2438585GB0911987/881protprotprotRiksdagens protokoll 1987/88:1ProtokollProtokoll"101987-12-31 00:00:002009-12-03 10:05:302009-12-03 10:04:05Riksdagens protokoll 1987/88:1importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB091/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB091https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB091
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1987/88:1</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Tisdagen den 6 oktober</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kl. 11.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
§ Välkomstord</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
1 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärade
kammarledamöter! Jag hälsar er hjärtligt välkomna till det första sammanträdet
vid riksmötet 1987/88 - det sista riksmötet under denna valperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
§ Minnesord över avlidna ledamöter av riksdagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
2 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan vi sist var samlade
har två av våra kamrater gått ur tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karl
Björzén avled den 9 juni. Han invaldes i riksdagen 1979 och var verksam inom
näringsutskottet och skatteutskottet. Hans mer än 30-åriga erfarenhet som
bergsingenjör gav honom en enastående förtrogenhet med gruvnäringens problem.
Dessa hans gedigna kunskaper och erfarenheter från näringslivet var synnerligen
värdefulla för arbetet inom näringsutskottet. Inom skatteutskottet kom han att
specialisera sig på frågor om energibeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan
sin ungdom var Karl Björzén politiskt engagerad, och han innehade en mängd
olika förtroendeuppdrag såväl inom det parti han tillhörde som i det kommunala
livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sitt glada väsen och sin förmåga att vederhäftigt bedöma sakfrågor, medla och
söka enande lösningar var Karl Björzén högt skattad i alla kretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-family:
Verdana'>Den 10 augusti avled Kerstin Gellerman. </span><span style='font-family:
Verdana'>Under de två år hon tillhörde riksdagen var hon ledamot av
jordbruksutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin hemort innehade Kerstin Gellerman flera kommunala förtroendeuppdrag. Hon
tillhörde Svenska kommunförbundets styrelse och var under många år med i
tingsrätten och länsrätten. Även inom sitt partis olika organisationer och
styrelser beklädde hon ansvarsfulla poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den korta tid som Kersfin Gellerman fick delta i riksdagens arbete tillvann hon
sig respekt för sin kunnighet och arbetsförmåga. Hennes personliga uppträdande
präglades av anspråkslöshet och vänlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
minns våra bortgångnariksdagskamrater med saknad och tacksamhet och lyser frid
över deras minne.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upprop</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 §
Upplästes och lades fill handlingarna följande från valprövningsnämnden
inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och
ersättare för riksdagsledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis om att Karin Falkmer (m), Skinnskatteberg, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr. o. m. den 10 juni 1987 sedan Karl Björzén (m) avlidit.
Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Birgit Henriksson,
Hallstahammar, och Ingrid Bolin, Västerås (båda m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §
vallagen. Stockholm den 17 augusti 1987 Stig Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och
ersättare för riksdagsledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis om att Anders Castberger (fp), Trollhättan, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr.o. m. den 11 augusti 1987 sedan Kerstin Gellerman (fp)
avlidit. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Bengt Kronstrand,
Dals Rostock, och Agneta Erdéus, Vänersborg (båda fp).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat
bevisen och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §
vallagen. Stockholm den 5 oktober 1987 Stig Nordlund</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ISven-Georg
Grahn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Talmannen anmälde - med anledning av ändring av
tidigare beslut - att Sven-Åke Nygårds (s) skulle tjänstgöra som ersättare för
Anita Gradin under tid hon är statsråd och att Sylvia Lindgren (s) skulle
tjänstgöra som ersättare för Monica Andersson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Upprop</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företogs upprop av kammarens ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid uppropet befanns Lennart Blom,
Anna Wohlin-Andersson, Per-Olof Strindberg, Margit Gennser, Christer Eirefelt,
Karl-Erik Svartberg, Sten Sture Paterson, Birgitta Johansson, Ingemar
Konradsson, Margareta Hemmingsson, Birgitta Hambraeus, Margareta Gärd, Inger
Hestvik, Bertil Måbrink och Wivi-Anne Cederqvist vara frånvarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande
ledighetsansökningar hade inkommit och beviljats:</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:305.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 oktober 1987<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till riksdagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av utlandsresa anhåller jag om ledighet från
riksdagsarbetet tisdagen den 6 oktober. Stockholm den 24 september 1987
Per-Olof Strindberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För deltagande i FN:s generalförsamlings 42:a ordinarie
möte begär jag härmed ledighet från riksdagsarbetet den 6-16 oktober 1987.
Stockholm den 13 augusti 1987 Christer Eirefelt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anhåller härmed om ledighet från riksdagen den 6
oktober 1987 för FN-uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm
den 17 augusti 1987 Karl-Erik Svartberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad begär härmed ledigt från uppropet och
riksmötets öppnande tisdagen den 6 oktober 1987. Anledningen är att jag då
ingår i riksdagens delegation till FN;s generalförsamlings 42;a ordinarie möte.
Stockholm den 1 september 1987 Margareta Hemmingsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anhåller om ledighet från riksdagsarbetet fr. o. m.
den 6 t.o.m. den 16 oktober på grund av uppdrag som delegat till FN:s
generalförsamling. Stockholm den 17 september 1987 Birgitta Hambraeus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagen under tiden
den 6-17 oktober på grund av FN-uppdrag. Stockholm den 9 september 1987
Margareta Gärd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad ber härmed få meddela, att jag på grund av
sjukdom är förhindrad att närvara vid öppnandet av riksmötet 1987/88. Borlänge
den 24 september 1987 Inger Hestvik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anhåller om ledighet tisdagen den 6 oktober 1987 på grund
av utrikes resa.<br>
Stockholm den 22 september 1987</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bertil
Måbrink</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om sammanträdestider m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad begär härmed ledigt från uppropet och
riksmötets öppnande tisdagen den 6 oktober 1987. Anledningen är att jag då
ingår i riksdagens delegation till FN:s generalförsamlings 42;a ordinarie möte.
Stockholm den 7 september 1987, Wivi-Anne Cederqvist</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt inkommet läkarintyg var Lennart Blom (m)
sjukskrivenunder tiden den 6 oktober-den 8 november. Erforderlig ledighet
beviljades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Barbro
Nilsson i Visby (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Lennart Blom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt inkomna meddelanden hade
dessutom följande ledamöter förhinder att närvara vid uppropet, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anna Wohlin-Andersson, Birgitta Johansson och Ingemar
Konradsson på grund av sjukdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margit Gennser på grund av utlandsresa samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sten Sture Paterson på grund av enskild angelägenhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Upplästes följande inkomna skrivelser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed ber jag om entledigande från riksdagsuppdraget fr.
o. m. den 7 oktober 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lerum
den 14 september 1987 Sten Sture Paterson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad, Ingrid Monica Ugander, Uddevalla, Göteborgs
och Bohus län, är ersättare i riksdagen för moderata samlingspartiet, ett
uppdrag som jag härmed avsäger mig. Uddevalla den 12 augusti 1987 Monica
Ugander</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa framställningar bifölls av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
§ Meddelande om sammanträdestider m. m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3
TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till kammarens ledamöter har utdelats en preliminär
tidsplan för kammarens sammanträden under tiden den 6 oktober-den 13 november.
Denna tidsplan överensstämmer med den tidigare utsända planen med den ändringen
att fredagssammanträdena utsatts fill kl. 10.00 i stället för fill kl. 09.00.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den föreliggande tidsplanen framgår att den
allmänpolifiska debatten tar sin början onsdagen den 21 oktober kl. 09.00 och
att kammarens första arbetsplenum hålls onsdagen den 28 oktober.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till kammarens ledamöter har vidare utdelats meddelanden
om riksdagens arbete m.m. och förteckning över proposifioner som väntas bli
avlämnade under hösten 1987.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkallelse av motion</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 §
Återkallelse av motion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 4 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skrivelse den 3 september 1987 har Lars Leijonborg
återkallat den av honom väckta motionen 1986/87;K422 om viss ändring i
lagsfiftningen om filmcensur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
därför avskrivit denna motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelsen lades till handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skrivelsen
och propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:163
om vissa frågor rörande innehållet i grundskollärarutbildningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:2
om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:3
om en ny fartygssäkerhetslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:4
om pantsättning av patent</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:5
om följdlagstiftning till förvaltningslagen på kyrkans område</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:7
om ändring i rättegångsbalken m. m. (underrättelser till parterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om dom m. m.) 1987/88:13 om ändring i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fall, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Anmäldes och bordlades Redogörelserna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:1
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1987/88:4 Nordiska rådets svenska
delegadons berättelse angående sin verksamhet från den trettiofjärde t.o.rtl.
trettiofemte sessionen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §
Meddelande om interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande interpellationer framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 10
juni</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:1 av Britta Bjelle (fp) till civilministern om
stärkt rättssäkerhet i besvärsärenden hos länsstyrelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsens organisationsnämnd
(LON) har i april i år behandlat riktlinjer för diarieplan och arbetsordning
inom länsstyrelserna i anledning av den nya plan- och bygglagen (PBL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därvid har LON beslutat att överklagande av kommunens
beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller
fastighetsplan skall beredas av planenheten och beslutas av avdelningschef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande beslutanderätten kan ifrågasättas vem som blir
beslutande. I dag pågår ett arbete för att i hela landet genomföra den
samordnade länsförvaltningen som redan är sjösatt i Norrbotten. Där finns ingen
avdelningschef utan en länsledning som består av två länsråd och landshövding.
Dessa har vida befogenheter för delegering. I praktiken kommer det förmodligen
att falla sig naturligt att delegera beslutanderätten till chefen för den enhet
som har det beredande ansvaret, i detta fall alltså planenheten. Ur
rättssäkerhetssynpunkt förefaller denna lösning äventyrlig. För den enskilde
kommer rättssäkerheten att bli svag eftersom möjligheterna till objekfiv och
opartisk bedömning försvagats i och med LON:s beslut att besvär över
detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplaner skall beredas och
förmodligen också beslutas av planenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förarbetena till ny PBL skall det finnas ett ökat
samspel mellan regional och kommunal nivå vid bl. a. utarbetandet av planer. I
förarbetena framhålls att detta samråd skall starta tidigt och ske på ett
informellt och fritt sätt. Diskussionen mellan länsstyrelsen och kommunerna bör
således komma i gång redan innan det finns ett egentligt planförslag. Denna
samverkan skall alltså skötas av tjänstemän inom planenheten på länsstyrelsen.
Tanken är att varje länsstyrelse måste bygga upp rutiner som säkerställer att
det nuvarande samrådsförfarandet vid behov utvecklas på ett sätt och i en
omfattning som avses enligt intentionerna med den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De människor som berörs av ett planförslag kommer i större
utsträckning än i dag att vara hänvisade till besvärsförfarandet för att ta
till vara sina intressen. Det är därför angeläget att besvärsärendena kommer
att behandlas på ett ur rättssäkerhetssynpunkt riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LON:s beslut leder till att samma tjänstemän inom
länsstyrelsernas planenheter som tillsammans med en kommun har utformat en plan
- och alltså är medansvarig för den utformning som planen fått - skall bereda
och besluta i eventuella besvärsärenden som rör planen. Det förefaller osannolikt
att den enskilde i denna situation skall få en oparfisk och objektiv bedömning
av sitt besvär. Förfarandet kommer förmodligen att medföra att kommunernas
ställning stärks och den enskildes försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övrigt kan dessutom ifrågasättas om inte
besvärsärenden är juridiska frågor som skall handläggas av jurister.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LON:s beslut är vägledande för länsstyrelserna. Både LON
och länsstyrelserna lyder under civildepartementet. Inom civildepartementet
förbereds för närvarande propositionen om den samordnade länsförvaltningen som
skall gälla i hela landet. Länsstyrelserna kommer även i framtiden att ha
sådana arbetsuppgifter att det finns anledning att ha en skärpt uppmärksamhet
på hur rättsfrågorna hanteras inom denna del av statsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga civilministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser civilministern att vidta
några åtgärder för att stärka rättssäkerheten för enskilda som besvärsvägen
vänder sig till länsstyrelserna för att få sin sak rättsligt prövad?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:2
av Lars De Geer (fp) fill industriministern om avskaffande av exportförbudet på
aluminiumskrot:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige har för närvarande
exportförbud på många olika typer av skrot av järn, stål och metaller. Dessa
förbud har tillkommit för att fill rimliga priser säkerställa råvarutillgången
för de gjuterier, stålverk och metallsmältverk som är helt eller delvis
skrotbaserade. I fråga om skrot av gjutjärn och smidesjärn har förbudet till
stor del mofiverats av det faktum att nästan alla industriländer i Västeuropa haft
och delvis fortfarande har samma förbud, varför svensk industri skulle bli
diskriminerad om den tvingades arbeta utan det skydd för den egna råvaran som
ett exportförbud utan tvivel utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Existensen av dessa exportförbud har ofta krifiserats,
emedan de innebär principiellt tveksamma avsteg från den marknadsekonomi som
Sverige accepterat och anser riktig ur folkhushållets samlade synpunkter.
Hittills har möjligheten att missutnyttja exportförbuden motverkats av det
faktum att många förbrukare av skrotet funnits inom landet och att dessa
förbrukare bl. a. garanterat att allt skrot som kommer ut på marknaden skall
finna köpare. I den mån köparna utnyttjat sig av s.k. inköpskarteller har dock
kritik förekommit av detta arrangemang, i synnerhet från de verkstadsföretag
som rutinmässigt säljer stora mängder från produktionen fallande skrot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ett knappt halvår sedan har en anmärkningsvärd
händelse inträffat på marknaden för aluminiumskrot, i fråga om vilket
exportförbud sedan länge varit rådande i Sverige. Genom inköp av ett
återvinningsföretag inom skrotbranschen, som redan förut ägde en anläggning för
omsmältning av aluminium, har en svensk industrikoncern blivit ensamägare fill
nästan alla inom landet befintliga smältverk för omsmältning av aluminiumskrot.
Denna monopolställning har företaget i fråga utnyttjat till att dels genom en
varierande prissättning för olika leverantörer riva sönder det existerande
handelsmönstret för aluminiumskrot, dels pressa ned hela prisnivån för
aluminiumskrot till en nivå liggande ungefär 20 % under motsvarande pris i
Västtyskland (som är det närmast till hands liggande jämförelseobjektet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kombination av ett exportförbud med en monopolsituation
måste anses som förkastlig från marknadsekonomisk synpunkt, i synnerhet om monopolinnehavaren
utnyttjar situationen så som fallet är i Sverige i dag. I anledning härav
önskar jag fråga industriministern om det inte finns skäl att överväga olika
åtgärder för att avhjälpa den situation som i dag råder på aluminium-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skrotmarknaden i Sverige. Jag vill peka på följande två
möjligheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att med
omedelbar verkan avskaffa rådande exportförbud på aluminiumskrot, varigenom
utländska köpare kan konkurrera med det nuvarande monopolföretaget och
återställa priskonkurrens på skrotet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ett
avskaffande av exportförbudet skulle anses som en alltför drasfisk åtgärd,
borde i stället frikostiga dispenser till export av enstaka skrotpartier
lämnas av myndigheterna. Även en sådan, relativt begränsad åtgärd skulle
återställa en viss konkurrens på den svenska marknaden för aluminiumskrot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ställer sig industriministern till de två tidigare
nämnda förslagen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den II augusti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:3 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till
kommunikationsministern om en "Bergslagspendel":</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid behandlingen i våras av
regionalpolitiken behandlades och avslogs en vpk-motion om en snabb utbyggnad
av den s. k. Bergslagspendeln som skulle innebära en upprustning av linjen
Västerås-Ludvika över Hallstahammar och Surahammar. Frågan är hänskjuten
framfida beslut om eventuell utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare har flera riksdagsledamöter uppmärksammat frågan
om banans nuvarande sträckning över Tillberga och Ludvika och dess dåliga
standard och den har därmed blivit föremål för fråge- och
interpellationsdebatter i riksdagen, varför frågan är väl känd för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har en intern rapport från SJ:s bandistrikt i Örebro
bekantgjorts, där det meddelas att banans beskaffenhet är så dålig att man
måste räkna med urspårningar där tågen möts. En lokförare har framträtt i
massmedia och uttalat tveksamhet över att föra tåg med passagerare på linjen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fråga kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad tänker regeringen göra för att omedelbart öka
säkerheten på banan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föranleder de nu bekanta problemen med banans dåliga skick
någon åtgärd från regeringens sida för att snabbt få i gång byggandet av
"Bergslagspendeln"?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
18 augusti</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:4
av Mc Grönvall (m) till industriministern om statens ägarroll i Procordia:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den i somras presenterade
nyemissionen i Procordia har initierats av företagsledningen. Företrädare för
industridepartementet har i vaga uttalanden försvarat nyemissionen och sättet
för dess genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kritik som riktades mot nyemissionen, grundad på det
faktum att huvuddelen av de nyemitterade aktiena erbjudits institutionella
placerare, bemöts av departementet med argument som tydligt visar att
departementet frånträtt det 100-procentiga statliga ägandet utan att närmare
överväga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statens
intresse av aktieägandet. Det framlagda argumentet har enbart tagit sikte på
aktieägandet i Procordia och helt bortsett från effekterna för staten såsom
aktieägare. Det som ovan redovisats motiverar följande frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den socialdemokratiska
regeringen någon långsiktig strategi för statens innehav av aktier i
affärsdrivande företag - särskilt de större koncernerna Celsius och Procordia?
Har regeringen godkänt det pris till vilket de till marknaden nu erbjudna
akfierna i Procordia utbjuds?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelseordföranden i Procordia,
Bengt Berg, har uttalat i massmedia att han skulle avgå från sin befattning om
"politiker" lade sig i hans verksamhet som styrelseordförande.
Normalt utövar aktieägaren sin makt och uttalar sina intressen på bolagsstämma.
Bolagsstämma har att besluta om ändamålsbeskrivningen i bolagsordningen. Bengt
Bergs uttalande tycks peka på att han har uppfattningen att aktieägaren staten
saknar intresse av och bör avhålla sig från att visa intresse för
affärsverksamheten och finansieringen av Procordia. Detta föranleder följande
frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På vilket sätt utövar
industridepartementet statens ägarroll i Procordia? Har staten formulerat ett
ändamål med affärsverksamheten i Procordia och har det i så fall intagits i
bolagsordningen? Har beslut om den här diskuterade nyemissionen tagits på
bolagsstämma i Procordia och har därvid uttalats för vilka specifika ändamål
det nu anskaffade riskkapitalet skall disponeras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 25 augusti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:5 av Mc Grönvall (m) till statsrådet Bengt K Å
Johansson om rätt för svenska företag till vissa investeringar i utländska
företag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med kungörandet av
sammanslagning av ASEA och Brown Boveri har industriminister Thage G Peterson
utvecklat regeringens syn på svenskt näringslivs förhållande till den
internationella utvecklingen. Av pressuttalanden av industriministern synes
framgå att regeringen anser det vara nödvändigt för den exportberoende svenska
industrin att ha nära och varaktiga kontakter med utländskt näringsliv och
teknisk utveckling. Industriministern synes faktiskt ha menat att det vore en
förutsättning för framgångsrik utveckling av svensk industri att sådana
förbindelser kunde utvecklas och upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande valutareglering och lagstiftning kring denna,
liksom riksbankens fillämpning av valutalagstiftningen, förhindrar svenskt
näringsliv och svenska investerare att göra portföljinvesteringar utomlands.
Valutalagstiftningen medger emellertid i icke ringa utsträckning att s. k.
direktinvesteringar får göras; dvs. investeringar som leder till ett
fullständigt svenskt ägande av utländska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett förtroendefullt samarbete med utländskt näringsliv kan
mycket väl etableras genom att svenskt näringsliv deltar i finansieringen av
utvecklingsprojekt genom att teckna och vidmakthålla en minoritetsposition i
teknikutvecklande företag. Likaledes kan en utvecklad kunskap om
marknadsförhållandena i olika delar av världen tillgodogöras svenskt
näringsliv om svenskt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>näringsliv
kunde teckna och vidmakthålla minoritetsdelägande i marknads-bearbetande
utländska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet mot bakgrund av det
som ovan påpekats och mot bakgrund av regeringens hållning fill svensk
exportindustris intresse av varaktiga och goda utlandskontakter beredd att
medverka till att valutalagstiftningen eller möjligen tillämpningen av samma lagstiftning
ändras så att svenska företag bereds tillfälle fill portföljinvesteringar i
minoritetsposter i utländska företag?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 3 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:6 av Kenth Skårvik (fp) till
kommunikationsministern om ökad trafiksäkerhet på Europaväg 6 genom Bohuslän,
m.m.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även sommaren 1987 har varit en
svart sommar för E 6-an genom Bohuslän. Framför allt är det norr om Uddevalla
som de värsta olycksriskerna i dag finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vägen är i ett alltför miserabelt skick för att
tjänstgöra som Europaväg med kraftig personbilstrafik samt en ökad buss- och
lastbilstrafik är väl känt. Vägen har under en längre fid skärskådats från
många håll och alla är helt överens om att den är en riskväg. Besked krävs om
snabb ombyggnad till godtagbar standard för att den även i praktiken skall
kunna kallas Europaväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommaren 1987 har överträffat föregående sommar i fråga om
olyckor, även sådana som har dödlig utgång. Det har visat sig att bilförare
från näraliggande länder även i år utgjort majoriteten av de inblandade i
olyckorna. Polisen har redovisat skrämmande siffror angående höga has-figheter,
vårdslösa omkörningar och långa köer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Röster höjs nu från många håll, t. ex. från polisen,
sjukvårdspersonal, politiker, turistnäring, näringsliv, om att snabbt ta tag i
frågan och besluta om en ordentlig förbättring av E 6-an norr om Uddevalla. Med
tanke på de senaste årens höga olyckssiffror borde det inte vara svårt att
tidigarelägga och omfördela medel för en ombyggnad av den ökända vägen genom
ett vackert Bohuslän.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför ställa följande frågor till kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad tänker
kommunikationsministern ta för initiafiv för att minska olycksriskerna på
Europaväg 6 genom Bohuslän?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
kommunikationsministern tänka sig någon form av inifiativ som kan påverka t.
ex. bilförare från andra länder att ta hänsyn till de trafikföreskrifter vi
har i Sverige och därmed efterfölja dem?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 14
september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:7 av Birgitta Hambraeus (c) till bostadsministern
om åtgärder mot radon i bostäder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan 1960-talet har statens
strålskyddsinstitut påtalat risken med radon i bostäder. Man befarar att upp
till 1 000 lungcancerfall varje år kan orsakas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>härav. Det
är enkelt tekniskt sett att bygga bort radonet och samfidigt förbättra
inomhusklimatet och energihushållningen. Åtgärderna kan kosta mellan 10 000 och
50 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radon luktar inte och det är lätt att glömma bort faran.
För många husägare kan det vara svårt att bekosta reparationen även om man
skulle få ett tillfälligt lån. Särskilt barnfamiljernas ansträngda ekonomi kan
medföra att småbarn vistas större delen av dygnet i en radonmiljö som inte
skulle tillåtas i en gruva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många myndigheter har sedan lång tid varit sysselsatta med
utredningar när det gäller radonet. Men ingen tycks ha ansvar för att något
händer i prakfiken. Jordbruksdepartementet och numera miljö- och energidepartementet,
bostadsdepartementet, strålskyddsinstitutet, socialstyrelsen, planverket,
bostadsstyrelsen, offentliga utredningar (t. ex. cancerkommittén) och hälso-
och miljöskyddsnämnderna sysslar alla med radonfaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya byggnormerna kommer förhoppningsvis att ålägga
kommunerna att undersöka markradonet så att ny bebyggelse anpassas efter den.
Trots att vi så länge vetat om att radonet innebär stora hälsorisker,
fortsätter man att bygga hus inom områden med stor radonstrålning, utan att
anpassa ventilationen därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste äntligen se till att husägare får klara besked om
riskerna och om att det är lätt att bygga bort faran och att detta kan
finansieras på ett rimligt sätt. Den centerledda regeringen införde ett
särskilt radonlån, men villkoren för detta försämrades avsevärt 1984. Centern
har i en kommittémotion, som skall behandlas av bostadsutskottet i höst,
föreslagit en icke-byråkratisk lösning på finansieringsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitten av oktober kommer bostadsutskottet att fråga ut
berörda experter om radonet, bl. a. med anledning av centermotionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid regeringens skyldighet att handla
konkret, så att radonfaran snarast byggs bort samtidigt som energihushållning
och bättre inomhusklimat åstadkommes.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning av det anförda vill jag fråga bostadsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad ämnar regeringen göra för att lösa problemet med radon
i bostäder?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
15 september</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:8
av Margö Ingvardsson (vpk) till statsrådet Bengt Lindqvist om tekniska
hjälpmedel för handikappade fritidspolitiker:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns en stor enighet om att
det är nödvändigt att människor med olika erfarenheter engagerar sig politiskt
och i föreningslivet. Trots att vi har olika förutsättningar kan de flesta av
oss delta i den föreningsverksamhet och den politiska aktivitet som
överensstämmer med intresse, kunskap och politisk uppfattning. Men för
människor med handikapp kan de praktiska hindren medföra att de utestängs från
våra demokratiska rättigheter att delta i samhällsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har visat sig att tekniska hjälpmedel för handikappade
fritidspolitiker har inte vare sig länsarbetsnämnderna eller landstingen
skyldighet att tillhandahålla. Länsarbetsnämnderna svarar bara för
arbetstekniska och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1987/88:1 -4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landstingen
för personliga hjälpmedel. Politiskt arbete och annan föreningsverksamhet hör
inte fill någons ansvarsområde. På så sätt utestängs en grupp människor som
verkligen har en speciell erfarenhet av samhällets nuvarande villkor. För att
samhället skall fungera för alla människor är det nödvändigt att fler
handikappade kan vara med och påverka de politiska besluten. Med hänvisning till
ovanstående frågar jag biträdande socialministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finns det i dag någon möjlighet att
få avancerade tekniska hjälpmedel för en handikappad frifidspolitiker?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 16 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:9 av Börje Hörnlund (c) till industriministern om
ett regeringsförslag om infrastrukturella insatser i länen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriminister Thage G Peterson
föreslog för innevarande budgetår ett oförändrat anslag till Regionala
länsutvecklingsinsatser. Regionalpohtiken skulle urholkas för tredje året i rad.
Industriministern föreslog också att 100 milj. kr. per år under en treårsperiod
skulle avsättas till infrastrukturella insatser i länen, dvs. till utbildning,
vägar, ny teknik m. m. Den samlade opposifionen - c, fp, m och vpk - godtog
inte denna nedrustning av regionalpolitiken. Oppositionen såg till att
länsutvecklingsanslagen höjdes från 488 milj. kr. till 688 milj. kr. Ett beslut
som uppskattats av län och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den samlade oppositionen sade också ifrån att 100 milj.
kr. per år under tre år i infrastrukturella satsningar inte var till fyllest
utan uppdrog åt regeringen att snarast återkomma till riksdagen med förslag om
mer kraftfulla och konkreta satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall regeringens koncentrations- och
centraliseringspolitik uppvägas och brytas behövs nu infrastrukturella
satsningar i miljardstorlek. I de länsplaner, "länspaket" och
"inlandspaket" som framtagits i utsatta regioner finns väl
genomarbetade underlag för kraftfulla satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga
industriministern om han avser att fullfölja riksdagens beslut (majoritet
bestående av c, fp, m och vpk) om att förelägga höstriksdagen ett omfattande
och konkret infrastrukturellt regionalpolifiskt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
25 september</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:10
av Karin Israelsson (c) till socialministern om kokainhandeln på viss
restaurang i Stockholm:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under de senaste veckorna har vi i
pressen kunnat läsa informativa reportage om hur kokain distribuerats och
använts vid en känd innekrog i Stockholms innerstad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kokain utgör en drog som är synnerligen förödande för
brukaren. Kunskapen om de egenskaper kokainen besitter är god och väl dokumenterad
ifrån USA. Där finns mångårig erfarenhet av denna drog. Kokain benämns ofta som
en s. k. innedrog, vilken används av många människor i fria yrken. Biverkningarna
är mycket allvarliga och ofta okända för dem som inleder en missbrukskarriär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns all anledning att vi i Sverige på alla sätt
förebygger en ytteriigare utbredning av kokainmissbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den kunskap som föreligger om
drogmissbrukets hänsynslösa utslagning av sina offer finns det all anledning
att med allvar gripa varje tillfälle att fördöma även detta drogmissbruk. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför helt sensationellt att inte en kritisk röst
har höjts från regeringens företrädare för att snabbt hejda den verksamhet som
med så stor offentlighet redovisats under hösten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskänkningstillståndet för den restaurang detta gäller
borde helt naturiigt ifrågasättas av de kommunala myndigheterna och de
tillsynsorgan som har att ombesörja tillsynen och tillståndsgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med stöd av detta vill jag fråga av
vilken anledning statsrådet ej offentligt reagerat mot att detta ärende inte
blivit föremål för den behandling som lagar och förordningar rörande utskänkningstillstånd
föreskriver.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 29 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:11 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om
bekämpandet av sjukdomen aids:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aidsfrågan har under den gångna
sommaren ventilerats ett flertal gånger i massmedia utifrån olika
utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I juli månad informerades svenska folket om att en
HIV-smittad opererats vid ett Stockholmssjukhus utan att personalen blivit
underrättad om att patienten i fråga var smittbärare. Den gången fungerade
sekretesslagen negativt gentemot den personal som hade all rätt att ha reda på
fakta för att kunna skydda sig mot smitta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senare under sommaren fick vi veta att en känd person
utsatts för ryktesspridning på grund av att personalen, "läckt" utåt.
Denna gång fungerade sekretesslagen inte alls, då deii skulle göra det!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På senare tid har frågan om HIV-smitta i arbetslivet
ägnats ökad uppmärksamhet. Bl. a. har VD vid Statshälsan krävt en gemensam
policy för HIV i arbetslivet. I dag råder rädsla och t. o. m. hysteriska
reaktioner i de aidsfarligaste jobben, t. ex. inom sjukvården, polisen och i
trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO avser att starta en bred debatt, t. ex. om
obligatoriska tester och möjligheten att stödja HIV-smittade kamrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helt nyligen kunde man i tidningarna läsa att antalet
aidssjuka tros vara tiodubblat till år 1991 jämfört med i dag. Vid årsskiftet
1990-1991 kommer enligt prognoserna antalet aidsfall att vara 800-1 000 (varav
400 levande), och 2 000 HIV-smittade med sjukdomssymtom. Utgångspunkten är 78
aidsfall den 30 juni i år! Sjukdomens acceleration inger den allra största oro,
och det finns all anledning att ifrågasätta om hittillsvarande åtgärder från
samhällets sida har varit tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående vill
jag till statsrådet Sigurdsen ställa följande frågor:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Ämnar statsrådet ve(ka för en
översyn av sekretesslagstiftningen för att denna skall bli så klar, att
vårdpersonal självfallet blir underrättad om en patient bör behandlas som en
HIV-smittad samtidigt som den enskildes sekretesskydd utåt är självklart?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder
har vidtagits för att åstadkomma en gemensam policy angående HIV i arbetslivet?
Har aidsdelegationen utarbetat något program som syftar till positivt
ansvarstagande och kamratstöd samtidigt som det ges klara linjer för när en
HIV-smittad bör omplaceras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är
socialministern nu beredd att förorda allmänna, obligatoriska HIV-tester i ett
första steg av alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När kommer
förslaget till en ny smittskyddslagstiftning att föreläggas riksdagen, och
kommer aids att klassas som en allmänfarlig sjukdom?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På vilket sätt
har aidsdelegafionen effektiviserat sitt arbete med hänsyn till aidssjukdomens
snabba utbredning? Finns några planer på ett nationellt
"krishögkvarter"?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:12
av Anna Wohlin-Andersson (c) fill industriministern om de statliga verkens
regionalpolitiska ansvar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att kämpa mot koncentrationen är
att kämpa för en god miljö i de stora tätorterna och för en god framtid för
ungdomen i de stora koncentrationsområdena. Att lyckas i arbetet förutsätter
ett konsekvent och målmedvetet uppträdande i den lokala planeringen men också -
och inte minst - att skapa goda betingelser för utveckling i andra delar av
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriministern har i olika sammanhang uttalat att man
inom alla polifikområden skall ta regionalpolitiska hänsyn och medverka till
att bygga upp förutsättningarna för näringslivsutvecklingen i varje region i
landet. Detta är ett bra uttalande! Det understryker samhällets ansvar för
regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under sommarens debatt har detta uttalande bl. a.
upprepats som krav på de statliga verken att ta regionalpolitiska hänsyn i sitt
agerande. Tyvärr visar de praktiska resultat människorna upplever att det mera
är fråga om ord än om handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Posten planerar att försämra sin service. Tidningsutdelning
på lördagar är satt i fråga. Man aviserar också att ta ut avgifter för
lantbrevbäringen. Postutdelningen i skärgården försämras drastiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Televerkets bristande ansvar för servicen i glesbygderna
har varit föremål för intensiv debatt under sommaren. Telefonkioskerna är
förvisso en liten fråga, men som symbolfråga för televerkets regionalpolifiska
ansvar är den stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilket regionalpolitiskt ansvar tar vägverket när det
gäller fördelning av vägpengar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen sparar på skolområdet går detta i första
hand ut över de små skolorna på landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ha närhet till försäkringskassan är viktigt för
människor. Under de senaste tre till fyra åren har ca 50 lokalkontor dragits
in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu vill regeringen ersätta 1 500 pastorsexpeditioner med
120 lokala skattemyndigheter. Vilket regionalpolifiskt ansvar tar regeringen
då?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom listan kan göras lång över när de statliga verken
och verksamheterna inte förmår leva upp till det regionalpolitiska ansvar
riksdagen beslutat om och som industriministern så ofta uttalat sig för, reser
sig frågan om industriministerns uttalande enbart är en läpparnas bekännelse?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga industriministern vilka åtgärder han
och regeringen vidtagit för att de statliga verken och verksamheterna skall ha
möjlighet att leva upp till sitt regionalpolitiska ansvar, så som det kommit
till uttryck i riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 1 oktober</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:13
av Lars Ernestam (fp) fill jordbruksministern om de fjällnära skogarna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De fjällnära barrskogarna i Sverige
är en nafionell tillgång, vilkas värde sträcker sig långt utöver det ekonomiska
utbytet från avverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o Fjällskogarna är tillflyktsort för många hotade växt-
och djurarter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o De rymmer många mycket värdefulla
urskogsområden, dokumenterade i naturvårdsverkets inventering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o De utgör stora, sammanhängande
och relativt opåverkade områden. Tillsammans med angränsande fjällområden
bildar de naturliga ekologiska enheter utan motstycke i Västeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o De är därför av mycket stort
värde som genbanker och referensobjekt för forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o De rymmer hänglavar som utgör
föda åt renarna. Fjällskogarnas framtid är därför en avgörande fråga för
samerna och deras möjligheter att bevara sin kultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Fjällskogarna har också betydelse
för det rörliga friluftslivet och fjällturismen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt 1985 om
återhållsamhet med skogsbruk i de fjällnära skogarna. Det har bl. a. medfört
begränsningar av hyggenas storlek till 40 ha. Vidare skyddas nu 55 urskogsområden som naturreservat. Dessutom har skogsstyrelsen stoppat fortsatt plantering
av contortatall. Dessa beslut utgör värdefulla framsteg i arbetet på att
åstadkomma ett bättre skydd för de fjällnära skogarna. Men det räcker inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller det i augusti invigda domänreservatet längs
fjällkedjan löser problemen. Även från domänverkets sida medger man att
reservatet främst skyddar områden som ändå aldrig skulle ha avverkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska naturskyddsföreningen räknade 1985 med att det
fortfarande återstår ca 65 000 ha avverkningshotade fjällnära skogar. Dit hör
bl. a. de urskogsområden av högsta klass (klass I) som naturvårdsverket avstod
i uppgörelsen med domänverket. Dit hör också de lägre klassade - men ändå
mycket värdefulla - urskogsområden som över huvud taget inte åtnjuter något
skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har i internationella sammanhang bestämt markerat
vikten av att artrika och unika naturområden, som de tropiska regnskogarna,
skall bevaras. Skall vi kunna fullfölja den linjen med bevarad trovärdighet
måste vi leva som vi lär och slå vakt om våra egna värdefulla skogar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då är fattade beslut inte tillräckliga. Det kan inte
accepteras att de sammanhängande fjällskogsområdena styckas sönder genom
avverkningar. Det kan heller inte accepteras att högt klassade urskogar
förstörs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden har bl. a. Svenska
naturskyddsföreningen väckt tanken på en naturvårdsgräns längs fjällkedjan.
Ovanför den skulle inget storskaligt skogsbruk få bedrivas. Den skulle dock
ligga längre västerut närmare fjällen, än domänverkets numera avskaffade
skogsodlingsgräns. Berörda markägare skulle givetvis kompenseras, i första hand
genom markbyten. Folkpartiet har därför föreslagit dels ökade anslag för mark
för naturvård, dels att mark till ett värde av 15 milj. kr. årligen skulle
överföras från Domänfonden till Naturvårdsfonden för att underlätta
reservatsbildningar på privat mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under augusti har såväl jordbruksministern som ledamöter
av jordbruksutskottet studerat fjällskogsproblemen på ort och ställe. Detta
besök gav mig ett mycket starkt intryck av de naturvärden som hotas vid
avverkning av de fjällnära barrskogarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför ställa följande frågor till jordbruksministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommer
jordbruksministern att föreslå en naturvårdsgräns, ovanför vilken inget
storskaligt skogsbruk i de fjällnära skogarna får bedrivas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser
jordbruksministern att vidta några åtgärder för att skydda ytterligare
urskogsområden i de fjällnära skogarna som naturreservat?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser
jordbruksministern att medverka till att avverkningar som kommer i konflikt med
naturvård eller rennäring stoppas i avvaktan på mer långsiktiga beslut om de
fjällnära skogarnas framtid?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:14 av Göte Jonsson (m) till socialministern om
alternativ verksamhet på det socialpolitiska området:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I folkrörelseutredningens
betänkande "Ju mer vi är tillsammans" föreslås att de redan starkt
begränsade förutsättningarna att bedriva alternativ vård när det gäller bl. a.
barn- och äldreomsorgen skall inskränkas ytterligare. Beträffande barnomsorgen
påstås i utredningen att alternativa, icke föräld-rakooperativa,
daghemsavdelningar oftast drivs i vinstsyfte som om de vore företag. Därför
skall de stoppas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen skall enligt förslaget utökas med någon
paragraf som innebär att företag inte skall kunna få uppgifter inom
socialtjänsten. Statsbidragsreglerna skall samtidigt ändras så att sådana
kommuner som inte följer dessa centrala direktiv utesluts från rätten till
statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som står bakom utredningsförslaget bortser från vad de
enskilda människorna själva föredrar. Detta gäller såväl föräldrarnas önskemål
i fråga om barnomsorgen som de gamlas behov av att kunna påverka sin situation.
Valfriheten inom socialtjänsten borde vara en rättighet. Vad som behövs är
ändringar som stärker den enskildes valfrihet. I betänkandet "Ju mer vi är
tillsammans" går man den motsatta vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
med anledning av detta fråga socialminister Gertrud Sigurdsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringen att lägga fram
förslag i riksdagen i enlighet med folkrörelseutredningens betänkande med
sådana ändringar i socialtjänstlagen och av vissa statsbidragsregler att
möjligheterna till alternativ verksamhet på det socialpolitiska området - och
därmed de enskilda människornas valfrihet - ytterligare begränsas?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 5 oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:15 av Gunilla André (c) till justitieministern om
åklagarorganisationen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åklagarkommittén, som avlämnade
sitt betänkande i mars 1986, föreslog bl. a. att åtta åklagardistrikt skulle
upphöra som självständiga myndigheter och verksamheten överföras fill större
distrikt. Enligt majoritetens uppfattning skall samma centralisering nu ske på
distriktsnivå som fidigare genomdrevs på länsplanet. För egen del reserverade
jag mig mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen framkom också krifik mot den
föreslagna omorganisationen. I praktiken fungerar verksamheten väl även vid
mindre enheter. Den nära kontakten med polis och domstol är av stort värde. Det
finns således inte tillräckligt bärande skäl för denna centralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärendet
bereds nu i departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksåklagaren har i sin anslagsframställning för år
1988/89 föregripit ett eventuellt beslut i frågan och utgått från att
centraliseringen kommer att genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen för personalen inom berörda myndigheter är
synnerligen påfrestande. Samtidigt som RÅ driver sin centraliseringslinje figer
regeringen. Det är ett otillständigt tillvägagångssätt gentemot personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här är onekligen upplagt för spekulationer. Vill regeringen
vänta med besked i frågan så länge att RÅ med olika metoder omöjliggör att
åklagardistrikten som berörs får vara kvar? I så fall slipper regeringen att ta
det politiska ansvaret för centraliseringen av även denna verksamhet. Redan
stora orter tillförs verksamhet, och därmed påskyndas utarmningen av mindre
orter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgrund vill jag ställa följande frågor fill justitieministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När får
riksdagen något besked med anledning av åklagarkommitténs betänkande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har RÅ redan
fått löfte från justitieministern angående omorganisation av vissa
åklagardistrikt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:16 av Lars Ernestam (fp) till miljö- och
energiministern om avgasrening, m. m.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den fortgående försurningen leder
till skador som kanske är omöjliga att reparera. Grundvattnet försuras, och
växt- och djurlivet slås ut i många sjöar. Alltmer påtagliga skador på skogen
uppträder framför allt i södra och sydvästra delarna av Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av kväveoxider och trafikens roll i detta
sammanhang har alltme'r uppmärksammats, och målet måste vara att reducera dessa
utsläpp med 75 %. Huvudparten av kväveutsläppen torde kunna hänföras fill
trafiken. Till detta kommer utsläpp av koloxid, kolväten och andra skadliga
ämnen. Det finns inga genvägar. Den enda framkomliga vägen är att begränsa
utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska utvecklingen möjliggör införande av system
som medför minskade utsläpp. Regeringen kan genom skärpta regler och
stimulanser medverka till en positivare utveckling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga miljöministern vilka konkreta åtgärder hon
avser vidta inom ett antal områden som berör biltrafiken och avgasutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgasrening för befintliga bilar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andelen katalytiskt renade bilar
bland de nya som säljs ökar snabbt. Den snabba övergången styrker det
berättigade i folkpartiets förslag att reningen skulle ha införts tidigare.
Bilar är emellertid långlivade och en stor del av den befintliga bilparken
kommer att finnas kvar under överskådlig tid. I prognoserna beträffande
reningens effekter har enligt min uppfattning bilarnas livslängd
undervärderats. Det finns tekniska möjligheter att montera in
reningsanläggning på äldre modeller. För att motivera bilägarna att göra denna
miljöinvestering erfordras ekonomiska stimulanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga om miljöministern vill medverka till att
sådana stimulanser införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativa reningssystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen tog i sitt beslut om bättre
avgasrening ej ställning till tekniker för avgasrening. I praktiken har genom
typbesiktning och garantibestämmelser katalysatorreningen i det närmaste fått
monopolistisk ställning då det gäller reningssystem. Det behövs forskning och
prövning av alternativa metoder. Den befintliga bilparken är lämplig för sådan
provverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga om miljöministern är beredd att medverka
till statliga stimulanser för prövning av alternativa reningsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgaskrav för lastbilar och bussar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiet har under flera år i
riksdagen krävt skärpta avgasbestämmelser för dieselfordon. Socialdemokraterna
har motsatt sig detta. Naturvårdsverket har nu redovisat förslag till skärpta
regler för såväl lätta som tunga fordon. Miljöministern har i allmänna ordalag
uttalat sig för att hårdare krav skall införas. Naturvårdsverket föreslår att
USA-krav för lätta lastbilar skall bli obligatoriskt fr. o. m. 1992 års
modeller och för tunga fordon fr, o. m, 1995 års modeller. Det torde vara
nödvändigt att få ett snabbare införande, om den målsättning som hittills
redovisats för minskning av kväveutsläppen skall kunna hållas. Dessutom
erfordras stimulanser för frivillig övergång till bättre rening för såväl
befintliga som nya bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga om miljöministern är beredd att medverka
till stimulanser för frivillig övergång till bättre rening av avgaserna från
befintliga bilar och om miljöministern är beredd att förelägga riksdagen
förslag om obligatorium att gälla tidigare än vad naturvårdsverkets rapport innebär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontroll
av hastighetsgränserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trots kampanjer om hänsyn i
trafiken är det närmast regel att många trafikanter överskrider
hastighetsgränserna. För att få ned utsläppen från fordonstrafiken är det
nödvändigt att få bilisterna att respektera gällande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hastighetsbestämmelser. Informafionen måste utökas.
Trafikövervakningen måste bli effektivare och böterna för fortkörning högre.
Kontrollen av bilarnas avgassystem i samband med besiktning och polisens
stickprovskontroller bör också förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga om miljöministern är beredd att medverka
till att dessa åtgärder vidtas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilskrotningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De allra äldsta bilarna, som är i
sämst kondifion, svarar för stora utsläpp. Reglerna om bilskrotning syftar bl.
a. till att förhindra olägenheter främst från natur- eller miljövårdssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid skrotning utgår en premie på 300 kr. som inte har
höjts sedan den infördes år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en rapport 1984:14 föreslår statskontoret regeringen att
höja skrotningspremien och skrotningsavgiften till 4 500 kr. (lägst). Ärendet
har sedan 1984 beretts i regeringskansliet. En höjning av premien skulle kunna
innebära en stimulans för att få gamla och uttjänade bilar med stora utsläpp ur
trafik. Dessutom skulle problemen med uppställning av bilvrak i naturen motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga om miljöministern är beredd att medverka
till en höjning av bilskrotningspremien för att uppnå de syften som här
redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill jag sålunda
fråga miljöministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättra
avgasreningen för befintliga bilar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att få fram
alternativa reningssystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att få
skärpta avgaskrav för lastbilar och bussar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att få en
bättre kontroll av hastighetsgränserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att få en
bättre kontroll av bilarnas avgassystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för att få
bättre stimulans för bilskrotningen genom en höjning av skrotningspremien.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:17
av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till miljö- och energiministern om
oskadliggörande av gömda giftanhopningar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under sommaren har en rad
miljöskandaler kommit till allmän kännedom genom slumpmässiga upptäckter av
gamla deponeringsplatser för gifter av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten om dessa glömda och gömda giftanhopningar har
tagit fart igen och det krävs nu snabba åtgärder för att eliminera kända och
ännu okända faror i samband med att gifterna ligger kvar i naturen eller på
andra platser, där de deponerats för snöd vinning eller av okunnighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viss inventering och diskussion om hur kända platser för
giftanhopningar/ deponeringar skall handhas pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöministern själv har ju för sin del talat om åtgärder
för att rensa Dalälven och Hisingen. Tyvärr är dessa åtgärder otillräckliga,
eftersom det är känt att inte mer än 10 % av landets miljöfarliga avfall kommer
fram fill</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAKAB för
destruering. Förmodligen är sommarens upptäckter bara toppen av ett jättelikt
isberg. Situationen är allvarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av detta vill jag fill miljöministern rikta
samma fråga som jag i oktober 1979 ställde i en interpellation fill dåvarande
jordbruksministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka initiativ tänker regeringen
ta för att snabbt få till stånd en inventering av gömda och "glömda"
giftupplag, samt vad tänker man göra för att under säkra former oskadliggöra
sådana giftanhopningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:18 av Ulla Tilländer (c) fill statsrådet Bengt
Lindqvist om svenska kyrkans förskolearbete:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Årets kyrkomöte har än en gång
ställt sig bakom kravet på att svenska kyrkan skall ges samma ekonomiska
möjligheter för sitt arbete bland förskolebarn som tillerkänns t. ex. katolska,
mosaiska, muslimska församlingar samt frikyrkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt land har vi nu accepterat att vårt samhälle är
pluralistiskt. Som en konsekvens av det borde valfriheten för föräldrar öka att
i enlighet med sin religiösa och filosofiska övertygelse påverka sina barns
uppfostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande är denna rätt otillräckligt tillgodosedd
och tillerkänns i praktiken endast vissa grupper. Att anamma ett pluralistiskt
samhälle och samtidigt genom bristande valfrihet söka konservera en ordning som
innebär ett försök till enhetlighet är ett inkonsekvent handlande, dessutom
diskriminerande för vida kretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor kommer inte i längden att acceptera ett
kvardröjande förmyn-darsamhälle. Att kyrkomötet helhjärtat ställer sig bakom
kravet på rätt för föräldrar att påverka valet av förskola med speciell
inriktning är ett demokratiskt ställningstagande. Så länge den rätten inte är
accepterad råder, enligt min mening, en påtaglig brist i samhällets
demokratiska liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående
vill jag fråga biträdande socialministern om han avser att vidta några åtgärder
för att tillgodose kyrkomötets krav på likvärdiga möjligheter för svenska
kyrkan att bedriva arbete bland förskolebarn?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:19
av Ulla Öresundsbron:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilländer (c) till kommunikationsministern om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att miljöskälen mot byggandet av en bro blir allt
tyngre väljer regeringen att inte låtsas om dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hotet mot Östersjön, den ökade trafikströmmen genom västra
Skåne som försurar bokskogarna, den stigande lungcancerfrekvensen i Malmö och
slitaget på de små utrymmena för friluftsverksamhet är några exempel på
allvarliga varningssignaler som viftas bort av regeringens företrädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När verkligheten inte stämmer med det uppsatta målet
friseras siffrorna efter behov. Ett stående exempel på denna förvanskning av
verkligheten erbjuder broutredarnas redovisning av utsläppen från trafiken om
bron byggs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Broutredarna
jämför utsläppen från 20 år gamla färjor med framtidens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bilar. För
att ytterligare försämra färjealternativet räknar man med att färjorna använder
en brännolja med en svavelhalt som praktiskt taget inte längre förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Broutredarna har förbisett att man med känd teknik kan
minska färjornas kväveutsläpp med 80-90 %. Den tekniken kommer att byggas in i
nästa generation färjor som kommer inom fio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som man svartmålar färjealternafivet görs allt
för att framställa broalternativet i ljusare dager än vad som är rimligt, om
man vill gälla som sanningsenlig och opartisk. Man kan alltså inte, som
utredarna gör, utgå ifrån att alla bilar 1995 har katalytisk rening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en broutredning, som har till uppgift att lämna
underlag för beslut i en så oerhört viktig och långsiktig fråga som brons
inverkan på miljön i en landsända som redan nu är hårt ansatt, borde man kunna
ställa högre krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Broutredarna har inte levt upp till detta grundläggande
krav. Anpassligt har man gjort avkall på opartiskhet och objektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående vill jag till
kommunikationsministern ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är regeringen beredd att ompröva
hela frågan om en Öresundsbro och inse att ett definitivt avsågande av alla
broplaner skulle skingra den tveksamhet som hindrar en satsning på
miljövänligare alternativ?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer .</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 6
oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:20 av Gunnel Jonäng (c) till industriministern om
en regionalpolitisk satsning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårriksdagen 1987 ansåg att
regeringens regionalpolitiska satsning var otillräcklig. Riksdagen beslöt
därför om en höjning av länsanslagen med 200 milj. kr. Riksdagen begärde också
att regeringen skulle återkomma med ett nytt förslag med en kraftfullare
regionalpolitisk satsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävleborgs län åren av de mest utsatta regionerna i landet.
Samtidigt finns en stark vilja och stor idékraft i länet för att åstadkomma en
positiv utveckling. Det är viktigt att dessa strävanden understöds av regering
och riksdag och att erforderliga medel tilldelas länet. Det är viktigt att det
sker med det snaraste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länet är ett av de län som de senaste åren haft den
största utflyttningen. Ett utomordentligt oroande inslag är den åderlåtning som
sker av landsbygden. På 20 år - från 1960 till 1980 - har en avtrappning skett
med nästan 31 000 personer, dvs. en tredjedel av befolkningen. Tidigare skedde
en flyttning från landsbygd till närmaste tätort. Numera sker flyttningarna
direkt från landsbygden till storstaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inlandskommunerna är de hårdast drabbade; Ockelbo minskade
under tjugoårsperioden sin landsbygdsbefolkning från nära 3 900 personer till
ca 2 300 personer - ett bortfall på 1 600 personer. Utvecklingen i Ljusdal är
likartad. Kommunen har minskat sin landsbygdsbefolkning med över 5 000
personer. Drar man ut trenden kommer det inte att finnas några människor kvar
på landsbygden i dessa kommuner några år in på 2000-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi
arbetar nu tillsammans - folkrörelser och myndigheter - för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsbygd
90 och för att hela Sverige skall leva. Vi i länet är medvetna om att mycket
beror på oss själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda ställer jag följande frågor
till industriministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När avser
industriministern att förelägga riksdagen proposition om den kraftfulla
regionalpolitiska satsning som riksdagen begärt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilken satsning
kommer därvid att göras på Gävleborgs län, och vilka medelsanslag kan länet
förvänta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser
industriministern att länets landsbygd skall leva även på 2000-talet? Vilket
stöd kan i så fall myndigheter och folkrörelser i länet erhålla för att bevara
en levande landsbygd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:21 av Gunnel Jonäng (c) till
kommunikationsministern om persontrafiken på norra stambanan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gävleborgs inland är beroende av
norra stambanan. Såväl för enskilda människor som pendlar inom länet som för
näringslivet i stort är det nödvändigt med goda kommunikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tongångar som nu hörs om norra stambanan och dess
framtid är utomordentligt oroande. För det första planerar SJ att i nästa års
tidtabell dra in två av de viktigaste förbindelserna på stambanan, dels
direkttåget 97 som kommer till Stockholm kl. 9.15, dels direkttåget 98 från
Stockholm 18.43. Båda tågen utgör goda förbindelser vid sammanträden i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra visar olika uttalanden från SJ-ledningen och
socialdemokraterna att intresset för persontrafiken på norra stambanan är
minimalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJ prioriterar västkustbanan, Mälardalen och
kommunikationerna kring Stockholm. Norrland får vänta och man talar om
stambanan framför allt ur godstrafiksynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från socialdemokratiskt håll har framhållits att
ostkustbanan är den viktigaste satsningen i Norrland och att det vore lämpligt
med matarlinjer för inlandsbefolkningen ut till ostkustbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående ställer jag följande
frågor till kommunikationsministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År kommunikationsministern beredd att medverka till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att de nu
diskuterade tågindragningarna på norra stambanan inte kommer till stånd och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
investeringar görs på norra stambanan så att förbättrad trafik både ur person-
och godssynpunkt kommer till stånd?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:22
av Ivar Franzén (c) till miljö- och energiministern om förbättring av natur-
och kulturmiljön i Stockholm;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljö- och energiminister Birgitta
Dahl har inför den nyligen avslutade socialdemokratiska partikongressen utlovat
att regeringen nu omedelbart skall inleda arbetet i de områden och regioner där
miljöskadorna är särskilt stora och drabbar människor och natur svårast.
Resurshushållning och omsorg om miljön måste hädanefter genomsyra vårt sätt att
leva och arbeta på alla områden, slår Brigitta Dahl fast och fortsätter;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kongressens beslut blir
startpunkten för ett omfattande och omvälvande arbete, som måste vara
långsiktigt och kommer att ta tid. Just därför är det nödvändigt att vi nu gör
konkreta åtaganden, tydligt beskriver vad som skall ske, hur det skall ske och
när det skall ske - och börjar genast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatserna från regeringens sida skall börja med Hisingen
och Dalälven. Hisingen är svårt förorenat av tung, miljöstörande industri,
avfallsupplag, raffinaderier, hamnverksamhet och tung trafik. Regeringen avser
därför att förklara hela området särskilt föroreningskänsligt och därmed ge
förutsättningar för att ompröva gällande industrikoncessioner och miljövillkor
samt förbättra trafiksituationen, konstaterar miljö- och energiministern i sitt
tal inför kongressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar miljö- och energiministerns uppfattning att
kraftfulla och konkreta åtgärder för att förbättra miljön är en
överlevnadsfråga. Ett logiskt och konsekvent agerande från regeringens sida
borde då vara att analogt med det aviserade beslutet om Hisingen förklara ändra
starkt förorenade områden som särskilt föroreningskänsliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har bl. a. under senare tid fått allt tydligare exempel
på att föroreningarna i Stockholmsregionen är betydande. På Historiska museet
har öppnats en utställning som visar hur våra kulturskatter vittrar ned genom
luftföroreningarna. En inventering som genomförts inom Stockholms kommun visar
att skadorna på granbeståndet inom kommunen är större än i Sydsverige. I
vetenskapliga undersökningar har även visats att olika typer av luftföroreningar
i trafikmiljön är långt större i storstadsmiljön än på t. ex. landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns därför mycket starka skäl för att förklara
Stockholms kommun som ett särskilt föroreningskänsligt område. Detta skulle ge
samma förutsättningar att ompröva givna koncessioner och miljövillkor för
industriell verksamhet och för bättre trafiksituation i Stockholm som för
Hisingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har beslutat medge lokaliseringstillstånd för
ett kolkraftverk i Värtan i centrala Stockholm. Detta verk är en s. k. PFCB-anläggning
- en teknik för energiproduktion som hittills är oprövad. I jämförelse med t.
ex. förgasningsteknik medför PFCB-tekniken avsevärt större utsläpp av svaveldioxid
och kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PFCB-anläggningen är både en koleldad panna och en
processanläggning med relativt stor mängd lagrad energi i form av en stor mängd
luft och gas. Lokalisering av processanläggningar brukar vara underkastade
speciella krav och prövningar. Vid sidan av miljöaspekterna brukar man också
bl. a. ta upp säkerhetsaspekterna i anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det synsätt som statsrådet givit uttryck för, inför den
socialdemokratiska partikongressen, borde logiskt sett innebära att beslutet om
att medge lokaliseringstillstånd för en PFCB-anläggning i centrala Stockholm
rivs upp. V har också från centerns sida krävt att beslutet skall omprövas med
hänsyn fill de outredda säkerhetsriskerna och behovet av större skyddsavstånd
till befintlig bostadsbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest regeringen inte omprövar sitt, på bristfälliga
grunder, givna lokaliseringstillstånd måste dock kraven på anläggningen skärpas
betydligt för att miljön i Stockholm skall kunna förbättras. Det måste i
enlighet med regeringens uttalade intentioner att kraftfullt driva
"miljökampen" vara bättre om detta sker innan anläggningen tas i drift
och inte långt senare som i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborg,
där miljön redan försämrats på grund av tillåtna utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inriktningen från regeringens sida borde i stället ha
tagit sikte på ett utnyttjande av förgasningstekniken. Denna kommer att
betydligt bättre minska de miljöstörande utsläppen och bygga upp ett system för
energiförsörjningen baserat på mindre enheter lokaliserade utanför Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag anfört vill jag fråga miljö- och energiministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringeri att förklara
Stockholms kommun som ett särskilt föroreningskänsligt område i enlighet med 24
§ miljöskyddslagen och därmed ge förutsättningar för att omgående kunna
förbättra trafiksituationen och ompröva resp. skärpa gällande industriella
koncessioner och miljövillkor- t. ex. för kolkraftverket i Värtan - samt i
övrigt redovisa vilka åtgärder regeringen avser att vidta så att en reell
förbättring av natur- och kulturmiljön i Stockholm kan ske?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:23
av Margareta Persson (s) till statsrådet Bengt Göransson om
föräldraförsäkringens kontaktdagar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårt samhälle har förändrats mycket
snabbt. Utvecklingen har gått från ett fattigt bondesamhälle till ett rikt
industri- och datasamhälle under en enda generation. De som i dag är mor- och
farföräldrar var i många fall fattiga bondeungar som fick börja jobba efter sex
år i folkskolan. Deras barndom och skoltid var totalt annorlunda jämfört med
dagens ungdomars. Den materiella omställningen har vi människor klarat av. Men
när det gäller den psykiska och själsliga omställningen är det svårare,
eftersom vi släpar med oss gamla värderingar och beteendemönster som stämde i
en annan tid, men som är direkt olämpliga i dag. Många vuxna blir därför
förvirrade inför uppgiften att fostra sina barn. Man vet inte heller hur skolan
fungerar i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den garnla disciplinen, rädslan för överheten,
"barnens vilja växer i skogen", barnen skall hålla tyst och lyda -
det passar inte i vårt demokratiska samhälle, vilket de flesta har insett. Men
vad skall vi sätta i stället? Det är inte lika lätt att veta. Ingen före oss
kan ju ge oss erfarenheter. Ingen vet riktigt hur ett barn bäst fostras i den
tid som nu är. Ytterst få nya normer har byggts upp - ingen kollektiv
erfarenhet och kunskap finns hos den vuxna generationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har länge talat om behovet av föräldrastöd, som om det
bara beror på att många unga föräldrar i dag bor långt från sina egna
föräldrar. Jag tror inte att det är hela förklaringen till behoven, därför att
mor- och farföräldrars erfarenheter inte längre stämmer i dagens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ta hand om spädbarn är en kunskap som samhällets organ
ganska fint klarar av att ge till blivande och nyblivna föräldrar. Även under
förskoleperioden kommer förmodligen den utbyggda förskolan att kunna ge
möjlighet till föräldrakontakt och diskussion med föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När barnet börjar skolan inträder nya problem. Det är inte
lika lätt att som förälder rätta till sådant som gått fel eller ingripa i
kamratgrupper. Barnens värld kan vara mycket tuff, och att intervenera som
vuxen och lägga till rätta är alls inte lika lätt som under småbarnstiden. Skolans
värld och normsystem känns också främmande för många föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammantaget
har så mycket hänt i barns miljö att det är nödvändigt att vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vuxna
inser att vi måste hjälpa varandra att hitta en ny kollektiv erfarenhet. Vi
måste lära oss att fungera som föräldrar i det nya samhället. Kontakterna med
skolan är därför mycket viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan ett par år tillbaka utgår nu föräldrapenning för två
dagar per år för barn som är mellan fyra och tolv år, om föräldern deltar i
föräldrautbildning, i skolarbetet eller i verksamheten inom barnomsorgen. Dessa
kontaktdagar är en utmärkt möjlighet för skolan att skapa kontakt med
föräldrarna. Skolan bör därför planera verksamhet för dessa dagar. Skolan
skulle t. ex. kunna arrangera två studie- och diskussionsdagar för föräldrarna
om barnuppfostran. Man skulle också kunna använda dagarna till direkt
deltagande i skolarbetet och diskussion med lärarna efteråt. Möjligheterna till
att lägga upp olika program är stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa dagar används mycket sporadiskt och inte på det
metodiska sätt som man skulle kunna göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet
Bengt Göransson följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder avser statsrådet
vidta för att föräldraförsäkringens kontaktdagar i ökad omfattning används för
kontakt med skolan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att erbjuda
föräldrarna olika verksamheter under dessa dagar?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:24
av Göthe Knutson (m) till industriministern om verksamheten vid
Karlskronavarvet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Krissituationen vid statliga
Karlskronavarvet har länge varit känd av riksdag och regering. Stora
ansträngningar har gjorts av företagsledningen för att få nya order till
varvet. Konkurrensen inom varvsnäringen är emellertid utomordentligt hård, och
turbulensen kring svensk vapenexport har knappast underlättat varvets
ansträngningar på utlandsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskronavarvets dokumenterat stora betydelse inom
svenskt försvar har gjort att varvsledning och varvsanställda knutit stora
förhoppningar fill försvars- och industridepartementen. Uppenbarligen har dessa
förhoppningar kommit på skam, när varvet nu tvingats varsla 250 av sina 1 100
anställda om uppsägning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beställningar av nya fartyg till svenska marinen - ett
mycket angeläget behov mot bakgrund av främmande undervattensverksamhet på vårt
territorium - skulle genast rädda sysselsättningen vid varvet. Därmed också
all den kompetens på byggande av ubåtar samt inom plastteknikens område som
gjort varvet internationellt välkänt. Denna kompetens håller nu på att gå
förlorad, om inga nya order ges till varvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskronavarvet ingår i Svenska Varv-koncernen, och
ansvaret för varvets fortbestånd vilar i hög grad på industridepartementet.
Nödvändigheten av Karlskronavarvet för nybyggnads- och reparationsverksamhet
för vårt svenska försvar har fastställts i flera riksdagsbeslut de senaste
åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den djupa ordersvacka som uppstår vid varvet fr. o.m.
1989, om inga nybeställningar ges, kommer att leda till ytterligare
reduceringar av arbetsstyrkan, då även varvets fortbestånd starkt hotas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om inter' pellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund vill jag be industriministern att i
riksdagen redogöra för sin syn på Karlskronavarvets situation och framtid.
Vidare ber jag industriministern redovisa vilka åtgärder regeringen har
vidtagit och tänker vidta för att trygga varvets fortbestånd med nuvarande höga
kompetens och den av riksdagen fastställda kapaciteten, som bl. a. anger att
arbetsstyrkan vid varvet skall uppgå till ca 1 200 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:25 av Olof Johansson (c) till miljö- och
energiministern om Sveriges internationella agerande i miljöfrågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Globalt sett är natur- och
miljöproblemen enorma. De samlade konsekvenserna av bl. a. skogsskövling,
ökenspridning, luft- och vattenföroreningar, kemikalieanvändning, snabb
artutrotning och väldig befolkningstillväxt inger djup oro inför framtiden.
Trots att de flesta av dessa problem varit kända under decennier eller mer, har
det internationella samfundet hittills knappast visat att man kan tackla denna
typ av stora och övergripande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan för ca 15 år sedan tillskapades UNEP, FN;s
miljövårdsprogram, för att samordna det internationella miljövårdsarbetet.
Trots små resurser och enorma problem har många konstruktiva planer och förslag
för att komma till rätta med problemen ändå lagts fram under de gångna åren.
Det är emellertid beklämmande få av dessa idéer som förts vidare till
förverkligande. Detta är den oroande bakgrunden till att Världskommissionen
för miljö och utveckling tillsattes, bl. a. på svenskt initiativ under den
centerledda regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten från Världskommissionen från i våras
konstateras, att alltför mycket sektortänkande fortfarande dominerar den
ekonomiska och sociala utvecklingsdebatten. Ofta kommer hänsynen till miljö-
och naturresurser in på ett sent stadium och betraktas då som ett besvärligt extra
krav som kostar mycket pengar eller begränsar möjligheterna till utveckling på
kort sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten uppmanas regeringarna att upprätta program för
det egna landets internafionella miljövårdsarbete. Regeringarna uppmanas också
att utforma nationella miljöstrategier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1978 tillsattes i Sverige naturresurs- och
miljökommittén. Den hade till uppgift att utreda grundläggande frågor om
hushållning med naturresurser och förebyggande miljövård. Den hade också till
uppgift att behandla mål som livskvalitet och ekologisk grundsyn. Naturresurs-
och miljökommittén lade år 1983 fram sitt omfattande material. Utredningen
skulle vara inledningen på en planmässig utredningsverksamhet för att få in
miljöfrågorna på ett tidigt stadium i beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern har föreslagit att en miljökommission tillsätts.
Dess uppgift skulle vara att föreslå åtgärder för en långsiktig resurs- och
miljöpolitik. Kommissionen skall särskilt uppmärksamma de varaktiga och
långsiktiga effekterna av miljöstörande verksamhet. Lagstiftningen borde ses
över, så att den mer heltäckande för in miljöhänsyn på olika samhällsområden.
Miljökommissionen bör lämna förslag till en ny avfallspolitik, där avfallet
minimeras och återanvänds effektivt. Vi anser också att kommissionen bör
studera hur marknadsekonomiska styrmedel kan användas för att utnyttja råvaror
effektivt och begränsa de miljöstörande utsläppen till naturen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det blir alltmer uppenbart att internationell ekonomisk
utveckling och välfärd förutsätter en framsynt resurspolitik. Förslagen från
Världskommissionen för miljö och utveckling ger en grund. Det borde vara en
förpliktelse för Sverige som en av initiativtagarna att driva på för deras
förverkligande internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till
miljö- och energiministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser
regeringen att utarbeta en politik för Sveriges internationella agerande i
miljöfrågor (Foreign Environmental Policy)?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är miljö- och
energiministern beredd att klarlägga på vilka områden svensk miljöpolitik inte
står i samklang med Världskommissionens rekommendationer?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser
regeringen att ta fasta på naturresurs- och miljökommitténs förslag om en
förebyggande miljö- och resurspolitik exempelvis inom ramen för en särskild
miljökommission?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:26 av Hädar Cars (fp) till statsrådet Anita Gradin
om slopande av handelshindren mot import av textilier:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens många handelshinder mot
import av billiga kläder - inte minst kläder för barn - leder till stora och
onödiga kostnader för de svenska hushållen. Särskilt är det, som vanligt,
barnfamiljerna som drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På oklara och många gånger helt felakfiga grunder har som
motiv för handelshindren angetts omsorgen om den inhemska tekoindustrin. Nu
förefaller dock det skälet att ha förlorat än mer i betydelse. Under senare tid
har vi flera gånger nåtts av uppmuntrande rapporter om en glädjande stark
utveckling för de svenska tekoföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges avtal med EG förhindrar begränsningar av importen
från de länder som ingår i Gemenskapen. De svenska handelsrestriktionerna inom
tekoområdet riktar därför sin udd mot u-länderna. Samtidigt är det ju väl känt
att det är u-länderna som har särskilt stort behov av att öka sin export för
att därigenom få pengar att köpa maskiner och annat som de behöver för sin
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag erinrar om att statsrådet Gradin vid flera tillfällen
personligen understrukit värdet av en friare handel och nödvändigheten av att
i-länderna verkligen gör något för att u-länderna skall kunna sälja mera till
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därför
vill jag fråga statsrådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är det inte nu dags för regeringen
att göra allvar av alla vackra löften och nu helt avskaffa handelshindren mot
importen av kläder och andra textilier?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:27 av Lars Leijonborg (fp) till statsrådet Bengt
Göransson om rätten att välja skola:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan föregående riksmöte har det
socialdemokratiska partiet på sin kongress antagit nya riktlinjer för
utbildningspolitiken ("Lära för kunskap och delaktighet"). Delvis
innebär dessa nya riktlinjer en intressant förändring av socialdemokratisk
skolpolitik och att partiet nu ansluter sig till uppfattningar som bl. a.
folkparfiet driver. Detta kan i bästa fall innebära att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1987/88:1 - 4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>låsningar,
som i flera år hindrat angelägna skolreformer, röjts ur vägen och att grunden
lagts för beslut i bred enighet om förbättringar i den svenska skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang lyfta fram vad de nya
riktlinjerna säger om profilering av skolor och rätten för föräldrar och elever
att välja skola:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det kan därför finnas skäl att minska de centralt
fastställda timplanernas omfattning. Den tid som därvid frigörs bör
skolstyrelse och skola själva förfoga över. Därmed kan det inom en kommun
uppstå skolor med olika inriktningar."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Och
vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Om olika skolor väljer olika intresseprofiler, är
det naturligt att ge elever och föräldrar rätt att välja skola. Föräldrars och
elevers främsta krav torde som regel vara att ha nära till skolan. Ibland finns
det önskemål om att kunna välja en viss skola. Särskilt viktigt är det, att
elever som starkt vantrivs i skolan, ges möjlighet att byta klass och skola.
Det är också viktigt, att skolstyrelser och skolledare försöker tillmötesgå
önskemålen från andra elever och föräldrar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så långt de socialdemokratiska riktlinjerna. De kunde ha
varit hämtade från förslaget till nytt skolprogram för folkpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det står klart att det finns ett starkt stöd för den
politik som folkpartiet förespråkar och som socialdemokraterna nu anslutit sig
till. Såväl internationell forskning som erfarenheter från Sverige visar att
profilerade skolor ofta når goda undervisningsresultat. I Stockholm har t. ex.
Adolf Fredriks musikskola, med en sammansättning av eleverna som i fråga om
social bakgrund ligger mycket nära genomsnittet för kommunen, det högsta
betygsmedelvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också rimligt att koppla en vidgad rätt till
profilering till en större rätt att välja skola. Det kommer naturligtvis att
inträffa att skolor bestämmer sig för profileringar som några elever och
föräldrar känner sig främmande inför, liksom att en skola någon annanstans
väljer en profilering som är mycket lockande för somliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte helt oväntat väckte den socialdemokratiska
omsvängningen kritik från vissa ombud på den socialdemokratiska kongressen, men
majoriteten godtog ändå de citerade avsnitten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att den nya socialdemokratiska attityden
så snart som möjligt avsätter sig i form av ändrad lagtext. Både när det gäller
rätten till profilering och rätten att välja skola finns visserligen vissa
begränsade sådana möjligheter redan med nuvarande lagstiftning, men de
socialdemokratiska riktlinjerna måste rimligen tolkas som ett erkännande att
dessa möjligheter behöver utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rätt för elever och lärare att välja skola väcker en
del principfrågor. En sådan är vad som skall ske med statsbidraget. Enligt
folkpartiets mening bör statsbidraget i princip knytas till eleven och alltså
gå till den skola som eleven och föräldrarna har valt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund vill jag till statsrådet Bengt
Göransson ställa följande frågor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I vilken form avser regeringen att
bereda frågorna om vidgad rätt till profilering äv skolor och rätt för elever
och föräldrar att välja skola?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När planerar regeringen att förslag om regeländringar på
dessa båda områden kan föreläggas riksdagen?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 5
augusti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:1 av Oswald Söderqvist (vpk) till statsrådet Bengt
Göransson om förekomsten av språkfel i Svensk ordbok och Svenska akademiens
ordlista:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På Dagens Nyheters debattsida den 5
augusti 1987 kommenteras Svensk ordbok och senaste upplagan av Svenska
akademiens ordlista av journalisten Ulf Nyberg. De vimlar uppenbarligen av
språkfel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill därför fråga om detta är
av något intresse för skol- och kulturministern. Avser ministern att agera i
frågan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 18 augusti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:2 av Mc Grönvall (m) till utrikesministern om
omständigheterna kring viss helikopterflygning i Stockholms skärgård:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under sommaren företog
utrikesministern en helikopterresa över Stockholms skärgård med en av statens
helikoptrar för att, som utrikesministern själv uttryckte det, "göra en
s.k. landkrabba mera skärgårdsanpassad". Utrikesdepartementet å sin sida
meddelade att syftet med flygturen inte kunde avslöjas, då detta vore en sådan
statsangelägenhet att syftet hemligstämplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka utgjorde grunderna för
utrikesdepartementets hemligförklaring av den för rikets säkerhet helt harmlösa
nöjesflygningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 4 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:3 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till
kommunikafionsministern om sittplatsavgiften för tågresenärer;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att få färdas med vissa tåg i
Sverige i dag fordras, förutom färdbiljett, en sittplatsbiljett ä 15 kr. På
sittplatsbiljetten anges vagnsnummer och numret på sittplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall sittplatserna är slutsålda måste tågresenären,
för att få medfölja tåget, ändå lösa sittplatsbiljett. På biljetten står då
skrivet att "ingen sittplats garanteras". Detta upplevs av många
tågresenärer som ett direkt felaktigt förfaringssätt. Man skall inte behöva
betala för en tjänst man inte får utförd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga kommunikationsministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År kommunikationsministern beredd
att verka för att endast de tågresenärer som garanteras sittplats behöver lösa
sittplatsbiljett och att övriga resenärer får medfölja tåget med enbart
färdbiljett?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=215 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 16 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6
oktober 1987</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:4
av Karin Ahrland (fp) till statsministern om den sovjetiska närvaron i
Afghanistan;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under resan till USA tillfrågades
statsministern om han anser att Sovjet måste dra sig ur Afghanistan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ett tidningsreferat, som för "läsbarhetens
skull" är förkortat, blev svaret att "Afghanistan är ett svårt
problem", som statsministern tror att Gorbatjov vill bli av med och att
problemet är att finna en för båda sidor acceptabel regering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga statsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är tidningsreferatet korrekt? Om inte, vad mer innehöll
svaret?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 21 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:5 av Ulla Orring (fp) till justitieministern om
information om den nya äktenskapsbalken:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter 18 års utredningsarbete
beslutade riksdagen i våras om en ny äktenskapsbalk. Lagen träder i kraft den 1
januari 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning av den korta
genomförandetiden vill jag fråga vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att
informera allmänheten om den nya lagstiftningen samt om några
utbildningsinsatser i samma syfte vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 25 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:6 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om
vidgad rätt till bidrag för reparation av fukt- och mögelskadade hus:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år 1986 finns vissa
möjligheter att få hjälp av småhusskadenämnden med bidrag till reparation av
fukt- eller mögelskadade hus. Trots att omkring 10 000 småhus har någon form av
fukt- eller mögelskador har hittills bara ca 700 ansökningar kommit in på drygt
ett och ett halvt års tid. Säkerligen beror detta i de flesta fallen på den
stora självriskkostnaden - ett basbelopp, för närvarande 24 500 kr. Många
skadedrabbade har inte så stora ekonomiska tillgångar. De frågar sig också
varför de skall betala en så hög summa när de står utan skuld till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har regeringen uppmärksammat
förhållandena och kommer regeringen att föreslå någon åtgärd i syfte att minska
problemen för dem som drabbas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:7 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om
vidgad rätt till bostadsbidrag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borgerliga företrädare från en rad olika kommuner har
under senaste</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiden på
olika sätt låtit förstå att man i resp. kommun inte tänker återinföra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3g</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheten till bostadsbidrag för
vissa hushåll utan barn. Därmed försvåras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ytterligare
möjligheterna för unga hushåll att skaffa en egen bostad eller betala hyran för
den bostad man redan har. Jag vill därför fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har regeringen för avsikt att vidta
eller föreslå några åtgärder i syfte att garantera hushåll utan barn
möjligheten till bostadsbidrag oavsett var i landet man är bosatt?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 28 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:8 av Hugo Bergdahl (fp) till miljö- och
energiministern om begränsning av freonutsläppen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Freonets skadeverkningar på vår
miljö har debatterats intensivt under senare tid. Inte minst har ett nyligen
uppmärksammat fall i Västerås om tillstånd för ökat freonutsläpp påskyndat
debattlustan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringen att vidta åtgärder
för att begränsa freonutsläppens omfattning i framfiden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 29 september</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:9 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om
en aids-chef vid socialstyrelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen, som har en rad
viktiga uppgifter att fylla när det gäller bekämpandet av sjukdomen aids,
tillskrev regeringen i maj angående medel till en "aids-chef" med
övergripande och samordnande funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid styrelsesammanträdet den 25 september meddelades att
styrelsen ännu inte hört något från regeringen i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst med tanke på den senaste tidens oroväckande
rapporter om aidssjukdomens utbredning är det vikfigt att alla åtgärder som är
ägnade att effektivisera arbetet med aidsbekämpningen, kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga socialministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har regeringen beviljat eller
kommer regeringen att bevilja medel till en aids-chef vid socialstyrelsen och
när kan vederbörande i så fall börja sitt arbete?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
2 oktober</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:10
av Bo Limdgren (m) till finansministern om avskaffande av skatter som reglerar
löntagarfonderna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringen av de s. k. löntagarfondernas
uppbyggnad har skett genom en särskild vinstdelningsskatt och en extra
löneskatt. Efter 1990 skall inte fonderna tillföras ytterligare medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden vill jag fråga finansministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringen lägga fram förslag
som innebär att de särskilda skatter som finansierar löntagarfonderna avskaffas
och att skatteuttaget sänks i motsvarande mån?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=198 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 5 oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6
oktober 1987</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:11
av Karl-Gösta Svenson (m) till arbetsmarknadsministern om verksamheten vid
Karlskronavarvet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karlskronavarvet har den gångna
veckan varslat 250 personer av sin personalstyrka. Det innebär en neddragning
av verksamheten med 25 %. Risken är därför uppenbar att den höga kompetens att
producera marina fartyg som finns på just Karlskronavarvet kommer att
försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marinen är omgående i behov av flera fartyg för att bygga
upp en andra ubåtsjaktsstyrka. På Karlskronavarvet pågår produktion av enheter
för vårt ubåtsskydd. Samhällsekonomiska skäl talar för att den pågående
produktionen utökas. På så sätt får marinen en del av sitt behov tillgodosett
och Karlskronavarvets fartygsbyggarkompetens utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad ovan anförts får jag ställa följande
fråga till arbetsmarknadsministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad avser arbetsmarknadsministern
vidta för åtgärder för att bibehålla och utveckla kunnandet inom marin
fartygsproduktion i Karlskrona?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:12 av Karl-Gösta Svenson (m) till
försvarsministern om ytterligare en ubåtsjaktsstyrka:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den gångna sommaren har gett oss
klara bevis på att marinen är i stort behov av ytterligare en
utbåtsjaktsstyrka. Vi har inte på ett fullgott sätt kunnat försvara våra
gränser i samband med Töre-incidenterna. Vår omvärld får på detta sätt helt
felaktiga signaler. Det är orimligt att Sverige inför öppen ridå visar
svagheter i vissa delar av vårt marina försvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kränkningarna från främmande makt fortsätter. Under den
senaste tiden har flera uppgifter inrapporterats från områden utmed kuststräckan
Norrköping-Oxelösund. Kränkningarna kan endast stoppas genom ett effektivt
försvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den viktiga länken som Karlskronavarvet utgör för svenskt
försvar och för att bibehålla ett oberoende gentemot vår omvärld håller på att
försvagas. Varslen på Karlskronavarvef bekräftar att försvarsuppgörelsen mellan
socialdemokraterna och folkpartiet hotar Karlskronavarvets framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag ställa följande fråga till försvarsministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är försvarsministern beredd att
omgående ta initiativ till att komplettera försvarsbeslutet med ytterligare en
ubåtsjaktsstyrka och på så sätt klara den prekära situationen på
Karlskronavarvet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:13 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) till
kommunikationsministern om viss upprustning av länsväg 166 i Dalsland:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När persontrafiken på Dal Västra Värmlands järnväg drogs
in utlovades<br>
från regeringens sida att vägsträckan mellan Dals Rostock-Dalskog på<br>
länsväg 166 skulle upprustas.<br>
Vägverket i Älvsborgs län har förgäves väntat på besked i frågan.<br>
-IQ</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot bakgrund av detta vill jag
fråga statsrådet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När avser regeringen fatta beslut om medel till nämnda
vägförbättring?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:14
av Karin Ahrland (fp) till justitieministern om ett nytt polishus i Malmö:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under valrörelsen 1985 meddelade
byggnadsstyrelsen genom en skylt på den s. k. polishustomten i Malmö att där
skulle byggas ett nytt polishus med början 1985-1986. Skylten står kvar, men
utan tidsangivelse. När kan bygget påbörjas?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
6 oktober</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:15
av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) till statsrådet Bengt Göransson om
skolelevernas arbetsmiljö;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En undersökning gjord vid
lärarhögskolan i Stockholm visar att det totala antalet olyckor i skolorna har
mer än fördubblats under senare år. Två olyckor av tre händer i gymnastiken.
Var tredje skada beror på våldshandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978 beslutade riksdagen att också elever från årskurs 7
skall omfattas av arbetsmiljölagen, som är en ramlag. Beslutet har inte medfört
några större förändringar, eftersom föreskrifter fortfarande saknas för hur
lagen skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en interpellation har jag tidigare väckt frågan vilka
lösningar statsrådet har för att förbättra arbetsmiljön i skolan. Statsrådet
hänvisade då till att arbetsmarknadens parter skulle lösa frågan om elevernas
medverkan i skyddsarbetet. Mina krav på utfärdande av tillämpningsföreskrifter
avvisades. Arbetsmarknadens parter har ej löst frågan. Det är dubbelt så
vanligt att elever skadas i skolan som att vuxna skadas i arbetslivet. Min
fråga är därför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder kommer statsrådet
att vidta med anledning av skolelevernas undermåliga arbetsmiljö och det
bristfälliga elevskyddet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:16 av Maria Leissner (fp) till statsministern om
åtgärder för att främja mänskliga rättigheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den nyligen publicerade
årsrapporten från Amnesty International framhålls återigen hur de mänskliga
rättigheterna förtrampas i många av världens länder och vilket samband detta
har med de flyktingströmmar som framför allt rör sig mellan vissa av jordens
allra fattigaste stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett brev till statsministern har därför Amnesty
Internationals svenska sektion framfört sju förslag till hur den svenska
politiken för att främja mänskliga rättigheter skulle kunna förbättras. Min
fråga till statsministern är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder planerar regeringen
att vidta för att följa upp de av svenska Amnesty framförda förslagen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:17 av Margareta Persson (s) till utrikesministern
om initiativ för att återförena viss rumänsk familj;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den svenska medborgaren Anna-Lisa
Stoican har under flera år försökt få de rumänska myndigheterna att tillåta
hennes make, Mihail Stoican, att resa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
Sverige. Paret har också ett gemensamt barn. De rumänska myndigheterna vägrar
ge hennes make möjlighet att komma till Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor Kommer statsrådet att ta
initiativ till att familjen kan återförenas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:18 av Bruno Poromaa (s) till finansministern om
skatteutjämningen mellan kommunerna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under det föregående riksmötet
föreslog regeringen i samband med budgetpropositionen ändrade regler för
skatteutjämning mellan kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget från regeringen mötte ett starkt gillande från
bl. a. Norrbottens länsavdelning inom Kommunförbundet, då detta förslag hade en
stark prägel av regionalpolitiskt tänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget antogs dock ej av riksdagen. Detta
ställningstagande försvårar nu såväl regeringens som de sysselsättningssvaga
kommunernas ambitioner inom regionalpolitiken. På grund av minskade
skatteintäkter, som förorsakas av befolkningsminskning, nödgas nu en del
kommuner att ytterligare höja en redan hög utdebitering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund härav vill jag fråga finansministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har regeringen i avsikt att under
det kommande riksmötet återkomma med ett nytt förslag om skatteutjämning, som
också har en stark prägel av regionalpolitiskt tänkande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:19 av Göthe Knutson (m) till försvarsministern om
sysselsättningen vid Karlskronavarvet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inte mindre än 250 av de 1 100
anställda vid statliga Karlskronavarvet har nu varslats om uppsägning.
Produktionen minskas med 20-25 %. Några nybeställningar från försvaret har inte
kommit. Ordersvackan fr. o. m. 1989 är djup och mycket oroväckande.
Försvarsuppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet slår hårt mot
Karlskronavarvet och dess anställda. Några nybeställningar ges inte till varvet
- trots det svenska försvarets ytterst angelägna behov av bl. a. ubåtsjaktsresurser
i form av korvetter, minröjningsfartyg och ubåtar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt konstateras att exportmarknaden inom
varvsnäringen är kärv. Frän Karlskronavarvet framhålls att de påtvingade
reduceringarna innebär ett ytterst allvarligt läge, eftersom kompetensen vid
företaget äventyras. Dess värre besannas alltså de farhågor jag gav uttryck för
i en interpellation och efterföljande debatt med försvarsministern under
vårriksdagens slutskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder har
försvarsministern vidtagit och vad tänker försvarsministern göra för att
trygga sysselsättningen och kompetensen vid varvet samt tillförsäkra vårt
försvar den dokumenterat viktiga och närmast ovärderliga resurs som
Karlskronavarvet utgör?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1987/88:20
av Ylva Annerstedt (fp) till jordbruksministern om försäljningen av
äppelplantor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom äppelodlingen sker just nu en
revolution. Det finns i dag småvuxna, tidigt bärande äppelträd, som är perfekta
för små trädgårdar och kolonilotter. Dessa äppelträd är dock förbehållna
yrkesodlare och vi vanliga amatörodlare får inte köpa denna sort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mest lämpliga plantan för ett träd av denna nya sort
är en s. k. ettårsförädling. Enligt lantbruksstyrelsens kvalitetsbestämmelser
får en sådan planta inte säljas till allmänheten utan bara till plantskolor för
vidare odling samt till yrkesodlare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning av denna onödiga byråkrati vill jag ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder avser
jordbruksministern vidta för att göra det möjligt också för amatörodlare att få
tillgång till de nya äppelsorterna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:21 av Hädar Cars (fp) till utrikesministern om
situationen för de baltiska folken;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I januari i år antog Europarådet en
resolution om situationen för de baltiska folken. Resolutionen hade utarbetats
och framlagts av Europarådets kommitté för förbindelser med europeiska
icke-medlemsländer. Kommitténs ordförande var den svenske riksdagsmannen Kurt
Hugosson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder har den svenska
regeringen vidtagit med anledning av den här nämnda Europaråds-resolufionen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88:22 av Hädar Cars (fp) till statsrådet Anita Gradin
om ökad frihandel med livsmedel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En medlem av regeringen,
jordbruksminister Mats Hellström, har under sommaren och hösten vid ett flertal
tillfällen uttalat sig mycket entydigt för ett bevarande av nu gällande svenska
gräns- och tullskydd på trädgårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kan rimligtvis inte tolkas på annat sätt, än att
jordbruksministern för sin del tappat tron på att de nu påbörjade
GATT-förhandlingarna, den s. k. Uruguay-rundan, kommer att leda till
liberaliseringar av handeln med livsmedelsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livsmedelsrådet ingår som en viktig del i mandatet för
GATT-förhandlingarna. Framgång i förhandlingarna på detta område skulle få
mycket stor betydelse genom att vi alla skulle få bättre livsmedel till lägre
priser. En liberalisering av handeln skulle också leda till en bättre
internationell arbetsfördelning och därigenom till en allmänt högre
levnadsstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför till statsrådet Gradin ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder vidtar den svenska
regeringen för att underlätta en ökad frihandel med frukt, grönsaker och andra
livsmedel och för att förhandlingar-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1987/88:1 6 oktober 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prot. 1987/88:1</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>na i
GATT också med avseende på dessa produkter skall.föras till ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 oktober 1987</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>framgångsrikt
slut? ,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 § Kammaren åtskildes
kl. 11.20.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SUNE K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>/Olof Marcusson</span></p>
</div>
GB091prot_198788__1.pdf1532787pdfRiksdagens protokoll 1987/88:1https://data.riksdagen.se/fil/B20362FB-4E23-4767-8841-9A5D08F6623D