</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 91 HANS GÖRAN FRANCK
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Folkpartiledaren Bengt Westerberg gjorde tidigare i dag ett märkligt
angrepp på mig och i själva verket också på de socialdemokrafiska
representanterna i invandrarverkets styrelse. Westerberg sade: "Bakom
invandrarverkets petita står bl. a. den socialdemokratiska representanten Hans
Göran Franck. Den enda reservanten är Karl-Erik Strömberg, folkpartiet. Jag
hoppas att regeringen i budgetpropositionen kommer att gå på Karl-Erik
Strömbergs linje och säga nej till Hans Göran Franck."</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>170</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad är det
då Karl-Erik Strömberg säger i sin reservation? Jo, så här;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Under de senaste åren har flykfinginvandringen till
Sverige varit större än det antal flyktingar som Sveriges kommuner fillsammans
har kunnat ta emot. På sikt kan denna utveckling inte fortsätta. Kommunerna
måste därför ytterligare öka sitt mottagande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna reservation står inte på något sätt i strid med den
hållning som vi i invandrarverkets styrelse har intagit. De största
ansträngningar görs nu för att öka det kommunala flyktingmottagandet. När
Karl-Erik Strömberg i sin reservation säger att kommunerna måste ytterligare
öka sitt mottagande är vi alltså ense. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vad är det då som regeringen skall säga ja till i
Karl-Erik Strömbergs linje? Det är fakfiskt ingenting, eftersom Karl-Erik
Strömberg inte föreslår en enda krona utöver det som styrelsen i övrigt har
föreslagit. Egentligen är det alltså.ett slag i luften som Kari-Erik Strömberg
har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot förhåller det sig på det sättet att situationen då
det gäller det kommunala flyktingmottagandet ytterligare har försämrats efter
det att invandrarverket tog ställning till sin petita. För närvarande väntar
närmare 8 000 flyktingar på. att komma ifrån flyktingförläggningar ut i
kommuner. Det är alltså en ytterst angelägen uppgift att nu ytterligare öka
ansträngningarna för att övertyga kommuner om att de måste ta emot flyktingar.
Det är inte bara så att fler kommuner skall ta emot flyktingar, utan framför
allt gäller det att de kommuner sorn redan har tagit emot flykfingar skall ta emot
än fler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns tre kommuner sorti helt vägrar ta emot
flyktingar. Det är inte bara den välkända kommunen Sjöbo utan också Borgholm
och Torsås. Dessa kommuner har de borgerliga partierna långt större möjligheter
att övertala än vad vi socialdemokrater har, eftersom de är borgerligt styrda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte fråga om att göra något avsteg från en generös
och human flyktingpolitik - den skall vi slå vakt om. Att man föreslagit vad
flyktingkommissarien har gått i bräschen för, nämligen att motverka missbruk
av asylrätten, innebär inte något avsteg från en generös och human
flyktingpoli-fik. Det ligger i flyktingarnas intresse att motverka sådant
missbruk, och kan detta ske genom en förbättrad kontroll och genom att man
försöker motverka att folk kastar bort sina pass för att kringgå
bestämmelserna, står detta också i överensstämmelse med flyktingkommissariens
rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en fråga som är av särskilt stor betydelse, och
det är bostadsfrågan. Det är nu mycket angeläget att öka möjligheterna för
kommunerna att lösa bostadsfrågan för att de skall kunna ta emot fler
flyktingar. På denna punkt är det också så att staten bidrar till kostnaderna
för att kommunerna skall kunna klara av den situation som råder. Den måste
tills vidare lösas genom att man ordnar genomgångsbostäder. Självfallet är en
ökad bostadsproduktion den viktigaste lösningen på sikt, men invandrarverket
kräver nu ytterligare 200 milj. kr. för att man skall kunna.ordna
genomgångsbostäder. Därtill kommer att vissa förändringar i bestämmelserna,skall
öka kommunernas möjligheter att lösa denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För några dagar sedan skrev en Stockholmstidning, Svenska
Dagbladet, att riksdagsmän återtar krav om skärpt lag om rasism. Tidningen
syftade på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
fempartimotion, som går ut på att man skulle kriminalisera medlemskap och
medverkan i rasistiska organisationer och kriminalisera bildandet av nya sådana
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något återtagande av detta krav har inte förekommit.
Däremot finns det anledning att hälsa med tillfredsställelse att regeringen har
tillkallat en parlamentarisk kommission för att föreslå ytterligare insatser
mot rasism och främlingsfienflighet. Till kommissionen hör en särskild
expertgrupp, ledd äv diskrimineringsombudsmannen. I kommissionens uppdrag ingår
särskilt att pröva om aktuell lagstiftning och dess tillämpning kan bli
effektivare när det gäller att motverka rasism och främlingsfientlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett resultat av kommissionens arbete kan det inom kort
bli aktuellt för riksdagen att ta ställning till frågan om inskränkningar i de
rasistiska organisationernas verksamhet och att samtidigt ta ställning till det
förslag som vi har lagt fram. Vi kommer givetvis att återkomma med vårt
förslag, men vi hoppas att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag av
detta slag eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också anledning att fästa kommissionens
uppmärksamhet på att det finns bestämmelser i brottsbalken om olaga
diskriminering. Bestämmelserna gäller däremot inte förhållanden på den privata
arbetsmarknaden, t. ex. om en arbetsgivare diskriminerar en färgad eller annan
invandrare när han anställer personal eller i sin behandling av anställda, men
det finns regler som gör att stat, kommuner och landsting som arbetsgivare inte
får diskriminera någon som t. ex. söker anställning. Enligt min mening är dessa
bestämmelser på arbetsmarknaden bristfälliga och borde reformeras, så att
diskriminering blir förbjuden i lag på hela arbetsmarknaden - med en möjlighet
att döma ut skadestånd alternativt andra sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gäller att beivra rasism och invandrarfientlighet
är det av särskild stor betydelse att slå vakt om våra invandrarorganisationer.
Det nya systemet för stöd till invandrarorganisationernas centrala verksamhet
har nu fungerat under ett budgetår. En negativ konsekvens av den nya ordningen
är att organisationer som uppfyller kraven för stöd ändå kan få avslag på sina
ansökningar på grund av medelsbrist. Därför är det angeläget att det nu anvisas
erforderliga medel för att detta organisationsstöd skall kunna verka fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också viktigt att påpeka att invandrarna har en
samarbetsorganisa-fion, SIOS. Den har inte kunnat få det stöd den behöver på
grund av ofullkomligheter i bestämmelserna. Det finns därför all anledning att
skapa möjligheter att ge ett årligt stöd även till denna samarbetsorganisation.
Det är tillsammans med invandrarna och deras organisationer som vi kan göra
mycket starka och verksamma insatser mot rasism och invandrarfientlighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren beslöt att den allmänpolitiska debatten skulle
fortsättas vid morgondagens sammanträde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>172</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §
Meddelande om interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande interpellationer framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 21
oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:64 av Elver Jonsson (fp) till socialministern om
åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bruk och missbruk av alkohol och
andra droger betecknas som vårt största medicinska och sociala problem. Där
finns en bred uppslutning från vetenskapligt håll om sambandet mellan ett lands
totalkonsumtion och graden av missbruk, skador och för tidig död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna ökade insikt låg också bakom riksdagens beslut 1977
då målet för den svenska alkoholpolitiken lades fast: att minska den totala,
alltför höga alkoholkonsumtionen och komma till rätta med missbruk och skador.
Detta mål stod i bjärt kontrast till den slappa och föga socialt inriktade
alkoholpolitiken under 1950- och 1960-talen. Det var då som de
symtomteoretiska resonemangen gjorde sig breda. 1977 års alkoholpolitiska
beslut kompletterat med några delbeslut har visat sig vara verkningsfulla. En
klar nedgång har kunnat registreras den senaste tioårsperioden. Tyvärr har den
gynnsamma nedåtgående trenden "planat ut" och korta perioder rent av
pekat uppåt. Samtidigt har Världshälsoorganisafionen (WHO) uttalat att ett mål
för medlemsländernas alkoholpohtik är att minska alkoholkonsumtionen med 25 %
fram till år 2000. I det perspektivet är det negafiva trendbrottet i vårt land
oroande. Utöver den av Systembolaget försålda alkoholen finns en stor
konsumtion av bl. a. hembränd sprit och s. k. snabbvinstillverkade drycker i
kombinafion med en ökad taxfreehandel i samband med utrikestrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid vårens sista frågestund gav socialministern mig
beskedet att man noggrant följer utvecklingen. I regeringsförklaringen från den
6 oktober togs flertalet aktuella och viktiga politiska frågor upp.
Överraskande nog förbigick regeringen hela frågan om alkoholproblemet med
tystnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
med anledning därav till socialministern ställa följande frågor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka
iakttagelser har regeringen gjort under sommarmånaderna beträffande
alkoholkonsumfion och alkoholproblem och avser regeringen vidta åtgärder i
anledning av dessa iakttagelser?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder
avser regeringen att vidta i avsikt att uppfylla riksdagens och
Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en kraftig minskning av den totala
alkoholkonsumtionen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:65 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) fill
kommunikationsministern om Öresundsdelegationens förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De svenska och danska
Öresundsdelegationernas senaste förslag om kombinerad järnvägs- och bilbro
mellan Malmö och Köpenhamn har mottagits med blandade känslor. Många mycket
framstående experter inom olika områden riktar stark kritik mot det sätt på
vilket broförespråkarna förgyller förslaget och kräver en mer djupgående analys
av påverkan på vår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljö samt behovet av ett
sådant mastodontbygge. De arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna, inte bara
för dem som i dag arbetar på färjorna, Utah också hur de som jobbar i väst- och
ostkusthamnarna samt kustsjöfarten kommer att beröras av bygget, måste noggrant
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i dessa synpunkter. Anledningen till att jag nu interpellerar
kommunikationsministern är emellertid den beskrivning som förslaget ges i de
båda delegafionernas sammandrag betitlat "Öresundsbron". I de diskussioner
jag deltagit sedan förslaget presenterades, har jag kunnat konstatera att många
intresserade hänvisar tni fördelarna för bron och nackdelarna för nuvarande
transportsystem, som sammandraget visar. Man reagerar också mot påståendet att
vattenförsörjningen till Östersjön inte berörs samt att miljöpåverkan av den
ökande biltrafiken är marginell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
påstås i sammandraget: "Med en förbindelse över Öresund och en dansk bro
över Stora Balt minskas transporttiden för tåggods från Sverige till
kontinenten med närmare 50 %. Kvalitetshöjningen beror på att tågen kommer att
gå direkt över bron utan omrangering vid på- och avlastning på färjorna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vet
inte utredarna att vi har en ny färjelinje Helsingborg-Köpenhamn (Dan Link), som
efter vagnarnas rangering i Helsingborg tar ombord hela tågsättet på en båt och
att det tar endast 1 timme och 10 minuter till Köpenhamn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarna
vet att tågen även i fortsättningen skall rangeras i Helsingborg. Vad som inte
framgår av utredningen är att vägen som nämns blir 20 landmil längre. Är det
troligt att näringslivet betalar de extra kostnader som den längre
transportvägen innebär eller kommer man även i fortsättningen att välja
färjorna Rödby-Puttgarden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bildmaterialet
i sammanfattningen är också missvisande. Den färja (M/S Malmöhus) och
färjeklaffen som visas har inte varit i bruk på många år. Görs detta i
vilseledande syfte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilden
som visar "Köer vid färjeläget i Helsingborg" är ett annat sätt att
förvanska sanningen. Långtradarna som står uppställda på den sidan av
tullstationen som bilden visar håller på att tullbehandlas, annars hade de
varit framme vid påkörningsrampen. Det trettiotal personbilar som bilden visar
är bara en fjärdedel av det antal som varje färja tar åt gången. Det går under
högsäsong fyra färjor i fimmen från SFL och fyra från DSB:s terminal. Vad
tjänar denna illustration för syfte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar vattenförsörjningen till Östersjön, verkar det sagolikt att denna
endast sker genom Drogden som ansvarig utredare påstår. Likaså att Drogden
skall muddras till 10 m segelfritt djup. Vet man om, att botten där består av
kompakt kalksten och sådan muddrar man inte upp utan att först spränga? Är det
troligt att man får tillstånd att spränga i en av Europas bästa
reproduktionsplatser för flera fiskarter? 10 m fritt segeldjup, skall det vara
i hela Drogden eller endast i tunnelläget?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
rubriken "Öresundsbron och miljön" konstaterar utredarna:
"Problemen med den hårt drabbade miljön i Skåne kan bara lösas med
generella åtgärder på regional, nationell och internationell nivå."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag går de 1,5 miljoner personbilarna, 259 000 långtradarna, turistbussar och
andra fordon den ca 5 mil långa vägen mellan den punkt på E 4-an väster</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:11 21 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
Köpenhamn, som brotrafiken skall anslutas till, och Helsingör, alltså i
Danmark. Om bilbron byggs kommer enligt utredarna cirka hälften av dessa fordon
att köra ca 3 mil från E 4-an i Danmark till Limhamn samt ca 7 mil genom den
hårt drabbade skånska naturen. Och hur blir det om broivrarnas prognos slår in,
att 800 000 tunga lastbilar och 4,4 miljoner personbilar skall trafikera bron
år 2010? Se s. 68 och 74 och tabellerna 6.4 och 6.7 i rapporten
"Öresundsförbindelsen". Är detta verkligen en marginell påverkan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill mot bakgrund av vad nu har
anförts fråga kommunikationsministern vad han har för kommentarer till de
många frågorna som Öresundsdelegationens förslag ger anledning till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>174</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 §
Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 21
oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:79 av Ing-Marie Hansson (s) till
utbildningsministern om skolledningen inom vuxenutbildningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vuxenutbildning som ingår i
gymnasieenhet skall ledas av en särskild studierektor. Omfattningen av
landstingens komvux-utbildning medför ofta statliga resurser till endast en (1)
studierektorstjänst. Utbildningar inom flera yrkesspecifika områden - t. ex.
vård, jordbruk och skogsbruk - medför att utbildningarna ofta förläggs till
flera primärkommunala gymnasieenheter på olika orter - för t. ex. Gävleborgs
län vid åtta olika skolenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolledningen bör finnas så nära verksamheten som möjligt.
En central studierektor med hög undervisningsskyldighet kommer att fungera
dåligt under dessa förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
hänvisning till ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd medverka till
att landstingen får rätt att fördela skolledningsresursen som uppdrag till de
berörda primärkommunala kom-vux-enheterna dit undervisningen förlagts?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:80 av Bruno Poromaa (s) till
arbetsmarknadsministern om sysselsättningen i östra Norrbotten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den synnerligen allvarliga
situationen i norra delen av östra Norrbotten inger en stor oro inför
framtiden. Åldersstrukturen med den tilltagande uttunningen på ungdomssidan
till följd av den ansträngda arbetsmarknaden, då i stort sett varannan i
arbetsför ålder står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, ställer krav på
kraftfulla insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom det s. k. Östra Norrbotten-projektet har många
vällovliga initiativ tagits för att stärka sysselsättningen. Effekterna av
dessa insatser har dock ännu ej visat sig i de nordligaste delarna som
exempelvis Muonionalusta församling inom Pajalakommun och Karesuando församling
inom Kiruna kommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhall
Formels Karesuandoverkstad är denna regions största arbetsgiva- Prot.
1987/88:11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>re med ett
trettiotal anställda. Extra insatser bör vidtas för att möjliggöra att 21
oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>än fler
skulle kunna beredas sysselsättning inom denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund härav vill jag fråga om statsrådet är beredd att vidta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtgärder
för att verksamheten inom Samhall Formels Karesuandoverkstad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>blir bas
för en bredare verksamhet inom andra områden och att en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>generösare
tillämpning av de nuvarande reglerna skulle kunna åstadkommas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att än
fler skulle kunna beredas arbete inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Kammaren åtskildes kl. 22.22. In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUNE K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Olof. Marcusson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Förteckning över talare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88:11</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(Siffrorna
avser sida i protokollet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 21 oktober</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Talmannen 3, 4, 5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andre vice talmannen 90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen 80</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andersson, Gösta (c) 158,
164, 166</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bergdahl, Hugo (fp) 141</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bildt, Cari (m) 6, 41, 49</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bjelle, Britta (fp) 94,
100, 102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Björnemalm, Maud (s) 139</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bölander, GunhUd (c) 148</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Carlsson, Ingvar,
statsminister 33, 47, 55</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Carisson, Sivert (c) 128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Claesson, Viola (vpk) 160,
163, 165</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Clarkson, Rolf (m) 153</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ericson, Björn (s) 151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Feldt, Kjen-Olof,
finansminister 74, 82, 88</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnkvist, Bo (s) 109,
111, 112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Franck, Hans Göran (s).169</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Godin, Sigge (fp) 116</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Grahn, One (fp) 156</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Holmkvist, Erik (m) 134,
145, 146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hovhammar, Erik (m) 125</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Högmark, Anders G (m) 112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hörnlund, Börje (c) 119</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Johansson, Anita (s) 96,
101, 102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Johansson, Olof (c) 20,
44, 52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jonäng, Gunnel (c) 167</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Karlsson, Rinaldo (s) 132</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lantz, Inga (vpk) 106,
110, 111</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lestander, Paul (vpk) 121,
145, 146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lundgren, Bo (m) 91, 99,
101</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Marklund, Leif (s) 143,
146, 147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Orring, Ulla (fp) 136</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Petersson, Hans, i
Hallstahammar (vpk) 67, 72, 73, 81, 86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rosqvist, Birger (s) 162,
164, 166</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sundström, Sten-Ove (s)
123</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svensson, Alf (c) 103</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svensson, Olle (s) 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Thurdin, Görel (c) 64, 80,
85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Troedsson, Ingegerd,
förste vice talman (m) 57, 72, 73, 79, 85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Werner, Lars (vpk) 27, 46,
54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Westerberg, Bengt (fp) 13,
42, 50</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Wibble, Anne (fp) 60, 81,
87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>176</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>gotab Stockholm 1987 13906</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
GB0911prot_198788__11.pdf9041858pdfRiksdagens protokoll 1987/88:11https://data.riksdagen.se/fil/7D05D8DB-FFF8-4F6D-92FE-AA143511C29B