2294395GB03901987/8890propproppropProposition 1987/88:90PropositionProposition9001988-02-25 00:00:002025-12-19 13:25:162008-06-13 09:04:12om energipolitik inför 1990-taletimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GB0390/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB0390https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB0390
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1987/88: 90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om energipolitik inför 1990-talet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 25 februari 1988 för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:255.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>På regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Birgitta
Dahl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnergipoliUkens
huvuduppgift inför 1990-talet är atl skapa de fömlsättningar som behövs för
att omställningen av energisystemet skall kunna fullföljas.
Kärnkraftsavvecklingen har en central betydelse i omställningsprocessen.
Avvecklingen skall genomföras utan att landets elförsörjning äventyras och utan
att samhällsekonomiska, sociala eller miljöpolitiska mål riskeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås att kärnkraftsavvecklingen inleds med att en första
reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996 - en i Ringhalsverket och en
i Barsebäcksverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposiUonen föreslås vidare att ett program för effektivare användning och
ersättning av el startas. Programmet omfattar förslag till åtgärder som syftar
Ull att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utnyttja den potential för
eleffektivisering och elersätlning som i dag är ekonomiskt tillgänglig till år
1997,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stärka och bevara
flexibiliteten i elanvändningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ta till vara de långsiktiga möjligheterna
alt effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra energislag, framför
allt inom uppvärmningsområdet samt inom den elintensiva industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stöd för teknikupphandling i syfte att nå en effektivare användning och
ersättning av el anvisas inledningsvis 150 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga insatserna för att främja forskning, utveckling och demonstration av
ny energiteknik med goda miljöegenskaper föreslås intensifieras. En ny fond,
energiteknikfonden, föreslås inrättas den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av försurnande ämnen från energisystemet får inte öka Ull följd av att
kärnkraften avvecklas. Stränga miljökrav måste ställas på nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>el- och
värmeproduktionsanläggningar och vid all användning av energi. Prop. 1987/88:90
Miljökraven för värme- och elproducerande anläggningar skärps successivt under
1990-talet. Åtgärder för att sänka svavelhalten i tung eldningsolja vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
informeringsgrupp tillsätts för att behandla personal- och kompetensfrågor
inom det kärntekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
följs kontinuerligt och hushållningsprogrammet liksom åtgärderna för
tillförselplanering följs upp och revideras vid behov. I propositionen föreslås
att en första avstämning görs år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen
av Vattenfalls investeringar föreslås för budgetåret 1988/89 bli 4 379 milj.
kr. Vattenfalls upplåning genom riksgäldskontoret föreslås till 3400 milj. kr.
för budgetåret 1988/89.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Miljö-
och energidepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodslröm, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Thalén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Dahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om energipolitik inför 1990-talet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 En handhngspian för omställning av energisystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energipolitikens
huvuduppgift inför 1990-talet är atl skapa de förutsättningar som behövs för
att omställningen av energisystemet skall kunna fullföljas.
Kärnkraftsavvecklingen har en central betydelse i omställningsprocessen.
Avvecklingen skall genomföras utan alt landets elförsöijning äventyras och ulan
att samhällsekonomiska, sociala eller miljöpolitiska mål riskeras. Denna
målsättning gäller under hela avvecklingsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förberedelsearbetet
inför avvecklingens inledande skede måste nu intensifieras. Insatser för
elhushållning inom alla användningsområden krävs. Nya och diversifierade
möjligheter Ull energitillförsel med minsta möjliga miljöpåverkan måste
utvecklas. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag till hur
kärnkraftsavvecklingen skall inledas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtta
år har förflutit sedan folkomröstningen i kärnkraftsfrågan genomfördes.
Omröstningen hölls den 23 mars 1980. En majoritet av de röstande uttalade sig
för att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till
behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd.
Majoriteten uttalade vidare att ingen ytterligare utbyggnad av kärnkraften
skulle ske utöver de tolv reaktorer som vid omröstningstillfället var i drift,
färdiga eller under arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
folkomröstningen beslöt riksdagen år 1980 (prop. 1979/80:170, NU 70, rskr. 410)
att den sista kärnkraftsreaklorn i Sverige skall stängas senast år 2010. För
att möjliggöra detta skulle 1980- och 1990-talen utnyttjas till att utveckla
energisystemet så att uthålliga energikällor i framUden kan svara för
huvuddelen av energiförsörjningen. Säkerhetsaspekter skulle vara avgörande för
i vilken ordning kärnkraftverken tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1985 preciserade riksdagen riktlinjerna för energipolitiken (prop. 1984/85:120,
NU 30, rskr. 362). Strategin för aU avveckla kärnkraften skall enligt beslutet
bestå i att steg för steg lägga fram konkreta handlingsplaner för de närmaste
åren. Landets behov av en billig och säker elförsörjning skall tryggas genom
ett energisystem som i största möjliga utsträckning är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>baserat på varaktiga,
helst förnybara och inhemska, energikällor. En effek- Prop. 1987/88:90 tiv energianvändning
och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga krav skall
ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all
energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder som syftar till att
underlätta omställningen av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omfattande
insatser har gjorts inom ramen för energihushållningsprogrammet för befintlig
bebyggelse. Stöd har även utgått till energiinriktat experimentbyggande. Också
inom andra samhällssektorer har staten stimulerat till energihushållning och
effektiv användning av energi. Bl. a. har energisparbidrag lämnats till
industrin. Betydande medel har vidare stått till förfogande för information,
rådgivning och utbildning inom olika energianvändningssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har en rad åtgärder vidtagits för att stimulera den tekniska utvecklingen på
energiområdet. Stöd till forskning och utveckling lämnas bl. a. inom ramen för
det statliga energiforskningsprogrammel. För utveckling och introduktion av ny
teknik inom energiområdet finns ett särskilt program. Stöd till åtgärder som
minskar miljöpåverkan vid förbränning lämnas ur bränslemiljöfonden. Jag
återkommer strax till dessa program (avsnitt 4.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
har även satsat stora resurser på alt åstadkomma marknadsintroduktion av ny
teknik som bidrar Ull ett minskat oljeberoende och en effektivare
energianvändning. Två oljeersättningsprogram har genomförts med syfte att
medverka till att ny teknik som minskar oljeberoendet introduceras på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av oljeersättningsprogrammen har konjunkturanpassade investeringsprogram
genomförts. Härigenom har bl, a, byggandet av fjärtvärmesystem och moderna och
effektiva värmeanläggningar påskyndats, som motsvarar höga miljökrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
insatser som jag nu har beskrivit har givit betydande resultat vad avser såväl
oljeersättning som energihushållning och introduktion av ny energiteknik. De
har också medfört att flexibiliteten i uppvärmningssystemen har ökat,
samtidigt som miljöpåverkan från energisystemet har minskat. Insatserna har
lett till en teknikutveckling som gör del möjligt alt skapa ekonomisk och
social utveckling med mindre uppoffringar av resurser och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen den 26 april 1986 uppdrog
regeringen åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor,
energirådet, att på nytt pröva de gmndläggande frågorna om kärnkraftens
säkerhet m, m. Energirådets verksamhet resulterade i att ett omfattande
underlagsmaterial kunde överlämnas till regeringen under hös-len 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den proposition om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop.
1986/87:159, NU 1987/88:7, rskr. 56) som lades fram våren 1987 kunde jag
konstatera att inget avgörande hade kommit fram som ger anledning att
tidigarelägga den Udpunkt då kärnkraftsavvecklingen skall vara helt genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
bedömde jag, mot bakgrund av gjorda utredningar, att en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avveckling på tio år eller kortare tid kommer att kräva
stora uppoffringar, Prop. 1987/88:90 såväl ekonomiskt som miljömässigt, oavsett
om avvecklingen läggs tidigt eller sent under tiden fram till år 2010. En
längre avslällningsperiod ökar möjligheterna till successiv anpassning och
teknikutveckling. Genom en längre avslällningsperiod förbättras bl. a,
fömtsättningarna för ny kraftproduktion atl klara stränga miljökrav.
Upphandlingen av nya elproduktionsanläggningar och investeringar i effektiv
utmstning kan spridas över en längre tidsperiod, varigenom svensk industri får
bättre möjligheter att anpassa sig till de krav som kommer att ställas samt att
svensk elutmst-ningsindustris möjligheter atl framgångsrikt delta i
upphandlingen ökar. Samtidigt minskar riskerna för den överhettning på
investeringssidan som annars kan bli följden av en omfattande, snabb
omställning. Arbetet med att förbereda kärnkraftsavvecklingen bör därför
intensifieras så atl avvecklingsperioden kan utsträckas med det bibehållna
slutmålet att avvecklingen av kärnkraften skall vara helt genomförd senast år
2010,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nya erfarenheter vid driften av kärnkraftverken i Sverige
och utomlands kan tvinga fram snabbare eller omedelbar urdrifttagning. Detta
skulle ge mycket stora problem om det behövde ske utan att några konkreta
förberedelser skett. Att starta anpassningen tidigt och genomföra den
fortlöpande kan ses som en viss försäkring mot en sådan situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att klargöra vilka åtgärder som behövs för att
åstadkomma den nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen, tillkallade
regeringen i maj 1987 en särskild delegation (ME 1987:01) för
elanvändningsfrågor, elanvändningsdelegalionen. Delegationen (ledamöter
statssekreteraren Rolf Annerberg, ordförande, vice verkställande direktören
Sören Andersson, verkställande direktören Björn Sprängare och kommunalrådet
Ines Uusmann) överlämnade sill betänkande (SOU 1987:68), Elhushållning på
1990-talet, i november 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har på regeringens uppdrag utrett vissa
frågor som sammanhänger med kärnkraftsavvecklingens inledning. Uppdraget har redovisats
i rapporten Avveckling av två reaktorer (Statens energiverk 1987-12-15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan jag konstatera atl vi nu har kommit
en god bit på väg i den omställning av energisystemet som inleddes i och med
folkomröstningen år 1980 i kärnkraflsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter för kärnkraftsavvecklingens inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angelägel att skapa fasta förutsättningar för
kraftindustrins långsiktiga planering av elförsörjningen och för elanvändarna
i näringslivet, den offentliga förvaltningen och hushållen. Riktlinjerna för
kärnkraftsavvecklingens inledande skede bör preciseras. Statsmakterna bör
därför nu besluta att två reaktorer skall las ur drift vid mitten av 1990-
talet och därvid även ange vilka kärnkraftverk som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att kärnkraftsavvecklingen inleds med att en
första reaktor<br>
tas ur drift år 1995 och en andra år 1996 — en i Ringhalsverket och en i<br>
Barsebäcks verket. Jag återkommer strax (avsnitt 3.1) med en närmare<br>
redogörelse för mina ställningstaganden i den frågan.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har internationellt sett låga kostnader i elproduktionen. Detta Prop. 1987/88:90
beror bl. a, på den stora andelen äldre vattenkraftverk i elproduktionen. Även
de äldre kärnkraftblocken producerar el till förhållandevis låga kostnader, I
nyare kärnkraftblock är produktionskostnaderna däremot avsevärt högre och
ligger i nivå med kostnaderna för kolbaserad kraftproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ny elproduktionskapacitet tas i drift medför detta höjda kostnader, vilket
verkar prishöjande. Jag kommer strax att beröra frågan om elpriserna under
kärnkraftsavvecklingen. Jag vill dock redan här påpeka att den framlida
elprisutvecklingen även beror på andra faktorer än kärnkraftsavvecklingen. Den
väntade prishöjningen på el är ett resultat av den förändring av elsystemet som
inleddes när vi, på grund av en stigande efterfrågan på el, i störte skala förde
in andra kraftslag än vattenkraft i elproduktionen. Denna prishöjning skulle
redan ha slagit igenom i viss mån om inte den hade hållits tillbaka främst till
följd av den överskottssituation som har rått på elmarknaden. På sikt skulle
prishöjningen ha kommit även om kärnkraften hade behållits och byggts ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ny
elproduktionskapacitet medför också ökade påfrestningar på miljön. Det är
därför angelägel att begränsa behovet av ny produktionskapacitet genom en
långtgående effektivisering av elanvändningen och genom eler-sättning. Ny
eleffekUv teknik och ny teknik för att ersätta el måste utvecklas och
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
bedömer att sammantaget 10—15 T'Wh av den nuvarande årsförbmkningen på ca 130
TWh är tekniskt och ekonomiskt tillgängliga för besparing och elersätlning
fram till slutet av 1990-talet. Delegationen har inte bedömt möjligheterna till
besparing och elersätlning på längre sikt. Delegationen konstaterar samtidigt
att del finns en allmän tendens till ökad elanvändning inom bl, a, industrin
som kan komma att ta i anspråk hela besparingsutrymmet. En nettoökning kan
enligt •delegationen inte uteslutas. I statens energiverks rapport Avveckling
av två reaktorer anges beräffande elanvändningen i huvudalternativet en
för-bmkning på ca 132 TWh år 1997. Flera remissinstanser har emellertid
framfört som sin åsikt att planeringen inte bör gmndas på en så låg
elanvändningsnivå som 132 TWh per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elförsörjningen
får inte vara en faktor som försvagar industrins internaUonella
konkurrenskraft och hämmar landets industriella utveckling. Avvecklingen måste
å ena sidan genomföras så att det inte upppstår elbrist i landet. Å andra sidan
bör inte störte utbyggnader än nödvändigt genomföras eftersom detta, till
stora samhällsekonomiska kostnader, skulle leda till ett övemtbud av kraft. Ett
överulbud skulle ge så låga priser att elhushållning skulle bli olönsamt hos
användarna. Detta skulle i sin tur leda till atl den fortsatta avvecklingen
försvårades. En ökad elproduktion medför också |tora påfrestningar på miljön.
Stor omsorg måste därför ägnas åt att avväga utbyggnadsbehoven mot den
förväntade elkonsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
elanvändningsnivå på 135-140 TWh per år bör mot denna bakgrund<br>
enligt min mening kunna vara en lämplig utgångspunkt när produktionska<br>
paciteten vid slutet av 1990-lalet planeras. Denna nivå medger en viss<br>
ökning av elanvändningen t. ex. inom industrin, särskilt om möjligheterna</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'><</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
elbesparing och elersätlning utnyttjas. Planeringen bör dock genomfö- Prop.
1987/88:90 ras så, att det finns utrymme för ytterligare förstärkningar av
produktionssystemet om elbehovet i senare prognoser bedöms komma att överstiga
denna nivå. På längre sikt finns det emellertid enligt min bedömning
möjligheter atl åstadkomma en betydande minskning av framför allt den
elförbrukning som sker för uppvärmningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av försurande ämnen från energisystemet får inte öka till följd av att
kärnkraften avvecklas. Även i andra avseenden måste omställningen av
energisystemet genomföras på ett sådant sätt att negativa effekter för miljö
och hälsa undviks så långt det är möjligt. Stränga miljökrav måste ställas på
nya el- och värmeproduktionsanläggningar och vid all användning av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elprisutvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraftsavvecklingen
innebär alt en del av eltillförseln måste ersättas med annan elprodukUon. Det
är viktigt all omställningen av energisystemet sker på samhällsekonomiskt
riktiga grunder. Behovet av ny elproduktionskapacitet kommer att medföra ökade
samhällsekonomiska kostnader. Det är önskvärt att dessa ökade kostnader tillåls
påverka prisnivån. Endast då ges ekonomisk stimulans till att hushålla med
elenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska elmarknaden karaktäriseras bl. a. av en frånvaro av statliga
regleringar av priset. Sverige skiljer sig i detta avseende från flertalet
andra länder. I ett internationellt perspektiv anses den svenska elmarknaden
fungera väl när det gäller att effektivt utnyttja de sammanlagda produktions-
och distributionsresurserna. Elmarknaden levererar el med god säkerhet till
abonnenterna. Det finns enligt min mening inga skäl att ändra på elmarknadens
grundläggande funktionssätt. Något behov att från statsmakterna påverka
elpriserna finns således inte. Med tanke på elprisernas stora betydelse finns
det ändå skäl att i detta sammanhang något beröra frågan om hur elprisema kan
tänkas utveckla sig under den kommande perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
och statens energiverk har bedömt att elpriserna kommer atl stiga under
1990-talet. Delegationen och energiverket har därvid utgått ifrån alt elanvändningen
kan komma att öka under denna period. Den ökade elanvändningen innebär bl. a.
att relativt dyra kraftslag i den nuvarande elprodukUonen, som t, ex,
oljekondenskraft, kommer att användas allt mer. Härigenom pressas elpriserna
uppåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elpriserna
kommer att stiga ytterligare under 2000-talets första årtionde enligt
elanvändningsdelegationens och energiverkets bedömningar. Dessa prishöjningar
är en fömtsättning för att kraftföretagen skall få en rimlig avkastning på de
investeringar i ny kraftproduktion som kommer att behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Marginalkostnaderna
i producentledet har under de senaste åren legat på<br>
en nivå av drygt 10 öre per kWh. Elanvändningsdelegationen bedömde att<br>
elpriserna i producenUedet kommer att stiga med 5-10 öre per kWh till<br>
mitten av 1990-talet. Prishöjningarna för elabonnenterna kommer enligt<br>
delegationen att vara i ungefar samma storleksordning. Den elintensiva</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>1</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>industrin
kan antas få en något gynnsammare prisutveckling än genomsnit- Prop. 1987/88:90
let, under förutsättning att taxorna är kostnadsanpassade. Elvärmda småhus och
mindre industrier kan däremot få en något större prishöjning. Generellt gäller
atl abonnenter med en jämn effektbelastning och förbmk-ning över året och
dygnet, s. k. långlidsutnyttjande, får lägre prishöjningar än kunder som har
sin effektbelastning och användning koncentrerad Ull vintertid och dagtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prishöjningen
i producentledet till år 2010 blir enligt en grov uppskattning av
elanvändningsdelegalionen 10-20 öre per kWh räknat från dagens prisnivå. De
prognoser som redovisas i statens energiverks rapport Avveckling av två
reaktorer anger ungefär samma prishöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
har redovisat sina bedömningar i ett intervall. Intervallets högre nivå och
energiverkets prognoser förutsätter att priset följer den kortsiktiga
marginalkostnaden i elproduktionssystemel. En prissättning efter den
kortsiktiga marginalkostnaden skulle under 1990-talet leda till stora
intäktsökningar hos kraftförelagen samtidigt som företagens sammanlagda
kostnader för kraftproduktionen skulle öka endast långsamt. Vinstnivån i
kraftindustrin skulle därför stiga kraftigt vid en sådan prisutveckling. Det är
enligt min mening osäkert om en påtagligt höjd prisnivå kan upprätthållas om
den samtidigt innebär starkt stigande vinster i kraftindustrin. I praktiken
kommer marknadssituationen och förhandlingsstyrkan hos kraftbolagen,
eldistributörerna och elanvändarna att få betydelse för elprisets faktiska
utveckling. Bl. a. mot denna bakgrund bedömer jag alt elprisernas anpassning
till den högre kostnadsnivån i produktionssystemet inte kommer alt ske abrupt
utan i en jämn takt under en förhållandevis lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prishöjningarnas
storlek blir vidare beroende av de kraftslag som kommer att ersätta
kärnkraften. Elpriser upp emot 30 öre per kWh i producentledet motsvarar
elprisnivån i de industriländer som har olja, kol eller kärnkraft som bas för
sin elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
i tiden prishöjningarna sker är, vid sidan av takten i kärnkrafts-avvecklingen,
i hög grad beroende av elanvändningens utveckling. Åven med samtliga
kärnkraftsreaktorer i drift vid slutet av 1990-talet skulle t. ex. en
elanvändningsnivå på 145 TWK per år kunna innebära marginalkostnader i
producentledet som motsvarar elpriserna i de länder som har värmekraft som bas
i elproduktionen. Detta gäller under förutsättning att inte
elproduktionssystemet byggs ut i en sådan utsträckning att det uppstår ett
.överutbud av el på marknaden och således en press nedåt på priset. En
kraftfull elhushållning är enligt min mening det bästa sättet att hålla
tillbaka behovet av produktionsutbyggnad och, därmed, de kommande elprishöjningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
och några remissinstanser pekar på de pro<br>
blem som kan uppstå i den elintensiva industrin på grund av de framtida<br>
elprishöjningarna. Det finns enligt min mening anledning att noga följa<br>
utvecklingen för sådan industri vars lönsamhet och konkurtensförmåga<br>
starkt påverkas av priset på el. Det är därvid viktigt att också studera de<br>
regional- och arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna samt överväga hur<br>
dessa faktorer bör påverka politikens utformning.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiskatternas
utformning har betydelse för industrins konkurrens- Prop. 1987/88:90 kraft. I
Sverige beskattas energi med enbart punktskatter. Sverige skiljer sig härvid
från flertalet industriländer — bl. a. länderna i EG - där energi beskattas
genom mervärdeskatt. Det innebär i de flesta fall att industrin får en högre
beskattning i Sverige än i andra länder. En övergång till mervärdeskatt kan
underlätta industrins anpassning till de högre elpriser som väntas under
1990-talet. Möjligheterna att utvidga mervärdeskatten till energiområdet prövas
för närvarande av utredningen (Fi 1987:06) om indirekta skatter. Utredningen
skall enligt direktiven redovisa sina ställningstaganden senast vid utgången
av år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för elhushållning och eltillförsel m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
har, som jag nyss nämnt, bedömt att en elbesparing och elersättning på
sammantaget 10-15 TWh av den nuvarande årsförbrukningen skulle vara tekniskt och
ekonomiskt tillgänglig fram till slutet av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prishöjningarna
på el kommer att leda till en ökning av investeringarna för elersättning och
för effektivisering av elanvändningen. En del av utrymmet för
eleffektivisering kommmer därför all utnyttjas ulan att andra styrmedel än
priset behöver användas. Jag har erfarit att Vattenfall och övriga kraflföretag
fortlöpande utvecklar tariffer och försäljningsavtal med villkor som syftar
till att bl. a. främja en effektivare elanvändning. Enligt min bedömning bör
aktörerna på elmarknaden därutöver ges ökade förutsättningar för och
incitament till en rationell elanvändning. Jag kommer därför strax (avsnitt
4.2) att föreslå ett nytt program för effektivare användning och ersättning av
el hos bl. a. industrier, fastighetsförvaltning och hushåll. Programmet skall
underlätta en anpassning av elanvändningen till de förutsättningar som kommer
att gälla under kärnkraftsavvecklingens inledande skede. Samtidigt skall
grunden läggas för de tekniska nyheter som kommer att behöva tas i bruk omkring
sekelskiftet när omställningen av energisystemet fortgår. Behovet av
ersättande elproduktion i samband med den fortsatta kärnkraftsavvecklingen kan
reduceras betydligt om el för uppvärmning kan ersättas med annan uppvärmningsteknik.
En effektivisering och elersättning på uppvärmningssidan kan också skapa bättre
förutsättningar för industrins elförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer i första hand pä kraftföretagen alt planera och utveckla kraftsystemet
så att landets behov av el kan tillgodoses. De riktlinjer som jag förordar, om
urdrifttagning av två reaktorer under åren 1995 och 1996, innebär att
kraftföretagen får mer stabila fömlsättningar för planeringen av
elproduktionen. Dessutom gör elprishöjningarna investeringar i ny kraftproduktion
mer lönsamma. Jag har vid överiäggningar med kraftförelagen erfarit att ett
antal ulbyggnadsprojekt för närvarande är aktuella. Projekten befinner sig i
olika stadier av planering. I vissa fall har byggnadsarbeten inletts. I andra
fall har endast en översiktlig förprojektering gjorts. Jag återkommer strax
(avsnitt 2.2 och 4.4) till frågan om nya elprodukUonsan-läggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
stöder på flera sätt utveckling och introduktion av ny miljövänlig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>energiteknik.
För att insatserna skall utnyttjas på effektivast möjliga sättär Prop.
1987/88:90 det angeläget att det sker en samordning mellan insatserna. Jag
kommer strax (avsnitt 4.5) att föreslå att en ny fond inrättas som inrymmer
såväl den nuvarande bränslemiljöfonden som det befintliga programmet för utveckling
och introduktion av ny energiteknik. Programmet ger bl. a. svensk
elutrustningsinduslri möjligheter att genom omställningen av energisystemet
finna avsättning för sin produktion och sitt tekniska kunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av försurande ämnen från energisystemet får inte öka till följd av att
kämkraften avvecklas. Jag kommer senare i dag i mitt förslag till miljöpolitisk
proposition att redogöra för mina överväganden avseende de miljökrav som enligt
min mening successivt bör införas. Jag återkommer strax (avsnitt 4.6) Ull mina
överväganden rörande åtgärder för atl sänka svavelhalten i tung eldningsolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraftsavvecklingen
kan innebära att kärnkraftindustrin och säkerhetsmyndigheterna får svårigheter
att behålla och rekrytera personal med Ullräcklig kompetens. Dessa frågor måste
hanteras så att störningar i kärnkraftverkens drift och säkerhet kan undvikas.
En särskild informa-tionsgmpp bör bildas för att behandla personal- och
kompetensfrågor inom det kärntekniska området. I informationsgruppen bör ingå
företrädare för kärnkraftindustrin, högskolan, personalorganisationerna,
säkerhetsmyndigheterna och andra berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
elprishöjningar kan leda till oskäligt stora vinster i kraftförelag som äger
äldre kraftverk med låga produktionskostnader. Jag har erfarit att chefen för
finansdepartementet avser all låta utreda denna fråga i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energipolitiken
måste ha en i huvudsak långsiktig inriktning. Det finns dock en betydande
osäkerhet inom flera viktiga områden. Det gäller inte minst i.fråga om vilka
nya och bättre lösningar som forskning och utveckling kan erbjuda längre fram.
Energipolitiken bör därför utformas så att tillräcklig handlingsfrihet och
handlingsberedskap kan behållas. Jag anser därför att riktlinjerna för den
fortsatta kärnkraftsavvecklingen, efter det att de två första reaktorerna har
tagits ur drift, bör preciseras senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ett beslut att avvecklingen skall inledas med att två kärnkraftsreaktorer tas
ur drift åren 1995 och 1996 skapas enligt min mening mer stabila
planeringsförutsättningar för kraftindustrin och användarna av el. Jag har nyss
angivit huvuddragen i den handlingsplan som bör gälla under de närmaste åren.
Arbetet med elhushållning kommer att intensifieras bl. a. som en följd av del
elhushållningsprogram som jag förordar. Jag förutsätter vidare att
kraftföretagen snarast startar förberedelserna för att efter behov ersätta den
elproduklionskapacilet som bortfaller när reaktorerna tas ur drift. Genom
sådana åtgärder skapar de berörda kraftföretagen fömlsättningar atl behålla sin
nuvarande ställning på elmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör bl. a. noga följa elanvändningen och elprisets utveckling<br>
och kraftföretagens planering av produkUonssyslemet. Regeringen bör<br>
enligt min mening återkomma till riksdagen med överväganden avseende<br>
eventuella behov av ytterligare åtgärder för elhushållning och avseende<br>
kraftsystemets leveransförmåga. Jag bedömer, mot bakgmnd av de långa<br>
ledtider som gäller för investeringar i kraftanläggningar, att en första</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avstämning bör göras år
1990. En andra avstämning bör, såvitt kan bedö- Prop. 1987/88:90 mas nu,
göras i god tid innan den första reaktorn tas ur drift år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avstämningarna bör ställning las till elhushållningsprogrammets fortsättning.
Behovet av ytterligare åtgärder för eltillförseln kan också behöva övervägas.
Härvid bör bl. a. beaktas hur kraftföretagens planering och projektering
tillgodoser kravet på en säker regional elUllförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
av de elprishöjningar som förväntas till mitten av 1990-talet blir små för
hushåll som inte har elvärme. Även för de hushåll söm utnyttjar elvärme blir
effekterna fram till mitten av 1990-talet relaUvt begränsade. Beroende på
husets energitekniska standard och elprishöjningarnas omfattning kan dock
vissa skillnader i kostnadsökningar uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har anfört är emellertid elprishöjningar på längre sikt oundvikliga.
Detta gäller oberoende av avvecklingen av kärnkraften. Prishöjningarna leder
naturligtvis till att elvärmen inte längre kommer att expandera och att elsparandet
måste öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med denna utveckling skall del program för effektivare användning och
ersättning av el, som jag strax kommer att föreslå, stimulera till att ny
teknik utvecklas som minskar kostnaderna för elvärmeersättning. För detta
ändamål kommer jag att föreslå bl. a. ett nytt stöd till teknikupphandling för
vilket jag har bedömt medelsbehovet under en femårsperiod Ull sammanlagt 400
milj. kr., varav 150 milj. kr. anvisas inledningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kommer Svensk Energiutveckling AB och Vattenfall genom Uppdrag 2000 att
engagera sig i den tekniska utvecklingen inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns skäl för elproducenter och eldistributörer alt i framtiden engagera sig
i eleffektiviseringsfrågor i störte omfattning än för närvarande. Genom ett
sådant engagemang tillförs resurser som kan skapa fömlsättningar för att
samhällsekonomiskt motiverade eleffekliviseringsåtgärder realiseras.
Utvecklingen bör följas noga och vid behov bör åtgärder vidtas inom detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlaget
innebär detta att de statliga åtgärder som jag nu föreslår för all främja de
långsiktiga möjligheterna till eleffektivisering och elersättning koncentreras
till insatser för teknikutveckling och olika typer av försöksverksamhet framför
allt vad gäller alternativ uppvärmningsleknik. Först när resultaten av denna
verksamhet föreligger kan en bedömning göras av förutsättningarna och
kostnaderna för en framtida ersättning av elvärme i större skala. Jag vill
betona det ansvar som kommunerna har när del gäller att planera värmeförsörjningen
så att den sker till rimliga kostnader för kommunernas invånare. Därvid gäller
det särskilt att finna lösningar för sammanhängande bostadsområden med
elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
god tid innan de två första reaktorerna tas ur drift bör enligt min<br>
mening en utvärdering av det nu föreslagna programmet genomföras. Med<br>
utgångspunkt i denna utvärdering kommer de fördelningspolitiska konse<br>
kvenserna av den fortsatta kärnkraftsavvecklingen att kunna belysas när<br>
mare. Om det visar sig att kostnadsökningen för eluppvärmda bostäder i<br>
vissa fall inte kan bemästras genom besparingsåtgärder eller alternativa<br>
uppvärmningslösningar Ull rimliga villkor bör staten vara beredd att gå in</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
särskilda insatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
elintensiva industrin sysselsätter ca. 100000 personer och den är i Prop.
1987/88:90 stor omfattning lokaliserad till Bergslagen och norta Sverige. I
dessa områden svarar denna industri för upp emot 40% av den totala industrisysselsättningen.
Dessa regioner har redan i dag stora arbetsmarknads- och regionalpolitiska
problem. Den elintensiva industrin har en mycket stor exportandel och dess
exportvärde uppgår till ca en tredjedel av industrins totala nettoexportvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
regeringskansliet har beräkningar gjorts av sysselsättningseffekterna för
elintensiv industri vid höjda elpriser. Beräkningama visar att ett stort antal
arbetstillfällen hotas vid stora elprishöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att en mycket snabb ökning av den svenska elintensiva industrins
elkostnader i förhållande till den internaUonella elkostnadsutvecklingen skulle
komma att leda till en allvarlig försämring av dessa branschers
konkurtensvillkor. Regeringen kommer därför att tillsätta en särskild
arbetsgmpp som får till uppgift att till den första avstämningstid-punkten år
1990 redovisa förslag till åtgärder så att rimliga konkurrensvillkor kan
bibehållas för den elintensiva industrin. Speciella regionalpolitiska insatser
kan därutöver bli nödvändiga för atl säkerställa industrisysselsättningen i
särskilt utsatta orter och regioner. Jag återkommer strax (avsnitt 4.7) till
vissa frågor som berör sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förutsätter att länsstyrelse och länsarbetsnämnd beaktar behovet och
möjligheterna att åstadkomma allernaUv sysselsättning i de kommuner som direkt
berörs av kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
informaUonsgmpp bör, som jag nyss har nämnt, inrättas för att behandla de
personal- och kompetensfrågor som kan uppkomma inom del kärntekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
förbereds om sådana förändringar i kärntekniklagen, som skall reglera
urdrifttagningen av reaktorer. Jag räknar med att denna fråga skall vara
klarlagd vid den första avstämningstidpunklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också erinra om att utredningen om de indirekta skatterna enligt
direktiven skall redovisa utredningsuppdraget i huvudsak senast vid utgången
av år 1988. Vid den första avstämningen bör därför frågan om energiskatternas
framtida utformning vara löst. Vid denna lidpunkt torde också frågan om
kraftindustrins vinster ha klarlagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av handlingsplanen för kärnkraftsavvecklingens inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
handlingsplan som jag förordar för kärnkraftsavvecklingens inledande skede
skapar fastare planeringsförutsättningar för elmarknadens aktörer. En väl
fungerande elmarknad underlättar avvecklingen av kärnkraften. Det är viktigt
att de ökade produktionskostnaderna gradvis får ett genomslag på elpriserna.
Endast då kan den anpassning hos hushåll, företag och andra elanvändare
genomföras, som är en förutsättning för att kärnkraften skall kunna avvecklas.
De åtgärder som nu startas bör fortlöpande följas och anpassas till bl. a. den
rådande elsituationen. Handlingsplanen, som förutsätter en samverkan mellan
alla berörda parter, kan sammanfattas i följande punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I.
En första reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996 - en i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ringhalsverket
och en i Barsebäcksverket. Jag avser att år 1990, bl. a. Prop. 1987/88:90
efter överläggningar med ägarna, återkomma till regeringen med förslag om
vilken reaktor i resp. verk som skall ställas av och med vilken turordning
delta skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljökraven för värme- och
elproducerande anläggningar skärps successivt under 1990-lalel. Åtgärder för
att sänka svavelhalten i tung eldningsolja vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett omfattande program för
elhushållning startas omgående. Medelsbehovet för programmet beräknas till 400
milj. kr. för en femårsperiod, varav 150 milj. kr. anvisas inledningsvis.
Programmet syftar till att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utnyttja den potential för
eleffektivisering och elersättning som i dag är ekonomiskt tillgänglig till år
1997,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stärka och bevara
flexibiliteten i elanvändningen och förebygga en ökad elanvändning inom områden
där en sådan ökning inte är samhällsekonomiskt moUverad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ta till vara de långsiktiga
möjligheterna att effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra
energislag, framför allt inom uppvärmningsområdet samt inom den elintensiva
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. Kraftsystemet
planeras för en användningsnivå vid slutet av 1990-<br>
talel på 135—140 TWh el per år. Följande bör, utöver de skärpta<br>
miljökraven, gälla för planeringen av nya elproduktionsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kraflvärme och industriellt
motlryck byggs ut så långt det är ekonomiskt rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraften byggs ut med stor
miljöhänsyn så långt det är ekonomiskt rimligt inom ramen för de av riksdagen
fastställda riktlinjerna för vattenkraftens utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alternativa elproduktionsformer
vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Erforderlig kapacitet för att
klara effektbalansen byggs ut. I synnerhet gäller detta i Sydsverige. I övrigt
bör en projektreserv finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bränslebaserad
elproduklionsteknik som kan klara högt ställda miljökrav utvecklas.
Demonstrationsanläggningar byggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetet med projektering och
lokaliseringsansökningar sätts i gång för kraftprojekt som blir lönsamma om
elbehovet skulle överstiga planeringsnivån 135—140 TWh per år vid slutet av
1990-talet. Upphandling startas endast om elanvändningen i senare prognoser
bedöms överstiga planeringsnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De statliga insatserna för att
främja forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik med goda
miljöegenskaper intensifieras. En energiteknikfond inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överföringssystemet för el
förbättras. För kärnkraflsavvecklingen erforderliga nätförstärkningar
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En informationsgrupp tillsätts
för alt behandla personal- och kompetensfrågor inom det kärntekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regeringen följer utvecklingen
av elbehovet, elpriserna och kraftföretagens investeringsplanering.
Elanvändningen följs kontinuerligt och hushållningsprogrammet liksom åtgärderna
för tillförselplanering följs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upp
och revideras vid behov. Därvid får bedömas bl. a. om staten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>behöver
gå in med särskilda insatser för elvärmda bostäder. En första Prop. 1987/88:90
avstämning görs år 1990. Vid denna tidpunkt bör även frågorna öm
energiskatternas framUda utformning och om kraflindustrins vinster ha
klarlagts. 9, Regeringen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att till den
första avstämningstidpunklen år 1990 redovisa förslag Ull åtgärder så att
rimliga konkurrensvillkor kan bibehållas för den elintensiva industrin. 10.
Lagstiftning förbereds avseende återkallelse av drifttillstånd för
kärn-kraftsreaklorer samt ersättning Ull tillståndshavare efter återkallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Situationen inför kärnkraftens avveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Energiläget internationellt och i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
goda Ullgången på olja till lågt pris från slutet av 1950-talet och fram till
början på 1970-talet bidrog till alt skapa en hög ekonomisk tillväxt i den
industrialiserade västvärlden. Den visade sig emellertid också medföra
nackdelar, bl. a. i form av en kraftigt ökad nedsmutsning av miljön. De låga
energipriserna ledde i många fall Ull en ineffektiv och slösaktig produktion
och användning av el och värme. Några egentliga bedömningar gjordes inte av vad
miljön skulle kunna tåla i fråga om allt störte utsläpp från bl. a,
energiomvandlingsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s. k. oljekrisen hösten 1973 innebar ett dramatiskt slut på de tidigare årens
gynnsamma marknadssituation. De kraftigt ökade oljepriserna därefter ledde Ull
ökade kostnader för energiförsörjningen och bidrog till en minskad ekonomisk
tillväxt i stora delar av världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
bröts också den dittillsvarande utvecklingen med i det närmaste direkt följsamhet
mellan tillväxt i bruttonaUonalproduklen (BNP) resp. energianvändningen. Mellan
åren 1979 och 1985 sjönk OECD-ländernas totala energianvändning med ca 0,5 %
per år trots att BNP ökade. Mellan åren 1973 och 1986 minskade
energianvändningen i OECD-länderna i förhållande Ull BNP med ca 20%. För
oljeanvändningen var minskningen ännu mer markant, ca 35 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av utvecklingen under 1950- och 1960-talen kom flertalet av de
prognoser som gjordes under 1970-lalet atl kraftigt överskatta de framUda energibehoven.
Prognoserna utgick från att ekonomisk tillväxt alltid leder till en ökad
energianvändning. De ökade energipriserna ledde emellertid till
effektiviseringar och t. o. m. till en minskning av den totala
energianvändningen i den industrialiserade västvärlden. Utvecklingen under
1980-lalet har sedermera bekräftat att ekonomisk tillväxt kan skapas utan ökat
utnyttjande av naturtesurser och med en minskande belastning på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med utvecklingen på efterfrågesidan har de höjda energipriser<br>
na medfört ett ökat intresse för investeringar i energiutvinning. Produk<br>
tionskapaciteten för bl, a, olja och kol har ökat. Bl. a. har oljeutvinningen i<br>
Nordsjön ökat och nya kolgmvor öppnats, t. ex, i Kina och Colombia,<br>
Detta ökade utbud ledde emellertid i sin tur till att priserna på såväl olja<br>
som energikol och naturgas böljade sjunka på den internationella energi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>marknaden efter år 1981,
Beroende på alt den svenska kronan sjönk i Prop. 1987/88:90 förhållande
till USA-dollarn märktes denna utveckling inte så tydligt i Sverige
fört"än år 1986, då oljepriset föll kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande är det internationella utbudet av energiråvaror stort och
prisutvecklingen, åtminstone på kort sikt, lugn. På längre sikt kan dock
situationen bli annorlunda. Inte endast de fysiska tillgångarna och prisutvecklingen
utan också de effekter som energiomvandlingsprocesser har på miljön begränsar
möjligheterna atl fortsättningsvis öka energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Världskommissionen
för miljö och utveckling, den s, k, Brundlland-kommissionen, har i rapporten
Vår gemensamma framtid bl. a. pekat på vikten av ett internationellt synsätt i
miljö- och energifrågor. Kommissionen visar på de orimliga skillnaderna
beträffande den globala fördelningen av utnyttjandet av världens energiresurser.
En person i de industrialiserade marknadsekonomierna använder exempelvis mer
än 80 gånger så mycket energi som en invånare i en del afrikanska stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala nivån på energiförbrukningen i den industrialiserade världen är ohållbar
i längden enligt kommissionen. Om utvecklingsländerna år 2025 skulle nå upp
till samma energianvändning, som de industrialiserade länderna har för
närvarande, skulle jordens totala energianvändning femfaldi-gas. En sådan
situaUon skulle, enligt bedömningarna av BmndUandkom-missionen, innebära
katastrof för jordens ekologiska balans, i synnerhet om den ökade användningen
baseras på icke förnybara fossila bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bmndtlandkommissionens
slutsats - som jag helt ansluter mig till - är att den ekonomiska tillväxten i
framUden måste grundas på en mer effektiv användning av energi än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
på energimarknaderna i Sverige efter andra världskrigets slut har i sina
huvuddrag liknat utvecklingen i den västliga induslrivärlden i övrigt. Mellan
åren 1945 och 1975 ökade energianvändningen med ca 4,5 % per år. Samtidigt
ökade industriproduktionen och det allmänna välståndet i landet. På 1970-talel
fick oljeprisökningarna stora konsekvenser för utvecklingen här liksom i andra
länder. Mellan åren 1973 och 1983 minskade den totala slutliga
energianvändningen med ca 1 % per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökade
energipriser i Sverige innebar bl. a. alt det blev lönsamt att investera i mer
energieffektiv utrustning. Intresset för sådan utrustning medförde en snabb
teknisk utveckling inom energiområdet under 1970-och 1980-talen. Energibehovet
kunde minskas genom användning av ny, energisnål teknik. Exempel på detta är de
hus som har byggts i Sverige under de senaste tio åren. Dessa kräver avsevärt
mindre energi än äldre byggnader men är dyrare atl bygga, beroende på tjockare
isolering, värme-återvinningsaggregat, treglasfönster etc. Det har blivit
alltmer uppenbart att energianvändningen, genom en ökad insats av kapital och
ny teknik, kan sänkas utan att levnadsstandarden eller komforten försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också inom den svenska
industrin har stora ansträngningar gjorts för atl<br>
effektivisera energianvändningen. Således har oljeanvändningen minskat<br>
kraftigt, bl. a. genom processförändringar och genom övergång till el.<br>
Dessa förändringar har i många fall även medfört andra fördelar, såsom<br>
minskad råvaruförbrukning och minskade utsläpp av förorenande ämnen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om Ullgången till energi internalionellt sett är god
i dag är det, inte Prop. 1987/88:90 minst från miljösynpunkt, angeläget att
hålla tillbaka energianvändningen. Mot bakgrund av vad som framgår av bl. a.
Bmndtlandkommissionens rapport anser jag att del är av stor vikt atl alla
länder anstränger sig för alt utveckla och införa ny energieffektiv teknik med
bästa möjliga miljöegenskaper. I synnerhet gäller delta den industrialiserade
världen, däribland Sverige, som bör ta ansvar för atl driva denna utveckling.
Som nämnts tidigare har det bl. a. i Sverige gjorts stora framsteg inom
området. Denna utveckling måste fortsätta och nu även fokuseras på elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Elsituationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Den nuvarande elsituationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1987 var ett gott år från elproduktionssynpunkt.
VattenUllrinningen var riklig, och därav följde en myckel god tillgång på
vattenkraft i systemet. Vattenkraftproduktionen uppgick till 71 TWh. Detta kan
jämföras med produktionsförmågan, 63 TWh, hos vattenkraften under ett år med
normal Ullrinning. Vidare var kärnkraftens tillgänglighet under året mycket
god.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grundval av preliminära uppgifter kan en elenergibalans
för landet ställas upp för år 1987 enligt tabell 2.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.1 Elenergibalans är 1987, TWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Total prima elanvändning (inkl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överföringsförluster)
*</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Dito, temperaturkorrigerad)</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(129,5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avkopplingsbara elpannor</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Netto elexport</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Netto elproduktion</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142<br>
fördelad på:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vattenkraft</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kärnkraft</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>industriellt mottryck och kraftvärme</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konventionell kondenskraft</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gasturbinkraft m.m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Vattenfall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Prima elanvändning avser el som levereras inom ramen för
ordinarie abonnemang</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och kontrakt. Överföringsförlusterna uppgick till ca 11.4
TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan noteras att kraftsystemels produktionsresurser
detta år avsevärt översteg vad som behövdes för atl läcka de prima
elleveranserna. Ca 10 TWh kunde därför levereras till avkopplingsbara elpannor
och avsättas som nettoexport. Dessutom reglerades kärnkraften ned, dvs.
utnyttjades till mindre än full effekt, vissa perioder. Del industriella
mottrycket och kraftvärmen utnyttjades endast till en del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade vattentillrinningen år 1987 i stället varit låg -
under ett extremt<br>
torrår kan vatlenkraftproduktionen bli så låg som nedåt 50 TWh - skulle<br>
elenergibalansen ha fått ett annat utseende. Användningen av avkopplings<br>
bara elpannor och elexporten hade i ett sådant läge blivit mindre eller<br>
ersatts av elimport. Kärnkraften skulle ha utnyttjats fullt ut, det industriel-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>la mottrycket och
kraftvärmen skulle ha utnyttjats mera, och den oljeelda- Prop. 1987/88:90
de kondenskraften hade sannolikt behövt användas under längre perioder.
Kapaciteten i landets kraftförsörjning var dock sådan alt elenergibalansen över
året skulle ha klarats, sannolikt med god marginal, även om ett extremt torrår
råkat inträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller eleffektbalansen är marginalerna inte fullt så goda, något som
uppmärksammades särskilt i början av år 1987. Detta år inleddes med en period
av ovanligt sträng kyla i hela landet. Följden blev en extremt hög
förbrukningstopp på förmiddagen den 12 januari. Det högsta timmedelvär-det
uppgick till 26200 MW. Under en kort stund noterades ett rekordhögt
effektuttag, 26800 MW. Detta var ganska nära det högsta effektuttag som
kraftsystemet vid detta tillfälle bedömdes kunna tåla. Läget följdes därför
noga från kraftföretagens sida och de var beredda att böija koppla bort vissa
elabonnenter om effektuttaget skulle öka ytterligare . I bl. a. Skåne skedde
vissa frivilliga övergångar från eldrivna värmepumpar till oljeba-serad
värmeproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köldperioden
i januari 1987 ledde till ett effektuttag som var väsentligt högre än vad som
avspeglas i de kriterier som tillämpas vid dimensioneringen av kraftsystemet.
Statens energiverk har därför låtit Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) utreda köldperioden januari 1987 med avseende på lägsta
dygnsmedeltemperatur, hur ofta sådana köldperioder kan förväntas återkomma samt
avvikelse från vad som hittills betraktats som extrem utetemperatur. Det kan av
utredningen utläsas att en kyla som den som rådde under januari 1987 uppträder
ytterst sällan. Tidsintervallen mellan köldperioder av delta slag är olika för
olika delar av landet. För de tätast befolkade delarna av landet, som också har
de största elbehoven, noteras intervall om 30—60 år. Till detta kommer att
situationen den 12 januari försvårades av kraftig vind. Sådan vind är ovanlig
i kombination med sträng kyla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
anser att situationen vid effekttoppen den 12 januari 1987 var så exceptionell
att den inte bör tas till utgångspunkt för beräkning av framtida effektbehov.
Verket menar att sådana ovanliga situationer bör klaras ulan alt ny kraft
behöver byggas, t. ex. genom att kraftföretagen tecknar kommersiella avtal om
bortkoppling av elförbmkningen inom uppvärmning och industri i speciella
siluaUoner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Elanvändningens framtida utveckling och behovet av ny produktionskapacitet vid
avveckling av två reaktorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har på regeringens uppdrag tagit fram en prognos över
elanvändningens utveckling till år 1997, Verket har den 15 december 1987
redovisat utredningsuppdraget i rapporten Avveckling av två reaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
har remissbehandlats. Rapporten och remissammanställningen bör fogas Ull
protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
har utgått från att utvecklingen av elanvändningen i första<br>
hand kommer att ske utan någon annan form av statlig styrning än den som<br>
följer av beslutet om att ta två reaktorer ur drift. Vidare har verket utgått<br>
från en relativt låg allmänekonomisk tillväxttakt, något som bl. a. avspeg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>las
i alt industriproduktionen i Sverige antas öka med endast drygt 2% per Prop.
1987/88:90 år. Detta ligger i linje med kalkylerna i den senaste
långtidsutredningen (SOU 1987:3). Några mera dramaUska ändringar i olje- och
kolpriserna fram till år 1997 har inte antagits. Prognosen kan sammanfallas i
tabell 2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.2 Prima elanvändning åren 1985 och 1997, TWh/år</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 rowspan=2 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=185 colspan=2 valign=top style='width:138.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1997 med 10 reaktorer</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudalternativ</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Osäkerhetsintervall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:58.55pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Transporter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bostäder,
service</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärme</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>DistribuUonsför-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>luster</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,1</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51,5 2,8 65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,2</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42- 56 2,8 56- 73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2,1</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
elanvändning</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126,2</span></b></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>132</span></b></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>112-146</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: statens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
alla prognoser är även denna behäftad med avsevärda osäkerheter. Industrins
produktionstillväxt kan bli högre eller lägre än vad som antagits.
Bränslepriserna påverkas av utvecklingen utomlands. Elanvändarnas reaktioner är
svåra att fömlse. Energiverket har markerat osäkerheterna genom att ange
intervall för elförbrukningen i industri- samt i bostads- och
servicesektorerna. Dessa osäkerheter innebär tillsammans att prognosen för den
totala elefterfrågan omfattar intervallet 112-146 TWh per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser invänder mot energiverkets prognos. Bl. a. framhåller
Vattenfall, Kraftsam och Svenska Kraftverksföreningen att det, mot bakgmnd av
alt den temperalurkorrigerade elförbrukningen redan år 1987 uppgick till knappt
130 TWh, knappast kan vara rimligt att elförbmkningen år 1997 endast skulle
uppgå till 132 TWh, dvs. den årliga elförbmkningen skulle öka med endast 2-3
TWh per år under en 10-årsperiod. Kraflsam påpekar att även en förbrukningsnivå
om 145 TWh per år — övre gränsen i energiverkets osäkerhelsintervall - skulle
innebära en långsam ökning av elförbrukningen jämfört med utvecklingen de
senaste decennierna. Räknat från dagens nivå skulle ökningen i genomsnitt bli
mindre än 2% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
(LO) anser att energiverket gjort en alltför ytlig analys av den framtida
elanvändningen. Speciellt pekar LO på att energiverket inte analyserat de
underliggande drivkrafterna bakom den eltunga basindustrins ökade elbehov.
Antagandena om priskänslighet förefaller också väl optimistiska vad avser stora
gmpper av elkonsumenter, LO anser därför att sannolikheten talar för atl
elbehovet i mitten av 1990-talet blir avsevärt störte än vad energiverket
beräknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund anser många remissinstanser att det krävs utbygg<br>
nad av ny kraft för att kompensera bortfallet av den kärnkraft som avveck<br>
las. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) framhåller att beslut sam<br>
tidigt bör fattas om byggande av viss ersättningsproduktion eller att i vart</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall beslut bör fattas om långtgående förberedelser för
sådan utbyggnad i Prop. 1987/88:90 form av projekterad och tillståndsförberedd
produktionsreserv, LO utgår från att konkreta beslut om avveckling kopplas till
lika konkreta beslut om ersättande produktionskapacitet med motsvarande effekt.
Kraftsam anser atl samhällets krav på en säker elförsörjning leder Ull att nya
produktionsenheter måste vara klara i samband med att kärnkraflreaklorerna
börjar ställas av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökade krav måste ställas på att energiresurserna skall
utnyttjas effektivt. Detta gäller särskilt möjligheterna att effektivisera
elanvändningen och utveckla ny miljövänlig uppvärmningsteknik som på sikt kan
ersätta den befintliga elvärmen. För att klarlägga vilka åtgärder som behövs
för att åstadkomma den nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen tillkallade
regeringen i maj 1987 en särskild delegation (ME 1987:01) för elanvändningsfrågor
(elanvändningsdelegationen). Delegationen har redovisat resultatet av sitt
arbete i betänkandet (SOU 1987:68) Elhushållning på 1990-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av
remissyttrandena bör fogas Ull protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt belänkande betonar delegationen den osäkerhet som
bedömningar av den framtida prisutvecklingen på el är behäftade med. Priserna
på olja och kol får stor betydelse. Vidare påverkas elprisutvecklingen i hög
grad av hur elanvändningen utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag återkommer strax (avsnitt 4,2) med förslag till
åtgärder på elanvändningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till den prognos över elanvändningens
utveckling som statens energiverk tagit fram hävdar verket att riksdagen skulle
kunna fatta beslut om avvecklingen med innebörden att två reaktorer tas ur
drift vid mitten av 1990-talet utan alt statsmakterna nu tar definitiv
ställning till behovet alt bygga ersättningskraftverk. Verket förordar i
stället att långtgående förberedelser görs för att möjliggöra idrifttagning av
nya elproduktionsanläggningar med kort varsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för egen del understryka, alt avvecklingen av
kärnkraften inte får leda till all elförsörjningen blir en faktor som hämmar
landets industriella och ekonomiska utveckling. Elförsörjningen måste planeras
för att möta den stora osäkerhet som vidlåder bedömningarna av elbehovels
fortsatta utveckling, särskilt när del gäller utvecklingen inom
industrisektorn. Jag vill emellertid samtidigt påminna om den flexibilitet som
numera finns på elvärmemarknaden, bl. a. genom att abonnenter som har s. k.
kombipannor i stället för att använda el kan övergå till bränslen. Detta
innebär att elvärmemarknaden till en jämförelsevis låg samhällelig kostnad kan
ta upp en del av osäkerheten i den sammanlagda elefterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att inte riskera att Ullgången på el blir begränsande
är del nödvändigt<br>
att, vid planeringen av elsystemet, utgå från en högre elanvändningsnivå<br>
än vad energiverket har som huvudalternativ. Att nu exakt ange vilken<br>
nivå som är mest lämplig är dock svårt. Ett flertal remissinstanser anför att<br>
elanvändningsnivån år 1997 kommer att ligga någonstans mellan 135 och<br>
140 TWh/år. Jag anser att denna nivå kan vara en lämplig utgångspunkt<br>
som planeringsfömlsättning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undvika ett samhällsekonomiskt resursslöseri måste utbyggna- Prop.
1987/88:90 den av ny kraft inriktas på att skapa balans på elmarknaden. En
situation med övemtbud av kraft skulle leda till underpriser och minska
elanvändarnas intresse för att begränsa användningen. Härigenom skulle den
fortsatta kärnkraftsavvecklingen försvåras och fördelarna med en lång avvecklingsperiod
ej tas tillvara på bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftföretagen
har för mig översiktligt redovisat de utbyggnadsprojekt som ingår i deras
planering. Ett antal projekt rörande utbyggnad av ny elproduktion finns även
utanför de etablerade kraftföretagens krets, främst i kommuner som överväger
kraftvärmeutbyggnader. Jag välkomnar också andra, ekonomiskt bärkraftiga
utbyggnader av t. ex. vattenkraft och vindkraft, fömtsatt att de är förenliga
med kraven i markanvändnings- och miljölagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer i första hand på kraftföretagen alt planera och utveckla kraftsystemet
så att landets behov av el kan tillgodoses. I detta ansvar ligger också att ta
till vara utbyggnadsmöjligheter även utanför den nuvarande kretsen av
kraftproducenter. Jag förväntar mig att kraftföretagen i samarbete med bl. a.
eldistribuUonsföretagen, kommunerna och industrin gör stora ansträngningar för
att underlätta för mindre kraftproducenter att genomföra utbyggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förutsätter att kraftföretagen i eget intresse ser Ull alt inte mera kraft än
nödvändigt byggs ut. Den osäkra elbehovsutvecklingen gör det emellertid
nödvändigt att redan nu starta arbetet med att få lokaliseringstillstånd för
projekt som skulle vara lönsamma i den situation som uppstår om elbehovet vid
slutet av 1990-talet skulle överstiga planeringsnivån 135-140 TWh per år. Om
utvecklingen blir sådan att elbehovet ser ut att bli väsentligt lägre kan
projekten avbrytas innan de nått fram till upphandlingsbeslut och i stället
placeras i den s. k. projeklreserven. Med projektreserv avser jag
utbyggnadsprojekt för vilka omfattande förberedelser redan är genomförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att under hela den period när kärnkraften successivt avvecklas
mycket noga följa elmarknadens utveckling för att i tid kunna anpassa olika
åtgärder. Statens energiverk fick våren 1987 av regeringen ett uppdrag att
följa och årligen redovisa elbelastningens utveckling och tillkomsten av ny
elproduktion. Detta bör ge regeringen möjlighet atl få en fortlöpande överblick
över elbalansens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i delta sammanhang betona att den omfattande minskning av<br>
utsläppen av svavel- och kväveoxider, som ingår i den miljöpolitiska<br>
proposition jag senare i dag föreslår regeringen, skall fullföljas utan hinder<br>
av kärnkraftsavvecklingen. I stället bör de möjligheter till en miljövänlig<br>
utveckling av energisystemet som finns tas till vara i samband med om<br>
ställningen. Detta innebär atl höga krav kommer att ställas på de nya<br>
anläggningar för elproduktion som på sikt måste byggas. Dagens kommer<br>
siella teknik klarar inte dessa miljökrav. Enligt min mening finns det<br>
fortfarande en potential för avsevärd förbättring av miljöprestanda, och<br>
teknikutvecklingen måste således drivas vidare. För att vinna erfarenheter<br>
av sådan teknik, som kan klara framtidens tekniska, hanteringsmässiga<br>
och miljömässiga krav, bör några demonstraUonsanläggningar byggas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har hittills i huvudsak berört hur elenergibalansen kan gestalta sig i Prop.
1987/88:90 framtiden. Under avvecklingsperioden bör emellertid också stor
uppmärksamhet ägnas åt effektsituationen. Utbyggnad av baskraft tar relativt
lång Ud. Kraft för atl tillgodose ett ökat effektbehov, s. k. toppeffekt, går
emellertid betydligt fortare att bygga ut. Anläggningskostnaderna för toppeffekt
är jämförelsevis låga, men de rörliga kostnaderna är mycket höga. Som jag nyss
framhållit gav köldperioden i januari 1987 en varning om att marginalerna på
etfektsidan under extrema förhållanden är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör Sverige ha ett kraftsystem där det endast i rena undantagsfall
kan bli fråga om alt tvingas koppla bort elabonnenter. Det bör i första hand
ankomma på kraftföretagen att minimera riskerna för effektbrist. Jag fömtsätter
därför att kraftföretagen mot bakgrund av situationen i januari 1987 noga följer
effeklsituationens utveckling och har väl förberedda utbyggnadsprojekt i
beredskap, så atl utbyggnader av toppeffekt kan genomföras så snart detta
behövs. Regeringen kommer att hållas informerad om situationen genom det
uppdrag till energiverket som jag nyss nämnt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Elnätets driftsäkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
hög driftsäkerhet i elnäten är av stor betydelse för leveranssäkerheten. Detta
gäller både stamnätet och de regionala och lokala näten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utredning som gjordes efter det omfattande elavbrottet i december 1983
konstaterade i sill betänkande (SOU 1984:69) Säker elförsörjning, att
driftsäkerheten i stamnätet trots, det inträffade måste anses som mycket hög
och att elavbrott som drabbar konsumenterna främst orsakas av snö-och
stormstörningar i de regionala och lokala elnäten. Utredningen föreslog att
kommunerna skulle ansvara för planering för att minska konse-kvensema av långa
elavbrott. Behovet av åtgärder för att förebygga elavbrott har därefter
närmare utretts av statens energiverk, och en inventering av reservkraften vid
landets sjukhus har gjorts av socialstyrelsen. Mot bakgmnd av omfattande
regionala elavbrott under nyåret 1985-86 kallades en bred krets av berörda
organisaUoner och myndigheter till överläggningar i industridepartementet vid
flera tillfällen under våren 1986. När det gäller frågan om statsbidrag för
anskaffning av reservkraftaggregat m. m. har riksdagen våren 1986 beslutat (NU.
1985/86:17, rskr. 172) om en principiell inriktning beträffande
reservanordningar för elavbrott, som bl. a. innebär atl ansvaret för
beredskapsåtgärder, inkl. kostnadsansvaret, åvilar den som ansvarar för
verksamheten under ostörda förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att bl. a. nämnda utredningar och riksdagsbeslut har klargjort vilka
åtgärder som bör vidtas, liksom ansvarsfördelningen och fömtsättningarna i
övrigt för det fortsatta arbetet med att förebygga elavbrott och begränsa
konsekvenserna av långa elavbrott; Berörda myndigheter och organisationer har
uppmärksammat dessa frågor, och det bedrivs på olika håll ett intensivt arbete
för att åstadkomma förbättringar. Omfattande informationsinsatser har också
gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
övergripande tillsynsansvaret för driftsäkerheten i elnäten och för<br>
den kommunala energiplaneringen ligger hos statens energiverk, som fort-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>löpande följer bl. a.
kommunernas och eldistributörernas behandling av dessa frågor. Genom att
initiera regionala utredningar och förhandlingar mallen lokala
distributionsföretag verkar energiverket för en utveckling av
distributionsverksamheterna mot en mera rationell struktur. Delta ökar också
företagens möjligheter att vidmakthålla en hög driftsäkerhet. Vattenfall, som
har det direkta ansvaret för stamnätet, genomför för närvarande omfattande
ombyggnader och förstärkningar av detta, något som efterhand medför ökande
överföringskapacitet, minskade förluster och lägre avbrottsrisker.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Kärnkraftsavvecklingens start - avställning av två
reaktorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Val av reaktorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Kärnkraftsavvecklingen inleds med att en första reaktor tas ur drift år 1995
och en andra reaktor år 1996 - en i Barsebäcksverket och en i Ringhalsverket,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En central fråga vid valet
av de två reaktorer som först skall tas ur drift är om någon eller några
reaktorer skiljer sig från de övriga när del gäller risken för och
konsekvenserna av en allvariig reaklorolycka. Statens kärnkraftinspektion
(SKI) är den myndighet som på regeringens uppdrag handlägger bl, a, frågor som
rör reaklorsäkerheten. Frågor om strålskydd och effekter av radioaktiva utsläpp
m, m. handhas av statens strålskyddsinstitut (SSI),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
bedömer att samtliga reaktorer i Sverige i dag har en betryggande säkerhet. Det
är inte möjligt att nu rangordna de olika reaktorerna med avseende på deras
säkerhet om t, ex, tio år. Såväl tekniska faktorer som driftmliner m, m,
påverkar säkerheten, och denna kan undergå förändringar i framtiden som inte
kan identifieras nu.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt SSI är utsläppen av
radioaktiva ämnen från reaktorerna i dag endast några procent, eller mindre, av
de värden som är tillåtna. Skillnaderna i utsläpp har därför inte någon
betydelse vid valet av reaktorer. Inte heller går det atl visa på några
skillnader i strålskyddsstandard mellan verken. Till detta bör läggas att alla
reaktorer i Sverige vid utgången av år 1988 kommer alt vara försedda med
tekniska system som skall begränsa de radioakliva utsläppen i händelse av en
reaktorolycka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är därför att det inte nu är möjligt att på grundval av
reaktorsäkerhets- eller strålskyddsförhållanden ange med vilka reaktorer som
kärnkraftsavvecklingen bör starta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna för liv och
hälsa om en svår reaktorolycka trots allt skulle inträffa torde i första hand
bero på möjligheterna att evakuera människor från den farliga zonen omkring
verket. Dessa möjligheter påverkas i sin tur av hur många som bor och verkar i
det aktuella området. I</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta hänseende är
skillnaderna mellan verken stora. Inom 50 km radie Prop. 1987/88:90 från
Barsebäcksverkei bor 2,2 miljoner människor. Motsvarande antal för
Ringhalsverket är drygt 300000 människor och för Forsmarks- resp.
Oskarshamnsverken mindre än 100000 människor. Runt Barsebäcksverket utgörs
bebyggelsen till stor del av storstadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening talar detta förhållande för att Barsebäcksverket bör ingå i
kårnkraftsavvecklingens första fas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
inleda kärnkraftsavvecklingen med att ställa av en reaktor, eller båda, i
Barsebäcksverket skulle emellertid ge vissa problem. Marginalerna i de
regionala effektbalanserna är mindre i Sydsverige än i Mellansverige.
Energiverket har, på basis av hittills tillämpade temperaturkriterier för
elbehovet, bedömt att del vid höglasttillfällen kan uppstå en effeklbrisl om ca
300 MW i Sydsverige om en reaktor i Barsebäcksverket tas ur drift vid mitten av
1990-talet, utan att kompenserande utbyggnad sker. Till detta bör läggas att
Sydkraft AB, som har ansvaret för kraftförsörjningen i Sydsverige, räknar med
ett väsentligt högre effektbehov än energiverket, bl. a. mot bakgrund av
erfarenheterna från köldperioden i januari 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bygga nya elproduktionsanläggningar eller nya överföringsledningar kan, som jag
redan nämnt, ta lång tid. Om båda reaktorerna i Barsebäck skulle ställas av
samUdigt i mitten av 1990-talet skulle detta kräva mycket omfattande
utbyggnader av ny kraft i Sydsverige eller kompletterande överföringskapacitet.
Jag anser därför all endast en reaktor i Barsebäck bör ställas av i
kärnkraftsavvecklingens inledande fas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra av de två reaktorer som skall ställas av vid mitten av 1990-ta-let bör
därför väljas bland övriga tio reaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig faktor vid valet av de reaktorer, som först skall tas ur drift, är de
samhällsekonomiska kostnaderna för olika avvecklingsallernativ. Statens
energiverk har på regeringens uppdrag studerat dessa. Enligt verkets kalkyler
varierar den samhälleliga kostnaden för olika alternativ mellan 500 och 2000
milj. kr. per år. Ett flertal remissinstanser anser atl verket har underskattat
de verkliga kostnaderna. Jag anser emellertid atl verkets analys av skillnaden
mellan olika avvecklingsalternativ i denna del är tillfyllest som
beslutsunderlag. Kostnaderna minimeras om de reaktorer som skall avvecklas
väljs bland de mindre reaktorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan faktor vid valet av reaktorer är relationerna mellan kraftföretagen och
förelagens möjligheter att fortsättningsvis delta i den s. k. samkörningen.
Det är viktigt att det svenska systemet med frislående kraflföretag som har
ansvaret för kraftförsörjningen bibehålls. Så långt det är möjligt bör under
avvecklingsperiodens gång de reaktorer som skall ställas av väljas så att inte
ett visst företag eller en viss grupp av företag under en del av perioden
drabbas väsentligt hårdare än övriga kraftföretag. Totalt sett kommer dock
givetvis de kraftföretag som är mest beroende av kärnkraft i sin
elenergibalans att påverkas mest.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även ägarförhållandena bör
beaktas i sammanhanget. Ägarstrukturen i<br>
de svenska kärnkraftverken är delvis komplicerad. Summeras direkt och<br>
indirekt ägande i de olika verken kan noteras att svenska staten genom<br>
Vattenfall äger ca 58 % av den svenska kärnkraften, räknat på den installe<br>
rade effekten. Näst största ägare är Sydkraft AB med ca 24% av den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>installerade
kärnkraflseffeklen. Stockholm Energi Produktion AB äger ca Prop. 1987/88:90
7%. Resterande ca 1 i % ägs av Gullspångs Kraft AB, Skandinaviska Elverk,
Skellefteå Kraft AB, Bålforsens Kraft AB, Stora AB, Vänerener-gi/Uddeholm,
Karlstads Kommun och Korsnäs Marma AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en faktor av betydelse vid valet av vilka reaktorer som bör tas ur drift är
respektive orts sysselsätlningssituation. Sysselsättningsläget i Kävlinge och
Varbergs kommuner är betydligt bättre än i Oskarshamn och Östhammar. Även den
regionala arbetsmarknaden mnt dessa kommuner är bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund anser jag att förutom en reaktor i Barsebäcksverket även en reaktor
i Ringhalsverket, som helt ägs av staten via Vattenfall, bör väljas.
Barsebäcksverket ägs i sin helhet av Sydkraft AB via Syd-svenska Värmekraft AB.
Därigenom fördelas de urdrifttagna reaktorerna i den första omgången ungefär
lika på statligt och enskilt ägda kraftföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1990 avser jag återkomma till regeringen med förslag på vilka av reaktorerna
som bör väljas i Ringhals- resp. Barsebäcksverken samt den turordning som bör
gälla för urdrifttagningen. Därvid bör beaktas bl. a. säkerhetsmässiga och ekonomiska
faktorer samt kraftsituationen i resp. region. Jag kommer också att överlägga
med ägarna till dessa verk och avser alt lägga vikt vid de synpunkter ägarna
har på valet av reaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer därför senare att föreslå regeringen att ge SKI ett uppdrag att inför
1990 års beslut bedöma de säkerhetsmässiga faktorerna. Det ytterligare underlag
som då kan behövas bör bl. a. kunna inhämtas från de årliga redovisningar av
elsituationen i landet som statens energiverk har i uppdrag att lämna Ull regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
avställning av en reaktor i Barsebäcks verket i mitten av 1990-ta-let minskas
produktionskapaciteten i södra Sverige. Jag anser att berörda parter snarast
bör börja projektera ny elproduktion för att på sikt kompensera hela eller
delar av bortfallet. I denna omställning av energisystemet spelar naturiigtvis
Sydkraft en betydande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1990 bör en avstämning ske för alt verifiera att åtgärderna för elhushållning
och elersättning samt förberedelserna för elproduktions-utbyggnader och
nätförstärkningar fortskrider som avsett. En ytterligare avstämning bör ske i
god Ud innan den första reaktorn ställs av. Om så erfordras kan ytterligare
åtgärder då sättas in. Jag vill erinra om det särskilda ansvar som Vattenfall
har i detta sammanhang som staUigt ägt energitjänstföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Vissa rättsliga och ekonomiska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen efter folkomröstningen år 1980 diskuterades<br>
behovet av lagstiftning inför den kommande avvecklingen. Närmare över<br>
väganden om förutsättningarna och formerna för lagstiftningsarbetet hån-<br>
sköts dock till atomlagsliftningskommitténs arbete. Kommittén förordade i<br>
sina överväganden (SOU 1983:9) alt lagstiftningsåtgärder inför kärnkraf<br>
tens avveckling borde vidtas först när alla frågor som behöver regleras<br>
finns klarlagda. Nästan alla remissinstanser accepterade detta. Regeringen<br>
anslöt sig i prop. (1983/84:60) om ny lagstiftning på kärnteknikområdet till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>denna uppfattning.
Riksdagen godtog regeringens och atomlagstiftnings- Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommitténs ställningstaganden
på denna punkt (NU 1983/84:17, rskr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>135).
De frågor som jag nu anser behöver lagregleras gäller dels i vilken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ordning ett beslut bör
fattas om att en kärnkraftsreaklor skall tas ur drift</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och avvecklas, dels hur en
eventuell ersättning till reaktorinnehavaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
frågan om i vilken ordning ett beslut om urdrifttagning bör fattas vill jag
anföra följande. Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) och den förordning som har utfärdats med stöd av lagen krävs
regeringens tillstånd för uppförande, innehav och drift av en
kärnkraftsreaktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beviljade tillstånd Ull det först projekterade reaktorblocket (Oskarshamn 1)
den 1 april 1966. Tillstånd till de sista av de 12 reaktorerna (Oskarshamn 3
och Forsmark 3) gavs den 28 juni 1984. De fyra först beviljade tillstånden
gäller utan lidsbegränsning. Ett tillstånd gäller till utgången av år 1995
(Ringhals 2). För de sju övriga reaktorerna gäller tillstånden längst till
utgången av år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
15 § kärntekniklagen kan ett tillstånd återkallas, om villkor som är förenade
med tillståndet eller föreskrifter som utfärdats av säkerhetsmyn-dighetema i
något väsentligt avseende inte iakttas. Vidare kan Ullståndet återkallas, om
det föreligger synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt. Något utrymme alt
återkalla tillstånden av andra skäl ger inte lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
expertgrupp regeringen tillsatte omedelbart efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
konstaterar, som jag tidigare nämnt, att ingenUng har kommit fram som ger
anledning att ompröva den tekniska riskbilden vad gäller haverier i svenska
reaktorer. Flertalet remissinstanser instämde på denna punkt i expertgmppens
bedömning. Detta innebär att en avveckling av kärnkraften enligt riksdagens
beslut således kräver ett generellt ingripande i form av ny lagstiftning,
såvida inte en frivillig överenskommelse med reaktorinnehavama om avveckling
kan träffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra frågan som nu bör lagregleras gäller frågan om ersättning till
tillståndshavare efter återkallelse på den nya gmnden av tillstånd att driva en
kärnkraftsreaktor, I förarbetena till kärntekniklagen (prop, 1983/84:60 om ny
lagstiftning på kärnenergiområdet, s, 60 ff) och i näringsutskottets betänkande
(NU 1983/84:17) med anledning av propositionen lämnas frågan öppen om hur
ersättning till reaklorinnehavare skall lösas om statsmakterna ingriper mot
verksamheten av andra skäl än säkerhetsskäl. Förarbetena mynnar ut i atl en
generell lösning av ersättningsfrågan i form av lagstiftning bör utredas
särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
tog i sitt yttrande över förslaget till kärntekniklag upp ersättningsfrågan
och anförde att en reglering av frågan om ersättning i de fall som är aktuella
i detta sammanhang skulle få ta sikte på en lösning utanför skadeståndslagens
(1972:207) tillämpningsområde. Härför skulle, enligt lagrådet, krävas en
särskild utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd pågår inom regeringskansliet arbete med att utfor<br>
ma förslag till lagreglering av återkallelse- och ersättningsfrågorna. Försla<br>
get kommer att skickas ut på en bred remiss. Jag avser att därefter<br>
återkomma till regeringen i dessa frågor.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.3 Vissa
kompetens-och säkerhetsfrågor</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet arbetstillfällen vid kärnkraftverken motsvarar
totalt ca 3600 helårsarbeten, vartill kommer behov av servicepersonal i
samband med de årliga revisionsavställningarna. Av energiverkets utredning
Avveckling av två reaktorer framgår att kärnkraftverken svarar för mnt 10% av
sysselsättningen i kärnkraftskommunerna. Urdrifttagningen av en reaktor i Ringhals
resp. Barsebäck kan leda till en minskning av sysselsättningen med 300—400
personer per reaktor eller med ca 3-5% inom de berörda kommunerna. Eftersom
personalkonsekvenserna är kända så långt i förtid bör svårigheterna för
personalen och sysselsättningskonsekvenserna för resp. kommun kunna bemästras
genom aktiva åtgärder från såväl förelagen som kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förestående avstängningen av reaktorer kan leda till
att personal vill lämna kärnkraftindustrin i förUd och atl det kan uppslå
svårigheter atl rekrytera ny personal för företagen. Liknande problem kan
tänkas uppkomma hos myndigheter och serviceorganisaUoner m. fl. Det är
väsentligt att kunna behålla drifts- och säkerhetspersonal för att i vaije
situation upprätthålla en säker fortsatt drift av kärnkraftverken under
avvecklingsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minskad kompetens i landet till följd av minskat
intresse för vidareutbildning inom reaktortekniska områden, i kombination med
en ökad personalavgång från företag och myndigheter, kan innebära störningar i
driften av kärnkraftverken. Detta kan få oönskade konsekvenser för elenergi-
och eleffektbalansen, särskilt under den senare delen av avvecklingsperioden.
Både inom SKI och hos kärnkraftförelagen bedöms Ullgången på kompetent
personal komma atl utgöra ett av de stora problemen under avvecklingsperioden.
Del gäller behoven av såväl forskare och andra högskoleutbildade som
kvalificerad och erfaren drift- och underhållspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett exempel på svårigheter som kan uppstå om kompetens-
och personalfrågor inte kan hanleras på ett tillfredsställande sätt är om
bemanning i konlrollmmmet inte är möjlig. För driften av kärnkraftverken finns
särskilda föreskrifter, godkända av SKI, med regler bl. a. om kontrollrummens
bemanning. För den personal som arbetar i ett kontrollrum har fastställts
formella behörighetskrav. Normala krav på erfarenhet och utbildning i
kontrollmmsarbete för olika befattningar är i typiska fall för kontrollrumstekniker
tre år, för kontrollrumsingenjörer fem år och för skiftingenjörer sju år. Utan
tillräcklig, behörig bemanning i kontrollrummet får ett kärnkraftverk inte
drivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I planeringen för att tillgodose det långsiktiga
kompetensbehovet inom kärnteknikområdet måste ingå såväl insatser för
rekrytering av studerande till högskole- och forskarutbildning som åtgärder för
att rekrytera och behålla kvalificerad personal inom företag och myndigheter. I
det senare fallet är förutsättningarna att kunna erbjuda utbildnings- och
utvecklingsmöjligheter inom resp. organisation av väsentlig betydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskoleutbildning med speciell inriktning på
kärnkraftteknik finns framför allt vid tekniska högskolan i Stockholm och vid
Chalmers tekniska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>högskola
i Göteborg. Den gmndläggande forskning och utbildning i kärn- Prop. 1987/88:90
tekniska ämnen som ges vid de tekniska högskolorna är enligt min mening en
fömtsättning för ett fortsalt och utvecklat kunnande bl. a. inom områden som
drift och underhåll av reaktoranläggningar, omhändertagande och slutförvar av
kärnavfall samt rivning och dekontaminering av kärntekniska anläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
forskning inom kärnsäkerhets- resp. strålskyddsområdet disponerar SKI och SSI
särskilda forskningsanslag . De forskningsprojekt som säkerhetsmyndigheterna
därigenom kan bedriva utgör en väsenUig del i möjligheterna att bygga upp och
bevara kärnteknisk kompelens i landet. Fr. o. m. budgetåret 1987/88 finns en
ordinarie tjänst som professor i kärnkraftssäkerhet inrättad vid tekniska
högskolan i Stockholm. Tjänsten bekostas med forskningsmedel från SKI. I viss
utsträckning sker forskningsverksamheten i nordiskt och internationellt
samarbete, vilket också bidrar Ull att upprätthålla och utveckla den
kärntekniska kompetensen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av de kärntekniska forskningsprojekten genomförs vid Studsvik AB, som
disponerar viktig specialutmstning. Denna är unik i Sverige och utnyttjas även
av universiteten och de tekniska högskolorna för forskning och utbildning. Jag
anser att dessa resurser är väsenUiga att bibehålla och att den
kompetensuppbyggnad som Studsvik har bedrivit har varit framgångsrik. Studsvik
kommer därför att inta en betydelsefull roll i det fortsatta
omställningsarbelet, bl. a. för att driva vidareutveckling kring åldersfenomen
och reaktorteknik från säkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompetens-
och personalfrågor har tagits upp av flera instanser i remissyttranden över
statens energiverks utredning Avveckling av två reaktorer. SSI anser bl. a. att
kompetensbevarande åtgärder bör intensifieras under avvecklingsperioden. SKI
anför liknande synpunkter och betonar viklen av att kompetens och
säkerhetsmedvetande hos kärnkraftverkens personal även fortsättningsvis ligger
på en hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalorganisationema
har framför allt pekat på behovet av en strikt personalplanering inom
kraftbolagen. Svenska elektrikerförbundet kräver att en detaljerad personalplan
tas fram för varje anläggning. En sådan personalplan måste enligt förbundet
ange den långsiktiga sysselsättningen och hur denna skall åstadkommas. TCO
menar bl. a. att planer för personalutveckling och utbildning bör konkreUseras
i mycket högre grad med en längre framförhållning. TCO framhåller vidare atl
den personal som i dag upprätthåller driften vid kärnkraftverken har en
kompetens som är en viktig samhällsinvestering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
understryker också att en fömtsättning för säker drift av kärnkraftverken
under deras återstående drifttid är att kraftbolagen kan behålla sin kompetenta
personal. För att inte ett avvecklingsbeslut skall leda Ull en okontrollerad
personalavgång, krävs enligt LO att samtliga anställda kan försäkras en
långsiktig, meningsfull sysselsättning på hemorten oavsett kämkraftverk. LO
framför därför kravet att varje kärnkraftverk upprättar en detaljerad
personalplan för hur en ändamålsenlig verksamhet skall åstadkommas. Eftersom
bibehållen kompetent personal är avgörande för säkerheten bör dessa planer
upprättas i samråd med SKI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar remissinstansernas syn på betydelsen av att särskilt uppmärk-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
personal- och kompetensfrågorna i samband med att avvecklingen Prop. 1987/88:90
genomförs. De problem som kan uppstå om dessa frågor inte hanteras med största
omsorg har såväl säkerhetsmässig betydelse som betydelse för människors
trygghet och sysselsättning. Det är viktigt att planering och genomförande av
åtgärder för alt trygga tillgången till kompetent och erfaren personal inom
såväl kärnkraftföretag som myndigheter hanteras på ett kraftfullt sätt, baserat
på en samlad överblick över situationen. Jag kommer därför att föreslå
regeringen alt en informationsgrupp med representanter från
kärnkraftindustrin, högskolan, personalorganisationerna, säkerhelsmyndighelerna
och andra berörda inrättas för atl bilda sig en gemensam uppfattning om
problemen och att fortlöpande redovisa sina bedömningar och informera om de
åtgärder som avses vidtas på olika håll. Som exempel på områden som bör
behandlas i gmppen kan anges långsiktig personal- och kompetensförsörjning och
olika stimulansåtgärder för all behålla och nyrekrytera personal. Gmppen bör
knytas till SKI med SKI:s generaldirektör som ordförande. Det bör ankomma på
regeringen att besluta härom. Jag förutser att de ytteriigare åtgärder som
krävs inom detta område kommer att behandlas i gruppen och att berörda parter
tar sitt ansvar vid genomförandet av de förslag som kan komma upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget erinra om att regeringen redan har vidtagit vissa åtgärder
för att främja kompetensbevarande insatser bl. a. genom att i
budgetpropositionen (1987/88:100 bil.16) föreslå att medel avsätts för att
genomföra ett personalpoliUskt program hos SKI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Omställning av energisystemet, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Elanvändningens utveckling </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4.1.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens energipolitiska beslut våren 1985 (prop. 1984/85:120,<br>
NU 30, rskr. 362) lades nu gällande riktlinjer i fråga om energianvändning<br>
en fast. Jag betonade härvid att fortsatta och intensifierade insatser för att<br>
åstadkomma en effektiv och rationell användning av energi inom alla<br>
samhällets delar är nödvändiga. Genom att ta Ull vara de möjligheter som<br>
finns Ull lönsam energihushållning minskas belastningen på hushållens och<br>
företagens ekonomi samtidigt som betydande miljöförbättringar kan upp<br>
nås. Insatser för energihushållning liksom insatser för aU utnyttja inhems<br>
ka energikällor och för att utveckla och införa ny teknik inom energiområ<br>
det kan i hög grad underlätta den omställning av energisystemet som nu<br>
förestår. Detta arbete utgör de första leden i den strategi för kärnkraftens<br>
avveckling som riksdagen har beslutat om. Detta innebär också att an<br>
vändningen av el för uppvärmning skall ske i sådana former att låsningar<br>
till ett fortsatt högt elutnyttjande inte görs. Under en övergångsperiod, när<br>
tillgången på el till låg kostnad är god, utnyttjas el för att ersätta olja och<br>
kol, främst för uppvärmning. Denna elanvändning måste i ett senare skede<br>
ersättas genom övergång till inhemska bränslen, naturgas, sol och annan<br>
ny teknik för uppvärmning och energihushållning,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sikt skall således el för uppvärmning i allt väsentligt endast användas Prop.
1987/88:90 i omställbara, flexibla och utvecklingsbara system eller i
kombination med extremt energisnål teknik. Detta innebär att användningen av
direktver-kande elvärme bör hållas så låg som möjligt såväl i befinUig
bebyggelse som i nyproduktionen. Bl. a. av denna orsak beslutade riksdagen år
1981 (prop. 1980/81:133, CU 31, rskr. 384) att en- och tvåbostadshus som är
avsedda för annat än fritidsändamål inte får förses med uppvärmningssystem för
direkt verkande elvärme om det inte finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt
skäl är att huset är energisnålt utformat. Detta villkor anses vara uppfyllt
för byggnader som uppfyller de s. k. ELAK-kraven, vilket innebär att behovet av
elenergi för uppvärmning och tappvarmvatten genomsnittligt minskats med en
energimängd motsvarande 40 % av behovet av energi för uppvärmning om byggnaden
hade utförts enligt minimikraven på värmeisolering och luftomsättning i
gällande byggnorm (SBN 80).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framtida successiv anpassning av elanvändningen inom uppvärmningsområdet till
nya produktionsförutsätlningar, tillsammans med ökade insatser för en effektiv
elanvändning inom alla samhällssektorer, kommer atl medföra att el främst
kommer att användas i sådan verksamhet där den av tekniska eller ekonomiska
skäl är svår eller omöjlig att ersätta, exempelvis i industriella processer, i
spårbunden trafik och för belysning och drift av apparater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggforskningsrådet
har i sin rapport (G 16:1987) Energi i byggd miljö -90-talets möjligheter bl.
a. redovisat energianvändningens utveckling sedan 1970-talets mitt samt
potentialen för energihushållning och effektivare energianvändning i
bebyggelsen. I rapporten betonas alt minskningen av bebyggelsens
energianvändning för värmeändamål sedan 1970-talets slut varit avsevärd. Det
genomsnittliga energibehovet för uppvärmning och varmvatten i småhus resp.
flerbostadshus har från år 1977 till år 1986 sjunkit från 240 till 170 resp.
från 250 till 190 kWh per m och år. Rådet betonar också att betydande
energihushållningsmöjligheler ännu återstår. Trots detta finns det enligt rådet
en tendens till en viss stagnation inom energihushållningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
många år har ett framgångsrikt energihushållningsarbete bedrivits. Goda
resultat har uppnåtts såväl inom industrin som i bostäder och lokaler.
Energihushållningen har haft fördelar ur miljömedicinsk synvinkel bl. a. genom
minskade emissioner av luftföroreningar Ull utomhusluften. Samtidigt är det
väsentligt atl energihushållningsålgärder vidtas på ett sådant sätt atl
luftkvaliteten inte försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det av största vikt att energihushållningsarbetet drivs vidare.
De åtgärder som jag strax kommer att föreslå för att stimulera till en effektiv
elanvändning bör även kunna ha en gynnsam inverkan när det gäller hushållning
med andra energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under den senaste
tioårsperioden har betydande erfarenheter och kun<br>
skaper inom energianvändningsområdet byggts upp såväl inom organisa<br>
tioner och myndigheter som bland fastighetsförvaltare och industriföretag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nu måste motsvarande
kunskaper och kompetens byggas upp inom elan- Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vähdningsområdet.
Den kompetens och de organisationer som har byggts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>upp inom
energihushållningsområdel bör i betydande utsträckning kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utnyttjas även i arbetet
med att åstadkomma en effektiv elanvändning. Jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vill
också betona att det arbete för att effektivisera elanvändningen som nu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intensifieras
inte får innebära att hushållningsverksamheten vad avser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra energislag
avstannar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Underlag
för utformning av ett utvecklingsprogram för effektiv elanvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Berörda
utredningar och myndigheter har redovisat sina bedömningar av elanvändningens
framtida utveckling och möjligheterna till elhushållning och elersättning.
Dessa utredningar utgör underlag till det program för effektivare användning
och ersättning av el som jag strax kommer att föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
om el och. inhemska bränslen (ELIN)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1984 uppdrog regeringen åt utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN) att
analysera utvecklingen inom elanvändningsområdet. I betänkandet (SOU 1986:16)
Vägar till effektivare energianvändning redovisar ELIN sina förslag (utredare
riksdagsman Per Olof Håkansson). Tyngdpunkten i utredningen ligger i förslag
till åtgärder som kan få genomslag på tre till fem år. Inom elvärmeområdet
syftar förslagen framför allt till att genom kostnadsriktiga priser åstadkomma
en allt effektivare elanvändning i bebyggelsen. Åtgärder för att påbörja den
andra fasen i den strategi för elanvändningen som redovisas i prop.
1984/85:120, dvs. ersättning av nu existerande elvärme, diskuteras endast
översiktligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanfattning av betänkandet samt remissyttrandena bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba tillväxten av elanvändningen under 1980-talets milt samt elvärmens ökade
betydelse för effeklsituationen i kraftsystemet medförde att ELIN genom
Ulläggsdirektiv (dir. 1986:9) fick i uppdrag att bl. a. klarlägga och analysera
den senaste lidens utveckling inom elanvändningsområdet. Med hänvisning till
händelserna i Tjernobyl och den omfattande utredningsverksamhet som följde
därav har utredaren i en särskild skrivelse anmält att utredningsarbetet
begränsats till att gå igenom och analysera frågor om staUstik och prognoser på
energiområdet. I november 1987 överiämnade ELIN siu slutbetänkande (SOU
1987:65) Statistik och prognoser på energiområdet till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet presenteras en analys av de problem som behöver åtgär<br>
das för att förbättra kunskapsförsörjningen vad gäller statistik och progno<br>
ser inom energiområdet. Utredningen lämnar förslag till förbättringar av<br>
framför allt elanvändningsstatisliken. Bland de förändringar som utred<br>
ningen förordar märks bl. a. en mer detaljerad abonnentklassificering och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbättrade
urvalsundersökningar. Utredningen föreslår också en förstärk- Prop.
1987/88:90 ning av den forskning som bedrivs inom elanvändningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanfattning av betänkandet saml remissyttrandena bör fogas Ull
protokollet i detta ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens proposition (1986/87:159) om vissa utgångspunkter för energisystemets
omställning betonas att ökade krav på effekUvare utnyttjande av
energiresurserna måste ställas inför kärnkraftsavvecklingen. Detta gäller
särskilt möjligheterna att effektivisera elanvändningen och utveckla ny
miljövänlig uppvärmningsteknik som på sikt kan ersätta den befintliga elvärmen.
Elanvändningsdelegationen har haft i uppdrag att klargöra vilka åtgärder som
behövs för att åstadkomma den nödvändiga effektiviseringen av elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
har redovisat sina bedömningar och förslag i betänkandet (SOU 1987:68)
Elhushållning på 1990-talel. Delegationen har samlat sina förslag efter fem
huvudlinjer. I del följande redovisas en sammanfattning av förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Incitament och resurser för
elhushållning bör stärkas hos elanvändarna. Det är nämligen användarna av el
som beslutar och genomför åtgärder. En del av effektiviseringen torde därför
kunna komma till stånd utan andra styrmedel än priset. Regering och riksdag bör
som hittills ej ingripa direkt i prissättningen på el. Prisfrågan bör överlåtas
till förhandlingar mellan kraftproducenter, eldistributörer och förbrukare.
Vattenfall har genom sin storlek en prisledande roll på elmarknaden. Delegationen
föreslår att regeringen i instruktionen för Vattenfall föreskriver att kunderna
skall erbjudas avtal som anpassas till kundens behov inom ramen för
kostnadsanpassade taxor. Vidare föreslår delegationen att konsumentverket får i
uppdrag att ta fram information till hushållen om den hushållsekonomiska
betydelsen av en effektiv elanvändning samt att vidareutveckla systemet med
energideklaraUoner för hushållsapparater. Likaså bör informationsinsatser
riktas mot fastighetsförvaltare, industri och jordbruk. Energideklarationer vid
försäljning av hus bör utredas. Utbildningen i elanvändningsfrågor bör öka.
Villkoren för direktelvärme i nyproducerade en- och tvåfamiljshus bör skärpas.
Delegationen menar att förväntningarna har stor betydelse för incitamenten att
hushålla. Därför bör statsmakterna ge en tydlig deklaration om starttidpunkt
och takt i kärnkraftsavvecklingen samt ge en precisering av förutsättningarna
för ny elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I framtiden bör marknaden för
energitjänster breddas. Aktörerna på elmarknaden bör därför i ökad utsträckning
vara marknadsorienterade. Delegationen anser atl energitjänster kan bli ett
intressant affärsområde framför allt för eldistributörerna. Då rättsliga hinder
i vissa fall kan föreligga för kommunalt ägda el- och energidistributörer att
agera affärsmässigt som energitjänstföretag, föreslår delegationen en prövning
av förutsättningarna alt i lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa bestämmel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
om elektriska anläggningar (ellagen) föra in föreskrifter som upphä- Prop.
1987/88:90 ver tillämpningen av de kommunala likställighets- och
självkostnadsprinciperna i energidistribulionen. Samtidigt bör
förutsättningarna prövas att i ellagen föreskriva att ett krav för att få
koncession för eldistribution skall vara att man har förutsättningar alt verka
för en rationell energianvändning och elhushållning. S. k. abonnentråd bör
skapas för att la Ull vara gemensamma intressen hos el-, gas- och fjärt
värmeabonnenter. Delegationen föreslår att skyldighet införs för leverantörer
av lednings-bunden energi att förhandla med abonnentråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statligt stöd bör införas för
bl. a. teknikupphandling av elsnåla och elersättande produkter, processer och
syslem och gälla under en lid av fem år. 500 milj. kr. bör avsättas i ett
inledande skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen bör få i
uppdrag aU genomföra ett program för eleffektivisering i de statliga
förvallningsbyggnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk bör få i
uppdrag alt svara för samordning och uppföljning av elhushållningsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har som jag tidigare nämnt remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna samt en sammanfattning av betänkandet och remissyttrandena
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Byggforskningsrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggforskningsrådet
har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till framtida forsknings- och
utvecklingsinsatser inom området effektiv elanvändning - eleffektiva
byggnader. En delredovisning av uppdraget överlämnades den 15 september 1987,
Ett slutligt förslag, som utformats efter samråd med elanvändningsdelegationen,
överlämnades den 30 november 1987 till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för det föreslagna programmet är att genom forskning, utveckling och
forskningsinriktat experimenlbyggande främja energihushållning, utveckling av
ny teknik och tekniska system för ersättning och effektivisering av
elanvändningen. Därutöver skall programmet bidra till den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden inom området samt alt, genom demonstration och
målgmppsanpassad information, öka kunskapen om tekniska lösningar och
genomförandefrågor. Rådet planerar att genomföra programmet i samarbete med bl,
a, statens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling, kraftindustrin och
byggbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att genomföra det föreslagna programmet bedömer rådet medelsbehovet under en
treårsperiod Ull 25 milj, kr. i form av bidrag och en låneram om 19 milj. kr.
Genom omfördelning inom rådet kan knappt 3 milj. kr, utnyttjas för det
föreslagna programmet. Rådet gör bedömningen alt behovet av lånemedel kan
rymmas inom de ramar som rådet angett i sin treårsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
juni 1986 uppdrog regeringen åt statens energiverk att utreda vissa frågor om
användning av el m, m. Statens energiverk har i ett antal delredovis-</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningar redogjort för delar
av detta arbete. Bl.a, följande delredovisningar Prop. 1987/88:90 har
överlämnats till regeringen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energi-och elanvändning
1985-1997-2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information, rådgivning och
utbildning - statliga åtgärder inför kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elvärme och
kärnkraftsavveckling - om behov av styrning. Delrapporten Energi- och
elanvändning 1985—1997—2010 innehåller en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>analys
av hittillsvarande utveckling och nuläget samt prognoser. Underlaget har
redovisats översiktligt i det föregående (avsnitt 2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten Information, rådgivning och utbildning — statliga åtgärder inför
kärnkraftsavvecklingen presenterar statens energiverk sina slutsatser vad
beträffar behovet av statliga insatser inom detta område. Under kårnkraftsavvecklingens
inledningsskede bör enligt verket åtgärderna avse dels utåtriktad
informationsverksamhet dels förberedelser för nästa skede. Informationen,
framhåller verket, bör både föras ut i mer allmän form och skräddarsys för
olika målgmpper. Avsikten med denna typ av information är att ge konsumenterna
underlag för beslut vad avser såväl utnyttjande av befinUig utrustning som val
av utmstning vid nyinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de förberedelser för nästa skede som verket föreslår märks bl. a. insatser för
att bygga upp informaUonskanaler samt viss försöksverksamhet med nya typer av
informations- och utbildningsåtgärder. Resursbehovet beräknar verket till 1-2
milj. kr. per år för perioden fram Ull år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten Elvärme och kärnkraftsavveckling — om behovet av styrning diskuteras
huvudsakligen vilka förändringar som kommer att ske med elvärmeanvändningen i
den befintliga stocken av småhus. För att underlätta en anpassning av
småhusens uppvärmning till de förhållanden som kommer att råda på
energimarknaden i framtiden föreslår verket följande åtgärder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Staten bör även i fortsättningen
i sin styrning av Vattenfall och på andra sätt främja effektiva priser i
producentledet, dvs. kortsiktig marginalkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Staten bör bevaka att
Udsdifferenlierade taxor införs där del är samhällsekonomiskt moUverat samt
bevaka att information om anpassningsmöjligheter når ut till konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Staten bör närmare studera
förutsättningarna för en effektiv prissättning av lågspänd el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Staten bör bistå marknaden med
information i syfte att ge underlag för långsikUga investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Staten bör stödja allmän
forskning om uppvärmningsteknik, initiera och stödja projekt där ny
energiteknik kan utvecklas och stödja utveckling av miljövänlig teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
tar också upp de fördelningspolitiska effekter som kan uppstå till<br>
följd av framUda elprishöjningar och påpekar att det kan finnas skäl att<br>
överväga om åtgärder för alt motverka sådana effekter bör vidtas. Verket<br>
framhåller dock att de ganska måttliga prishöjningar som förväntas fram<br>
till 1990-lalets mitt inte gör frågan om kompensation till vissa elvärme<br>
användare akut. Statens energiverk avser att inom den närmaste tiden<br>
utreda frågan vidare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1987188. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av delta utredningsmaterial har också ett betydelsefullt arbete med
inriktning mot effektivare elanvändning bedrivits inom Vattenfalls projekt för
rationell energianvändning - Uppdrag 2000. Projektets mål är alt uppskatta de
på ekonomiska gmnder motiverade verkliga möjligheterna att begränsa landets
elanvändning i framtiden. Projektet är uppdelat i två etapper. Under etapp ett
som pågått under åren 1986 och 1987 har arbetet varit inriktat på att dels
bygga upp en kunskap inom området som gör det möjligt att prioritera insatserna
i form av fullskaleprojekt under etapp två, dels genomföra vissa pilotprojekt.
Etapp två beräknas pågå fram till år 1992. Avsikten med projektet är att skapa
sådana kunskaper om elhushåll-ningsmöjligheterna att utbyggnad av
elproduktionsresurser och insatser för hushållning kan kombineras på ett
ändamålsenligt sätt i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de här redovisade utredningarna har ett stort antal förslag angående
möjligheterna att effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra
energislag, framför allt inom uppvärmningsområdet, inkommit till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att många av dessa förslag bör kunna prövas inom ramen för det stöd till
teknikupphandling som jag strax kommer att föreslå. Åtgärder som syftar till en
förbättrad information, utbildning eller rådgivning inom elanvändningsområdet
bör enlig min mening övervägas inom det elanvändningsråd som jag anser bör
knytas Ull statens energiverk. Jag återkommer strax till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.L2
Nuvarande elanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
Sveriges totala energianvändning, som för år 1987 preliminärt beräknas uppgå
till ca 460 TWh utgjordes knappt en tredjedel, eller 138 TWh, av el. Den prima
elanvändningen under år 1987 uppgick efter temperaturkortige-ring till 129,5
TWh. Elanvändningens ungefärliga fördelning på olika användningssektorer
åskådliggörs i tabell 4.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4.1 Elanvändningens fördelning på olika användningssektorer år 1987, %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningssektorer</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Andel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industri</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Transporter</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärme
m. m.</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elvärme
inom sektorn bostäder,</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>service,
m. m.</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
elanvändning inom</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=177 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sektorn
bostäder, service m. m.</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Statens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1980-lalels. första hälft ökade den prima elanvändningen med i Prop. 1987/88:90
genomsnitt 6% per år. I början av perioden låg den årliga ökningstakten på 2 ä
3 %. Ökningstakten accelererade därefter och uppgick Ull i genomsnitt 8,5% om
året under perioden 1983-1985. Ökningstakten var högst år 1983 och har efter år
1985 sjunkit markant. År 1986 ökade den temperalurkorrigerade prima
elförbmkningen med endast ca 1,5 %. Enligt preliminär stati-sUk uppgår 1987 års
prima elförbrukning efter lemperaturkorrigering till 129,5 TWh, vilket innebär
en ökningstakt på 2,5% från år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
kraftiga svängningar i ökningstakten kan i huvudsak förklaras av de omfattande
elvärmekonverteringar som genomfördes under 1980-talets början. Den temperaturkortigerade
elvärmeanvändningen i bostäder och lokaler (exkl. avkopplingsbara pannor) har
sedan år 1980 ökat från knappt 15 TWh till ca 25 TWh år 1985. Därefter har dock
takten i övergången till elvärme i bebyggelsen dämpats. Mellan åren 1985 och 1986
ökade den temperalurkorrigerade elvärmeanvändningen med ca 1 TWh. Preliminär
StaUstik för år 1987 tyder på att den temperalurkorrigerade elvärmeanvändningen
under året ökade med endast 0,3 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elvärmens
kraftiga expansion har huvudsakligen skett i småhusen, framför allt genom ett
ökat utnyttjande av olika typer av kombipannor. Även användningen av rena
elpannor har ökat kraftigt men har trots detta en relativt liten andel av
marknaden. Installation av direktverkande elvärme i nyproducerade bostäder ökade
framför allt före och strax efter år 1975. Av 1985 års småhusbestånd, som
totalt uppgick Ull ca 1 700000 hus, är uppskattningsvis 514000 utmstade med
direktverkande elvärme. Kombipannor för el finns i 427000 småhus och rena
elpannor i 108000. I flerbostadshus och lokaler består elvärmen främst av
direktverkande el. Andelen elvärmda flerbostadshus uppskattas till knappt 4%
och andelen elvärmda lokaler Ull ca 6 % av den uppvärmda ytan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverks bedömning av elvärmens fördelning på olika byggnadskategorier och
olika typer av uppvärmningssystem åskådliggörs i tabell 4.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4.2 Temperaturkorrigerad elvärmeanvändning år 1975, 1980 och 1985, TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Småhus</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,8</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>varav:
direktel</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,1</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kombisystem</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>elpannor</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>el till värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flerbostadshus</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0*</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lokaler</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9*</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fritidshus</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmepumpar
i Qärrvärmenäten</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avkopplingsbar
kraft</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,1</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,9</span></b></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>29,5</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Statens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>*
Elanvändningsdelegationen har uppskattat användningen av elvärme i flerbostadshus
och lokaler till 2 resp. 3 TWh. Denna uppskattning inkluderar en bedömning av
den s. k.dolda elvärmen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övrig
elanvändning inom sektorn bostäder, service m.m. har under Prop. 1987/88:90
1980-talet ökat från ca 29 TWh år 1980 Ull ca 37 TWh år 1986. Störte delen av
denna ökning kan enligt statens energiverk hänföras Ull den ökade användningen
av fastighetsel och driftel i lokaler. Elanvändningsdelegationens expertgrupp
för professionell fastighetsförvaltning gör bedömningen alt 2-3 TWh av denna
ökning utgörs av s. k. dold elvärme i form av t. ex. värmepumpar och
luftvärmesystem, vilket innebär att den ökade användningen av driftel i
lokaler skulle begränsas till 3-4 TWh. Elanvändningen inom jordbmket har under
1980-talet ökat från 1,1 Ull 1,6 TWh. Användningen av hushållsel liksom övrig
elanvändning inom sektorn - dvs. gatubelysning, el- och vattenverk m. m. - har
tillsammans ökat med endast ca 0,5 TWh under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
elförbrukning har i stort sett legat på en konstant nivå från minen av
1970-talet till år 1982. Under år 1983 och år 1984 ökade däremot elanvändningen
med 6 resp. 10%. Därefter dämpades återigen ökningstak-len till mellan 1 och 2%
under åren 1985 och 1986, för att återigen öka till ca 9% under år 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
industrins elanvändning svarar den elintensiva industrin för nästan 70%. Till
elintensiv industri räknas i allmänhet skogsindustri, järn- och stålverk (exkl.
gjuterier), gruvindustri, icke järnmelallverk (exkl. gjuterier) samt kemisk
basindustri. Skogsindustri svarar i sin tur för mer än 50% av den elintensiva
industrins elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de elintensiva branscherna uppvisar massa- och pappersindustrin den största
ökningen i elanvändningen. Ökningen, som för perioden 1980-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985 uppgår
till ca 20%, beror till stor del på en ökad satsning på vedsnåla<br>
men elkrävande mekaniska processer. Inom de övriga elintensiva bran<br>
scherna har ökningstakten varit måttlig. Inom dessa branscher minskade<br>
elanvändningen något i början av 1980-talet för att år 1983 åter vara uppe i<br>
1980 års nivå. Därefter har én ökning av elanvändningen skett med 6 resp.<br>
3% under åren 1984 och 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
inom den icke elintensiva industrin uppgick år 1985 till ca 13,4 TWh och har
ökat kontinueriigt under hela 1980-talet. Ökningen är mest accentuerad fr, o,
m, år 1983, Under perioden 1983-1985 uppgick den genomsnittliga ökningstakten
till 8% per år. Preliminär statistik för år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1986 och
år 1987 lyder på alt ökningstakten åter dämpats till ca 2% per år.<br>
För övriga områden, dvs, fjärrvärme, transporter och raffinaderier,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligger
elanvändningen på en stabil nivå med undantag för avkopplingsbara elpannor i
Qärtvärmesystemen, Leveranserna till dessa varierar med hänsyn Ull den
aktuella kraftlillgången. Elanvändningen inom transportsektorn uppgick år 1986
till 2,6 TWh och elanvändningen för Qärrvärme och raffinaderier (exkl.
avkopplingsbara leveranser) Ull 3,3 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1.3
Elanvändningens och elprisernas framtida utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elförbrukningens
utveckling har ett avgörande inflytande på behovet av<br>
ersättande kraftproduktion i samband med att kärnkraftsreaktorer börjar<br>
fasas ut ur systemet. Som jag tidigare anfört motsvarar elsystemets nuva<br>
rande produktionskapacitet en elförbrukning på ca 145 TWh per år. Sta-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tens energiverk gör i
utredningen Avveckling av två reaktorer bedömning- Prop, 1987/88:90 en all
produktionskapaciteten reduceras till en nivå som medger en förbrukning på
135-140 TWh när två reaktorer las ur drift. Detta innebär atl 1987 års
förbrukningsnivå på ca 129,5 TWh ligger ca 5-10 TWh under delta värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss (avsnitt 2,2) redovisat statens energiverks prognos över
elanvändningens utveckling till år 1997, Enligt de antaganden om ekonomisk
utveckling och framUda priser på olja och kol, som verket gör i prognosen,
kommer elförbrukningen att öka långsamt under den kommande tioårsperioden. En
viktig faktor bakom bedömningen att elförbrukningen totalt sett kommer att öka
i långsam takt jämfört med föregående tioårsperiod är att den tidigare
omfattande konverteringen Ull elvärme kommer att dämpas kraftigt och bedöms bli
av liten omfattning i framtiden. En bidragande orsak till detta är alt
marknaden i stort sett är mättad för denna typ av uppvärmning. En annan faktor
är att Ullväxten i industrin bedöms ligga framför allt i branscher som kräver
lite elenergi, t. ex, verkstadsindustrin,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den prognos över elanvändningen som verket redovisar har utgångspunkten varit
att kraftföretagen successivt anpassar elpriserna Ull ökade produktionskostnader.
Verket har då räknat med att elpriset genomsnittligt ökar med 6 öre/kWh vid en
avveckling av två reaktorer jämfört med 2 öre/kWh om tolv reaktorer fortfarande
skulle vara i drift år 1997. Med utgångspunkt i denna prisprognos har statens
energiverk uppskattat elanvändningen år 1997 till 132 TWh i del fall då två
reaktorer las ur drift före år 1997.Statens energiverk framhåller att en
prognos på tio års sikt med nödvändighet blir mycket osäker och anger därför
ett osäkerhetsintervall på 112-146 TWh. Ökningen av elanvändningen bedöms då
nästan uteslutande ske inom industrin och för driftel i lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt betänkande Elhushållning på 1990-talet betonar elanvändningsdelegationen
sambandet mellan den framtida elprisutvecklingen och utvecklingen av
elanvändningen. Om elanvändningen kan hållas Ullbaka, framhåller delegationen,
kan behovet av nya elproduktionsanläggningar minskas. Härigenom blir
elproduktionens marginalkostnader, och som en följd av detta även elpriset, lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delegationen betonar även
det förhållandet att elproduktionens margi<br>
nalkostnader förväntas stiga kraftigt samtidigt som genomsnittskostnader<br>
na ökar endast långsamt. En prissättning efter marginalkostnaden skulle<br>
således innebära att vinstnivån i kraftinduslrin stiger avsevärt. Delegatio<br>
nen bedömer det som i hög grad osäkert om marknaden kommer att<br>
acceptera höjda elpriser om dessa samUdigt innebär starkt sUgande vinster<br>
i kraftindustrin. Elproduktionens genomsnittskostnader torde utgöra den<br>
nedre gränsen för det intervall inom vilket det framtida elpriset kommer att<br>
hamna. Marginalkostnaden kommer atl utgöra den övre gränsen. Mark<br>
nadssituationen och förhandlingsstyrkan hos aktörerna kommer enligt de-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>legationen att ha
betydelse för var i detta intervall som elpriset faktiskt Prop. 1987/88:90
kommer att hamna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund bedömer elanvändningsdelegationen alt elpriserna i
producentledet kommer att stiga med 5-10 öre/kWh Ull mitten av 1990-talet.
Prishöjningarna för elvärmeabonnenterna kommer att vara i ungefär samma
storleksordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
tar speciellt upp elprisernas betydelse för elanvändningen inom den elintensiva
industrin. Expertgruppen för elintensiv industri understryker atl de
förväntade prishöjningarna på el kommer att innebära stora påfrestningar för
främst den elintensiva industrin och all takten i industrins strukturomvandling
ökar och får en annan riktning. Delegationen framhåller i detta sammanhang att
en fortlöpande strukturomvandling i industrin självfallet är en viktig
förutsättning för den industriella och ekonomiska utvecklingen i landet. Det
är angeläget att strukturomvandlingen sker i en takt som inte hotar industrins
internationella konkurtenskraft. Strukturomvandlingen bör också enligt
delegationen ske på ett sätt som gör det möjligt atl rätta Ull regionala
obalanser och andra problem som kan uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund betonar delegationen att det finns skäl att framöver noga följa
elanvändningen och elhushållningen, framför allt vad avser den elintensiva
industrin och dess strukturomvandling. Ökade insatser för elhushållning kan
behövas inom alla sektorer. Åtgärder inom t. ex. industri- och
regionalpolitiken kan också bli nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
bedömningar av potentialen för elbesparing och elersättning inom olika
användningsområden innebär att sammantaget 10-15 TWh av den nuvarande
årsförbrukningen skulle vara tekniskt och ekonomiskt tillgänglig under den
närmaste tioårsperioden. Delegationen konstaterar emellertid att det finns en
allmän tendens till ökad elanvändning inom industrin och
fastighetsförvaltningen som helt eller delvis kan reducera denna
besparingspotential. En neltoökning i elanvändningen kan enligt delegationen
inte heller uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag, i likhet med elanvändningsdelegationen och statens
energiverk, betona atl prognoser över elanvändningen på så lång sikt som tio år
med nödvändighet är behäftade med stora osäkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
har uppskattat det tekniskt och ekonomiskt<br>
tillgängliga utrymmet för elsparande och elersättning till 10-15 TWh under<br>
en tioårsperiod med de elpriser som förväntas. Jag ansluter mig till denna<br>
bedömning, samtidigt som jag vill betona betydelsen av atl tillgängligt<br>
utrymme tas till vara inom samtliga användningsområden. Som jag Udigare<br>
anfört ligger den nuvarande elanvändningsnivån ca fem TWh under den<br>
produktionskapacitet som det befintliga elsystemet kommer att ha efter det<br>
att två kärnkraftsreaktorer tagits ur drift. Om hela det utrymme för eleffek<br>
tivisering och elersättning som elanvändningsdelegationen pekat på kan<br>
utnyttjas, finns det således ett betydande utrymme för en ökad elanvänd<br>
ning till följd av t. ex. en tillväxt i industriproduktionen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vilt i detta
sammanhang framhålla de möjligheter som dessutom finns Prop. 1987/88:90 för
alt på längre sikt åstadkomma en betydande minskning av framför allt
elvärmeanvändningen. En sådan minskning kan väsentligt reducera behovet av
ersättande elproduktion när kärnkraftsavvecklingen fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ökade kostnader som blir en följd av att nya elproduktionsanläggningar tas i
drift kommer atl avspegla sig i priset. Elprishöjningar är således på längre
sikt oundvikliga. Detta gäller oberoende av avvecklingen av kämkraften.
Prishöjningarna leder till att elvärmen inte längre kommer att expandera,
samtidigt som investeringarna för elersättning och för effektivisering av
elanvändningen ökar. En del av utrymmet för eleffektivisering kommer därför
att utnyttjas som ett resultat av atl priset kommer atl höjas. Ellaxornas
utformning kommer härvid att ha stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska effekterna av de elprishöjningar som förväntas till mitten av
1990-talet blir dock små för hushåll som inte har elvärme. Även för de hushåll
som utnyttjar elvärme blir effekterna fram till mitten av 1990-ta-let relativt
begränsade. Beroende på husens energitekniska standard och elprishöjningarnas
omfattning kan dock vissa skillnader i kostnadsökningar uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning kommer inte den spontana utvecklingen vad avser eleffektivisering
och elersättning atl vara tillfyllest för att minska elanvändningen totalt
sett. För att en minskning skall ske måste även incitament, liksom kunskaper
och kompetens vad avser elanvändning och elhushållning, finnas hos de hushåll,
företag och förvaltningar som skall genomföra elbesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktörerna
på elmarknaden bör ges förutsättningar för och moUv Ull atl redan under de
närmaste 5—10 åren genomföra åtgärder för en rationell elanvändning och
elersätlning. För detta krävs enligt min uppfattning en långsiktigt verkande
elanvändningspolilik. Jag kommer därför strax att föreslå ett program för
eleffektivisering och elersättning. Programmet skall underlätta och ge stöd
till samtliga aktörer på marknaden att genomföra en rationell anpassning av
elanvändningen till de förutsättningar som kommer att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang även beröra de framUda elprishöjningarnas effekter för
den elintensiva industrin. Som jag tidigare anfört skulle en mycket snabb
ökning av den svenska elintensiva industrins elkostnader i förhållande till den
internationella elkostnadsutvecklingen komma att leda till en allvarlig
försämring av dessa branschers konkurtensvillkor. Regeringen kommer därför att
tillsätta en särskild arbetsgrupp som får till uppgift att till den första
avstämningstidpunklen år 1990 redovisa förslag till åtgärder så att rimliga
konkurtensvillkor kan bibehållas för den ehnten-siva industrin. Speciella
regionalpolitiska insatser kan dämtöver bli nödvändiga för att säkerställa
industrisysselsättningen inom särskilt utsatta orter och regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.2
Program för effektivare användning och ersättning av el </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4.2.1 Allmänna riktlinjer för programmet</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ett särskilt program för effektivare användning och ersättning av el
genomförs. Delta elhushållningsprogram omfattar förslag till åtgärder som
syftar till att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utnyttja den polenUal för
eleffektivisering och elersättning som i dag är ekonomiskt och tekniskt
tillgänglig till år 1997,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stärka och bevara flexibiliteten
i elanvändningen och förebygga en ökad elanvändning inom de områden där en
sådan ökning inte är samhällsekonomiskt motiverad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>ta till vara de långsiktiga möjligheterna att
effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra energislag, framför allt
inom uppvärmningsområdet samt inom den elintensiva industrin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
En väl fungerande marknad är enligt delegationen en gmndläggande förutsättning
för att omställningen av energisystemet skall kunna genomföras utan onödiga
kostnader för samhälle, elproducenter och elanvändare. Åtgärder bör enligt
delegationen sättas in hos alla elanvändare. Delegationen anger dock
uppvärmningssektorn som särskilt viktig. Ett strategiskt område i det
elhushållningsprogram som delegationen föreslår är därför utvecklingen av
effektiva uppvärmningssystem. . Elhushållningsprogrammel bör underlätta för och
sUmulera elanvändare, kraftproducenter och eldistributörer att mer aktivt än
tidigare genomföra sådan elhushållning som är lönsam för den enskilde och
samhället. Elanvändningsdelegationen sammanfattar sina mål för
elhushållningsprogrammel enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>stimulera
Ull en rationell elhushållning hos alla elförbmkare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>skapa
stabila och långsiktiga förutsättningar för en rationell planering hos stora
användare av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>tillföra
kunskaper och kompetens samt i övrigt underlätta för elanvändarna att hushålla
med el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>stimulera
utvecklingen av uppvärmningssystem, som kan ersätta den direktverkande
elvärmen, samt i övrigt bidra till utvecklingen av eleffekUv teknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>åstadkomma
en effektivare elanvändning i statsförvaltningen Remissinstanserna: Flertalet
remissinstanser ansluter sig i huvudsak till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
mål som elanvändningsdelegationen har föreslagit för elhushållningsprogrammel
samt tillstyrker programmets allmänna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kärnkraftsavvecklingen innebär, när den är helt genomförd,
att nästan hälften av den nuvarande produktionskapaciteten för el tas ur drift.
Denna omställning skall kunna genomföras utan all andra samhällsmål hotas. En av
förutsättningarna för alt detta skall vara möjligt är atl ytterligare insatser
görs för alt effektivisera användningen av el och för att ersätta el med annan
energitillförsel hos olika kategorier av förbrukare. Härigenom kan behovet av
nya elproduktionsanläggningar minskas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vilket leder till all
framtida elprishöjningar kan skjutas upp i tiden och Prop. 1987/88:90
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effektivare elanvändning medför också alt påfrestningarna på miljön kan
reduceras. Detta är en fömtsättning för atl de mål avseende minskningen av
förorenande och försurande utsläpp som jag strax kommer att redovisa (avsnitt
4.6) skall kunna uppnås. En lägre användningsnivå och en flexiblare
elanvändning innebär vidare säkerhetsmässiga och bered-skapsmässiga fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ElanvändningsdelegaUonen
anger den tekniska och ekonomiska sparpo-tenUalen till miUen av 1990-talel till
10-15 TWh. Samtidigt påpekar delegationen att det finns tendenser Ull en ökad
elanvändning inom vissa sektorer som kan medföra att den totala elanvändningen
inte minskar även om en betydande del av den nu tillgängliga
besparingspotentialen skulle utnyttjas. Bland de faktorer som skulle bidra Ull
en ökning nämner delegationen industrins produktionsnivå, teknisk utveckling,
inkomstutveckling etc. Det finns således betydande svårigheter atl bedöma den
totala elanvändningens utveckling utifrån förväntade resultat av satsningar på
eleffektivisering och elersättning. I likhet med delegationen anser jag därför
alt målen för elhushållningsprogrammel inte bör knytas till den totala elanvändningens
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mål för elhushållningsprogrammmet som delegationen anger är enligt min
bedömning viktiga. Jag vill dock, vid sidan av dessa generella mål, särskilt
betona att programmet bör syfta till alt den potential för eleffektivisering
och elersättning som delegationen pekat på utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med delegationen och flertalet av remissinstansema vill jag understryka
att en väl fungerande energimarknad är en gmndläggande fömtsättning för att
målen skall kunna uppnås ulan onödiga kostnader för elproducenter, elanvändare
och samhället i övrigt. De fakUska kostnaderna för nytillkommande elproduktion
bör således avspegla sig i priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av utrymmet för eleffektiviseringar fram Ull 1990-lalels mitt kommer
sannolikt att kunna nås ulan att andra styrmedel än priset behöver användas. Om
en störte del av det tekniskt och ekonomiskt tillgängliga utrymmet för
elhushållning skall kunna tas Ull vara krävs emellertid ytterligare åtgärder.
Elhushållningsprogrammel omfattar därför förslag till åtgärder som syftar Ull
all skapa förutsättningar och incitament för all utnyttja dessa
elhushållningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är betydelsefullt att de insatser som görs för att effektivisera elanvändningen
inte motverkas av en ökad elanvändning inom områden där en sådan ökning inte är
motiverad av samhällsekonomiska eller andra, t. ex. hälsomässiga, skäl. Detta
är speciellt viktigt i de fall då en sådan förändring medför framUda låsningar
till el, vilket t. ex. gäller vid användningen av direktverkande elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För alt underlätta
omställningen av energisystemet bör elhushållnings<br>
programmel enligt min mening dämtöver omfatta åtgärder som syftar till<br>
att möjliggöra en fortsatt eleffekUvisering och elersättning efter 1990-lalels<br>
mitt och i början av 2000-lalet. Framför allt bör de långsikliga möjligheter<br>
na att effektivisera elanvändningen och ersätta el med andra energislag<br>
inom uppvärmningsområdel tas tillvara. Om användningen av el för upp-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>värmningsändamål kan
ersättas med utnyttjande av ny miljövänlig uppvärmningsteknik, kan behovet av
ersättande elproduktion i samband med den fortsatta avvecklingen reduceras
betydligt. Genom insatser som syftar till atl utveckla ny elsnål teknik kan
fömlsättningar skapas för en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detta innebär att de
statliga åtgärder som jag nu föreslår för atl främja de långsikUga
möjligheterna till eleffektivisering och elersättning koncentreras till
insatser för teknikutveckling och olika typer av försöksverksamhet framför allt
vad gäller alternativ uppvärmningsteknik. Först när resultaten av denna
verksamhet föreligger kan en bedömning göras av förutsättningarna och
kostnaderna för en framtida ersättning av elvärme i störte skala. Jag vill
betona det ansvar som kommunerna har när del gäller att planera
värmeförsörjningen så alt den sker till rimliga kostnader för kommunernas
invånare. Därvid gäller det särskilt att finna lösningar för sammanhängande
bostadsområden med elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
god tid innan de två första reaktorerna tas ur drift bör enligt min mening en
utvärdering av det här föreslagna progi-ammet genomföras. Jag återkommer strax
till delta. Med utgångspunkt i denna utvärdering kommer de
fördelningspolitiska konsekvenserna av den fortsatta kärnkrafts-avvecklingen
att kunna belysas närmare. Om det visar sig att kostnadsökningen för
eluppvärmda bostäder i vissa fall inte kan bemästras genom besparingsåtgärder
eller alternativa uppvärmningslösningar till rimliga villkor bör staten vara
beredd atl gå in med särskilda insatser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.2
Stöd till utveckling av ny elsnål teknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stödets
syfte och avgränsning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Ett
nytt stöd inrättas den 1 juli 1988, Syftet med stödet är atl stimulera till
teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och
system genom att tekniska och kommersiella risker hos beställaren reduceras.
Stödet skall omfatta hela elanvändningsområdet. Stöd skall kunna lämnas till
hela utvecklingskedjan i ett teknikupphandlingsprojekt, från förstudier och utvecklingsarbete
till genomförande, utvärdering och vidareutveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Delegationen har lämnat förslag om ett statligt stöd till teknikupphandling
med i huvudsak samma syfte och avgräns-ningar som jag här förordar. Med
teknikupphandling avses köp eller beställning av produkter, processer eller
syslem som inte finns på marknaden utan skall utvecklas och Ullverkas enligt
avtal mellan beställare och leverantör. Användaren eller beställaren utnyttjar
teknikupphandling för att erhålla bättre produkter. Beställarens insats är att
dels till leverantören dela med sig av kunskaper om de egenskaper och prestanda
som en ny produkt eller process bör ha, dels vara första användare med de
risker som är förknippade med detta. Tillverkaren utnyttjar teknikupphandling
för att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckla
nya produkter etc, samtidigt som samarbetet med användaren ger Prop.
1987/88:90 marknadskunskaper och en viss garanterad avsättning av én första
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Elanvändningsdelegationens förslag om stöd Ull teknikupphandling har till
övervägande del bemötts positivt av remissinstanserna. Bland de
remissinstanser som stöder förslaget kan nämnas bostadsstyrelsen, statens råd
för byggnadsforsknig (BFR), statens planverk, styrelsen för teknisk utveckling
(STU), riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk, Industrigruppen för
Energihushållning i Byggnader, Industrins byggmaterialgrupp.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska
Gasföreningen, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag (SABO), Sveriges villaägareförbund, länsstyrelsen i
Västernorrlands län och Stockholm Energi. Vattenfall förordar atl man inriktar
sig på projekt som kompletterar redan pågående aktiviteter t. ex. inom
Vattenfalls projekt "Uppdrag 2000".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser att behovet av ett nytt stödsystem, dess användningsområde
och omfattning bör utredas närmare. För att stödet skall få önskad effekt bör
det enligt verket införas i samband med att elpriserna stiger och atl marknaden
efterfrågar de nya produkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
(Efn) framhåller alt om det föreslagna teknik-upphandlingsslödel inrättas, bör
del mer få karaktären av marknadsintroduktionsstöd. Även Efn betonar behovet
av samordning med andra pågående insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De bedömningar som gjorts av elanvändningsdelegationen pekar
på behovet av ökade insatser för att påskynda utvecklingen av ny elsnål
teknik. Genom utnyttjande av ett leknikupphandlingsförfa-rande kan processen
från produktutveckling till marknadsintroduktion avsevärt förkortas. Härigenom
kan den föreslående omställningen av energisystemet underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i likhet med elanvändningsdelegationen understryka att ett strategiskt
område i detta sammanhang är utvecklingen av nya uppvärmnings-syslem. Insatser
behöver göras för att få fram ny teknik som, till rimliga kostnader och i
former som anpassats till brukarnas krav på bekvämlighet och gott
inomhusklimal, medger atl användningen av el kan minskas eller att el kan
ersättas med andra energibärare i lokaluppvärmningen. En återgång till olja för
uppvärmning bör så långt som möjligt undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en målmedveten teknikupphandling förbättras enligt min uppfattning
förutsättningarna för en intensifierad produkt- och systemutveckling inte
minst inom uppvärmningsområdet. För att en sådan teknikupphandling skall kunna
genomföras krävs dock atl aktörer med tillräckliga resurser och kompetens
utövar beställarfunktionen. Ett av syftena med leknikupphandlingsstödet är
därför att stimulera kompetenta aktörer atl engagera sig inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av en tillräcklig kompelens inom teknikområdet bör beställa<br>
ren också ha en nära kontakt med användaren, om denne är någon annan<br>
än beställaren själv. Beställaren bör också besitta de finansiella resurser<br>
som krävs för att garantera tillverkaren en viss avsättning av produkten,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande är del bara ett fåtal aktörer inom småhussektorn som Prop,
1987/88:90 skulle kunna utöva beställarfunktionen vid teknikupphandling av
utrustning och anläggningar för eleffektivisering och nya uppvärmningssystem.
Exempel på sådana aktörer är byggföretag och vissa bostadsförvaltare. Enligt
min mening måste därför en möjlighet finnas atl överbrygga bristen på kompetens
hos övriga aktörer inom småhussektorn som önskar engagera sig i
teknikupphandling av delta slag. Jag återkommer strax till detta. En annan
möjlighet är att kommunala elverk och övriga eldistributörer i sin roll som
energitjänstföretag agerar som beställare vid teknikupphandling av.alternativa
uppvärrnningssystem för den elvärmda bebyggelsen. Genom att reducera de
tekniska och kommersiella risker som är förenade med denna typ av
teknikupphandling kan bl. a. dessa aktörer stimuleras till ett sådant
engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har här betonat teknikupphandlingsslödets betydelse inom uppvärmningsområdet,
och då speciellt inom småhussektorn. Även inom övriga elanvändningsområden bör
emellertid teknikupphandlingsstödet kunna bidra till utveckling och
kommersialisering av ny elsnål teknik och ny teknik för elersättning. Inom
industrin och fastighetsförvaltningen finns oftast tillräcklig kompelens för
att användarna själva skall kunna svara för bestäl-lartollen, vilket
underlättar teknikupphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer strax att föreslå att en ny fond - energiteknikfonden -inrättas, som
inrymmer såväl det befintliga programmet för utveckling och introduktion av ny
energiteknik som den nuvarande bränslemiljöfonden (avsnitt 4.6). Jag kommer
därvid även all föreslå vissa förändringar vad gäller stödets inriktning. Avsikten
med den nya fonden är att stimulera till utveckling av ny och miljövänlig
teknik inom hela energiområdet. Del stöd som jag här föreslår bör ses som ett
komplement till denna fond. Teknikupphandlingsstödet inriktas därvid specifikt
mot eleffektivisering och elersättning. I del följande ger jag några exempel
på utvecklingsområden där stödet kan komma att spela en viktig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
uppvärmningsområdet finns det flera olika utvecklingslinjer som kan förväntas
leda till att den framlida elanvändningen minskar. I hus med vattenburen
elvärme kan nya typer av kollekliva värmeförsörjningssyslem utvecklas Ull
konkurrenskraftiga alternativ till elvärme. Utveckling av ny kulverlteknik i
samband med utbyggnad av s. k. närvärme kan utgöra ett viktigt medel för all
minska kostnaderna för denna typ av lösningar. En annan möjlighet erbjuder
utvecklingen inom gasområdet. Utvecklingen av lågtemperatursyslem för
byggnadsuppvärmning kan avsevärt förbättra förutsättningarna för alt utnyttja
olika former av nalurvärme eller spillvärme som värmekälla. Inte minst av
miljöskäl betraktar jag denna utveckling som myckel intressant för såväl ny som
befintlig bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att möjliggöra en övergång till annan uppvärmningsteknik i hus med<br>
direktverkande elvärme krävs utveckling av nya distributionssystem för<br>
värme som kan installeras till rimliga kostnader. I de fall där en fullständig<br>
övergång till någon annan uppvärmningsform är mindre lämplig kan vär<br>
mepumpar utnyttjas för att effekUvisera elanvändningen. För att få fram<br>
effektiva värmepumpar lämpade för direktelvärmda småhus krävs dock<br>
ytterligare teknikutveckling. En minskad användning av el för uppvärm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
kan givetvis också åstadkommas genom andra typer av installationstekniska och
byggnadslekniska åtgärder. Även inom dessa områden kan leknikupphandlingsstödet
stimulera Ull atl nya tekniska lösningar tas fram i samverkan mellan användare
och utrustningstillverkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
utvecklingen inom solvärmeområdel är intressant i detta sammanhang. I
rapporten Energi i byggd miljö — 90-talets möjligheter betonar BFR de framsteg
som gjorts vad gäller solvärmeanläggningar med säsongslager kopplade Ull
gmppcentral eller Qärrvärmenät. Den fortsalla utvecklingen av solvärmelekniken
måste enligt BFR:s uppfattning koncentreras på förbättrade prestanda men
framför allt på sänkta kostnader för solfångare. Även inom lagringsområdel är
kostnadssänkningar angelägna. BFR framhåller betydelsen av forskning,
utveckling och experimenlbyggande i kombination med ökad serieproduktion om
mer betydande kostnadsreduceringar skall kunna åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening har betydande framsteg under de senste åren gjorts inom
solvärmeområdel. Kostnaderna för solvärmeanläggningar har kunnat reduceras,
samtidigt som prestanda har förbättrats. En fortsall kostnadsminskning är dock
nödvändig om tekniken skall kunna konkurtera med andra uppvärmningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandlingsslödet
bör även kunna utnyttjas-för alt stimulera till en effekUvare användning av
driftel i fastigheter och industrilokaler. Här kan teknikupphandling utnyttjas
för all ulveckla t. ex. nya eleffektiva belysningssystem. Inom
verkstadsindustrin kan teknikupphandling utnyttjas för alt ta fram system för
varvtalsreglering som anpassats till användarens specifika krav och behov. Ett
annat intressant utvecklingsområde är nya typer av elmätare och utrustning för
övervakning och styrning av elanvändningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stödets
utformning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Stödet bör utgå i form av bidrag och villkorslån. Stödet bör i första hand lämnas
till beställaren i teknikupphandlingen. Stöd bör kunna lämnas till samtliga led
i teknikupphandlingen - från inledande utvecklingsarbete fram Ull
marknadsintroduktion. Slödels andel av kostnaderna för del inledande
utvecklingsarbetet bör begränsas Ull högst 50% av utvecklingskostnaderna.
Omfattningen av behovet av villkorslån för försöksserier eller
referensanläggningar bör prövas från fall till fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Delegationen föreslår att stöd till teknikupphandling skall utgå i form av
bidrag och villkorslån. Delegationen framhåller betydelsen av atl stöd ges
endast till kvalificerade projekt med kompetenta beställare och leverantörer.
I övrigt hänvisar delegationen till det förslag som lämnats av delegationens
expertgrupp för hushåll och småhus. Expertgruppen föreslår atl stöd skall utgå
Ull beställarna i teknikupphandlingen. Berättigade till stöd bör de vara som
uppfyller de kompetenskrav</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är nödvändiga för alt genomföra en teknikupphandling av delta slag. Prop.
1987/88:90 OrganisaUoner och andra som saknar denna kompetens men som ändå
önskar genomföra en teknikupphandling bör kunna beviljas bidrag till
konsultstöd eller dylikt som möjliggör en kompetent upphandling. Denna typ av
bidrag bör enligt expertgmppen lämnas endast om organisationen representerar de
elanvändare som kommer att utnyttja en första försöksserie eller
referensanläggning, t. ex. bostadsrättsföreningar, samfällighetsför-eningaro.
d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar stödnivån föreslår expertgruppen att bidrag till teknikupphandlingens
inledande utvecklingsarbete bör kunna lämnas med ett belopp som motsvarar upp
till 50% av utvecklingskostnaderna. Stöd Ull uppförande av
referensanläggningar bör lämnas i form av villkorslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Endast ett fåtal av remissinstanserna lämnar synpunkter på stödels utformning.
STU stöder delegationens uppfattning att stödet i huvudsak bör riktas till
beställaren av elsnål och elersättande teknik. Även LO, SABO och Stockholm
Energi stöder förslagels allmänna inriktning. Utförliga synpunkter på stödets
utformning lämnas av Efn, som framhåller alt stödvillkoren måste vara flexibla.
Några strikta maximigränser vad gäller stödets andel av anläggningskostnader
el. dyl. bör enligt Efn:s mening inte anges. Efn bedömer alt investeringsbidrag
måste kunna lämnas med minst 50% av investeringskostnaden och villkorslån med
upp till 100% av investeringskostnaden. För dessa bör villkorlig återbetalningsskyldighet
liknande BFR:s experimenlbyggnadslån gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Det förslag till utformning av leknikupphandlingsstödet som
lämnats av elanvändningsdelegationen är enligt min uppfattning väl avvägt.
Således ansluter jag mig till delegationens uppfattning all stödet bör utgå i
form av bidrag och villkorslån Ull beställaren i teknikupphandlingen. I
undanlagsfall bör dock även utmstningstillverkare m.fl. kunna ges stöd om detta
innebär att teknikupphandlingen väsentligt underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandhng
omfattar flera faser. En behovsanalys behöver göras. En kravspecifikation
måste las fram. Produkter eller processer måste provas i praktiken. I ett andra
steg måste ofta modifieringar och vidareutveckling av tekniken ske. För att
stödet skall kunna stimulera en utveckling fram till marknadsintroduktion bör
stöd kunna lämnas till samtliga led i denna utvecklingskedja. I likhet med bl.
a. Efn vill jag framhålla behovet av en flexibel bedömning vid fastställande av
stödvillkoren för varje enskilt projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller stödels andel av kostnaderna för del inledande utvecklingsarbetet
anser jag att den bör begränsas till högst 50% av utvecklingskostnaderna.
Bidrag till kompetensstöd för vissa kategorier av upphandlare samt till
kostnader för utvärdering bör dock i vissa fall kunna täcka den totala
kostnaden. Omfattningen av behovet av villkorslån för försöksserier eller
referensanläggningar bör prövas från fall till fall. Vid en sådan bedömning
bör utgångspunkten vara omfattningen av de tekniska och ekonomiska risker som
användaren eller beställaren lar. Del bör ankomma på regeringen att besluta om
de närmare föreskrifter som bör gälla för stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
har föreslagit atl det nya stödet handläggs</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
STU om stödet avser energiteknik för industriell tillämpning. BFR bör enligt
delegationen ges ansvar för stöd till energiteknik på fastighetssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i huvudsak delegationens uppfattning. Värmeverksföreningen är dock
tveksam Ull så många aktörer på bidragssidan vad beträffar elsnål teknik.
Kraven på samordning ökar och denna roll ter sig enligt föreningen naturlig för
statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
statens energiverk ha ett samordningsansvar för elhushållningsprogrammel. Jag
återkommer strax till detta. I likhet med Värmeverksföreningen anser jag att
denna samordning underlättas om ansvaret för stödets hantering åläggs
energiverket. Jag föreslår därför att leknikupphandlingsstödet handhas av
statens energiverk som därvid även bör utnyttja den kompetens avseende
bebyggelsens och industrins energianvändning som finns hos BFR resp. STU. En
samordning bör också ske med de forsknings- och utvecklingsinsatser som bedrivs
inom ramen för energiforskningsprogrammet. Jag kommer senare alt återkomma till
regeringen med förslag om den konkreta utformningen av beslutsgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
totala medelsbehovel för leknikupphandlingsstödet beräknar jag Ull 400 milj. kr
för en femårsperiod. Härav bör nu 150 milj. kr. anvisas under ett nytt
reservationsanslag C 22. Vissa åtgärder för effekUvare användning och
ersättning av el. Jag återkommer strax till frågan om medel för leknikupphandlingsstödet
(avsnitt 8).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.3
Stöd till forskning inom området effektiv elanvändning — eleffektiva byggnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Intensifierade forskningsinsatser bör genomföras inom de
områden som är av speciell betydelse för den elvärmda bebyggelsen. Medel bör
därför anslås inom energiforskningsprogrammet för uppbyggnad av ett nytt
delprogram Effektiv elanvändning — eleffektiva byggnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens råd för
byggnadsforskning (BFR): I juni 1987 uppdrog regeringen åt BFR att utarbeta
förslag till framlida forsknings- och utvecklingsinsatser inom området effekUv
elanvändning - eleffektiva byggnader. I november 1987 överlämnade BFR ett
förslag till utformning av ett nytt delprogram för forskning inom detta område
till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I redovisningen anför BFR
all intensifierade forsknings- och utvecklingsinsatser inom området effektiv
elanvändning inte kan genomföras inom ramen för befintliga resurser om man
samtidigt skall värna om de forskningsmiljöer som byggts upp vid högskolorna.
Del ökade medelsbehovel bedöms av BFR uppgå Ull 22 milj. kr. för budgetåren
1987/88-1989/90. Förslaget fömtsätter samfinansiering med industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Vid utformningen av sill förslag har BFR samrålt med elanvändningsdelegationens
expertgrupp för småhus och hushåll. Expertgmppen instämmer i BFR:s uppfattning
atl ytteriigare resurser krävs om intensifierade forskningsinsatser skall kunna
genomföras inom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de områden som är av
speciell betydelse för den elvärmda bebyggelsen. Expertgmppen föreslär därför
all resurser avsätts för uppbyggnad av ett nytt delprogram Effektiv
elanvändning - eleffektiva byggnader inom energiforskningsprogrammel i
enlighet med BFR:s förslag. ElanvändningsdelegaUonen instämmer i expertgruppens
uppfattning och anför alt det är angeläget med intensifierade
forskningsinsatser avseende den elvärmda bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: Riksdagen beslutade våren 1987 (prop. 1986/87:80, NU 33,
rskr. 292) om ett nytt energiforskningsprogram för treårsperioden
1987/88-1989/90. Beslutet innebar bl. a. att programområdet Energianvändning
för bebyggelse - nya energisystem bibehölls som ett separat program inom
energiforskningsprogrammet på gmnd av atl insatsema inom delta område bedömdes vara
av central betydelse för omställningen av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ökade forsknings- och
utvecklingsinsatser inom området effektiv elanvändning - eleffektiva byggnader
bör enligt min mening ingå som en väsentlig del av det program för
eleffektivisering och elersättning som nu bör påbörjas. Jag kommer därför i
annat sammanhang att föreslå regeringen att ett nytt delprogram för Effektiv
elanvändning - eleffekUva byggnader byggs upp i enlighet med BFR:s förslag.
Programmet bör finansieras genom omprioriteringar inom
energiforskningsprogrammet. Jag avser att senare ta initiativ Ull att detta
program inrättas och påbörjas under innevarande budgetår.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.4
Åtgärder för att stärka och bevara flexibiliteten inom elanvändningsområdet.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: I fråga om nya bostadshus bör kraven på byggnadens
energiegenskaper höjas. I samband härmed bör den nuvarande generella dispensen
för uppvärmning med direktverkande el i särskilt uppvärmningssnåla en- och
Ivåbostadshus avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
motsvarande höjning av kravnivån bör övervägas även i fråga om andra
nybyggnader än bostadshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag om
ändringar i byggnadslagsUflningen i denna del bör kunna föreläggas riksdagen
under hösten 1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ELIN: Användningen av
direktverkande elvärme i nyproducerade småhus har analyserats av ELIN.
Utredningen har också redovisat vilka alternativ som står till buds för atl
begränsa denna typ av elanvändning. ELIN framhåller all nuvarande
utvecklingstendenser vad avser användningen av direktverkande elvärme endast
medför marginella förändringar vad gäller den långsiktiga bindningen till el
för uppvärmningsändamål, ELIN betonar dock atl ändrade förhållanden kan medföra
en ökning av andelen direktelvärmda hus i nyproduktionen. Det är därför
betydelsefullt att utvecklingen bevakas så att ytterligare åtgärder för atl
begränsa användningen av direktverkande elvärme i detta fall kan vidtas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
antal remissinstanser, däribland överstyrelsen för Prop, 1987/88:90 civil
beredskap, lantbrukarnas riksförbund och VVS-industrins informationsråd, anser
att utredningen borde ha lämnat mer långtgående förslag vad avser användningen
av direktverkande elvärme i nyproducerade bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Expertgruppen för Hushåll och småhus pekar på det förslag till ny byggnorm som
statens planverk har överlämnat till regeringen. Förslaget innebär en skärpning
av gällande föreskrifter om energihushållning. Skärpningen innebär i korthet
att de nuvarande s, k, ELAK-kraven utvidgas till att gälla alla nyproducerade
bostäder, Expertgmppen framhåller att delta innebär atl det inte längre kommer
att finnas några "särskilda krav" som villkor för installation av
direktverkande elvärme. Det finns därmed en risk för att direktverkande elvärme
åter blir det dominerande uppvärmningssättet i nyproduktionen under
förutsättning att planverkels krav beträffande energihushållning genomförs. Mot
denna bakgmnd föreslår elanvändningsdelegationen att särskilda villkor avseende
energihushållning skall gälla för direktverkande elvärme i en- och tvåfamiljshus
för permanentboende. Plan- och bostadsverket bör enligt delegationen få i
uppdrag atl ta fram förslag till sådana villkor. Uppdraget bör omfatta
motsvarande föreskrifter för elvärmda flerbostadshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissopinionen beträffande delegationens förslag är delad. Statens planverk
och BFR framhåller atl olika nivåer på energihushållningskraven bör undvikas.
Statens energiverk och Stockholm Energi anser inte alt en skärpning av
energihushållningskraven är ett effektivt sätt att begränsa användningen av
direktel. Stockholm Energi hänvisar istället till möjligheten att genom en
förändring i ellagen upphäva distributörernas leveransplikt för direktverkande
elvärme. Även statens planverk pekar på alternativa styrmedel för att minska
användningen av direktverkande elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: För att underiätla den förestående omställningen av
energisystemet bör användningen av direktverkande elvärme hållas så låg som
möjligt såväl i befinUig bebyggelse som i nyproduktionen. Jag vill erinra om
att det redan i riksdagens beslut (prop. 1979/80:170, NU 70, rskr. 410) efter
folkomröstningen slogs fast att åtgärder skall vidtas för all förhindra
direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På grundval av regeringens
förslag (prop. 1980/81:90 och 1980/81:133)<br>
beslutade riksdagen därefter att en- och tvåbostadshus som är avsedda för<br>
annat än fritidsändamål inte ulan särskilda skäl får utföras för uppvärm<br>
ning med direktverkande el. Enligt de riktlinjer som riksdagen då godkän<br>
de (NU 1980/81:60, rskr. 381) borde bl.a, särskilt uppvärmningssnåla<br>
byggnader undantas från förbudet mot uppvärmning med direktverkande<br>
el. Därmed avsågs byggnader vilkas behov av elenergi för radiatorer och<br>
tappvarmvatten var minst 40 % lägre än behovet för radiatorerna om<br>
byggnaden varit utförd enligt minimikraven pä värmeisolering och luftom<br>
sättning i då gällande byggnorm (SBN 1975). Bestämmelserna i byggnads<br>
stadgan (1959:612) ändrades samtidigt i enlighet härmed (CU 1980/81:37,<br>
rskr. 384).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya plan- och bygglagen (1987:10), PBL, finns kraven på byggna- Prop.
1987/88:90 ders energiegenskaper och uppvärmningssystem intagna i 3 kap. 3 §.
Bestämmelserna är i huvudsak oförändrade i förhållande till motsvarande
bestämmelser i den Udigare byggnadsstadgan. Under riksdagsbehandlingen av
lagförslaget väcktes frågan om att skärpa kraven för installation av
direktverkande elvärme. Under hänvisning till att frågan tagits upp av ELIN i det
tidigare nämnda betänkandet (SOU 1986:16), som då var under beredning i
regeringskansliet, uttalade utskottet (BoU 1986/87:1) alt resultatet av denna
beredning borde avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till till-lämpningsbestämmelser
till PBL såvitt gäller bestämmelserna om nybyggnad (Svensk byggnorm).
Förslaget bereds nu i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverkels
förslag i fråga om kraven på energihushållning skiljer sig i flera avseenden
från motsvarande bestämmelser i den nuvarande byggnormen (SBN 1980). Kraven
har formulerats som övergripande funktionskrav. De ger den byggande frihet atl
inom ramen för en högsta tillåten energianvändning själv välja tekniska
lösningar och metoder. Kravnivån i förslagets bestämmelser — som avses gälla
generellt för alla bosläder, oavsett uppvärmningssätt och hustyp - är densamma
som nu gäller för direktelvärmda småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med chefen för bostadsdepartementet vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för den föreslående översynen av energihushållningsbestämmelserna för
byggnader~bör vara att de förbättringar av bebyggelsens
energihushållningsegenskaper som nu kan uppnås utan nämnvärda merkostnader
också bör förverkligas. Tekniken är numera väl etablerad. De kravnivåer som
planverket föreslår - och som således svarar mot vad som i dag gäller för
direktelvärmda hus - infrias redan nu i stor utsträckning också i den övriga
bebyggelsen av det enkla skälet att de lönar sig. Starka skäl talar därför
enligt min mening för planverkels förslag. Det innebär emellertid atl de
villkor som riksdagen har satt för direktverkande el kommer att uppfyllas i all
ny bostadsbebyggelse. Som bl.a. elanvändningsdelegationen har framhållit kan
det leda till att användningen av direktel åter ökar. Sådana nya bindningar
måste enligt min mening förebyggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med flera av remissinstanserna anser jag dock alt en ytterligare
skärpning av energihushållningskraven, utöver den nivå som i dag gäller för
direktel, inte är en verkningsfull eller tillrådlig metod alt begränsa
användningen av direktverkande elvärme i bebyggelsen. Frågan om i vilka
situaUoner som direktverkande el alltjämt bör kunna installeras bör enligt min
mening prövas efter andra grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
i denna del bör vara atl långsiktiga bindningar till system för uppvärmning
med direktverkande el bör undvikas i görligaste mån. Det gäller naturligtvis
inte enbart i en - eller Ivåbostadshus, utan i all bostadsbebyggelse. Det finns
vidare anledning att övervåga om det inte också bör gälla i fråga om annan
bebyggelse än bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för bostadsdepartementet avser att i annat sammanhang föreslå<br>
regeringen att uppdra åt planverket att i samverkan med bl. a. energiverket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komma med förslag i dessa
frågor. Förslag om ändringar i PBL bör därefter kunna föreläggas riksdagen
under hösten 1988.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.5
Elmarknadens aktörer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Det finns Skäl för elproducenter och eldistributörer att i
framliden engagera sig i eleffektiviseringsfrågor i större omfattning än för
närvarande. Genom ett sådant engagemang tillförs resurser som kan skapa
förutsättningar för att samhällsekonomiskt motiverade
eleffekliviseringsåtgärder kan realiseras. Utvecklingen inom delta område bör
följas noga. Vid behov bör åtgärder vidtas för atl stimulera utvecklingen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Delegationen betonar atl eldistributörernas roll hittills har varit atl
tillförsäkra sina kunder säker leverans av el. Elsystemets expansion har ställt
stora krav på eldistributörernas planering och utbyggnad av näten, I samband
med omställningen av energisystemet kommer andra frågor atl vara mer centrala
för eldistributörerna. Med hänsyn till denna utveckling framhåller
elanvändningsdelegationen atl energiljänsler kan bli ett intressant
affärsområde för eldistributörerna i framtiden. Delegationen framhåller
betydelsen av atl eldistributörer och andra energileverantörer anpassar
verksamheten till kundernas och marknadens behov. Det bör enligt delegationen
ställas krav på eldistributörerna att verka för energi- och
elhushållningsålgärder hos kunderna samtidigt som de ges incitament och
förutsättningar att bedriva en sådan verksamhet på ett affärsmässigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
föreslår därför alt förutsättningarna prövas alt föra in föreskrifter i ellagen
som ålägger eldistributören att verka för en rationell energianvändning och
elhushållning. Motsvarande föreskrifter bör övervägas för leverantörer av
annan ledningsbunden energi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En utgångspunkt för
energitjänstföretagen måste enligt delegationen vara att hushållning väljs
framför tillförsel så länge som kostnaden för att spara en kilowattimme el är
lägre än kostnaden för att tillföra en kilowatttimme. En höjning av
energitaxorna skulle enligt delegationen kunna vara ett sätt atl finansiera
verksamhet för energihushållning och elsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot den här redovisade
bakgrunden föreslår delegationen att man prövar förutsättningarna att föra in
föreskrifter i ellagen eller lagen om kommunal energiplanering som medför att
likställighets- och självkoslnadsprinci-perna, som gäller för kommunerna,
upphävs såvitt gäller energidistributionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För all tillvarata
konsumenternas intressen gentemot energileveranlö-rerna föreslår
elanvändningsdelegalionen att skyldighet föreskrivs för leverantörer av
ledningsbunden energi alt förhandla med sammanslutningar av abonnenter, s. k.
abonnentråd. Utvecklingen bör följas av statens energiverk som också bör
utreda behovet av utbildningsinsatser för abonnentrådens ledamöter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ElanvändningsdelegaUonen
tar också upp den särställning som Vatten- Prop. 1987/88:90 fall genom sin
storlek har på elmarknaden. Delegationen föreslår alt regeringen i
instruktionen för Vattenfall föreskriver att kunderna skall erbjudas avtal som
anpassas Ull kundens behov inom ramen för kostnadsanpassade taxor. Vallenfalls
kostnadsslruklur bör med hänsyn till verkets prisledande ställning enligt
delegationen kunna redovisas med stor öppenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser är positiva till
tanken atl eldistributörerna utvecklas Ull energitjänstföretag, däribland konsumentverket,
statens energiverk, Svenska Kommunförbundet, LO, Sveriges Industriförbund,
Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Värmeverksföreningen, Svenska
Elverksföreningen, Stockholm Energi och Riksförbundet Energileverantörerna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Med hänvisning till de intressekonflikter som kan uppslå mellan
tillförsel och hushållning är dock även många remissinstanser tveksamma till
eldistributörernas roll som energitjänstföretag. Sådana synpunkter framförs av
bl. a. riksrevisionsverket, bostadsstyrelsen. Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen,
LRF, Sveriges Fastighetsägareförbund, SABO, och Föreningen Sveriges
Energirådgivare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DelegaUonens
förslag att pröva förutsättningarna för att i ellagen föreskriva atl
eldistributören åläggs alt verka för elhushållning avstyrks av en övervägande
del av remissinstanserna. Flertalet remissinstanser som berör frågan anser all
den frivilliga utvecklingen bör avvaktas för atl pröva under vilka former som
eldistributörernas ökade engagemang i eleffektivisering och elhushållning bör
främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
föreslår också alt förutsättningarna prövas för atl upphäva Ullämpningen av de
kommunala likställighets- och självkostnadsprinciperna i energidislributionen.
Förslaget syftar till alt ge de kommunala energiverken samma förutsättningar
som de privata distributörerna all agera affärsmässigt. Flera remissinstanser
avstyrker förslaget med hänvisning till att självkostnads- och
likställighetsprinciperna är så gmndläggande att de inte bör urholkas eller
upphävas genom undantag i andra lagar. Flera remissinstanser gör bedömningen
all någon lagändring inte behövs för att energiverken skall kunna ulveckla sin
verksamhet till alt omfatta energitjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Kommunförbundet är energiljänsler hos kommunägda energiförelag inte något
nytt. Verksamheten kan utformas så att den kan förenas med självkostnads- och
likställighetsprinciperna. Liksom i annan kommunal affärsdrivande verksamhet
behöver enligt förbundet noggrannheten inte vara så stor att avgifterna exakt
överensstämmer med den verkliga kostnaden för resp. tjänst. Mindre avvikelser
tillåts enligt rättspraxis. Viss taxeutjämning är också möjlig inom resp,
rörelsegren. Som exempel nämner förbundet utjämningen av elpriset mellan tätort
och glesbygd. En sådan utjämning har enligt Kommunförbundet störte ekonomisk
betydelse för kunderna än de differenser som kan uppkomma mellan kostnader och
intäkter i en energitjänstverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förslaget om abonnenlråd är de remissinstanser som representerar<br>
producenlsidan negaUva och de remissinstanser som representerar konsu-<br>
menlsidan i huvudsak positiva. Statens energiverk, statens pris- och kar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tellnämnd
(SPK) och LO ställer sig dock tveksamma Ull förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
avstyrker förslaget till ändring i verkels instmktion. Även Prop. 1987/88:90
flera andra remissinstanser är negativa till förslaget. Förslaget tillstyrks
dock av Sveriges Industriförbund, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen
och SABO. Statens pris- och kartellnämnd är tveksam till värdet av den
föreslagna ändringen. Enligt nämndens uppfattning ger en sådan åtgärd inga
garantier för en mer raUonell prisbildning än vad som gäller för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: För egen del är jag positiv till eldistributörernas
utveckling mot energitjänstföretag. I detta sammanhang vill jag erinra om att
regeringen i instmktionen (1987:351) för Vattenfall betonat verkels roll som
energitjänstföretag. Vattenfall arbetar också akUvt med elanvändnings- och
eleffektiviseringsfrågor bl. a. inom ramen för projektet Uppdrag 2000. Vidare
kommer även Svensk Energiutveckling AB atl engagera sig i den tekniska
utvecklingen inom eleffekliviseringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av remissinstanserna har framhållit alt något behov av lagändringar inte
föreligger för all eldistributörerna skall kunna utvecklas till energitjänstföretag.
Jag gör också den bedömningen att det finns förutsättningar för
eldistributörerna alt inom ramen för gällande lagstiftning i ökad utsträckning
erbjuda sina kunder nya typer av energiljänsler. Jag är dock medveten om de
problem som hänger samman med den dubbla roll som eldistributören härigenom
kommer att spela och de intressekonflikter som härvid kan uppstå. Med hänsyn
till vad jag nu har anfört är jag inte beredd att föreslå lagändringar med den
innebörd som delegationen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det skäl för eldistributörer och elproducenter att i framtiden
engagera sig i eleffektiviseringsfrågor i större omfattning än för närvarande.
Genom ett sådant engagemang tillförs resurser som kan skapa förutsättningar för
att samhällsekonomiskt motiverade eleffekliviseringsåtgärder kan realiseras.
Utvecklingen inom området bör följas noga. Vid behov bör åtgärder vidtas för
att stimulera utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om abonnentråd vill jag i likhet med elanvändningsdelegationen
framhålla alt abonnentråd Ull sin natur är en organisationsform som lämpligen
bör tillkomma på frivillig väg. Enligt vad jag har erfarit kommer företrädare
för abonnenterna att la initiativ till att en försöksverksamhet med
abonnentråd påbörjas inom kort, vilket enlig min uppfattning är positivt.
Statens energiverk bör få i uppdrag att följa utvecklingen inom detta område.
Jag är mot denna bakgrund inte beredd alt föreslå lagstiftningsåtgärder inom detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har Udigare i samband med mina övervägande, rörande vissa utgångspunkter för
energisystemets omställning (prop. 1986/87:159, NU 7, rskr. 56) anfört att del
enligt min mening inte finns skäl alt ändra på elmarknadens gmndläggande
funktionssätt inför de krav på elsystemet som uppstår under
kärnkraflsavvecklingen. Delta överenstämmer också med
elanvändningsdelegationens bedömning all riksdag och regering inte heller
framgent bör ingripa direkt i laxesällningen. Denna bör överlåtas till förhandlingar
mellan kraftproducenter, eldistributörer och elförbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i delegationens bedömning att Vattenfall liksom den<br>
övriga kraftinduslrin inom ramen för kostnadsanpassade taxor bör efter<br>
sträva största möjliga flexibilitet när det gäller kontraktsformer och avtal.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall har också genom
sin nuvarande instruktion ålagts ett ansvar för att inom sitt verksamhetsområde
arbeta för en avveckling av kärnkraften till senast år 2010. Enligt min
uppfattning bör det ligga inom ramen för Vattenfalls uppgift inom detta område
alt pröva möjligheterna atl genom nya typer av kontraktsformer och avtal
åstadkomma en bättre anpassning till olika kundkategoriers behov, om
kärnkraftsavvecklingen härigenom kan underlättas. Jag anser således inte att det
föreligger något behov av en inslruklionsändring enligt delegationens förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2.6
Övriga åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information
och utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Speciella informationsinsatser rörande effektiv
elanvändning bör genomföras av berörda sektormyndigheler inom
energihushållningsområdet. Informationsinsatser riktade till fasUghelsägare bör
genomföras av del nyinrättade plan- och bo-sladsverkel. Informationsinsatser
riktade Ull industrin bör genomföras av statens industriverk och informaUonsinsatser
riktade till lant-bmket bör genomföras av lanlbmksstyrelsen. Konsumentverket
bör ges det centrala ansvaret för information till hushållen avseende olika
konsumentprodukters elanvändning och energiegenskaper. Statens energiverk bör
svara för samordningen av insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För att underlätta
en samordning av olika myndigheters verksamhet inom detta område bör del
nuvarande energihushållningsrådet vid statens energiverk ändras till ett
elanvändningsråd beslående av representanter för berörda myndigheter och
intressentgrupper. Statens energiverk bör tillsammans med elanvändningsrådel
ansvara för samordningen av de informaUonsinsatser som görs av resp, myndighet.
Informationsinsatserna bör finansieras genom omprioriteringar bl, a, inom
anslaget C 2, Statens energiverk: Utredningar m, m, och information så att 2,5
milj, kr, per år ställs till rådets förfogande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Delegationen har lämnat förslag om en utökad informations- och
rådgivningsverksamhet inom elanvändningsområdet. Det centrala ansvaret för
denna verksamhet bör enligt delegationen ligga på de berörda
sektormyndigheterna. Delegationen betonar emellertid atl en samordning av
insatserna måste ske om de skall bli effekUva,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör enligt
delegationen förutsättningarna för att öka utbildningen i elanvändningsfrågor
på gymnasieskolan samt de tekniska högskolorna utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fr. o. m. den 1 juli 1987
har den fortbildning för yrkesverksamma inom energiområdet, som bedrivits inom
ramen för statens energiverks stödverksamhet, överförts till det reguljära
utbildningssystemet. Under åren 1985 och 1986 har en försöksverksamhet i detta
syfte bedrivits inom den kommunala vuxenutbildningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk har i
en skrivelse Ull delegationen tagit upp den Prop. 1987/88:90 nuvarande
utbildningssituationen och den förväntade utvecklingen och pekat på vissa
problem. Delegationen föreslår atl statens energiverk får i uppdrag all noga
följa utvecklingen och anmäla till regeringen om särskilda insatser för
utbildningen behöver sältas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Delegationens ställningstaganden vad gäller behovet av informationsinsatser och
ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter bemöts positivt av
remissinstanserna. Remissinstanserna är också i huvudsak positiva till att
behovet av utbildningsinsatser prövas i enlighet med delegationens förslag.
Konsumentverket, Efn, Fastighetsägareförbundet och VVS-tekniska föreningen
framhåller också behovet av fortbildning för yrkesverksamma inom
energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk: I delrapporten Information, rådgivning och utbildning - Statliga
åtgärder inför kärnkraflsavvecklingen framhåller statens energiverk alt staten
har viktiga uppgifter inom detta område inför den omställning av energisystemet
som nu förestår, trots alt informationsverksamhet inom elanvändningsområdet
redan bedrivs av ett stort antal företag, organisationer etc. Skälen för detta
är enligt statens energiverk alt en samhällsekonomiskt godtagbar koppling
mellan elanvändningens effekUvi-sering och anpassningarna på produklionssidan
lättare kan uppnås om även staten engagerar sig i informationsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i sitt remissyttrande över elanvändningsdelegationens
betänkande saml i en särskild skrivelse Ull regeringen föreslagit atl
energihushållningsrådel vid statens energiverk ändras till ett elanvändningsråd
med samordningsansvar. Ett viktigt inslag i elanvändningsrådels arbete bör
enligt statens energiverk vara erfarenhetsutbyte avseende pågående aktiviteter
inom elanvändningsområdet. Vidare bör rådet fungera som ett fomm, där behovet
av och formerna för information till företag, kommuner och organisationer kan
diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Vad gäller behovet av informationsinsatser inom
elanvändningsområdet och ansvarsfördelning mellan resp. myndigheter ansluter
jag mig till elanvändningsdelegationens och statens energiverks uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
elanvändningsråd med uppgifter enligt statens energiverks förslag kommer enligt
min mening att fylla en viktig funktion inför omställningen av energisystemet.
Jag anser dock atl det finns skäl att, vid sidan av vad statens energiverk
föreslagit, ge elanvändningsrådet en mer akUv roll i information sarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringen
av informationsinsatserna bör ske genom omprioritering bl, a, inom anslaget C
2, Statens energiverk: Utredningar m, m, och information så att 2,5 milj, kr,
per år ställs Ull rådets förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fömtsätter all behovet av utbildning i elanvändningsfrågor inom det ordinarie
utbildningssystemet beaktas av berörda myndigheter i deras ordinarie
verksamhetsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fortbildning för yrkesverksamma inom energiområdet som har be<br>
drivits under 1980-talel har enligt min mening varit framgångsrik. Enligt<br>
vad jag har erfarit går statens energiverk f. n. igenom vilka insatser som<br>
krävs för att utbildningsverksamheten skall kunna fortgå inom ramen för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
kommunala vuxenutbildningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Energideklarationer m.
m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Konsumentverket bör få i uppdrag att vidareutveckla
systemet med energideklaralioner för hushållsapparater och metoder för provning
av dessa. Vidare bör konsumentverket få i uppdrag alt ta initiativ till och
ansvara för genomförande av tester av olika produkter för uppvärmning,
isolering, ventilaUon etc. Detta arbete bör bedrivas i samarbete med det
nyinrättade plan- och bostadsverket. Plan- och bostadsverkel bör ansvara för
alt information om resultaten av verksamheten också förmedlas Ull
faslighets-ägare och fastighetsförvaltare. Medelsbehovet för uppdragels genomförande
uppskattar jag till 6 milj. kr. Jag avser all föreslå regeringen alt för detta
ändamål utnyttja medel som står till regeringens förfogande under del för
budgetåret 1985/86 under tolfte huvudUteln uppförda anslaget E 22. Vissa
åtgärder för omställning av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Delegationen har lämnat förslag avseende energideklarationer och testning av
produkter med i huvudsak samma inriktning som jag här har förordat.
Delegationen har bedömt det sammanlagda medelsbehovet för dessa insatser Ull
10 milj. kr. under en period på 5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegation
föreslår också att frågan om krav på besiktning av äldre småhus utreds. Syftet
bör enligt delegaUonen vara alt få fram ett system med bl. a.
energideklarationer av sådana hus. Delegationen har också föreslagit all en
energibesiktning skall vara en förutsättning för att statliga lån skall kunna
utgå vid ombyggnad av småhus. Genom energibe-sikiningen får kommunen vid
långivningen fömlsättningar alt bedöma energihushållningsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslagen avseende energideklarationer och testning av produkter bemöts i
huvudsak positivt av remisinstanserna. Konsumentverket framhåller dock atl det
av delegationen föreslagna beloppet på 1 milj. kr. per år för testning av
produkter endast möjliggör relativt begränsade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller delegationens
förslag avseende energibesiklning av äldre småhus framhåller flera
remissinstanser, däribland bostadsstyrelsen, statens energiverk, BFR och
Stockholm Energi all bl. a. de administraUva konsekvenserna av förslagen
närmare måste utredas före ett definitivt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: För egen del anser jag att del är viktigt atl
hushållen och fastighetsägarna är välinformerade vad gäller olika produkters
kvalitetsegenskaper och inverkan på elanvändningen. Härigenom kan de
driflsekonomiska aspeklema beaktas vid olika köpbeslut, vilket på sikt bör
medföra att allt eleffektivare produkter introduceras på marknaden. Genom
utveckling av provningsmetoder och energideklarationer kan den här typen av
information lättare nå hushållen och fastighetsägarna. Möjligheterna att för
denna verksamhet åstadkomma en samfinansiering med berörda Ullverkare och andra
intressenter bör också prövas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I denna fråga har jag
samrålt med chefen för bostadsdepartementet och statsrådet Johansson.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är efter samråd med
chefen för bostadsdepartementet inte beredd att nu förorda några initiativ för
att införa energibesiktning av småhus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elhushållning
i statsförvaltningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Eleffektivisering bör eftersträvas inom alla
samhällssektorer. De statliga byggnaderna och statsförvaltningen är stora
förbrukare av el. Byggnadsstyrelsen bör ges ökade möjligheter att finansiera
olika typer av energibesparande åtgärder inom ramen för verkels resultatbudget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
har föreslagit atl byggnadsstyrelsen får i uppdrag att genomföra ett program
för eleffektivisering i statliga byggnader. Delegationen uppskattar
medelsbehovet för programmets genomförande till 20 milj. kr. Därutöver föreslår
delegationen att statens energiverk tar upp förhandlingar med kommun- och
landstingsförbunden om ett konsekvent utbyte till elsnåla lysrörslampor o. d.
i de kommunala och landstingskommunala byggnaderna. Delegationen framhåller
att en konsekvent offentlig upphandling av eleffektiv utrustning på sikt får
betydande spinoffef-fekter inom den övriga lokalsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna är till
övervägande del positiva till delegationens förslag. Byggnadsstyrelsen
Ullstyrker förslaget samtidigt som styrelsen betonar vikten av att en särskild
finansiering ordnas för genomförandet enligt delegaUonens förslag.
Kommunförbundet och landstingsförbundet framhåller vikten av atl staten
tillsammans med kommunerna och landstingen går i spetsen när del gäller
eleffektivisering i de egna byggnaderna. Landstingsförbundet Ullstyrker vidare
förslaget att statens energiverk skall ta upp förhandlingar med kommunförbundet
och landstingsförbundet. Kommunförbundet anför atl förslaget om byte till
elsnål belysning i huvudsak sammanfaller med redan pågående
energihushållningsverksamhet. Statens energiverk anser sig ha en roll att fylla
i detta sammanhang gentemot t. ex. landsUng och kommuner. Men verket tror inte
atl förhandlingar är ett lämpligt Ullvägagångssält.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande: För egen del anser jag alt det är av yttersta vikt all alla
möjligheter till en effektivare elanvändning tas tillvara också inom
statsförvaltningen, eftersom detta leder till sänkta driftskostnader på sikt.
Byggnadsstyrelsen planerar och genomför fortlöpande energibesparande åtgärder
inom de ramar som anvisas för underhåll och ombyggnad. F. n. pågår en översyn
av statsmakternas styrning av byggnadsstyrelsen. I detta sammanhang behandlas
frågan om finansiering av olika energibesparande åtgärder i statliga byggnader.
Målet är därvid atl öka byggnadsstyrelsens handlingsutrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En effektiv elanvändning i
lokalseklorn gynnas av ett utvecklat samarbete mellan olika stora
lokalförvaltare. Jag avser därför alt föreslå rege-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ringen att statens
energiverk ges i uppdrag att ta inUativ Ull överläggningar med statliga
myndigheter, landstingsförbundet och kommunförbundet samt andra störte
lokalförvaltare om möjligheterna atl genomföra byten till elsnål belysning och
annan eleffektiv utrustning. Härvid bör möjligheterna till en samordnad
upphandling särskilt undersökas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samordning
och uppföljning av programmet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Statens energiverk bör få i uppdrag atl svara för samordning
och uppföljning av elhushållningsprogrammel. Statens energiverk bör årligen
rapportera om utvecklingen av elanvändningen och elhushållningen. Genom atl
energihushållningsrådet vid statens energiverk ändras till ett elanvändningsråd
underlättas denna samordning. En första avstämning av elhushållningsprogrammel
görs år 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen:
Delegationens förslag överenstämmer i huvudsak med mitt ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Har inga erinringar mot del förslag angående samordning och uppföljning av
programmet som lämnas av elanvändningsdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ELIN:
I betänkandet (SOU 1987:65) Statistik och prognoser på energiområdet har ELIN
lämnat ett antal förslag till förbättringar av framför allt
elanvändningsstalisUken. ELIN föreslår också ökade forskningsinsatser om
slutlig energianvändning. Denna forskning bör enligt utredningen hållas samman
vid en särskild institution, förslagsvis statens institut för byggnadsforskning
(SIB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ELIN
gör bedömningen att de förslag som lämnats beträffande elslatisti-ken bör kunna
finansieras inom ramen för statistiska centralbyråns (SCB) och statens
energiverks tillgängliga resurser och genom ökad uppdragsfi-nansierad
verksamhet. Den föreslagna forskningsverksamheten kräver dock enligt
utredningens uppfattning nya resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till de förslag beträffande
elstatistiken som lämnas av utredningen. SCB betonar att den ambitionshöjning
för energislatistiken som föreslås inte kan åstadkommas inom ramen för de
löpande anslagen Ull SCB. Ett flertal remissinstanser, däribland SCB, SPK,
statens industriverk. Vattenfall, Kraftsam och Svenska Elverksförenlngen
avstyrker utredningens förslag att forskningen bör hållas samman av SIB.
Konsumentverket, BFR, SIB och Svenska Kommunförbundet tillstyrker däremot
detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Ansvaret för energihushållningsarbelel inom olika
samhällssektorer åvilar berörda sektormyndigheter. Detta är nödvändigt om
åtgärder för att främja en god energihushållning skall kunna samordnas med
andra typer av åtgärder inom myndigheternas ansvarsområde. Sektoransvaret bör
givetvis också gälla arbetet för atl främja en effektiv elanvändning. Detta
innebär alt ett stort antal myndigheter och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organisationer kommer att
beröras av det program för effekUvare använd- Prop, 1987/88:90 ning och
ersättning av el som jag här har föreslagit. Behovet av samordning kommer
således att bli mycket stort. Genom att ett elanvändningsråd kommer att knytas
till statens energiverk underlättas denna samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyligen framhållit alt regeringen noga bör följa bl. a. elanvändningens
utveckling och genomföra en avstämning vid 1990-lalets början. Denna avstämning
bör föregås av en utvärdering av de insatser som gjorts för eleffektivisering
och elersättning. Regeringen bör därefter enligt min mening återkomma till
riksdagen med överväganden beträffande behovet av fortsalla insatser inom olika
delar av programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för alt en effektiv uppföljning av elanvändningens utveckling
skall kunna genomföras är en tillförlitlig elanvändningsslalisUk. De förslag
som lämnats av ELIN rörande förbättringar av elstatistiken bör enligt min
bedömning kunna bidra till alt underlätta en uppföljning av elanvändningens
utveckling. Jag anser att förslagen bör kunna finansieras inom ramen för
befintliga resurser. Jag förutsätter alt de förslag som lämnats av utredningen
inom detta område beaktas av berörda myndigheter i det arbete som bedrivs för
att förbättra energistatistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Bränsleförsörjningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i dagsläget inte möjligt alt närmare fastställa vilken roll' olika bränslen
skall ha i vårt framlida energisystem. Utgångspunkten är att, inom ramen för de
miljökrav som ställs, sträva efter en samhällsekonomiskt effektiv
försörjningsstruktur. Detta innebär inte enbart att olika bränslen får
konkurtera om marknadsandelar sins emellan utan även att en konkurtenssilualion
föreligger i förhållande till energihushållningsålgärder. Del bör i
sammanhanget framhållas att en omställning av energisystemet som innebär en
ökad förbmkning av importerade bränslen också påverkar kraven på
försörjningsberedskapslagring för importörer och större förbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bränslena
kan komma atl utnyttjas dels som direkt ersättning för el för
uppvärmningsändamål, dels för elproduktion. Jag kommer i del följande att ta
upp frågor som hänger samman med möjligheterna att utnyttja olika bränslen i
vårt energisystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.2 Naturgas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgasens
betydelse för världens energiförsörjning har ökat successivt under
efterkrigstiden. Andelen av världens totala energiförsörjning är ungefär 20%.
För Västeuropas del är motsvarande andel 15%. USA och Sovjetunionen svarar
tillsammans för nära två tredjedelar av världens samlade förbmkning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De totala reserverna i
världen uppgår till ca 98000 miljarder m vilket<br>
motsvarar ca 90 % av de kända oljereserverna. Nalurgasfyndighelerna har<br>
ökat snabbare än oljereserverna. Sovjetunionen svarar för 40 %, Mellanös-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tern för 25% och
Nordamerika för 8% av de nu kända tillgångarna, I Prop, 1987/88:90 Norge
finns 2-3% av de kända naturgasreserverna. Med beaktande av den
prospekteringsverksamhet som bedrivs på den norska sockeln nort om 62: a
breddgraden är del troligt att de norska reserverna i framUden blir de helt
dominerande i Västeuropa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KonsumUonen
av naturgas i Västeuropa har ökat från 20 M loe (milj, ton oljeekvivalenter) år
1965 till 192 M loe år 1985, Den sistnämnda siffran motsvarar ungefär 225
miljarder m' naturgas. Produktion av naturgas för användning i det land där den
produceras svarar för hälften av den totala naturgiisanvändningen i Västeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
analyser som gjorts avseende utvecklingen på den internationella
nalurgiismarknaden tyder på att utbudssituationen är mycket god och all
efterfrågeutvecklingen kommer att följa den allmänna ökningen av energianvändningen.
En köparens marknad kan förväntas under resten av seklet. Detta gäller
speciellt för de länder som. har en väl utbyggd infraslmktur och möjlighet till
gasimport från flera länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydgasprojektet
i Skåne (Sydgas 1) är den första etappen i den svenska naturgasintroduktionen.
Projektet avser dels en årlig import av upp Ull 400 milj. m naturgas från den
danska delen av Nordsjön till Sverige under perioden 1985-2003, dels
Iransilering av gas via det danska naturgasnätet. Den totala kontraklerade
volymen uppgår till ca 6600 milj. m'. Ledningssystemet är dimensionerat så alt
en åriig överföring av 2000 milj. m är möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra etappen. Sydgas 2, avser en förlängning till södra Halland. Leveranser av
naturgas i Halland upp Ull Halmstad inleddes sommaren 1987. Hiuills har
naturgas motsvarande 50 milj. m' per år efter en uppbyggnadsperiod
kontrakterats från Swedegas AB. I fullt utbyggt skede kan leveranser
motsvarande ca 100 milj. m' per år bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
december 1986 slöts ett avtal mellan Swedegas AB och det danska Dangas avseende
leverans av 200 milj. m naturgas till Göteborg och Västsverige. Av den
kontraklerade volymen avser 50 milj. m naturgasmarknaden upp till Halmstad.
Resterande volymer säljs till Energiverken i Göteborg (85 milj. m) och till
Västgas AB (65 milj. m-') för vidareförsäljning i västra Sverige utanför
Göteborg. Naturgas börjar levereras Ull Göteborg under år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har utrett fömtsättningarna för en nalurgasintroduk-tion i
Mellansverige i rapporten (STEV 1987:5) Naturgas i Mellansverige, Studien lar
sin utgångspunkt i Swedegas AB:s planer all etablera ett gasdislributionssystem
i Mellansverige i början av 1990-talel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgasmarknaden
i Mellansverige omfattar geografiskt området nordost om Göteborg och sträcker
sig i nort t, o, m. Gävleborgs län samt i öster till Östersjökusten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Swedegas bedömningar skulle naturgasmarknaden i Mellansverige i basfallet
uppgå till 6-8 TWh, vilket motsvarar ca 3% av energimarknaden. Till delta
kommer användning i fjärtvärmeverken för värme- och kraftproduktion som bedöms
uppgå till ca 5 TWh,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
längre sikt, i slutet av århundradet och början av 2000-talet, förvän<br>
tas naturgasanvändningen fortsätta att öka inom industrin, om än i lång-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammaretakl,
Elersättningen bedöms härvidlag komma all uppgå till 1,5- Prop. 1987/88:90
2 TWh, Vidare bedöms naturgasen komma atl öka sin andel inom uppvärmningssektorn.
Inom småhussektorn kan naturgasen komma att ersätta el i ökande utsträckning
framåt sekelskiftet. Enligt Swedegas bedömning rör del sig om 2-4 TWh i
Mellansverige på längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgasen
bedöms vidare på längre sikt ha en god potential inom Qärtvärmesektorn där
särskilt möjlighelema till samtidig produktion av el och värme är av stort
intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med kärnkraftsavvecklingen kan det bli aktuellt med väsentligt störte
volymer. Även här blir naturligtvis naturgasvolymen beroende av pris och
konkurtensförmåga gentemot andra bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning kan naturgas bli ett intressant alternativ i svensk
energiförsörjning. På medellång sikt finns - som framgåtl av de bedömningar
som gjorts av statens energiverk och Swedegas AB - en potentiell marknad för
oljeersättning, ersättning av el för värmeproduktion samt kraftvärmeproduktion.
Det är också min bedömning att del i ett senare skede - kring sekelskiftet -
kan bli aktuellt med störte volymer, om gasen visar sig vara konkurtenskraftig
för produktion av el i samband med kärnkraftsavvecklingen. Jag vill i det
sammanhanget framhålla att naturgas i dagsläget bedöms vara ett
konkurtenskraftigt alternativ till vattenkraft vid utbyggnad av
elproduktionskapacileten i Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ytterligare scenario som kan vara av intresse för Sverige är Iransilering av
naturgas genom landet för avsättning på den europeiska gasmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med energiverket anser jag alt avgörande för naturgasens roll i det
svenska energisystemet är konkurtenskraften gentemot övriga tillgängliga
energislag. Till detta kommer att kraven på försörjningslrygghet och
miljöhänsyn måste kunna innehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en bedömning av gasens konkurtenskraft är det enligt min mening viktigt atl
beakta att Sverige inte har ett fullt utbyggt naturgasnäl. Kostnadsaspekterna
kommer därför att väga tungt vid ett eventuellt svenskt beslut. Förutom
kostnaderna för själva gasen måste således även kostnader för investeringar i
infrastruktur inkluderas. Samma sak gäller för kostnader för beredskapslagring
och kostnader som uppkommer på gmnd av skärpningen av miljökraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kraven på försörjningstrygghel är det en vägledande princip all vårt framtida
energisystem skall kännetecknas av en säker tillförsel. En självklar strävan är
därför att naturgas kan tillföras landet från minst två leveranspunkter och
från sinsemellan oberoende leverantörer. Naturgas kan tillföras den svenska
marknaden från eller via Danmark, från Norge direkt eller via Danmark samt från
Sovjet via Finland eller via det europeiska ledningssystemet. Om, i ett
marknadsuppbyggnadsskede i Mellansverige, den situationen inträffar atl del
finns endast en tillförselpunkt anser jag alt detta kan accepteras under en
övergångsperiod. En förutsättning är dock atl väl etablerade planer finns för
en framlida sammankoppling av naturgasnätel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag nu har framhållit vill jag sammanfatta de krav<br>
som jag anser att samhället måste ställa för en väsentlig utökad naturgasan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vändning
i Sverige:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillförseln måste ske i
överenslämmelse med de energipolitiska riktlin- Prop. 1987/88:90 jerna.
Således måste de samhälleliga målen angående leveranssäkerhet,
beredskapslagring och miljö kunna nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inköp av gas måste ske efter
strikt kommersiella principer. Gasen måste av egen kraft kunna konkurtera på
den svenska energimarknaden. De kommersiella förhandlingarna skall genomföras
på förelagsplanet. Kontrakt om gasköp bör innehålla omförhandlingsmöjligheter
och prisin-dexeringsprinciper som är relevanta för konkurrenssituationen på den
svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Den
samhälleliga bedömningen av ett nalurgasprojekt görs i samband<br>
med tillståndsprövning enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har framhållit om betydelsen av en ur samhällsekonomisk synvinkel
lämplig utbyggnad av ett naturgassystem i landet och ett optimalt tillvaratagande
av naturgasens möjligheter ställer också krav på lokalisering och utformning
av nätet som är samordnat med berörda kommuners bebyggelseutveckling. Det
krävs också en energiplanering som innebär alt naturgasen behandlas parallellt
med andra konkurterande energislag. Detta förutsätter i sin lur ett
informaUonsutbyte och en växelverkan mellan centralt och lokalt fattade beslut
rörande naturgasnätets utbyggnad och därmed sammanhängande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att få kommunerna att engagera sig och att avsätta resurser
till att medverka i utarbetandet av sådana planer är givetvis att dessa bedöms
vara av väsentlig betydelse för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt detta allmänna intresse skall kunna resultera i en reell beredskap<br>
krävs emellertid dels att olika åtgärder samordnas mot gemensamma mål,<br>
dels att de resulterar i konkreta handHngsprogram.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjning av kommunernas beredskap att ta emot naturgasen måste därför i,första
hand inriktas på alt öka kunskaperna hos dem som har att förbereda och fatta beslut
rörande kommunens översiktliga och strategiska planering avseende energi och
markanvändning. Det gäller vidare att finna och la Ull vara sådana
planeringssituationer, där dessa kunskaper natur-ligen kommer till användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att med berörda parter närmare diskutera vilka åtgärder som bör vidtas
för att höja planeringsberedskapen inför eventuella beslut om en ökad
naturgasan vändning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.3
Olja</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
godkände våren 1984 de riktlinjer för oljepolitiken som regeringen föreslagit
i propositionen om vissa oljefrågor (prop. 1983/84:110, NU 43, rskr. 391). Det
uttalade målet för den statliga oljepoliUken är att inom ramen för de
övergripande energipolitiska rikUinjerna, som bl, a, innebär att minska
beroendet av olja, trygga landets försörjning med råolja och petroleumprodukter
till rimliga kostnader för samhället. Detta måste ske med beaktande av de krav
på god miljö som samhället ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med alt reducera oljeberoendet har varit framgångsrikt. Jag vill<br>
erinra om att 75% av all energi som användes år 1970 var olja. År 1987<br>
hade oljeberoendet gått ned till under 50%, Strävandena att reducera</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oljeanvändningen
måste fortsätta, men oljan kommer ändå under över- Prop. 1987/88:90 skadlig tid
atl stå för en betydande del av vår energitillförsel, Fömtom de direkta
effekter som detta förhållande kan medföra kan effekter uppkomma även indirekt
därigenom atl del internaUonella oljepriset påverkar prisnivån på andra
bränslen. Således finns t, ex, kopplingar mellan priset på kol och priset på
olja, beroende på alt dessa bränslen är reella alternativ för elproduktion i
flera europeiska länder. Kolpriset kan i sin tur inverka på priserna på fasta
bränslen i vårt land eftersom ett konkurtensförhållan-de finns i
uppvärmningsseklorn. Givetvis finns också hela Uden ett kon-kurtensförhållande
mellan olja och el för viss del av uppvärmningssektorn. Vid generering av el
inom det svenska energisystemet används dessutom i viss utsträckning såväl kol
som lätt och tung eldningsolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill med dessa exempel peka på att del finns starka kopplingar mellan den
svenska energimarknaden och den internationella oljemarknaden. Detta för också
med sig alt del är vikUgl atl noga följa den internationella utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.4
Kol</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade år 1984 (prop. 1983/84:158, NU 44, JoU 28, rskr. 390) om riktlinjer
för kolanvändningen fram till år 1990. Riktlinjerna innebar bl. a. en försiktig
introduktion av kol upp till en årlig användningsnivå om 3-4 milj. ton omkring
år 1990. Vidare infördes en energipolitisk prövning av kolanvändning i lagen
(1981:599) om utförande av eldningsanläggningar för fast bränsle. Prövningen
innebär i huvudsak att koleldade anläggningar endast får uppföras när det inte
är tekniskt eller ekonomiskt rimligt atl använda inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen (1983/84:158) om vissa kolfrågor understryks att en fömtsättning
för kolinlroduktionen är alt kolanvändningen sker i anläggningar med effekUva
miljöskyddsåtgärder. I sin anmälan (bilaga 2) Ull propositionen informerade
chefen för jordbruksdepartementet om de riktlinjer som vid prövning enligt
miljöskyddslagen (1969:387) bör Ullämpas för högsta tillåtna svavelulsläpp från
koleldade anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
energipoliliska beslut år 1985 (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362) innebar ingen
förändring i riktlinjerna för kolintroduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har sedan år 1984 haft regeringens uppdrag all årligen redovisa
pågående och planerad kolanvändning i Sverige. Energiverket har därvid kunnat
konstatera att kolanvändningen utvecklas i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen har ställt upp. I energiverkets senaste rapport, Kol-87, görs
bedömningen alt användningen av energikol år 1990 kommer att uppgå till ca 3
milj. lon. Verket påpekar dock att den årliga användningen av kol kan komma
atl öka med ca 0,4 milj. lon i början av 1990-lalel, om hittills beslutade
anläggningar byggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1986 importerades drygt 2,7 milj. ton energikol till Sverige. Denna<br>
mängd kom så gott som uteslutande från Polen, Australien, Sovjetunionen,<br>
USA och Storbritannien. Under det första halvåret 1987 tillkom Colombia<br>
som exportör och svarade för drygt 7% av kolimporten till Sverige. Den<br>
största enskilda exportören av kol till Sverige är för närvarande Polen, som<br>
under första halvåret 1987 svarade för 35% av importen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Import
av kol från Sydafrika förekommer inte.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i dag konstatera atl kolintroduktionen har skett i enlighet med uppställda
riktlinjer. De miljökrav som har ställts har kunnat uppfyllas. Den teknik som
har kommit till användning har i många fall varit ny-utvecklad och inneburit
alt ulslåppen av föroreningar har kunnal minskas avsevärt relalivt äldre
kolförbränningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning behöver dock de totala utsläppen i landet av de försurande ämnena
svavel- och kväveoxider reduceras kraftigt för att man skall kunna komma ned i
en nivå som är acceptabel från miljösynpunkt. Jag kommer senare (avsnitt 4.6)
att redogöra för behovet av skärpta utsläppskrav för olika typer av bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försörjningssituationen
för kol kan för närvarande bedömas som god. Priset på kol på världsmarknaden
har sjunkit under senare år. Detta är delvis en följd av utvecklingen på
oljemarknaden. Ytterligare en orsak till prisfallet är atl nya gruvor har
öppnats i flera länder, varför konkurtensen mellan producenterna har ökat.
Brytningstekniken effektiviseras också i de nya gruvorna, där utvecklingen går
mot ökad mekanisering och därmed en minskning i behovet av arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen om vissa kolfrågor betonade jag att målet för den svenska kolförsörjningen
bör vara att inom ramen för de övergripande energipoliliska riktlinjerna
sträva efter långsikliga engagemang med ett urval av exportländer och därigenom
trygga försörjningen av ett från miljösynpunkt lämpligt kol till rimliga
priser. Denna målsättning bör gälla även fortsättningsvis. Jag vill
understryka all.förhållandena på kolmarknaden kan komma alt förändras av
faktorer som vi inte i dag kan förutse. Exempelvis kan efterfrågan på kol på
väridsmarknaden komma att öka om oljepriserna återigen ökar. Liksom tidigare är
del därför angeläget att handlingsfriheten inför framtida energipolitiska
beslut hålls öppen. Del är i det sammanhanget viktigt alt utvärdera
erfarenheterna av den nya kolförbränningstekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.5
Inhemska bränslen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inhemska
bränslen har av tradition spelat en vikUg roll i det svenska energisystemet. I
dag svarar dessa bränslen för omkring 15 % av den totala energilillförseln.
Staten har genom en rad olika stödprogram stimulerat användningen av inhemska
bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av inhemska bränslen har bl. a. till följd av statliga insatser ökat stadigt
sedan början av 1980-talet. År 1986 användes inhemska bränslen med ett
energiinnehåll av 62 TWh, vilket skall jämföras med 50 TWh år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största delen av de inhemska bränslena utgörs av industriella biprodukter
såsom lutar, bark och spån. Sammanlagt svarar dessa i dag för omkring 70% av
den totala tillförseln av inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1986 var produktionen av energilorv för första gången på över 25 år<br>
störte än produktionen av odlingstorv. År 1986 producerades ca 1,9 TWh<br>
energitorv, medan produkUonen år 1985 endast uppgick till omkring 0,7<br>
TWh. Till följd av det dåliga vädret år 1987 blev torvproduktionen återigen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mindre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk genomförde år 1986 på regeringens uppdrag en torv- Prop. 1987/88:90
marksinventering. Inventeringen visar att del inte finns anledning att revidera
de tidigare uppskattningarna av landets totala torvtillgångar. Enligt dessa kan
mängden torv i Sverige teoretiskt sett ersätta den nuvarande oljeförbmkningen i
landet i närmare 200 år. Av tekniska, ekonomiska, miljömässsiga samt skydds-
och nalurvårdsskäl kan emellertid endast begränsade delar av torvförekomsterna
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på trädbränsle påverkas av en rad faktorer. Bland dessa kan nämnas skogens
långsiktiga tillväxt, råvaruultagen ur skogen, produktionsmetoderna inom
skogsbruket och i den skogsanknutna industrin saml råvamanvändningen inom
angränsande sektorer. År 1986 användes sammanlagt 15 TWh trädbränslen, varav
ca 12 TWh användes för småskalig eldning i exempelvis hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbränning
av avfall från hushåll och induslner ger för närvarande omkring 4 TWh per år. I
industriellt avfall ingår då inte t. ex. bark och annat avfall från
skogsindustrin. Avfall produceras ständigt och kan därför betraktas som en
förnybar energikälla. Energiverket har bedömt att förutsättningar finns för
att öka utvinningen av avfallsenergi till omkring 6 TWh per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att avfall skall kunna utnyttjas som energiresurs är att
stränga miljökrav iakttas. I en skrivelse (1986/87:157) till riksdagen våren
1987 har regeringen redovisat sina ställningstaganden till vissa avfallsfrågor.
I skrivelsen redogörs bl. a. för riktlinjerna för de miljökrav som skall
ställas i fråga om utsläppsbegränsningar vid prövningar enligt miljöskyddslagen
av anläggningar för avfallsförbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metangas,
som utvinns ur soptippar och torvmossar eller framställs genom rötning av
organiskt material, bidrar för närvarande endast marginellt till energiförsörjningen.
Försök med sådana projekt pågår dock på flera håll i landet, delvis med stöd av
staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
all utnyttja energiskog och andra energigrödor som bränsle studeras för
närvarande i flera länder. Inom det svenska energiforskningsprogrammet påbörjades
forskning och utveckling av energiskog år 1976,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste två åren har nyinvesteringarna inom området inhemska bränslen legat
på en låg nivå. Orsaken till detta är främst det låga oljepriset. Utvecklingen
är också en följd av de omstruktureringar som kan inträffa när en bransch
etableras förhållandevis snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock understryka all det på sikt är angeläget alt användningen av inhemska
bränslen fortsätter alt öka inom de ramar som anges i gällande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning bör de inhemska bränslenas konkurtenskraft stärkas på sikt i och
med alt elpriserna stiger. För att stärka de inhemska bränslenas
konkurrenskraft är del dessutom viktigt med fortsatt forskning och utveckling:
Del ankommer i första hand på statens energiverk att inom ramen för
energiforskningsprogrammet stödja forskning och utveckling avseende olika
inhemska energislag. Teknik som möjliggör en ökad användning av inhemska
bränslen bör vidare kunna ges stöd ur den fond, energiteknikfonden, som jag
strax (avsnitt 4.5) kommer att föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>4.4
Elproduktionsfrågor</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.1 Utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stränga
miljökrav kommer atl ställas inför kommande utbyggnader av
elprodukUonsanläggningar. Del finns för närvarande flera olika utvecklingslinjer
av intressant teknik med gynnsamma utsläppsdata som bör prövas och
demonstreras. Jag anser det vara viktigt att utnyttja den tid som finns till
förfogande för att bygga demonstrationsanläggningar där olika tekniska
lösningar prövas. Dessa bör byggas dels för atl klara kommande elbehov, dels
för att ge driftserfarenheter och utgöra grund för senare kraflulbyggnader. En
avvägning måste dock ske så att ett övemtbud av el undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnader
av kraft har långa ledtider, ibland upp till tiotalet år. Ett sätt att minska
ledUderna är all i förlid projektera nya anläggningar och i övrigt förbereda en
byggstart så långt som möjligt. Bl. a. bör tillståndsprocessen vara färdig så
atl lokaliseringsUllstånd föreligger. För atl säkerställa elbehovet när två
reaktorer las ur drift i mitten av 1990-talel bör kraftföretagen snarast
möjligt fatta beslut om alt planera och projektera nya elproduktionsanläggningar.
Jag vill dock betona alt eventuella beslut om atl påbörja upphandling måste
vägas emot bedömningar av det framtida elbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla all regeringen och berörda myndigheter bör verka för en snabb
handläggning av tillståndsprocessen för nya elproduktions- och
överföringsanläggningar. Detta förutsätter naturligtvis väl genomarbetade
ansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har under hösten haft överläggningar med kraftförelagen om frågan om
projektering och förberedelse saml utbyggnad av ny kraft. Kraftföretagen har
därvid presenterat olika projekt som kan ingå i en utbyggnadsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.2 Vattenkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
lade åren 1984 och 1985 fast en plan för vattenkraftsutbyggnad (prop.
1983/84:160, BoU 30, rskr. 364, prop. 1984/85:120, BoU 25, rskr. 364). Planen
innehåller projekt m.m. motsvarande 3,8 TWh/år i syfte att säkerställa en
utbyggnad av vattenkraft omfattande minst 2,5 TWh/år till millen av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte all främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god
hushållning med mark, vatten och övrig fysisk miljö fattade riksdagen år 1986
beslut om en lag om hushållning med naturtesurser (prop. 1985/86:3, BoU
1986/87:3, rskr. 34, SFS 1987:12). Beslutet innebär bl. a. alt ett antal
älvsträckor har skyddats från vattenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har genom ett särskilt regeringsuppdrag ett ansvar för atl följa
genomförandet av planen. Verket har i mars och augusU 1987 redovisat
ulbyggnadsläget beträffande planen till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
har i utredningen Avveckling av två reaktorer bedömt<br>
tillskottet av vattenkraft och kommit fram till en sammanlagd produktions<br>
förmåga på 64,5 TWh/år till år 1997. Bedömningarna bygger huvudsakligen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
verkets tidigare redovisade analys av utbyggnadsläget. Med hänsyn till Prop.
1987/88:90 den begränsade överföringskapaciteten från Nortland till Mellan- och
Sydsverige är det enligt verket speciellt angelägel atl ägna intresse åt
möjligheterna att bygga ut projekt i vattenkraftsplanen som återfinns i södra
delen av Sverige. Eftersom en stor del av projekten i denna del av landet
utgörs av kompletteringar av befintliga kraftverk, finns det enligt
energiverket relativt goda fömlsättningar att planerade och ansökta projekt
kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att det bör finnas goda möjligheter alt uppnå gällande
utbyggnadsmål om en vallenkraflsutbyggnad motsvarande minst 2,5 TWh/år till
mitten av 1990-lalel inom ramen för gällande riktlinjer för
vaftenkraftsutbyggnad som lagts fast av riksdagen. Jag avser aU vid ett senare
ullfälle återkomma Ull riksdagen med en mer detaljerad redovisning av
planeringsläget beträffande valtenkraftsutbyggnaden. Denna redovisning torde
komma alt baseras på underlag från statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.3
Kraftvärme</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget aU värmeunderiagen i såväl Qärtvärmesystemen som inom industrin
utnyttjas för kraftvärmeproduktion så långt som det är ekonomiskt möjligt.
Statens energiverk bör fortlöpande följa utvecklingen inom området och föreslå
åtgärder för att stimulera en kraftvärmeutbygg-nad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
samtliga Ullkommande el- och värmeproducerande anläggningar bör gälla stränga
miljökrav. Jag vill dock framhålla att kraftvärmen i sig innebär en
miljömässigt relativt gynnsam elproduktionsform i och med dess goda
bränsleulnyttjande på ca 85-90%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
och Värmeverksföreningen har gemensamt gjort en studie över hur mycket
kraflvärme som kan byggas ut till miUen av 1990-talel. Enligt denna studie
finns en potential motsvarande en årsproduktion omfattande 3 TWh el, där
elprodukuonskostnaden blir lägre än för kondens-kraft. Statens energiverks
prognos till mitten av 1990-lalet pekar endast på ett mindre tillskott av
kraftvärme. Energiverket hävdar dock atl en utbyggnad av omkring 2 TWh el per
år bör bli lönsam i millen av 1990-talet vid en avveckling av två reaktorer.
Enligt energiverket bör de anläggningar för värmeproduktion i
Qärtvärmesystemen, t.ex. värmepumpar och fast-bränsleeldade hetvattencentraler,
som byggdes i början på 1980-talet ha blivit så pass föråldrade omkring år 2000
atl tillkommande värmeproduktionsenheter, som nya kraftvärmeverk, värderas
avsevärt högre än i dag. Detta torde innebära alt en omfattande
kraftvärmeutbyggnad bör kunna komma Ull stånd under den senare delen av
1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
kommuner kommer under de närmast följande åren alt ha behov av nya
värmeproduktionsanläggningar i sina Ijärtvärmesyslem. Dessa kommuner kan då
tillgodoräkna sig värdet av värmeproduktionen i nya kraflvärmeanläggningar och
därmed förbättra lönsamheten. Det är därför ytterst angelägel att möjligheterna
aU bygga kraftvärmeverk noga övervägs när ny värmeproduktion behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med de övergripande energipolitiska målen bör i första hand</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>användas inhemska,
varaktiga, förnybara och miljövänliga energikällor. Prop. 1987/88:90
Därtill vill jag nämna att naturgas kan utgöra ett intressant alternativ. Genom
att använda naturgas kan teknik som ger ett relaUvt högt elutbyle användas,
vilket ytteriigare ökar elprodukUonen från kraftvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bedömer den möjliga elprodukUonen från industriell kraftvärme för
närvarande till mellan 4 och 5 TWh el per år. Enligt bl. a. statens energiverk
och Kraftsam är möjligheterna all bygga ut industriell kraftvärme relativt
begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad
av kraftvärme berör alltid såväl värme- som elfrågor. Detta fömtsätter
samarbete mellan kraftföretag och kommuner resp. tillverkande industrier som
är de som har behov av värmeprodukUon för fjärtvärme eller industriella
processer. Diskussioner har redan förevarit mellan intressenterna såväl
beträffande generella och principiella frågor som beträffande lokala projekt.
Jag fömtsätter att parterna fortsätter och fördjupar dessa diskussioner så atl
det faktum att kraftvärme primärt berör mer än en intressent inte
fortsättningsvis upplevs som ett hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande ger jag en översikt över aktuella kraftvärmeprojekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
demonslralionsanläggning för småskalig kraftvärme, baserad på förädlade
inhemska bränslen och kol, har byggts i Hallsberg av Vattenfall och togs i
drift år 1987. Kraftvärmeverket kan producera ca 4 MW el och 12 MW värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
kommer att uppföra ett kraftvärmeverk i samarbete med Nässjö kommun. Även delta
verk är tänkt atl bli en demonslralionsanläggning för alt utnyttja flis, torv
och kol i småskaliga kraftvårmeverk. Storleken anges till 8 MW el och 20 MW
värme och anläggningen planeras tas i drift år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallenfall
har tillsammans med en processindustri beslutat att uppföra ett nalurgaseldat
kombikraftvärmeverk. Värmen från anläggningen är tänkt att utnyttjas som
processånga. Storieken på anläggningen planeras bh ca 8 MW el och den förväntas
vara i drift år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Partille
kommun och Vattenfall planerar att bygga ett kraftvärmeverk med storleken 8-15
MW el som demonslralionsanläggning. Bränslet är tänkt att bli naturgas och den
teknik som diskuteras för denna anläggning är dieselkraftvärmeverk eller
kombicykel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hedemora
kommun och Vattenfall undersöker förutsättningarna för all bygga ett
dieselkraftvärmeverk mellan 8 och 15 MW el. Denna anläggning är tänkt att
baseras på förgasade biobränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
AB och Värnamo kommun har i samarbete förprojekleral ett kraftvärmeverk på 7 MW
el och 15 MW värme. Sydkraft AB är tänkt atl bli ägare till denna
demonstraUonsanläggning som enligt planerna skall baseras på inhemska bränslen
saml kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
AB diskuterar möjligheterna att bygga ett nalurgaseldat kraftvärmeverk
tillsammans med en processindustri i södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Stockolm har ett nytt koleldal kraftvårmeverk börjat byggas i Vårtan. Bl. a. i
syfte att erhålla låga emissionsnivåer kommer en teknik med tryck-salt
fluidiserad bädd atl användas. Anläggningen skall kunna producera 130 MW el och
210 MW värme och beräknas vara i drift år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlstads
kommun avser atl bygga ett nytt kraftvårmeverk som skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eldas med skogsavfall och
kol. Turbinen till anläggningen, som avses Prop. 1987/88:90 producera 17 MW
el, har redan upphandlats. Enligt tidplanen skall verket vara i drift hösten
1990,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgsregionens
avfalls AB (GRAAB) har beställt en lurbin på 14 MW el för installation i sin
sopförbränningsanläggning i östra Göteborg. För närvarande produceras endast
värme i verket, men då anläggningen är utmstad med ångpannor kommer den att
byggas om till kraftvärmeproduk-lion. Elproduktionen beräknas till 85 GWh per
år bmtto, med start i början på år 1989,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
AB och Malmö kommun studerar några olika alternativ för ett nytt kraftvärmeverk
i Malmö, Sydkrafts förslag är ett koleldal kraftvårmeverk med
kondensmöjligheler på maximalt 300 MW el, Malmö Energiverk studerar några
mindre alternativ, bl, a, sådana som eldas med kol eller naturgas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun planerar alt lämna in lokaliserings- och koncessionsansökningar för ett
nytt koleldal kraftvårmeverk på Händelö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun utreder möjlighelema att bygga ett kraftvärmeverk på 300-500 MW el
baserat på kol eller naturgas. Eventuellt skulle anläggningen kunna förses med
kondensmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Södertälje
kommun har förprojekleral ett antal alternativ för kraftvär-meproduklion. De
storlekar som studerats är mellan 40 och 500 MW el. I första hand är kol eller
naturgas tänkta som bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun och Vattenfall planerar alt .förprojektera en tillbyggnad Ull det
befintliga kraft värme verket. Studien avser en gasturbin med avgaspanna som
skall kopplas till den befintliga anläggningen på ca 200 MW el. Bränslet till
gasturbinen kan antingen vara naturgas eller förgasad torv. Maximalt skulle den
totala anläggningen kunna producera ca 370 MW el och ca 400 MW värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Nynäshamn planeras ett industrikombinat som bl. a. skall innefatta ett
kraftvärmeverk. Projektets genomförande är bl. a. beroende av Stockholms
kommuris köp av fjärrvärme från kombinatet. Anläggningen är tänkt att producera
ca 70 MW el netto under vintertid. Industrikombinalet planeras vara i
kommersiell drift sommaren 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Linköpings
kommun utreder möjligheterna alt bygga ett dieselkraftvärmeverk på ca 15 MW el
i Ljungsbro. Tätorten Ljungsbro ligger ca 15 km utanför Linköping och har ett
eget Qärrvärmenät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
studerar möjligheterna alt bygga om en av de befintliga gasturbinerna i
Stallbacka Ull ett kombikraftvärmeverk. Anläggningen planeras bli på ca 125 MW
el och ca 125 MW värme. Möjligheter till avsättning av värme studeras för
närvarande av Vattenfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Några exempel på andra kommuner som håller på med eller har gjort
utredningarom kraftvärme äv Eskilstuna, Halmstad, Karlskoga, Lund och Umeå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämnda exemplen visar på ett intresse att bygga kraftvärmeverk, trots att de
ekonomiska förutsättningarna för närvarande inte är speciellt gynnsamma. I
framtiden bör, som jag tidigare har påpekat, kraftvärmepo-tentialen utnyttjas i
så stor utsträckning som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
samUiga projekt som jag har nämnt skulle realiseras, torde i stor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>leksordningen 1 200-2 000
MW tillföras elsystemet. Denna ökade kapad- Prop, 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>let
skulle innebära en energimängd på ungefär 3-7 TWh el/år. Enligt min</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bedömning
kommer tillskottet av kraflvärme alt uppgå till omkring 2 TWh</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>el/år vid millen av
199()-talet, För atl genomföra de här redovisade utredda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och planerade
kraftvärmeprojekten kommer alt krävas tillståndsprövning i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.4
Kondenskraft och gasturbiner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för elförsörjningen i samband med alt kärnkraften avvecklas är att i första
hand effektivisera elanvändningen. Det elbehov som finns därutöver bör
tillgodoses med miljövänlig elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de långa projekterings- och byggUder, upp mot tio år, som gäller för
uppförande av nya kraftverk och den tid som återstår till dess att kärnkraften
skall vara avvecklad anser jag alt kraftindustrin snarast möjligt bör ta fram
en projektreserv och vid behov uppföra demonslra-tionsanläggningar. Sistnämnda
anläggningar bör utnyttja den bästa teknik, miljö- och verkningsgradsmässigt,
som är tillgänglig. DemonstraUonsanläggningar bör byggas för olika bränslen.
Jag vill erinra om att det är viktigt att undvika en situation framöver då
föråldrad elproduktionsteknik måste utnyttjas bl. a. med tanke på de negativa
konsekvenser för miljön och ekonomin som detta skulle innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningen
av energisystemet. Ull följd av att kärnkraften skall avvecklas, innebär
möjligheter för svensk industri atl utveckla och sälja nya el- och
värmeprodukUonsanläggningar. En lång omställningsperiod gynnar därvid svenska
företags möjligheter atl utveckla effekUv teknik med goda miljödata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i det följande kort presentera ett antal projekt som bl. a. kraftindustrin
arbetar med. Det skall dock påpekas att dessa anläggningar måste
Ullståndsprövas i vanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
planerar att, i samarbete med andra förelag, demonstrera miljövänlig
kolkraftteknik. Beslut har inte fattats om vilken teknik som avses användas. De
tre huvudlinjer som valet gäller är avancerad kolpul-vereldning med avsvavling
och denitrifiering av rökgaserna, förbränning i trycksalt fluidiserad bädd där
reduktion av svavel- och kväveoxidemissioner sker genom åtgärder vid
förbränningen samt kolförgasning med kombicykel där svavelutsläppen kan bli
mycket låga. Anläggningen beräknas få en eleffekt på 300-600 MW och
produktionen förväntas bli 1,5-3,5 TWh el per år. Jag kommer senare alt föreslå
att Vattenfall ges möjligheter att fortsätta den pågående utvärderingen av
olika förbränningstekniker som kan appliceras på detta projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
och Asea/Brown Boveri AB genomför i samarbete försök med<br>
en av Vattenfalls gasturbiner i Stallbacka industriområde i Trollhättan för<br>
att utröna dess möjligheter all ingå i en naturgaseldad kombianläggning.<br>
Ett alternativ är att bygga om denna gasturbin och låta den ingå i ett nalur<br>
gaseldat kombikraflv;ärmeverk. Skulle gasturbinen inte vara lämplig för<br>
ombyggnad, kan i stället en naturgaseldad kombianläggning komma att<br>
byggas i Ringhals,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft AB har utrett
möjligheten aU bygga eU kondenskraftverk med Prop, 1987/88:90 avtappning
för både el- och värmeproduktion vid Öresundsverket i Malmö, Detta
kraftverk skall i viss utsträckning ersätta äldre obrukbara anläggningar.
Projektet avses kunna realiseras når det finns behov av nya anläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OKG
AB håller på med en förprojektering av ett kol- eller nalurgaseldat
kondenskraftverk på Ävrö intill det befintliga kärnkraftverket strax nort om
Oskarshamn, Anläggningen projekteras för en kapacitet på ca 600 MW el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av bl. a. den höga belastning som elsystemet utsattes för<br>
den 12 januari 1987 och de relativt små marginaler i form av icke utnyttjad<br>
elproduklionskapacilet som fanns i vissa regioner anser jag del vara av stor<br>
vikt atl loppeffekt, t. ex. i form av gasturbiner, byggs ut. I enlighet med<br>
vad jag tidigare (i avsnitt 2.2) sagt om viklen av att undvika brist på effekt
i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kraftsystemet
förutsätter jag atl kraftbolag och andra intressenter, främst kommuner och
industrier, vidtar erforderliga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledtiden
för utbyggnad av gasturbiner är kort, vilket år en fördel mot bakgmnd av
osäkerheten i bedömningarna av elbehovels utveckling. För alt ytterligare korta
ned ledtiden bör ett antal gasturbiner projekteras. Jag vill nämna två exempel
från detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
arbetar med alt skapa en projektreserv av gaslurbinanlägg-ningar, omfattande ca
500 MW. Med hänsyn till den regionala belastningsutvecklingen prioriterar
Vallenfall en lokalisering Ull västkusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
AB projekterar för närvarande en gasturbin på ca 100 MW. En
lokaliseringsansökan för denna planeras lämnas in år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa planerade kraftverksprojekt är del ej klart om de blir utformade som
enbart elproducerande anläggningar eller som kraftvärmeverk. Om samUiga här
angivna projekt skulle realiseras, innebär detta ett tillskott till
kraftbalansen, utöver vad som angetts för kraftvärme, med 1500-1800 MW
motsvarande 6-9,5 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4.5
Alternativ elproduktionsteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>El
kan produceras på många sätt och nya former av elproduktionsteknik är
följaktligen ett brett forsknings- och utvecklingsområde. Utvecklingen inom
detta område har stor strategisk vikt mot bakgmnd av omställningen i del
svenska energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med de energipoliliska rikUinjerna är vindkraft ett intressant
alternativ för Sveriges energiförsörjning. Jag vill framhålla atl vindkraft på
lång sikt kan bli en betydelsefull del i det svenska kraftsystemet. I slutet av
1970-talet och i början på 1980-talel var utvecklingen inom vindkraftområdet
intensiv. Staten svarade för de huvudsakliga utvecklingskostnaderna, som bl. a.
ledde fram till atl två stora demonstrationsanläggningar, Mag-larp och
Näsudden, byggdes, Driflserfarenhelerna av dessa båda aggregat är positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 1985 års
energipoliUska beslut (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr.<br>
362) bör den tillverkande industrin och kraftinduslrin framdeles ta större<br>
ansvar för vindkraftutvecklingen. Hösten 1985 träffade därför regeringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och kraftföretagen en överenskommelse
om atl kraftindustrin skulle bilda Prop, 1987/88:90 ett bolag för
utveckling av vindkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftindustrins
Vindkraft AB bildades år 1986. Bolaget har beslutat att bygga ett vindkraftverk
med storleken ca 0,7 MW i Göteborg. Anläggningen planeras tas i drift år 1988.
Dessutom håller bolaget på med en konceptstudie, rörande ett stort
vindkraftverk, i samarbete med förelag i Förbundsrepubliken Tyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
planerar att uppföra tre mindre vindkraftverk, i en gmpp, strax nort om Näsudden
på Golland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
våren 1987 lät Blekinge läns näringslivsdelegation, på förslag av
länsstyrelsen, utreda frågan om havsbaserad vindkraft i Blekinge. Den
genomförda utredningen visade alt det finns goda tekniska, ekonomiska och
industriella förutsättningar att utveckla havsbaserad vindkraft i Blekinge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal industriföretag har intresserat sig för projektet och har slutit sig
samman för all, vid en posiUv utveckling, utarbeta ett komplett program med
offert för serietillverkning av stora havsbaserade vindkraftverk. Regeringen
beslöt den 4 februari 1988 att stödja projektet med 1,9 milj. kr. Statens
energiverk har tidigare fatlat beslut om atl bidra med 0,9 milj. kr, till
projektets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Projektet kommer nu alt
drivas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
former av möjliga framtida elproduktionsmetoder är t, ex, solceller i vilka
solstrålning direkt omvandlas till elenergi. På sikt bör även bränsleceller,
där energiinnehållet i gasformigt bränsle omvandlas till elektrisk energi via
elektrokemiska reaktioner, kunna bidra med tillskott till elbalansen. Flera
lekniklinjer prövas för närvarande i länder såsom Japan, Holland, USA etc.
Bränsleceller kan på sikt komma in i Sveriges . energisystem, framför allt i
områden som använder naturgas. Ett annat exempel på ny elproduktionsteknik är
lågtemperaturprocesser som använder medier såsom ammoniak eller fluorkolväten,
vilka förångas vid låga temperaturer och därför kan utnyttja lågtempererade
energikällor för att driva turbogeneratorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.6
Kraftsystemets leveransförmåga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsystemets
leveransförmåga kommer mot bakgrund av de pågående<br>
och potentiella utbyggnader som jag nyss redovisat att förändras fram till<br>
mitten av 1990-talel, Vattenkraftens produktionsförmåga under medelvat-<br>
lenår kan förväntas öka med 1,5-2 TWh per år. Kraftvärmen torde kunna<br>
öka motsvarande en produktion om ca 2 TWh per år. Ny baskondenskraft<br>
kan dessutom Ullkomma med 2-6 TWh per år. Vidare kan demonstra<br>
Uonsanläggningar för ny teknik komma alt, tillföra kraftsystemet cirka 3<br>
TWh per år. Del bör dock observeras att fullt effektvärde inte kan räknas<br>
för demonstraUonsanläggningar för ny teknik. Toppkraft i form av gastur<br>
biner torde få byggas ut för atl upprätthålla effeklsäkerhelen i kraftsyste<br>
met, men kan samUdigt bidra med en viss möjlighet Ull elenergiproduktion.<br>
Kärnkraftens produktionsförmåga har visat sig vara bättre än vad som<br>
tidigare bedömdes, vilket bör räknas kraftsystemets leveransförmåga till<br>
godo,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
räknar därvid med att kraftsystemet, efter det att de två reaktorerna i Prop.
1987/88:90 Ringhals- och Barsebäcksverken tagits ur drift, får den
leveransförmåga som åskådliggörs i tabell 4,3. I denna tabell visas också som
jämförelse elproduktionen och leveransförmågan år 1987. Jag vill dock peka på
all osäkerheter naturligtvis finns huruvida i tabellen angivna utbyggnader
förverkligas mot bakgmnd av de osäkerheter som elanvändningsprognoserna är
behäftade med. Jag har tidigare anfört att en utgångspunkt för planeringen bör
vara en elanvändning om 135-140 TWh per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare anfört borde del finnas en avsevärd potential för elbesparing och
eleffektivisering. Elanvändningsdelegalionen har bedömt den tekniska och
ekonomiska pptenUalen Ull 10-15 TWh per år. Även om inte denna potential kommer
att realiseras fullt ut så bedömer jag att eleffektivi-seringen och arbetet med
elbesparingar kommer att ge resultat fram till mitten av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot denna bakgmnd all fömtsättningarna är goda för att elsystemet år 1997
skall klara den elefterfrågan som då kommer att råda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4.3 Kraftsystemets leveransförmåga, TWh per år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1997</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Prod.-</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Faktiskt</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Med tio</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>förmåga</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>levererat</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>reaktorer</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vattenkraft,</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>medelår</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>71*</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraft</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63-71</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64,5</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55-62</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industriellt</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>mottryck och kraftvärme</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Oljekondenskraft Ny kondenskraft Gasturbiner</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5 0,1</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 2-6 3-6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettoimport</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>165</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></b></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>163-177**</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Max
tillåten</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>elanvändning inkl. överfö-</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ringsförluster</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>140-153</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>*
Verkligt värde, ej medelår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>**
Därutöver kan tillkomma viss elproduktion från demonstrationsanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkningen av den maximalt tillåtna elanvändningen har hänsyn tagits till att
tillgänglig vattenkraft varierar mellan åren och atl värmekraftens
tillgänglighet vissa år kan bli något lägre än normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsförmågan
på 63 TWh hos kärnkraften år 1987 är beräknad<br>
med den förväntan om tillgänglighet som ingick i kraflföretagens plane<br>
ringsförutsättningar fram till delta år. De högre siffrorna i intervallen<br>
avspeglar de Ullgänglighetsvärden som uppnåtts under de senaste åren.<br>
Under dessa år förekom inte något störte haveri i någon anläggning. Till<br>
exempel kan ett större turbinhaveri dra ned årsproduktionen med flera<br>
TWh, Vidare är det inte alltid möjligt att avsätta all produkUon som skulle<br>
kunna produceras i kärnkraftverken. Den faktiska produktionen 64,5 TWh</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>år
1987 avspeglar detta förhållande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4.5
Energiteknikfond</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.5.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder som syftar Ull att
underlätta omställningen av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statligt stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet ges inom
energiforskningsprogrammet. Riksdagen beslutade våren 1987 om ett energiforskningsprogram
för tiden den 1 juli 1987-30 juni 1990 (prop, 1986/87:80 bil,12, NU 33, rskr.
292).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
april 1986 beslutade riksdagen om ett program för utveckling och introduktion
av ny teknik inom energiområdet (prop. 1985/86:102, NU 17, rskr. 172). För
stödet anslogs 150 milj. kr. att användas för bidrag och villkorliga bidrag.
Vidare fastställdes en ram om 300 milj. kr. inom vilken lånegarantier får
beviljas. Stödet handhas av statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>År 1983 inrättades
kolmiljöfonden (prop. 1982/83:100 bil. 14, NU 22, rskr. 166). Ur fonden
lämnades stöd till anordningar för atl minska utsläppen av svavel vid
förbränning av kol. I och med 1985 års energipoliliska beslut (prop.
1984/85:120, NU 30, rskr. 362) ändrades stödet till att gälla åtgärder för all
minska utsläppen av svavel- och kväveoxider vid förbränning av fasta bränslen
saml åtgärder som minskar miljöpåverkan vid avfallsförbränning. Fondens namn
ändrades till bränslemiljöfonden. Statens energiverk svarar för den slödgivning
som finansieras via fonden. Våren 1987 beslutade riksdagen atl
användningsområdet för bränslemiljöfonden skall utvidgas till att gälla också
utprovning av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet (prop. 1986/87:100
bil. 16, JoU 17, rskr. 221).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utöver de åtgärder, som
jag nu har nämnt, har statsmakterna genom ett stort antal andra åtgärder av
administrativ och ekonomisk karaktär främjat omställningen av energisystemet.
Så är t. ex. de inhemska bränslena befriade från energiskalt och moms.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att de statliga
slödinsatsema för utveckling av ny miljövänlig energiteknik skall kunna
utnyttjas på effektivast möjliga sätt, är det angeläget att en samordning
mellan insatsema sker. Jag kommer därför i det följande att föreslå att en ny
fond inrättas, som inrymmer såväl det befintliga programmet för utveckling och
introduktion av ny energiteknik som den nuvarande bränslemiljöfonden. Jjig
kommer därvid även atl föreslå vissa förändringar vad gäller slödels
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5.2
Stödets syfte och avgränsning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En ny fond, energiteknikfonden, inrättas den 1 juli 1988. Stöd ur
fonden skall kunna ges Ull projekt, vars ändamål är att ulveckla eller
förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. I och med att fonden
inrättas, avslutas bränslemiljöfonden och programmet för utveckling och
introduktion av ny teknik inom energiområdet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Statens energiverk har i en skrivelse den 11 Prop. 1987/88:90 december 1987
föreslagit vissa förändringar vad gäller statligt stöd Ull utveckling av ny
energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk påpekar i skrivelsen alt bidragen från bränslemiljöfonden i ökande
grad under senare tid har avsett utvecklingsprojekt på bekostnad av
investeringsbidrag Ull etablerad teknik. Miljöfrågorna har fått en allt störte
betydelse. Gränsen mellan miljö- och energimotiverade program har i flera
avseenden blivit mindre uttalad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
understryker all erfarenheterna från många års utvecklingsprogram visar att
marknadsförutsättningar måste finnas för att tekniska utvecklingsinsatser
skall kunna genomföras med tillräckligt engagemang från berörda förelags sida.
Skedet mellan grundläggande forskning och utveckling och mer mogna tekniska
lösningar ställer regelmässigt krav på olika former av statligt deltagande.
Staten bör vara beredd att på lämpligt sätt säkerställa erforderliga
utvecklingsinsatser eller minska företagens tekniska eller ekonomiska risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiverket leder erfarenheterna från de senaste årens stödprogram till
slutsatsen att investeringsbidrag av generell karaktär till anläggningar för
normal produktion bör undvikas. Vidare bör utvecklingsstödet koncentreras till
ett samlat program. Dessutom bör analyser och förstudier Ullmätas ökad
betydelse för att de tekniska och marknadsmässiga fömtsättningarna skall kunna
klarläggas i ett tidigt skede av projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
föreslår därför atl bränslemiljöfonden och leknikutveck-lingsprogrammel förs
samman till en teknikutvecklingsfond, vars syfte är att stimulera utvecklingen
av effektiv och miljövänlig energiteknik. Stöd ur fonden bör enligt
energiverket främst avse projekt inom energiUllförselom-rådet, men även
åtgärder för att främja en optimal avvägning mellan tillförsel och användning
bör kunna stödjas. Stöd ur fonden bör kunna ges till projekt, vars ändamål är
att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar energiverkets uppfattning att en sammanslagning av teknikutvecklingsprogrammet
och bränslemiljöfonden skulle innebära fördelar. En samordning mellan de
stadiga stödinsatserna till utveckling av ny, miljövänlig energiteknik
förbättrar möjligheterna Ull ett effektivt utnyttjande av de medel som ställs
till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig också Ull förslaget att möjligheten att erhålla investeringsbidrag
till kommersiell teknik bör upphöra. De statliga investeringsstöden har under
senare år bidragit till att minskningen av Sveriges oljeberoende har gått
myckel snabbt. Vidare har energisystemets miljöpåverkan minskats bl, a, till
följd av dessa stöd. Det gäller t. ex, svaveldioxidutsläppen, som mellan åren
1970 och 1986 minskade med närmare 75%. Del är givetvis angelägel alt denna
utveckling fortsätter. Enligt min bedömning har dock teknikutvecklingen under
senare år inneburit all tillämplig teknik i dag är kommersiellt tillgänglig.
Investeringar i sådan teknik bör komma till stånd utan statliga sUmulansbidrag.
Jag anser att stödet i fortsättningen främst bör lämnas i syfte att stimulera
utveckling och demonstraUon av ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
anger att, enligt de erfarenheter som har vunnits inom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>teknikutvecklingsprogrammet
och bränslemiljöfonden, del är angelägel att Prop. 1987/88:90 projektstöd
föregås av en ordentlig analys, såväl av marknadsförutsättningar och teknikens
fömlsättningar att uppfylla ställda krav som av projeklhuvudmannens förmåga alt
genomföra utvecklingsinsatser samt av behovet av ett externt stöd. Om denna
analys och beredning genomförs med god kvalitet, bör enligt verket de formella
reglema för slödnivå, typ av projekt och teknikområde kunna hållas öppnare än
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i allt väsentligt i denna bedömning. Jag kommer dock i det följande
alt ange vissa riktlinjer för stödgivningen inom den nya energi-teknikfonden.
Inom ramen för dessa riktlinjer bör del finnas frihet att stödja olika
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
bör kunna ges till projekt, vars ändamål är atl utveckla eller förbereda
kommersiell introdukUon av ny energiteknik. Jag förutsätter ätt en samordning
mellan energiteknikfonden och energiforskningsprogrammel sker. Del är viktigt
att gränsdragningen mellan dessa båda slödpro: gram blir flexibel så atl stödet
i varje enskilt fall kan anpassas till rådande omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
miljöområdet är det angelägel att utvecklingen av ny teknik fortsätter. Detta
gäller framför allt teknik som innebär atl miljöpåverkan av förbrännings- och
förgasningsanläggningar kan minskas. Stöd till utveckling av sådan teknik har
hitUlls kunnal lämnas ur bränslemiljöfonden. Denna slödmöjlighel bör även
finnas inom den nya energiteknikfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
ur den nya fonden bör vidare kunna lämnas till uppförandet av småskaliga el-
eller värme-produktionsanläggningar som utnyttjar ny-utvecklad teknik eller
beprövad teknik i nya tillämpningar. Stödet bör bl, a, avse
kraflvärmeanläggningar med goda miljöprestanda, vindkraftverk i olika
storleksklasser, små vattenkraftverk och teknik som möjliggör direkt
utnyttjande av solenergi. Flera anläggningar av samma typ bör kunna stödjas, om
exempelvis de varierande lokala förhållandena motiverar att anläggningar
provas under olika omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av systemen för värmeförsöijning är av stor betydelse inför kärnkraftsavveckUngen.
Möjligheten till ersättning av el för uppvärmningsändamål är beroende av
tillgången på alternativa uppvärmningsformer. Projekt av utvecklingskaraktär
som bör komma i fråga för stöd är bl. a. absorpUonsvärmepumpar och
bränsledrivna värmepumpar. Ett angeläget område är också utveckling av
miljövänliga köldmedier för stora värmepumpar. När det gäller kollektiva
värmesystem är ny kulvertteknik med lägre kostnader, sänkning av temperaturen i
system, alternativa kopplingsprinciper och teknik för värmelagring exempel på
områden där statligt stöd kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inhemska
bränslen har en viktig roll vid omställningen av energisystemet. Teknik som
möjliggör en ökad användning av inhemska bränslen bör därför särskilt
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade våren 1987 (prop, 1986/87:100 bil. 16, JoU 17, rskr.<br>
221) atl användningsområdet för bränslemiljöfonden skall utvidgas till atl<br>
gälla också utprovning av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet.<br>
Enligt min mening bör även fortsättningsvis finnas möjligheter att stödja<br>
utprovning av ny miljöskyddsteknik.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kraftproducenterna genom
Vattenfall, Svenska Kraftverksföreningen och Sydkraft AB har tillsammans med
Svenska Elverksföreningen, Svenska Gasföreningen och Svenska
Värmeverksföreningen bildat bolaget Svensk Enegiutveckling AB (SEU). Bolaget
skall i ett utökat forskningssamarbete utveckla och demonstrera nya tekniska
lösningar och syslem som behövs för att ersätta kärnkraften. Det är angeläget
att information fortlöpande ges och att samarbete sker mellan SEU och
energiverket så alt resurserna inom dessa två utvecklingsprogram används
optimalt. Jag anSer att en riktlinje i detta sammanhang bör vara att
energiteknikfonden i första hand bör stödja projekt som ligger tidigt i
utvecklingskedjan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.5.3 Utformning av
stödet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Stödet bör utgå i form av bidrag, villkorliga bidrag och
lånegarantier. Stödet bör i första hand lämnas till beställarna av den nya
tekniken. Stöd bör kunna lämnas med totalt högst 50% av
investeringskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Inom del nuvarande programmet för utveckhng och introduktion
av ny energiteknik kan stöd lämnas i form av bidrag, villkorliga bidrag eller
lånegarantier. Summan av bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier får inte
överstiga 50% av investeringskostnaden. Bidragsandelen får uppgå till högst 25
% av investeringskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
bränslemiljöfonden kan stöd i form av bidrag lämnas med högst 75% av
investeringskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar atl samma stödformer som finns inom teknikutvecklings-programmet, dvs.
bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier, bör användas inom del nya
stödsystemet. Stöd bör enligt min mening kunna lämnas med totalt högst 50 % av
investeringskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet
bör huvudsakligen lämnas till beställarna av den nya tekniken. Liksom det
nuvarande teknikutvecklingsstödel bör del nu föreslagna stödet kunna lämnas
oberoende av vem som utför åtgärden. Även ulrust-ningstillverkare m. fl. bör
undantagsvis kunna ges stöd, om detta krävs för alt underlätta för användarna
att ta ny teknik i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5.4
Medelsbehov och finansiering m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Från och med den 1 juli 1988 tillförs energiteknikfonden medel
motsvarande den särskilda skatten på olja på 10 kr. per m. Till
energileknikfonden förs även de medel som återstår den 30 juni 1988 på
bränslemiljöfonden samt inom programmet för utveckling och introduktion av hy
energiteknik. Den ram om 300 milj. kr. som faslälldes för lånegarantier inom
téknikutvecklingsprogrammet bör bibehållas i syfte att stödja ny energiteknik.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Bränslemiljöfonden tillförs för närvarande medel Prop. 1987/88:90 via en
särskild skatt på 10 kr. per m' olja. Med nuvarande oljeförbrukning innebär
detta ett inflöde Ull fonden om knappt 100 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomsterna
från den särskilda skatten på olja motsvarande 10 kr. per m' bör i
fortsättningen tillföras den nya energiteknikfonden hos riksgälds-kontoret. Den
nya fonden bör vidare tillföras de medel som återstår på bränslemiljöfonden
(exkl. beslutade men ej utbetalade bidrag) den 30 juni 1988. Till den nya
fonden bör även föras de medel som reserverats för bränslemiljöfonden inom det
under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget för budgetåret 1985/86 E 22. Vissa
åtgärder för omställning av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör de medel som återstår inom programmet för utveckling och introduktion av ny
energiteknik den 30 juni 1988 tillföras den nya fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
årsskiftet 1987/88 hade beslut fallals om bidrag och villkorliga bidrag inom
teknikutvecklingsprogrammet till ett belopp av drygt 20 milj. kr. Ytterligare
ett antal ansökningar om stöd behandlas av statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om stöd ur bränslemiljöfonden hade vid årsskiftet 1987/88 faltals till ett
belopp av omkring 425 milj. kr. Vid samma Udpunkt hade sammanlagt omkring 480
milj.kr. från den särskilda skatten på oljeprodukter influtit till fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar vidare att den ram om 300 milj. kr. bibehålls som fastställdes för
lånegarantier i samband med atl programmet för utveckling och introduktion av
ny energiteknik inrättades. Inom denna ram bör lånegaran-Uer kunna lämnas till
den den typ av projekt som är berättigade Ull stöd ur den nu föreslagna
energiteknikfonden. Eventuella förluster till följd av infriade garantier bör
täckas från del under Qorlonde huvudtiteln uppförda anslaget Täckande av
förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bränslemiljöfonden
och programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik har
administrerats av statens energiverk. Fr.o.m, hösten 1987 lämnas bidrag ur
bränslemiljöfonden även till ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet.
Statens naturvårdsverk beslutar om sådana bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör energiteknikfonden handhas av energiverket. Verket bör i
förekommande fall samarbeta med berörda expertmyndigheter. Energiverket bör
liksom nu är fallet utforma regler för stödnivåer för olika typer av projekt.
Reglerna bör utformas mot bakgrund av prognostiserade tillgängliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
bör även i fortsättningen besluta om stöd Ull ny miljöskyddsteknik utanför
energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör årligen i samband med anslagsframställningen lämna en
redogörelse för hur medlen på fonden har disponerats saml en prognos för
inflödet av medel till fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Vissa miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i rapporten Avveckling av två reaktorer beräknat<br>
hur mycket utsläppen av föroreningar från energisystemet skulle öka om<br>
två kärnkraftblock tas ur drift under de förutsättningar beträffande elbe-<br>
laslning, ersättningsprodukUon m. m. som har antagits i rapporten. Om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inga motåtgärder vidtas,
beräknar energiverket all det blir en ökning av de Prop. 1987/88:90 årliga
utsläppen av svavel med 2 800 lon, av kväveoxider med 2 600 lon och av
koldioxid med 1,5 milj, lon. Dessutom ökar utsläppen av metaller något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ökade utsläppen av svavel- och kväveoxider kan motverkas på flera sätt.
Svavelutsläppen kan minskas genom att mer lågsvavlig olja utnyttjas, genom
avsvavling vid oljeraffineringen eller genom åtgärder under eller efter
förbränningsprocessen. Om svavelutsläppen inte skall tillåtas öka vid en
avveckling av två reaktorer, beräknar energiverket kostnaden för
ut-släppsbegränsande åtgärder till 30-60 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av kväveoxider kan minskas genom förbränningstekniska åtgärder eller genom rening
av rökgaserna. Kostnaden för att eliminera de ökade kväveoxidutsläppen beräknar
energiverket Ull 50-80 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har nämnt har energiverkets utredning sänts på remiss. Några
remissinstanser har haft synpunkter på miljökonsekvenserna i sam- ; band med
atl två kärnkraftblock tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk pekar på den växande betydelse som framtida klimatförändringar,
orsakade av koldioxid och andra gaser med s. k. växthuseffekt, tillmäts
internalionellt. Det är enligt verkets mening nödvändigt atl den del av
elproduktionen som behöver ersättas vid kärnkraftsavveckUngen produceras med i
huvudsak förnybara energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser vidare all miljöskyddsåtgärder måste vidtas vid de befinUiga
oljekondenskraft verken. Förutom att de totala svenska utsläppen av försurande
ämnen ökar, befaras de lokala miljöeffekterna invid kraftverken i annat fall
bli alltför stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd anser all energiverket vid bedömningen av möjligheterna atl
minska utsläppen av försurande ämnen har anlagt ett alltför statiskt
betraktelsesätt genom all bortse från de utsläpps-förbättringar som kan
åstadkommas vid befintliga anläggningar även vid de förhållanden som skulle
råda utan kärnkraftsavvecklingen. Nämnden menar att konsekvensen av en
avveckling av två reaktorer därför blir att en ökning av föroreningsutsläpp
aldrig kan undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
framhåller att det vore önskvärt om tillståndsbeslut beträffande stora
värmebaserade elkraftenheter kunde anstå några år i avvaktan på resultat av den
utveckling av effektivare och mer miljövänlig teknik som nu pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av Vattenfall, som anser att en snabb utbyggnad nu av
ersättande kraftproduktion skulle medföra negativa miljöeffekter, eftersom
planerade och pågående utvecklingsinsatser för atl ta fram miljövänlig
produktionsteknik inte hinner slutföras och drifterfarenheter erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen är tveksam till om det går all klara uppställda
utsläppsmål om kärnkraften avvecklas före år 2010. Föreningen varnar också för
det stora oljeberoende som blir följden av den strategi som förordas av statens
energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund och Svenska Bioenergiföreningen framhåller de inhemska bränslenas
fördelar från miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del delar jag remissinstansernas uppfattning att miljöfrågorna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
tillmätas stor betydelse vid utformningen av riktlinjerna för kärn- Prop.
1987/88:90 kraftsavvecklingen. Jag vill därvid erinra om att jag i
propositionen (1986/87:159) om vissa utgångspunkter för energisystemets
omställning underströk all kärnkraftsavvecklingen inte får ske på bekostnad av
miljön. De elproduktionsanläggningar som skall ersätta kärnkraften måste uppfylla
mycket högt ställda miljö- och säkerhetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade år 1985 (prop. 1984/85:127, JoU 28, rskr. 275) om ett program mot
luftföroreningar och försurning. Enligt programmet skall de svenska
svaveldioxidutsläppen minskas med 65% och kväveoxidutsläppen med 30% fram till
år 1995 räknat från utsläppsnivån år 1980. I enlighet med handlingsprogrammet
har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat om skärpta
avgasreningskrav för personbilar, m. m. (prop. 1985/86:61, JoU 11, rskr, 101)
samt om införande av en bilavgaslag (prop, 1986/87:56, JoU 7, rskr, 106, SFS
1986:1386).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för programmet mot luftföroreningar och försurning har regeringen
uppdragit åt statens energiverk och statens naturvårdsverk att gemensamt utreda
möjligheterna att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsanläggningar.
Verken redovisade sina förslag i januari 1987 i rapporten Mindre kväveoxider
från förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk inkom i september 1987 Ull regeringen med rapporten Aktionsplan
87 mot luftföroreningar och försurning. Rapporten innehåller en uppföljning av
handlingsprogrammet mot luftföroreningar och försurning och syftar till att
redovisa de insatser som gjorts, ge en bild av försurningsläget och
åtgärdsbehoven samt ge förslag till ett fortsatt åtgärdsprogram och
anslagsförslag. Rapporten har utarbetats av naturvårdsverket i samarbete med
socialstyrelsen, lanlbmksstyrelsen, statens energiverk, fiskerislyrelsen,
skogsstyrelsen och statens livsmedelsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk och statens naturvårdsverk har i november 1987 kommit in med rapporten
Nya svavelkrav vid förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har dessutom i november 1987 lämnat sin årliga redovisning av utsläppen av
försurande ämnen m.m. Enligt.rapporten har svaveldioxidutsläppen under senare
år minskat, så atl de nu är lägre än på 1950-lalel. År 1986 släpptes 240000 lon
svaveldioxid ut i Sverige. Utsläppen av kväveoxider har däremot förändrats
relativt litet under 1980-talel. Det beror framför allt på att biltrafiken har
ökat. År 1986 släpptes 304 000 ton kväveoxider (räknade som kvävedioxid) ut i
Sverige. Av dessa utsläpp härtörde ca 25 % från energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer senare i dag, när jag lägger fram mitt förslag till miljöpolitisk
proposiUon, alt redovisa en bedömning av läget beträffande hälso- och
miljöeffekter av olika luftföroreningar. Jag kommer därvid bl. a. all redogöra
för mina överväganden avseende de åtgärder som bör vidtas för alt minska
utsläppen av försurande ämnen. Jag finner emellertid skäl atl redan nu beröra
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer all de åtgärder som nu är beslutade är tillräckliga för all del<br>
av riksdagen beslutade målet om 65 % minskning av svavelutsläppen mel<br>
lan åren 1980 och 1995 skall nås. Ytterligare åtgärder erfordras emellertid<br>
för att målet om en minskning av kväveoxidulsläppen med 30% under<br>
samma lidsperiod skall nås. Innan ställning tas till en yltterligare skärpning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av målen bör kostnader och
andra effekter av nödvändiga åtgärder stude- Prop. 1987/88:90 ras. Vilka
tekniska åtgärder som skulle fordras för alt minska svavelutsläppen med 70—80%
och halvera kväveoxidulsläppen Ull sekelskiftet jämfört med 1980 års nivå bör
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till frågan om svavelhallen i tung eldningsolja. De miljökrav som i
dag ställs vid oljeförbränning är betydligt lindrigare än de som tillämpas vid
exempelvis kolförbränning. Det är i dag tillåtet all elda tung olja med ett
svavelinnehåll av 1 viktprocent. Del innebär att utsläppen av svavel uppgår
till ca 0,24 gram per megajoule bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oljan
svarar i dag för omkring 47 % av vår energiförsörjning och omkring hälften av
svavelutsläppen. Det är därför angeläget alt miljökraven för olja snarast
skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd kommer jag att senare föreslå regeringen all besluta om alt
sänka den högsta tillåtna svavelhallen i tung olja till 0.8 viktprocent.
Ändringen bör träda i kraft så snart erforderliga notifikationsproce-durer i
GATT och EFTA har avslutals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser dock alt det är angeläget atl motiv skapas för en ytterligare minskning
av svavelutsläppen vid oljeförbränning. I samband med att jag lägger fram förslag
till miljöpolitisk proposiUon kommer jag att hemställa om regeringens
bemyndigande att tillsätta en utredning för att närmare analysera
fömtsättningarna för en ökad användning av avgifter som miljöpolitiskt
styrmedel. Utredningen bör bl. a. komma med förslag till utformning av en
avgift på utsläpp av svavel vid oljeförbränning. Därvid bör möjligheten all
avgiftsbelägga bränslet utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den miljöpolitiska propositionen kommer jag vidare all föreslå att
svavelutsläppen skall begränsas ytterligare genom all skärpta ulsläppskrav
införs successivt med början år 1993 i de mest försurade områdena. De skärpta
kraven bör gälla samtliga bränslen. Kraven motsvarar utsläppen från olja med
med ca 0,4% svavel för mindre anläggningar och ca 0,2% svavel för störte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
beslutade och planerade åtgärder som jag nu har redogjort för bör genomföras
samUdigt med att kärnkraften avvecklas. Delta innebär att de totala utsläppen
av försurande ämnen från energisystemet inte får öka till följd av att
kärnkraften avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Vissa sysselsättningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrin
i hela landet sysselsatte år 1986 ca 780000 personer. Jämfört med år 1976 har
antalet sysselsatta inom industrin minskal med drygt 160000. Det var framför
allt under den senare hälften av 1970-talet som strukturförändringen inom
varvsindustrin och järn- och stålindustrin medförde en förhållandevis kraftig
minskning av industrisysselsätlningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den elintensiva industrin
sysselsätter omkring 100000 personer eller ca<br>
13% av den totala industrisysselsätlningen. Bland de elintensiva bran<br>
scherna återfinns massa- och pappersindustri, gruvindustri, järn- och stål<br>
industrin (exkl. gjuterier), icke-järnmelallverk och kemisk basindustri.<br>
Dessa branscher är i hög grad lokaliserade till Bergslagen och norta Sveri<br>
ge där den elintensiva industrin svarar för uppemot 40% av den totala</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>industrisysselsätlningen.
Sedan mitten av 1970-talet har ett betydande Prop. 1987/88:90 antal
industrijobb försvunnit. Under perioden 1976-1986 minskade antal
industrisysselsatta i Bergslagen med omkring 45000 personer och i norra Sverige
med ca 13 000 personer. Inom dessa områden har omfattande arbetsmarknads- och
regionalpolitiska insatser gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
elintensiva industrin utmärks bl. a. av att elen svarar för omkring 6% av
produktionskostnaden, vilket är omkring fyra gånger mer än inom den övriga
delen av industrin. Delta innebär i sin tur atl den elintensiva industrin är
väsentligt känsligare för förändringar av elpriset än övrig industri. Den
elintensiva industrin svarar för omkring en tredjedel av industrins totala
nettoexportvärde men endast för ca 13 % av den totala industrisysselsätlningen.
Eftersom en stor del av den elintensiva industrins produkter är utsatta för
internaUonell konkurtens är möjligheterna att kompensera kostnadsökningarna med
prishöjningar på produkterna oftast ganska små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
regeringskansliet har beräkningar gjorts av sysselsättningseffekterna för
elintensiv industri vid höjda elpriser. Beräkningarna visar alt ett stort antal
arbetstillfällen hotas vid stora elprishöjningar. Jag har tidigare redovisat
tillsättandet av en särskild arbetsgmpp som får Ull uppgift att redovisa
förslag till åtgärder så att rimliga konkurtensvillkor kan bibehållas för den
elintensiva industrin. Även ur regional- och arbelsmarknadspoli-tisk synvinkel
kommer utvecklingen att noga följas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
fortsättningsvis får man räkna med en fortsatt stmkturomvandling inom
industrin. De strtikturförändringar som kan väntas inom icke-elinten-siv
industri till följd av höjda elpriser bedömer jag som måttliga. De ytterligare
omstruktureringar som eventuellt kan uppslå Ull följd av att enstaka företag
inom icke-elintensiv industri inte klarar de höjda elpriserna bör dock inte bli
störte än alt de kan klaras med hjälp av ordinarie regional- . och
arbetsmarknadspolitiska insatser. Kärnkraflsavvecklingen påverkar inte denna
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningseffekter
på kärnkraftsorterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraften
sysselsätter som helårsarbelen på verken (3 600) och som revisionspersonal
(700) 4 300 helårsanställda fördelat på Kävlinge kommun (Barsebäck) 600,
Östhammars kommun (Forsmark) 1 100, Oskarshamns kommun 1000 och Varbergs kommun
(Ringhals) 1600 anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de faktorer av betydelse vid val av vilka reaktorer som först tas ur drift bör
resp. orts sysselsätlningssituation spela en roll. Sysselsättningsläget och
den regionala arbetsmarknaden i och omkring kärnkraftskommunerna, tyder på att
Kävlinge och Varbergs kommuner har de bästa fömtsättningarna atl möta de
omställningsproblem som en avveckling innebär. Regeringen förutsätter att
länsstyrelse och länsarbetsnämnd även beaktar behovet och möjlighelema av att
åstadkomma alternativ sysselsättning i de kommuner som direkt berörs av
kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den kompelens och utbildningsnivå som finns vid kärnkraftverken<br>
bedöms omställningarna i de nu aktuella kommunerna kunna underlättas<br>
med hjälp av ordinarie arbetsmarknadspoliliska insatser,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen av
kärnkraften innebär dessutom på sikt en utbyggnad av Prop, 1987/88:90 alternativa
energikällor vilket ger viss sysselsättning under såväl uppbyggnadsskedet som
när nya kraftkällor tas i bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Höjda
elpriser kommer vidare all positivt påverka elulmstningsindu-strin, då behovet
av ny energisnål teknik ytterligare förstärks. Behovet av kompetensutveckling
och utbildningsinsatser kommer att öka för olika yrkesgrupper inom detta
branschområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Studsvik AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.1
Verksamhetsidé och inriktning</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
AB, tidigare Studsvik Energiteknik AB, bildades år 1947 (då AB Atomenergi).
Bolagels uppgift var urspmngligen alt bedriva forsknings-och utvecklingsarbetet
på kärnenergiområdet. Verksamheten var helt statsfinansierad. Under 1970-talet
breddades verksamheten. Inom kärnkraftssektorn bibehölls verksamheten på ett
antal nyckelområden av betydelse för reaktorsyslemels säkerhet och
lillförliUighet. Samärbetsavtal för fortsatt teknisk utveckling tecknades med
AB ASEA ATOM och kraftföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
millen av 1970-talel uppdelades verksamheten på en division för kärnteknik och
en division för energiteknik. Arbetet inom energiteknikområdet inriktades på
teknik för minskning av energiomvandlingsförlusler, ökat utnyttjande av
spillvärme, ökad verkningsgrad vid kraftalstring, utnyttjande av alternativa
bränslen, förgasning av kol och skiffer, produkUon , av synlesgas och
energilagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.2 Kärnteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
inom kämteknikdivisionen är i dag främst inriktad på kärnkraftens
eftermarknad. Verksamheten är av central betydelse för kraftreaktorers
säkerhet och tillgänglighet samt för avfallshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
har bl. a. utvecklat speciella träningsprogram när det gäller utbildning på
simulatorer. Stor uppmärksamhet ägnas därvid den komplicerade frågan om
samverkan mellan människa och maskin. Vidare arbetar divisionen med vidareutveckling
av reaktorbränsle för ökad säkerhet och ekonomi och för anpassning av
reaklordriflen till nya förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kärntekniksektorn sysselsätts för närvarande ca 300 personer,<br>
varav de flesta är specialister med hög teknisk-vetenskaplig kompetens.<br>
För branschen utgör detta ett viktigt komplement till kraflindustrins egen<br>
personal. Verksamheten i de radiologiska anläggningarna i Studsvik med<br>
R2-reaktorn är enligt min mening en grundläggande förutsättning för att<br>
bibehålla och utveckla kompetensen inom kärnteknikområdet i landet. Del,<br>
har stor betydelse för möjligheterna att upprätthålla den höga säkerhets<br>
nivå som krävs vid driften av kärnkraftverken. Dessa kunskaper är också<br>
av stor betydelse vid kommande nedläggning av kärnkraflreaktorer.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.1.3 Energiteknik</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energileknikdivisionens
verksamhet är inriktad på två huvudområden, energiomvandlingsprocesser för
fasta bränslen samt system för värmedi-slribution och omhändertagande av
spillvärme och annan långvärdig energi-Vad gäller energiomvandling har strävan
varit att skapa en kompetens för modern processleknologi med inriktning på
förbränning och förgasning. I samverkan med de statliga programorganen har
dessutom en databank för bränslekunskap byggts upp avseende torv, ved, kol och
olika typer av avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
har utvecklat ny förbrännings- och förgasningsteknik som har kunnat erbjudas
marknaden genom licensavtal med industrin. Teknik har också utvecklats för en
säsongsmässig lagring av värme. Inom energilek-nikdivisionen sysselsätts för
närvarande ca 200 personer. Genom kombination av forsknings- och
ulveckhngsinsatser har på liknande sätt skapats en kunskapsbas för
värmedistribulion och lagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1.4
Studsviks roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid Studsvik har sedan bildandet år 1947 bedrivits i bolagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bolagsformen har nalurligen följt all verksamheten skulle drivas och förvallas
i enlighet med aktiebolagslagstiflningens regler. Från ekonomisk synpunkt
innebär del att rörelsen skall drivas efter företagsekonomiskt sunda principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
att under en uppbyggnadstid ha finansierats helt med statliga anslag ställdes
krav att bolaget skulle täcka en ökande andel av sina kostnader med intäkter
från uppdrag. Numera svarar de statliga anslagen för endast ca 10% av de totala
intäkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Urspmngligen
tillkom bolaget för alt organisera och driva den statliga satsningen på
kärnkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1970- och 1980-lalen har bolaget successivt anpassat sig Ull nya uppgifter. I
dag omfattar bolagels verksamhet följande områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>energiteknisk
forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
kommersiell rörelse, fördelad på följande divisioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alnor
AB. Produkter och syslem för personaldosimetri samt mätning av luft för
industriella ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metal
Process Control AB (MPC). Produkter för nivå- och temperatur-mätning inom
metallurgisk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energy.
Huvudsakligen forsknings-, utvecklings- och demonslra-lionsverksamhet avseende
forskning för industrin och programorgan, men även grundforskning genom direkta
statliga anslag inom det ickenukleära energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuclear.
Förvaltningsuppdrag i form av avfallshantering och drift och<br>
avveckling av radiologiska och nukleära anläggningar. Kommersiell<br>
verksamhet i form av t, ex, reaktorsäkerhet, härdberäkningsprogram,<br>
avfallsförbränning och simulatorsystem för reaktorer,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- statliga
uppdrag förknippade med statens tidigare satsning på kärnkraft Prop.
1987/88:90<br>
(atomenergiepoken) samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— förvaltning
av Studsviksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolagets
energitekniska forskning utgör en del av del statliga energiforskningsprogrammel.
Delta innebär bl, a. att en samordning måste ske med den forskning som t, ex.
bedrivs på universitet och högskolor. Målet bör därvid vara att uppnå ett
rationellt utnyttjande av befintlig kompetens och av anläggningar och
utrustning. Härvidlag bör särskilt beaktas Studsviks infrastruktur för tung
experimentell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsviks
verksamhet bör enligt min mening inriktas på områden med möjligheter till
långsiktig kommersiell överlevnad. Bolaget bör därvid i princip inte ägna sig
åt kommersiell introduktion av vid bolaget utvecklade produkter utanför det
egentliga verksamhetsområdet, eftersom riskexponeringen i sådana fall skulle
kunna bli alltför stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening representerar Studsvik en möjlighet alt bibehålla och utveckla
viktig kompetens som erfordras under en avvecklingsperiod för den svenska
kärnkraften. Det torde dessutom vara angeläget atl även efter år 2010 bibehålla
adekvat kompetens i samband med rivning av reaktorer och för den fortsatta
skötseln av avfallsfrågor. Del är också av vikt alt kunna tillgodose myndigheternas
behov av kunskap om kärnenergiområ-del för att följa och utvärdera vad som
händer utanför Sveriges gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Ekonomiska frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultat-
och soliditelsutvecklingen har varit tillfredsställande under den första delen
av 1980-lalel. De tre senaste åren har Studsvik emellertid drabbats av
reducerad orderingång och därmed stora förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redovisning av bolagets ekonomiska situation lämnades senast vid min anmälan
till proposition (1987/88:25) med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88. Riksdagen beslöt mot bakgrund härav att
Studsvik skall erhålla 50 milj. kr. i ägartillskott för innevarande budgetår
(NU 12, rskr. 112),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1986 vidtog bolaget åtgärder för atl dels anpassa organisaUo-nen Ull en
lägre tillväxttakt, dels öka orderingången. Bl, a, minskades organisationen med
200 befattningar (ca 22%), Totalt sänktes kostnaderna med 30 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
intensifiering av marknadsbearbetningen har kraftigt förbättrat orderingången
under år 1987, Detta förhållande har dock inte givit fullt genomslag på
resultatet under detta år. Verksamheten har dessutom belastats av
extraordinära kostnader för de i slutet av år 1986 vidtagna åtgärderna för alt
anpassa organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska utvecklingen kan sammanfattas i tabell 5.1.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 5.1 Den ekonomiska utvecklingen vid Studsvik AB,
milj. kr.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:36.7pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987 (prognos)</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988 (prognos)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Omsättning</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>339</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>271</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>284</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>322</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
efter avskrivningar</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-22</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-36</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-10</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finansnetto</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 3</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 4</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
efter finansnetto</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-17</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-39</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-14</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Extraordinärt
netto</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-29</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-15</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ägartillskott</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
före dispositioner och skatt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-15</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-68</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=189 valign=top style='width:141.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Soliditet
%</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ännu för tidigt atl utvärdera resultatet av insatta åtgärder, men enligt vad
jag erfarit ser det betydligt bättre ut för år 1988 och därefter. Jag
förutsätter emellertid atl bolaget även i fortsättningen prioriterar ansträngningarna
med de redan påbörjade åtgärderna med all raUonalisera verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare påpekat atl tillgången Ull kompetent personal kan utgöra ett av de
stora problemen under kärnkraftens avvecklingsperiod. Den kompetensuppbyggnad
på bl. a. säkerhetsområdet som Studsvik har bedrivit har hittills varit
framgångsrik. Dessa resurser är enligt min mening väsentliga atl bibehålla även
i framtiden. Mot bakgrund härav kommer Studsvik att inta en betydelsefull roll
i del fortsatta omställningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av redovisade förluster under senare år har- soliditeten i bolaget
sjunkit kraftigt från ca 25% år 1985 till ca 15% år 1987. För aU bolaget skall
kunna hävda sig både nationellt och internalionellt anser jag att soliditeten
bör höjas till ungefär samma nivå som rådde år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redogjorde för i min anmälan till propositionen om tilläggsbudget I (prop.
1987/88:25) hemställde bolaget om 110 milj. kr. i ägartillskott för
rekonstruktion av bolagels finansiella ställning. Då gjorde jag den bedömningen
all slalen borde lillskjula 50 milj. kr. i form av ägartillskoltet. Jag
aviserade vid detta tillfälle alt jag hade för avsikt att återkomma i den
energipoliliska propositionen till bl. a. behovet av ytterligare ägartillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser det som nödvändigt atl slalen nu lämnar bolaget ytterligare stöd för att
möjliggöra en fortsatt utveckling av bolaget i enlighet med de riktlinjer som
jag har redovisat bör gälla för verksamheten. För atl möjliggöra för Studsvik
att akUvt medverka i omställningen av energisystemet och för alt fortsatt
utveckling av kompetensen inom kärnleknikområdet skall kunna säkerställas bör
ett visst tillskott lämnas. Jag föreslår därför alt Studsvik erhåller
ytteriigare 40 milj. kr. i ägartillskott. Enligt min uppfattning ger det
föreslagna tillskottet finansiella förutsättningar för alt utveckla en
kommersiellt riklig strategi för bolaget för atl i framUden generera vinster
och att aktivt bidra genom utvecklingsinsatser till en omställning av
energisystemet. Jag återkommer till frågan om ytteriigare ägartillskott i
samband med anslagsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.3
Finansieringav vissa delar av Studsvik AB:s</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
29 september 1987 erhöll statens kärnbränslenämnd (SKN) regeringens uppdrag
att utreda hur vissa delar av Studsviks verksamhet skulle kunna finansieras med
tillämpning av lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle, den s. k. finansieringslagen under förutsättning att endast
innehavare av kärnkraftsreaktorer också i fortsättningen skall vara
avgiftsskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsuppdraget
omfattade den verksamhet som Studsvik bedriver inom icke kommersiell
avfallshantering, avveckling av äldre kärntekniska anläggningar såsom
Rl-reaktorn och Ågeslareaktorn, samt vissa laboratorier i Studsvik, viss del
av driften vid R2-reaktorn, återställning av anläggningen i Ranstad och vissa
strålskyddsinsatser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>SKN har redovisat utredningsuppdraget i en promemoria den 15 december
1987. Promemorian har remissbehandlats. Promemorian och en remissammanställning
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bestämmelserna i 10 och 11 §§ kärntekniklagen följer att den som har Ullstånd
att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor skall bl. a. svara för atl åtgärder
vidtas som behövs för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i reaktorn använt kärnbränsle
och radioaktivt avfall som härtör från detta skall kunna hanteras och slulförvaras
på ett säkert sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>reaktoranläggningen skall kunna
avvecklas och rivas på ett säkert sätt och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den forsknings- och
utvecklingsverksamhet som behövs för att avfalls- ' hantering och slutförvaring
skall kunna fullföljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
och 2 §§ finansieringslagen har preciserats vilket kostnadsansvar som ålagts
innehavare av kärnkraftsreaklor som följd av föreskrifter i kärntekniklagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
omfattar endast kraftproducerande kärnreaktorer. De forsknirtgs-reaklorer som
har drivits eller drivs av Studsvik AB står alltså utanför finansieringslagens
finansieringssystem. I förarbetena till finansieringslagen (prop. 1980/81:90,
bil. 1, s. 328 och 608) återfinns motiven till aU Studsvik har hållits utanför
finansieringslagen. Där framhölls att de speciella förutsättningar som gäller
för drift av forskningsreaktorer, liksom den förhållandevis ringa mängd avfall
som genereras vid dessa, innebar att avfallet från dessa anläggningar kunde
behandlas i särskild ordning. De ekonomiska problemen i samband med denna
hantering ansågs vidare inte vara av samma art som när del gäller använt
kärnbränsle och radioaktivt avfall från kraftproducerande reaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena framhölls emellertid att driften av forskningsreaktorer ger upphov
till använt kärnbränsle och att detta avfall bör tas om hand på samma sätt som
motsvarande avfall från kärnkraftsreaktorer, eftersom samma krav.på säkerhet
måste gälla också för denna typ av avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.2 Finansieringen</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Den svenska kraftproducerande kärakraftin-dustrin bör betala
kostnaderna för vissa delar av Studsviks verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser alt senare återkomma med ett förslag till lagstiftning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: SKN:s förslag överensstämmer i huvudsak med mitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
SSI är positiv till möjligheten att via avgifter på kärnkraflproducerad energi
finansiera de delar av Studsviks verksamhet som berör dels omhändertagande av
avfall från den tidigare verksamheten, dels rivning av de gamla anläggningarna,
SSI instämmer i att de uppräknade verksamheterna är sådana som har en så
direkt anknytning till det svenska kärnkraftprogrammet all det kan vara ett
rimligt alternativ atl kostnaderna för dessa delar läcks av kraftinduslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör emellertid enligt SSI klarare sägas ut att kostnadsansvaret för
behandlingen och slutförvaringen av det låg- och medelakliva avfallet endast
bör gälla det tidigare producerade avfallet. För del låg- och medel-aktiva
avfall som nu fortlöpande produceras bör kostnadstäckningen ske genom den
verksamhet som genererar avfallet. Detta är av betydelse eftersom en del av
verksamheten sker med radioaktivt material som har utländskt ursprung, t. ex.
undersökningar av bränslepatroner från utländska kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
remissinstanser är i princip emot förslaget. Bl. a. anser statens energiverk
att det blir svårt att fortlöpande pröva verksamhetens angelägenhet i den
politiska beslutsprocessen och väga dess kostnader mot kostnader för annan
forskning. Verket menar därför att Studsviks verksamhet även framledes bör
finansieras med statsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
Kärnbränslehantering AB (SKB) m. fl. anser att förslaget skulle leda till en
uppluckring av ansvarsbilden inom kärnavfallsområdet och bryta ner den klara
koppling som i dag finns mellan de framUda kostnaderna för att ta hand om
avfallet från kraftproduktionen och den avgift som tas ut på kraftproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller R2-reaktorn anser SKB att driften av reaktorer och
slrålskyddsverksamheten i Studsvik över huvud taget inte har något med driften
av kärnkraftverken atl göra, utan tillhör gmndforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt ställningstagande: Studsvik startade sin verksamhet år 1947 med
uppbyggnad av forskningsprogram inom området kärnteknik. Studsvik har byggt upp
en hög kompetens inom delta område. Det svenska kommersiella
kärnleknikprogrammet har dragit nytta av de utvecklingsinsatser och den
forskning som har ulförts inom Studsvik och de tidigare verksamheterna vid
bolagets tidigare anläggningar i Stockholm, Ågesta och Ranstad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
för del avfall och de anläggningar som omfattas av utredningsuppdraget är att
de har ett samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Den
svenska kärnkraftinduslrin har delvis byggt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upp
sin kompetens och verksamhet med hjälp av det utvecklingsarbete Prop.
1987/88:90 som har genomförts vid Studsvik. Del finns därför skäl för att
kostnadema för åtgärderna skall belasta kärnkraftsproduktionen. Den verksamhet
som kan komma all beröras hänför sig till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dekontaminering och
nedläggning av kärntekniska anläggningar i Studsvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>behandling och slutförvaring av
avfall och bränslerester från Studsvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>återställning av anläggningen i
Ranstad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>forskningsreaktorn R2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rivning av Studsviks andel i
kärnkraftverket i Ågesta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>strålskyddsåtgärder i samband
med nämnda verksamheter. Kostnaderna för dessa åtgärder har av Studsvik
beräknats till ca 1 500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>milj.
kr. från år 1989 Ull omkring år 2020. SKN har beräknat aU det motsvarar en
höjning av nuvarande avgift Ull SKN enligt finansieringslagen med i
storleksordningen 0,1 öre per kWh. Jag delar SKN:s uppfattning att den nämnda
höjningen förefaller hanlerbar jämfört med de totala kostnaderna för att
avveckla det svenska kärnkraflprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona att kostnaderna för behandlingen och slutförvaringen av det låg-
och medelaktiva avfallet endast rör det tidigare producerade avfallet. Använt
kärnbränsle från R2-reaklorn återsänds till USA för sedvanlig upparbelning.
Sådant låg- och medelaktivt avfall som förbränns inom ramen för den
kommersiella verksamheten mellanförvaras i Studsvik och återsänds därefter till
den urspmngliga ägaren. Sjukhusavfall m. m. som uppkommit i Sverige,
mellanförvaras efter förbränning, i Studsvik och transporteras sedan vidare för
slutförvaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har nämnt gav regeringen SKN i uppdrag all utreda hur vissa delar av
Studsviks verksamhet skulle kunna finansieras med tillämpning av
finansieringslagen. SKN:s förslag innebär att vissa av bolagets kostnader
beaktas på samma sätt som de kostnader som betalas genom avgiften enligt
finansieringslagen. Remissopinionen i denna fråga är som jag tidigare har
angett blandad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag i likhet med SKN atl vissa delar av Studsviks verksamhet bör
finansieras av de svenska kärnkraftproducenterna. SKN's förslag bereds för
närvarande i regeringskansliet. Jag avser atl återkomma senare med förslag i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Verksamheten vid statens vattenfallsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i prop. 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av statens<br>
vattenfallsverk m. m. bl. a. föreslagit att riksdagen skall fastställa mllande<br>
treåriga investerings- och finansieringsplaner för Vattenfall. Förslagen in<br>
nebär vidare all Vattenfalls investeringar inte längre skall finansieras över<br>
statsbudgeten. Kapitalbehoven inom affärsverket skall istället täckas med<br>
internt tillförda medel och lån via riksgäldskontorel. Vidare har riksdagen<br>
beslutat att Vattenfall och dess dotterbolag skall behandlas som en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammanhållen
gmpp av företag - en affärsverkskoncern (prop, 1986/87: Prop. 1987/88:90
99, KuU 29, rskr, 226), Av planeringskäl kan inte en mllande treårsplan införas
förtån fr. o. m. verksamhetsåret 1989. Jag avser därför alt i det följande
begränsa mina förslag till budgetåret 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Uppgifter och organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall inrättades år 1909 och har enligt sin instmkUon
(1982:705) Ull uppgift att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handha statens
kraflverksrörelse och därmed sammanhängande verksamhet samt verka för en
rationell elenergiförsörjning och en effektiv användning av elenergi inom
riket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>självt eller i
samverkan med andra uppföra och driva anläggningar för el-eller
värmeförsörjning,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedriva
forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning och att utföra
demonstraUonsanläggningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom sitt
verksamhetsområde arbeta för en avveckling av kärnkraften Ull senast år 2010
samt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handha
kanalrörelsen vid Trollhätte kanal verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall har vidare totalförsvarsuppgifter inom
funktionen energiförsörjning enligt förordningen (1986:294) om ledning och
samordning inom totalförsvarels civila del samt skall inom sitt
verksamhetsområde Ullhan-dahålla underlag för tillämpningen av plån- och
bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med naturtesurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Vallenfallkoncernen bedrivs dessutom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inköp,
överföring, distribuUon och försäljning av naturgas saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konsultverksamhet
i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall införde en ny huvudorganisation den 1 september
1986, Vägledande principer för den nya organisationen är bl, a, att Vattenfall
skall styras som en koncern och vara organiserad i affärsområden, att regionernas
ledningsorgan skall ges ökat ansvar och ökad självständighet. Entreprenadverksamheten,
inkl. intern teknisk konsultverksamhet och de administrativa enheterna, skall
vara efterfrågestyrda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en skrivelse den 10 decembei-1986 har Vattenfall
hemställt att regeringen skaffar sig bemyndigande atl medge Vattenfall rätt
att starta utbyggnader av kraftvärmeverk. I anslagsframställning den 28
augusti 1987 har Vattenfall redovisat sina investeringsbehov för budgetåret
1988/89. I en kompletterande skrivelse den 22 februari 1988 har Vattenfall
lämnat förslag till investerings- och finansieringsplan för budgetåret
1988/89. I skrivelse den 23 november 1987 har Vattenfall hemställt all få
uppföra ett kraftvärmeverk i Nässjö. I skrivelser den 21 december 1987 och den
4 februari 1988 har Vattenfall hemställt om atl få ingå konsortialavtal och
medverka i bolagsbildning i samband med uppförande av en demonstrationsanläggning
för ny elproduklionsteknik i Oxelösund.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 1988 års
budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 16 s. 64) har rege<br>
ringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild pioposilion i<br>
ämnet, till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret<br>
1988/89 beräkna eU reservaUonsanslag av 3 574 600 000 kr.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anhåller nu om all få la upp dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.3
Statens vattenfallsverk</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3.1 Koncernens verksamhetsinriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall har följande huvudinriktningar i sitt arbete,
nämligen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkerställa god
elförsörjning i framtiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intensifiera
arbetet med att genomföra kärnkraftersättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer aktivt än
tidigare använda priset som styrmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utnyttja
befintliga elanläggningar bättre,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer än tidigare
arbeta för en bättre energihushållning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer än tidigare
samarbeta med kunder och kommuner i syfte all lösa gemensamma energiproblem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer aktivt
driva forskning och utveckling av ny energiproduktion samt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>öka och
ulveckla nalurgasanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3.2 Affärsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfalls verksamhet är indelad i fem affärsområden;
energimarknad, elproduktion, naturgas, konsultverksamhet i utlandet och Trollhätte
kanal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3.2.1 Energimarknad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom affärsområdet energimarknad sker all försäljning av
el och värme Ull Vallenfalls kunder. I ansvarsområdet ingår utveckling och
marknadsetab-lering av energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övergripande långsiktiga målet for affärsområdet är att
Vattenfalls kunder erbjuds rationella energilösningar med långsikUgl låga
kostnader och med tillfredställande leveranskvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall har utvecklats till ett energitjänstföretag som
numera levererar energi i form av el, värme och naturgas samt energitjänster i
form av rådgivning om energianvändning och heltäckande energilösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringarna inom Energimarknad avser ledningar,
transformerings-anläggningar, driftövervakningssystem och investeringar på
värmeområdet. De uppgick år 1986 till ca 1 100 milj. kr., inkl. kapitalUllskoU
Ull dotterbolag m. m., och bedöms för åren 1987 och 1988 uppgå till drygt 1100
milj. kr. för vardera året och för år 1989 till drygt 1 200 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3.2.2 Elproduktion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom affärsområdet elproduktion finns samtliga helägda
kraftstationer och storkraflnäl. Elproduktion är också sammanhållande för de
produktionsbolag där Vattenfall är delägare saml för Svensk
Kärnbränslehantering AB (SKB) och Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Drift och underhåll av vattenkraftstationerna och
slorkraflnälel sköts av<br>
Vattenfalls regioner på entreprenad åt Elproduktion. Elproduktion sköter<br>
Forsmarksverket på entreprenad åt Forsmarks Kraftgrupp AB.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överföringsljänster på
stamnätet säljs till andra kraftbolag. I samverkan Prop. 1987/88:90 med
andra kraftproducenter i Sverige och de nordiska grannländerna driver
Vattenfall ett samkörningssyslem, som utgör grunden Ull en väl fungerande
nordisk elförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringarna
inom Elproduktion uppgick under år 1986 till ca 1 500 milj. kr. och beräknas
för åren 1987, 1988 och 1989 uppgå till ca 2400 milj. kr., 2800 milj. kr. resp.
2900 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraft</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
valtenkraftanläggningar har en sammanlagd effekt av ca 8600 MW. Merparten finns
dels i ett 50-tal helägda stationer större än 10 MW, dels i ett 10-tal delägda
staUoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1986 var Vattenfalls produktion inom vattenkraftanläggningarna drygt 29
TWh, vilket var 8 % mindre än under ett normalår på grund av lägre
vattenlillrinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1986 togs del tredje aggregatet i Laxede kraftstation i drift liksom
dämningshöjningen vid Bodens kraftstation. Ombyggnaden av Lilla Edel slutfördes
och ombyggnaden av Älvkarleby inleddes med rensning nedanför kraftstationen.
Åtgärderna beräknas ge ett sammanlagt årligt produklionslillskoll på ca 40 GWh.
Under år 1987 togs nya stationer i drift i Sillre och Skärblacka, inom Ljusfors
Kraft AB. Vidare färdigställdes tillbyggnaderna i Porsi och Vargfors. SluUigen
påbörjades Bergnäs och Slagnäs, inom Bastusels Kraft AB, samt ombyggnaden av
Borensberg och Ullbyggnaden av MockQärd, inom Bullerforsens Kraft AB. Under år
1988 beräknas Ullbyggnaden i Gallejaur vara färdigställd. Enligt Vattenfalls
planer inleds byggandet av Klippens kraftstation saml tillbyggnaderna i
Älvkarleby och Forshuvud, inom Bullerforsens Kraft AB", Under år 1989
slutförs Sikfors och tillbyggnaden av Vargön saml reinvesteringar i ett antal
mindre kraflstaUoner i Bergslagen, Enligt planerna inleds tillbyggnaden av
Bullerforsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
vattenkraftstationer som är äldre än 30 år har behov av förnyelse. Vattenfall
genomför en förstudie, som berör 25 staUoner, för att bestämma i vilken ordning
stationerna skall modifieras och vilka åtgärder som skall vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
föreslår ett nytt vattenkraftverk i Fiskeby i Motala Ström. Projektet ingår i
riksdagens plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad och beräknas ge en produktion
av sammanlagt 24 GWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med pågående modernisering av befintliga vattenkraftverk vidtas också
åtgärder för atl effektivisera dessa. För perioden fram till år 1995 beräknas
ca 160 GWh kunna tillkomma på delta sätt. Vidare inventeras statens tillgångar
i mindre vattendrag i syfte all åstadkomma utbyggnad av små kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraft
och övrig värmekraft</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
äger kärnkraftverket i Ringhals, som har fyra reaktorer, samt<br>
74,5 % av Forsmarksverket, som har tre reaktorer. Den totala effekten i de<br>
båda kärnkraftverken uppgår till 6 350 MW.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trots att reaktor 2 i
Ringhals kördes med effekten reducerad till 80% Prop. 1987/88:90 under år
1986 erhölls en hög genomsnittlig energitillgänglighet. Medelvärdet för
samtliga block i Ringhals och Forsmark var 81 %. Produktionen av el uppgick i
Ringhals Ull drygt 20 TWh och i Forsmark Ull drygt 22 TWh, varav Vallenfalls
del utgör 74,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
slutet av år 1988 skall alla svenska reaktorer vara försedda med system som
lindrar konsekvenserna av en eventuell olycka med svåra härdskador. Hit hör bl,
a, syslem för tryckavlaslning och fillrering av utsläppen. Arbete med detta
pågår för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Ringhals 2 föreslås all verkningsgradsförbättrande åtgärder i ångtur-binerna
genomförs i samband med ånggeneralorbytet. Detta beräknas ge effekt- och
energitillskott med ca 17 MW och ca 100 GWh,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övrig
värmekraftproduktion utgörs av en del mindre kraftvärmeverk samt av
anläggningar för reserv- och toppkraflproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrig värmekraftproduktion har Vattenfall egna och bolagsägda anläggningar.
Anläggningarna används som reserv- och toppkrafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tillgängliga effektkapaciteten i Vallenfalls helägda fossileldade anläggningar
var 2160 MW under år 1986, varav kondens 1073 MW, gasturbiner 1 025 MW och
dieslar 62 MW,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1986 användes de fossileldade anläggningarna endast vid sträng kyla, eftersom
Ullgången på vatten- och kärnkraft var god. Produktionen uppgick till 150 GWh
jämfört med 200 GWh för år 1985,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
större kraftvårmeverk har försök inletts som kan leda till prov med naturgas i
en s, k, kombicykelanläggning, dvs, en kombination av gas- och ångturbiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
har en avancerad oljeeldad gasturbin, i Stallbacka i Trollhättan, Prov har
inletts för alt klarlägga möjligheterna alt använda naturgas i anläggningen.
Enligt Swedegas planer skall en nalurgasledning genom området tas i drift år
1989, Ett kombiverk bör enligt Vattenfall, om försöken går bra, kunna bli
klart tidigast under år 1990, I kraftvärmeulförande skulle en sådan anläggning
kunna leverera ca 125 MW el och lika mycket värme, I regionen finns potential
för värmeleverans från kombiverket. I vilken omfattning potentialen kan
realiseras är ännu osäkert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redovisat Vattenfalls avsikter att bygga demonstrationsanläggningar
för ny kolbaserad elproduktionsteknik i Oxelösund och för kraftvärme i Nässjö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelse den 18 februari 1988 har Vattenfall redovisat ett förslag till ett
nytt kolkraftverk i Oxelösund, För alt utveckla en miljövänlig och ren teknik
för användning av kol för basproduktion är det enligt Vattenfall angeläget att
klarlägga vilken teknik som kan vara lämplig för svenska förhållanden och all
tillämpa denna i en störte demonstrationsanläggning och från denna erhålla
erfarenheter innan ytterligare anläggningar behöver projekteras. Flera tekniska
lösningar är tänkbara och dessa är under fortsatt utveckling. Klarläggs
lämplig teknik under år 1988 kan en demonstrationsanläggning tidigast vara i
drift år 1994 eller år 1995,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall avser därför
att i samarbete med ett antal svenska kraftföre<br>
tag, industriföretag och kommuner genomföra ett projekt för att finna<br>
lämplig teknik för ren och miljövänlig kolanvändning vid elproduktion och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
atl prova denna teknik i en fullskaleanläggning i Oxelösund, Projektet
Prop. 1987/88:90 omfattar tre etapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
skrivelsen framgår att etapp ett har påbörjats. Denna avser en jämförande
studie av utförande dels med kolpulver med rening av rökgaserna från svavel
och kväveoxider, dels med trycksatt svävbäd en s, k, PFBC-anläggning och dels
kolförgasning eller annan förbränningsteknik som kan bli aktuell. Första
blocket avses få en eleffekt av 300-600 MW, Möjligheten till senare utbyggnad
av ytterligare ett block upprätthålls. Etappen avslutas med teknikval och
principbeslut om byggnad. Av skrivelsen framgår vidare att,etapp två avses bli
påbörjad efter principbeslut hösten 1988 och avser projektering, upphandling
och utbyggnad i Oxelösund av del valda alternativet. Etapp tre påbörjas efter
idrifttagning-en tidigast under år 1994 och avser den följande driflperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett genomförande av projektet är parterna i princip eniga om att bilda ett
aktiebolag. Delägarna i bolaget skall vara Vattenfall och två för ändamålet
bildade aktiebolag. Vattenfall skall vid varje lidpunkt äga minst 55 % av
aktierna i kraftbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ena av det två aktiebolagen, som är delägare i kraftbolaget, ägs av sex svenska
kraflföretag, vilka sedan Udigare samverkar enligt samkör-ningsavtalel. Det
andra aktiebolaget avses ägas av ett antal störte kunder hos Vattenfall, dvs.
kommuner, kommunala energiföretag och industriföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
till överlåtelse av akUer har begränsats genom hembudsreg-ler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
mellan parterna avses bli reglerat i ett konsortialavtal. Av det förslag till
konsortialavtal som Vattenfall bifogat till skrivelsen framgår bl. a. alt
parterna, efter beslut i styrelsen, är skyldiga att lämna säkerhet i proportion
till sitt aktieinnehav, samt att lämna lån till bolaget. Vidare avses en
nyemmission av aktier ske i samband med investeringsbeslut hösten 1989.
Parterna är därvid skyldiga att bidra till kapitalbildningen i förhållande till
aktieinnehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
har i skrivelsen hemställt atl Vattenfall medges rätt att sluta ett
konsortialavtal och all få använda investeringsmedel för akUeleckning i
bolaget. Medel för finansiering av de beräknade kostnaderna för budgetåret
1988/89, 100 milj. kr., är inräknade i Vattenfalls förslag till investeringsplan.
Finansieringen av utbyggnaden avses huvudsakligen ske genom all lån tas upp på
kapitalmarknaden. De totala kostnaderna för projektet beräknas till ca 6
miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelse den 23 november 1987 har Vattenfall redovisat sina planer att uppföra
ett kraflvärmeverk i Nässjö. Vattenfall beräknar investeringskostnaden till ca
150 milj. kr. i 1986 års penningvärde. En lönsamhelsberäkning av projektet
visar en förlust om ca 50 milj. kr. Finansieringen avses ske med 100 milj. kr.
av investeringsmedel och med 50 milj. kr. av forskningsmedel. Jag avser att
vid ett annat tillfälle föreslå att regeringen anslår 14 milj. kr. för
finansiering av detta projekt med medel från programmet för utveckling och
introdukUon av ny energiteknik (prop. 1985/86:102, NU 17, rskr. 172).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelse den 10 december 1986 har Vattenfall redovisat det arbete och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de.förhandlingar
med olika kommuner som pågår inom kraftvärmeområ- Prop. 1987/88:90 det. När
förhandlingarna leder till en samarbetsöverenskommelse måste enligt nuvarande
ordning projekten underställas såväl regeringen som riksdagen innan
upphandlings- och byggnadsarbetena kan påböijas. Delta kan enligt Vattenfall
leda Ull ett avbrott i arbetet under upp emot ett år och det torde bli nödvändigt
atl förnya under arbetet erhållna offerter. Mot bakgrund av detta anser
Vattenfall atl regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att kunna medge
Vattenfall rätt all starta upphandlings- och utbyggnadsskedet för nya
kraflvärmeverk. Detta bemyndigande föreslås bli begränsat till verk där den
elektriska effekten ej överstiger 50 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överföring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
affärsområdet elproduktion finns även ansvaret för överföringen på
storkraftnätet. Storkraftnätet består av de 400 k V-ledningar med tillhoran- '
de ställverk som ägs av Vattenfall. Längden på storkraftnätet är 15 000 km,
varav Vattenfall äger huvuddelen. Den del av nätet som ligger söder om
Skellefle älv omfattas av de slamnätsavtal som gäller mellan Vattenfall och
Sveriges övriga störte kraflföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
största sammanhållna projektet i stamnätet för närvarande är ombyggnaden av
220 kV-nätet mellan Indalsälven och Mälardalen. Fem av sex 220 kV-ledningar på
denna sträcka skall ersättas med två nya 400 kV-ledningar. Planeringen har
tidigare varit inriktad på atl den första ledningen med sträckningen
Midskog-Ånge-Morgårdshammar-Örebro skulle tas i drift år 1990. Förlusterna i
stamnätet minskar med 50-60 MW vid idrifllagningen av den första ledningen. För
den andra ledningen, med sträckning från Kilforsen via Stadsforsen och Västerås
till Örebro, planeras idrifttagning ske omkring år 1995. Eftersom också denna
ledning spar omkring 50 MW nätförluster, kan en tidigareläggning komma all bli
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
av 220 kV-ombyggnaden gjordes med fömtsättningen atl de gamla ledningsgatorna
skulle kunna utnyttjas för de nya 400 kV-ledningar-na. På detta sätt skulle
praktiskt taget inga nya markinträng uppslå och betydelsefulla markarealer
kunna återlämnas till markägarna för i första hand skogsproduktion. Preliminära
bedömningar visade att ca 80 mil ledningsgalor eller ca 3 000 ha skogsmark
skulle kunna återlämnas. Sarriråden med länsstyrelser och kommuner för den
första ledningen har dock visat all det på vissa delavsnitt är myckel svårt att
utnyttja de gamla ledningsgalorna och all företrädare för motstående intressen
hellre accepterar att nya ledningsgator tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samkörningsförbindelserna
har en viktig strategisk roll, inte minst mot bakgrund av den svenska
kärnkraftsavvecklingen. Planeringen för utbyggnad av KonUskan 2 till Danmark
och Fennoskanlänken till Finland pågår. Liksom övriga samkörningsförbindelser
har.dessa likströmslänkar en betydelsefull roll för samkörningen av
elproduktionen i Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Moderniseringen av
driftcentralen i Vuollerim för nedre Luleälven har<br>
påbörjats liksom byggandet av driftcentralerna i Porjus för Luleälven och i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Norsjö för Skellefteälven.
Driftcentralen i Stadsforsen för Indalsälven Prop. 1987/88:90 flyttas till
Bispgården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapaciteten
i Kraftkönlrolls system - dvs. Vallenfalls operativa ledningsorgan för
kraftanläggningarna och stamnätet - förstärks väsentligt i samband med byte av
datorer, vilket kommer att förbättra driftsäkerheten. För alt minska risken för
allvarliga störningar på stamnätet förstärks reläskyddssystemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör utbyggnad och drift av stamnätet behandlas i samarbels-organ med
representanter för Vattenfall och övriga intressenter på nätet. Kostnaderna för
nätet läcks av de förelag som utnyttjar nätet och fördelas dem emellan efter på
förhand anmälda överföringsbehov. Härvid anpassas avgifterna så att Vattenfall
i princip får täckning för sina kostnader utan att någon vinst uppstår. En
mindre del av nätet består av anläggningar som ägs av andra företag än
Vattenfall, till vilka ersättning utgår enligt samma principer som för
Vattenfalls anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.3.2.3 Naturgas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
naturgasrörelse drivs genom dotterbolaget Swedegas AB där Vattenfall äger 60%.
Övriga delägare är Shell Gas B.V. i Holland (Shell), Den norske stals
oljeselskap a. s. Sverige AB (Staloil) och Dansk Olie og Naturgas A/S. Swedegas
svarar för inköp, överföring och distribution av naturgas. Särskilda
dotterbolag till Swedegas svarar, jämte Sydgas AB, där Vattenfall inte har
någon ägarandel, och med detta bolag samarbetande företag, för marknadsföringen
av naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
mål är alt öka användningen av naturgas i Sverige. Gasen har stora
miljöfördelar jämfört med andra bränslen samt utgör en betydelsefullt
allernaUv vid ersättningen av kärnkraft. Gasen har också fördelar från
användarsynpunkl, särskilt inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.3.2.4 övriga
affärsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
konsultverksamhet i utlandet drivs genom dotterbolaget SwedPower AB, i vilket
Vattenfall äger 51 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SwedPower
skall under krav på lönsamhet bedriva internaUonell konsultverksamhet inom
energiområdet. För uppdragsverksamheten skall i första hand aktieägarnas egna
personella och materiella resurser användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
bedrivs i en allt hårdare konkurtens med väl etablerade internaUonella konsult-
och kraftförelag. Målet är alt befästa en likvärdig kompetensnivå med dessa
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trollhätte
kanalverks verksamhet omfattar hela kanalverksamheten mellan Vänern och
Göteborg saml Säffle kanal och utgör en separat rörelsegren inom Vattenfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
övergripande målet för kanalverksamheten är att tillhandahålla nyt<br>
totrafiken en snabb och säker transportled för fartyg med trafik året mnt<br>
Ull samtliga hamnar i Vänern och Göta älv och under isfri period Säffle<br>
kanal saml all till nöjestrafiken tillhandahålla en lurislled med tidsenlig<br>
service.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kanalverkets
investeringar uppgick år 1986 till 3,1 milj. kr. Under år Prop. 1987/88:90
1987 beräknas de uppgå Ull 6,1 milj. kr. Under åren 1988 och 1989 kommer
investeringarna att inriktas på att öka driftframkomligheten och säkerheten i
farleden för större fartyg. Investeringarna beräknas uppgå till 3,1 milj. kr:
för vardera året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3.3
Ekonomi m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verksamhetsåren
1982183-1986</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
har under de senaste fem verksamhetsåren uppvisat goda resultat. Bäst har
verksamhetsåret 1985 varit med ett överskott om ca 446 milj. kr. För
verksamhetsåret 1986 sjönk resultatet på gmnd av minskad vatten-Ullgång till 79
milj. kr. Ekonomi m. m. framgår av tabell 6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6.1 Ekonomi m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Affärsverket</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83'</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84'</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85'</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ekonomi,
miy. kr.</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rörelseintäkter</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>,9753</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11504</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12416</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14049</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13785</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rörelseresultat
före</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>avskrivningar</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3148</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4006</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4644</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>• 4943</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 455</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Resultat
före avsättningar</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
skatt</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2897</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3577</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3751</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4207</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3784</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Årets
resultat</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>248</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>446</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Investeringar</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 105</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3173</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3172</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2821</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3001</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Balansomslutning</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35116</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38259</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39129</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>41894</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43199</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Byggande
avdelningar</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4095</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 670</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2338</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1880</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1592</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Drift
och administra-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tionsavdelningar</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6926</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7102</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.8612</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8609</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8542</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Krafttillförsel,
TWh</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55,4</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65,7</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67,4</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72,9</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>70,5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:212.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
kraftrörelse, dvs. exkl. kanalrörelsen Antal anställda i tjänst, medeltal under
året</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Investeringsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringarna
inom affärsverket för budgetåret 1988/89 beräknas till 4 379 milj. kr. Behovet
har beräknats med hänsyn till förväntad prisutveckling fram t. o. m. det nya
budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lagen Ull prisnivåförändringar ligger investeringarna under budgetåret
1988/89 totalt sett kvar på ungefär samma nivå som för budgetåret 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringarna
i vattenkraftanläggningar fördelas på pågående nybyggnadsprojekt, 695 milj.
kr., reinvesteringar i äldre vattenkraftslationer, 407 milj, kr,, samt
kapitaltillskott till vattenkraftbolag, 32 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kärnkraftanläggningar erfordras 595 milj, kr. Av behovet hänför sig<br>
215 milj, kr, till kompletteringar och efterarbeten i Ringhals kraftstation, I</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1987/88. 1 samt. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>delta belopp ingår bl, a,
turbinåtgärder för Ringhals 2 för höjning av effek- Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>len, varvtalsreglering av
matarvallenpumpar Ull Ringhals 2, 3 och 4 för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>energibesparing samt
system för övervakning av vallenkemin i Ringhals 2,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För byte av ånggeneratorer
i Ringhals 2 har upptagits 300 milj, kr, och för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>filter som skall
.säkerställa atl tryckavlaslning av reaktorinneslutningarna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan ske ulan radioaktiva
utsläpp, 80 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga värmekraftanläggningar uppgår medelsbehovet till 222 milj, kr. För egna
kraftvärmeprojekl las 100 milj, kr, upp för 1988/89, Dessa medel avser
finansiering av kraftvärmeverket i Nässjö. Dessutom upptas 100 milj. kr. som
kapitaltillskott för det demonstrationsprojekt för ny miljövänlig kolbaserad
elproduklionsteknik som Vattenfall och övrig kraft-industri planerar att
genomföra i Oxelösund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehovel
för värmeproduktionsanläggning föranleds bl. a. av Vattenfalls ökade
marknadssatsning inom värmeområdet. Som kapitaltillskott till
värmeproduktionsbolag upptas 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehov
för överförings- och distributionsanläggningar uppgår till 1980 milj. kr. varav
för slorkraflnälel 892 milj. kr., regionnäl 641 milj. kr., detaljnät 307 milj.
kr. och driflövervakningsanläggningar 140 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
ändamål, 351 milj. kr., omfattar medelsbehov för inköp och kompletteringar av
fastigheter 233 milj. Vx., förvärv och finansiering av vattenkraftstationer och
fallrättigheter samt nya produktionsbolag 100 milj. kr.,/örvärv och
finansiering av eldistributionsföretag 15 milj. kr. samt investeringar i
kanalanläggningar 3,1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beloppet för inköp och kompletteringar av fastigheter ingår främst erforderliga
medel för till- och ombyggnad av kontorsbyggnaderna i Sundsvall och Umeå,
driftkontor och driftcentral i Porjus samt medelsbehov för ombyggnader inom
befintliga fastigheter. Vidare har Vattenfall i skrivelse den 4 febmari 1988
redovisat att verket i samband med utlokalisering av verksamhet avser att
projektera och uppföra förvaltningsbyggnader i Ludvika och Luleå, Det
redovisade investeringsbehovet härför uppgår till 165 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upptagna
medel under de båda förvärvs- och finansieringsposterna avser medel för behov
av en allmän ram för att möjliggöra tillvaratagandet av snabbi uppkommande
affärsmöjligheter samt smärte finansieringsinsatser i tidigare förvärvade
företag. Diskussioner om förvärv av förelag förekommer på några håll och
ytterligare förvärv kan snabbt aktualiseras. Beloppen kan i regel inte
preciseras förtån köpen är mycket nära förestående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringar
för kanalanläggningar avser kompletteringar av anläggningar i främst
Trollhätte kanal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsplan
och borgensåtaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelse den 22 febmari 1988 har Vattenfall redovisat en finansierings<br>
plan för budgetåret 1988/89. Finansieringsplanen är anpassad till det för<br>
slag Ull förändrad ekonomisk styrning av Vallenfall som jag redovisat i<br>
proposition 1987/88:87. Detta förslag innebär bl. a. att Vattenfalls kapital<br>
behov inte längre skall finansieras över statsbudgeten utan genom lån över<br>
riksgäldskontoret och genom internt tillförda medel. Vidare föreslås att det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nuvarande
statskapitalet omvandlas till ett statslån vilket skall förräntas och amorteras
på 20 år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vattenfall
beräknar all kapitalbehoven för investeringar i anläggningar uppgår till 4379
milj. kr. och för amortering av statslån till 1 084 milj. kr. Tillsammans
uppgår dessa kapitalbehov Ull 5463 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vattenfall
beräknar all kapitalbehoven kan täckas med 2090 milj. kr. av internt tillförda
medel, som utgörs av rörelseresultatet efter utdelning och skatt. Av dessa
medel berörs dock 85 milj. kr. för ökning av lager.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
extern upplåning uppgår därmed till 3458 milj. kr., vilket avrundat innebär att
Vattenfall föreslår en upplåning om 3500 milj. kr. för lån upptagna genom
riksgäldskontorel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har bemyndigat regeringen all medge Vattenfall att teckna borgen för lån upp
till sammanlagt 14373 milj. kr. varav högst 645 milj. kr. för lån till
eldistributionsföretag. Ramen skall enligt gällande regler minskas till 13598
milj, kr, genom återgående borgensåtaganden vid återbetalning av lån upptagna
av produktionsbolag och övriga bolag, som skett efter det ramen fixerats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För budgetåret
1988/89 föreslår Vattenfall en ökning av borgensramen med 758 milj, kr. Den
totala borgensramen, sedan hänsyn tagits Ull återgående borgensåtaganden,
föreslås därmed uppgå till totalt 14356 milj. kr., varav 645 milj. kr. till
eldistributionsbolag och värmebolag, vilket framgår av tabell 6.2,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
6.2 Borgensåtaganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borgensram för 1987/88</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>14 373</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgående
borgen för åter<br>
betalda lån</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-775<br>
Begärd ökning för budgetåret<br>
1988/89</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>758</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14356</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:33.6pt'>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forsmark</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Eldistr. bolag och värmebolag</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12221</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>645</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1507</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.2pt'>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-675</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>258</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12046</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>645</span></b></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1665</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
borgensramen för budgetåret 1987/88 avser 12221 milj. kr. borgens-teckning för
lån på allmänna kapitalmarknaden till Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA).
Vattenfalls borgensleckning för EKA utgjorde 10472 milj. kr. den 30 juni 1987.
Ytterligare lån framöver är inte aktuella sedan samtliga tre reaktorer vid
Forsmarksverket har tagils i drovet av borgensleckning finns endast i samband
med refinansieringar. För att reducera kapitalkostnaderna avses gamla
utländska lån ersättas av nya lån med i huvudsak samma amorteringslid som de
gamla lånen. I samband med utbyte av utländska lån kommer ramutnyttjande att
beräknas efter aktuella valutakurser i stället för de valutakurser som gällt
för de ersatta lånen. För budgetåret 1988/89 har en ökning av ramen för
borgensleckning med 500 milj, kr. bedömts erforderlig på gmnd av
refinansieringar till högre valutakurser än de som de urspmngliga lånen togs
upp i.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
eldistributionsbolag och värmebolag föreslås en gemensam.ram för Prop.
1987/88:90 borgensteckning från och med budgetåret 1988/89. Vattenfalls och
Vattenfall Energiverksgmpp AB:s (VEAB) borgensleckning för distributionsbolag
under budgetåret 1988/89 bedömdes komma att rymmas inom den hittills anvisade
ramen om 645 milj, kr. För borgensteckning till värmebolag har anmälts ett
behov på 2 milj, kr, för budgetåret 1988/89, På grund av de relativt snabbt
förändrade förutsättningarna inom värmebolagens verksamhetsområde kan
eventuellt yUeriigare borgensteckning bli erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallenfall
och övriga delägare i Svensk Kärnbränslehantering AB eftersträvar en annan
finansiering av bolagets uranlager. Delägarna avser att i den utsträckning det
är möjligt själva teckna borgen för lånen, istället för som nu genom
riksgäldskontoret. Den aktuella borgensleckningen för SKB har beräknats till
110 milj, kr, för budgetåret 1988/89,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
borgensiitaganden för Baslusels Kraft AB:s utbyggnad av Bergnäs och Slagnäs
kraftstationer beräknas till totalt 216 milj, kr., varav 108 milj. kr. inryms i
1987/88 års ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB erfordras en ytterligare borgensteckning
om 10 milj. kr. för lån för inköp av nya datorer till utbildningsanläggningarna
för träning av kärnkraftverkens driflpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga bolag bedöms sålunda en ökad ram för borgensleckning om 258 milj. kr.
erforderlig för budgetåret 1988/89 vari ingår en reserv på 30 milj. kr. för nya
bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallenfall
har i skrivelse den 4 februari 1988 anmält att behov kan komma alt föreligga om
borgensteckning för de bolag som Vattenfall avser alt bilda i samband med
utlokalisering av verksamhet till Ludvika och Luleå. Vattenfall beräknar att
dessa behov kan inrymmas inom ramen för totalt redovisat behov av borgensleckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3.4
Bemyndigande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har bemyndigat regeringen att besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller
bildande av bolag inom ramen för Vallenfalls uppgifter eller med nära
anknytning till dessa. För budgetåret 1987/88 innebär medgivandet - som gäller
för andra typer av bolag än distributionsbolag - en begränsning intill 75 milj.
kr. inom ramen för Vallenfalls investeringsanslag och är begränsat till att
gälla bolag med ett bundet eget kapital på högst 5 milj. kr. (prop. 1986/87:87,
NU 34, rskr. 274). För samma ändamål föreslår Vattenfall en ram på 75 milj. kr.
för budgetåret 1988/89. För borgensleckning Ull sådana bolag föreslås en
ramökning pä 50 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Denna inräknas i ramen för
eldistribuUons- och värmebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3.5
Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de närmaste åren kommer stora förändringar i Vattenfalls kompe<br>
tensstruktur alt bli nödvändiga. Framtida krav på resurser och kompelens<br>
förväntas således inom bl, a, områdena naturgas, ny energiteknik, miljö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>teknik och energihushållning.
För atl täcka förestående kompetensbehov Prop, 1987/88:90 måste bl, a,
störte utvecklingsinsatser göras för befintlig personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
totala antalet anställda vid Vattenfall uppgick den 1 juli 1987 till ca 10500
personer, motsvarande ca 9000 personår. Personalantalel beräknas minska med
brutto I 200—1 500 personår fram till år 1991 eller med ca 12-15 %. Under de
närmaste åren kommer alla störte anläggningsprojekl inom kämkraftområdet atl
vara avslutade. DärUll kommer begränsade möjligheter till ytterligare
vallenkraflulbyggnad. Omfattningen av utbyggnaden av ny elproduktionskapacitet
är oklar. En kraftig minskning av anläggnings-verksamheten inom huvudenheten
Konstmktion och Byggande fömtses därför, och enheten kan personellt komma alt
halveras under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
perioden 1987—1991 bedöms en risk för övertalighet föreligga för i
storleksordningen 500 personer. Med övertalighet menas en personalminskning,
som inte kan klaras genom naturlig avgång. Det är i huvudsak inom
anläggningsverksamheten som övertalighelen uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
har vidtagit åtgärder för alt öka personalrörligheten och ytterligare åtgärder
planeras. Trots detta kan Vattenfall inte utesluta att personal måste sägas
upp på gmnd av arbetsbrist under perioden. Omfattningen av en sådan eventuell
uppsägning kan ännu inte anges. Detta mot bakgrund av atl
personalkonsekvenserna måste analyseras uUfrån den översyn som görs av
huvudenheterna KonstmkUon och Byggande saml AdministraUv Service,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskningen
av de objeklanställda beräknas ske i den takt anläggningar blir färdigställda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk och statens arbetsmarknadsnämnd har yttrat sig över Vallenfalls
anslagsframställning för budgetåret 1988/89, Vidare har Vattenfall yttrat sig
över energiverkels remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk konstaterar när det gäller elprisutvecklingen alt Vattenfall inte
anger vilka antaganden om de framUda producentpriserna som använts vid
bedömningen av de investeringar som föreslås. Med hänsyn till Vattenfalls
prisledande roll bör enligt verkets mening lönsamhetsbedömningen för
investeringar göras från samhällsekonomisk synpunkt, dvs, baserade på de
naUonella kraftvärdena i framUden. Enligt verket redovisar Vattenfall inte
heller tillräckligt ingående uppgifter om investeringarna för all del skall
vara möjligt all värdera deras lönsamhet. Mot den bakgmnden kan energiverket
inte ta ställning till om de föreslagna investeringarna är motiverade eller
inte. Den rådande situationen på elmarknaden manar emellertid Ull
återhållsamhet i investeringar i ny produkUonskapacitet. Förutsättningarna kan
dock förändras om två kärnreaktorer tas ur drift vid mitten av 1990-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall har yttrat sig
över energiverkets remissvar. Vattenfall konsta<br>
terar att Vattenfall driver sin verksamhet med krav på ekonomisk avkast<br>
ning. Därigenom prövas givetvis alla investeringars lönsamhet, innan de<br>
förs till beslut inom Vattenfall. Detta sker enligt de bedömningskriterier<br>
som anknyter till de av statsmakterna angivna ekonomiska kraven och som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också
ger en långsiktigt riktig inriktning av investeringarna. Det är mot Prop.
1987/88:90 denna bakgmnd enligt Vattenfall förvånande att statens energiverk
inriktat sig på att bedöma investeringarnas lönsamhet. Det kan enligt
Vattenfall knappast vara energiverkets uppgift. Enligt Vattenfall hade det
varit naturligare om verket yttrat sig över innehållet i
anslagsframställningen vad gäller verksamhetsinriktning och investeringar m. m,
från energipoliUsk synpunkt. Vattenfall betonar vidare att en mycket liten
andel av de totala investeringarna avser ny kraftproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
arbetsmarknadsnämnd konstaterar att Vattenfall redovisar ett behov av en
förändrad personal- och kompetensstruktur och att verket anmält en risk för
övertalighet. Nämnden anser alt ulvecklingstjänslgöring bör vara en av de
åtgärder som kan vidtas. Nämnden konstaterar att Vattenfall redan deltar i en
gmpp av myndigheter, bildad på nämndens initiativ, som samverkar i frågor om
utvecklingstjänstgöring. Nämnden vill också peka på vikten av att tidigare
arbete med övertalighet och uppsägningar utvärderas för att ge kunskaper inför
kommande avvecklings- och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 F</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>redragandens
</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>verv</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'>ganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den totala produktionen och försäljningen av el i landet svarar Vattenfall för
ungefär hälften. Vattenfall svarar också för ungefär hälften av kämkraften.
Eftersom Vattenfall är ett statligt affärsverk svarar således slalen, genom
Vattenfall, för hälften av såväl elförsörjningen som kärn-kraftägandet. Genom
delta har statsmakterna, utöver ett politiskt ansvar, också ett direkt ansvar
för genomförandel av kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant direkt ansvar har också slalen på olika sätt tagit när det gäller
ägartollen gentemot Vattenfall. År 1986 ändrades Vattenfalls instruktion så atl
Vattenfall numera har som sin inslmkUonsenliga uppgift alt inom sitt
verksamhetsområde arbeta för en avveckling av kärnkraften till senast år 2010.
Vidare medgav regeringen år 1987 atl Vattenfall medverkar i forsknings- och
utvecklingsbolaget Svensk Energiutveckling AB. Detta förelags verksamhet
beräknas omsluta ca 100 milj. kr. per år. Vattenfalls andel av den totala
finansieringen av detta bolags verksamhet motsvaras av Vattenfalls andel på
elmarknaden, dvs. ca 50 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I proposition 1987/88:87
redovisade jag mina förslag till en ny ekono<br>
misk styrning av statens vatlenfallsverk m. m. Förslagen innebär bl. a. att<br>
Valtenfallkoncernens investeringar och finansieringen av investeringarna<br>
bör planeras och beslutas enligt en rullande treärsplan. Vidare innebär<br>
mina förslag atl investeringarna inom affärsverket inte längre bör finansi<br>
eras genom anslag över statsbudgeten. Vattenfall har i anslagsframställ<br>
ning för budgetåret 1988/89 redovisat sina förslag enligt nu gällande ord<br>
ning, dvs. endast för ett år i taget. Av denna anledning kan inte den<br>
rullande treårsplaneringen införas förtän fr. o. m. budgetåret 1989/90. Mina<br>
förslag i det följande är därför begränsade till investerings- och finansi<br>
eringsplaner för budgetåret 1988/89.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsplan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller inriktningen av Vattenfalls investeringar för budgetåret 1988/89
ansluter jag mig i huvudsak till Vattenfalls förslag. Jag anser att Vattenfalls
förslag ligger i linje med den av mig i det föregående förordade inriktningen
av energipolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller frågan om ett nytt demonstrationskraflverk i Oxelösund vill jag
framhålla all den inriktning av 1990-talets energipoliUk, som jag förordat i
det föregående, innebär alt det är utomordentligt viktigt att alla nya vägar
prövas för atl utveckla en ny miljövänlig elproduklionsteknik.
Oxelösundsprojeklet kan vara ett exempel på detta. Vattenfall har redovisat
att Oxelösundsprojeklet avses att bedrivas i tre etapper. Den första etappen
innebär bl. a. alt en utvärdering görs av tillgänglig förbränningsteknik och
dess egenskaper med avseende på bl. a. miljön. Den andra etappen innebär
projektering, upphandling och utbyggnad. Den tredje etappen innebär drift av
anläggningen med utvärdering av bl, a, miljöegenskaperna. Avsikten med anläggningen
i Oxelösund är bl, a, att ny teknik skall demonstreras. Valet av bl, a,
förbränningsteknik är av stort intresse. Jag anser därför att den nyss nämnda
studien av förbränningsteknik m, m, bör avslutas innan ett ställningslagande
sker Ull en eventuell utbyggnad. Av denna anledning förordar jag all en
jämförande studie av olika slags förbränningstekniker m, m,, förs in i
Vattenfalls investeringsplan. Jag beräknar medelsbehovel för detta till 50
milj. kr. Därefter bör beslut fattas i särskild ordning om det fortsatta
genomförandet av projektet. Ett slutligt ställningstagande Ull Vallenfalls
framställning om atl få bygga demonstralionsanläggningen bör därmed kunna tas i
samband med de beslut som skall fattas år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om det av Vattenfall föreslagna turbinrolorbylet i Ringhals 2 vill jag
framhålla att detta byte inte innebär att den producerade värmeeffeklen ökar.
Bytet innebär endast all den värmeeffekt som produceras kan utnyttjas bättre
så all den elektriska effekten därigenom kan ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
har föreslagit all regeringen skall inhämta riksdagens bemyndigande atl
besluta i frågor som rör upphandling och utbyggnad av kraftvärmeverk med en
elektrisk effekt upp Ull 50 MW. Jag delar Vattenfalls bedömning alt den
nuvarande ordningen innebär en besvärande fördröjning av kraftvärmeprojekten.
Jag anser dock att denna fråga bör tas upp i samband med att Vattenfall lämnar
förslag till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 1989-1991.
Jag är därmed inte beredd att nu förorda all regeringen hemställer om ett
sådant bemyndigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsramen
är beräknad med beaktande av att en marginal bör finnas för atl möjliggöra en
sådan ökning av Vattenfalls investeringar under löpande budgetår som kan
påkallas från driftsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
tabell 6,3 framgår mitt förslag till investeringsplan för budgetåret<br>
1988/89 för affärsverket. Jag vill framhålla att investeringsplanen är av<br>
beräkningskaraktär och att förändringar kan ske beroende på bl, a, till<br>
ståndsfrågor och prisutveckling. Jag vill vidare särskilt framhålla att det<br>
förhållandet att jag har beräknat medel för ett visst utbyggnadsprojekt eller<br>
en viss gmpp av ulbyggnadsprojekt inte innebär något föregripande av den<br>
prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291), enligt lagen (1902:71</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s,
1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar eller Prop.
1987/88:90 enligt annan tillämplig lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.3 Investeringsplan för budgetåret 1988/89 för
affärsverket Vattenfall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredra-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknat</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utfall</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vattenkraft-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1089,5</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1112</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1174</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 174</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraft-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>315,1</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>410</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>595</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>595</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
värmekraft-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>222</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>172</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmeproduktions-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,1</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Distributions-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 652,4</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2042</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
ändamål</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>525,3</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>362</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>351</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>351</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3601,3</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4034</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4379</span></b></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4329</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringarna
inom dotterbolagen beräknas bli knappt en miljard kr. Av planeringskäl har
dessa inte kunnat medtas i investeringsplanen för budgetåret 1988/89, I samband
med fastställande av den första mllande treårsplanen för åren 1989-1991, kommer
även dotterbolagens investeringar att ingå så alt en investeringsplan för hela
Vattenfallkoncernen kan fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
min beräkning iiv investeringsram för budgetåret 1988/89 har jag även beräknat
100 milj, kr, för ett kraflvärmeverk i Nässjö och 50 milj, kr. Ull fortsatta
studier av förbränningsteknik m, m, i samband med demonstrationskraftverket i
Oxelösund, Jag har även beräknat 165 milj, kr, för uppförande av
förvaltningsbyggnader i Luleå och Ludvika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innevarande år har 3 574,6 milj. kr. anvisats under reservationsanslaget C //.
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Detta anslag bör upphöra.
Utgående reservation för budgetåret 1987/88 bör inte få disponeras, I stället
bör Vattenfalls finansieringsbehov täckas genom internt tillförda medel och
genom lån över riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som när det gäller investeringsramen innefattar mina förslag när det
gäller finansieringsplanen för budgetåret 1988/89 endast affärsverket. Fr,o.m,
treårsplanen för verksamhetsåren 1989-1991 kommer även finansieringsbehoven
inom dotterbolagen atl innefattas i finansieringsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6.4 visar mina förslag till finansieringsplan för affärsverket för Prop.
1987/88:90 budgetåret 1988/89 (milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6.4 Finansieringsplan (milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:29.75pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89 Vattenfall</span></p>
</td>
<td width=106 valign=top style='width:79.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Internt
tillförda medel</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2090</span></b></p>
</td>
<td width=106 valign=top style='width:79.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2090</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ökning/minskning
av lager</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-85</span></b></p>
</td>
<td width=106 valign=top style='width:79.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>-85</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettoflnansiering
från rörelsen</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2005</span></b></p>
</td>
<td width=106 valign=top style='width:79.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2005</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:46.55pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Investeringar
i anläggningar Amortering av statslån Nettofinansiering efter investeringar
Ram för upplåning genom riksgäldskontoret</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4379' 1084 -3458 3 500</span></p>
</td>
<td width=106 valign=top style='width:79.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1084</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-3408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3400</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla att finansieringsplanen är av beräkningskaraktär. Förändringar
kan komma att ske beroende på bl. a. resultat- och ränteutveckling saml andra
omständigheter som inte kan fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bolags-
och borgensfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har godkänt att dels regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens
vatlenfallsverk, dels fullmäktige i riksgäldskontorel när det gäller upplåning
utomlands under innevarande budgetår tecknar borgen för lån till bolag i vilka
statens vattenfallsverk förvaltar statens akUer intill sammanlagt 14373 milj.
kr,, varav högst 645 milj, kr. för lån till eldislribu-tionsbolag. Ramen skall
enligt gällande regler minskas till 13 598 milj. kr., eftersom vissa lån
återbetalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1988/89 föreslår Vattenfall en ökning av borgensramen med 758 milj.
kr. Ull 14 356 milj, kr. varav 645 milj. kr. Ull eldistribuUons-bolag och
värmebolag. Vidare har Vattenfall föreslagit att behovet av ny borgensteckning
för värmebolag, 2 milj. kr., skall rymmas inom borgensramen för
eldislribulionsbolag. För min egen del anser jag dock att borgen för värmebolag
bör rymmas inom den beräknade ramen för övriga bolag, 1665 milj. kr. 1 övrigt
ansluter jag mig till Vallenfalls förslag och förordar alt regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande alt dels regeringen eller ■ efter regeringens
bemyndigande statens vattenfallsverk, dels i förekommande fall fullmäktige i
riksgäldskontoret tecknar borgen för lån till bolag i vilka statens
vatlenfallsverk förvaltar statens aktier inUll sammanlagt 14356 milj. kr.,
varav högst 645 milj. kr. för lån Ull eldistribuUonsföretag. ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar vidare att regeringen i enlighet med Vattenfalls förslag<br>
inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1988/89 besluta i<br>
frågor som rör förvärv av aktier eller bildande:av bolag inom Vattenfalls<br>
verksamhetsområde inom en ram av 75 milj. kr,</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personal</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
gav i juli 1987 Vattenfall i uppdrag all redovisa möjligheter Ull
utlokalisering av verksamhet från bl, a, huvudkontoret i Stockholm och från de
olika regionkonloren. Som ett resultat av detta uppdrag har Vattenfall fatlal
beslut att utlokalisera vissa delar av bygg- och konstmkUons-verksamheten till
Ludvika och Luleå, Utflyttningen beräknas kunna påbörjas under år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
redovisar en risk för överlalighel inom bl, a, bygg- och konstruktionsverksamheten,
främst mot bakgrund av den minskade byggnadsverksamheten inom vattenkraften.
Det är därför enligt min mening angeläget atl Vallenfall även i fortsättningen
planerar och vidtar personal-administrativa åtgärder för all minska konsekvenserna
av den minskade byggnadsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. dels
alt godkänna de riktlinjer som jag har förordat i fråga om<br>
hur kärnkraftsavvecklingen skall inledas (avsnitt 3,1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels att godkänna de rikUinjer
som jag har förordat i fråga om ett program för effektivare användning och
ersättning av el (avsnitt 4.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels att godkänna de riktlinjer
som jag har förordat i fråga om stöd för teknikupphandling av eleffektiva och
elersättande produkter, processer och system (avsnitt 4.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels att godkänna de riktlinjer
som jag har förordat i fråga om stöd ur energiteknikfonden (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels att godkänna att
programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik upphör den 30
juni 1988 (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels att godkänna att
bränslemiljöfonden upphör den 30 juni 1988 (avsniU 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels atl medge all de inkomster
som svarar mot 10 kr. per m' olja av den särskilda skatten för oljeprodukter
får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras i enlighet med vad jag har
förordat (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels att medge att de medel som
återstår den 30 juni 1988 i bränslemiljöfonden får överföras till
energiteknikfonden (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels atl medge all de medel som
återstår den 30 juni 1988 av de medel som avser bidrag och utfästelse om bidrag
inom programmet för utveckling och introdukUon av ny energiteknik får överföras
till den nya energileknikfonden (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10. dels
att medge att de medel som har reserverats för bränsle<br>
miljöfonden inom det för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppförda
anslaget E 22. Vissaåtgärderför omställning av energisys- Prop. 1987/88:90
temet får överföras till energiteknikfonden (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11. dels
all medge all statliga garantier får lämnas för stöd till<br>
utveckling av ny energiteknik intill ett vid varje tidpunkt samman<br>
lagt belopp av 300000000 kr., inräknat redan lämnade garantier<br>
inom programmet för utveckling och introdukUon av ny energitek<br>
nik (avsnitt 4.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels alt godkänna mina förslag
till investerings- och finansieringsplan för statens vattenfallsverk för
budgetåret 1988/89 (avsnitt 6.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels all godkänna att dels.
regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vatlenfallsverk, dels
fullmäktige i riksgäldskontoret tecknar borgen för lån till bolag i vilka
statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 14356000000
kr. för lån till eldistribuUonsbolag (avsnitt 6.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dels all bemyndiga regeringen
atl under budgetåret 1988/89 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller
bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram
av 75000000 kr. (avsniU 6.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15. att
ta del av vad jag i övrigt har anfört om energipolitik inför<br>
1990-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Vissaanslagsfrågorför budgetåret 1988/89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fjortonde
huvudtiteln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid Studsvik AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
AB (Udigare Studsvik Energiteknik AB) är statens största samlade resurs för
energilekniskl forsknings- och utvecklingsarbete. Bolaget har de senaste åren
bl. a. inriktat sig på alt anpassa organisation, personalstyrka och övriga
resurser till en väsentligt lägre verksamhetsvolym än den planerade. Bl. a. har
bolaget reducerat personalstyrkan med ca 200 personer under år 1986, till
totalt ca 700 anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sludsvikskoncernen
beslår av moderbolaget Studsvik AB saml doller-bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsviks
koncernstruktur har under år 1987 renodlats. Den omfattar fyra affärsdrivande
divisioner: kärnteknik, energiteknik, Alnor AB och Metal Process Control AB
(MPC) samt en servicedivision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
finansierar sin verksamhet via dels direkta statsanslag, dels kommersiella
uppdrag och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
har sedan slutet av 1970-talet successivt vidgat sin verksamhet utanför det kärntekniska
området. En förskjutning har skett från del kärntekniska området till
energiområdet i övrigt. Bolaget har därigenom successivt ökat andelen
finansiering via kommersiella uppdrag och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
följande tablå framgår de anslagna medlen för budgetåren 1986/87 -</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88 saml bolagels beräkning av medelsbehovet för
budgetåret 1988/89 Prop. 1987/88:90 (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsbenämning</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisat</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisat</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik AB</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C 12.
Bidrag till verksamhet</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vid Studsvik AB</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57,4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,6</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C 13.
Avveckling av forsk-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ningsreaktorer, m. m.</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,1</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C 14.
Anläggningar för radio-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>aktivt avfall i Studs-</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vik, m.m.</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,0</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C 15.
Verksamheten i</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=164 valign=top style='width:123.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ranstad</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:55.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avvaktan på en särskild proposition i ämnet har de
nämnda anslagen tagits upp med oförändrade belopp i 1988 års budgetproposition
(prop. 1987/88:100 bil. 16). Jag anhåller a« nu få la upp dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>57410000'</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52600000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslaget Bidrag till verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget lämnas bidrag till verksamhet inom Studsvik
AB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolaget begär 57,6 milj, kr, i bidrag för verksamheten
under budgetåret 1988/89, Därtill kommer tidigare ansökan om ägartillskott. Av
följande tablå framgår anslagna medel för budgetåret 1987/88 samt bolagets
beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1988/89 (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisat</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik AB</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>a)
R2-reaktorn</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,0</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,0</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>b)
Biblioteket</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>c)
Egen och branschrelatérad</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>forskning</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,0</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,0</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>d)
Grundläggande energiteknisk</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>forskning</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,0</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,0</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>e)
Ägartillskott</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60,0!</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=173 valign=top style='width:129.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:87.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,6</span></b></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117,6</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>94,0</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Studsvik har ansökt om 110 milj. kr. i ägartillskott.
Tidigar-e har beviljats 50 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kr. (prop. 1987/88:25, NU 12, rskr. 112).</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>R2-reaktorn.
Utöver den kommersiella verksamheten utnyttjas reaktorn Prop. 1987/88:90 av
forskargmpper från Uppsala universitet. Tekniska Högskolan i Stockholm,
Chalmers tekniska högskola i Göteborg och neutronforskningslabo-raloriet (NFL)
i Studsvik. NFL är organiserat under Uppsala universitet. Bolaget hemställer om
17 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för atl upplåta reaklom förgmndforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biblioteket
i Studsvik är ett specialbibliotek för energilitteralur och för
rapportlitteratur inom teknik/naturvetenskap. Bolaget hemställer om 6,6 milj.
kr. för budgetåret 1988/89 Ull drift av biblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Egen
och branschrelatérad forskning och utveckling.Forsknings- och
utvecklingsarbetet bedrivs i huvudsak genom tillämpad forskning och utveckling
inkl. branschforskning och som pilot- och demonslrationsverk-samhet. Bolaget
bedriver bl. a. forskning och utveckling när del gäller, förbränning i
fluidbädd. Bolaget har vidare under lång tid varit engagerad i utveckling av
förgasningstekniken. Inom området kärnbränsle utvecklas härdfysikaliska
beräkningsprogram för opUmal användning av bränslet i kraftreaktorer. Detta har
bl. a. resulterat i produkter som används i svenska kraftverk och som Studsvik
har sålt Ull kraftföretag i bl, a. USA och Japan. Bolaget hemställer om totalt
23 milj, kr, för egen och branschrelatérad forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
energiteknisk forskning omfattar tre delprogram; materialteknik, energisystem
och förbränningsteknik. Inom materialleknikom-rådel studeras långsikliga
egenskaper hos stål och plaster i olika miljöer och belaslningsfall. Inom
delprogrammet energisystem bedriver bolaget forskning inom områdena
energilagring och småskaliga kraftvärmesystem med målsättningar och teknik som
kan ge ökad konkurtensförmåga för sådana system. Målsättningen inom området
förbränningsteknik är atl undersöka vad som är av betydelse för all åstadkomma
effektiv miljövänlig förbränning särskilt med avseende på svaveldioxid-,
kväveoxid- och dioxinemissioner. Inom området ny kärnteknik gör bolaget olika
bedömningar avseende säkerhetsmässiga aspekter, eventuella problem med kärnvapenspridning
osv. Bolaget hemställer om totalt 11 milj, kr. för budgetåret 1988/89 för
gmndläggande energiteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Studsvik AB har under lång tid byggts upp en omfattande kompetens inom framför
allt kärnenergitekniken. Under 1980-talet har bolaget genomfört en betydande
koncentration av sin kärntekniska verksamhet till områdena kärnbränsleteknik,
avfallsteknik samt reaktor- och säkerhetsteknik. Samtidigt har bolaget gjort
betydande satsningar utanför kärnenergiområdet, främst inom områdena kolleknik,
förbrännings- och förgasningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bolagets ekonomiska
situation har de senaste åren varit problemfylld.<br>
För att möjliggöra en ekonomisk rekonstruktion har staten lämnat bolaget<br>
ägartillskott. Bl. a, har bolaget, som jag nyss (avsnitt 5.2) har anfört,<br>
erhållit 50 milj. kr. i ägarUllskott för innevarande budgetår för att möjliggö<br>
ra en ekonomisk rekonstmklion av. bolaget.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bl. a. möjliggöra en fortsatt utveckling av bolaget i enlighet med
Prop. 1987/88:90 de riktlinjer jag har redovisat föreslår jag att Studsvik
erhåller ytterligare 40 milj. kr. i ägarUllskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Biblioteket
i Studsvik fungerar som ett vetenskapligt bibliotek och utnyttjas i hög grad
av forskare inom högskolan. Det är enligt min mening angelägel alt bibliotekets
verksamhet bättre kan integreras i planeringen för högre utbildning och
forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin anmälan till budgetpropositionen 1988 (prop, 1987/88:100 bil, 10) föreslår
chefen för utbildningsdepartementet all universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) fr, o, m, den 1 juli 1988 får ett ökat ansvar framför allt för
samordningen av biblioteken inom högskolan, UHÄ bör mot bakgmnd härav få i
uppdrag all förbereda ett övertagande av biblioteket i Studsvik Ull
högskoleorganisaUonen, Ett sådant överförande bör kunna ske den 1 juli 1989,
För budgetåret 1988/89 beräknar jag 6 milj, kr. för bibliolekverk-samheten. Jag
har i denna fråga samrålt med chefen för utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
driften av R2-reaktorn beräknar jag ett medelsbehov av 17 milj, kr, för
budgetåret 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen och branschrelatérad forskning beräknar jag ett medelsbehov av 20 milj.
kr. och för gmndläggande energiteknisk forskning beräknar jag ett medelsbehov
av II milj. kr. för budgetåret 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 94000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 13. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40350000'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1987/88
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26100000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16500000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Varav på tilläggsbudget 23,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget lämnas bidrag Ull avveckling av äldre forskningsreaktorer och vissa
kärntekniska laboratorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
huvudsakliga arbetet under år 1987 har koncentrerats Ull förberedelser för och
omhändertagande av äldre upplagrat avfall, bränsle och bränsleres-ler. Bolaget
begär 33 milj, kr, för budgetåret 1988/89 för avveckling av
forskningsreaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en period av 5-10 år beräknar bolaget de tillkommande kostna<br>
derna efter budgetåret 1988/89 i Studsvik för omhändertagande av äldre</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avfall inkl, bränsle och
bränsleresler Ull totalt 160-200 milj. kr. i 1987 års Prop. 1987/88:90
penningvärde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 (prop, 1986/
87:109, NU 28, rskr, 306) erhöll Studsvik 23,2 milj, kr, för mellanförvaring
för använt kärnbränsle (CLAB), Efter slutförda förhandlingar med SKB har
engångsavgiften bestämts till 19,8 milj, kr. Överskjutande medel är avsedda för
Ullkommande volymbehov i CLAB som kan bli aktuella alt ersätta vid avslutning
av bränsleöverföringen Ull CLAB, Studsvik hemställer atl dessa medel, dvs, 3,4
milj. kr., får disponeras för att täcka en del av ökade kostnader för
strålskyddsinsalser under Uden fram till den 1 juli 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss (avsnitt 5.3) har angett avser jag atl senare återkomma med förslag
till finansiering av bl. a. verksamheten i Ranstad, För Uden mellan den 1 juli
1988 och den 31 december 1988 beräknar jag behovet av medel till 950000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
hemställer vidare om atl få disponera överskjutande medel i samband med
mellanförvaring i CLAB. Jag avser att behandla denna fråga i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 16500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 14. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:166.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1986/87 Utgift</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88 Anslag</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>15000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89 Förslag</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anslag har statsbudgeten under budgetåren 1981/82 -1987/88 anvisats
sammanlagt 178 milj. kr. till Studsvik vad avser kostnaden för projektet AMOS
(anläggningen för hantering och förvaring av låg- och medelaktivt avfall i
Studsvik).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har beslutat bemyndiga regeringen alt besluta om eftergift av de lån som har
beviljats inom ramen för detta anslag (prop. 1985/86:100 bil. 14 s, 153, NU 17,
rskr, 172).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningen
för hantering och förvaring av låg- och medelakUvt avfall i<br>
Studsvik är nu klar. Vissa arbeten återstår dock att utföra innan anlägg<br>
ningen är komplett. Bl. a. återstår det all bygga en hamn. Föregående<br>
budgetår erhöll Studsvik 15 milj, kr, för detta ändamål. Hamnen beräknas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bli
byggd under budgetåret 1988/89, Bolaget begär inga medel i anslags- Prop.
1987/88:90 framställan för budgetåret 1988/89 då själva byggandet inte har
kommit i gång ännu, men har senare hemställt om atl anslaget får kvarstå tills
uppförandet av hamnen är helt genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag har erfarit forskrider projekteringen och upphandlingen av hamnen
enligt planerna. Byggnationen kommer vad jag förslår alt påbörjas senare i år.
I avvaktan på färdigställandet av hamnen föreslår jag att anslaget formellt
förs upp med 1000 kr, för budgetåret 1988/89.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
Ull Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 15. Verksamheten i Ranstad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:167.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1986/87 Utgift</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2339000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1987/88 Anslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5875000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.55pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1988/89 Förslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>950000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Studsvik AB</span></i></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
och i avvaktan på den slutliga återställningen pågår miljöskyddande åtgärder,
såsom rening av vatten från lakrestområdet, länshållning i dagbrott och under
jord, vattenkonlrollprogram m. m. För budgetåret 1988/89 hemställer bolaget om
1,9 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss (avsnitt 5.3) har angett avser jag alt senare återkomma med förslag
Ull finansiering av bl. a. verksamheten i Ranstad, För tiden mellan den 1 juli
1988 och den 31 december 1988 beräknar jag behovet av medel till 950000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regetingen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aU
till Verksamheten i Ranstad för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 950000 kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>c 21.
Vissa åtgärder för effektivare användning och</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>ersättning
av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 450000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsnitt 4.2) redovisat mina förslag till riktlinjer i
fråga om ett program för effektivare användning och ersättning av el. Jag har
därvid föreslagit all ett nytt stöd till teknikupphandling av eleffektiva och
elersättande produkter, processer och syslem inrättas den 1 juli 1988. Del bör
ankomma på regeringen alt, inom ramen för de rikUinjer för stödet som jag
Udigare har förordat, närmare bestämma de stödvillkor som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegalionen
har uppskattat medelsbehovel för leknikupphandlingsstödet till 100 milj. kr.
per år. Stödet bör enligt delegaUonen finnas tillgängligt under en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare betonat behovet av samordning och uppföljning vad gäller
elhushållningsprogrammel. Genom en successiv uppföljning och utvärdering av
programmet kan anvisade medel utnyttjas på effektivast möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för stöd Ull Vissa åtgärder för effektivare användning och ersättning av el
bör anvisas under ett nytt reservationsanslag. Det totala medelsbehovel
beräknar jag till 400 milj. kr. för en femårsperiod. Härav bör nu 150 milj. kr.
anslås för stöd till teknikupphandling i enlighet med de rikUinjer som jag nyss
har förordat. Innan ställning sedan tas till slödels fortsalla omfattning och
inriktning bör en utvärdering genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
till Vissa åtgärder för effektivare användning och ersättning av el för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservaUonsanslag av 150000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>9 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Statens
energiverks rapport Avveckling av två</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'>Pp. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>reaktorer
m. m.</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkandet och remissyttranden däröver</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av
rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elproduktion vid mitten av
1990-lalel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Val av ivå reaklorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nalionell elmarknad och
regional elförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader för avvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Demonstration av ny
elproduklionsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energiverkets slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 Remissyttranden över
energiverkets rapport</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernas övergripande
ställningstaganden m.m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prognoser om framtida
energianvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenser för olika
samhällssektorer m. m. av en tidigare-lagd avveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Planering för ersättande
elproduktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM:s skrivelse 3.1
Remissynpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningens skrivelse
4.1 Remissynpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av rapporten</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>1.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk fick i juni 1987 i uppdrag av regeringen
all utreda avveckling av två kärnkraftsreaktorer. Den första skulle tas ur
drift någon gång under perioden 1993-95 och den andra under perioden 1994-96.
Verket har i sin utredning inte beaktat eventuella skillnader mellan de 12
reaktorerna som betingas av kärnteknisk säkerhet och andra miljö- och
hälsofaktorer som har alt göra med radioaktiv strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk redovisar i denna utredning
konsekvenserna av en avveckling av två reaktorer. I utredningen ingår åtta av
landets tolv reaktorer. De har förts samman i två olika gmpper med totalt tio
olika kombinationer av två reaktorer. Analyserna koncentreras på ett
referensfall med 8 TWh kärnkraft avvecklad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverkets analyser utgår från alt avvecklingen
genomförs så att den samhällsekonomiska kostnaden, med del ovan redovisade
förbehållet, för avvecklingen blir så liten som möjligt. Därvid beaktas
möjligheterna till anpassning i övriga delar av ekonomin till höjda elpriser,
möjligheterna atl utnyttja del befintliga elprodukUonssyslemel hårdare, behovet
av nybyggnation av olika typer av elproduklionskapacilet, nätutbyggnad samt
påverkan på beredskap och miljö, och sysselsättning i kärnkraflkommunerna.
Frågan om ersättning till kärnkraftägama behandlas inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beräkningarna antas den första reaktorn avvecklad år
1995 och den andra år 1996. De övriga reaktorerna körs enligt nu gällande
planer med avveckling under perioden 2002-2010. Beräkningarna baseras således
på en tidigareläggning av avvecklingen av två reaklorer med 5 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Elproduktion vid mitten av 1990-talet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktionskapaciteten för el med alla 12 reaktorerna i
drift väntas öka med ca 4 T'Wh fram Ull år 1997, främst genom en ytterligare
effektivisering av kärnkraften men även en viss ulbyggnad av valtenkrafl och
kraflvärme. Härvid har förutsatts ett normalt underhåll och normal förnyelse av
konventionell värmekraft i form av oljekondens och gasturbiner så att 1997 års
kapacitet är densamma som 1986 års.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 1 Produktionssystemets kapacitet åren 1986 och 1997
med 12 reaktorer, TWh/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1997</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vattenkraft</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>64,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraft</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>65,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industriellt
mottryck</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kraftvärme</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,3</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oljekondens</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,5</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gasturbiner</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>158,8</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Val av två reaktorer</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen ingår Iva reaktorer vardera frän kärnkraftverken i Oskarshamn och
Barsebäck, tre från Ringhals saml en reaktor från Forsmark. De övriga
reaktorerna i Forsmark är så stora och nya alt de blir dyrare alt avveckla.
Reaktorerna har kombinerats enligt uppställningen i tabell 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
2 Olika avvecklingskombinationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorer</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nettoeffekt,</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Drifttid,</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Årlig</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>MW</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>dec 1987</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>produktion.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>antal år</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grupp
1:</span></i></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>OH-Rl</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>440+800=1240</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16+12</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>01-I-R2</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>440+840=1280</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16+12</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>OH-Bl</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>440+600=1040</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16+12</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>01-1-02</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>440+600=1040</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16+13</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bl-hB2</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>600+600= 1200</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12+10</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bl+Rl</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>600+800=1400</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12+12</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grupp
2:</span></i></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>01 +Fl</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>440+980=1420</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16+7</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>BI-HFl</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>600+980 = 1 580</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12+7</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>RH-Fl</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>800+980=1780</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12+7</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>R1-I-R3</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>800+920=1720</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12+6</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O =
Oskarshamn, B = Barsebäck, R = Ringhals, F = Forsmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalkylen
förutsätter att Ringhals 2 byggs om om den inte avvecklas i förtid. Den ordning
i vilken alternativen anges i utredningen innebär ingen rangordning från
energiverkets sida. Inom varje kombination anges den minsta reaktorn först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Elanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för en avveckling av två reaktorer till mitten av 1990-lalel beror fömtom av
vilka reaktorer man väljer i hög grad på hur elförbmkningen utvecklas och på
hur priserna på kol och olja utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller behov av att bygga nya kraftverk som ersättning för de kärnkraftverk
som tas ur drift beror det i första hand på hur elförbmkningen utvecklas.
Under 1986 var den totala elförbrukningen 126 TWh exklusive s. k.
avkopplingsbara elpannor. Elproduktionskapacileten vid mitten av 1990-lalet,
före avvecklingen, räcker för en elförbrukning på 145 TWh per år. Om två av de
mindre reaktorerna, som har en sammanlagd produktion på 8 TWh per år, tas ur
drift, skulle alltså den återstående produkUonska-paciteten räcka för en
förbrukning på 135-140 TWh med gällande kriterier för leveranssäkerhel. Defta
är 10-15 TWh eller drygt 10 procent högre än den nuvarande förbmkningsnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de antaganden om ekonomisk utveckling och framUda priser på<br>
olja och kol som verket gjort skulle elförbrukningen komma alt öka lång<br>
samt under den kommande 10-årsperioden, En viktig faktor bakom be<br>
dömningen alt elförbmkningen kommer att öka långsamt jämfört med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föregående
10-årsperiod är att den tidigare omfattande konverteringen från Prop.
1987/88:90 oljevärme till elvärme har dämpats kraftigt och bedöms bli av liten
omfatt- Bilaga 1 ning i framtiden. En bidragande orsak Ull detta är de låga
oljepriserna. En annan viktig faktor är atl tillväxten i industrin bedöms ligga
framförallt i branscher som kräver lite elenergi, t, ex, verkstadsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett alternativ för elefterfrågan har verket räknat på en elförbmkning om 136
TWh år 1997 rned alla 12 reaktorerna i drift. Med den prishöjning som blir
följden av att anpassa priset Ull de högre produktionskostnader man får vid en
avveckling av två reaktorer skulle i detta fall elförbrukningen dämpas och bli
132 TWh år 1997,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elefterfrågan
skulle i delta alternaUv fördelas enligt tabell 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
3 Elefterfrågan sektorsvis (exkl. avkopplingsbara pannor)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=94 rowspan=2 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1986'</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1997</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 reaktorer</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 reaktorer</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industri</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,8</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Transporter</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bostäder,
serv.</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37,9</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elvärme</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,7</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrv.,
raff.</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förluster</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,7</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=112 valign=top style='width:84.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>125,9</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>136</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>132</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
preliminära värden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
temperalurkorrigerade värden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett annat alternativ har verket räknat på ett fall där elförbmkningen med två
reaktorer avvecklade uppgår till 145 TWh år 1997, Även delta fall innebär en
långsam ökning av elförbrukningen jämfört med utvecklingen de senaste
decennierna. Räknat från dagens nivå är ökningen i genomsnitt mindre än två
procent per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Nationell elmarknad och regional elförsöijning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elsystemets
tålda förbrukning, förbrukning med acceptabel energi- och
effektleveranssäkerhet, beräknas uppgå till ca 145 TWh före avvecklingen och
till 135-140 TWh efter avvecklingen om ingen ny produktionskapacitet byggs, öm
efterfrågan blir störte än 135-140 TWh måste ny bäskapaci-tet byggas. Eftersom
ledtiden, tid för projektering, slaUiga tillstånd och byggande, är ca 7-10 år
för ny baskapacitel måste nya verk i så fall börja förberedas tidigt. Byggtiden
är ca 4 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
de totalt 8 TWh som avvecklas skulle således enligt del första<br>
alternativet med en elförbrukning på 132 TWh år 1997 ca 4 TWh klaras<br>
genom minskad elanvändning. Resterande 4 TWh måste klaras genom<br>
ökad produktion i övriga produkUonssyslem. Del sker bland annat genom<br>
att den svenska nettoexporten av el omvandlas till en nettoimport vilket<br>
skulle ge ett tillskott på ca 2 TWh. Vidare beräknas användningen av<br>
avkopplingsbara elpannor minska med ca 0,5 TWh. Resterande 1,5 TWh</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle klaras genom ökat
utnyttjande av befinUiga kraftverk, huvudsakli- Prop. 1987/88:90<br>
gen oljekondenskraftverk.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad
av ny kondenskraft vid efterfrågenivån 132 TWh blir inte ekonomiskt lönsam.
Endast en liten del av kapitalkostnadema skulle läckas. En avveckling av två
reaktorer gör att vissa kraftvärmeprojekl med goda fömlsättningar blir
ekonomiskt lönsamma. En ulbyggnad av kraftvärme på mnt 2 TWh el beräknas bli
lönsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
elförbmkningen bli 145 TWh blir det lönsamt alt bygga nya kolkraftverk. Den
bortfallande kärnkraften behöver ersättas. Ull större delen med kolkondensverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beräkningarna av hur stor förbmkning som produktionssystemet klarar med två
reaklorer avvecklade har verket utgått från samma kriterier för
leveranssäkerhet som gäller för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala effektbalansberäkningarna är osäkra p. g. a. svårigheterna all
överblicka effeklbehovets utveckling och lastslyrningsmöjlighelema. En
avveckling av bägge reaktorerna i Barsebäcksverket kan leda till att ny
produktionskapacitet behövs i Sydsverige för att möta effekltoppama vinlertid.
Gasturbiner kan byggas på ca två år vilket gör att effektbehovets utveckling
kan följas under de närmaste åren för alt få säkrare underlag inför
avvecklingen. Även för några alternativ med avveckling av reaktorer i
Mellansverige kan gasturbiner behöva byggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>öm
man räknar med att den totala elförbmkningen år 1997 understiger 140 TWh skulle
något definitivt beslut om uppförande av ny produktionskapacitet således inte
behöva fattas i direkt anslutning till ett eventuellt beslut om avveckling av
två reaktorer våren 1988,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Kostnader för avvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för avveckling av två reaktorer till mitten av 1990-lalel beror på flera
faktorer som del är svårt atl med säkerhet uttala sig om på 10 års sikt.
Kostnaderna blir i hög grad beroende på hur elförbmkningen utvecklas. Ju högre
elförbrukningen blir desto högre blir kostnaderna eftersom vi då måste använda
kraftverk med allt högre kostnad. Kostnaderna blir också beroende på priserna
på kol och olja eftersom elprodukUonen i de avvecklade kärnkraftverken ersätts
med kol- och oljeeldade kraftverk och en viss elvärme ersätts med olje värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
blir vidare i hög grad beroende på hur kraftproduktionen byggs ut. Skulle man
av något skäl ersätta den bortfallande kärnkraften med nya kraftverk utan att
det är motiverat från strikt ekonomisk synpunkt kan kostnaderna för avveckling
bli avsevärt högre än vad som annars skulle bli fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningarna
beror också på vad man jämför med för alterna<br>
Uv när det gäller avvecklingen av de två reaklorema. Verket har i kalkylen<br>
jämfört fallet med avveckling av de två reaktorerna till åren 1995 resp, 1996<br>
med fallet att de avvecklas fem år senare. Man kan emellertid lika gärna<br>
jämföra med ett fall där avvecklingen ligger närmare år 2010. Då skulle<br>
kostnaderna bli avsevärt högre. Man kan också jämföra med det fall att<br>
reaklorema används sin tekniska livslängd ut. Då skulle kostnaderna kun-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
bli både mindre och störte beroende på vad man antar om de aktuella Prop.
1987/88:90<br>
reaktorernas tekniska livslängd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har gjort en gmndkalkyl som baseras på fömtsättningen att den årliga
elförbmkningen om 10 år inte överstiger 132 TWh och att avvecklingen genomförs
till lägsta möjliga kostnad. Det innebär alt ingen ny elproduktionskapacitel
byggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Totalt
skulle då kostnaden för avvecklingen av två reaklorer uppgå till ca 500
miljoner kronor per år under tiden 1997-2001. De olika delposterna framgår av
tabell 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4 Exempel på olika kostnadsposter för tidigareläggning av avvecklingen av två
reaktorer (8 TWh/år), miljoner kronor per år (1987 års penningvärde)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadspost</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>132 TWh</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>136 TWh</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>145 TWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:66.0pt'>
<td width=177 colspan=2 valign=top style='width:132.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Elproduktion Tidigare rivning Anpassning i övriga
sektorer Miljö (ökade reningskostnader)</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt,
ca</span></b></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>900</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1100</span></b></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1600</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1800</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
till alt kostnaden för elproduktionen inte ändras i fallet med en
elanvändningsnivå på 132 TWh är att kostnaderna för kärnkraft minskar genom att
produktionen blir ca 4 TWh lägre men alt samtidigt dyrare kraftslag behöver
utnyttjas. Dessa förändringar tar ut varandra. Anpassningen i övriga sektorer
avser främst ökade kostnader för störte bränsleanvändning för uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
måste betonas atl detta är den samhällsekonomiska nettokostnaden. Den kan
innehålla stora omfördelningar mellan olika grupper. T. ex. innebär
elprisökningen att elabonnenterna får kostnadsökningar. Enligt verkets kalkyl
skulle med en elförbrukning på 132 TWh år 1997 elpriset bli 4 öre högre med två
reaktorer avvecklade jämfört med att ha dem kvar. Elabonnenterna skulle alltså
få betala sammanlagt ca 5 miljarder kronor per år mera om man avvecklar två
reaktorer. Kraflföretagens inkomster skulle öka kraftigt eftersom deras årliga
totala produktionskostnader ökar betydligt mindre än 5 miljarder kronor.
Vattenkraft och den återstående kämkraften svarar ju fortfarande för den allra
största delen av elproduktionen. Kostnaderna för den produkUonen ökar inte om
man avvecklar två reaktorer. Verket har inte behandlat frågan om och i så fall
hur kraftföretagens ökade intäkter skall överföras till andra delar av
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen
av två reaktorer skulle medföra atl användningen av<br>
bränslen, främst olja, ökar för uppvärmning och elproduktion. I alternati<br>
vet med en elefterfrågan på 132 TWh per år medför detta ökade utsläpp av<br>
föroreningar, 2000-3000 ton svavel och ungefär lika mycket kväveoxider<br>
per år. Ökningen motsvarar ca 2% av dagens svavelulsläpp och 1 % av<br>
dagens kväveoxidulsläpp. Dessutom ökar utsläppen av koldioxid från<br>
energisektorn med ca 2%. Vidare ökar utsläppen av vissa tungmetaller och<br>
kolväten marginellt. Samtidigt minskar det högaktiva avfallet från kärn<br>
kraften med ca 15 ton per år, det medelakliva med 15 ton per år och det<br>
lågaktiva avfallet med ca 100 lon per år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>j20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppsökningarna av svavel och kväveoxider kan motverkas
genom Prop. 1987/88:90 ökad rening. Den samhällsekonomiskt lägsta kostnaden
all öka reningen så Bilaga 1 mycket alt ulsläppsökningar för svavel och
kväveoxider helt motverkas beräknas bli ca 100 milj, kr, per år. Det är denna
miljöposl som redovisas i tabell 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningarna har hittills avsett ett inte mer
noggrannt preciserat referensalternativ med 8 TWh bortfallande kärnkraft.
Kostnaden för avvecklingen kommer dock alt skilja sig åt beroende på skillnader
i årlig elproduktion mellan reaktorerna, kostnaden för atl driva reaktorerna
samt av om den regionala elförsörjningen påverkas av avvecklingen. I de fall
den regionala elförsörjningen påverkas krävs antingen nybyggnaUon där
avvecklingen sker eller atl överföringen till området förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för alternativet med en elförbrukning på 132
TWh per år finns sammanställda i tabell 5. I de fall två block avvecklas genom
atl spridas på de olika kärnkraftslägena uppkommer enbart marginella kostnader
för förstärkning av stamnätet. Om däremot båda blocken tas från samma
kärnkraftsläge uppkommer kostnader för förstärkning av stamnätet. Investeringskostnaden
för nätförstärkningar beräknas av statens vatlenfallsverk Ull ca 1000 milj.
kr. för Ringhals, till ca 500 milj. kr. för Barsebäck och ca 300 milj. kr. för
Oskarshamn vid avveckling av två reaktorer i samma läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 5 Kostnad for olika avvecklingsalternativ vid
elanvändningsnivån 132 TWh år 1997</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berörda block</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljoner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:128.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kronor/år efter 1997</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grupp 1:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>01 + Rl</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>450-550</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>01 + R2</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500-600</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>01 + Bl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>400-500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>01 + 02</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>400-500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl + 32</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>550-650</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bl + Rl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>650-750</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grupp 2:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>01 + Fl</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>700-800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BI + Fl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>900-1000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rl + FI</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>950-1050</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rl + R3</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>900-1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samUiga fall där kostnaden är lägre än i referensfallel
ingår block ett i Oskarshamn (öl). Detta beror på att blocket är klart mindre
(440 MW) och har lägre elproduktion (2,9 TWh) än de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskilda reaktorers betydelse för sysselsättningen i
respektive kärnkraftkommun har studerats och är av storleksordningen 300—400
personer per reaktor eller 3-5 procent av sysselsättningen i
kärnkraflskommuner-na. Beredskapsaspekterna av minskad uthållighet i
elproduktionen vid övergång från kärnkraft Ull t, ex, kolkraft har belysts,
Lagringsbehovel har beräknats öka med 260000 lon olja för perioden 1997-2001.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Besluten inför
avvecklingen måste baseras på prognoser som är osäkra Prop. 1987/88:90 av
många skäl. I kraflbalansräkningarna för 132 TWh beaktas ett osäker- Bilaga
1 hetsinteryall på 126—138 TWh. Om elförbrukningen kommer att översUga 132 TWh
är det motiverat att bygga gasturbiner. Om efterfrågan stiger uppemot 140 TWh
behöver nya kondenskraftverk byggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
elanvändning på nivån 136 TWh ökar den årliga kostnaden i referensfallel till
ca 1100 milj. kr. eftersom allt dyrare kraflslag måste utnyttjas. Delta ändrar
inte den kostnadsmässiga rangordningen mellan alternativen. Däremot skulle
kostnadsskillnaden mellan alternativen öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
elefterfrågan på nivån 145 TWh skulle innebära all en avveckling av 8 TWh
kärnkraft måste ersättas med 8 TWh kolkodens. Någon ytterligare anpassning sker
inte av efterfrågan vid själva avvecklingen i detta fall eftersom priserna
redan innan dess skulle vara på nivån för kolkondens. Kostnaden för avveckling
av 8 TWh blir då ca 1500-2000 milj. kr. per år. Elproduktionskoslnaden
(marginalkostnaden) skulle bli närmare 30 öre per kWh, öm priset anpassas till
de högre kostnaderna skulle det öka med 10-15 öre per kWh i förhållande till
dagens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökning av bränslepriserna med t, ex, 50% ökar kostnaden för den tidigarelagda
avvecklingen av två reaktorer med ca 200-300 milj, kr. per år vid en
elefterfrågan på 132 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisförändringar
på el har en tendens all dämpa stora förbrukningsvariationer och fungerar
därför som en automatisk regulator. För atl ny kondensproduklion skall bli
lönsam krävs råkraftpriser pä uppemot 30 öre/ kWh, en höjning med ca 10-15 öre
per kWh från dagens nivå. Elprishöjningar, kärnkraftavveckling och ulbyggnad
av ny basproduktion är således starkt inbördes beroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
i alternativet med en elförbrukning på 132 TWh per år ett beslut om att
avveckla två reaktorer till mitten av 1990-talet kombineras med beslut att bygga
ut ny produkUonskapacitet motsvarande bortfallet i de två reaktorerna skulle
kostnaderna för avvecklingen kunna bli högre. Investeringskostnaden för en
årskapacitet på 8 TWh i kolbaserade kondenskrafl-verk, som är de billigaste
alternativen, är ca 10 miljarder kronor. Kostnaden för avvecklingen av 8 TWh
blir då vid en elefterfråga på 132 TWh ca 1000-1200 milj. kr. per år. Del år
ungefär dubbelt så myckel som del samhällsekonomiskt billigaste alternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
denna ersättningsprodukUon istället för kol baseras på inhemska bränslen skulle
motsvarande kostnad bli ca 1 500-2000 milj. kr, per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
nedanstående sammanställning redovisas kostnaderna för avveckling Prop.
1987/88:90 av två av de minsta reaktorerna Ull mitten av 1990-talet under
olika Bilaga 1 förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika antagande om elförbrukning.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>energipriser
och kraftutbyggnad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>milj, kr/år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:216.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter 1996</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A, Grundkalkyl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elförbrukningen
blir 132 TWh år 1997</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olje- och
kolprisema blir enligt verkets prognos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorerna
skulle annars ha avvecklats 2000-2001</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen ny
elproduktion byggs ut</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ca 500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kol- och oljepriserna blir 50
procent högre än i A, I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrigt samma som i A,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>700-800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>C</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny elproduktion baserad på kol
byggs ut motsva-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande hela bortfallet av kärnkraft. I övrigt samma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1000-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1200</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny elproduktion baserad på inhemska
bränslen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggs ut motsvarande hela bortfallet av kärnkraft,<br>
I övrigt samma som A,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1500-2000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elförbrukningen blir 145 TWh år
1997, Ny produk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tion byggs, I övrigt samma som A,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1500-2000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också tänka sig kombinationer av olika faktorer
som skulle leda till alt kostnaderna adderas till ännu högre belopp. Under
andra förhållanden, t, ex, minskande elförbrukning eller myckel låga
oljepriser, skulle kostnadema bli lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställningen visar alt kostnaderna för avvecklingens
stor utsträckning blir beroende av yttre förhållanden som inte kan påverkas,
t. ex, olje- och kolpriser och av hur myckel ny kraftproduktion som byggs och
vilket bränsle produktionen baseras på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste också understrykas att utvecklingen av
elförbrukningen efter år 1996 kan få stor betydelse för kostnaderna. Även om
avvecklingen av två reaktorer till mitten av 1990-talet skulleklaras utan att
nya kraftverk byggs innebär en ökad elförbrukning efter år 1996 att nya kraftverk
måste byggas tidigare än om de 12 reaklorema behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Demonstration av ny elproduktionsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvecklingen av två reaklorer vid mitten av 1990-lalet
skulle som nämnts i det föregående eventuellt kunna ske utan atl nya
kondenskraftverk behöver byggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med avvecklingen av de övriga reaktorerna kommer
man dock med stor säkerhet att behöva bygga ut elproduktionen med både
kraftvärme och kolkondenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elproduktionsteknik i stor och medelstor skala som kan
komma ifråga<br>
omfattar främst kolpulvereldning med rökgasrening, atmosfärisk fluid-<br>
bäddteknik, PFBC-teknik saml kombicykel baserad på kolförgasning eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>naturgas. Kolpulvereldning
med rökgasrening och kombicykel med natur- Prop. 1987/88:90<br>
gas som bränsle är idag etablerade tekniker utomlands.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
atmosfäriska fluidbäddlekniken är under utveckling och demonstreras nu i
Tyskland och USA. I Örebro uppförs ett kraftvärmeverk med denna teknik (60 MW
el/I65 MW värme.) PFBC-tekniken demonstreras nu i Stockholm, Spanien och USA.
Driftserfarenheler kommer alt finnas i början av 1990-talet. Kombicykel baserad
på kolförgasning har demonstrerats på några håll, främst i USA. Metoden har
goda miljöegenskaper och står på gränsen till kommersiellt genombrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
studerar tillsammans med andra företag möjlighelema att i demonslrationssyfte
bygga ett kolkondensverk i Oxelösund om 300-600 MW el, med idrifttagning
tidigast år 1994.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småskalig
elproduklionsteknik, i form av småskalig kraflvärme, vindkraft och
bränsleceller, bör också demonstreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Energiverkets slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i sitt utredningsarbete utgått ifrån alt ett beslut om vilka två
reaktorer som skall las ur drift baseras på kostnaderna för avvecklingen,
elproduktionskapaciteten, utvecklingen av elanvändningen saml de
säkerhetsmässiga aspekterna. Statens energiverk har inte bedömt
säkerhetsaspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets bedömning är det möjligt att Ull åren 1995 resp. 1996 ta två reaktorer,
av de tio utredda kombinationerna, ur drift under fömtsättning atl elefterfråga
växer långsammare än hittills under 1980-lalel. Utbyggnad av ny elproduktion
bör påbörjas i syfte att utveckla, demonstrera och vinna erfarenhet av ny
teknik inför senare delen av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller behov av atl bygga nya kraftverk som ersättning för den<br>
kärnkraftsel som behöver ersättas beror det i första hand på hur elförbmk<br>
ningen utvecklas. Under år 1986 var den totala elförbrukningen 126 TWh<br>
exklusive s. k. avkopplingsbara elpannor (inkl. dessa ca 128 TWh). Elpro<br>
duktionskapacileten vid millen av 1990-talet, då inräknat de befintliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'><br>
oljekondens verken, räcker för en elförbrukning på 145 TWh med beaktan<br>
de av rådande le varan ssäkerhetskriterier. Om två av de mindre reaktorer<br>
na, som har en sammanlagd produktion på ca 8 TWh per år, tas ur drift<br>
skulle alltså den återstående produkionskapacilelen räcka för en förbruk<br>
ning på ca 135-140 TWh per år. Detta är ca 10-15 TWh eller ca 10%<br>
högre än år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de prognoser verket gjort skulle elförbrukningen komma att öka långsamt under
den kommande lO-årsperioden. Verket har räknat igenom ett fall då förbmkningen
uppgår till 136 TWh år 1997 med alla 12 reaktorerna i drift. Med den
prishöjning som blir följden av de högre produktionskostnaderna man får vid en
avveckling av två reaktorer skulle i detta fall elförbmkningen dämpas och bli
132 TWh år 1997. Verket har också räknat på andra fall, bl. a. ett där
elförbrukningen uppgår till 145 TWh med två reaklorer avvecklade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>All tidigare erfarenhet
visar alt långsiktiga prognoser om energieflerfrå-<br>
gan är mycket osäkra. Tio år måste i det här sammanhanget betraktas som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en lång tid. Med en högre
ekonomisk tillväxt och ett mindre effektivt Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sparande
under 10-årsperioden än vad verket räknat med i gmndallerna- Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livet skulle
elförbmkningen kunna bli avsevärt högre ån 132 TWh, Högre</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oljepriser än vad verket
antagit, innebär ökad konkurtenskraft för el och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
också driva upp elförbmkningen. Lägre ekonomisk tillväxt och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lägre oljepriser skulle
verka i motsatt riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande utgångspunkt för verket är atl en avveckling av två reaktorer
inte får leda till elbrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beslut all avveckla två reaktorer åren 1995-96 är det därför mot bakgrund av
osäkerheten i den framtida elanvändningen och inför den fortsatta
kärnkraflavvecklingen nödvändigt med ökad handlingsberedskap och beslut om att
demonstrera ny teknik samt all förberedelse för utbyggnad av ny elproduktion
sker. En avgörande svårighet när det gäller utbyggnad är, att det tar
förhållandevis lång tid all bygga nya kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudalternativen
enligt våra ekonomiska bedömningar för utbyggnad av ny basproduktion är
koleldade kraflvärmverk och kondenskraflverk. För dem är byggtiden minst fyra
år. Till det kommer tid för projektering och statliga tillstånd, som sammanlagt
kan uppgå Ull flera år. Alt bygga oljeeldade gasturbin verk för atl klara
lopplaslen lar 2-3 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också möjlighet att påverka elanvändningen vid en avveckling av två
reaklorer genom att styra elförbrukningen. Verket har i sina kalkyler utgått
från att priset anpassas till de högre produktionskostnader (kort-sikUg
marginalkostnad), som blir följden av en avveckling och i prognosen räknat atl
prishöjningen dämpar ökningen av elförbrukningen. Den stora svårigheten all
basera planeringen på prisstyrning är att del är osäkert vilken effekt en
prishöjning får på elförbmkningen. I denna fråga skall å andra sidan
uppmärksammas atl en prishöjning kan få ganska snabbi genomslag på den lätt
påverkbara elförbmkningen, jämfört med den Ud del tar alt bygga nya kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets bedömning talar mycket för att elförbmkningen kommer att öka relativt
långsamt i framtiden. Detta innebär att beslut om ny produktion ej skulle
behöva fattas i anslutning Ull beslutet om att ta två reaklorer ur drift
1995—96. Mot bakgmnd av den osäkerhet som föreligger om när behov av ny
produktion kommer alt föreligga samt hur lång tid det tar alt få erfarenhet av
ny teknik är det angeläget att man beslutar om att förberedelser vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig utgångspunkt för arbetet är att kraftföretagen vidtar förberedelser för
att snabbt bygga ny kraftproduktion för det fall elförbmkningen blir störte än
vad produkUonskapacilelen tillåter. För att begränsa kostnaden bör ny
produktionskapacitet i första hand utgöras av kraflvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
förutsätter att del liksom hittills är kraftförelagen som ansvarar för beslut
om när och i vilken omfattning kraftproduktionen skall byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
förberedelser skulle då behöva göras:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Teknikutveckling och
demonstraUon inom småskalig kraflvärme kan<br>
ske genom alt ett försöks- och demonstralionsprogram etableras för byg<br>
gande av småskalig kraftvärme med olika teknik och olika bränslen för<br>
idrifttagning inom fem år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör kommuner och kraftföretag med möjlighet att bygga kraftvär- Prop.
1987/88:90 me projektera nya anläggningar. På gmnd av osäkerheten om hur mycket
Bilaga 1 kraftvärme som kan byggas eller är ekonomiskt möjligt atl bygga ut,
samt behovet av teknikerfarenhet inför avvecklingen av de .10 återstående reaktorerna,
är det viktigt aU projektering också omfattar viss kondenskraft.. Det är
angeläget att den intemationella utvecklingen och erfarenheten avseende
storskalig elproduklionsteknik tas tillvara. Lokaliseringen av de nya
kraftverken kan enligt verkels utredning göras utifrån de altemaliv som verket
placerat i gmpp 1. Efterhand i som projekteringarna är klara underställs de
koncessionsnämnden och regeringen i sedvanlig ordning. Projektreserven bör
omfatta ungefär så stor produktion som den bortfallande kämkraftproducerade
elen representerar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
projektreserv av basproduktion i kraftvärmeverk och kondensverk kan
kraftförelagen projektera utbyggnad av oljeeldade gasturbinverk. Eftersom
byggtiden för dem bara är 2-3 år skapas på det sättet en ytterligare säkerhet
för att en avveckling av två reaktorer inte leder till kapacitetsbrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
innebär alltså aU riksdagen sktille ktinna fatta beslut om avvecklingen med
innebörden att två reaktorer tas ur drift vid mitten av 1990-talet utan att
statsmakterna nu tar definitiv ställning till behovet atl bygga
ersätlningskraftverk. Det finns heller inget underlag för ett sådant ställningstagande
eftersom nya kraftverk enligt nu gällande prövningsförfarah-de först måste
prövas enligt miljöskyddslagen innan regeringen tar slutgiltig ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den störte delen av ett sådant projektarbete kommer det troligen inte alt
finnas underlag för en prövning i koncessionsnämnden förtån tidigast år 1989.
Dä kommer man också aU. något säkrare än idag kunna bedöma utvecklingen av
elförbrukningen och därmed också i vilken utsträckning det behövs ny
kraftproduktion för att två reaklorer tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
osäkerheten då fortfarande vara för stor för ett definitivt beslut kan
regeringen fatta principbeslut om tillåtligheten för vissa kraftverk men
avvakta ett definitivt beslut om Ullstånd att bygga kraftverken tills behovet
är ännu mer manifesterat. På det sättet skulle tiden från beslut Ull idrifttagning
för t. ex. ett nytt kondenskraftverki kunna reduceras till ca fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
för de här skisserade förberedelsema är vidare att kraftföretagen successivt
anpassar elpriserna Ull ökade produktionskostnader. Verket har då i sin
gmndprognos räknat med att elpriserna vid en avveckling av två reaktorer
skulle öka med 6 öre per kWh till år 1997 jämfört med dagens priser. Med 12
reaktorer i drift beräknas prisökningen till 2 öre per kWh. Om del skulle visa
sig all. elförbrukningen ökar mera än enligt prognosen kommer också
produkUonskostnaderna och därmed priset att stiga. På det sättet får man en
automatiskt återhållande effekt på elförbrukningen. Den återhållande effekten
kan också bli ganska snabb eftersom många elvärmeabonnenler har s.k.
kombisystem där man lätt kan växla mellan el och t. ex. olja om det nuvarande oljepriset
ej stiger kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
problem med en anpassning av priserna Ull snabbi ökande produk-<br>
Uonskoslnader är att viss elintensiv industri drabbas av kostnadshöjningar<br>
med kort omställningsUd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viktig aspekt av
energiverkets utredning är atl de förberedelser som Prop. 1987/88:90
behöver göras för en avveckling i stort sett är lika för de alternativ som
Bilaga 1 verket redovisar i gmpp 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de aspekter som statens energiverk utrett beträffande de tio
reaktorkombinationer som prövats kan vi konstatera att kombinatio- . ner av
reaktorerna (01, 02, Rl, R2, Bl, B2) uppvisar de lägsta kostnaderna vid en 5
år förtida avveckling. De kombinationer av dessa reaktorer där 01 ingår har de
lägsta kostnaderna. Som framgår av tabell 5 är dock kostnadsskillnaderna
förhållandevis små mellan alternativen i gmpp.l.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk till understryka viklen av att i samband med beslut om en
avveckling, handlingsberedskapen höjs på så sätt all demonstraUon av ny teknik
för elproduktion, projektering av ny elprodukUon, åtgärder att styra
elefterfrågan samt kontinuerlig uppföljning av elanvändningen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden över energiverkets rapport </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverks utredning. Avveckling av två reaklorer, har remissbehandlats.
SamUdigt med energiverkels utredning remissbehandlades en skrivelse från
vardera KRAFTSAM och Svenska värmeverksföreningen (VVF).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Yttranden över remissen
har avgivits av överbefälhavaren (ÖB), försva<br>
rets forskningsanstalt (FOA), överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB),<br>
socialstyrelsen, riksskatteverket (RSV), statens pris- och kartellnämnd<br>
(SPK), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), arbetsmarknadsstyrel<br>
sen, arbetarskyddsstyrelsen, fiskerislyrelsen, statens planverk, bostads-<br>
styrelsen, statens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling<br>
(STU), riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden<br>
för miljöskydd, statens strålskyddsinsUtut, energiforskningsnämnden<br>
(Efn), statens vatlenfallsverk, statens kämkraftsinspektion (SKI), statens<br>
kärnbränslenämnd, länsstyrelsen i Uppsala, Kalmar och Hallands län.<br>
Centralorganisationen SACO/SR, Folkkampanjen mot kärnkraft - kärn<br>
vapen, Forsmarks Kraftgmpp AB (FKA), Föreningen för industriell eltek<br>
nik (FIE), HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund. Ingenjörs ve<br>
tenskapsakademien (IVA), Jemkontoret, KRAFTSAM, Landsorganisa<br>
tionen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbmkamas riksförbund<br>
(LRF), Oskarshamnsverkets Kraftgmpp AB (ÖKG), Riksförbundet ener<br>
gileverantörerna (REL), Småföretagens Riksorganisation, Stockholm<br>
Energi AB, Studsvik AB, Svensk Industriförening, Svensk kärnbränsle<br>
hantering AB (SKB), Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Svenska<br>
Cellulosa- och Pappersbmksföreningen (SCPF), Svenska Elverksförening<br>
en, Svenska Gasföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska<br>
Kraflverksföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen (SNF), Sveriges<br>
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Industriförbund, Sveri<br>
ges FasUghetsägareförbund, Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>toret),
Sveriges villaägareförbund, Swedegas AB, Sydkraft AB, Tjänste- Prop. 1987/88:90
männens CenlralorganisaUon (TCO) och VVS-tekniska föreningen. Dämt- Bilaga 1
över har remissyttranden inkommit från Oskarshamns kommun, Svenska Elektrikerförbundet,
Karlshamnsverkets Kraftgrupp AB, SIF-klubben vid OKG, Stalstjänslemannaförbundel
vid Vattenfall, Stockholms Handelskammare, Folkkampanjen mot kärnkraft i
Oskarshamn samt ett antal forskare och privatpersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissammanställningen
är så disponerad att den inledningsvis behandlar remissinstansernas
övergripande ställningstaganden, kritik m. m. över energiverkets förslag.
Därefter behandlas specifikt frågor som verkels prognos över elulvecklingen,
konsekvenser i olika avseenden av en tidigarelagd avveckling etc.
Avslutningsvis behandlas KRAFTSAM:s och Värmeverksföreningens skrivelser och
remissinstansernas synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Remissinstansernas övergripande ställningstaganden m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bedömer atl det är möjligt att till åren 1995 - 96 la två reaktorer
ur drift under förutsättning att elefterfrågan växer långsammare än hittills
under 1980-talel. Utbyggnad av ny elproduktion bör enligt verket påbörjas i
syfte att ulveckla, demonstrera och vinna erfarenhet av ny teknik inför senare
delen av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
över energiverkets rapport är starkt delat. Ett begränsat antal remissinstanser
är uttalat positiva till en tidigareläggning av kärnkraftavvecklingen i
enlighet med verkels förslag eller förordar en tidigare avveckling än år 1995.
Ett antal centrala myndigheter och de remissinstanser som står kraftindustrin
och den tyngre processindustrin nära är starkt kritiska mot en tidigarelagd
avveckling. Ett icke obetydligt antal remissinstanser anser att en avveckling
bör vara möjlig under förutsättning att vissa krav på att det till avvecklingsbeslulet
kopplas konkreta beslut om ersättande kraftprodukUon, begränsningar av
utsläppen m. m. eller väljer att överhuvudtaget inte ta ställning Ull frågan om
en tidigarelagd avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Positiva
till en tidigarelagd avveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA,
Efn, Socialdemokraterna i Stockholms Industriverksstyrelse, SVEBIO, LRF,
Folkkampanjen mot kärnkraft och SNF är posiUva till en kärn-kraftavveckling i
enlighet med förslaget eller önskar ytterligare tidigarelägga avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FOA anser att det finns
marginaler för att hantera en naturlig osäkerhet<br>
om elefterfrågans utveckling. Dessa kan bedömas som tillräckliga för att<br>
göra det möjligt att ta två reaklorer ur drift under mitten av 1990-lalet.<br>
Marginalerna utgörs dels av den efterfrågeosäkerhet som redan beaktas i<br>
leveranssäkerhetskriteriet, dels av möjligheterna atl utnyttja den flexibili<br>
tet som finns i många system för elvärmeanvändning. Om de ekonomiska<br>
villkoren för elproduktion är lika för alla aktörer, så kan kommunala<br>
energiverk och andra mindre producenter utnyttja lokala möjligheter Ull</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t.ex. samproduktion av el
och värme. Gör man detta redan nu har man Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt FOA ett unikt
tillfälle alt starta en utvecklingsprocess där ny teknik Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan forcering kan
utvecklas och demonstreras och där de nödvändiga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>drivkrafterna finns hos
dem som skall utnyttja tekniken. Dessutom skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>elsystemet bli mindre
sårbart om en större andel av elproduktionen sker i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>närheten
av förbmkarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
bedömer att förutsättningarna för att man i praktiken skall hinna omsätta FoU-resultat
samt vidareutveckla och introducera ny elteknik i samband med
kärnkraftsavvecklingen förbättras om avvecklingen inleds i mitten av
1990-talet. Efn räknar med atl del inte bara tar tid för själva leknikförnyelsen
utan även för att olika incitament skall slå igenom och nya aktörer etableras.
Enligt Efn är del därför en brist all rapporten inte tar upp frågan om hur man
skall få in nya elproducerande aktörer på elmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
i Stockholms Industriverksstyrelse anser att det är en bra strategi atl starta
avvecklingen i mitten av 1990-talel för alt på det sättet sUmulera intresse och
vilja bland alla intressenter för atl påbörja planeringen av ett samhälle med
bättre energihushållning. Enligt Socialdemokraterna erhålls härigenom längre
lid för att effektivisera elanvändningen och planera för på vilket sätt vi
skall ersätta den kraft som vi måste ersätta när kärnkraftsreaktorerna tas ur
drift. Om nya stora kärnkraftsolyckor skulle inträffa någonstans i världen kan
det medföra att vi tvingas fatta beslut om en mycket snabb avveckling. Då är
del en stor fördel om vi redan påbörjat denna avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEBIO
menar att risken är utomordentligt stor all det åter uppslår ett
elproduktionsöverskott som verkar prispressande och därigenom gör satsningar
på ny elproduktion olönsam varför del bör övervägas om inte ett kärnkraftverk
kan las ur drift före år 1993. En snabb start på kärnkraftsavvecklingen bör ge
en erforderlig stimulans till successiv fortsalt konvertering till biobränslen
i enlighet med av riksdagen fastlagda energipolitiska mål. Speciellt bör en
kraftfull satsning ske inom kraft värmesektorn, SVEBIO konstaterar vidare att
remissmaterialet inte beaktar biobränslenas tilläggsvärden som ökad
sysselsättning i glesbygd, positiva mijöeffekter samt starkt positiva eifekter
ur sårbarhets- och beredskapssynpunkl, SVEBIO konstaterar vidare att skevheien
i dagens energibeskattning gynnar slöseri med energiråvaror, SVEBIO vill därför
med kraft framföra kravet att skattereglerna snarast omarbetas i nu sittande skatleulredningar
så alt likformighet erhålles i beskattningen då det gäller värme och
elproduktion. LRF framför liknande synpunkter och framhåller särskilt att det
finns förutsättningar att starta avvecklingen tidigare samt alt kondensproduklion
bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av möjligheten Ull framlida elbesparingar slår SNF med kraft fast att
det inte finns några tekniska hinder för att avveckla åtminstone två reaktorer
betydligt Udigare än åren 1993 och 1994. Det borde från teknisk synpunkt vara
en fördel om avvecklingen skedde tidigare så att anpassningen och inlrimningen
av produktions- och distributionssystemet kunde ske under nu rådande situation
med stort kraflöverskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkraft-kärnvapen hävdar att redan i dag skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>folkhushållet
Sverige tjäna på att direkt avveckla de två sämsta reaktorer- Prop.
1987/88:90 na. Vidare vore del ur samhällsekonomisk synpunkt motiverat att
lägga Bilaga 1 ner ytterligare någon eller några reaklorer inom de närmaste
åren. Föreningen påpekar vidare att utredningen inte berört de egenUiga skälen
för en avveckling, nämligen haveririsken, kopplingen Ull kärnvapen, avfallet,
miljöförstöring vid uranbrylning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kritik
mot en tidigarelagd avveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND,
ÖCB, statens vattenfallsverk. Svenska Elverksföreningen, Svenska<br>
Kraftverksföreningen, KRAFTSAM, SKB, Sveriges industriförbund,<br>
SCPF, Jemkontoret, HSB, Hyresgästernas riksförbund. Fastighetsägare<br>
förbundet, Småföretagens Riksförbund, Svensk Industriförening, Sydkraft<br>
AB m.fl. är uttryckligen negativa till energiverkets rapport och bedöm<br>
ningar om möjligheterna till tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen.<br>
Genomgående önskar dessa remissinstanser att kärnkraftavvecklingen<br>
skall inledas senast möjligt,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anser all någon tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen inte kan ske med
hänvisning till förbättringar i del ekonomiska lägel. Trots en gynnsam
industriell utveckling under 1980-lalel kan inte villkoren för svensk industri
försämras om svensk ekonomi skall kunna uppnå en varaktig yttre och inre
balans. Även en begränsad tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen får
negativa återverkningar på delar av den elkrävande industrin. Konsekvenserna
torde bli av den omfattningen all ett beslut om en sådan tidigareläggning måste
kompletteras med andra åtgärder än rent energipolitiska för alt effekterna på
industri och sysselsättning skall ktinna begränsas. Kraven på klargörande
besked från statsmakterna i kärnkraftsfrågan växer sig enligt SIND allt
starkare i takt med att tidpunkten för avveckling rycker närmare. För atl
svensk industri skall kunna planera för 90-lalel, måste villkoren för
elförsörjningen klarläggas nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
avstyrker en tidigareläggning med hänvisning till de omfattande negativa
konsekvenser detta skulle medföra ur beredskapssynpunkt. De närmaste åren borde
i stället enligt ÖCB ägnas ål aktiv planering för omställning och effektivisering
av elanvändningen och för utveckling av alternativa energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk anser att inga säkerhetsskäl talar för en tidigare<br>
avveckling och atl en sådan avveckling skulle innebära stora risker för<br>
störningar och avbrott i elförsörjningen fram till dess alt nya produktions<br>
anläggningar kan tas i drift och till fullo ersätta de avställda kärnkraftsagg<br>
regaten. Svårigheter alt upprätthålla stabila elleveranser skulle framför allt<br>
uppstå under köldperioder men även under perioder då tillrinningen till<br>
vattenkraftverken blir låg eller störte fel inträffat i några kraftverk. Utred<br>
ningen har grovt överskattat möjligheterna atl hålla Ullbaka den framUda<br>
elanvändningen med hjälp av begränsade prishöjningar. Det går i dag inte<br>
alt garantera att nya kraftanläggningar kan tas i drift till år 1995 för att<br>
ersätta avslälld kärnkraft och startas en snabb utbyggnad nu måste den<br>
baseras på i dag beprövad teknik. I annat fall riskeras flera år med stör<br>
ningar i elförsörjningen i slutet av 1990-talel. En sådan utbyggnad skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medföra
negaUva miljöeffekter eftersom befintlig teknik utnyttjas. En för- Prop.
1987/88:90 Uda avveckling av två reaktorer kommer att förorsaka den svenska
sam- Bilaga 1 hällsekonomin betydande kostnader som underskattas i
rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska Kraftverksföreningen är det när riksdagen skall falla beslut högst
väsentligt att konsekvenserna av beslutet belyses och att de negativa
inverkningarna inte underskattas. Enligt Kraflverksföreningen har energiverket
kraftigt underskattat svårigheterna och kostnaderna vid en avveckling av två
aggregat redan i mitten på 1990-talet, Enligt Kraflverksföreningen finns del
all anledning att skjuta en avveckling av kärnkraften Ull så nära år 2010 som
möjligt. Samhällsekonomiskt, privatekono-miskt, för miljön och för
sysselsättningen i landet blir vinsterna med senast möjliga avveckling mycket
stora. Det ger möjlighet atl rationellt utnyttja liden för utveckling och
demonstration av erforderlig ny miljövänlig teknik och nya metoder för
hushållning och ersättande kraftproduktion. Möjlighet ges också att få
rimligare uppfattning om elanvändningens utveckling -om ett ökande elpris
påverkar elanvändningsnivån och industrins stmkturomvandling, vilket genomslag
fortsatt elhushållning och eleffektivisering får etc. Innan en bedömning kan
göras om när avvecklingen av reaktorer kan inledas måste också klarhet skapas
om tillståndsförfarandet för den nödvändiga ersältningskraften. Beslut om avveckhng
får inte fattas utan beslut om erforderlig ersättningskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
KRAFTSAM anför erinringar av liknande art som Kraflverksföreningen mot en tidigareläggning
av kärnkraflsavvecklingen. Om kraftinduslrin av poliUska skäl får ett
åläggande om en annan och snabbare tidsordning för avveckling av kärnkraften
kan kraftinduslrin verkställa detta under förutsättning atl tidsprogrammet
anpassas till vad som är rimligt med hänsyn till tillståndsgivning och byggnadsUd
för ersättande kraftverk, atl behandlingen av lokaliserings- och
koncessionsansökningar för nya kraftverk rationaliseras, vilket torde kräva att
det kommunala vetot avskaffas, samt alt kraftföretagens kostnader för nya
anläggningar och ökade driftkostnader täcks av samhället. SKB anser att de
ekonomiska konsekvenserna vid förtida avveckling av två reaktorer blir
väsentligt högre än vad utredningen anger. Inom kärnbränslecykeln borde man sålunda
ha beaktat de kostnader som uppkommer inom fondsystemet för använt kärnbränsle
samt den försämring av Sveriges bytesbalans på mellan 600-1300 milj. kr. per år
som en förtida avveckling innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt Sveriges
industriförbund bör ur samhällsekonomisk synpunkt<br>
avvecklingen påbörjas så sent som möjligt. Då kan man dra nytta av<br>
resultaten av besparingsåtgärder samt utveckling av ny teknik. Förbundet<br>
menar atl i utredningens grundkalkyl är fömtsättningarna felaktiga. Den<br>
verkliga kostnaden som enligt förbundet blir av slorieksordningen 25 mil<br>
jarder kronor kommer att drabba alla medborgare. Förbundet framhåller<br>
alt en realistisk studie borde ha gjorts, som ställt utredningens analys<br>
relativt ett referensallernaliv, som innebär att kärnkraften börjar avveck<br>
las så sent som möjligt med beaktande av existerande riksdagsbeslut.<br>
Förbundet menar alt på grund av elprognosernas osäkerhet måste eltillför<br>
seln planeras så atl energilillgången inte blir en begränsande faktor för den<br>
industriella produktionen. Förbundet vill framhålla att om den totala elan-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vändningen anpassas enbart
genom en prishöjning på el, kommer en myc- Prop. 1987/88:90 kel stor del av
anpassningsbördan att läggas på industrin. Förbundet Bilaga 1 menar bestämt
atl utredningarna visar alt en tidigare avveckling leder Ull att vår
konkurrenskraft försämras, att sysselsättning och välfärd påverkas negativt,
all miljön försämras och alt ersättningen av kärnkraften inte sker med förnybara
och inhemska energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Jemkontoret och SCPF motsätter sig på liknande grunder som Industriförbundet
starkt en tidigareläggning. Enligt Jemkontoret skulle en prishöjning på el, som
blir följden av en förtida avveckling av kärnkraften, bli en isolerad svensk
företeelse som inte kan kompenseras med höjda produktpriser och som kommer att
försämra den internationella konkurrenskraften för bl. a. stålindustrin. SCPF
anser atl Ivåreaktomlredningen behandlar en inledande del av kärnkraftavvecklingen
och inte år representativ för en bedömning av den totala avvecklingens
konsekvenser. Utredningen visar alt redan denna första del medför stora risker
och skapar allvarliga problem för landet. Svensk massa- och pappersindustri har
goda framtidsutsikter med en stark efterfrågan inom pappersområdel. Förelagen
planerar en successiv utbyggnad. Marknads- och miljöskäl saml strävan att
hushålla med virkesråvaran leder Ull ökad andel mekanisk massa och en växande produkUon
av IrähalUga pappersslag. Detta innebär ökat elbehov. För alt möjliggöra en
förtida avveckling av kärnkraften förutsätter verket en omfattande
strukturomvandling av industrin vilket får Ull följd att massa- och
pappersindustrins expansion hejdas fram till år 1997. SCPF framhåller att den
fortsatta avvecklingen enligt utredningens scenario innebär en stympning av
branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen kräver alt utredningen kompletteras med redovisning av
konsekvenserna för konsumenterna. Mot denna bakgrund och med hänsyn till samhörigheten
med resultaten från pågående utredning om bl. a. punktskatterna på el bör
riksdagens behandling av frågan om förtida avveckling av två reaktorer senareläggas
minst ett år. I samband med ovan förordade komplettering av utredningen bör
enligt Elverksföreningen annat grundalternativ väljas som åskådliggör en mera
nyanserad syn på kalkylernas osäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästföreningen
ser en tidigareläggning av avvecklingen av två reaklorer som negativ beroende
på all den skulle innebära oacceptabla koslnadskonsekvenser för bmkarna.
Riksdagsbeslutet bör därför tillämpas så att det blir en lång omställningsUd
och en höjning av elpriset kan behöva göras successivt under denna omslällningstid.
Det överskott som då skapas bör enligt föreningen återgå till användarna i
form av energihushållningsbidrag eller liknande. Enligt HSB är del
oacceptabelt alt ändra den beslutade avvecklingslakten för kärnkraften, då det
dessutom torde ske till priset av såväl högre energikostnader för konsumenterna
som en ökad försurning av miljön,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIF-klubben
vid OKG motsätter sig en tidigareläggning av kärnkraften.<br>
Om så ändå beslutas anser klubben att berörda reaktorer bör namnges nu.<br>
Ersättningsindustri på berörd ort bör enligt klubben tillskapas, helst inom<br>
kraflsektorn. Slutligen bör inte två reaktorer läggas ned vid samma kärn<br>
kraftverk,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen
kan nämnas atl Svenska Villaägareförbundet och Stockholms Handelskammare kräver
en ny folkomröstning om kämkraften.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90 </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen kan accepteras
under vissa förutsättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB, socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, STU m.fl,
centrala myndigheter saml IVA, LO, Stockholms Industriverksstyrelse, TCO och
Svenska Elektrikerförbundet motsätter sig inte energiverkets slutsatser och
förslag men framför synpunkter av mer principiell art om vad som krävs för att
möjliggöra en avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB framhåller att avvecklingen av två reaktorer inte får
innebära en regional obalans som innebär att områden kan ställas utan elförsörjning
i en kris- eller krigssituation vid avbrott från övriga delar av landet. Vid
valet av nya energikällor måste sårbarhetsaspeklerna särskilt beaktas liksom
uthålligheten i valda system.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
enligt statens naturvårdsverk nödvändigt alt hålla fast vid de urspmngliga fömtsättningarna
för kärnkraftens avveckling, nämligen alt den del av elprodukUonen som behöver
ersättas måste produceras med i huvudsak förnyelsebara energikällor. En
begränsad elproduktion med naturgas bör kunna accepteras, men i så fall måste
en stor del av den nuvarande förbrukningen av fossila bränslen ersättas med
naturgas och biobränsle för atl därigenom undvika ökade koldioxidutsläpp från
energisystemet som helhet. En sådan utveckling är även förenlig med övriga
viktiga miljömål som alt komma tillrätta med försurningsproblemen och atl
bevara de outbyggda älvarna. För att i god tid fastslå vilka miljökrav som
skall gälla för de oljeeldade kondenskraftverken bör prövningen enhgt
miljöskyddslagen vara slutförd senast vid utgången av år 1990. Detta möjliggör
att anläggningarna hinner kompletteras med reningsutmstning m. m. och verket
anser all sådant beslut bör fattas av regeringen i samband med ett eventuellt
beslut om avveckling av två reaktorer under perioden 1993-1996. Även
koncessionsnämnden för miljöskydd uppmärksammar miljöproblemen vid befintliga oljeeldade
kraftverk och fömtsätter att en omprövning sker av givna tillstånd.
Socialstyrelsen anser att betänkandet bör kompletteras med
miljökonsekvensanalys från hälsoskyddssynpunkt. Därvid bör konsekvenserna för
inomhusmiljön uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt fiskeristyrelsen
är det viktigt att ersältningskraften inte p. g. a. lidsbrist eller bristande
ekonomiska resurser produceras med sådana metoder eller sådan teknik eller med
brister i kunskapsunderlaget rörande såväl kort- som långsiktiga effekter av
viss teknik att irteversibla skador på miljön riskeras. Någon vallenkraflsutbyggnad
utöver av riksdagen beslutade 66 TWh kan från fiskets synpunkt inte komma
ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens planverk bör avvecklingen av de första
reaktorerna ses som en del av den totala avvecklingen vilken förmodligen torde
komma att ske kontinuerligt under perioden från det atl den första reaktorn tas
ur drift. Bedömningar av önskvärda helhetslösningar måste göras på ett Udigt
stadium eftersom del annars finns risk all Udigt gjorda kortsikUga bedömningar
successivt leder Ull ett olämpligt och kostsamt slutresultat vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
produktionsanläggningar, energikällor, energianvändningsnivåer Prop.
1987/88:90 samt överföringsstmkturer. Även länsstyrelsen i Kalmar län
framhåller alt Bilaga 1 ett långsiktigt perspektiv bör läggas på kärnkraflavvecklingen
utöver de två reaktorer som nu skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
i Stockholms Industriverksstyrelse anser atl del behövs en aktivare elanvändningspolilik
än den av statens energiverk förutsatta och att del behövs ytterligare
produktionskapacitet, främst i form av kraftvärme. De beslut som måste tas
under den närmaste tioårsperioden är ofta av den karaktären att de inte kan senareläggas.
En avvaktande inställning till kraftvärme fram till år 1997 innebär att del
blir mindre kraflvärme år 2010 jämfört,med om kraftvärme hela tiden
prioriterats. Vidare framhålls att det är angeläget med en förändring av
energiskattesystemet som innebär all kondensproduklion inte väljs framför kraflvärmeproduklion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser atl energiverket i sin prognos gjort en allt för yUig analys av den
framtida elanvändningen och all utredningen inte analyserat de underliggande
drivkrafterna bakom den eltunga basindustrins ökade elbehov. Antagandena om
priskänslighet förefaller också väl oplimisUska varför Lö anser alt
sannolikheten talar för att elbehovet i mitten av 90-lalet blir avsevärt störte
än vad energiverket beräknat. En för samhället så gmndläggande fråga som den
framtida elförsörjningen får enligt LO inte baseras på ett så osäkert underlag.
För all inte avvecklingen skall leda till en bristsituation, utgår LO ifrån att
konkreta beslut om avveckling av utpekade reaktorer skall kopplas till lika
konkreta beslut om ersättande produktionskapacitet med motsvarande effekt.
Genomförandet av avvecklingsbeslulet skall på motsvarande sätt kopplas till
all den beslutade ersält-ningsproduktionen faktiskt är driflklar. LO föreslår
vidare att regeringen tillsätter en särskild utredning för atl närmare belysa
hur en sådan över-vinstbeskallning, till störte eller mindre del kan användas
för atl finansiera utveckling och introduktion av ny elproduktion eller
effektivare elanvändning. Även TCO anser att ett beslut om tidigarelagd
avveckling bör kopplas till beslut om byggande av viss ersältningsproduktion
eller i vart fall bör beslut fallas om långtgående förberedelser för en sådan
utbyggnad i form av projekterad och tillståndsförbereddd produktionsreserv.
Alternativt krävs en genom politiska beslut trovärdig styrning av elefterfrågan.
Även Studsvik och REL anser' att det krävs konkreta beslut och tillkommande
elproduktionskapacitet för att fatta beslut om en förtida avveckling. FIE pekar
på risken av elbrist vid en tidigarelagd avveckling. Eventuellt ersättande
elproduktion får enligt FIE inte ge avkall på den störningssäkerhet och nälkvalilet
som nuvarande syslem har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet förutsätter att åtgärder vidtas för att skapa<br>
nya arbetstillfällen i de berörda orterna i första hand inom kraftsektorn.<br>
Fram Ull år 1997 är det osäkert hur mycket ny elproduktionskapacitet som<br>
erfordras, men därefter krävs ny basproduktion för vår elförsörjning.<br>
Sysselsättnings- och stmklurskäl talar för att basproduktionsanläggningar i<br>
första hand lokaliseras till kärnkraftskommunerna. Det är enligt förbunds<br>
styrelsens uppfattning vikUgt all departementet under hand tar kontakt<br>
med berörda kärnkraftskommuner för ytterligare synpunkter. Statens<br>
energiverk har enligt kommunförbundet ingående redovisat effekterna på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen i
kärnkraftkommunerna, men konsekvenserna för indu- Prop, 1987/88:90 Siri och
sysselsättning i övriga delar av landet har inte berörts. Styrelsen Bilaga
1 anser detta vara en allvarlig brist i energiverkets rapport varför man
förutsätter att de hårdast drabbade kommunerna och regionerna ges erforderligt
stöd till en långsiktig industriell anpassning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
motsätter sig inte direkt en förtida avveckling men framhåller att det är
nödvändigt att nya anläggningar för kraftproduktion slår klara den dag ett
eller flera kärnkraftverk tas ur bmk. Det enda alternativ som för närvarande
står till buds är ett eller flera aggregat med kolbaserad kondenskraftproduktion.
Ett riksdagsbeslut om avveckling av enskilda kärnkraftverk bör därför tas vid
den Udpunkt då beslut föreligger om installation av kolbaserad kondenskraft
med minst motsvarande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
STU är osäkerheten i statens energiverks utredning stor, bl, a, vad avser
bedömning av elförbrukningen i framtiden saml avsaknaden av säkerhetsaspekter
av olika slag, STU har anledning all vara opUmisUsk inför möjligheterna alt
effektivisera elanvändningen i Sverige genom tunga satsningar på FoU rörande ny
energisnål teknik samt elersättande teknik. Resultaten av sådana satsningar kan
dock sannolikt, även under goda förhållanden, inte väntas påverka elsituaUonen
i väsenUig grad före år 2000,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
arbetsmarknadsstyrelsen leder en energipoliUk som jämfört med andra länder
medför en mycket snabb prisstegring på energi till en försämring av konkurtensförmågan
hos den energiintensiva svenska process- och förädlingsindustrin. En tidigare
avveckling av två reaktorer måste planeras noggrant så att sysselsättningsslörningarna
lokalt minimeras. Arbetsmarknads- och regionalpolitiken utgör här vikliga
instrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
arbetarskyddsstyrelsen kan eleffektbrisl öka arbelsmiljöriskerna. Den under
80-talet ökande andelen driftel i lokaler har stor betydelse för en god
arbetsmiljö och är i viss utsträckning direkt kopplad till säkerheten på
arbetsplatsen. Arbetarskyddsstyrelsen pekar vidare på betydelsen av att i god
tid planera för personalen vid de reaktorer som skall ställas av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
beslut om tidigareavveckling fallas redan nu är det enligt länsstyrelsen i
Hallands län angeläget att ett sådant beslut åtföljs av en handlingsplan för
att kunna möta ett elbehov som överstiger 132 TWh, Risken är annars stor att industrisalsningar
inte kan genomföras på gmnd av elbrist eller att ransoneringar måste tillgripas
för att möta tillfälliga toppbelastningar i elnätet. Handlingsplanen måste
enligt länsstyrelsen också innehålla de arbetsmarknads- och regionalpolitiska
insatser som regeringen avser vidta för alt mildra de regionala och lokala
effekterna av en förtida avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamns
kommun anser att statsmakterna måste ta på sig fullt ansvar för de effekter som
avvecklingen medför och hemställer att regeringen i propositionen lämnar
förslag om åtgärder som fullt ut kompenserar kommunen för de förluster av
arbetstillfällen som en avveckling medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Säkerheten
vid kärnkraftverken m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk, SKI, Studsvik m.fl, remissinstanser uppmärksammar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frågor rörande säkerheten
vid kärnkraftverken,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk anser alt
energiverket inte har beaktat skillnader mel- Prop. 1987/88:90 lan de tolv
reaktorerna som gäller kärnteknisk säkerhet och andra miljö- Bilaga 1 och hälsomässiga
aspekter som rör radioaktiv strålning. Enligt planverkets mening borde dessa
frågor ha behandlats i utredningen. De torde vara av grundläggande betydelse
för en helhetsbedömning av avvecklingsproble-maliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SKI bör man inte nu peka ut givna reaktorer för avveckling, Alla enheter bör
arbeta under förutsättningen att fortsatt drift är ett möjligt alternativ, saml
all säkerhelsskillnader, i den mån avgörande sådana föreligger, kommer all
vara starkt styrande när beslut skall fattas - med relativt kort
framförhållning - om vilka verk som skall avvecklas först. Därigenom skapas
motivation för fortsatta säkerhelsförbättringar vid samtliga verk. Om avgörande
säkerhetsskäl inte föreligger och beslut ändå fattas med lång framförhållning
om tidig nedläggning av viss reaktor ser inspektionen en klar risk för alt ett
sådant beslut medför en sänkt motivation och därmed höjd risk för mänskliga
felgrepp inom säkerhetsarbetet. En annan konsekvens av en tidig låsning till
nedläggning av vissa utpekade reaktorer är atl handlingsutrymmet minskar ifall
i dag inte fömtsedda, allvarliga säkerhetsproblem skulle uppkomma vid en eller
i värsta fall flera andra reaklorer. Sannolikheten för sådana situationer
bedöms som låg men inte försumbar, och man måste beakta alt driflerfarenhelerna
av dagens reaklortyper inte omfattar hela den tekniska livscykel som satts som konstruklionsmål
(40 år). Skulle en sådan situation uppkomma kan del innebära atl man antingen
får besluta om fortsatt drift vid de först utpekade reaktorerna, eller att
stänga av fler än planerat. En konsekvens av inspektionens ståndpunkt är alt
från kärnsäkerhetssynpunkt bör utvecklingen av kraftsystemet och av eventuell
ersättningsproduktion saml av likvärdiga trygghetsvillkor för berörd personal
vid kraftverken göras så att man med kort framförhållning kan fatta beslut om
den eller de enheter som skall tas ur drift vid angiven tidpunkt. Eftersom alla
reaklorer skall las ur drift senast år 2010 innebär detta Udigareläggning av
planerade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
framhåller all minskningen av marginalerna i produktionssystemet vid förlida
avveckling ger risker för ökad säkerhetsmässig sårbarhet vid kärnkraflsverken
eftersom man inte ä priori vet vilka reaktorer som i första hand skall ställas
av på grund av tekniska eller säkerhetsmässiga risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens vattenfallsverk kan de nu föreliggande planerna all i förtid börja
avveckla fullt driftdugliga kärnkraftblock leda Ull alt kraftföretagen
successivt får ökande svårigheter med att bibehålla nuvarande personal och
rekrytera ny personal för drift och underhåll av kärnkraflstalioner. Detta i
sin lur kan leda Ull svårigheter alt upprätthålla driften i kvarvarande
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser lämnar förslag till vilka aggregat som bör tas ur<br>
förUda drift eller lämnar mer allmänna synpunkter som underlag för stats<br>
makternas beslut i denna fråga. Enligt TCO bör de två kärnkraftsreaktorer<br>
som skall las ur drift i mitten på 90-talet anges för all ett antal
följdproblem<br>
skall få det tidsutrymme som behövs för att planeringen skall bli fram<br>
gångsrik. Bl. a. kan planer för personalutveckling och utbildning konkreli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>seras i mycket högre grad
med en längre framförhållning och motverka oro Prop. 1987/88:90 hos
personalen. Även den kommunala och regionala planeringen behöver Bilaga 1
denna framförhållning för att kunna vidta kraftfulla åtgärder för att minska
återverkningarna av omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
OKG antyds det ibland att 01 skulle vara sämst säkerhelsmässigl eftersom
aggregatet är äldst. Inom OKG har gjorts utvärderingar av de tre OKG-reaktorerna
och resultatet visar att 01 har en allmän säkerhetsnivå som inte är sämre än OII
och OIII.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en tidigareläggning sker av kärnkraften anser Svenska Elektrikerförbundet att
Oskarshamn 1 och Ringhals 1 i första hand bör komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
konstaterar alt det med nuvarande tidsschema med ett tidigareläg-gande av
avvecklingen inte medför något hinder från strålskyddssynpunkt atl byta ånggeneratorer
på Ringhals 2, även om denna reaktor skulle vara en av de första att avveckla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län anser att en avveckling av den på kärnkraft baserade
elproduktionen i Forsmark bör skjutas så långt fram i tiden från nu som
möjligt. Innan en avveckling sker bör en alternativ energiproduktion på
platsen förberedas i god lid för all störningarna såväl inom driften vid verket
som för samhället och arbetskraften i dessa delar av länet skall bli så små som
möjligt och omställningen underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialstyrelsen bör hög befolkningstäthet intill en reaktor vara en av de
faktorer som påverkar beslutet om tidigareläggning av avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Sydkraft AB är möjligheten att behålla en kompetent och engagerad personal av
central betydelse för att i framtiden utveckla säkerheten i kärnkraftverken. En
gmndfömtsällning för delta är alt avvecklingsfrågan hanteras på ett sätt som
skapar respekt hos personalen i kärnkraftverken, och blir trovärdig genom ett
logiskt och begripligt samband mellan i kärnkraftverk inträffade händelser å
ena sidan och av regeringen föreslagna åtgärder å andra sidan. En förtida
avveckling av två reaktorer uppfyller inte detta krav på logik och begripligt
samband. Det vore förödande om därtill två reaktorer nu specifikt utpekas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>M. h. t. att det inte
finns några avgörande säkerhetsmässiga eller andra<br>
fakta som pekar ut vilka två reaklorer som bör avvecklas först anser SNF<br>
atl Barsebäcksverkets lokalisering mycket nära befolkningskoncentratio<br>
nerna i sydvästra Skåne och på Själland gör att åtminstone en av detta<br>
verks reaklorer bör tillhöra de två som ställs av först. Helst skulle före<br>
ningen se alt båda Barsebäcksverkels reaktorer stängdes i första omgång<br>
en, men om detta vållar problem med avseende på effektreserv m, m, kan<br>
föreningen i stället länka sig att en Barsebäcksreaktor och en Ringhals-<br>
reaktor blir de två reaklorer som tas ur drift först, SNF vill inte ifrågasätlta<br>
att en förtida avveckling medför personalproblem men framhåller att san<br>
nolikheten för de antydda driflsstörningsproblemen rimligen måste bli<br>
avsevärt mycket störte vid en sen, koncentrerad avveckling från år 2005,<br>
Såvitt föreningen känner till har ingen analys gjorts av de personalproblem<br>
som skulle kunna uppslå vid en sådan avveckling och del vore olyckligt om<br>
turordningen för reaktorernas avställning i praktiken kom att bestämmas<br>
av personaltillgången vid de olika verken. Extra allvarlig blir en sådan<br>
utveckling om reaktorerna skiljer sig ål vad beträffar säkerhet, vilket inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är uteslutet vid en sen
avveckling då flera reaktorer närmar sig slutet på sin Prop. 1987/88:90<br>
tekniska livslängd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SSI, länsstyrelsen i Hallands län, OKG, Svenska Kraftverksföreningen, Studsvik,
LO och TCO pekar på behovet av åtgärder för att bibehålla kompetensen vid
landets kärnkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO är det alltmer uppenbart att samspelet mellan människor och maskiner är en
central fömtsättning för en säker hantering av kämkraften. En fömtsättning för
att åstadkomma detta, är att kraftverken kan behålla sin kompetenta och lojala
personal även under den utdragna avvecklingsperioden. För att lyckas med detta
fordras att varje anställd känner sig förvissad om en långsiktig, meningsfull
sysselsättning på orten, oavsett kämkraften och ett krav är därför att det för
varje anläggning görs en detaljerad personalplan för hur denna långsiktiga
sysselsättning skall kunna åstadkommas. Genom atl beslutet om avveckling av
kärnkraften till år 2010 är fattat av riksdagen är del också rimHgl att
riksdagen beslutar om tillräckliga åtgärder för atl förebygga
omställningsproblem för anställda inom kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kompensation
till kraflföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraflverksföreningen konstaterar atl det är en brist i utredningen all helt
förbigå frågan om ersättning till kraftverksägama. Vid ett normalt expropriationsförfarande
kan ersättningen till kraftförelagen uppskattas till belopp av ungefär samma
storleksordning som den samhällsekonomiska kostnaden. FKA och Sydkraft framför
liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
OKG behandlar ersättningsfrågan. De belopp som OKG kommer att kräva ligger på
en annan nivå än de samhällsekonomiska kostnader som beräknats av energiverket.
Två nedlagda kärnkraflblpck måste enligt OKGs mening ersättas med annan
likvärdig produktionskapacitet. Att uppföra 1000 MW kolkondens kostar grovt
räknat 10 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Prognoser om framtida energianvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de prognoser statens energiverk gjort kommer elförbmkningen att öka långsamt
under den kommande 10-årsperioden. Verket har räknat igenom ett fall då
förbrukningen uppgår till 136 TWh/år år 1997 med alla 12 reaktorerna i drift.
Med den prishöjning som blir följden av de högre produktionskostnaderna man får
vid en avveckling av två reaktorer skulle i detta fall elförbrukningen dämpas
och bli 132 TWh/år år 1997. Verket har också räknat på andra fall, bl. a. ett
där elförbmkningen uppgår till 145 TWh/år med två reaktorer avvecklade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser kommenterar energiverkels prognos om elanvändningen Ull år
1997.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK anser all den långa Ud
som projektering och byggande av nya<br>
produktionsanläggningar tar kan leda till elbrist vid tidigarelagd avveckling<br>
om ställning först senare tas till mer omfattande utbyggnad. Enligt ener<br>
giverket kan efterfrågeökningar dämpas genom pris- och skallehöjningar.<br>
Med hänsyn till all den kortsiktiga priselasticitelen för elenergi är låg</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
uppkomna efterfrågeöverskott att bestå över längre tidsperioder Prop,
1987/88:90 trots betydande prisökningar. Mer betydande pris- och
skattehöjningar Bilaga 1 leder enligt SPK Ull allvarliga samhällsekonomiska
konsekvenser. När det gäller möjligheterna att dämpa efterfrågan på el genom
pris- och skattehöjningar måste enligt SPK såväl de direkta som indirekta
effekterna av en prishöjning på den allmänna prisnivån och dess
samhällsekonomiska konsekvenser beaktas. Energiverket har endast till en del
behandlat de samhällsekonomiska konsekvenserna vid en avveckling av två
reaktorer. När del gäller de redovisade antagandena om prisulveckhngen på olja
och kol konstaterar nämnden all förbmkningen av elenergi till avgörande del bestäms
av prisrelationerna mellan el och importerade bränslen (olja och kol). Även
måttliga förändringar av prisutvecklingen för importerade bränslen i
förhållande Ull gjorda antaganden kan enligt nämndens uppfattning väsentligt
förändra konkurrensen mellan el och importbränslen och därmed också
användningen av respektive bränsle. SPK har inget att erinra mot de redovisade
prisantagandena i sig men anser att det hade varit lämpligt att i utredningen
också mer utförligt redovisa effekterna av aller-naUva antaganden om
prisutvecklingen för olja och kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
framåller att prognoser som skall ligga till gmnd för viktiga beslut om framUda
elproduklionskapacilet inte enbart kan grunda sig på ekonomiska modeller
utgående från trendframskrivningar korrigerade med olika anlaganden om
framtida prisrelationer. För att närmare kunna bedöma utvecklingen måste
dessutom verklighetsbakgrunden till de mer väsentliga utvecklingstendenserna detaljstuderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk konstaterar atl den hittillsvarande utvecklingstrenden
beträffande elvärme, ökad specifik el inom industri samt driftel enligt
utredningens prognosförutsättningar antas brytas. Om så inte blir fallet kommer
avsevärt högre belastningsnivå all uppnås och den hittillsvarande utvecklingen
pekar i riktning mot eller över den övre gränsen i kraflindustrins osäkerhelsintervall
för år 1997 på 131-145 TWh. Det bör påpekas att värden ovanför intervallet ej
behöver vara osannolika. Elkonsumtionens priselasticitet är en myckel osäker
faktor och f, n, finns begränsat underlag för att med någon större säkerhet
kunna ange elkonsumtionens kort- och långsiktiga beroende av elprisnivån. Stor
försiktighet krävs därför vid bedömningen av elprishöjningars dämpande effekt
på elefterfrågan. Vattenfall vill understryka att sannolikheten för högre elanvändning
än de 132 TWh år 1997 som utredningen utgår från vid tidigarelagd avveckling
är betydande och därför bör beaktas i tillräcklig grad vid de fortsatta
överväganden om kärnkraftavveckling, KRAFTSAM, Svenska Kraftverksföreningen,
Kemikontoret och IVA ifrågasätter i likhet med Vattenfall realismen i
energiverkets prognosanlaganden för den framUda energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund
betonar att det i dag inte är möjligt att ha någon<br>
bestämd uppfattning om elanvändningsnivån år 1997. Kraftindustrin måste<br>
rimligtvis planera med utgångspunkt i uppnåendet av 145 TWh. Anledning<br>
en är all industrin kräver all energilillgången inte får bli en begränsande<br>
faktor för produktionen. Elanvändningsnivån har under flera decennier<br>
ökat stadigt bl. a. för atl man hela Uden funnit nya användningsområden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har krävt mer el.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Konsekvenser för olika samhällssektorer m.m. av en</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>tidigarelagd avveckling</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiverket blir kostnaderna för en avveckhng i stor utsträckning beroende på
den framlida elförbmkningens storlek. Verket har i kalkylen jämfört alt
reaktorerna avvecklas Ull år 1995 med att de avvecklas fem år senare. Om man
utgår från en årlig elförbmkning år 1997 om 132 TWh skulle den
samhällsekonomiska nettokostnaden uppgå till ca 500 milj. kr./år under tiden
1997-2001. Avvecklingen innebär att utsläppen från fossileldade kraftverk ökar
och detta förutsätts bli kompenserat genom ökad rening. Vidare kan avvecklingen
enligt verket ställa krav på ytterligare utbyggnad av kraftledningar, medföra
minskad sysselsättning i berörda orter saml ställa krav på ytterligare
oljelagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen bör enligt ÖCB produktionen av ersällningselkraft
säkras genom ytterligare beredskapslagring av importbränslen. Vidare kan en
forcerad elprishöjning på grund av avsevärt högre kostnader för ersällningselen
befaras medföra nackdelar för försörjnings viktiga industrisektorer bl. a. inom
metall- och kemiområdena. Konsekvensen blir att staten - för atl de
säkerhetspolitiska målen skall kunna uppnås - måste vidta någon form av
kompletterande beredskapsåtgärder. Även länsstyrelsen i Hallands län pekar på
att gällande oljelagringsprogram kan behöva omprövas vid en förtida
kärnkraftsavveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk anser atl en allmän höjning av elprisnivån leder Ull
omfördelning av kostnader och intäkter mellan konsumenter, kraftföretag och slalen
och delta har endast delvis belysts i statens energiverks rapport. Ökad import
av elenergi i samband med avveckling av reaktorer kommer att ändra de nuvarande
fömtsättningarna för kraftutbyte mellan Sverige och övriga nordiska länder. En
avveckling av kärnkraften kommer enligt Vattenfall atl leda till att vårt
beroende av importerade bränslen ökar och kan bl. a. medföra krav på ökad
lagerhållning. Avveckling av reaktorer kommer för kraftinduslrin att leda till
ökade kostnader för ersättande av produktion inom kraftsystemet, tidigareläggning
av reaktorernas rivning samt för rening av rökgaser och deponering av aska och
övriga restprodukter. I rapporten förs enligt valtenfallsverkel resonemang
kring leveranssäkerhetsfrågorna på ett sätt som ej vederhäftigt återspeglar de
principer som bör gälla för leveranssäkerhetsbedömningar. Detta leder bl, a,
till att rapporten kan uppfattas på så sätt atl del ej behövs nya produkUonsanlägg-ningar
av effektskäl. Underlaget är dock inte tillräckligt för alt göra sådana
bedömningar. Beträffande rapportens förslag om avtal med olika kunder om
avkopplingsrätt i extrema siluaUoner så arbetar Vattenfall med dessa
möjligheter i sitt normala marknadsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
statsmakterna av t. ex. miljö- och effektivitetsskäl vill att möjlighe<br>
ter till elproduktion i små kraflvärmeanläggningar och annan icke etable<br>
rad småskalig teknik skall utnyttjas, måste enligt Efn de nuvarande spel<br>
reglerna på elmarknaden ändras. Dessa har nämligen växt fram för och<br>
gynnar storskalig produkUon. Del gäller dels prissättningen på elenergi,<br>
dels villkoren för utnyttjandet av stamlinjenätet, Efn framhåller vikten av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
genomgående tillämpning av prissättning på elenergi enligt den totala Prop.
1987/88:90 långsiktiga marginalkostnaden och inte enligt den kortsikUga marginalkosl-
Bilaga 1 nåden som förutsattes i rapporten. Principen skall därvid tillämpas
inte bara vid försäljning av råkrafl Ull eldistributörerna, av lågspänd el Ull elabonnenter
osv. Minst lika viktigt är det all nyetablerade elproducenter (t. ex. kommuner
med kraflvärme, enskilda företag med vind- och vattenkraft osv.) kan sälja sin
producerade el vidare till ett pris som svarar mot långsiktig marginalkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNF
anser till skillnad från andra remissinstanser att elpriset bör höjas mer än 4
öre per kWh. På några års sikt bör målet vara att elpriset skall motsvara
marginalkostnaden för kraftproduktionen, vilket innebär en höjning med cirka
15 öre från dagens nivå. Endast med en sådan prissättning får
energikonsumenterna kortekt information för att väga kostnaden för ökad
elkraftskonsumtion mot exempelvis investeringar i energibesparande teknik. De
stora överskott som uppslår hos elkraflsproducenlema bör via transfereringar
bl, a, användas för att bekosta investeringar i energibesparande teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Studsvik finns det betydande brister i verkels konsekvensbedömningar eftersom
det saknas en bredare belysning ur industriell, regional och handelspolitisk
synpunkt. Merkostnaden för industrin, samhället och den enskilde av exempelvis
antagna höjda elpriser har endast antytts varför de ekonomiska konsekvenserna
för samhället är underskattade. Vidare ökar sårbarheten i kraftsystemet bl, a,
beroende på reservkapacite-lens ålder och bristande tekniska kvalitet. Det är
enligt Studsvik oundvikligt all en förlida avveckling av reaklorer medför en
ökad belastning på miljön i form av utsläpp från fossileldad kraft(värme)produktion.
Speciellt gäller delta vid det föreslagna ökade ianspråkstagandel av
reservkraft med gamla verk och föråldrad teknik. Karlshamnsverkets Kraftgrupp
AB anser det olämpligt av bl, a, åldersskäl att utnyttja oljekondenskraftverket
i Karlshamn annat än för topplaslproduktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCPF
framhåller att massa- och pappersindustrins produktionsapparat är beroende av
säker eltillförsel. Redan sekundkorta bortfall av elkraft kan orsaka svåra
störningar av produktionen. Oplanerade eller med kort varsel ofta återkommande
elavbrott skulle omöjliggöra upprätthållandet av leveranssäkerhet och
produktkvalitet. För att klara effekttoppar anvisar energiverket lastbortkoppling
som en möjlighet. Det är enligt SCPF anmärkningsvärt att utredningen inte
gjort några ansträngningar att uppskatta kostnaderna för industrin och
samhället när man förutsatt så betydande strukturförändringar i samband med
prognoserna över elförbmkningen inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
understryker att ju tidigare en kärnkraftsavveckling påbörjas, och ju snabbare
en elprishöjning inträffar, desto tidigare sker och desto allvarligare blir
strukturförändringarna i elintensiv kemiinduslri, däri inbegripet nedläggning
av vissa tillverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt SPK har
energiverket vid bedömningen av de samhällsekonomis<br>
ka kostnaderna endast beaktat vissa direkta effekter såsom ökade kostna<br>
der för elproduktion. Den direkta effekten på den allmänna prisnivån redan<br>
vid en höjning av elpriset med 10-15 öre är ca 0,8-1,2 procent, dvs. vid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den
produktionskostnadsökning som förbrukningsnivån 145 TWh bedöms Prop,
1987/88:90 leda till. Därtill kommer indirekta effekter genom ökade produktionskosl-
Bilaga 1 nåder i näringslivet av samma storleksordning. Ökningen av den
allmänna prisnivån leder bl. a. till krav på kompensation såsom löneökningar m.
m., vilket i sin tur leder Ull ökningar av den allmänna prisnivån och därigenom
försämrad konkurtensförmåga mot utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
framhåller all kostnaden för avveckling av två reaktorer uppgår Ull minst 2
miljarder kr. per år. Det är missvisande atl göra en kalkyl som endast avser
kostnaden för en godtyckligt antagen tidigareläggning med fyra ä fem år.
Kostnaden för alt avveckla två reaktorer rör sig enligt Sydkraft om totalt
25-30 miljarder kr. Även OKG anser att energiverket underskattat kostnaderna
för tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal remissinstanser tar upp frågan om konsekvenser för den yttre och inre
miljön av en förtida avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk framhåller alt världskommissionen om miljö och utveckling, den s.
k. Bmndllandkommissionen i sin rapport "Our Com-mon Future"
analyserat världens energiförsörjning och användningen av fossila bränslen mot
bakgrund av bl. a. koldioxidproblemet. Kommissionens förordade lågenergiallernaUv
innebär att industriländerna behöver halvera användningen av fossila bränslen.
Sverige har idag en förbrukning av fossila bränslen som per capita är betydligt
lägre än genomsnittet för samUiga OECD-länder. En ökning av Sveriges
koldioxidutsläpp försvårar enligt naturvårdsverket Sveriges möjligheter all vid
framtida internationella förhandlingar verka för en bärkraftig utveckling. Att
ersätta dagens elproduktion i kärnkraftverk med motsvarande produktion i kolkondensverk
skulle öka de svenska koldioxidutsläppen från fossila bränslen med ca 50 %,
Denna utveckling är inte acceptabel. Om motsvarande elproduktion sker med
naturgas som bränsle i stället för kol blir ökningen ungefär hälften så stor.
Även en sådan ökning är oförenlig med en i ett globalt perspekUv ansvarsfull
nationell energipolitik för 2000-talel. Även i skrivelser från några forskare
och privatpersoner uppmärksammas de problem för den globala miljön som blir
följden av en ökad användning av fossila bränslen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
framhåller atl en energistyrning som sker med hjälp av prisreglering kan leda
till att bostädernas ventilation minskas för att spara uppvärmningsenergi, på
samma sätt som skedde under den förra oljekrisen. En minskad ventilation leder
till ökade stråldoser från radon i luften. Detta problem bör tas med i de
överväganden som görs rörande energipolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
finner det angelägel atl inomhusmiljön inte försämras Ull följd av
reaktoravvecklingen, Mögelpåväxl, höga radondotlerhaher, allergi och överkänslighetsreakUoner,
"Sjuka hus sjukan" m, m, är i dag stora problem i inomhusmiljön.
Socialstyrelsen konstaterar vidare alt utökad ved- och oljeeldning i
kombipannor ofta medför hälso- och miljöproblem. Socialstyrelsen pekar också på
de hälso- och miljöproblem en ökad kolanvändning kan innebära. Även OKG pekar
på risken för förhöjda radonhalter och mögelbesvär vid förtida avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
uppmärksammar också de hälsoproblem en tidiga<br>
relagd avveckling kan medföra genom att enskild uppvärmning ökar vid</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>höjda
elpriser. Förbundet anser därför alt möjligheterna till ökad naturgas- Prop.
1987/88:90<br>
använding borde ha klarlagts mer utförligt av utredningen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd anser all rapporten har bortsett från de utsläppsförbättringar
som kan åstadkommas och med säkerhet också kommer all göras vid befintliga el-
och värmeanläggningar även om ingen förtida avveckling sker. Enligt nämnden är
det en komplicerad process atl minska utsläppen för befintliga kraftverk genom
omprövning av redan fattade beslut enligt miljöskyddslagen. Koncessionsnämnden
är därför tveksam Ull om sådana förbättringar kan vara genomförda i störte
utsträckning till år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk anser atl det hade varit värdefullt om man närmare angett i vilken
omfattning och mellan vilka punkter nya stamledningar bör Ullkomma om Barsebäck
avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen konstaterar att det blir svårt att klara ulsläppsmålet om
kärnkraften avvecklas före år 2010. Vidare bör noteras all den av energiverket
förutskickade, ökade importen av el med största sannolikhet i så fall kommer
från Danmark och därmed ökar också importen av försurande nedfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Planering för ersättande elproduktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens energiverk är det vid beslut att avveckla två reaklorer till åren
1995-96 nödvändigt med ökad handlingsberedskap och beslut om att demonstrera ny
teknik samt atl förberedelse för ulbyggnad av ny elproduktion sker. En
avgörande svårighet när det gäller utbyggnad är atl det tar förhållandevis lång
tid atl bygga nya kraftverk. Enligt verket är det viktigt atl kraftföretagen
vidtar förberedelser för atl snabbt bygga nya elproducerande anläggningar om elförbmkningen
blir större än produktionskapaciteten. Enligt verket bör en projeklreserv för
basproduktion och effektreserv byggas upp. Regeringen skulle också i vissa fall
kunna fatta principbeslut om en utbyggnad. Teknikutveckling och demonstration
inom småskalig kraftvärme kan ske genom att ett försöks- och
demonstrationsprogram etableras för byggande av småskalig kraftvärme med olika
teknik och olika bränslen för idrifttagning inom fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk, Efn, statens vattenfallsverk m.fl. remissinstanser kommenterar
närmare energiverkels förslag rörande tillkommande elproduklionskapacilet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk
anser att ny elprodukUon i första hand bör<br>
utgöras av kraflvärme- och motlrycksanläggningar. Naturvårdsverket an<br>
ser alt utbyggnaden av kraftvärmen i kommunerna bör stimuleras och att<br>
en plan för ulbyggnad av kraftvärmeverk eldade med biobränslen bör<br>
utarbetas för att skapa en marknad för sådana bränslen. En ökad använd<br>
ning av biobränslen är också positivt med tanke på utnyttjandet av över<br>
bliven åkerrnark. Naturvårdsverket anser alt naturresurslagens bestäm<br>
melser om skydd för outbyggda älvar och älvsträckor bör ligga fast efter<br>
som omisUiga naturvärden i annat fall skulle gå till spillo. Naturvårds<br>
verket bedömer alt ett principbeslut om utbyggnad av kraftverk i enlighet<br>
med energiverkets förslag skulle innebära betydande ölägenheter både från</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmän
synpunkt och med hänsyn Ull berörda sakägare på orten. Natur- Prop, 1987/88:90 vårdsverkel
anser däri'ör atl bestämmelserna i nalurtesurslagen och miljö- Bilaga 1
skyddslagen inte bör frångås. Naturvårdsverket ser inte något behov av att i
ytterligare nya anläggningar demonstrera PFBC-tekniken och avancerad
rökgasrening med kolpulverteknik eftersom erfarenheter av denna teknik dels
kommer atl erhållas i Vårtan-anläggningen, dels kan demonstreras vid någon
befintlig större kolpulvereldad enhet i landet. Med hänsyn till ansträngningarna
all åstadkomma långtgående begränsningar av svavel- och kväveoxidutsläpp i
Europa anser verket att det vore värdefullt om kolför-gasningstekniken kunde
demonstreras i Europa. Naturvårdsverket anser också att del är angeläget all
demonstrera småskalig kraftvärme baserad på biobränslen, teknik som når låga kväveoxidulsläpp
samt vindkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverkels
beskrivning av Ullståndsprövningen för nya anläggningar<br>
är enligt koncessionsnämnden för miljöskydd dunkel och till vissa delar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>felaktig.
Koncessionsnämnden har svårt atl se all regeringen skall kunna falla
"principbeslut" enligt nalurtesurslagen och miljöskyddslagen utan all
ha underlag rörande bl, a, läge, omfattning och teknik. Anmärkas bör atl varje
nyanläggning av störte värmebaserade elkraftenheler kan antagas komma att väcka
en lokal och regional opinion varigenom prövningen försvåras och försenas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk framhåller all det inte går all garantera all nya
kraftanläggningar kan las i drift till år 1995 för alt ersätta avslälld kärnkraft.
Startas en snabb utbyggnad nu måste denna baseras på i dag beprövad teknik
eftersom störningar i elförsörjningen i slutet av 1990-talel annars kan uppstå.
Ett stort problem vid planering av framUda utbyggnader inom kraftsystemet är
de långa och relativt osäkra ledUderna från beslut inom kraftföretagen till
färdigställande och idrifttagning av nya produktionsanläggningar. Befintliga oljekondensanläggningar
utnyttjas för närvarande som reserv för extrema situaUoner varför det inte går
alt använda dessa för basproduklion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
anser atl statligt stöd bör inriktas på sådan teknik som hör hemma hos de
aktörer som är svaga eller ännu oetablerade på den elproducerande marknaden.
Det gäller bl, a, småskalig elprodukUonsleknik i form av kraftvärme, vindkraft
och bränsleceller. Statligt stöd bör också lämnas till utveckling av sådan
konventionell teknik (t, ex, naturgas eller oljedrivna dieselmotorer) där goda fömlsättningar
finns alt förbättra miljöegenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser att tekniskt ekonomiska studier av olika energisystem, på både lokal och
regional nivå, bör intensifieras. Ansvaret för sådana studier har varit
otydligt definierade men sedan några år tillbaka har STU på initiativ från bl.
a. svensk industri stött några sådana satsningar. Möjligheten all ur ett systemorienlerat
perspektiv främja eleffektivisering och el-substituUon ser STU som lovande. STU
anser vidare alt ny kolförgas-ningsteknik bör ägnas ökat intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Studsvik pågår det för närvarande en mycket livaktig utveckling<br>
och demonstration av ny, väsenUigt mer miljövänlig teknik, både inom<br>
landet och internalionellt. En forcerad insats för utveckling och demon<br>
stration av ny teknik behövs enligt Studsvik oberoende av tidpunkten för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avvecklingen av det första
kärnkraftverket. AlternaUv storskalig elproduk- Prop. 1987/88:90 tion måste
vid förtida kämkraftavveckling beslutas i dag och då baseras på Bilaga 1
beprövad teknik. Ny miljövänlig och ekonomisk teknik, bl. a. förgasning, kan då
inte komma ifråga som alternativ till de nedlagda reaktorerna på gmnd av
ledtiderna för introduktion av sådan ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ny elprodukUonsleknik prioriterar SNF vindkraftverk och naturgaseldade
kombikraftverk. Föreningen avstyrker bestämt byggande av vattenkraftverk utöver
produktionsnivån 66 TWh/år liksom uppförandet av fossilbränsleeldade kondenskraflverk.
I sammanhanget vill föreningen framhålla att energibeskattningen måste ändras
så alt hänsyn tas till naturgasens störte energiinnehåll och mindre
föroreningsmängd i förhållande till kol. För att vindkraften skall kunna ge
substantiellt bidrag till vår elförsörjning efter år 2000 måste en storskalig
satsning komma igång inom några få år. Dessförinnan behövs en del
kompletterande undersökningar, framför. allt av de praktiska förutsättningarna
för havsbaserad vindkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser att Vattenfall förutom projektering av en eller flera försöksanläggningar
i full skala bör medgivas en projektering av någon älv. TCO ser det senare
projekteringsuppdraget enbart som en beredskapsåtgärd om helt nya fömlsättningar
tvingar fram även anspråk på vallenkraft. TCO anser att den storskaliga
ersättningsproduktionen skall utgöras av kondensverk och placeras i anslutning
till befintliga kärnkraftverk med utnyttjande av redan gjorda investeringar i
elnät, elproduktionsutrustning och samhällsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser kommenterar närmare frågan om möjlighelema att ersätta
kärnkraft med naturgas. Svenska Gasföreningen konstaterar att generering av 10 TWh
el ur naturgas i allt väsentligt är en kommersiell och energipolitisk fråga och
inte en teknisk fråga. Om acceptabla importpriser och tillfredsställande energipoliUska
villkor skapas kan en stor del av denna produktion göras gasbaserad och så pass
mycket som 6 TWh erhållas via kraftvärme och industriellt mottryck. Föreningen
vill i detta sammanhang också peka på atl statsmakterna via aktiva
diskussioner inom bl, a. Nordiska rådels ram torde ha möjlighet atl arbeta fram
en nordisk plan för utbyggnad av ett integrerat nordiskt gasnät som ger ett
fastare underlag även för den svenska energiplaneringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedegas
delar energiverkets bedömning atl del är av stor vikt atl vidta förberedelser
för att snabbt kunna bygga ut kraft- och kraftvärmeproduktion om del visar sig
nödvändigt, Naturgasbaserade anläggningar kan här spela en viktig roll genom
all de kan placeras nära belastningscentra samt genom väsentligt kortare
byggtider och lägre investeringskostnader än för kolkraft. Det innebär störte
möjligheter Ull anpassning Ull de kraftproduk-lionsbehov som uppslår. Genom
naturgas i kombicykelanläggningar kan man enligt Swedegas nå 50 % verkningsgrad
i konverteringar från värme till el och med goda miljöprestanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.6
övriga frågor</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span><span style='font-family:Verdana'>Två
remissinstanser pekar särskilt pa utbildningsfrågor i samband med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avvecklingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
framhåller att man inom kort kommer atl publicera en utredning avseende
utbildning och forskning inom del kärnkraftleknologiska området, I utredningen
diskuteras bl, a, samhällets behov av utbildning och högskolebaserad kompelens
inom området; bl, a, med hänsyn till riksdagens beslut att kärnkraften skall
avvecklas. Det kan slutligen nämnas att UHÄ f, n, gör en uppföljning av de
skärpta kraven på miljövårdskunskaper inom högskolans civilingenjörs- och naturvetamtbildningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VV
S-föreningen bedömer all en absolut förutsättning för att den planerade
omställningen av energiproduktionssyslemel och byggnadsbeståndels
energiförsörjning skall kunna genomföras är alt de berörda yrkesgrupperna är
väl utbildade och informerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 KRAFTSAM:s skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt KRAFTSAM inte möjligt att utan extraordinära åtgärder bygga ut 1500
MW baskraft (10 TWh/år) tUI år 1995 om riksdagsbeslut fattas under år 1988,
Ytterligare ett par år erfordras för atl inrymma den tid som normalt krävs för
projektering, lillståndsbehandling och upphandling saml därefter själva
byggtiden och idrifllagningen. Huvuddelen av utbyggnaden förutsätts ske i form
av kondenskraftverk i huvudsak baserade på kol och så långt del är möjligt på
naturgas, I koleldade anläggningar förutsattes tillämpning av avancerad
miljövänlig kolpulverteknik. Annan ny, kolbaserad energi produkUon som är
tekniskt färdigutvecklad, miljömässigt avancerad och ekonomiskt rimlig finns
inte tillgänglig så att beslut kan fattas redan nu. Elproduktion baserad på
naturgas fömtsätts ske i form av s, k, kombikraftverk bestående av gas- och ångturbin.
Utbyggnaden av kolkondenskraftverk är beroende av i vilken utsträckning
utbyggnad av vattenkraft och kraftvärme kan ske. Till år 1997 skulle
ytterligare 1,5 TWh årsenergi vattenkraft kunna utbyggas utöver nu gällande
planer och beslut. Därvid omfattas ingen av de återstående huvudälvarna, men
ändring av NRL måste ändå ske, KRAFTSAM bedömer atl denna ytterligare produktion
i huvudsak inte står Ull förfogande år 1997, Till mitten av 90-lalel bedöms kraflvärmeanläggningar
med en kapacitet om upp till 3 TWh/år kunna tillkomma baserade på kol eller
naturgas. Utbyggnaden avser anläggningar, utöver nu .gällande planer, i Qärtvärmesyslem
där utökning av värmeproduktionseffekl annars skulle erfordras. En ytterligare
utbyggnad är tekniskt möjlig men skulle medföra att fullt moderna
hetvattencentraler och värmepumpar ställs av. Vindkraft och industriellt mottryck
bedöms inte kunna ge något stort bidrag till mitten av 90-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM
bedömer mot denna bakgmnd att ca 7 TWh/år kondens<br>
kraft erfordras för alt 10 TWh totalt skall uppnås. Till detta krävs också<br>
utbyggnad av kraftledningar. Oberoende av den exakta fördelningen mel<br>
lan de ohka kraftslagen kommer en anskaffning av IO TWh att medföra en<br>
investeringskostnad om mellan 15 och 20 miljarder kr. För att utnyttja</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anläggningarna
åtgår cirka 1,5 miljarder kr,/år för drift och underhåll. Vid Prop. 1987/88:90
full drift av anläggningarna med kol kommer utsläppen av luftföroreningar
Bilaga 1 att bli av slorieksordningen 1500 lon stoft, 2500 ton svavel och 4000
lon kväveoxider/år. Därvid är de av statens naturvårdsverk nu föreslagna
reningskraven beaktade. Vid gaskraft blir kväveoxidutsläppen ungefär lika stora
som vid kolkraftproduktion. Den mängd avfall som behöver deponeras vid
användning av kol kommer atl bli av storleksordningen 500000 ton/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Remissynpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO gör KRAFTSAM :s tekniska kompetens och goda kännedom om elmarknaden atl man
kunnat förvänta sig en betydligt mer ingående analys av hur de ersättande
kraftslagens kostnadsslmklur på bästa sätt kan utnyttjas för all bättre än i
dag anpassa elsystemels utbud till den varierande efterfrågan. Del är tänkbart
att det skissade förslaget är opUmalt, med det finns ingen argumentation i
skrivelsen som visar att förslaget skulle innebära del mest lämpliga sättet atl
ersätta bortfallande produktion från de avvecklade kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LRF och SVEBIO framför kriUk, Enligt SVEBIO bygger KRAFTSAM :s slutsatser på
ett bibehållande av nuvarande skeva energiskattesystem som gynnar
energislösande kondenskraftverk. Bedömningen gmndas på att endast sådan
kraftvärme skall byggas ut som är lönsam inom kostnadsramen för ny
kondenskraft med nuvarande skeva skattesystem. Genom dessa felaktiga premisser
kommer KRAFTSAM till slutsatsen att kondenskraft är nödvändig även i en
inledning av kärnkraftavvecklingen, LRF anser att utbyggnad av kolkondens är en
samhällsekonomisk olämplig lösning. Så bör alla möjligheter till kraftvärme-
och motlrycksproduktion av el tas tillvara innan kondensproduktion byggs ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Gasföreningen delar KRAFTSAM:s bedömning att ca 3 av 10 TWh bör kunna
produceras i kraflvärmeanläggningar. Andelen naturgas-baserade anläggningar kan
inte nu helt bedömas, utan beror på om naturgas kan kontrakteras till konkurtenskraftigt
pris. Föreningen vill dock konstalera att kraftvärmeandelen av nyproduktion kan
bli minst 1 TWh/år störte om naturgas finns Ullgänglig genom att effekUvare
teknik nyttjas. Därtill vill föreningen påpeka att om naturgasteknik utnyttjas
i de av industrins motlrycksanläggningar som har närhet Ull befinUiga eller
framtida gasnät så bör ytterligare minst 2 TWh/år kunna produceras utöver vad
KRAFTSAM efter kontakter med industrin kommit fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet
understryker allmänt sett det angelägna i atl<br>
ny elproduktionskapacitet kommer till i form av kraftvärme. Det är därför<br>
viktigt atl miljökraven och energiskattesystemet utformas så alt kraftvär-<br>
meulbyggnaden inte motverkas. När det beräknade tillskottet av effekt<br>
och energi från kraftvärme preciserats är det möjligt att avgöra var och i<br>
vilken omfattning det är nödvändigt att bygga ytterligare kraftprodukUons-<br>
anläggningar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 VVF:S skrivelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniska
bedömningar — den tekniska potentialen för elproduktion i kraflvärmeverk uppgår
till 20-25 TWh/år. Föreningen bedömer att den möjliga utbyggnaden till mitten
av 1990-talet uppgår till högst 3 TWh/år. Nya kraftvärmeverk kommer dock inte
till stånd utan förändringar av nu gällande fömlsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärrvärme
— någon form av sUmulans för att koppla samman befintliga näraliggande
fjärrvärmenät erfordras. En snabb utbyggnad av kraftvärme skulle innebära atl
väl fungerande produktionsanläggningar för hetvattenproduktion som
representerar ett värde av flera miljarder kronor skulle behöva ställas av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
— en satsning på kraftvärmeutbyggnad i kommunerna kommer all kräva långsiktiga garanUer
för bl. a. den framtida beskattningen. Om sådana riktlinjer inte läggs fast
innebär det en uppenbar risk att kommunernas utbyggnadsbeslut skjuls på
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomi
- insatser krävs för att förbättra ekonomin vid byggande av kraftvärme jämfört
med kondenskraft. Någon form av garanterad ersättning för kraften krävs trots
att den inte kan bli som den amerikanska PURPA-lagen. Även skattereglerna måste
förändras i syfte att jämställa kraftvärme med kondens saml förbättra
möjligheterna alt använda inhemska bränslen för kraft värmeprodukUon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftvärmen
först - den statliga energipolitiken bör tydligt prioritera kraftvärme före
kondenskraft och kraftindustrin bör för den elkraft som produceras i
kraftvärmeverk betala ett kWh-pris som motsvarar totalkostnaden för ny
kondenskraft överförd Ull samma ort och spänningsnivå som gäller för
kraftvärmeverket. Det är angeläget att det även i framtiden finns ett flertal
aktörer på kraftvärmeområdel. Kommunerna kan härvid spela en viktig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övrigt
— det är viktigt för lönsamheten att kraftvärmeverken kan utformas så alt de
vid behov kan användas för kondensdrift. Det vore en fördel om mindre
kraftproducenter kunde utnyttja det statliga stamnätet för överföring av
elkraft till låg kostnad. Avslutningsvis pekar VVF på det väsenUiga i alt
skärpta miljökrav inte förändrar konkurtensen mellan olika energisystem.
Småskalig kraftproduktion kan ytterligare försvåras genom ökade miljökrav, Fömtsättningarna
för mer omfattande introduktion av naturgas kan inte bedömas i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Remissynpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet, REL, SVEBIO och LRF tillstyrker förslagen i skrivelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser att närmare överväganden beträffande beskattningen av elproduktion bör
göras inom kommittén för indirekta skatter, som bl. a. har att se över
energibeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att risken för att kondenskraft förhindrar kraftvärme är mini<br>
mal genom att kämkniftbortfallet får myckel stor omfattning och kräver</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
ersättningskraft är kraflvärmen rimligen kan åstadkomma. Dessutom Prop.
1987/88:90 borde kraftvärmen ha goda förutsättningar atl konkurtera prismässigt
med Bilaga 1 kondenskraften. LO instämmer i VVF:s förslag atl en översyn och
eventuella förändringar av skatteregler och regler rörande samköming på stamnätet
kan vara befogade. LO påpekar atl omställningen av den svenska elproduktionen
kommer att genomföras under en lång period varför det finns skäl alt parallellt
bygga ut både kondenskraft och kraftvärme. Ett annat skäl är att det är
lämpligt att så långt möjligt genomföra konverteringar från renodlade
värmeverk Ull kraflvärme vid tidpunkter när anläggningarna ändå behöver
ersättas. Genom att på så sätt undvika kapitalförstöring, minskas den
finansiella belastningen på värmeverken. Det är enligt LO inte nödvändigt att
kommunerna allUd ansvarar för elproduktion i kraftvärme. De pågående
försöksverksamheterna med Vattenfall i samarbete med olika kommuner, visar att
även andra administrativa lösningar är tänkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Gasföreningen anser i likhet med VVF all kraftvärmeanlägg-ningens elkraft skall
värderas gentemot kostnader för nyulbyggd kraftproduktion. Svenska
Gasföreningen understryker atl problemet måste lösas om den kraftvärmepotential
som redovisas skall kunna böija byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk anser att kraflvärmen bör byggas ut när värmeproduktionsanläggningarna
är mogna för utbyte för att undvika förtida ul-skrotning. Vattenfall ser inga
tungt vägande skäl till att stimulera hopkoppling i förtid av små Qärrvärmenät
med motivet att stora kraflvärmeverk är ekonomiskt fördelaktigare än små, I de
fall lönsamhet finns i hopkopplingen kommer den i så fall till stånd vid
utbyggnaden av kraflvärmeanlägg-ningen. Vattenfall delar inte förslaget alt kraftbolagen
skulle köpa kraften till samma pris som ny kondenskraft. Denna typ av regelverk
är ett stelbent och trögrörligt sätt alt överföra de samhällsekonomiska
signalerna. Vattenfall instämmer i att när kondenskrafl byggs av kraflbalansskäl
bör utbyggnad ha skett av alla anläggningar som ger lägre kostnader för el till
konsumenterna. Vid värderingen skall hänsyn tas till överföringsförluster och
säkerhetsaspekter. Detta är dock inte samma sak som att all kraftvärme bör
byggas först. Utgångspunkten är ju alt konsumenterna skall få el till lägre
kostnader och detta gäller t. ex. inte för tillkommande kraftvärmeverk i små
värmeunderlag med väl fungerande befintliga värmeproduktionsanläggningar.
Enligt Vattenfall finns det inget som hindrar att t. ex. de Mellansvenska
kommunerna slår sig ihop och bildar ett eller flera kraftbolag i syfte atl
samköra sina produktionsanläggningar inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Elhljshållning
på 1990-talet (SOU 1987:68)</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Betänkande
av elanvändningsdelegationen</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>'' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkandet och remissyttranden däröver Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stärka incitament och resurser
för elhushållning hos elanvändarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skapa förutsättningar för marknadsorienterade
aktörer på elområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utveckla ny elsnål teknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elhushållning i
statsförvaltningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Planering och uppföljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av rapporten</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 </span><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraften
skall enligt de energipoliliska riktlinjer som riksdagen har lagt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fast
vara avvecklad Ull senast år 2010, Enligt proposition 1986/87:159 om vissa
utgångspunkter för energisystemets omställning bör vi så snabbt som möjligt
intensifiera processen att utveckla alternativa energiformer och förbättra
hushållningen med energi. Detta gäller särskilt möjligheterna atl effektivisera
elanvändningen och att utveckla en ny miljövänlig uppvärmningsteknik som på
sikt kan ersäUa den befintliga elvärmen. Vi har haft i uppdrag att utarbeta
förslag till åtgärder för alt främja en effektivisering av elanvändningen och
en ersättning av el med andra energiformer. Del är viktigt att den omställning
av energisystemet som nu förestår sker på samhällsekonomiskt rationella
grunder. En väl fungerande marknad är enligt vår uppfattning en grundläggande fömtsättning
för all omställningen av energisystemet och kärnkraflsavvecklingen skall kunna
genomföras ulan onödiga kostnader för samhälle, elproducenter och elanvändare.
Förutsättningarna för prisbildningen på elmarknaden bör vara sådana att både ■producenter
och användare av el får riktiga signaler om kostnaderna i elproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>El
är för användarna en prakUsk distributionsform för energi. Elsystemels aktörer
har varit inriktade på tillväxt i eltillförseln. En ökad efterfrågan på el har
hittills kunnat tillgodoses genom en ökad Ullförsel Ull rimliga priser. För alt
omställningen av energisystemet skall kunna genomföras måste aktörerna i
elsystemet ägna stort intresse åt hushållning och elsparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elhushållningsprogrammel
bör underiätta för och sUmulera elanvändare, kraftproducenter och
eldistributörer att mer akUvt än tidigare genomföra sådan elhushållning som är
lönsam för den enskilde och samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har föreslagit följande mål för elhushållningsprogrammel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• sUmulera
Ull en rationell elhushållning hos alla elförbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• skapa
stabila och långsikUga fömlsättningar för en rationell planering<br>
hos stora användare av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• Ullföra
kunskaper och kompelens samt i övrigt underlätta för elanvän<br>
darna atl hushålla med el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• stimulera
utvecklingen av uppvärmningssystem som kan ersätta den<br>
direktverkande elvärmen, samt i övrigt bidra till utvecklingen av eleffek<br>
tiv teknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• åstadkomma
en effektivare elanvändning i statsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har arbetat med fyra expertgmpper som har behandlat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• elintensiv
industri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• industri
(exkl. den elintensiva) och jordbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• professionell
fastighetsförvaltning (flerbostadshus, offentliga och kom<br>
mersiella lokaler)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• hushåll
och småhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Expertgrupperna
har haft i uppdrag att bl. a. redovisa möjligheterna till<br>
en effekUvare elanvändning och att lämna förslag Ull åtgärder för att<br>
effektivisera elanvändningen. Expertgruppernas rapporter har bilagls vårt<br>
betänkande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Expertgmppemas
bedömning pekar på att en elbesparing och elersätt- Prop. 1987/88:90 ning på
sammantaget 10-15 TWh av den nuvarande årsförbmkningen Bilaga 2 skulle vara
tekniskt och ekonomiskt tillgänglig under en 10-årsperiod. Expertgmpperna
konstaterar emellertid all del finns en allmän tendens till ökad elanvändning
inom industrin och fastighetsförvaltningen som helt eller delvis kan äta upp
besparingen. En nettoökning i elanvändningen kan inte heller uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elpriserna
har i stort sett varit stabila räknat i fast penningvärde under en stor del av
1970- och 1980-talen. Under 1990-talet kommer elprisema att stiga. Vi har
bedömt att elprishöjningarna till mitten av 1990-talet kommer att ligga i ett
intervall mellan 5-10 öre per kWh. Den fakUska prisutvecklingen blir beroende
av flera osäkra faktorer. De framlida priserna på olja och kol får stor
betydelse. Elprisulvecklingen påverkas också i hög grad av hur elanvändningen
utvecklas. Den förhandlingsstyrka som olika kategorier av elanvändare kan
uppbåda i taxe- och tarifförhandlingar med kraftindustrin får också betydelse
för elpriserna för olika abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Expertgmppema
har diskuterat elprisernas betydelse för elanvändarna. Expertgmppen för Elintensiv
industri understryker att de förväntade prishöjningarna på el kommer att
innebära stora påfrestningar för främst den elintensiva industrin och atl
takten i industrins stmkturomvandling ökar och får en annan riktning. Det är
framför allt de industriföretag med en hög elkostnadsandel och ett stort
exportberoende som skulle hotas av nedläggning om andra ekonomisk-politiska
åtgärder inte vidtas. Detta gäller särskilt som man inte förväntar sig några
störte reala prishöjningar på el i flertalet av industrins viktigaste konkurtentländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att en fortlöpande stmkturomvandling i industrin självfallet är en viktig
fömtsättning för den industriella och ekonomiska utvecklingen i landet. Del är
angeläget att stmkturomvandlingen sker i en takt som inte hotar industrins
internationella konkurtenskraft. Stmkturomvandlingen bör också ske så alt det
blir möjligt att rätta till regionala obalanser och andra problem som kan
uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad expertgmppen har framhållit anser vi att det finns skäl all
framöver noga följa elanvändningen och elhushållningen, framför allt inom den elintensiva
industrin och dess strukturomvandling. Ökade insatser för elhushållning kan
behövas inom alla sektorer. Åtgärder inom t. ex, industri- och regionalpoUUken
kan också bli nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har samlat våra förslag till åtgärder i fem huvudlinjer för en rationell elhushållning.
Åtgärderna måste ses tillsammans med andra åtgärder bl. a. på tillförselsidan
när det gäller frågan om hur kärnkraften skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stärk
incitament och resurser för elhushållning hos elanvändarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är framför allt användarna av el som beslutar om och genomför<br>
åtgärder för eleffektivisering. En del av utrymmet för eleffekUvisering<br>
kommer därför atl nås utan att andra styrmedel än priset behöver använ<br>
das. Ellaxornas utformning har stor beydelse. Dämtöver måste flera föml<br>
sättningar vara uppfyllda när det gäller de hushåll, företag och förvaltning<br>
ar som skall genomföra elbesparingar. Vi anser alt det behövs åtgärder för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att förstärka incitamenten
hos elanvändarna för atl minska sin elanvänd- Prop. 1987/88:90 ning. Det
behövs också åtgärder för atl förstärka kompetensen och kun- Bilaga 2 skapsnivån
i företag, förvaltningar och hushåll när del gäller elanvändning och
hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser atl riksdag och regering inte heller framgent bör ingripa direkt i laxesällningen.
Denna bör överlåtas till förhandlingar mellan kraftproducenter,
eldistributörer och elförbmkare. Vattenfall har genom sin storlek en
prisledande ställning på elmarknaden. Utformningen av eltarifferna har stor
betydelse för elanvändarnas incitament atl hushålla med el. Vi föreslår att
regeringen i instmktionen för Vattenfall föreskriver atl kunderna skall
erbjudas avtal som anpassas till kundens behov inom ramen för
kostnads-anpassande taxor. Vattenfalls kostnadsslmklur bör med hänsyn Ull verkets
prisledande ställning kunna redovisas med stor öppenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns ett behov av informaUon till olika elanvändare. Vi föreslår att
konsumentverket får i uppdrag att la fram informaUon till hushållen om den
hushållsekonomiska betydelsen av en effektiv elanvändning. Konsumentverket bör
vidare ulveckla systemet med energideklaraUoner för hushållsapparater.
Produkter såsom värmepumpar och värmeväxlare behöver testas med avseende på
energiegenskaper. Vi föreslår vidare att man utreder fömtsättningarna för en
obligatorisk besiktning av småhus vid försäljning. Syftet bör vara atl få fram
ett system med energideklaralioner för sådana hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår informationsinsatser som riktas mot fastighetsförvaltare, industri
och jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår all man utreder förutsättningarna att öka utbildningen i
elanvändningsfrågor i gymnasieskolan och de tekniska högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att andra uppvärmningsformer väljs än direktverkande elvärme i
nyproducerade hus. Vi föreslår att det skall gälla skärpta villkor för direktverkande
elvärme i nyproducerade en- eller tvåfamiljshus för permanentboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
understryker förväntningarnas betydelse för incitamenten att hushålla med el.
Vi anser att planeringsmöjligheterna för såväl elproducenter som elanvändare
skulle förbättras genom en tydlig deklaration från statsmakternas sida om slarttidpunkt
och takt i kärnkraftsavvecklingen samt av en precisering av fömtsättningarna
för ny elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Marknadsorienterade
aktörer på elmarknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>El
är en energiform som förutsätter en ledningsbunden distribution. Sam<br>
ma förhållande gäller naturligtvis även för Qärrvärme och gas. De energi-<br>
leverantörer som genom koncessionslagsliflning eller på annat sätt för<br>
fogar över ledningarna har en monopolliknande ställning på marknaden.<br>
Det är viktigt att de aktörer som verkar på elmarknaden anpassar verksam<br>
heten efter kundernas och marknadens behov. Vår andra huvudlinje är<br>
därför att skapa fömtsättningar för marknadsorienterade aktörer på el<br>
marknaden. Våra förslag riktar sig huvudsakligen mot eldistributörerna.<br>
Del bör ställas krav på dessa att verka för energi- och elhushållningsåtgär-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>der hos kunderna. De bör
också ges incitament och fömtsättningar att Prop. 1987/88:90<br>
bedriva en sådan verksamhet på ett affärsmässigt sätt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har under de senaste tio åren vuxit upp en delvis ny affärsverksamhet med energiljänsler
som idé. Det finns t. ex, rena konsultföretag som nästan uteslutande ägnar sig
åt energifrågor. Del finns företag som säljer energitjänster till
fastighetsägare och finansierar verksamheten genom att dela på de vinster som
uppstår vid besparingarna. Det finns också företag som på motsvarande sätt
säljer sina tjänster till industrin. Regeringen har ändrat instmktionen till
Vallenfall för att markera verkets roll som energitjänstföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eldistributörernas
tjänster till sina abonnenter har traditionellt varit att transformera högspänd
el till abonnentspänning och atl tillförsäkra kunderna en säker leverans. Elanvändningens
hitUllsvarande historia med en ständig expansion har ställt stora krav på
eldistributörernas planering av nätutbyggnaden. Vi går nu in i ett skede när
distributionsnätels utbyggnad inte längre blir ett stort planeringsproblem. Vi
anser att energitjänster kan bli ett utmanade affärsområde för eldistributörema
under kärnkraflsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättspraxis
kan vara ett hinder för kommunalt ägda el- och energidistributörer att agera
affärsmässigt som energitjänstföretag. Vi föreslår att man prövar
förutsättningarna att i ellagen eller lagen om kommunal energiplanering föra
in föreskrifter som upphäver tillämpningen av de kommunala likställighets- och
självkostnadsprinciperna i energidistributionen. Härigenom skulle de kommunall
ägda energiverken få samma rättsliga fömtsättningar att agera affärsmässigt
som de eldistributörer som har privata eller statliga ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår också att man prövar förutsättningarna att i ellagen föreskriva att
ett krav för att få koncession för eldistribution skall vara att man har fömtsättningar
att verka för en rationell energianvändning och elhushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Expertgruppen
för professionell fastighetsförvaltning har föreslagit att en ny
organisationsform — abonnentråd — skapas för att tillvarata de gemensamma
intressena hos el- och Qärtvärmeabonnenter. I "abonnentråden"
organiseras representanter för villaägare, hyresgäster och fastighetsägare.
Abonnentråden skall genomföra förhandlingar med energileverantörerna om taxor
och tariffer saml om energihushållningsåtgärder. Abonnentrådet är till sin
natur en organisationsform som inte kan eller bör organiseras uppifrån. Det kan
dock finnas skäl för staten att ge abonnentråden — där de förekommer -
förhandlingsrätt gentemot energileverantörerna. Vi föreslår atl del föreskrivs
förhandlingsskyldighet för leverantör av ledningsbunden energi (el, värme, gas)
med sammanslutningar av abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utveckla
ny elsnål teknik och ny teknik för elersättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår ett statlig stöd för bl, a. teknikupphandling av elsnåla och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>elersättande produkter,
processer och syslem. Stöd skall även kunna</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämnas Ull prototyp- och
demonstrationsprojekt som inte ingår i en ren- Prop. 1987/88:90<br>
odlad teknikupphandling.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandlingsstödet
bör finnas tillgängligt under en begränsad period på omkring fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår atl 500 milj, kr, avsäUs för teknikupphandlingen i ett inledande
skede. Vi utgår ifrån att en stor del av beloppet kommer atl behöva utnyttjas
för teknikupphandling och för demonstrationsprojekt inom uppvärmningssektorn.
Stödet bör dock omfatta hela elanvändningsområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elhushållning
i statsförvaltningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att byggnadsstyrelsen får i uppdrag atl genomföra ett program för eleffektivisering
i de statliga förvallningsbyggnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Planering
och uppföljning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samordning behöver ske av insatserna från de berörda myndigheterna. Insatserna
behöver följas upp och utvärderas. Vi föreslår att statens energiverk får i
uppdrag all svara för samordning och uppföljning av elhushållningsåtgärderna.
Energiverket bör bl, a. årligen rapportera till regeringen om utvecklingen av
elanvändning och elhushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttrande avgetls av byggnadsstyrelsen, statens pris- och<br>
kartellnämnd (SPK), konsumentverket, universitets- och högskoleämbetet<br>
(UHÄ) som bifogar yttranden från sektionsnämnden för elektronik, teknis<br>
ka högskolan i Stockholm och insUtutionerna Elektronisk systemteknik<br>
och Energisystemteknik vid Chalmers tekniska högskola, skolöverstyrel<br>
sen, lantbruksstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforsk<br>
ning (BFR), statens planverk, statens industriverk (SIND), styrelsen för<br>
teknisk utveckhng (STU), statens provningsanstalt, statskontoret, riks-<br>
revisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB), statens naturvårds<br>
verk, statens energiverk, energiforskningsnämnden (Efn), Vattenfall,<br>
överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), socialstyrelsen, arbetsmarknads<br>
styrelsen (AMS), arbetarskyddsslyrelsen, länsstyrelsen i Västemortlands<br>
län. Byggentreprenörerna, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen. För<br>
eningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges Energiråd<br>
givare, Handelns Utredningsinstitut, HSB:s riksförbund, Stockholm Ener<br>
gi, Hyresgäslemas riksförbund, Induslrigmppen för Energihushållning i<br>
Byggnader (lEB), Industrins Byggmaterialgrupp, Jemkontoret, Landsor<br>
ganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbmkamas riksför<br>
bund (LRF), Näringslivets ByggnadsdelegaUon, Riksförbundet Energi<br>
leverantörerna (REL), Riksförbundet Vi i Småhus, Rörfirmornas Riksför<br>
bund, Stockholm Energi, Småföretagens Riksorganisation, Svenska Cellu<br>
losa- och Pappersbmksföreningen (SCPF), Svenska Elektriska Material-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrollanstalten
AB (SEMCO), Svenska Elverksföreningen, Svenska Prop. 1987/88:90 Gasföreningen,
Svenska kommunförbundet, Svenska Kraftverksförening- Bilaga 2 en, Svenska
Naturskyddsföreningen, Svenska Vårmeverksföreningen (VVF), Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO),
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Kemiska
Industrikontor (Kemikontoret), Sveriges Villaägareförbund, Sydkraft AB,
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och VVS-tekniska Föreningen,
Yttranden över rapporten har även avlämnats av Birger Eneroth, Lars-Göran
Månsson och Torgny Thorén i en gemensam skrivelse samt av Jan Randers,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser är positiva Ull rapportens uppläggning och arbetets allmänna
inriktning. Ett antal remissinstanser anser dock all olika
energihushållningsmöjligheter oavsett energislag skulle lämnats större utrymme.
Enligt Byggentreprenörerna är de viktigaste frågeställningarna som utredningen
borde ha behandlat: Hur skall del svenska samhället oberoende av
distributionsform bäst hushålla med energi i allmänhet och med elenergi i
synnerhet? Vilken energigenerering och -distribution är opUmal för olika ända
mål med beaktande av miljöeffekterna och Sveriges givna utgångspunkter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelns
Utredningsinstitut framhåller bl, a, alt det samtidigt finns en risk i alt
studera en energiform i taget. Del är naturligtvis möjligt att reducera
elanvändningen genom att öka förbmkningen av olja. Med det finns också argument
för all reducera oljeanvändningen. Det kunde ha varit befogat alt i utredningen
diskutera de principiella problem som uppstår genom att frågeställningen
begränsats till elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser har också synpunkter på i vilken utsträckning möjligheterna
till eleffektivisering behandlats i förhållande till elersätt-ningsmöjlighelerna.
Bl. a. framhåller SCB all betänkandets tyngdpunkt ligger på eleffektiviseringsaspekten.
Elersättningsmöjligheterna med andra energiformer /energislag har fått en
relativt undanskymd plats. Liknande . synpunkter framförs av statskontoret och
Svenska Gasföreningen. Industrins Byggmaterialgrupp och Industri gruppen för
Energihushållning i Byggnader (lEB) anser å andra sidan alt reella sparåtgärder
skulle ha diskuterats i större omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
remissinstanser som framför kritik vad gäller arbetets allmänna uppläggning är
Svenska Villaägareförbundet som är kritiskt till att delegationen inte
klarlagt humvida och i vilken utsträckning sparmålen kan uppnås enbart genom
att kapa topparna i elförbmkningen och i vilken omfattning minskning av den
totala årsproduktionen av el är nödvändig. Vidare borde ha klarlagts vilka
energiformer som, vid elersätlning, el kommer alt utbytas mot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF är kritiskt till att
kol och naturgas används som basalternativ i<br>
utredningen. Samhällsekonomiskt och miljömässigt är biobränslen klart alt<br>
föredra,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målför energihushållnlngsprogrammet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser däribland Statens
Provningsanstalt, Vattenfall, REL, HSB, Svenska Elverksföreningen och Stockholm
Energi ansluter sig i huvudsak till de mål som Elanvändingsdelegationen har
föreslagit för elhushållningsprogrammel. Inte heller Svenska
Värmeverksföreningen (VVF) har något att erinra mot de uppställda målen, men
vill framhålla att målen med fördel kan utvidgas till att gälla energi.
Liknande synpunkter framförs av Sveriges Industriförbund. Svenska
Kraftverksföreningen ser inte elhushållning som ett mål i sig. Detta utesluter
inte framhåller föreningen att åtgärder kan behövas för att förbereda och
underlätta anpassningen till högre relativpriser på el. Även LO understryker
att minskad elanvändning inte får göras till ett självändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har som utgångspunkt all energihushållningsåtgärder
skall vidtas om kostnaden för att spara en kWh är mindre än eller lika stor som
kostnaden för att tillföra en kilowattimme. Detta synsätt delas av flertalet
remissinstanser. Naturvårdsverket anser dock all energihushållningsmålet måste
sättas högre. Merkostnaden för energihushållningsåtgärder bör ses som en
samhällskostnad för att minska belastningen på miljön bl. a. av
koldioxidutsläppen. Även VVF framhåller att miljöpåverkan måste beaktas vilket
medför att vissa hushållningsåtgärder vid i övrigt lika förhållanden kan
drivas längre i byggnader med egen panna eller anslutna till blockcentraler än
i fjäiTvärmeanslutna byggnader. Framför allt gäller detta vid kraflvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anför all del inte minst av pedagogiska
skäl bör anges kvantitativa mål på regional nivå för energihushållningen i
bebyggelsen. Sådana mål skapar också förväntningar som har betydelse för planerings-och
beslutsprocesserna hos både producenter och konsumenter. Liknande synpunkter
framförs av Föreningen Sveriges Energirådgivare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvägning mellan energihushållning och energitillförsel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket, Vattenfall, STU, LRF, SERO m.fl.
instämmer i delegationens uppfattning att åtgärder för en rationell elhushållning
måste ses tillsammans med andra åtgärder för vår energiförsörjning bl. a. på
tillförselsidan. Vattenfall vill understryka behovet av all ny elproduktion
behöver planeras eftersom elanvändningen bedöms öka trots elhushållningsinsatser,
STU betonar att del är vikUgt att effektiv elproduktion tas in i bilden,
särskilt sådan som innebär en till lokala eller regionala behov väl anpassad
och balanserad samproduktion av el och värme. Liknande synpunkter framförs av
LRF som även betonar alt inhemska biobränslen härvid bör utnyttjas i största
möjliga omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SERO anser det inte vara av väsentligt egenvärde att driva
ner nuvarande omfattning av direktverkande elvärme och ersätta den med någon
typ av fossila bränslen utan i stället bör det som inte kan sparas bort produceras
med altemativa metoder, mottryck från biobränslen, biogas samt utbyggd vatten-
och vindkraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Villaägareförbund framhåller atl det borde ha
klarlagts vilka</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>energiformer som, vid elersättning,
el kommer att utbytas mot. Läsarna Prop. 1987/88:90 och beslutsfattarna
skulle härigenom ha getts möjligheter atl bedöma. Bilaga 2 humvida
ersättningsformerna är godtagbara ur bl, a, miljömässiga och samhällsekonomiska
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO:s uppfattning är det alltmer uppenbart alt kärnkraftavvecklingen till största
delen måste lösas genom en ökad förbränning av importe- • rade fossila
bränslen. Elanvändningsdelegationens resultat pekar därför, enligt LO:s mening,
klart på behovet av fortsatt utveckhng och introduktion av ny elproduklionsteknik,
både baserad på inhemska förnybara energikällor och på förbränning av
importerade fossilbränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet,
SCPF, Jemkontoret och Kemikontoret betonar atl planeringen av eltillförsel
måste ske så att industrins tillgång på el inte blir en begränsande faktor för
produktionen. Bl. a. framhåller SCPF att elförsörjningsproblemet i huvudsak
måste lösas genom ulbyggnad av ny elproduktionskapacitet. Statsmakterna måste
redovisa alternativ till kärnkraften som ger tillräcklig och säker elUllförsel
Ull industrin Ull rimliga priser. Liknande synpunkter framförs av
Byggentreprenörerna. I likhet med delegationen betonar bl a BFR, Svenska
kommunförbundet. Byggentreprenörerna och lEB vikten av alt en kortekt
avvägning mellan energitillförsel och energianvändning görs. Naturgasens roll
tas i detta sammanhang upp av ett flertal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
gasföreningen anser att möjligheterna att ersätta el med gas. underskattas av
delegationen. LRF, Vi i småhus, lEB och industrins byggmaterialgrupp är däremot
mer skeptiska till gasen som ett alternativ till elvärme. REL betonar
betydelsen av att en plan fastläggs över vilka områden i landet som kan påräkna
naturgas och vilket år detta beräknas ske. Enligt REL är del även angelägel att
de lokala el- och energiverk, som så önskar, får möjlighet att distribuera
naturgas inom sina områden då vi därmed kan optimera användningen av rätt
energislag i rätt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
av elanvändningens utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av elanvändningsdelegationen presenterade potentialen för eleffektivisering
inom olika användningssektorer kommenteras av ett antal remissinstanser. Under
förutsättning av en framtida högre elprisnivå bedömer Vattenfall att det kan
finnas en ekonomiskt betingad potential av samma storleksordning som delegationen
har bedömt rimlig. Även om stimulansåtgärder sätts in tar det dock betydande
tid innan en väsentlig del av potentialen förverkligas. Enligt Vattenfall bör
man också i sammanhanget beakta att ekonomisk tillväxt som tar sig uttryck i
ökande industriell produktion och ökad privat och offentlig konsumtion även
medför ökad elefterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sydkraft poängterar atl det finns en allmän tendens till ökad elanvändning inom
industrin och fastighetsförvaltningen som helt eller delvis kan äta upp möjliga
besparingar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>DelegaUonen och
expertgrupperna har analyserat möjligheterna att öka<br>
effektiviteten i elanvändningen bl, a, i industrin. Industriförbundet delar<br>
expertgruppens för elintensiv industri beskrivning av berörda branscher.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är riktigt, framhåller
förbundet, att de tekniska potentialer för minskad Prop. 1987/88:90
elanvändning som redovisas inte alltid är ekonomiskt möjliga. Icke sällan
Bilaga 2 leder ett effektivt resursutnyttjande i industrin Ull atl
elanvändningen ökar. Detta innebär att resultaten av de beräkningar som
Elanvändningsdelegationen genomfört enligt Industriförbundet är mycket osäkra
och får inte tas som intäkt för en motsvarande minskning av elUllförseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCPF
delar expertgmppens bedömning av den tekniska potentialen för eleffektivisering
och elersätlning i massa- och pappersindustrin. Inte heller Kemikontoret har
några invändningar mot de potentialbedömningar för den kemiska industrin som
görs av elanvändningsdelegationen. UHÄ genom Institutionen för Elektronisk
systemteknik, CTH ställer sig däremot tveksam Ull att den ekonomiska elenergisparpotenUalen,
som expert gmppen för elintensiv industri bedömer den, kommer att realiseras
inom en 10-årsperiod,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanstalt framhåller den stora besparingspotential som finns inom
industrin. Exempel är ventilalionsområdet där provningsanstal-ten genom en rad
mätningar fått erfarenhet av dålig funktion och onödigt hög elförbmkning. Vissa
metoder har utarbetats för att åtgärda bristerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SCB:s bedömning borde en analys av effekterna på olika industribranscher av
höjda elpriser även inkludera de indirekta elkostnadshöjningar som förorsakas
av alt kostnaderna för inköpta råvaror, halvfabrikat och tjänster också ökar p.
g, a, elprishöjningama. En sådan analys kan ske på basis av de input-output
tabeller som numera reguljärt utarbetas av SCB inom ramen för
nationalräkenskaperna. Av dessa tabeller framgår att de indirekta elkostnaderna
i många branscher är störte än de direkta. Så är exempelvis fallet inom flera
av verkstadsindustrins branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller elsparmöjlighelerna i bebyggelsen så gör flera remissinstanser en
jämförelse med utvecklingen inom energihushållningsområdet under 1970- och
1980-talet, SABO fram håller exempelvis att elhushållningen kommer att arbeta
under väsentligt svårare förhållanden än det allmänna energisparandet. Detta
har hittills till stor del skett genom just övergång till el och energisparande
apparater som drivs av el. Det bör också noteras, anför SABO, att elhushållningen
bedrivs under väsentligt annorlunda förhållanden än arbetet med oljeersättning
gjorde. Oljeersättningsverksamhe-ten hade ett brett stöd från såväl politiskt
håll som från industri och energi producenter. Elhushållningsarbelel har inte
ett lika uttalat stöd. Prisutvecklingen spelade naturligtvis också en roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av BFR, lEB och Rörfirmornas Riksförbund. I detta
sammanhang pekar BFR också på risken för att problemen med de direktelvärmda
husen överbetonas i förhållande till annan elanvändning inom bebyggelsen. Energiförbmkningen
för direktverkande el uppgick 1985 till ca 8 TWh/år, vilket kan ställas mot en
total elförbmkning inom bebyggelsen av drygt 60 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
bedömning av sparpotenUalen i småhus kommenteras också av lEB som tror att det
går alt nå ännu längre, särskilt i fråga om effekt, eftersom man i det energi
snåla huset kan reglera effektutnytljandet under dygnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
Riksförbund anför alt värmepumptekniken utgör ett nöd-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vändigt
inslag när del gäller atl avveckla kärnkraften och alt samUdigt ' Prop.
1987/88:90 minska oljeberoendet. Värmepumpteknikens strategiska betydelse beto-
Bilaga 2 nas även av BFR och lEB. Riksförbundet Vi i småhus anser att man borde
behandlat en så viktig punkt som ackumulering lite fullständigare. Genom sådana
åtgärder borde det enligt förbundet vara möjligt atl få cirka 20 TWh av
småhusens förbrukning under låglasttid. Detta torde underlätta möjligheterna
att behålla den miljövänliga och rena elvärmen. Förbundet tror atl småhusägarna
är villiga all installera ackumulering om man får bidrag till exempelvis halva
kostnaden och förmånliga statliga lån till resten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brister
i underlaget vad beträffar potenlialbedömningar för elhushållning påpekas av
vissa remissinstanser. Exempelvis anför Fastighetsägareförbundet alt det
underlag, som ligger till grund för delegationens antaganden om framlida
besparingsmöjligheter och tänkbar utveckling, är speciellt för lokalhus osäkra
och bör enligt förbundets uppfattning analyseras ytteriigare. Mycket av dagens
energisparteknik baseras på ökad elanvändning och ger i moderna hus, särskilt
med lokaler, ett starkt elberoende. Detta är en fömtsättning för alt det för
närvarande skall gå alt upprätthålla en låg energiförbrukning och en hög inomhuskomfort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
påpekar att hälso-, sjukvårdens- och socialtjänstens behov av el inför
1990-talet knappast har berörts i betänkandet. Styrelsen anför vidare att en
mycket god luftomsättning från hygien- och smilt-skyddssynpunkt är nödvändig i
bl. a. sjukhus. Detta kräver fläktanordning-ar som kan vara energikrävande. En
ökad hemsjukvård och hemtjänst kommer atl medföra krav på högre inomhuslemperaturer,
bra termiskt klimat och god belysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelns
utredningsinstitut framhåller alt man både med hänsyn till de stigande
kvalitetskraven och p.g.a. den allmänna samhällsutvecklingen kan förvänta ett sUgande
kylbehov inom handeln framöver. Delta torde leda till en stigande elförbmkning
om inte särskilda åtgärder vidtas för all påverka utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser anser all miljöfrågorna skulle ha behandlats mycket mera
utförligt. Utredningen har enligt SNV analyserat möjligheterna att ersätta
eller minska elanvänding en inom en rad sektorer. De miljömässiga
konsekvenserna av föreslagna åtgärder behandlas dock ej vare sig i ett längre
eller kortare perspektiv. Detta betraktelsesätt medför att man inte alls
värderar miljökostnaderna oavsett vilket energisystem man väljer. Delta gäller
särskilt frågan om hur elvärmen i framför allt småhusbeståndet skall ersättas
med andra uppvärmningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liknande synpunkter
framförs av Sveriges Villaägareförbund, SCB och<br>
socialstyrelsen. Socialstyrelsen konstaterar att utökad ved- och oljeeld<br>
ning i kombipannor ofta medför hälso- och miljöproblem. Denna utveck<br>
ling har därför stora begränsningar. Socialstyrelsen framhåller också bety<br>
delsen av all en minskad elanvändning och energihushållning genomförs<br>
på ett sådant sätt att inomhusklimalel inte försämras. Liknande synpunk<br>
ter framförs också av Vattenfall, SNV och SABO. BFR å sin sida framhål<br>
ler atl rätt genomförda förbättringar av den byggda miljön från energihus-<br>
hållningssynpunkt går hand i hand med kvalitetsförbättringar vad gäller<br>
miljö och komfort.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser bl. a. SABO, Byggentreprenörerna, Hyresgäs- Prop.
1987/88:90 temas Riksförbund, lEB och SERO framhåller att effektsparande
förtjänar Bilaga 2 störte uppmärksamhet. Behovet av lokala värmekällor tas
i detta sammanhang upp av bl. a. Byggentreprenörerna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
framhåller betydelsen av all beredskapshänsyn -dvs våra möjligheter att klara
energiförsörjningen under kriser och i krig - löpande tas i beaktande vid alla övei-väganden
om energifrågorna i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statsmakternas
agerande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med delegationen framhåller ett flertal remissinstanser, däribland SPK,
BFR, SIND, TCO, Svenska Kraftverksföreningen och Svenska Gas-föréningen, alt
det är viktigt att den omställning av energisystemet som nu förestår sker på
samhällsekonomiskt rationella grunder. En väl fungerande marknad är en
grundläggande förutsättning för all omställningen av energisystemet och
kärnkraftsavvecklingen ska kunna genomföras utan onödiga kostnader för
samhälle, elproducenter och elanvändare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi understryker vikten av alt elhushållningsprogrammel skapar stabila
förutsättningar för en rationell planering hos användare av el. Tydliga
signaler till elsystemets aktörer att planera för effektiv elanvändning är av
största vikt, inte minst ur förtroendesynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
BFR, länsstyrelsen i Västernorrlands län. Fastighetsägareförbundet, lEB och
Sveriges Villaägareförbund betonar detta. Både förändringen i energipolitikens
inriktning och ryckighelen i medelsanvändningen pekar enligt BFR mot ett behov
av ökad långsiktighel och kontinuitet, BFR vill särskilt framhålla betydelsen
av en kontinuerlig förbättring av landets byggnadsbestånd som en grundläggande energipolitisk
åtgärd - oavsett energipolitikens mera specifika inrikting från tid till annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oklarheten
om prissåttningsprincip och om avveckling och ersättning av
elproduktionskapacitet är enligt statens energiverk de två faktorer som
tillsammans ger den stora osäkerheten i planeringsfömtsättningarna för elanvändare
och elproducenter. Statens energiverk understryker viklen av förväntningarnas,
inte minst prisförväntningarnas, betydelse för incitamenten att hushålla rned
el och instämmer i ElanvändingsdelegaUonens bedömning "att
planeringsmöjligheterna för såväl elproducenter som elanvändare skulle
förbättras.av en tydlig deklaration från statsmakternas sida om slarttidpunkt
och takt för kämkraftsavvecklingen samt av en precise- . ring av fömtsättningarna
för ny elproduktion".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av statens energiverk framhåller ett mycket stort antal remissinstanser
betydelsen av atl en tydlig deklaration med denna innebörd lämnas. Bl, a. anser
Rörfirmornas Riksförbund detta nödvändigt för att en anpassning som måste ske
hos husägare, byggherrrar, fabrikanter, konsulter, installatörer m. fl. skall
kunna ske med så liten störning som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens
riksorganisation framhåller att förelagen i mycket god tid måste få kännedom om
hur kärnkraftsavvecklingen ska genomföras. Avvecklingen påverkar industrins
långsiktiga investeringsbeslut varför del är nödvändigt med ett snabbi
klarläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt konsumentverkets uppfattning angeläget att man inför kärn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kraftsavvecklingen på ett
medvetet sätt stegvis bygger upp intresse och Prop. 1987/88:90
handlingsberedskap hos allmänheten. För atl detta skall vara möjligt är det
Bilaga 2 viktigt atl konsumenterna får klara signaler om utvecklingen inom energiområdet.
Delta fömtsätter bl. a. att statsmakterna inte skjuter på för allmänhetens
agerande viktiga beslut (t. ex. om vilka styrmedel som skall användas) mer än
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
remissinstanser som framför liknande synpunkter är SPK, statens
provningsanstalt, LRF, Svenska Kommunförbundet, Svenska
Kraftverksföreningen och Föreningen Sveriges Energirådgivare (FSE). . FSE
framhåller även viklen av atl besked ges om huruvida statliga bidrag kommer att
lämnas till vissa elkonsumenter när elprishöjriingarna kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser har även andra synpunkter och krav vad gäller kårnkraftsavvecklingens
genomförande. SCPF understryker atl kärnkraften inte kan avvecklas förtån
realistiska alternativ presenteras. Regeringen måste lämna besked om vilka
energislag statsmakterna är beredda atl tillåta för att ersätta kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Villaägareförbund yrkar på alt del före beslut om avveckling av kärnkraftverken
bör genomföras en ny folkomröstning om kärnenergifrågan i hela dess vidd.
Folkomröstningen bör föregås av en bred och objektiv information om samtliga
konsekvenser av en avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser det angelägel all kärnkraflsavvecklingen också utnyttjas som en offensiv
satsning som kan medverka till atl de övergripande samhällsmålen beträffande
sysselsättning, ekonomisk utveckling, regional balans, god miljö och rättvis
fördelning uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
Riksförbund framhåller all även de mänskliga resurserna måste utnyttjas om
energihushållning och effeklreducering skall göra kärnkraftsavvecklingen möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elpriset</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
övervägande majoritet av remissinstanserna instämmer i delegationens uttalande atl
riksdag och regering inte heller framgent bör ingripa i laxesällningen.
Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen har dock en avvikande uppfattning.
Enligt Folkkampanjen.bör riksdag och regering snarast överta det direkta
ansvaret för Vattenfalls eltaxor på motsvarande sätt som man har ansvaret för SJ:s
och Postverkets taxor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Principerna för
elprissättning tas upp av ett flertal remissinstanser. Även<br>
om majoriteten av remissinstanserna ansluter sig Ull principen om kosl-<br>
nadsriktiga taxor råder i viss ut sträckning delade meningar om vad detta<br>
begrepp innebär. Folkkampanjen mot kärnkraft kan tänka sig att begreppet<br>
är användbart om det innefattar även samhällets miljö- och riskkostnader i ,<br>
samband med elproduktionen samt avsättningar till underhåll och utveck<br>
ling av elprodukUonssyslemel i enlighet med marginalkostnadsprinciper.<br>
Folkkampanjen anför vidare: Vad Vattenfall kan länka sig framgår av<br>
deras barocka prissättning av el till elvärmekunder. Trots att elvärme med<br>
nödvändighet ger upphov till ojämn belastning under året, som medför,<br>
höjda produktionskostnader, sätter Vattenfall taxan lägre till elvärmekon- .<br>
sumenler än till normalförbrukande hushållskonsumenter. Kalla vinter-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dagar ger elvärmen t. o. m.
risk för överbelastning, vilket är ett hot mot det Prop. 1987/88:90
grundläggande kravet på säker energiförsörjning uttryckt i direkUven.
Bilaga 2 Ändå föreslår utredningen att Vattenfall skall bemyndigas tillämpa sin
förvrängda uppfattning om vad kostnadsanpassad taxa är!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen och Vattenfall ullalar sig för en prissättning som avspeglar
de koslsiktiga marginalkostnaderna för elproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk framhåller i denna fråga all en effektiv elanvänding främjas om
såväl tariffslrukluren som tariffnivån anpassas efter de kortsikUga
marginalkostnaderna. Statsmakterna bör genom sin styrning av Vattenfall
möjliggöra en sådan prissättning på el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
påpekar alt en relativt kortsiktig marginalkostnads-princip i kombination med
ev. höjda avkastningskrav på Vattenfall måste kombineras med åtgärder så alt
företagens övervinster kan disponeras av samhället på ett från allmän synpunkt
godtagbart sätt. Energiforskningsnämnden (Efn) betonar all en mera strikt
tillämpning av prissättning på elenergi enligt långsiktig marginalkostnad
skulle förbättra de ekonomiska incitamenten för energihushållning. Vidare är
det nödvändigt, framhåller Efn, att dessa incitament är verksamma för den som
reellt beslutar om investeringar i elhushållning resp, elersättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
framhåller att taxorna skall vara så konstruerade, att de sUmu-lerar till
energisparande. De måste också vara lätta all förstå. Det kan i dag vara svårt
för ett bostadsföretag att se de ekonomiska konsekvenserna av alla besparingsinsalser,
då el-, fjärtvärme- och valtenleverantörer har varierande och komplicerade taxekonslmktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statens planverk och VVS-tekniska föreningen under stryker prisets inflytande
över energihushållningverksamheten, VVS-tekniska föreningen vill i detta
sammanhang kraftigt understryka vikten av en lugn och stabil elprisutveckling
utan plötsliga prisändringar som ej kunnat förutses. Enligt föreningens
bedömning är detta en förutsättning för atl brukarna skall kunna göra den
långsikliga planering och de investeringar som erfordras för atl den önskade
begränsningen i elanvändningen skall kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisökningar,
eller tidiga och trovärdiga beslut om succesiva prisökningar, kan enligt
statens planverk vara ett av medlen att stimulera energihushållningen och öka
alternativa uppvärmningssystems konkurtenskraft. Samtidigt blir övergången
skonsammare till den högre prisnivå som torde vara oundviklig i framtiden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Villaägareförbund däremot avvisar prisökningar som drabbar villaägarna genom en
kostnadsanpassning av taxorna. Även landstingsförbundet motsätter sig
laxehöjningar som syftar till all stimulera till energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
å andra sidan anser alt en myckel stor del av anpass<br>
ningsbördan kommer all läggas på induslrin om anpassningen av elanvänd<br>
ningen skall ske enbart genom en prishöjning på el jämfört med omvärlden.<br>
Detta är enligt industri förbundet inte i överensstämmelse med regeringens<br>
energipolitiska målsättning, där det bl, a, sägs att industrins konkurrens<br>
kraft inte skall försämras. Kemikontoret delar utredningens mening att en<br>
ökad differentiering av energiavgiflen i tarifferna verksamt kan bidra till en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>effektivare
användning av el i induslrin. Likaledes är det motiverat att nu Prop.
1987/88:90 återgå till ett annat förhållande mellan energiavgift och effeklavgift
fram- Bilaga 2 håller kemikontoret. För att hindra att landets elnät blir i
alltför hög grad effeklbegränsal under 90- talet vore det som utredningen
framhåller naturligt att låta effektavgiften få bära en störte del av del totala
elpriset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länstyrelsen
i Västernorrlands län framhåller att det är rimligt all den elintensiva
industrin som utgör baslast i vårt elenergisystem får en taxe-stmklur som i
huvudsak svarar mot produktionskostnaden för denna baslast. Detta synsätt
innebär således att elintensiva processindustrier med en nytljandelid under i
stort sett årets alla Ummar bör få en avsevårt lägre taxa än säsongberoende elanvänding
för exempelvis bostads- och lokaluppvärmning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
har i tidigare remissyttrande begärt all konsekvenserna av skilda
prissättningar på elenergi skulle utredas och atl inverkan på produktionsresurserna
borde kartläggas, TCO erinrar om detta då det i samband med behandlingen av Elanvändingsdelegationens
material kan vara aktuellt all t, ex, se hur en prissättning efter marginalkoslnadsprincipen
går att kombinera med en koslnadsrelalerad prissättning. En differentierad
prissättning kan vidare enligt TCO medföra fördelar för den elkraftsinlensiva
produktionen som har en jämn elförbrukning under året. Samtidigt är det
viktigt alt löntagarna och hushållen inte ensidigt drabbas av en differenUerad
prissättning. Även näringslivet måste ta sin andel. Denna fråga bör utredas
samtidigt som den pågående energiskalleulredningen försöker klarlägga hur en
övergång till energimoms ska kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beskattning
av energi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a, SCPF, Kemikontoret och Svenska Gasföreningen förespråkar all punktskatterna
på energi ersätts med mervärdesskatt. Svenska Kommunförbundet förklarar sig
också positivt till en övergång till en värdeproportionen skatt i enlighet med
det förslag som framförts av utredningen om el och inhemska bränslen i
betänkandet Vägar till effektivare energianvändning (SOU 1986:16),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi förordar atl elskallen utformas så all den får en styreffekt som främjar
en effektivisering av elanvändningen. Detta bör beaktas i den pågående mervärdesskalteulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
Vi i småhus, framhåller å sin sida att ellaxan inte genom<br>
skatter och avgifter får bringas upp Ull en sådan nivå alt småhusägarna inte<br>
har råd atl hålla tillräcklig värme i sina hus, LRF betonar vikten av ett väl<br>
avvägt skallesystem där skatter inklusive eventuella miljöavgifter bör av<br>
spegla de totala samhällskostnaderna för bränslen både vid el- och värme<br>
produktion. Liknande synpunkter framförs av ett flertal remissinstanser.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>''</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av styrmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av statliga styrmedel för all säkra framför allt den elintensiva<br>
industrins framtida konkurrenskraft las upp av ett flertal remissinstanser.<br>
Exempelvis anför Industriförbundet all delegaUonen mycket översiktligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har behandlat effekter av stmkturomvandling
i industrin. Del är dock med Prop, 1987/88:90 tillfredsställelse förbundet
konstaterar att delegationen anser atl en fortlö- Bilaga 2 pande
strukturomvandling är en viktig förutsättning för den industriella och ekonomiska
utvecklingen i landet. Förbundet instämmer också i delegationens påstående att
stmkturomvandlingen bör ske så att det blir möjligt att rätta till regionala
obalanser och andra problem som kan uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av SCPF samtidigt som man framhåller att den elintensiva
industrins anpassingsmöjligheter är begränsade. De kraftigt höjda elpriserna
leder till en omfattande omstrukturering. Inom massa- och pappersindustrin
drabbas mekanisk massa och tidningspapper särskilt hårt. Samma typ av farhågor
uttrycker Jemkontoret, som betonar följande: Den elprishöjning, som skulle
följa med en avveckling av kärnkraften, blir en isolerad svensk företeelse,
som kommer att försämra den internationella konkurrenskraften för bl. a;
stålindustrin, tvinga fram om-stmktureringar och nedläggningar samt minska
sysselsättningen i redan drabbade orter och regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
framhåller all kärnkraflsavvecklingen oavsett när den genomförs, kommer att ha
omfattande industri- och regionalpolitiska könsekvenser. Som delegationen själv
påpekar kommer takten i stmkturomvandlingen att öka och få en delvis annan
inriktning. Del är därför verkels uppfattning att de energipolitiska styrmedel
som bl. a. föreslås av elanvändningsdelega-Uonen inte kommer all räcka till. De
sysselsättningsmässiga konsekvenserna kommer i vissa regioner alt bli så stora
alt de nödvändiggör insatser av både allmänekonomiskt och industripolitiskt
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk framhåller atl ekonomisk-politiska styrmedel troligen behöver sällas
in för att underlätta industrins stmkturomslällning i samband med kärnkraflsavvecklingen
och för all motverka de sysselsätt-ningspoliliska och regionalpolitiska problem
som kan uppkomma. Möjligheterna alt, utan avsteg från samhällsekonomisk effektivitet,
med energipolitiska styrmedel underlätta omställningen inom induslrin torde
vara begränsade. Verket avser emellertid all närmare undersöka denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Även
arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att det krävs betydande satsningar inom
arbetsmarknads- och regionalpolitiken för atl en stmkturomvandling skall kunna
ske i sociah accepterade former. Åtgärder som enligt styrelsens mening bör
komma igång snabbt för att berörda områden ska få rådrum Ull all differenUera
sill näringsliv. Liknande synpunkter framförs av TCO och länsstyrelsen I
Västernorrlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
vill ÖCB särskilt belöna vikten av att statsmakterna noga följer<br>
de konsekvenser förväntade elprishöjningar kan få för försörjningsvikliga<br>
elintensiva industriföretag bl. a. inom kemi-, gmv- och. metallområdena.<br>
Enligt ÖCB har den relativt låga ellaxan i Sverige varit en fömtsättning för<br>
dessa förelag, med oftast ett stort exportberoende, att behålla sin interna<br>
tionella konkurtenskraft. En höjning av elpriset skulle kunna äventyra<br>
flera av dessa förelags existens. Eftersom försörjningsberedskapen bygger<br>
på de resurser och den flexibilitet som näringslivet besitter kan följden bU<br>
en försämrad beredskap. En sådan utveckling kan komma att ställa krav på<br>
atl kompletterande beredskapsålgärder måste vidtas t ex i form av bered<br>
skapslagring eller andra ekonomisk-politiska åtgärder för all säkerställa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166<br>
nödvändig produktionskapacitet, levande eller i malpåse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagens allmänna inrikting</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EU
stort antal remissinstanser, däribland ÖCB, RRV, STU, statens prov- ''8 2 ninsanstalt,
LO och LRF, ansluter sig i huvudsak Ull utredningens förslag. LO saknar
emellertid förslag om ett långsiktigt stöd för förbättring av isolering,
ventilation m. m. i elvärmd bebyggelse. Konverteringar som enligt LO:s
uppfattning bör stödjas är endast sådana som utnyttjar inhemska förnybara
energikällor utan lokala utsläpp (t. ex. solvärme) eller, i vissa fall, lokal
förbränning av naturgas eller anslutning till fjärrvärmenät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
lEB efterlyser satsning på byggtekniska sparåtgärder. LRF föreslår att
industrin får tillgång Ull lånekapital med låg ränta för att underlätta
energihushållande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser att det är tveksamt om de föreslagna åtgärderna är Ullräckliga med hänsyn
till framtida miljöeffekter. Den tid som ligger framför oss innan kärnkraften
skall vara avvecklad ger oss möjligheter att styra utvecklingen i stället för
all vi styrs av utvecklingen. Med dessa . utgångspunkter blir det nödvändigt
med statliga styrmedel i störte utsträckning än vad som utredningen
föreslagit. Naturvårdsverket befarar att man i annat fall hamnar i en situaUon
där det blir nödvändigt med ett omfattande kolkondensprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SPK framhåller behovet av starkare styrmedel om en snabb minskning av
elanvändningen skall komma tUl stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO,
VVS-tekniska föreningen och Småföretagens Riksorganisation framhåller att den fömtsättning
som anges i missivskrivelsen till remissen, all remissinstanserna inte bör ställa
sådana förslag som leder till slaUiga ekonomiska åtaganden, knappast kan vara
en rimlig utgångspunkt för den stora omläggning av energiförsörjningssystemel
som kärnkraflavvecklingen medför. Enligt SABO:s mening måste betydande belopp
kortsiktigt anslås för att möjliggöra omställningen. VVS-tekniska förening och
Småföretagens Riksorganisation ar av samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Stärka incitament och resurser för elhushållning hos
elanvändarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissvarens
inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ElanvändningsdelegaUonens
förslag omfattar Vattenfalls taxesältning, informations- och rådgivningsinsalser,
energideklaralioner av bl. a. hushållsapparater och värmepumpar, energibesiklning
och energideklarationer av småhus, gymnasie- och högskoleutbildning samt
åtgärder för att begränsa elvärmen i nybyggda hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är överlag positiva till förslagen eller lämnar dem utan erinran. När det
gäller förslagen avseende Vattenfalls taxesältning, energideklaralioner av
småhus och förslagen för att begränsa elvärmen i småhus framförs dock negaUva
synpunkter från flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
kundavtal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
föreslår all regeringen i instruktionen för Vattenfall föreskri- •</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ver att kunderna skall
erbjudas avtal som anpassas till kundens behov</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inom ramen för kostnadsanpassade
taxor. Förslaget tillstyrks av Sveriges Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbund och SCPF.
Taxestrukturen bör enligt dessa utformas så Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att den gynnar långstidsulnytljare
med en jämn förbmkning över året.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även SABO tillstyrker
delegationens förslag atl laxekonstmklionema</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall anpassas Ull
kundernas behov inom ramen för kostnadsanpassade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>taxor. Riksförbundet
energileverantörerna delar delegationens uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att Vattenfalls
kostnadsredovisning bör ske med stor öppenhet men finner</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del naturligt att övriga
stora producenter bör åläggas samma skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
och Svenska elverksföreningen avstyrker förslaget medan SPK och
Kraftverksföreningen redovisar vissa invändningar. Vattenfall anför alt verket
under våren 1988 tar beslut om nya högspänningstaxor med giltighet från den I
januari 1989, Tariffen blir mer differentierad än den nuvarande med bl, a, sex
olika energiavgifter under året. Specialavtal kan dock aktualiseras i de fall
som kundens efterfrågeprofil speglas dåligt av tariffen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elverksföreningen
vill erinra om alt såväl Vattenfall som övriga råkraft-leverantörer tillämpar
enhetliga högspänningslariffer för både sluUiga kunder och återleveranlörer.
Denna likabehandling av kunder är ett rättesnöre som föreningen anser vara en
styrka för den svenska elkraftbranschen. Föreningen motsätter sig bestämt
delegationens förslag om det syftar till atl specialavtal skall riktas mot
särskild kundgmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
är tveksam till värdet av den föreslagna ändringen i Vattenfalls instruktion.
Enligt nämndens uppfattning ger ett sådant artangemang inga garanUer för en mer
rationell prisbildning ån vad som gäller för närvarande. SPK anser i stället atl
statsmakterna bör verka för atl elmarknaden i högre grad än för närvarande får
fungera som en konkurtensmarknad. Bl. a. bör det, enligt SPK, utredas om del är
möjigt alt ge en friare tillgång än för närvarande till stamlinjenätet.
Därigenom skulle en mer marknads-anpassad prisbildning på högspänd el kunna
åstadkommas, vilket skulle skapa incitament till en taxesättning som anpassas
till de kortsiktiga marginalkostnaderna i kraftproduktionen. Inte heller
Kraftverksföreningen kan se något skäl till atl regeringen i instruktionen till
Vattenfall skall föreskriva vilken typ av avtal som Vattenfall skall erbjuda
sina kunder. Nuvarande föreskrift om "all verka för en raUonell
energiförsörjning och en effektiv användning av elenergi" är enligt Kraflverksföreningen
fullt tillräcklig. Föreningen konstaterar vidare all Vallenfall sedan lång lid
tillbaka redovisar sin koslnadsstrtiktur med stor öppenhet såväl gentemot SPK
som i samråd med kundrepresentanler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges Energirådgivare anser all statsmakterna bör skapa incitament för
elanvändarna att spara el genom att tidigarelägga en elprishöjning. De pengar
som blir tillgängliga bör enligt föreningen läggas i en elredukUonsfond som
utnyttjas för alt stödja elhushållningsålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information
och rådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegationen
föreslår förstärkta informations- och rådgiv<br>
ningsinsatser och förordar att ansvaret för dessa bör ligga på de berörda<br>
sektormyndighelerna. Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>remissinstanserna.
Statens naturvårdsverk tillstyrker förslagen om för- Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stärkta
informationsinsatser för industrier, hushåll och jordbmk. Vatten- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fall och
Kraftverksföreningen ställer sig positiva till förslagen. Vattenfall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gör
i sitt marknadsarbete utökade satsningar på rådgivning och information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
sina kunder. Vattenfall anser att eldistributörerna bör utgöra en lämplig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kanal
för information och rådgivning. Kraftverksföreningen framhåller att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>flertalet
av föreningens medlemsförelag har byggt upp eller är i färd med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
inrätta marknadsorganisationer vilka bl. a. har till uppgift att ge råd i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>energifrågor
och erbjuda olika energitjänster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har inget att invända mot förslagen men vill understryka betydelsen av att
utbildning och information utformas så att den verkligen når fram till de
personalkategorier som praktiskt sköter olika energianläggningar, SABO
framhåller att en av de avgörande svagheterna i det pågående energihushållnlngsprogrammet
har varit en alltför stark orientering åt produkter och system av komponenter.
Samspelet människa-maskin glöms ofta bort. Kunskapsbrisl är ett av hindren för
en integrering av hushållningsaspekter i förvaltningen. Utbildning och
information måste därför enligt SABO:s uppfattning ges en mycket hög prioritet
i elhushållningsarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk erinrar om all verket nyligen till regeringen överlämnat rapporten "InformaUon,
rådgivning och utbildning — Statliga åtgärder inför kärnkraflsavvecklingen"
som berör hela elanvändningsområdet. I rapporten skisseras ett program för
information, rådgivning och utbildning. Energiverket anser alt insatser bör
göras för bl, a, industrins elanvändning och elvärme. Socialstyrelsen anser
att information om negativa hälso- och miljöeffekter självklart måste ingå i
informations- och utbildningsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret,
statens planverk, SIND och bostadsstyrelsen delar uppfattningen att ansvaret
för insatserna bör ligga på sektorsmyndighelema. Statskontoret anser all
berörda organ bör i nära kontakt med varandra kunna se till att kraven på
expertkunskap tillgodoses utan all ett onödigt dubbelarbete sker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi är posiUvt till förslagen avseende rådgivning och information Ull elanvändare
där konsumentverket får i uppdrag all la fram information till hushållen om den
hushållsekonomiska betydelsen av en effektiv elanvändning samt avseende en
utveckling av systemet med energideklaralioner för hushållsapparater. Även
Sveriges Villaägareförbund tillstyrker förslaget men understryker atl denna
information måste strikt inriktas på de privatekonomiska intressena. Förbundet
förutsätter alt del sker samråd med de berörda intresseorganisaUonema,
Bostadsstyrelsen påpekar atl de stora bostadsorganisationerna har möjlighet att
gå i bräschen för upphandling av elsnåla hushållsapparater. För enskilda
villaägare är säkert energideklaration av sådana apparater ett bra
köpargument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
framhåller att verket redan i dag lar fram en hel del<br>
konsumentinformation om energi. Verket nämner i sammanhanget det<br>
arbete som pågår beträffande riktlinjer för marknadsföring av från energi<br>
synpunkt intressanta produkter. Dessa riktlinjer innehåller krav på energi<br>
deklaralioner. Statens energiverk anser att energideklaraUoner på hus-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hållsapparater
kan få viss betydelse för att främja en långsiktig anpassning Prop.
1987/88:90 .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även om svårigheterna med
detta inte får underskattas, Elförbmkningen är Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
en av många egenskaper som har betydelse för apparaternas drifteko- ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nomi.
Energiverket är däremot tveksamt till värdet av en i första hand</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmän
konsumentinformation om el- och energianvändning. Statliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>informationsinsatser till
allmänheten bör för atl få största effekt inriktas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mera selektivt mot
elvärmeabonnenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SEMCO pekar på att ett problem vid energideklaralion för hushållsapparater är
den starka inverkan från användningssättet på energiförbrukningen. Delta
medför dels svårigheter all välja fömtsättningar och provningsmetoder i ett
deklarationssystem, dels ett eventuellt begränsat värde av deklarerade
uppgifter, SEMCO menar alt enei-gideklarationer troligen har ett begränsat
värde, men kan ge upphov till en ökad medvetenhet om energiförbrukningen vid
användningen av apparaten, SEMCO framhåller alt organisationen kan bistå såvälvid
utarbetandet som vid utförandet av erforderliga prov och mätningar. Statens
provningsanstalt framhåller vikten av atl utnyttja de resurser som finns på
provningsområdet och av att förlägga aktuella resursförstärkningar Ull redan
etablerade provningsmiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
byggmaterialgrupp och Industrigruppen för energihushållning i byggnader är
positiva till förslaget om testning av värmepumpar, värmeväxlare etc, under
förutsättning atl testmetoderna möjliggör inbördes jämföi-else.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
ifrågasätter det lämpliga i alt konsumentverket i egen regi skall genomföra
tester av värmepumpar, värmeväxlare etc. Enligt statskontorets mening
förefaller del lämpligare atl i detta fall markera konsumentverkels roll som informationsspridare
sparare än som informationsproducent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
stöder förslaget att plan- och bostadsverket ges ansvar för information och
utbildning om energihushållningsåtgärder till fastighetsförvaltare.
Bostadsstyrelsen (framhåller all de stora bostadsorganisa-tionema m.fl.
utnyttjar sina kanaler för information via sina organisationer. Den gmpp som
främst behöver information är enligt bostadsstyrelsen förmodligen de enskilda
bostadsföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Värmeverksföreningen och SABO tillstyrker förslaget. Informationsmaterialet
bör enligt Värmeverksföreningen utformas i samråd med energibranschorganisatiönerna
och spridas genom energiverken och fasUg-hetsägarnas organisationer. SABO anser
att bostadsverket bör ges ansvar för medel Ull utbildning i energihushållning i
fastigheter. Bostadsverket bör dock enligt SABO inte ombesörja utbildningen på
egen hand utan endast administrera medlen. Härvid bör ett samrådsförfarande äga
rum med bo-stadsorganisaUonerna och Hyresgästernas Riksförbund. Statens energiverk
anser att det kan finnas anledning att även studera incitamentsproblem i
samband med energihushållning i stora bostadsföretag eller föivall-ningsorganisaUoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
rernissinslanser diskuterar kommunernas roll som rådgivningsor<br>
gan samt inriktningen av informaUon och rådgivning. Konsumentverket<br>
anser alt kommunerna har den mycket viktiga uppgiften att samordna olika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>instanser
som kan förse allmänheten med direklrådgivning. Det gäller i Prop. 1987/88:90
tillämpliga delar kommunens egna tjänstemän som konsumentvägledare. Bilaga 2
byggnadsinspektörer och energirådgivare. Även energiverken och i viss
utsträckning solningsförelagen torde kunna utvecklas till aktörer på detta
område. Det är då enligt koiisumentverket viktigt alt klarlägga i vilken
omfattning och hur de olika instanserna kan hjälpa konsumenterna. Enligt
statens planverk bör kommunerna genom byggnadsnämnderna kunna erbjuda
rådgivning och besiktning - ev. mot betalning - till ägare av småhus och flerbostadshus.
Rådgivning kan enligt planverket även skötas av konsulter, bygg- och malerielförelag,
fastighetsorganisaUoner m, fl. Även sotningsväsendet kan medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrigruppen
för energihushållning i byggnader (lEB) förordar en informationsverksamhet med
ett starkt inslag av rådgivning, lEB tror atl byggnadsinspektörer och
konsumentvägledare kan spela en aktiv roll Ullsammans med de kommunala energirådgivaré
som alltjämt är i verksamhet. Rörfirmornas riksförbund anser att konsulter och
installatörer kommer all ha nyckelroller när det gäller informaUon och
rådgivning även i framtiden. Riksförbundet pekar på alt del finns en
organisation som tar fram informations- och utbildningsmaterial inom
energiområdet och i vilken statliga myndigheter och inslallatörsorganisationer
medverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om utökade insatser för informaUon och rådgivning till industri och jordbruk
tas upp av några remissinstanser. LRF föreslår i likhet med delegaUonens
expertgrupp för industri och jordbruk all del statliga bidraget till utveckhngsfonderna
och lantbruksnämnderna för energirådgivning återinförs. Förbundet menar att
kunskaperna om biobränslen och dess användning i många fall är generande låg
och att detta område därför bör prioriteras när del gäller inforriiation och
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
delar utredningens uppfattning att det finns goda skäl för all nu återinföra en
specialiserad energirådgivning till lantbruket. Lanlbmksstyrelsen har goda
erfarenheter av den tidigare verksamheten. Styrelsen framhåller dock att
information i elanvändningsfrågor till jordbruket kräver utbildning av
informatörer och framtagning av informationsmaterial. För detta krävs
ekonomiska resurser som styrelsen f. n. saknar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbildning
vid gymnasier och högskolor m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) förefaller del inte onaturligt att
högskolan engageras för atl på vissa punkter understödja det föreslagna elhushållningsprogrammel.
Del uppdrag UllUHÅ som föreslås av elanvändningsdelegationen är dock alltför
begränsat. Utbildningen bör enligt UHÄ organiseras som allmänna
utbildningslinjer för väl definierade, långsiktiga och någorlunda omfattande
utbildningsbehov. I andra fall och kanske framför allt då man önskar nå en
bestämd målgrupp bland aktörerna på elområdet bör uppdragsforskning kunna övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU anser att
delegationens förslag vad gäller utbildning är alltför be<br>
gränsade till atl täcka behovet av specialkompetent personal i tekniska<br>
utvecklingslinjer. STU understryker vikten av atl man på bredden under i '</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stort sett hela skoltiden
från grundskolan och uppåt arbetar med kunskaps- Prop. 1987/88:90<br>
inhämtning m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'Även
konsumentverket, som instämmer i delegaUonens förslag vad gäller
utbildningsinsatserna i gymnasieskolan och högskolan, anser att energifrågorna
kan och bör las upp så tidigt som möjligt redan i gmndskolan. Verket föreslår
också all man försöker iniUera utbildning i energifrågor inom folkrörelsernas bildningsverksamhel.
Statens energiverk erinrar om att man i annat sammanhang har föreslagit att fortbildningsorganisalioner-na
bör förses med underlag för utbildningsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SÖ konstaterade utredningen att elanvändning endast behandlas på 4-årig teknisk
linje och atl man planerar alt införa en speciell gren för energifrågor. Enligt
SÖ tas energifrågor också upp i undervisningen på E-, H-, S- och So-linjerna. I
kursplanen rekommenderas ett tema med rubriken Energi. Den mest omfattande
undervisningen sker på drift- och underhållsteknisk linje i årskurs 2, energileknisk
gren med cirka 1 100 elever i hela landet. Utbildningen ger kunskaper om energiproducerande
anläggningar för elkraft- och värmeproduktion. En annan profilering är kyl-
och värmepumpsteknik. Denna är inriktad mot installation, drift- och underhåll
av kyl- och värmepumpsanläggningar. Även utbildningen på eldriflleknisk gren är
inriktad mot energiområdet för arbetsuppgifter inom elverk, energiverk och
kraftstationer. Cirka 400 elever väljer denna gren årligen. Inom VVS-området
finns en gren i årskurs 4 på 4-årig teknisk linje som finns på 6 orter i
landet. Området är också representerat som påbyggnad på 2-årig bygg- och
anläggningsteknisk linje. Påbyggnadsutbildningar om värmepumpar finns såväl på
2-åriga linjer som på 4-årig teknisk linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VVS-Tekniska
Föreningen anser att delegationen knappast alls behandlat frågor som berör
fortbildning och vidareutbildning av de yrkesverksamma inom de berörda
teknikområdena. Föreningen bedömer att det är en absolut fömtsättning atl de
berörda yrkesgrupperna är väl utbildade för atl den planerade omställningen av
byggnadssystemets energiförsörjning skall kunna genomföras. Liknande synpunkter
framförs av Fastighetsägarför-bundet. Efn delar inte elanvändningsdelegaUonens
uppfattning att det är alltför tidigt att nu väcka frågan om ett återinförande
av statsbidragen för utbildning och rådgivning. Energiverket bör enligt Efn
snarast utreda behovet av kompetens och utbildning samt andra statliga
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energibesiktning
och energideklaration av småhus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsdelegalionen
föreslår all frågan om krav på besiktning av äldre småhus utreds. Syftet bör
enligt delegationen vara atl få fram ett system med bl. a. energideklaralioner
av sådana hus. Delegationen föreslår vidare att en energibesiktning skall vara
en förutsättning för atl statliga lån skall kunna utgå vid en ombyggnad av
småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser att det är viktigt att man ser energibesiktningen<br>
som en integrerad del av andra besiklningsbehov (bl. a. avseende radon)<br>
och att den utredning som delegationen föreslår genomförs skyndsamt.<br>
Bostadsstyrelsen anser atl en energideklaration av äldre småhus inte bör få<br>
karaktären av "klassning" av huset ulan också innehålla en bedömning
av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vad som lämpligen bör
genomföras. Bostadsstyrelsen stödjer förslaget att Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>energibesiktning skall
ingå i den besiktning som bör vara en fömtsättning Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för långivning. Vissa
oklarheter måste dock undanröjas bl. a. frågan om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vem som skall genomföra
besiktningen. Socialstyrelsen anser att vid en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>besiktning bör beaktas bl.
a. luftomsättning, termisk klimat och belysning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inomhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk framhåller att det redan finns en frivillig besiktningsverksamhet
på olika platser i landet. Energideklarationer förekommer också i samband med försäljning
av småhus'. Energiverket är därför tveksamt till förslaget om obligatoriska
besiktningar. Däremot bör staten enligt energiverket genom t. ex. information
och överläggningar med branschen uppmuntra till att fastigheter på frivillig
basis besiktigas med avseende på såväl energistalus som elsäkerhet, radon m. m.
Statens provningsanstalt framhåller att anstalten under en lång lid har
genomfört energibesiktningar i såväl småhus som flerbostadshus och lokaler.
Erfarenheten från dessa är posiUv i den meningen att de ger ett myckel gott
underlag för behovet av åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
Riksförbund anser att även energideklarationer i flerfamiljshus är av intresse
eftersom möjigheterna för hyresgästerna att utöva ett verkligt inflytande då
skulle öka väsentligt. Industrins byggmaterialgrupp och Industrigruppen för
energihushållning i byggnader stöder tanken på energideklarationer.
Riksförbundet Vi i småhus framhåller all energideklarationer är en punkt som
förbundet verkligen har tagit fasta på. Besiktningen bör enligt förbundet
byggas ut Ull att omfatta hela husets status och skulle då kurtna eliminera
eller i varje fall minska riskerna för överraskningar vid ägarbyten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges byggnadsinspektörer framhåller alt energideklaralioner av äldre
småhus möjligen är en lämplig åtgärd. Obligatorisk besiktning är dock tveksam.
I samband med ansökan om slaUiga bostadslån för ombyggnad bör dock
energibesiktning enligt föreningens uppfattning vara obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi är i princip positivt till förslagen om energibesiklning av småhus vid
försäljning och som förutsättning för statliga lån. De administrativa
konsekvenserna måste dock utredas före ett definitivt ställningstagande. Även
BFR och statens energiverk anser att frågan måste utredas närmare innan man tar
definiUv ställning till förslaget om krav på besiktning för statliga lån.
Statens planverk anser atl det är tveksamt om man bör införa krav på
energideklarationer av äldre småhus liknande det som skisserats för nyproducerade
speciellt med tanke på de stora kostnader som dylika åtgärder skulle medföra. Atl
genomföra sådana skulle dessutom enligt planverket kräva en omfattande
administrativ organisaUon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
kan finna moUv för att staten begär atl småhus skall energibesikligas som en
förutsättning för staUiga ombyggnadslån. . Föreningen tillstyrker därför
förslaget i denna del. Däremot förefaller generella krav på energideklaraUon
vara atl skjuta över målet varför denna del av förslaget avstyrks av
föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen
avstyrker förslagen om energibesiktning m. m. vid<br>
husbyte och som krav på staUiga lån. Förslagen synes enligt föreningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medföra en omfattande byråkrati som inte slår i proportion
UU nyttan. Prop. 1987/88:90 Byggentreprenörerna och Sveriges
Villaägareförbund motsätter sig resp. Bilaga 2 ställer sig tveksamt Ull
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsning av elvärme i nybyggda småhus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tiotal remissinstanser behandlar
elanvändningsdelegationens.förslag att särskilda villkor avseende
energihushållning,skall gälla för direktverkande elvärme i en- eller tvåfamiljshus
för permanentboende. Statens provningsanstalt stöder förslaget. Även SCPF t
Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Rörfirmornas Riksförbund och Industrigruppen
för energi hushållning i byggnader delar delegationens bedömning om behovet av
skärpta villkor för direktverkande elvärme i nybyggda, småhus, Stockholm Energi
framhåller all de särskilda villkoren bör utformas så att de får till verkan
att begränsa elvärme i.småhus. En möjlighet kan enligt Stockholm Energi vara
att genom en förändring i ellagen upphäva distributörernas leveransplikt för direktverkande
el, Stockholms Industriverks styrelse däremot tar bestämt avstånd från en sådan
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk ser det inte som självklart all en
skärpning av byggnormerna för direktverkande elvärme är en effektiv lösning.
Med den utveckling mot allmän energieffektivisering som pågått är det möjligt
att del i många fall är direktel som utgör del billigaste systemet även med
framtida högre elpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk delar inte delegationens uppfattning att
särskilda villkor för energihushållning i småhus med direktverkande elvärme
skall föreskrivas i byggbeslämmelser. Atl ha två olika nivåer på energihushållningen
skapar administrativa och tillverkningslekniska problem och ökar omfång och
komplexitet hos byggbestämmelserna. Enligt BF/?: s uppfattning är det
olyckligt med olika energinormer för olika byggnader. Huvudlinjen bör vara att
mycket höga energi- och effeklkrav skall kunna ställas på ny bebyggelse oavsett
uppvärmningsform. Förslaget avstyrks även av Vattenfall, Svenska
Kraftverksföreningen och Svenska elverksföreningen medan VVS-tekniska
föreningen och Sveriges Villaägareförbund ställer sig tveksamma till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga synpunkter från remissinstanserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp del nuvarande bostadsfinansieringssysle-<br>
met. Bostadsstyrelsen framhåller all del finns behov av en översyn av<br>
bostadslåneförordningen från energihushållningssynpunkt och synen på .<br>
tillförsel och distribution, Bostadsslyrelsen konstaterar att vattenburet<br>
syslem inte i dag belånas om det finns direktelvärme sedan tidigare,<br>
Värtneverksföreningen anser att gällande låneregler styr mot elvärrne även<br>
om en på sikt billigare fjärtvärmelösning finns tillgänglig. Värmeverksföre<br>
ningen föreslår atl planr och bostadsverkel får i uppdrag att föreslå ändra<br>
de låneregler i syfte atl åstadkomma långsiktigt effekUva lösningar. Även<br>
Byggentreprenörerna är kritiskt Ull del nuvarande lånesystemet vilket<br>
enligt föreningen hindrar utnyttjandet av modern teknik,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.
Statens planverk framhåller att det behöver göras en översyn av lagen Prop.
1987/88:90 (1981:599) om utförande av eldningsanlåggningar för fast bränsle.
Med Bilaga 2 nuvarande utformning kan lagen i vissa fall leda till att elvärme
väljs framför uppvärmning med bränslen. Bostadsstyrelsen anser atl antalet
stödformer bör begränsas men vill ändå förorda att man överväger ett stöd för
eldning med fasta bränslen. Statens naturvårdsverk befarar att luftkvaliteten
kan komma att försämras i områden där det är vanligt med kombipannor för el,
olja och ved om elförbrukningen minskar i sådana pannor. Naturvårdsverket och
planverket har.gemensamt föreslagit ulsläppskrav för nytillkommande pannor och
kaminer i tätorter, vilka skulle minska utsläppen drastiskt. Man bör enligt
naturvårdsverket överväga styrmedel från statens sida all påskynda utbytet av.befinlliga
kombipannor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
saknar förslag om ett långsiktigt stöd för förbättring av isolering,
ventilation m, m, i elvärmd bebyggelse. Enligt Sveriges Villaägareförbund bör
ekonomiskt stöd motsvarande vad som gäller för flerbostadshus utgå också till
ROT för småhus. Även Riksförbundet Vi i småhus och Svenska
Naturskyddsföreningen framhåller behovet av åtgärder för de direktelvärmda
småhusen. Enligt Naturskyddsföreningens mening borde det ankomma på
energiverket eller annan statlig myndighet eller forskningsinstitution alt ulveckla
ett antal lyplösningar för ombyggnad av direktelvärmda småhus. Om
konvertering.av sådana småhus till annan uppvärmningsform ska komma till stånd
behövs också - utöver de tekniska lyplösningarna -ett ekonomiskt stöd- och slimulanssystem
som gör del möjligt för familjer alt finansiera ombyggnader av sina hus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anför att en svårighet inom induslrin är att samhällsekonomiskt motiverade
nyinvesteringar i elhushållande teknik inte kommer till stånd eftersom
industrin har höga avkastningskrav på insatt kapital. Förbundet menar all induslrin
därför bör få tillgång till lånekapital med låg ränta för energihushållande
åtgärder etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser att en noggrann kartläggning av känd och tillämpad utländsk teknik
avseende gasanvändning inom bebyggelsesektorn snarast bör genomföras. Dämlöver
bör sprängämnesinspektionens regler och krav, planverkets byggnormer etc.
jämföras med normer i länder med stor erfarenhet av gasanvändning i
bostadsbebyggelse. Man bör enligt STU pröva möjligheterna alt anpassa de
svenska reglerna så atl gasteknikens användning i Sverige främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Skapa förutsättningar för marknadsorienterade aktörerpå
elområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter framförs av SPK som för sin del delar uppfattningen<br>
att det är angeläget att skapa förutsättningar för mer marknadsorienterade<br>
aktörer på elmarknaden. Detta bör enligt SPK gälla alla delar av elproduk<br>
tionssystemel, d. v. s. såväl produktion som distribution av hög- och låg<br>
spänd el. SPK delar vidare uppfattningen att elkonsumenterna bör ha<br>
tillgång till information som ger dem möjlighet att träffa rationella val vad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller tillförsel av och
hushållning med energi. Sådan information bör dock Prop. 1987/88:90
innefatta alla tillgängliga energislag och hushållningsmöjligheler, och inte
Bilaga 2 enbart elenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi framhåller vikten av all rätta fömtsättningar skapas och att rätta
signaler ges om prisbildning och kostnader för långsiktig planering för alla
inblandade aktörer - stat, kommuner, myndigheter (bl, a, SPK), energitjänstföretag
och användare/abonnentråd. Den staUiga energipolitiken och statens insatser för
prissättning och lagstiftning bör i alla avseenden främja marknadsorientering
och affärsmässighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
finner den föreslagna utvecklingslinjen Ulltalände, Via lämpligt utformade
tariffer och med stöd av de föreslagna energitjänstföretagen kan bmkarna
förhoppningsvis påverkas till effekUvare elanvändning eller elersättning.
Såsom påpekas i utredningen har emellertid brukarna mycket olika kunskapsmässiga
förutsättningar att fatta raUonella beslut om sin elanvändning, vilket enligt
UHÄ gör det angeläget att, som utredningen också giort, lägga fram förslag som
innebär ett konkret ansvar för skilda myndigheter all svara för utbildning av
och informaUon Ull skilda bmkar-kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
instämmer i ullalandet i betänkandet att "Åtgärder för eleffektivisering
och elersätlning är ofta så komplicerade och resurskrä-vande att företag och
hushåll inte på egen hand kan genomföra rationella åtgärder". Även om
detta är rikligt, bör man enligt bostadsstyrelsen inte underskatta den
erfarenhet av användandet av el som finns bland brukarna. Det gäller både hur förbmkningens
storlek påverkas av del egna beteendet och även erfarenhet av överbelastning, t
ex när säkringar går och effekten är otillräcklig. Vad brukarna behöver är
hjälp med atl få den effekt de behöver och hjälp med alt anpassa sill beteende
Ull energi- och effekttaxor. Bostadsslyrelsen påpekar i sammanhanget att valet
av form för kommunala energitjänstföretag kan väsentligt påverka både kommunens
och köparens möjlighet till insyn och påverkan. Beslut inom kommunen kan
överklagas och de redovisningar och beräkningar som ligger bakom besluten är
offentliga handlingar, till skillnad från kommunala bolags handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energitjänstföretag,
allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att stimulera energiverken att utvecklas till s. k. energitjänstföre-laig tas
upp av ett stort antal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk och konsumentverket tillstyrker utredningens<br>
förslag. Konsumentverket kopplar detta till frågan om kommunernas myc<br>
kel vikliga uppgift alt samordna de olika inslanser som kan förse allmänhe-<br>
len med direktrådgivning. Detta gäller i tillämpliga delar kommunens egna<br>
tjänstemän som konsumentvägledare, byggnadsinspektörer och - där så<br>
dana fortfarande finns - energirådgivare. Även de kommunala energiver<br>
ken och i viss utsträckning solningsförelagen torde enligt konsumentver<br>
ket kunna utvecklas till aktörer inom detta område. Det är då bl, a, viktigt<br>
atl klarlägga i vilken omfattning och hur de olika instanserna kan hjälpa<br>
konsumenterna. Det är t, ex, angelägel atl fastslå vad slags informaUon</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
kommunala konsumentverksamheten kan förmedla till allmänheten, Prop. 1987/88:90
men också vad de inte kan slå till tjänst med, t, ex, att de normalt inte kan
Bilaga 2 genomföra besiktningar och ge individuellt anpassade åtgärdsförslag.
Om inte den kommunala energirådgivningen finns kvar återstår del för konsumenten
att vända sig till konsultföretag och andra som mot ersättning genomför
besiktningar och lar fram åtgärdsförslag. Energiverken och solningsförelagen
torde redan nu, inom ramen för sin allmänna kundservice, ge allmänheten råd i
vissa energifrågor. Konsumentverket har ingenting atl invända mot alt man
utvecklar denna verksamhet genom all t, ex, energiverken försöker kommersiellt
marknadsföra sina energiljänsler i störte skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk instämmer i atl en ökad utveckling mot marknadsorienterade
energiförelag är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet erinrar om att eldistributionen till två tredjedelar sköts av kommunägda
förelag, om man räknar i antal elkunder. De kommunägda elverkens medverkan för atl
uppnå effektiv elanvändning får därför stor betydelse. Elverk som står i
begrepp all göra investeringar i sina distribulionsanläggningar har stort
intresse av atl stimulera kunderna till en raUonell elanvändning, Å andra sidan
blir det, för elverk som redan har överkapacitet i sina distribuUonsanläggningar,
på kort sikt sämre ekonomiskt utfall om elanvändningen minskar. Dessa elverk
har inte eget incitament för elhushållning. Alt genom lagstiftning ålägga
elverken att verka för en rationell elanvändning och elhushållning är dock en
tveksam åtgärd. När distmbutionsanläggningarna successivt förnyas har bedömningar
av den framtida elanvändningen stor betydelse för dimensioneringen av elnäten
och det bör ligga i både kundernas och ägarnas intresse atl genomföra lönsamma elhushållningsålgärder
så all överdimensionerade elnät undviks. På längre sikt ger elhushållning god
återbäring både i form av minskade produktionskostnader och lägre kostnader för
överföring av elkraften: De kommunägda elverken bör vara föregångare när det
gäller detta synsätt. Enligt kommunförbundet kan elanvändningen i första hand
påverkas genom generell rådgivning till kunderna. Denna verksamhet bör
finansieras av elverken och ingå i den årliga elavgiften eftersom det ligger i
alla kunders intresse att elverken ger denna service. Omfattande energiljänsler
för speciella kundgrupper, t, ex, elvärmekunder, motiverar däremot särskilda
avgifter som grundas på elverkens kostnader för verksamheten. Särskild
avgiftsfinansiering är t, ex. motiverad för konsultmedverkan och för alt
finansiera investeringar som är nödvändiga för verksamheten och som inte bör
subventioneras av andra kundgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
ställer sig bakom ambitionen att ge energiverk och andra energileverantörer
bredare uppgifter som "energiljänst förelag" men utan att närmare gå
in på tekniken att åstadkomma förändringen. LO vill bara peka på behovet av atl
energileverantörernas personal ges sådan utbildning alt de praktiskt kan bära
det ökade ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund har inte heller något att erinra mot delegatio<br>
nens förslag beträffande eldistributörers och kommuners roll som energi<br>
tjänstföretag, fömtsatt all åtgärden blir ett stöd för konsumenten och inte<br>
ettförmynderi.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kraftverksföreningen framhåller i sammanhanget all
flera av Prop. 1987/88:90 dess medlemsförelag håller på att utvecklas Ull energitjänstföretag
och nu Bilaga 2 bygger upp nya marknadsorganisaUoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska värmeverksföreningen pekar likaledes på en allt
högre grad av kundorientering hos landets energidislribuerande företag, inte
minst de kommunala. Enligt föreningens uppfattning är energiljänsler ett
intressant arbetsfält för distributörer av el, fjärrvärme och gas. De bästa
förutsätt-, ningarna att tillgodose kundernas behov föreligger i de fall samma
lokala distributör svarar för flera energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Svenska elverksföreningen stöder aktivt att
eldistributörerna utvecklas mot marknadsorienterade aktörer på energiområdet
samt att sådan verksamhet bedrivs på ett affärsmässigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm Energi anför att förslagen ligger i linje med
den utveckling, som nu pågår inom företaget och som bl. a. innebär tillskapande
av en marknadsavdelning och en förskjutning av tyngdpunkten från produktion/distribution
mot användning/kunder. Detta är ett uttryck för ambitionen att skapa en
helhetssyn avseende hela kedjan användning-distribution-produktion. Kunden
skall kunna få hjälp med planering, upphandling, kontroll och service av
teknisk utmstning och installationer. Energipriserna, tillsammans med
information och utbildning för all utveckla kundens eget kunnande, skall göra
det lättare för kunden atl med bibehållen "komfortsituation" nå en
rationell elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SERO påpekar i sammanhanget att alla småhus som i dag är uUämnade
till enbart elvärme av bl. a. sårbarhetskäl bör förses med alternaUv uppvärmning
som även kan kapa effekttoppar. Eldistributörerna bör därför uppmuntra
småhusägare all installera en alternativ värmekälla genom alt antingen, som på
vissa håll i USA, ge bidrag till installationen eller kraftigt sänka den fasta
abonnemangsavgiften för den som under höglasttid kan klara sig med en låg
effekt. Däremot skulle man acceptera ett störte effektuttag övrig Ud.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>REL menar
att alla lokalt förankrade energidistributionsförelag har goda<br>
förutsättningar atl bli energitjänstföretag. Det är då viktigt att de får
arbeta<br>
för en koslnadseffektiv energidistribulion inom sina respektive konces<br>
sionsområden. Typen av kunder och slmkturen på koncessionsområdet<br>
måste bli avgörande för förelagels uppläggning av sin verksamhet och<br>
bedömningar måste även ske med delta som bakgrund. De lokala företagen<br>
har som regel en nära och god kännedom om den egna marknaden och<br>
behoven. Många exemplar visar att även mindre lokala eldistributörer<br>
utvecklas Ull progressiva "energitjänstföretag". De lokala företagen
bör<br>
ges möjlighet alt svara för all ledningsbunden energi (el, Qärrvärme, natur<br>
gas etc). När det gäller företagsformen pekar REL på alt allt fler kommu<br>
ner i dag valt att ombilda el- och energiverk till bolag, en förelagsform som<br>
har fömtsättningar att genomföra de önskade förändringarna. För alt stär<br>
ka de lokala företagens roll föreslår REL vidare att kommunen och lokala<br>
distributörer vid prövning av ny områdeskoncession skall kunna besluta<br>
om ändringar i den lokala eldistributionen som innebär att de stora produ<br>
centernas distributionsområden övertas av lokala distribulionsföretag. Del<br>
bör vidare beslutas redan nu att erbjuda lokala företag att ta över förelags-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>delar som ägs av Vaftenfalls
VEÄB-gmpp. Av VEAB helägda förelag skall Prop. 1987/88:90 på samma sätt
erbjudas till berörda kommuner alternativt lokall förankrad Bilaga 2 ägarkonstellalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
erinrar om alt det redan nu finns "energiljänst" - verksamhet av den
föreslagna typen. Dels förekommer rena konsultföretag, dels andra förelag, t ex
eldistributörer, som bislår kunder/abonnenter i energihushållningsfrågor.
Denna verksamhet är - eller kan förväntas bli - av en sådan omfattning atl det
finns behov av att kunna följa den statisUskt. SCB arbetar f n. med att
utveckla slaUsUken om tjänslenäringarna men har med nuvarande resurser ej
möjlighet all speciellt kunna studera konsultförelag inriktade på
energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser uttrycker tveksamhet till tanken på energitjänstföretag.
Riksrevisionsverket anser att förslaget är intressant men att eldistributörernas
incitament aU utveckla och sälja energiljänsler kan ifrågasättas. Det är
möjligt alt eldistributörerna kan komma att verka för en eleffektivisering hos
konsumenterna. Det kan dock inte anses troligt att de har intresse av att
utveckla teknik för elsältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
framhåller för sin del all del finns väsentliga intressekonflikter mellan Ullförsel
och användning. Det förhållande all leverantören skall medverka till en sänkt
användning, vilket påverkar avskrivningen i produktions- och distributionsled,
är ett exempel på motsatta krav som denne ställs inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCPF
menar också all det finns risk för intressekonflikt mellan distributörer,
energikunder och samhälle om eldistributörerna får en roll som energitjänstföretag.
SCPF förmodar att utbytet i form av eleffektivisering och lägre elförbrukning
blir relativt begränsat. SCPF ifrågasätter om det innebär ökad affärsmässighet
all ge distributörerna funktioner som verkställare av statsmakternas
intentioner i fråga om valet av energiformer i samband med
kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
menar att förutsättningarna för all kraftföretagen skall agera på ett för
samhället riktigt sätt inte alltid är självklara. "Elrean" och
propagandan för direktel som lett Ull ett svårbemästrat elberoende är exempel
på detta. Biobränslenas tilläggsvärden synes endast i ringa grad beaktas av kraftförelagen
som ser billig energiproduktion som enda mål. Förbundet menar därför att man
dels bör införa styrmedel, dels bör uppmuntra ett flertal aktörer inom detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industrins
byggmaterialgrupp pekar också på risken att förslaget om att<br>
ulveckla kraftproducenter och distributörer till energitjänstföretag kan<br>
inrymma risk för målkonflikter. MonopolsituaUonen och dubbelrollen bi<br>
drar härtill, då det är givet att varje företag önskar ligga nära kapacitetsla-<br>
ket. Del är därför viktigt atl del finns tillgång till opartiska
energirådgivare.<br>
Frislående privata energitjänstföretag ska kunna konkurtera på lika vill<br>
kor, även om de vare sig är producenter eller distributörer. Gmppen<br>
förordar all utredningar genomföres i kommunerna för att dessa ska kunna<br>
bedöma hur man ska administrera och genomföra elbesparing inom sin<br>
kommun. Gmppen anser vidare all utredning bör ske om olika styrmedel<br>
och deras förväntade effekt. "Monopolställning" hos föreslagna
aktörer<br>
behöver också analyseras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrigruppen
för energihushållning i byggnader (lEB) anför liknande Prop. 1987/88:90<br>
synpunkter. Alt ge kraftproducenter och distributörer en favoriserad ställ-
Bilaga 2<br>
ning i sparprogrammen skulle sänka moUvationen för andra grupper som<br>
skulle kunna betyda myckel för sparprogrammens framgång. Del bör<br>
vidare råda konkurtens på lika villkor mellan företag som vill etablera sig<br>
som energitjänstföretag! Kraftproducenter, kommunala energiverk och<br>
övriga eldistributörer bör inte vara berätUgade till någon särställning på<br>
området. Dessutom anser lEB ligger det en risk i att låta elleverantörerna<br>
med sin monopolliknande roll helt få styra hur elenergin används. I framti-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>da
situationer, där nya och kanske miljöproblematiska energikällor tas i bruk, får
det inte stå de resursstarka aktörerna fritt att opUmera sin verksamhet (jfr.
kärnkraftuppbyggnaden). lEB avstyrker därför det förslag som betänkandet
innehåller i fråga om energitjänstföretagen. I stället förordas en
snabbutredning utifrån tankegångarna om kommunala fonder för energibesparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
motsätter sig starkt, all energidistributörernas faktiska monopol utnyttjas för
alt skapa överskott, som därefter avses kunna investeras i energitjänstverksamhet
utan lönsamhet. Distributörernas eventuella om-bildning till s, k, energitjänstföretag
skall inte bekostats av abonnenterna. Verksamhetens kostnader sKall i stället
täckas genom intäkter från dem som kommer att utnyttja energitjänstverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fastighetsägareförbund framhåller att del visserligen kan ligga nära Ull hands
alt, som delegationen föreslår, eventuella övervinster tillgodogörs marknaden
genom att energileverantörerna breddar sin verksamhet Ull energisparrådgivning
och investeringar i energisparåtgärder hos förbmkarna. Men man kan enligt
förbundet befara alt leverantörerna genom sin monopolställning och sitt
huvudintresse i atl leverera energi inte kommer alt vara Ullräckligt
intresserade av att åstadkomma för användarna optimala lösningar. Leverantörema
saknar i dag den breda och diversifierade kompelens som erfordras för atl
behärska alla användares problemställningar. Med sina ekonomiska resurser
skulle de på kort tid kunna köpa upp och/eller konkurtera ut den kompelens som
i dag finns hos ett antal konsulter, entreprenörer och kommuner.
Monopolställningen skulle då kunna breda ut sig även till energi- och elsparområdet
med risk för att arbetet inom dessa områden alltmer skulle optimeras Ull
leverantöremas förmån. Förbundet avråder därför från en sådan satsning och
föreslår i stället atl eventuella övervinster återförs Ull förbmkarna för att
bygga upp deras egen kompetens och ge specialförelag en utökad marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
år också tveksam till förslaget. SABO framhåller inledningsvis att<br>
innebörden av begreppet "energitjänstföretag" i betänkandet inte är
enty<br>
digt definierat. En form, som också nämns i utredningen, är företag som<br>
säljer "färdig värme". Sådana förelag har tidigare funnits på
marknaden<br>
bl. a. som energy management-företag. SÄBO's erfarenheter av dessa<br>
företag är mycket negativa och SABO ställer sig tveksamt Ull en sådan<br>
inriktning av verksamheten. SABO vänder sig särskilt mot de konsekven<br>
ser sådana företag kan ge för fastighetsförvaltningen även om det är möjligt<br>
att de skulle kunna ge positiva energihushållningseffekter i ett övergripan<br>
de perspekUv. För SABO-företagen är kontrollen av och kunskapen om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värmelillförseln
gmndläggande för deras möjlighet alt fylla en av sina Prop! 1987/88:90
viktigast uppgifter, nämligen att tillhandahålla hyresgästema ett bra inom-
Bilaga 2 husklimat, F, n, pågår en utveckling mot att ge hyresgästerna ett
direkt inflytande häröver, något som förutsätter ett direkt samarbete mellan
företaget och hyresgästen. Det torde inte vara möjligt att blanda in en tredje
part i detta samarbete. I sammanhanget påpekas vidare, att SABO under många år
har arbetat med utbildning av maskinister och bl, a, byggt upp undervisningsmaterial
och en kompetens på lärarsidan. Arbetet med att utforma arbets- och driftmtiner
pågår nu och har kommit ganska långt. Mycken erfarenhet och kunnande skulle gå
förlorad om någon annan skulle la över denna verksamhet. Även om SABO således
inte kan acceptera förslaget om energitjänstföretag i nuvarande utformning
vill man framhålla att medlemsföretagen givetvis även i fortsättningen behöver
både tekniskt stöd och utbildningshjälp för att på bästa sätt kunna fuliföra
sin uppgift. En inriktning av energitjänstföretag med innebörd att bostadsföretagen
erbjuds tekniska produkter eller tjänster vid besiktning, upphandling eller
utbildning har därför givetvis sin plats på marknaden. De förändringar av ellagen
och kommunallagen utredningen föreslår kan möjligen stimulera detta, under fömtsättning
all regeringen klargör vilka fömlsättningar och vilken inriktning som skall
gälla för verksamheten. Något, som SABO finner mycket väsentligt med tanke på
den ojämvikt i ekonomiska styrkeförhållanden som råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
Riksförbund tar också upp frågan om hur verksamheten som energitjänstföretag
skall definieras och beskrivas. Enligt förbundet torde vissa avgränsningar bli
nödvändiga. Om eldistributörerna avses bli nya aktörer på en energitjänstmarknad
är det viktigt att de deltar på samma villkor som övriga. En utveckling mot rrionopol
måste undvikas och sunda konkurtensförhållanden måste bibehållas. Förbundet vamar
för att mycket oreda kan skapas redan i ett kort perspektiv om en ekonomiskt
stark part bedriver en (ny och ovan) verksamhet på fel sätt. Å andra sidan kan,
med rätt utformning på verksamheten, eldistributörernas nya roll bli en Ullgång
på marknaden, I sammanhanget påpekar förbundet alt konsull-och
entreprenörkunnande på installationsområdet behövs lokall för alt inte servicen
för kunderna skall försämras. Detta talar för att eldistributörema som energitjänstföretag
inte bör få en alltför stark ställning inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
energirådgivare sätter ett frågetecken för alt elspe-<br>
cialisterna — eldistributörer, elinstallatörer och elkonsuller — skulle yara<br>
de rätta att klara problemen med konvertering från el till andra energifor<br>
mer. Goda kunskaper, praktiskt och teoretiskt, om elproduktion, distribu<br>
tion och förbrukning, innebär lyvärt inte automatiskt all kunskaperna i<br>
byggnads- och VVS-teknik är lika goda. Dessutom har enligt föreningen<br>
hittills endast ett fåtal av landets eldistributörer och elinslallalörsförelag<br>
någon forrri av kompetens för energihushållningsfrågor. Endast få har<br>
försökt sig på att arbeta med sådant. Energirådgivarkåren består till stor<br>
del av VVS- eller byggnadsingenjörer med omfattande vidareutbildning i<br>
energihushållningsfrågor. Den resurs som energirådgivarna utgör bör en<br>
ligt föreningen åter utnyttjas i största möjliga omfattning,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även andra remissinstanser
tar särskilt upp energirådgivarna, TCO Prop. 1987/88:90 framhåller således
att del finns anledning alt på nytt förstärka och ulveckla Bilaga 2
systemet med de kommunala energirådgivarna. De kan ha en viktig roll att
samverka med eldistributörema, vars främsta uppgift primärt inte är att minska elförsäljningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund, som tillstyrker förslaget om att eldistributörema skall
verka för en rationell energianvändning och elhushållning, understryker all del
kan förekomma tveksamhet från konsumenternas sida om huruvida producenter och
distributörer inte företräder intressen som avviker från konsumenternas.
Information och rådgivning till konsumenterna bör därför i huvudsak ske
fristående från producent- och leverantörsintressena och från de renodlat
kommunalekonomiska intressena. Rådgivningsverksamheten från kommunall
anställda välutbildade rådgivare bör därför återupptas. Rådgivningen i energifrågorna
kan lämpligen samordnas med rådgivning om radon, fukt och mögel och ombyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkraft - kärnvapen anför att utredningens tveksamhet inför atl föreslå
statligt stöd till energirådgivare i kommunerna är svårbegriplig. Ett sådant
stöd skulle ge konkret sparstimulans och framförallt vara en markering Ull
kommunerna om Sveriges energipoliliska mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ändringar
i ellagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att pröva förutsättningarna för att i ellagen föreskriva att eldistributören
åläggs att verka för elhushållning och rationell energianvändning tillstyrks av
landstingsförbundet och, med visa förbehåll, Stockholm Energi , Hyresgästernas
riksförbund och REL. Stockholm Energi anser därvid att några detaljföreskrifter
om tvingande åtgärder inte bör lämnas, medan Hyresgästernas riksförbund menar
att särskilda krav på inflytande måste ställas om energidistributörerha med
bibehållen monopolställning skall tillåtas bli mer marknadsorienterade! REL
anser att bedömningen av olika företags fömtsättningar att verka för elhushållning
och rationell energianvändning måste ske med hänsyn till resp,
koncessionsområdes mark-nadsslmklur, t, ex, när det gäller mycket små ålerdistributörer.
Man vill också öka möjligheterna att låta lokala distributörer överta koncessiönsrät-tigheter
m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tveksamhet
mot förslaget uttrycks av flera instanser, RRV pekar på att den förändring av ellagen
som utredningen föreslår ger eldistributörema en ny roll i förhållande till
konsumenterna. Eldistribution ses inte längre som en allmän nyttighet ulan förs
till en rent kommersiell verksamhet, RRV anser att konsekvenserna av denna
rollförändring bör belysas ytterligare innan förslaget genomförs. SCPF anser
att de föreslagna ändringarna i ellagen kan leda till osäkerhet för elkunderna
och bidra till omotiverade kostnadsökningar i energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK ställer sig tveksam
till förslaget. Dels är del svårt alt fastställa såväl<br>
hur en "rationell användning och hushållning" skall definieras som
vem<br>
som "har fömtsättningar" att verka för en sådan. Nämnden anser atl
del<br>
föreslagna kravet endast ökar de administrativa kostnaderna för eldistri<br>
butionen utan all förbättra förutsättningarna för den. Nämnden anser i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stället att det är
angeläget att fler aktörer ges möjUghet att i konkurtens Prop. 1987/88:90
svara för eldistributionen, SPK vill bl, a, erinra om atl kommunema redan i
Bilaga 2 dag genom lagen om kommunal energiplanering bl, a, skall främja
hushållningen med energi, I detta ligger också att verka för en ekonomisk
rationell avvägning mellan energiUllförsel och energihushållning, SPK anser
inte att det finns anledning alt flytta detta ansvar till eldistributörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, som instämmer i att en ökad utveckling mot marknadsorienterade energidistributörer
är önskvärd, finner det dock tveksamt om denna utveckling erfordrar ett
rättsligt obligatorium enligt delegationens förslag. Verket anser att del
intresse som redan finns hos många eldistributörer liksom hos vissa andra
företag (t, ex, konsulter och installa-lionsförelag) för energihushållning och
andra avvägningsproblem kommer all öka och att man därför kan avvakta den
frivilliga utvecklingen i syfte att pröva under vilka former som slatsmaktema
bäst främjar den önskvärda utvecklingen. Redan i dag prövas dessa frågor i
samband med områdes-koncessionsgivning på så sätt all företagen i sin
verksamhet skall ha informationsutbyte med berörda kommuner och ge elkunderna
information och service. Distributionsföretagen fömlsälles medverka i den kommunala
energiplaneringen och i kommunernas planering för långa strömavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av Svenska kommunförbundet. Svenska gasföreningen och
Svenska elverksföreningen som menar att tillräckliga incitament redan finns och
alt utvecklingen har störte förutsättningar att lyckas om den får ske genom en
naturlig förändring av distributöremas verksamhet. Elverksföreningen menar mot
denna bakgrund att förslaget om lagstiftning motverkar elleverantörernas
strävan om affärsmässighet och förtroendefullt samarbete med kunderna och
motsätter sig därför bestämt att förslaget genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen avstyrker också bestämt förslaget. Föreningen pekar
därvid på att förslaget om föreskrifter synes gmndat på alt en höjning av energitaxorna
skall finansiera verksamhet för energihushållning, något som kan vara möjligt
för stora och i stort sett färdigutbyggda värmeverk med god ekonomi. Små verk
under utbyggnad har inte samma fömtsättningar. De belastas av miljökrav, som
inte har sin motsvarighet vid uppvärmning genom egen panna eller blockcenlral.
All dessutom kräva att dessa värmeverk skall höja sina taxor för att
tillhandahålla ytterligare en kvalitet, som individuell uppvärmning saknar, är
inte acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Likställighets-
och självkostnadsprinciperna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör också fömtsättningarna prövas för alt upphäva<br>
tillämpningen av de kommunala likställighets- och självkostnadsprinciper<br>
na i energidislributionen. Avsikten skulle vara atl ge de kommunala ener<br>
giverken samma förutsättningar som privata eller staUiga distributörer att<br>
agera affärsmässigt. Statens naturvårdsverk anser del väsentligt inför den<br>
kommande kärnkraftavvecklingen att kraft- och värmeproducenlerna för<br>
söker styra över investeringar från Ullförselsidan Ull användarsidan. De</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>juridiska
hindren för kommunerna all fungera som energitjänstföretag bör Prop.
1987/88:90<br>
därför undanröjas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi framhåller atl självkostnadsprincipen för kommunal verksamhet kan
försvåra att finansiera energihushållning via taxan eller att sälla elpriser
utgående från marginalkostnaderna. Likaså kan den kommunala likställighelsprincipen
möjligen inskränka möjligheterna för det kommunala energitjänstföretaget att
agera på marknaden. Företagel är därför positivt till all berörd lagstiftning
ses över. Översynen bör dock inte sikta på att upphäva den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkraft — kärnvapen är positiv till förslaget att upphäva självkoslnadsprincipen
och anser att del ger gmnden för en modern, på samhällets marginalkostnader gmndad,
prissättning. Det samtidiga förslaget all också upphäva likställighelsprincipen
är dock inte önskvärt. Det kan öppna vägar till diskriminerande behandling av
kundkategorier och riskerar all leda Ull svårhanterliga politiska
konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
ansluter sig till uppfattningen all de nuvarande principerna för taxesältning
på el inte garanterar all produktionen och distributionen av elenergi sker på effekUvast
möjliga sätt. t)et kan därför finnas skäl all se över de kommunala
likställighets- och självkoslnadsprinciperna. Nämnden ställer sig däremot
tveksam till huruvida de kommunala energiverken skall ges förutsättningar att
agera "mer affärsmässigt". De marknader inom vilka energiverken
agerar - i huvudsak marknaderna för ledningsbunden energi - kännetecknas av en
mer eller mindre fullständig avsaknad av konkurtens. Ett mer affärsmässigt
agerande hos energiverken garanterar på intet sätt ett effekUvare lokalt
energisystem. Däremot är det självklart angeläget att energiverkens verksamhet
på samma sätt som sker i dag är föremål för offentlig insyn och kontroll, för
att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens energiverk Tmns det i nuvarande lagar och rättspraxis<br>
inget som förhindrar kommunala företag alt Ullhandahålla energitjänster.<br>
Del gäller både om det kommunala energiförelaget bedrivs i bolagsform<br>
och som kommunal förvaltning. En situation som står i strid med gällande<br>
lagar uppstår endast då man vill subventionera vissa verksamheter genom<br>
överuttag från andra verksamhetsgrenar. Att öka de kommunala eldistri<br>
butörernas möjligheter härvidlag anser statens energiverk endast skulle<br>
innebära ökad monopolisering av energimarknaden via eldistributionen<br>
och riskera att lönsamma konsult- och installationsföretag och liknande<br>
företag slås ut inom delar av energimarknaderna. Det finns dock enligt<br>
verket andra problem som hänger samman med kommunallagens krav på<br>
självkostnad. För del första kan självkostnadsprincipen i vissa fall förhind<br>
ra att de priser vilka vore förenliga med samhällsekonomisk effekUvitet<br>
etableras. En sådan situation kan t, ex, uppkomma om ett kommunägt<br>
förelag både producerar el och ansvarar för distributionen ut till ktinderna.<br>
Om kommunerna t, ex, äger vattenkraftverk med låga produktionskostna<br>
der kan kommunallagen förhindra kommunerna att sätta priser som mot<br>
svarar elenergins marknadsvärde. Detsamma gäller f. ö, även likställig<br>
helsprincipen i de fall där den förhindrar att t, ex. kostnadsriktiga anslut<br>
ningsavgifter tas ut. Det är emellertid även väsentligt alt beakta hurkonsu-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mentkollektivet
påverkas av gällande lagar. Primärt syftar ju dessa till att Prop.
1987/88:90 skydda medborgarna mot en typ av tvångsbeskallning via de lokala mono-
Bilaga 2 polen. För alt ytterligare stärka detta.konsumentintresse finns även
möjligheter att överklaga elpriser till statens energiverks
prisregleringsnämnd. Statens pris- och kartellnämnd har även en uppgift att
övervaka prisbildningen inom el- och Qärtvärmeområdet. Principen om prövning
gentemot självkostnad gör emellertid atl del alllid är möjligt för
eldistributören att få täckning för sina kostnader av abonnenlkolleklivet även
för investeringar som inte är samhällsekonomiskt lönsamma eller då driften
sköts ineffek- . . ,tivl. Detta gynnar i så fall inte konsumenterna. Därför
kan konsumentskyddet behöva förstärkas ytterligare. Mot bakgmnd av ovanslående
anser statens energiverk all lagarna på delta område bör ses över när del
gäller deras betydelse för effektiviteten i prisbildningen samt för tillvaratagandet
av konsumenternas Intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
gasföreningen menar alt betänkandet återger självkostnads-och likställighelsprincipema
ofullständigt, varför reformförslagen kan visa sig vara grundade på
vantolkningar. Förslaget kan dock tänkas vara .viktigt för energimarknadens
framtida funktion, varför en mer grundlig studie kan vara rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även Svenska
kommunförbundet har invändningar mot hur självkosl-<br>
nads- och likställighetsprinciperna redovisats. Enligt förbundet saknas<br>
också analys av de konsekvenser som den föreslagna lagändringen skulle<br>
medföra. Enligt nuvarande principer får en kommun inte driva affärsrörel- ...<br>
se i syfte atl skaffa sig vinst eller all använda intäkter från rörelsen till
att ,<br>
stödja annan verksamhet. Ett kommunägt elverk får t, ex, inte ta ut för<br>
högt elpris eller för höga avgifter för energiljänsler för all finansiera sub-<br>
ventionering av elleveranser från andra elverk inom samma kommun. Det<br>
skulle strida mot både självkostnads- och likställighelsprincipema. En<br>
sådan taxeutjämning är endast tillåten om den finansieras med kommunal<br>
skatt. Vinst från kommunal affärsrörelse i syfte att minska behovet av<br>
kommunalskatt är inte heller tillåten enligt rättspraxis. Enligt regerirtgsrät-<br>
tens dom 1987-06-10 innebär dessa principer dessutom att ett kommun<br>
ägt energiföretag måste särredovisa kostnader och intäkter för sina olika<br>
verksamhetsgrenar, Fjärtvärmerörelsen får t, ex, inte subventioneras ined<br>
driftöverskott från elverket. Lån mot ränta mellan olika rörelsegrenar<br>
innebär inte subvention och är därför tillåtna. Enligt kommunförbundet är<br>
energiljänsler hos kommunägda energiföretag inte något nytt, Verksamhe- ■<br>
ten kan utformas så att den kan förenas med självkostnads- och likställig- ■<br>
, helsprinciperna. Principerna behöver inte heller ge orimliga administrativa<br>
effekter. Liksom i annan kommunal affärsdrivande verksamhet behöver<br>
noggranheten inte vara så stor att avgifterna exakt överensstämmer med<br>
den verkliga kostnaden för respekUve tjänst. Det är inte heller nödvändigt<br>
att energitjänslverksamhetens intäkter exakt överensstämmer med kostna<br>
derna respektive år. Mindre avvikelser tillåts enligt rättspraxis. Viss taxe<br>
utjämning är också möjlig inom resp, rörelsegren. Som exempel kan näm<br>
nas utjämning av elpriset mellan tätort och glesbygd. En sådan utjämning<br>
har enligt kommunförbundet störte ekonomisk betydelse för kunderna än<br>
de differenser som kan uppkomma mellan kostnader och intäkter i en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>energitjänstverksamhet.
När del gäller eventuella risker för att mono- Prop. 1987/88:90 polvinster från
el och värmedistribution skulle kunna innebära konkurtens Bilaga 2 på olika
villkor med andra typer av företag än el- och värmedistribulörer har krav
framförts att distributörernas redovisning skall vara sådan att en olönsam energitjänstverksamhet
inte kan subventioneras. Kommunförbundet har sedan tidigare utformat en modell
för avräkning av utbetalningar och inbetalningar för olika affärsdrivande
verksamheter under en längre tidsperiod. Avräkningsresultatet inklusive ränta
ger både berörda kunder och kommunen möjlighet alt vid varje årsskifte
fortlöpande kontrollera den ekonomiska utvecklingen för verksamheten och att
självkostnadsprincipen Ullämpas. Sammanfattningsvis är det kommunförbundets
uppfattning att kommunägd energitjänstverksamhet inte motiverar ändringar av
de gmndläggande principerna som gäller för all kommunal affärsdrivande verksamhet.
Förbundet avstyrker därför all självkoslnads- och likställighetsprinciperna
upphävs ifråga om kommunägd energidistribulion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller Svenska värmeverksföreningen anser lagändringen behövlig för att
energiverken skall kunna utveckla sin verk samhet till all omfatta energiljänsler.
Även Byggnadsstyrelsen avstyrker förslaget. Landstingsförbundet avstyrker
förslaget med hänvisning till att de vedertagna självkoslnads- och likställighelsprincipema
är så grundläggande för kommunal och landstingskommunal verksamhet all de inte
bör urholkas eller upphävas genom undantag i andra lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund kan inte tillstyrka förslaget och menar all kommunerna redan i
dag tummar på dessa principer vilket innebär all de genom olika affärsdrivande
verksamheter medverkar till en dold skallehöjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund ifrågasätter bestämt ett upphävande av likställighets- och
självkostnadsprinciperna, speciellt som några andra möjligheter till skälighetsprövning
inte föreslås. Mångfald och konkurtens som enligt delegaUonen skulle vara
starka drivkrafter för effektivitet och teknisk utveckling existerar enligt
förbundet inte inom energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens
riksorganisation avstyrker förslaget med hänvisning till risken för omotiverade
taxehöjningar då kommunen normalt har en monopolsituation och kunden inte kan
vända sig Ull annan distributör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund avstyrker förslaget på liknande grund. Förbundet tillägger atl
uppkomna vinster i vissa elföretag, genom höjda taxor, bör beskattas och medlen
användas för att hålla de konsumenter skadeslösa, som drabbas av en
framtvingad konvertering från el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Abonnentråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
stöder förslaget om lokala abonnentråd, i vilka olika<br>
användarkateorier kan organisera sig i syfte alt påverka taxe- och elan<br>
vändningsfrågor. Bl. a. är del angelägel alt söka efter former för ökade<br>
påverkansmöjligheter för hyresgäster bl. a. vad gäller energifrågor. Detta<br>
bör i stor utsträckning ske inom ramen för arbetet med atl stegvis införa ett<br>
ökat boendeinflytande.<br>
Hyresgästernas riksförbund tillstyrker förslaget om abonnentråd med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhandlingsrätt.
Det garanterar ett bättre lokall inflytande som indirekt Prop. 1987/88:90 kan
ge ökad effektivitet hos företag som agerar på en monopolistisk mark- Bilaga 2 nad.
Rådet bör också kunna användas som informationskanal mot abonnenterna. I de
kommuner, som har fungerande energirådgivning, kan den 10 år lagrade
energianvändningskunskapen Ullgodogöras i abonnentrådet. Denna nya organisationsform
bör kunna bidra till att öka konsumenternas inflytande vilket kan stimulera och
motivera fler till att delta i energihushållningsarbelel. Enligt ellagen ges
abonnenterna rätt atl få priser och andra villkor prövade. Motsvarande
möjlighet borde ges såväl gas- som Qärrvärmepriser. Förbundet påtalar atl
betänkandets sammanfattning av anslagsbehov saknar en utgiftspost, nämligen
ekonomiskt stöd till abonnentråden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
framhåller att innan ställning kan tas Ull förslaget om abonnentråd måste ytterligare
utredningsunderlag föreligga. Detta bör bl. a. innefatta fömtsättningarna för
förhandlingsskyldigheten, innebörden i och verkan av träffade avtal för den
enskilde abonnenten och vidare också formerna för tvistelösning, om de
förhandlande parterna inte kan enas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund stöder förslaget om förhandlingsskyldighet för leverantörer
av ledningsbunden energi med sammanslutningar av abonnenter. Riksförbundet
"Vi i småhus" finner förslaget om abonnentråd värdefullt och rikUgt
och önskar ingå i ett sådant råd. Ett abonnentråd, där även representant för
konsumentverket bör finnas, kan som exempel ha till uppgift:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
samrådsskyldighet för leverantörer innan nya taxor föreslås och beslutas —
information till konsumenterna om hushållsapparaters kvalitetsegenskaper och
energiförbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fastighetsägareförbund framhåller att energileveranlörenas monopolställning i
dag är alltför stark och atl de föreslagna abonnentråden skulle kunna utgöra en
jämbördig förhandlingspart med erforderliga grund-fömlsältningar för
meningsfulla lokala förhandlingar. Övergripande förhandlingar om Allmänna
avtalsvillkor. Generella avtalsutformningar och Riklpriser bör lösas i
förhandlingar mellan rikstäckande organisationer. De lokala abonnentråden skulle
däremot kunna förhandla om lokala investeringar, taxor, tekniska bestämmelser
och lokala energisparmål. Beträffande abonnentrådens sammansättning och
arbetsformer önskar förbundet få delta i fortsatta diskussioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
finner förslaget om inrättande av ett abonnentråd intressant mot bakgmnd av den
monopolhknande marknad som i dag råder. Ytterligare överväganden måste göras
beträffande rådets möjlighet atl praktiskt fungera. Innan abonnentråd inrättas
måste det klart redas ut hur de olika aktörerna på marknaden skall fungera i
förhållande till rådet. Vidare måste övervägas vilka som skall finnas
representerade i rådet och vilket inflytande de olika företrädarna skall ha.
Vidare måste klarläggas hur tvister som uppstår vid de lokala förhandlingarna
skall lösas. Även SERO finner förslaget intressant och värt all pröva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi påpekar atl de förtroendevalda i kommunfullmäktige<br>
och styrelse även i fortsättningen bör ha beslutanderätten över taxornas<br>
utformning och taxenivåer i den kommunala eldistributionen. Ett bibehål-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lande
av självkoslnads- och likställdhelsprincipema, om än med en vidare Prop.
1987/88:90 tolkning, innebär att motiv saknas för förhandlingsskyldighet med de
före- Bilaga 2 slagna abonnenlråden. Abonnentråden blir (och är redan i viss
mån) ett fomm att pröva nya idéer såväl vad gäller taxor, avtalsformer,
produkter som tjänster. Ett samråd i dessa frågor med kundema ses som en
förutsättning för att lyckas i ambitionerna angående framUden. Skyldigheten
bör dock inskränkas Ull att avse samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>REL
har ställt sig positivt till atl inrätta abonnentråd men förordar en uppdelning
av nuvarande distributionsmarknad i två huvudgmpper, nämligen lokala el- och
energiverk resp. stora producenter som bedriver eldistri-buUon. När det gäller
förstnämnda gmpp anser REL all det lokala inflytandet från berörda abonnenter
är väl tillgodosett. Abonnentråden bör därför vara just ett organ för samråd om
elhushållning m. m. Varje lokalt el- eller energiverk bör själva få avgöra om
abonnentråd skall inrättas. Den andra huvudgmppen har emellertid icke den
lokala förankring som måste anses skälig. REL tar i sammanhanget också upp
frågor om statens.prisregleringsnämnd för elektrisk ström och lariffkornmissionen.
Dessa organ bör upphöra och frågorna handläggas som förvaltningsärenden inom
statens energiverk, med rätt alt överklaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller i sammanhanget att en motsvarande förhandlingsskyldighet som den i
betänkandet föreslagna bör gälla för energileveranlörerna gentemot landstingen
i deras egenskap av stora konsumenter av el och fjärrvärme. Förhandlingarna
kan ske antingen med landstingen var för sig eller genom Landstingsförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mera
tveksamma till förslaget ställer sig statens energiverk och SPK. Energiverket
menar att frågan om abonnentråd måste utredas närmare. Det är möjligt atl
lagarna behöver utvecklas och förändras. Abonnentrådet skulle kunna få en annan
inriktning och kanske delvis andra uppgifter än delegationen föreslår, SPK
erinrar om att taxesättningen på el i dag till helt övervägande del bestäms på gmndval
av dislributöremas kostnader för högspänd el (råkrafl), vilka inte i nämnvärd
utsträckning kan påyerkas lokall. Vidare är distributionsområdena för ledningsbunden
energi (el, Qärtvärme och gas) i många fall så vidsträckta att det torde finnas
små möjligheter all genom abonnentråden åstadkomma lokala förändringar av
taxorna. Frågor som berör ellaxornas skälighet i enskilda fall prövas redan i
dag av prisregleringsnämnden för elektrisk ström. I fråga om förslaget att abonnenlråden
också skulle delta i förhandlingar pm elhushållningsålgärder är SPK likaledes
tveksam med tanke på atl energiverken inte bör ges andra förutsättningar än
andra aktörer på energimarknaden att styra konsumenternas val av
energiförsörjning och energihushållningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
framhåller alt man i likhet med delegationen har observerat obalansen mellan
säljaren, som ofta har en mer eller mindre monopolliknande ställning, och de
betydligt svagare kunderna; LO har dock svårt att inse på vilket sätt de
föreslagna råden skulle åstadkomma en bättre fungerande marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt Chalmers Tekniska
Högskola, institutionen för energisyslemlek-<br>
nik, är abonnentrådens organisationsform och den roll sådana organ skulle<br>
spela oklar. Därest man skulle överväga alt införa ett sådant organ förefal-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ler det yara viktigt att
del får en anknytning Ull den kommunala energipla- Prop. 1987/88:90 neringen.
Delta skulle ge rådet en helhetssyn och en gemensam förutsätt- Bilaga 2
ning för diskussioner med aktörerna i lillförselsystemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
gasföreningen avstyrker förslaget och menar bl, a, alt den lika<br>
väl kan motverka som medverka lillen dynamisk och väl fungerande<br>
energimarknad. Prisförändringar sker numera ofta snabbt på den interna<br>
tionella energimarknaden och en förhandlingsplikt kan p, g. a. den ofrån<br>
komliga lidsuldräkten hindra en smidig och tillräckligt snabb anpassning<br>
till förändrade förhållanden i omvärlden. Genom tillämpning av den kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>munala självkoslnadsprincipen
finns egentligen heller inte några margina-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
atl förhandla om för ett abonnentråd, förutsatt att inte felaktiga kalkyler
lett till för höga tariffer, Eri stående förhandlingsskyldighet kan dessutom
lätt leda till ogmndade och orealistiska förhoppningar om lägre energipriser.
Vidare erinrar föreningen om all medborgarinflytande även tillgodoses genom de
kommunala energidistributörernas politiskt tillsatta styrelser, liksom att del
på elsidan redan finns ett organ för överklagande av prisfrågor. Svenska
värmeverksföreningen avstyrker förslaget på liknande grunder. Föreningen Ullägger
all ett alternativ kan vara att skärpa kraven på kommunernas taxeövervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen anser atl den föreslagna förhandlingsskyldigheten är
oförenlig med strävandena mot kostnadsrikliga eltariffer, I.värsta fall skulle
starka kundgrupper kunna tillskansa sig favörer på bekostnad av andra
kundgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
och Svenska kraftverksföreningen avstyrkérförslaget att föreskriva
förhandlingsskyldighet för leverantörer av ledningsbunden energi med de s, k.
abonnentråden. Med de kostnadslrogna tariffer som kraftinduslrin eftersträvar
skulle sänkta avgifter för vissa kunder leda till ökade avgifter för andra
eftersom totalkostnaden måste läckas. Vidare skulle den föreslagna ordningen
leda till ökad differentiering i avgifter mellan tätort och landsbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chalmers
Tekniska Högskola, institutionen för elektronisk systemtek- • nik, framför mot
bakgrund av erfarenheter från USA, allvarliga invändningar mot tanken på alt
införa en lagstiftad förhandlingsskyldighet rörande elprissällningen.
Resultatet kan bli en kostsam strukturell obalans. Det förefaller mer lämpligt
alt arbeta vidare på samordning och dialog mellan elleverantörer och
slutanvändare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet
erinrar om hur de kommunägda elverken i<br>
dag arbetar och om de möjligheter kunderna har att via de lokala politiska<br>
organisationerna resp. prövning hos prisregleringsnämnden påverka tax<br>
an. Ett ytterligare argument mot all införa en förhandlingsskyldighet är<br>
enligt förbundet, tillvägagångssättet för all få elverkens medverkan i elhus-<br>
hållningsarbetet. Elverken uppmanas bygga upp en ny verksainhel för alt<br>
hjälpa kunderna m.ed elhushållriingen trots alt det i många fall på kort sikt<br>
strider mot elverkens ekonomiska intressen. Samtidigt misstänks elverken<br>
ta ut för höga priser på dessa tjänster, vilket anses motivera laglig skyldig<br>
het att förhandla med kunderna om taxorna. En sådan start är olycklig för<br>
elhushållningsverksamheten. Även i fråga om förhandlingsskyldighet för<br>
leverantörer av värme och gas avstyrker kommunförbundet förslaget. Dels</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
kundema i allmänhet genom de lokala politiska organisationerna bely- Prop. 1987/88:90
dande möjlighet atl påverka taxorna, dels har ett stort antal fjärtvärmefö-
Bilaga 2 retag i dag stora ekonomiska problem med betydande årliga förluster
som kommunerna i egenskap av ägare tvingas ta ansvar för. Det finns i de flesta
fall inte några marginaler all förhandla om. Kommunförbundet tar även upp
frågan om eventuell för handlingsskyldighet för elproducenter. Man erinrar om
att mer än hälften av elpriset är produktionskostnader och kostnader för
överföring av elkraften Ull ålerdistributörema, öm det med hänsyn till
kundernas ekonomiska intressen skulle anses motiverat att införa skyldighet för
elverken att förhandla om laxoma är det i ännu högre grad motiverat att införa
skyldighet för elproducenterna att förhandla med sina kunder om villkoren för råkrafUeveranserna,
Det är enligt förbundsstyrelsens uppfattning motiverat att råkraftleverantörerna
som är väl konsoliderade förelag går före med gott exempel och erbjuder sig
att förhandla med företrädare för kunderna innan del finns orsak all diskutera
motsvarande skyldighet för eldistributörerna, I varje fall bör staten gå i
spetsen och först ålägga sitt eget företag skyldighet att förhandla.
Kommunförbundet kan företräda de kommunägda elverken och Industriförbundet kan
företräda industriföretag som köper högspänd elkraft direkt från elproducenterna.
De abonnenlägda och privatägda elverken har erbjudils att utan kostnad delta i
kommunförbundets för handlingar som således berör elverk av alla kategorier
utom kraftleverantörernas dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkraft — kärnvapen anser att förslaget att inrätta
abonnentsammanslutningar med förhandlingsrätt gentemot kraftleverantörer är
oroväckande ur demokrati synpunkt. Abonnenterna kan rimligen inte känna sig
företrädda av organ vars sammansättning och politik de i praktiken inte kan
påverka. Folkkampanjen menar att de skäl Ull lokal förhandlingsordning som
finns på hyresmarknaden saknas när det gäller el. Målkonflikter kring elprisets
rätta nivå liksom rättviseproblem i samband med all vissa abonnenlgmpper ges
sämre villkor än andra måste skapa oenighet som med föreslagen organisaUon inte
kan ges demokratisk lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Utveckla ny elsnål teknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av FoU, allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
anser allmänt atl det finns ett behov av FoU rörande utveckling av ny elsnåi
teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
föreslår således att från statens sida säkerställs att intressanta FOU-projekt
på strategiskt vikliga områden inte förhindras genom alt marginella tillskoll
av riskvilligt kapital saknas. Verket hoppas vidare all den brukarorienterade
energiforskningen, där hänsyn tas Ull hur de tekniska förändringarna fungerar i
konsumenternas miljö, åter skall aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anser all elanvändningsdelegationens betänkande ger en god över<br>
blick av kunskapsläget vad gäller elanvändningen i bebyggelsen. BFR har<br>
uppfattningen atl stora statliga insatser i syfte atl la fram ny teknik fordras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
förberedelser inför kärnkraftavvecklingen. Detta bör ske på ett väl Prop.
1987/88:90 planerat och målmedvetet sätt. Erfarenheter från hittillsvarande
energi- Bilaga 2 forskning, utveckling, experimentbyggande och demonstration
pekar enligt BFR:s uppfattning på viklen av atl genomföra långsikUga
strategiska insatser. Enligt BFR:s mening är forskning och utveckling
nödvändiga inslag i en plan för elhushållning. BFR framhåller all endast ett
fåtal FoU-projekl har genomförts som varit speciellt inriktade mot elvärmeproblematiken.
Däremot finns en bred erfarenhet från angränsande kunskapsområden som konventionell
energihushållning, belysning m. m. Följande FoU åtgärder är enligt BFR rimliga
atl genomföra i samband med ett program för elhushållning: förbättrad slalisUk,
utveckling av system för befintliga elvärmda hus, experimentbyggnad av lågenergihus
samt uppföljning av förluster från varmvatten och hushållsapparater. Vidare
bör ingå ny elsnål teknik för lokaler och flerbostadshus, framtagning av
anpassade projekteringshjälpmedel, polentialberäkningar som underlag för FoU-priorileringar,
långsiktig kunskapsuppbyggnad framförallt vid de tekniska högskolorna samt
information och demonstration i full skala av nya tekniska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk betonar vikten av byggforskning, teknisk utveckling och utbildning.
Verket finner detta nödvändigt dels för atl få så hög kvalitet som möjligt på
de åtgärder som genomförs i byggnadsbeståndet, dels för att åtgärderna så bra
som möjligt ska kunna samverka och fungera tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
påtalar atl utvecklingen av i strikt mening ny teknik lar långt tid. 10-15 år
är ingen ovanlig lidsrymd för att från forskningsfasen nå fram Ull ett läge då
en första prototyp eller demonslralionsanläggning är aktuell. Framför allt i
industriella processer måste nya apparater ha hög grad av Ullförlitlighei för
att inte driftsavbrott skall orsaka mycket höga kostnader och minskad kvalitet.
STU anser bl, a, därför att utveckling av ny teknik i denna mening inte kan
vara utgångspunkt för möjligheterna atl på mindre än 10 års sikt avveckla kämkraftaggregat.
Teknikgränsen bör därför snarare sättas vid i dag huvudsakligen känd och i
allt väsentligt redan utvecklad teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lEB
menar att man ska påskynda arbetet med alt finna tekniklösningar som gör det
ekonomiskt möjligt för småhusägare med elvärme all vidta förändringar av sina
hus och energisystem. lEB anför att incitamenten saknas i dag. lEB anför vidare
alt gmppen är positiv till ett nytt delprogram rörande effektiv elanvändning
och eleffektiva byggnader inom BFR:s ansvarsområde. Det bör enligt lEB
igångsättas genast och utformas så all del främjar samarbetet mellan
energisystemets olika parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
byggmaterialgrupp förordar FoU-insatser för effektiv elan<br>
vändning i byggnader. Jemkontoret delar expertgruppens värdering av<br>
STU:s satsning för effektivare elanvändning inom processindustrin som<br>
väl underbyggd men på sikt tilltagen i underkant liksom att den nu upp<br>
komna situationen med elprisökningar i framtiden ger en signal om FoU<br>
med något förändrade förutsättningar och inriktning. SCPF ansluter sig till<br>
de principer för FoU-arbetet som formulerats av expertgruppen. Företa-,<br>
gen bör således enligt SCPF själva svara för den tillämpade FoU-verksam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>heten
och teknikupphandling medan staten bör stå för gmndläggande FoU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen
är positiv till ökad forskning, utveckling och de- Prop. 1987/88:90 monstration
av teknik för rationell elhushållning. Föreningen konstaterar Bilaga 2 att
avsevärda medel avsätts inom det statliga energiforskningsprograrri-mel, inom
energiverkets teknikutvecklingsstöd, inom Vattenfalls Uppdrag 2000 och inom det
av kraftföretagen och energibranschföreningarna bildade Svensk
Energiutveckling AB (SEU), Föreningen och dess utvecklings-stiftelse VÄST har
medverkat i olika utredningar och planeringsinsatser rörande forskning,
utveckling och demonstraUon inom området elhushållning och kunnat konstatera
att bristen på goda projekt ofta är störte än brislen på ekonomiska resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SERO
anser att det finns goda skäl att staten stimulerar forskning och utveckling
och anger ett storskaligl försök avseende vindkraftel för direktelvärmda hus,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fastighetsägareförbund betonar all forskning om ny'teknik utgör en viktig del i
den framlida elbesparingen. Forskningen bör enligt förbundet inriktas på att
utveckla energisnålare' lösningar för dagens el-förbrukande apparater,- men
kanske framförallt på att finna andra drivkällor än el för dagens och
morgondagens energibesparande apparater. Förbundet framhåller vidare att det
inte minst är viktigt att både existerande och ny teknik förs ut i användarleden
i stor skala genom bred informaUon, hållbara ekonomiska beräkningsmodeller och
utökande ansvarsåtaganden från leverantörer!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
framhåller atl den nu uppkomna siluaUonen med hotande elprisökningar under
90-talet motiverar en viss omprövning av FoU-inrikt-ningen och statens
engagemang i forskningsprogrammet. Kemikonloret anser all anslagsnivån till STU
inom energiforskningsprogrammel vad gäller stöd för energianvändning i industriella
processer är tilltagen i underkant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
påpekar alt samspelet mellan högskolan och sektorsmyndigheterna brukar
behandlas i regeringens forskningspropositioner, varför denna fråga inte vidare
berörs av UHÄ i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av demonstrations- och experimentbyggande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fåtal av remissinstansema uttalar sig direkt över behovet äv
demonstrations- och experimentbyggande. Dessa remissinstanser är huvudsakligen
positiva till sådana insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
påtalar atl rådet ställer sig positivt till alt medverka i ett teknikupp<br>
handlingsprogram och är berett att omgående inleda arbete med att bygga<br>
upp ett program för teknikutveckling genom teknikupphandling och syste<br>
matiserat experimenlbyggande. Enligt BFR bör ett sådant program ses<br>
som en komplettering av BFR:s förslag till FoU- och experimenlbygg-<br>
nadsprogram enligt tidigare regeringsuppdrag, som inte innefattande tek<br>
nikupphandling. En samordning av programmen för FoU och teknikupp<br>
handling bör eftersträvas. BFR påpekar vidare att för att åstadkomma ett<br>
eleffektivl och kostnadseffeklivt system i ett direklelvärmt småhus behövs<br>
samordning av flera aktörer än enbart de i komponent-, entreprenör- och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsullledet. En
teknikupphandling bör således enligt BFR föregås av eller Prop. 1987/88:90<br>
inledas med en teknikutvecklingsfas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser att det är viktigt atl stora satsningar på prototyp- och demonstrationsprojekt
(PoD-projekl) inte annat än i undanlagsfall binds till en hög kostnadsnivå
innan en försludieinsats är genomförd. 1 annat fall finns del en stor risk för
att stödet inte sätts in där del behövs för att uppfylla de energipoliliska
målen och att resultaten blir suboptimerade tekniklösningar. Det är STU:s
uppfattning att resurser dock borde finnas i ett senare skede för upphandling
och anskaffning av PoD-anläggningar m. m. för att göra den nya tekniken känd
och prövad. Grundförutsättningen för en teknikupphandling av eleffektiv teknik
är alltså alt den föregås av en kvalificerad beställarförankrad behovsanalys.
Detta är en viktig garanti för atl beställarna skall la på sig ansvaret för den
efterkommande anskaffningsfasen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
föreslår att forskningen i tillräcklig utsträckning kompletteras med
experimentella projekt, demonstrationsbjekt och garantier som avlastar vanliga
konsumenter från de störte riskerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anför att i samband med statligt stöd för teknikupphandling bör i<br>
enlighet med utredningsförslaget stor vikt också läggas vid prototyp- och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>demonstraUonsanläggningar.
Förbundet menar all det är en fördel ur de-monstrationssynpunkl om fler
anläggningar med liknande teknik och olika huvudmän kan stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Gasföreningen anför alt enligt föreningens uppfattning bör det förslagna
utvecklingsstödet kunna användas även för atl få demonslra-Uonsprojekt Ull
stånd. P.g.a. korta gastekniska tradiUoner och den bristande erfarenheten,
speciellt i industrin, är del nämligen alltjämt svårt enligt föreningen att
enbart genom utredningar övertyga om gasteknikens kvaliteter och effektivitet.
Demonstrationsmöjligheter bör därför väsentligt kunna påskynda införandel av
sådan teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
betonar alt det är viktigt att de demonstralionsobjekl som utformas också
anpassas till att kunna användas i praktiken. De-monslrationsobjeklen bör
därför enligt styrelsen noga studeras från hälso-skyddssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statligt
stöd för teknikupphandling</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
förslag rörande införandet av alt statligt stöd för teknikupphandling av elsnåla
och elersättande produkter, processer och system bemöts i allt väsentligt
positivt. Remissinstranserna delar huvudsakligen uppfattningen att ett sådant
stöd bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
föreslår all under den tid del lar FoU atl komma fram till lösningar, bör de
enskilda förvallarna trimmas in på sitt förvaltarskap så att när den dag kommer
då teknikupphandling är aktuell de har grundläggande kunskap om det de
förvallar. Kommunerna har här, bedömer styrelsen, möjlighet atl hjälpa till med
besiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BFR anser alt de teknikulvecklingsinsatser
utredningen föreslår är<br>
nödvändiga, men alt det är av största betydelse all genomföra programmet<br>
i ett långsiktigt strategiskt perspektiv. Om det nu föreslagna teknikupp-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>handlingsprogrammet skall genomföras
fömtsätter BFR atl de resurser Prop. 1987/88:90 som BFR äskat i sin
anslagsframställning och i särskild redovisning för del- Bilaga 2
programmet Effektiv elanvändning - eleffektiva byggnader, ställs till rådets
förfogande. Erfoderliga kanshresurser och resurser för en programgrupp i
anslutning till rådets kansli måste också tillgodoses framhåller BFR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk stöder helt delegaUonens uppfattning atl statliga,insatser behövs för
upphandling av ny elsnål teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anser att teknikupphandling kan komplettera del omfattande stöd som ges i
forsknings- och teknikulvecklingsfaserna för att påskynda hela den utveckling,
som med enbart företagsekonomiska drivkrafter lar betydligt längre tid. Enligt
STU:s bedömning är tidsfaktorn en särskilt viktig parameter i detta sammanhang.
STU vill också understryka att en teknikintroduktion har sina miljömässiga
konsekvenser. En för snabb teknikförändring kan leda Ull all den
miljövänligaste tekniken under utveckling inte kommer till introdukUon i rätt Ud.
Om inköpt el ersätts med intern bränsle-genererad kommer också miljöansvaret atl
förskjutas mot elanvändaren ifrån elproducenten. STU stöder vidare
delegationens uppfattning atl leknikupphandlingsstödet i huvudsak bör riktas
Ull beställare av elsnål och elersättande teknik men anser också att en intim
samverkan mellan Ullverkare och beställare är viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anser atl delgalionen underskattat behovet av teknik stöd. SIND anser att den
föreslagna ramen på 500 milj. kr. förefaller alltför begränsad och alt stöd
kommer att behövas under en längre period än de kommande fem åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser i likhet med utredningen, alt staten bör stödja utvecklingen av ny elsnål
teknik. Enligt RRV är en förutsättning för all ett sådant stöd skall få avsedd
effekt att insatserna koncentreras till projekt som är av nationellt intresse,
även om teknikupphandlingen genomförs av en enskild eldistributör med
tillräcklig kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
tillstyrker utredningens förslag om atl särskilda medel för ny elsnål teknik
ställs till förfogande. Verket vill dock understryka vikten av att
miljöfrågorna beaktas på ett tidigt stadium när allernaUv Ull elvärmen
utvecklas. SNV påtalar att i dag finns produkter som med dagens teknik kan
förväntas ge upphov till negativa miljöeffekter. Exempel på sådan teknik är förbränningsmolordrivna
värmekällor. Del finns också enligt SNV behov från miljösynpunkt att utveckla
småskalig vedeldning ytterligare även om huvudalternativet bör vara att förse
småhus med värme från en för flera fastigheter gemensam värmecentral. För
störte småhusområden, särskilt sådana som innehåller flerfamiljsfastigheter,
är det av stort intresse att undersöka möjligheterna till både el- och
värmeproduktion i små kraftvärmeverk. Det är därför angelägel att en
intensivare utveck-Hngs- och försöksverksamhet kommer till stånd avseende små
biobränsle-eldade kraftvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk är enig med delegationen om att stöd Ull FoU inom<br>
energiområdet även fortsättningsvis är av stor betydelse för våra möjlighe<br>
ter alt effekUvl utnyttja våra energitillgångar. Verket anser dock att frågan<br>
om behovet av ett nytt stödsystem, dess användningsområde och omfatt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
bör utredas närmare med beaktande av bl.a. följande synpunkter: Prop. 1987/88:90
Verket anser all det är obestridligt så atl medel för demonstration av ny
Bilaga 2 teknik kommer att behövas även under inledningen av 90-talet i avsikt
att tidigt få erfarenhet av sådan teknik som sedemera skall nyttjas i samband
med kärnkraflsavvecklingen. Medel för teknikupphandling och demonstrationsprojekt
finns dock i dag inom andra projekt som t. ex. Vattenfalls Uppdrag 2000. Verket
pekar vidare på att stödet är tänkt att enbart gälla i fem år framåt. Enligt
verkets bedömningar kommer elprisema fram till mitten av 90-talet att vara på
en relativt låg nivå varför de ekonomiska incitamenten att införa elersättande
teknik under denna period är ganska små. Detta gäller speciellt konvertering av
direklelhus. För att stödet skall få önskad effekt bör del enligt verket
införas i samband med att elprisema stiger och all marknaden efterfrågar de nya
produklema. Energiverket påtalar även att stödet antas utnyttjas främst för
teknikupphandling och demonstrationsprojekt inom uppvärmningssektom. Den teknik
som kan antas bli aktuell för elersättning i denna sektor inom en nära framlid
är enligt verket i första hand konventionella kombipannor med ökade möjligheter
atl anpassa driften till Udsdifferenlierade taxor. Införandel av denna teknik
torde inte innefatta så stora kommersiella risker all ett teknikupphandlingsstöd
är motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
ser posiUvl på stöd till utveckling och demonstration inom energiområdet.
Vallenfall påpekar atl liknade satsningar som de som delegaUonen förordar
redan utförs till betydande del inom Vattenfalls Uppdrag 2000 och kommer att
ske via energiindustrins utecklingsbolag SEU. Erfarenheterna hittills tyder på
att det mera är dolda idéer och personella resurser än stora ekonomiska
satsningar som saknas. Vattenfall förordrar därför att man noga överväger
nyttan av ytterligare resursinsatser och inriktar sig på projekt som
kompletterar redan pågående akUvileler då man i annat fall riskerar utföra
dubbelarbete eller stimulera mindre intressanta satsningar. De förstudier som
hittills gjort inom Uppdrag 2000 indikerar att det kan vara lättare att nå goda
elhushållningsresultat inom industri- och lokalsektorerna än inom
uppvärmningssektorn. Det är därför inte självklart att de medel som
delegationen föreslår avsättas för teknikupphandhng till största delen skall
styras till uppvärmningssektorn eller atl insatserna behöver vara av den
storlek som föreslagits av delegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelns
utredningsinstitut pekar på att den tekniska utvecklingen för all begränsa el
också borde stimuleras inom handelns område. Institutet anser atl med hänsyn
Ull all en betydande del av elförbmkningen inom handeln sker för kylning vid
distribution av livsmedel talar myckel för att ett särskilt tekniskt stöd bör
ges till detta område. Därför föreslår institutet speciella åtgärder för att
stimulera teknikutvecklingen inom området som rör handelns elförbmkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lEB
påtalar all förslaget om stöd till upphandling av elsnål teknik har gruppens
gehör. lEB anser vidare all ett intensifierat utvecklingsarbete sannolikt
kommer att främja samverkan mellan de energiengagerade industriföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industrins
byggmaterialgrupp anför att gruppens erfarenhet bekräftar<br>
all teknikupphandling bör stödjas. I det fortsalla utvecklingsarbetet tror</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gruppen på ett fördjupat
samarbete mellan olika industriföretag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO stödjer
allmänt förslagen rörande utveckling av ny elsnål teknik ulan Prop.
1987/88:90 att ta ställning till de tekniska detaljema. LO påtalar vidare
risken all se Bilaga 2 elbesparing som ett självändamål och därvid
åstadkomma kostnader och skade verkningar som är större än vinsterna i
elförbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF finner det uppenbart att fortsatta stora
ansträngningar måste göras för all underlätta och förbilliga konverteringen
från direktel för uppvärmning till andra system. Ur den synpunkten förefaller
förslaget till ett stöd för teknikupphandling på 500 milj. kr. väl motiverat.
Förbundet menar att en del av dessa medel bör utnyttjas för alt stimulera fram
ny småskalig miljövänlig eldningsteknik för biobränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggentreprenörerna understryker upphandlingsformens
betydelse för att utveckla ny och effektivare teknik. En utvecklingsform från
den i byggbranschen traditionella totalentreprenaden kan enligt förbundet bli
teknikupphandling likställt med ett lolalåtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCPF anför alt i friigan om teknikupphandlingsstödet delar
föreningen uppfattningen all del kan vara motiverat för samhället att svara för
den merkostnad som blir en följd av introduktionen av ny och oprövad teknik.
Trots omfattande insatser inom branschen måste föreningen dock konstatera all
det främsta problemet är atl på elområdet identifiera intressen och
meningsfulla projekt som i någon störte grad påverkar den totala elförbrukningen.
Genom SCPF:s Energikommitté genomförs regelbundet inventeringar av angelägna FoU-
projekt på energiområdet. Branschen medverkar aktivt i planeringen av det
statliga energiforskningsprogrammet. SCPF påtalar vidare atl de senaste
treårsperioderna har insatserna förskjutits mot de områden där sannolikheten
är störst för att elbesparing skall kunna uppnås, t. ex. mekanisk
massabearbetning och malningsleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gasföreningen välkomnar det föreslagna tekniska
utvecklingsstödet som enligt föreningen fömtsätts även komma naturgasen till
del i form av såväl utvecklingsstöd som stöd för demonstrationsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Vårmeverksföreningen är positiv till det
föreslagna stödet för teknikupphandling och förutsätter härvid att stöd endast
kommer i fråga för projekt som uppfyller kraven i den kommunala
energiplaneringen för den aktuella orten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SABO tillstyrker utredningens förslag, men vill framhålla,
att resurser måste satsas på en utveckling av energiteknik som inte ökar
elberoendet på samma sätt som i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Villaägareförbund tillstyrker förslaget om
medelstilldelning för teknikupphandling. Förbundet understryker del angelägna i
att de energiformer som skall ersätta el måste vara godtagbara ur
samhällsekonomiska och miljömässiga synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län bedömer all förslaget
är välmotiverat, i synnerhet som nya metoder och produkter kommer att bli allt
mer komplicerade och kostnadskrävande ju längre man kommer i energisparande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm Energi är i princip positivt till de föreslagna åtgärdena
för alt<br>
utveckla ny elsnål teknik och delar i övrigt delegationens uppfattning att<br>
energitjänstföretagen bör ha både tillräcklig kompetens och erfarenhet i<br>
gemensamma upphandlingar samt den nödvändiga närheten Ull använda-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ren för all klara beslällartollen.
I förslaget berörs emellertid enligt Stock- Prop. 1987/88:90 holm Energi
tillverkarens roll mycket litet och det är oklart under vilka Bilaga 2
former teknikupphandling bör ske. Den stora mängden hushållsapparater blir svår
att teknikupphandla. Det behövs stimulans påpekar Stockholm Energi för
tillverkare av sådan utrustning alt utveckla effekt- och energisnålare
apparater för att gå ut på marknaden direkt till användarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
har i princip inget atl erinra mot del föreslagna stödet för teknikupphandling
av elsnåla och elersättande produkter, processer och system. Enligt SPK är det
emellertid angeläget att ett eventuellt stöd begränsas till sådana projekt och
ändamål som bedöms kunna bli ekonomiskt lönsamma, samtidigt som de inte bedöms
komma Ull stånd utan ett samhällsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens
Riksorganisation har inget att erinra mot förslaget rörande utveckling av ny
elsnål teknik och ny teknik för elersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser har uttryckt viss tveksamhet med anledning av delegationens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
menar all om det föreslagna teknikupphandlingsstödet inrättas, bör det mer få
karaktären av marknadsintroduktionsslöd än som stöd till ulvecklingsupphandling.
Det är också av avgörande betydelse all stödet utformas och organiseras så att
det samverkar med verksamheten hos SEU, det StaUiga energiforskningsprogrammel
och Uppdrag 2000 hos Vattenfall. Sett i perspektivet av de åtgärder som
elanvändningsdelegationen förslår sammantaget är Efn tveksam Ull om ett
renodlat teknikutvecklings-stöd är den i dagsläget lämpligaste åtgärden. Det
viktigaste skälet härtill är enligt nämnden atl elbesparingsmöjligheterna med
befintlig/färdigutvecklad teknik är myckel stor och all den ytterligare elbesparing
som skulle kunna uppnås med ny teknik är marginell under de närmaste 5-10 åren.
Efn anser att förslaget bör modifieras och preciseras bl. a. genom att slödvillkoren
blir flexibla och samspelar med marknaden samt underlättar samverkan med övriga
aktörers verksamhet. De förordningar som reglerar stödet bör därför enligt Efn
inte innehålla några strikta maximigränser vad gäller stödels andel av
anläggningskostnader el. dyl. Stödet måste också utformas sä att det kan främja
teknikverifiering genom alt finansiera modifieringar av anläggningen och
vidareutveckling av tekniken. Det måste således vara möjligt alt förstärka
projekten ekonomiskt i efterhand. Stöd måste kunna lämnas dels som bidrag eller
villkorslån till själva investeringen, dels som bidrag till projekteringsarbete,
utvärderingar m. m. Efn bedömer atl investeringsbidrag måste kunna lämnas med
minst 50 % av investeringskostnaden, åtminstone inledningsvis. Generellt bör
lån kunna lämnas upp till 100 % av investeringskostnaden med villkorlig återbelalningsskyl-dighet
liknande BFR:s experimenlbyggnadslån. Som regler för stöd föreslår Efn att
stödet bör minska de tekniska risker som användaren/beställaren tar och de
kommersiella risker som tillverkare och leverantörer tar ut i form av
merkostnader (högre pris) för de första leveranserna. Stödet bör vidare
kompensera användaren för den förväntande minskningen av investeringens
lönsamhet vid de elpriser som råder när stödet lämnas jämfört med de elpriser
som kan förväntas under och efter kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen stöder i huvudsak förslagen om stöd för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckling
av ny elsnål teknik och teknik för elersättning och direkta Prop. 1987/88:90
insatser för elsnål belysning och elsparande i främst statsförvaltningen Bilaga
2 under förutsättning att insatserna avvägs mot samhällsekonomisk effektivitet
samt att en del av förstnämnda stöd omfördelas från teknikupphandling till FoU-insalser,
Del bör också enligt föreningen beaktas all personella resurser och goda idéer
är störte bristvaror än pengar. Föreningen ifrågasätter dock om
teknikupphandlingsstöd är det effektivaste sättet atl nå målet om elsnåla och elersättande
produkter, processer och syslem. När det gäller lokaluppvärmning erfordras
enligt föreningen även insatser av FoU-karaktär varför föreningen förordar att
en omfördelning av föreslaget stöd sker i syfte att få fram bättre teknik än
den teknik som kan upphandlas i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen
utesluter inte alt del föreslagna teknikupphandlingsstödet eller något
liknande stöd kan visa sig ändamålsenligt men anser inte att delegationens
underlag är tillräckligt för alt avgöra vare sig stödets omfattning och
inriktning eller dess avgränsning mot andra åtgärder. Föreningen vill därför
föreslå fortsatt utredning för att närmare klarlägga dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandlingstöd
i form av bidrag och villkorslån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fåtal remissinstanser uttalar sig direkt över delegationens förslag atl leknikupphandlingsstödet
skall utgå i form av bidrag och villkorslån. LO, SABO, Stockholm Energi och
Småföretagens Riksorganisation delar huvudsakligen delegaUonens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stödets
omfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna uttalar sig över delegationens förslag att 500 milj. kr i
ett inledande skede eller 100 milj. kr per år avsätts för teknikupphandlingen.
Dessa remissinstanser är huvudsakligen positiva till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anser alt mot bakgmnd av de svårigheter som föreligger att åtgärda den direktelvärmda
bebyggelsen och att minska användningen av driftel i bostäder och lokaler är
ett omfattande program av den här föreslagna karaktären nödvändigt. Inte minst
risken för konvertering Ullbaka till olja och åtföljande störningar i den yttre
miljön är enligt BFR ett viktigt problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Gasföreningen erinrar om all föreningen tidigare i andra sammanhang har tryckt
på lönsamheten även i svensk gasteknisk FoU. Därför noterar föreningen med
tillfredsställelse att delegationen föreslår ett tekniskt utvecklingsstöd på
500 milj. kr för all stimulera elersättande teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorrlands län finner att det föreslagna beloppet är förhållandevis
lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
stöder allmänt förslaget. Även LRF anser att den före slagna omfattningen av
stödet är väl motiverat. SABO till styrker förslaget. Även Stockholm Energi
stöder de föreslagna åtgärderna. Småföretagens Riksorganisation har inget atl
erinra mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par av remissinstanserna påpekar svårigheten atl kunna bedöma</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stödets
omfattning, Efn anför att nämnden inte har någon möjlighet att med Prop.
1987/88:90 befinUigt underlag kunna bedöhia om 500 milj. kr. under fem år
svarar mot Bilaga 2 behovet. Efn instämmer i förslaget alt stödet skall omfatta
hela elanvändningsområdet. Däremot anser Efn att det är olämpligt att redan nu
prioritera någon del av elanvändningsområdet. Framförallt finns del enligt Efn
ingen anledning atl koncentrera stödet till uppvärmningsseklorn. Exempelvis
visar studier atl konvertering från direktverkande elvärme är ett av de dyraste
sätten att minska elanvändningen. Vad beträffar förslaget all leknikupphandlingsstödet
bör finnas tillgängligt under en begränsad period på omkring fem år vill Efn
särskilt varna för ryckighet i stödgivningen. Efn delar uppfattningen att
stödet bör vara tidsbegränsat. Man bör dock inte nu fastställa varakUghelen
till fem år. Istället bör stödet enligt nämnden successivt utvärderas, och
utvärderingarna får visa om - och i så fall vilka former - stödgivningen skall
förlängas. Därefter bör stödet finnas kvar under en "uppsägningslid"
som är så pass lång att olika aktörer får en övergångsperiod för anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen anför alt när del gäller delegationens förslag om avsättning
av medel för teknikupphandling synes beloppets storlek inte vara avstämt mot
någon nyttovårdering av insatserna. Föreningen saknar således möjlighet att
bedöma om stödels omfattning är välavvägl eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandlingsstödets
handläggning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fåtal av remissinstanserna uttalar sig direkt över förslaget att stödet
till teknikupphandling handläggs av STU respektive BFR. Dessa remissinstanser
delar huvudsakligen förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
påpekar alt det ökande samarbetet som sker mellan BFR och STU bör kunna
utvecklas även inom ramen för teknikupphandling och experimentbyggande för
effektivare elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anför att styrelsen mot bakgrund av sina tidigare erfarenheter av
teknikupphandling är berett all ta ett ökat ansvar på delta område. Ett sådant
ansvar behöver då ej som anförts i utredningen begränsas till
teknikupphandlingsstöd med industriföretag som beställare. Det är dock
nödvändigt all STU får en möjlighet alt först göra en noggrannare planering av
hur en försludieinsats skulle kunna utformas för att en lämplig serie
kostnadseffektiva teknikupphandlingar ska kunna genomföras fram till år
1995—2000. Ett insatsprogram för utvecklandet av eleffektiv teknik bör
lämpligen inledas med förstudier som görs under ett drygt år. Syftet med dessa
förstudier är att studera beställarnas faktiska behov av ny teknik, samt fömtsättningarna
för och planeringen av en mer omfattande insats av kostnadseffekUva
teknikutvecklingar (funkUonsupphandlingar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
stöder allmänt delegationens förslag rörande stödels handläggning. Även SABO
tillstyrker förslaget. Stockholm Energi stöder de föreslagna åtgärderna. Småföretagets
Riksorganisation har inget att erinra mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen är tveksam till så många aktörer på<br>
bidragssidan vad beträffar elsnål teknik. Kraven på samordning ökar och<br>
denna roll ter sig enligt föreningen naturlig för statens energiverk.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
har inga principiella erinringar mot alt STU och BFR lar hand om Prop.
1987/88:90 stödgivningen, om stödet får den utformning som elanvändningsdelega-
Bilaga 2 tionen föreslår, d. v. s. huvudsakligen teknik eller ulvecklingsupphandling.
Med den stödform som Efn förordar, d. v. s. stöd även Ull marknadsintroduktion
av färdig utvecklad teknik, ifrågasätter Efn dock om BFR och STU är lämpliga slödgivare,
d. v. s. om de kan fungera på del sätt som Efn anser önskvärt. En möjlighet
vore att slödmyndigheterna anlitar en "entreprenör" för projektiniUering,
-planering och vid behov för upphandling. Ett annat alternativ är enligt Efn
att bilda en särskild kampanjorganisation som handhar stödet. Exempelvis kan
staten tillsammans med eldistributörerna och/eller kommunerna stå som huvudmän
för en sådan organisation. Elverksföreningen och/eller Kommunförbundet kan vara
naturliga partners. Andra tänkbara intressenter är REL och FERÄ. Efn föreslår atl
statsmakterna överväger detta. När del gäller de slaUiga byggnaderna bör enligt
Efn byggnadsstyrelsen och forlifikationsförvallningen engagera sig i
teknikupphandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Elhushållning i statsförvaltningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
förslag avseende elhushållning i statsförvaltningen får stöd av de
remissinstanser som kommenterat förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
som Ullstyrker förslaget betonar vikten av alt en särskild finansiering ordnas
för genomförandet av delegationens förslag eftersom egna medel för uppgiften
inom ordinarie verksamhet saknas, KBS vill även påpeka atl enligt nuvarande
regler är del inte möjligt att söka lån t, ex, för demonstrations verksamhet
eller för teknikupphandling eftersom statliga verk inte får ta upp
"egna" lån, KBS anser det olyckligt all vissa av de utvecklingslinjer
som redovisas av delegaUonen således inte kan prövas av styrelsen Ull skillnad
från vad som gäller för alla privata och kommunala fastighetsägare, KBS
hemställer alt möjligheten för verket till lånefinansiering behandlas mellan
finans- och miljö- och energidepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
och landstingsförbundet framhåller vikten av att staten tillsammans med
kommunerna och landstingen går i spetsen när del gäller eleffektivisering i de
egna byggnaderna. En konsekvent upphandling av eleffektiv utrustning kan få
gynnsamma effekter inom den övriga lokalseklorn. Statens naturvårdsverk och
Stockholm Energi tillstyrker likaså förslaget all staten och kommunema inriktar
sig på upphandling av elsnåla produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
konkreta förslag aU uppdra åt byggnadsstyrelsen atl ge<br>
nomföra ett program för eleffektivisering i statliga byggnader tillstyrks av<br>
Vattenfall, som för egen del redan intensifierat arbetet med alt effektivise<br>
ra den egna energianvändningen. SPK och statskontoret har i princip inget<br>
att erinra. SPK vill dock samtidigt peka på atl byggnadsstyrelsen redan i<br>
dag bedriver verksamhet som syftar till effektiv användning av energi. Om<br>
statsmakterna genom t. ex. energibeskattningen höjer relativpriset på el<br>
energi torde en minskning av elanvändningen komma till stånd ulan att<br>
något särskilt program eller åtgärder utöver skaltehöjningar genomförs.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska elverksföreningen
stöder också förslaget, under förutsättning Prop. 1987/88:90<br>
att insatserna avvägs mot samhällsekonomisk effektivitet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser att del finns allmänna effektivitetsproblem när det gäller all
energianvändning inom de statliga byggnaderna vilket bl. a. sammanhänger med
det sätt på vilket medel för effektivisering av driften tilldelas. Del är
viktigt atl byggnadsstyrelsen löpande bedömer lönsamheten i olika åtgärder i
syfte att genomföra de åtgärder för energihushållning som är mest lönsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
Energi är positiv till förslaget och till att tyngdpunkten lagts på belysningssidan.
Detta är en viktig attilydskapande åtgärd varigenom kunderna kan påverkas att
välja energisnåla lösningar. Detta är viktigt för atl behovet alt reducera
elanvändningen dels skall uppmärksammas, dels också skall genomföras i
praktiken. Närmare 30 % av Stockholmarnas elförbrukning beräknas gå Ull
belysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
är likaledes positiv till denna inriktning av förslaget, och framför för sin
del all det vore värdefullt om representanter för landslingens tekniska
avdelningar och fastighetsförvaltningar får följa programmet för eleffektivisering
i statliga byggnader i syfte all snabbt överföra erfarenheterna Ull
landstingssektorn. Förbundet tillstyrker vidare förslaget atl statens
energiverk skall la upp förhandlingar med Kommunförbundet och LandsUngsförbundet
om ett konsekvent utbyte Ull energisnåla lysrörslampor o. d. i de kommunala och
landstingskommunala byggnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
LO stöder förslaget och tillfogar att sådana program också bör utnyttjas för
alt sprida kompetens till andra samhällssektorer. En möjlighet som bör prövas
är att samordna de föreslagna programmen med sådana
informations/utbildningsinsatser som riktar sig till fastighetsförvaltning i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk menar, när det gäller förslaget att verket skulle förhandla med
kommun- och landsUngsförbundet om ett konsekvent utbyte av lysrör i dessas
byggnader, att det visserligen är viktigt att information om tekniska prestanda
m. m. angående "ny teknik" sprids. Verket anser sig också ha en roll
att fylla i detta sammanhang gentemot t. ex. landsting och kommuner, men tror
inte att förhandlingar är ett lämpligt tillvägagångssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anför alt förslaget att kommuner och landsting skall byta Ull elsnål belysning
i sina byggnader i huvudsak sammanfaller med redan pågående
energihushållningsverksamhet. Samtidigt framhåller förbundet atl nuvarande
långsamma takt ifråga om fjärtvärmeanslulning av statliga byggnader för att
minska oljeanvändningen vittnar om bristande intresse eller resurser för
energihushållning inom den slaUiga fastighetsförvaltningen. Det kan därför
behövas kraftfulla åtgärder för all genomföra det föreslagna eleffekUviseringsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska Värmeverksföreningen, som också påtalar ett bristande intresse för Qärrvärme
särskilt inom den statliga sektorn, bör byggnadsstyrelsens uppdrag utvidgas
Ull atl även omfatta uppvärmningseffeklivisering i statliga byggnader. Även miljöpåverkande
utsläpp bör därvid beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.7
Planering och uppföljning</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansema
tillstyrker eller lämnar utan erinran elanvändningsdelegationens förslag alt
statens energiverk får i uppdrag att svara för samordning och uppföljning av elhushållningsåtgärderna.
Statens energiverk anför att man är beredd att i en särskild årlig rapport
beskriva utvecklingen av elanvändningen och elhushållningen. Verket föreslår
alt det nuvarande energihushållningsrådet ändras till ett elanvändningsråd med
ett samordningsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
understryker i sammanhanget alt den ambiUonsnivåhöjning inom elstatisUkens
olika delar som förslås av såväl elanvändningsdelegationen som ELIN-utredningen
inte kan åstadkommas utan Ullskott av finansiella resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Vägar
till effektivare energianvändning (SOU</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'>Prop-1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1986:16) Betänkande av utredningen om el- och</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>inhemska
bränslen (ELIN)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkandet och remissyttranden däröver</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter för
förslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prissättning på el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidstariffer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beskattning av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Översyn av ellagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga elproduktions- och
eldistributionsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elanvändning för uppvärmning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Effektivisering av svårersättlig
el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrig information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Användning av inhemska bränslen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökad handlingsberedskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av betändanden</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span><span style='font-family:Verdana'>De
långsiktiga målen för energipolitiken är bl. a. att avveckla kärnkraften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
minska oljeberoendet. Utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN) har haft i
uppdrag alt analysera fömtsättningarna för att effekUvisera elanvändningen i
samhället för alt dessa mål ska kunna nås,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta betänkande presenterar utredningen en rad förslag till åtgärder och
vidare utredningar på några års sikt, samt också en del åtgärder för all i ett
kortare perspektiv klara de senaste årens mycket snabba ökning av
elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande slutsats av utredningsarbetet är all inte rubba den
ansvarsfördelning som nu råder på energiområdet. Det innebär all mål och
riktlinjer för energipolitiken läggs fast av riksdag och regering, medan
kommunerna har ett stort ansvar för genomförande och Ullämpning på det lokala
planet. Central, detaljerad styrning av energianvändningen bör undvikas så
långt som möjligt. Besluten bör även i fortsättningen kunna fattas av kommuner,
organisationer, förelag och enskilda energikonsumenler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyngdpunkten
i utredningen ligger i förslag till statliga åtgärder som kan få genomslag inom
3 till 5 år. De är avsedda att underlätta och stödja en i huvudsak
marknadsstyrd anpassning av elanvändningen till knappare Ullgång på el. Det är
fråga om åtgärder av generell karaktär, med inriktning på prissättningen på el,
beskattning, information samt forskning och utveckling. Utredningen föreslår
också åtgärder för sparande och effektivare elanvändning i industrin,
hushållen, för drift inom lokaler samt för uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort sikt bör slatsmaktema hålla beredskap för att snabbi kunna ingripa i
elmarknadens utveckling om det skulle visa sig nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överväganden
och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fömtsättning är alt priserna på el också i fortsättningen sätts så atl
de motsvarar de kortsiktiga marginalkostnaderna för produktion och
distribution. Denna prissättning kan dock leda till myckel höga vinster för
vissa kraftförelag, och statens energiverk bör i samarbete med SPK få i uppgift
att kontinuerligt följa utvecklingen av elpriserna och de prissält-ningsprinciper
som tillämpas. För att motverka att alltför stora vinster uppslår hos
kraftproducenterna till följd av marginalkostnadsprissättningen bör
möjligheterna all modifiera prissättningsprinciperna eller all förändra
beskattningen av el belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Eltariffer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätt alt anpassa elförbrukningen över dygnet och därmed få ett jämnare<br>
utnyttjande av produktionskapaciteten är all låta elpriserna variera under<br>
dygnet och året. Statens energiverk bör få i uppdrag att följa införandel av<br>
tidstariffer - och redovisa positiva och negativa effekter. Kraftföretag och<br>
eldistributörer bör också uppmanas och uppmuntras all ge abonnenterna<br>
råd och stöd att använda elektriciteten effektivt och till lägre tariffer. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är också
viktigt alt elskatten inte motverkar effekterna av differentierade Prop.
1987/88:90 taxor. De skattetekniska och praktiska förutsättningarna för alt
införa en Bilaga 3 värdeproportionen elskatt bör undersökas. Det innebär atl
skallen tas ut i procent på elpriset och inte som f n genom en styckeskatl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger en konflikt i all kraftförelagen och
eldistributörerna samtidigt som de ska sälja el till abonnenterna, genom
tidstariffer och information ska uppmuntra dem alt använda så lite el som
möjligt. Men en effektiviserad elanvändning bör öka förelagens möjligheter
till en förutseende investeringsplanering - och är framför allt ett
övergripande energipolitiskt mål för samhället. Tidstariffer och bättre
information bl a på elräkningarna kan vara medel alt uppnå dessa mål.
Kraftindustrin och eldistributörerna bör rekommenderas att fortlöpande
informera om prisutvecklingen för el. Vidare bör de uppmanas att utöka
informationen på elräkningar med bl a uppgifter om årlig förbrukning och årliga
totalkostnader. ELIN presenterar i sitt betänkande ytterligare information som
kan anges på räkningen. Konsumentverket, statens energiverk och SPK bör följa
den information kraftföretag ger och vid behov komplettera med information och
rådgivning i olika energifrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppvärmning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar alt det vidtas för få
energihushållningsåtgärder i anknytning Ull bostadsförbällringsprogrammet.
Orsakerna till detta bör analyseras närmare för att utröna hur sådana åtgärder
ska kunna ökas. Ellagen bör ses över, bl a i syfte att utveckla samhällets
möjligheter att styra elanvändningen, i synnerhet för uppvärmning. De
investeringar som kan föranledas av fortsalt övergång från oljeeldning till
elvärme i bl a småhus, bör sammanställas. Forsknings- och utvecklingsinsatserna
för att få fram alternativ till direktvärmen i befintligt byggnadsbestånd bör
ökas och förutsättningarna för alt komplettera eller byta ut värmesystemen i
äldre hus bör kartläggas. Olika typer av nya energiprodukter som marknadsförs
direkt Ull konsumenterna — tex nya eller kompletterande värmesystem för äldre direktelvärmda
hus bör provas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effektivisering av svårersättlig el</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viss elanvändning inom hushåll, kontor och service är svår
alt ersätta, men användningen kan i många fall göras mer effektiv.
Byggnadsstyrelsen bör ges i uppdrag alt, eventuellt i samråd med kommun- och landslingsför-bunden,
utarbeta en strategi för atl i bl a kontors- och servicelokaler nyttiggöra
överskottsvärme från belysning och apparater m m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk och styrelsen för teknisk utveckling
bör undersöka<br>
fömtsättningarna för att få fram mer energisnåla apparater och maskiner<br>
för kontors- och servicesektorn, som datorer, kopieringsapparater, kyl-<br>
och frysdiskar m m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket bör ta initiativ till överläggningar med
tillverkare och Prop. 1987/88:90 störte försäljare och användare av
hushållsapparater och annan utrustning. Bilaga 3 Överläggningarna bör syfta
till atl förbättra den energitekniska standarden samt att förbättra och
eventuellt utöka energideklarationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett problem i detta sammanhang är atl del kortsiktigt för
stora fastig-helsägare inte lönar sig med energisnål utrustning när del är
hyresgästen som betalar elräkningen. Regeringen bör genom överläggningar med
fastig-helsförvaltare och kommun- och landslingsförbunden stimulera all störte
hänsyn tas till apparaternas elförbrukning vid upphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilde utredaren för det statliga energiforskningsprogrammel
efter 1987 bör, med utgångspunkt i energiforskningsnämndens studie för ELIN,
pröva hur FoU-insalser på effektiv elanvändning kan prioriteras. Särskilt bör
undersökas om professurer för industriell elanvändning kan inrättas vid några
tekniska högskolor eller vid ett forskningsinstitut. Verksamheten bör vara uppdragsinriktad
och specialiserad på att få fram effektiva energisystemlösningar i induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användning av inhemska bränslen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del samråd som ELIN föreslog i sitt första belänkande och
som redan idag äger mm lokalt för att ersätta olja med inhemska bränslen eller
el, bör fortsättas och vidareutvecklas. Energiforskningsutredaren bör vidare undersöka
hur inhemsk kompelens i bränslecellsleknik kan byggas upp. Den generella
prövningen enligt 136 a § byggnadslagen av framställning och användning av
inhemska bränslen kan begränsas till de regioner där påtagliga konflikter kan
finnas och i övrigt ersättas av ett anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökad handlingsberedskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsakerna Ull de senaste årens snabba Ullväxl av
elförbrukningen bör kartläggas. Vidare bör en åtgärdsplan utarbetas för alt öka
statsmakternas förmåga att hanlera olika påfrestningar på elförsörjningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttrande över SOU 1986:16 Vägar till
effektivare energi<br>
användning, betänkande från utredningen om el och inhemska bränslen<br>
(ELIN) avgivits av forlifikationsförvallningen, överstyrelsen för ekono<br>
miskt försvar (ÖCB), byggnadsstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd<br>
(SPK), konsumentverket, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, konces<br>
sionsnämnden för miljöskydd, bostadsslyrelsen, statens råd för byggnads<br>
forskning (BFR), statens planverk, statens industriverk, statens ener-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>giverk,
energiforskningsnämnden (Efn), statens vattenfallsverk, styrelsen Prop,
1987/88:90 för teknisk utveckling (STU), statens mät- och provråd, domänverket.
Bilaga 3 riksrevisionsverkel (RRV), riksskatteverket, statistiska centralbyrån (SCB),
länsstyrelsen i Jämtlands län, länsstyrelsen i Skaraborgs län, länsstyrelsen i
Södermanlands län, fullmäktige i Sveriges riksbank, transportforskningsberedningen,
lantbruksstyrelsen, statens institut för byggnadsforskning (SIB), Tekniska
högskolan i Stockholm, Universitetet i Linköping, Universitetet i Lund,
Forskningsrådsnämnden, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Sveriges
lantbruksuniversitet, Göteborgs kommun, Nässjö kommun, Partille kommun, Sandvikens
kommun, Stockholms kommun. Sydvästra Skånes kommunalförbund. Ängelholms
kommun, Överkalix kommun. Folkkampanjen mot kärnkraft, glesbygdsdelegationen
(11977:02), HSB's riksförbund. Hyresgästernas riksförbund, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Miljöförbundet, Riksförbundet energileverantörerna. Rörfirmornas riksförbund.
Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Svenska
Cellulosa- och Pappersbruksföreningen (SCPF), Svenska Elverksföreningen,
Svenska Gasföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen,
Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsförelag (SABO),
Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR), Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Industriförbund, Sveriges Villaägareförbund, Sydkraft AB,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och VVS-industrins informationsråd.
Yttranden över betänkandet har även lämnats av Elektriska Inslallatörsorganisationen
(EIO), länsstyrelsen i Väslernorriands län, Sveriges Kemiska Industrikonlor
(Kemikontoret), Statsanställdas Förbund, Svenska Pappersinduslriarbetareförbundel
och Svenska Träindustriarbe-lareförbundet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänna Utgångspunkter för förslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar att en grundläggande slutsats av utredningsarbetet är att den
ansvarsfördelning som nu råder på energiområdet bör beslå. Central, detaljerad
styrning av energianvändningen bör undvikas så långt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinstanser som yttrat sig i frågan ansluter sig de allra flesta Ull
delta synsätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
biträder utredningens förslag alt anpassningen Ull successivt knappare
tillgång på el sker på marknadsmässiga villkor understödda av vissa statliga styrålgärder
såsom information, forskning och prissättning, Slalen bör dock vara beredd att
ingripa om det krävs av t, ex, försörjningsbered-skapsmässiga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk delar utredningens grundläggande slutsats att central, detaljerad
styrning av energianvändningen bör undvikas så långt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall ansluter sig
till utredningens grundläggande slutsals atl rikt<br>
linjer för energipolitiken läggs fast av riksdag och regering, men att en<br>
central detaljerad styrning av energianvändningen undvikes. De statliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtgärder som vidtas bör
inriktas mot att underlätta en i huvudsak mark- Prop. 1987/88:90 nadsstyrd
anpassning av energimarknaden Ull en successivt dyrare elpro- Bilaga 3 duktion
vid kärnkraftavveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Skaraborgs län, Sandvikens
kommun, HSB, LO, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Värmeverksföreningen
och Fastighetsägareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elverksföreningen
delar helt utredningens grundläggande uppfattning att nuvarande
ansvarsfördelning på energiområdet inte skall rubbas och att central detaljerad
styrning av eneriganvändningen bör undvikas. Samtidigt kan dock konstateras att
många av de föreslagna åtgärderna är motsägelsefulla och strider mot nämnda
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
kan konstatera atl flertalet förslag redan har behandlats eller är under
behandling på branschens eget initiativ. Föreningen ställer sig därför
avvisande till ökad myndighetsövervakning på områden, som enligt vår uppfaUning
redan fungerar väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
vill framhålla vikten av atl energipolitiken är stabil och marknadsanpassad
utan inslag av "ryckighet". Statsmakterna måste kontinuerligt och i
myckel god tid informera om energipoliliska strategier som t. ex. energiprisslrategin
(inkl. skatter, nedsättningar) så alt förelagen har kortekla underlag all
basera sina beslut på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
domänverket biträder utredningens uppfattning i denna fråga. Verket framhåller
dock alt en fömtsättning för atl den lokala nivån skall kunna fatta sådana
beslut som står i överensstämmelse med den övergripande energipolitiken är all
regering och centrala myndigheter fullföljer fastlagd poliUk målmedvetet och
konsekvent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan t. ex. ifrågasättas, påpekar verket, om den senaste lidens drastiska
oljeprisfall, med åtföljande konsekvenser för producenter, konsumenter och
tillverkare på den inhemska fastbränslemarknaden, inte borde ha föranlett
statsmakterna att snabbt vidta korrigerande åtgärder. Detta för atl leva upp
Ull målsättningen "en genomsnittlig real oljeprisslegring av 2% per
år", som politiken i 1980/81 års energiproposition gav uttryck för. Ett
antal remissinstanser, däribland Göteborgs kommun, anser alt del finns en risk atl
priset som styrmedel överskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
RRV ställer sig skepUsk till möjligheterna att uppnå väsentliga -och från
samhällsekonomiska synpunkter välavvägda - styreffekter, enbart genom de
"spontana" elprishöjningar som skulle uppstå i samband med
kärnkraftsavvecklingen. Enligt verkets mening har utredningen inte på ett
tillräckligt allsidigt sätt analyserat det fundamentala motsatsförhållande som
råder mellan ett lågt pris på el och stimulans till energibesparande åtgärder
och teknikutveckling, samt de möjligheter som trots allt finns alt lösa denna
motsättning. Utredningens ställningstaganden innebär, enligt RRV:s uppfattning,
sammantaget en risk för alt elanvändningen inför kärnkraftsavvecklingen
tekniskt och institutionellt låses på en förhållandevis hög nivå och att
samhället därmed kan komma alt åsamkas stora kostnader för ulbyggniid av nya
kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statens naturvårdsverk framhåller att del finns en uppenbar risk<br>
alt elförbmkningen låses vid en för hög nivå om endast dessa begränsade<br>
åtgärder vidtas. Naturvårdsverket anser därför atl mer kraftfulla åtgärder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
vidtas för alt styra hushållningen av elenergi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av bostadsstyrelsen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn anser, alt ELIN har underskattat ledUderna för de
åtgärder som Bilaga 3 skall stimulera utveckling och introduktion av den nya
teknik som behövs vid kärnkraflsavvecklingen. Del gäller bl. a. ny, eleffektivare
teknik. Om marknadskrafterna skall kunna medverka på önskat sätt i kärnkraftsavvecklingen,
så bör detta komma till ullryck i elprissåltning och elbe-skattning
tillräckligt god tid i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser all utredningens förslag i stort är bra, men all
kraftfullare åtgärder behövs. Samhället bör genom styråtgärder redan nu starta
en mjuk övergång till ett samhälle utan kärnkraft. Delta bör inbegripa en
utökad satsning på inhemska bränslen då kolkondenskraft om möjligt bör
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunemas roll vad gäller ansvarsfördelningen inom
energiområdet tas upp av ett antal remissinstanser. Nässjö kommun anser att en
studie bör genomföras för atl belysa om det ansvar kommunerna har för atl
genomföra energipolitiken står i rimlig relation till deras påverkansmöjlig-heler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Folkkampanjen mot kärnkraft och Miljöförbundet
framhåller i sitt gemensamma yttrande atl den kommunala energiplaneringen måste
uppmärksammas. Förbunden framhåller att planeringen inte hittills har genomförts
i den omfattning och med den snabbhet som vore lämpligt. De föreslår skärpta
ålägganden men också ökat stöd från statens sida till kommunerna för atl
genomföra energiplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Glesbygdsdelegationen instämmer i huvudsak med utredningen
om an<br>
svarsfördelningen i energipoHliken mellan central och lokal nivå. Cenlral-<br>
delaljerad styrning av energianvändningen bör undvikas så långt som<br>
möjligt. Det är helt riktigt atl olika bygders naturliga förutsättningar skall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>las tillvara vad gäller lokala energikällor, klimat,
bebyggelse, näringsstmk-tur m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen anser ändå att utredningen alltför
lättvindigt gått förbi de svårigheter som lokala aktörer, exempelvis små
glesbygdskommuner, ställs inför i förhandlingar inom energiområdet. Det är tveksamt
om dessa skall ges huvudansvaret för atl förhandla fram de samhällsekonomiskt
bästa energisystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelsernas roll las upp av ett antal
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Skaraborgs län bör fast organiserad knytning<br>
skapas mellan statens energiverk och landets länsstyrelser. Härigenom<br>
utnyttjas den regionala instans som i övrigt svarar för statens samordning<br>
av fysisk och ekonomisk planering på länsnivå. Länsstyrelserna ansvarar<br>
för frågor rörande fysisk och ekonomisk planering, försörjningsberedskap,<br>
naturvård och bör även ha ett uttalat ansvar på energiområdet. I vissa län<br>
har regionala/kommunala samrådsorgan för energifrågor inrättats; i Skara<br>
borg den s. k. länsenergigmppen. Med en vidgad kompelens och samman<br>
sättning bör en sådan grupp där del bedöms lämpligt kunna utgöra en<br>
kommunal samrådspari i energifrågor på regional nivå med länsstyrelsen<br>
på den statliga sidan. Länsstyrelsens roll blir här den förmedlande länken<br>
och rapportkanalen mellan kommunal nivå och central statlig nivå. Huvud<br>
ansvaret för den kommunala energiplaneringen ligger givetvis hos kommu-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>209<br>
nerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län noterar att utredningen anser att Prop. 1987/88:90
nuvarande organisation och ansvarsfördelning på energiområdet är till- Bilaga 3
fredsslällande. Vid flera tillfållen har emellertid kritik framförts mot den
oklarhet som råder vad gäller länsstyrelsernas uppgifter och ansvar för
energiplaneringen. Denna kritik bör ses mot bakgmnd av länsstyrelsens roll inom
många andra områden i den regionala samhällsplaneringen där energifrågorna på
olika sätt griper in. Länsstyrelsen anser därför att klarare riktlinjer för
samverkan saml en konkretisering av länsstyrelsens uppgifter och ansvar fordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs också av SIB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Prissättning på el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar all priserna på el också i fortsättningen bör sättas så alt de
motsvarar de kortsiktiga marginalkostnaderna för elproduktionen. Ett stort
antal remissinstanser ansluter sig till denna uppfattning däribland SPK,
konsumentverket, statens energiverk. Vattenfall, Svenska Elverksföreningen,
Svenska Kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska
Värmeverksföreningen och Industriförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
betonar alt även andra energislag än el så långt möjligt bör prissät-las enligt
denna metod för att en marginalkostnadsprissättning på el skall medföra en
effektiv energi- och resursanvändning i samhället. Nämnden vill dock
understryka atl finansiering av nyinvesteringar måste lösas på annat sätt om en
renodlad marginalkostnadsprissättning tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsfrågan
är av stor betydelse vid en avveckling av kärnkraften då en stor del av den
idag existerande produktionsapparaten måste bytas ut mot nya anläggningar. Av
utredningen framgår inte hur ersättningen för kraftproducenternas
kapitalkostnader skall säkerställas eller hur investeringar för
kapacitetsutbyggnad skall finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
hinder för en renodlad marginalkostnadsprissältning är alt denna kan strida mot
kravet på prissättning efter sjålvkostnad i kommunal verksamhet vilket, vid en
övergång Ull marginalkostnadsprissältning, aktualiserar en översyn av
principerna för kommunernas prissättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk framhåller i detta sammanhang alt utbyggnaden av elsystemet bör ske
i sådan takt all den långsiktiga marginalkostnaden (den totala kostnaden för
kraft producerad i nytillkommande anläggningar) sammanfaller med den beräknade
kortsiktiga marginalkostnaden i de anläggningar som annars behöver utnyttjas.
De pris- och investeringsgmn-dande kortsiktiga marginalkostnaderna bör avspegla
förväntade priser och normala år med avseende på vattentillrinning, temperatur,
konjunktur etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Göteborgs kommim anser alt priset på el snarast bör anpassas till de
kortsiktiga marginalkostnaderna för produkUon av el. Variationerna i
marginalkostnaderna bör dock få störte genomslag i råkrafttarifferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anför alt för kortekt information Ull elabon<br>
nenterna om kostnadema för elproduktion är det viktigt all eltaxorna<br>
anpassas till de kortsiktiga marginalkostnaderna. Det gäller i första hand<br>
stora elleveranser som i hög grad kan påverkas, t.ex, avbrytbar elvärme,<br>
Direktverkande elvärme och hushållsel är exempel på elanvändning som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
kort sikt endast kan påverkas i begränsad omfattning. Sådana elleveran- Prop.
1987/88:90 ser bör därför som utredaren förutsatt undantas från
marginalkostnadspris- Bilaga 3 sättning. Del är troligt att
marginalkostnadsprissättning för kombipannor och andra elpannor som kan
avkopplas blir tillräcklig för att under lång tid framåt begränsa elefterfrågan
till nuvarande produktionskapacitet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
vill kraftigt understryka alt den svenska elproduktionskapaciteten utgör en
nationell resurs. Utvecklingen på energiområdet påverkar i hög grad den
industriella utvecklingen och flera av landets basindustrier är direkt beroende
av säker tillgång på elkraft. Ambitionen måste därför fortfarande vara
billigast möjliga elenergi för industrin,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
efterlyser en mer detaljerad och kvalitativt bättre studie av svensk industris reakUon
på höjda elpriser ur både naUonellt och internaUonellt perspekUv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Till utredningens avvikande synpunkter vad gäller prissältningsprinci-pen
för el framförs av Efn, RRV, Glesbyggdsdelegationen, Överkalix kommun, LRF,
Miljöförbundet och Folkkampanjen mot kärnkraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
avstyrker användandet av kortsiktiga marginalkostnader för elproduktion som
riktmärke för prissättningen under den tid då kärnkraften skall avvecklas, emedan
elsystemet då inte kommer att vara i den tekniskekonomiska balans som är en fömtsättning
för atl sådana priser skall vara samhällsekonomiskt riktiga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
förespråkar att priset sätts efter den långsiktiga marginalkostnaden. Även
Folkkampanjen mot kärnkraft. Miljöförbundet och RRV förordar en sådan prissällningsmodell.
Enligt RRV är de långsikUga marginalkostnaderna för elproduktion mycket högre
än nuvarande genomsnittliga produktionskostnader. Detta gör del, enligt RRVs
mening, angeläget atl försöka undvika en utveckling av elanvändningen som leder
till behov av ny, dyr elproduklionskapacilet. Del kan ske via en hög eleffeklivilét.
Ett sätt all stimulera en hög eleffektivitel, utan atl kostnaderna ändras
avsevärt, är att sätta ett pris på el efter långsikliga marginalkostnader i
kombination med ett äterföringssystem. Ett sådant system finns skisserat i en
framtidsstudie av Thomas B Johansson och Peter Steen: "Perspektiv på
energi". Det finansiella överskott som uppkommer kan, enligt dessa
författare, återföras Ull konsumenterna ulan att stimulanseffekten i de högre
priserna urholkas, om återföringen görs på ett sätt som inte är proportionellt
mot elanvändningen, t, ex. genom atl branschvis reducera någon av de skatter
och avgifter som förelagen betalar, t. ex. arbetsgivaravgiften. I övriga
sektorer, främst hushållen, skulle en viss mängd el per hushåll kunna säljas
till en låg kostnad, t. ex. genomsnilUiga kostnader. El utöver denna nivå säljs
till priser motsvarande långsiktiga marginalkostnader, vilket alltså skapar incitament
för hög elproduktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
menar all användningen av den kortsiktiga kostnaden endast är riktig i en
statisk situation och ej är tillämplig inför kärnkraftsavvecklingen eftersom
den inte ger några styrsignaler för den knappare tillgång på el och högre genomsnilUig
produkUonskostnad som blir följden av en för hög elförbmkning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även Glesbyggdsdelegationen
ifrågasätter en strikt tillämpning av de<br>
kortsiktiga marginalkostnadsprinciperna för prissättningen. Effekten kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>såvitt delegationen kan se bl. a. bli att osäkerhet
uppstår hos små konsu- Prop. 1987/88:90 menter om vilken inriktning på
energiförsörjningen man ska välja och atl Bilaga 3 introduktionen av de nya
energialternativen försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överkalix kommun framhåller att staten bör styra och verka
för en förtida avpassning till minskad elenergi. Om möjligt bör detta ske ulan
onormala prishöjningar som skulle slå hårt och orättvist i områden med långa
och kalla uppvärmningssäsonger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen hänvisar till sina erfarenheter av taxor
som gmndar sig på kortsiktig marginalkostnad och framhåller alt en följd av
denna laxeprincip är bl. a. alt kostnaderna för effekt i ett abonnemang blir
låga -om självkoslnadsprincipen skall gälla för ett energiverk. Följden är
således atl incitamentet för att spara effekt hos abonnenten blir lågt. En
renodlad marginalkostnadsprissättning skulle t. ex. för flera energiverk leda
till att effektavgifterna bUr noll. Ett huvudproblem i den framlida elförsörjningen
torde vara atl man i och för sig kan acceptera en ökad elförbmkning som leder
Ull en högre ulnytljningstid för installerad effekt, men att man vill undvika
utökade effektanspråk. Dessa frågor är bristfälligt belysta i utredningen.
Byggnadsstyrelsen befarar att kortsiktig marginalkostnad inte ger incitament
till effekthushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om de övervinster som kan uppstå hos vissa
kraftförelag till följd av marginalkoslnadsprissältningen tas upp av ett antal
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser all delta problem inte bör lösas
genom atl man frångår marginalkoslnadsprissätlningen, som föreslås av
utredningen som ett alternativ. En lösning bör snarare sökas i utredningens
andra aUernativ. Detta finns skäl att närmare utreda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK framhåller att om önskan är att motverka att alltför
stora vinster uppkommer i vissa kraftförelag som en följd av
marginalkostnadsprissättning, så bör detta inte medföra avsteg från
prissättningsprincipen. Genom en differentierad skatt på kraftverk kan, i likhet
med vad som redan gäller, dessa vinster begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen hävdar all utredningens farhågor om
alltför stora vinster hos vissa kraftproducenter är ogrundade. Problemet är del
motsatta. Många av föreningens medlemsförelag har svårt alt uppfylla kraven på
lönsamhet och självfinansiering. Driftöverskotten är nödvändiga för drift,
underhåll och förnyelse av elanläggningarna, nyinvesteringar och förtäntning
av nedlagt kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska elverksföreningen anför all utredningen fastslår
att prissättning på el bör ske enligt kortsiktig marginalkostnad. Del synes
därför inkonsekvent atl samtidigt föreslå atl principerna för prissättning på
el skall ses över i syfte atl motverka alltför stora vinster hos vissa
kraftproducenter. Enligt föreningen bör frågan om vinstnivå i kraftföretagen
inte sammanblandas med tariffernas principiella utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet avvisar bestämt ett syslem som innebär
stora ökande kostnader och som samUdigt ökar beskattningen på kraftbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommunförbundets uppfattning bör eventuella vinster
tillfalla de<br>
elabonnenter som berörs av marginalkostnadsprissättning. Del förefaller<br>
möjligt all sänka avgifterna sommartid. De rörliga elproduktionskostnader<br>
som redovisas i rapporten är nämligen lägre än energiavgifterna enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>högspänningstarifferna
för perioden maj - september. Eventuellt kan pen- Prop. 1987/88:90 oden med
lägre energiavgifter förlängas ytterligare. Även nattetid samt Bilaga 3
lördagar och söndagar under vintern kan lågpris Ullämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ELIN
föreslår all statens energiverk i samarbete med SPK bör få i uppgift atl
kontinuerligt följa utvecklingen av elpriserna samt analysera lönsamheten och
de prissätlningsprinciper som tillämpas av elproducenter och -distributörer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
har inga invändningar mot utredningens förslag men vill i sammanhanget peka på
betydelsen av övervakning av andra energislag, som utgör alternativ till el i
olika situationer. Först genom en allsidig beskrivning och analys av
energimarknaden ges ett adekvat underlag för såväl samhällsekonomiska som privalekonomiska
beslut i energifrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser alt det kan vara motiverat att statens energiverk i samarbete
med SPK följer elprisutvecklingen och tillämpade prissättningsprinciper.
Statsmakterna har via Vattenfall, som är prisledande, ett avgörande inflytande
på vilka prissättningsprinciperna det är som tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen
kan inte se något behov av ökad prisövervakning och tar själv ansvar för konUnuerlig
översyn av prissällningsprinciperna på el. Det finns redan en ständig
priskontroll på el genom att kunden kan överklaga priset till
prisregleringsnämnden för elektrisk ström. Dessutom finns den konkurtens som
följer av "del svenska systemet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Tidstariffer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ELIN
rekommenderar atl tidstariffer införs så snart som möjligt för nytillkommande
elvärmeabonnemang. Elin föreslår att statens energiverk får i uppdrag att följa
införandet av tidstariffer och redovisa posiUva och negaUva effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till en ökad redovisning av
tidstariffer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
framhåller att företaget är marknadsledande vid införandet av Udstariffer i
Sverige och för närvarande har 10000 kunder med sådan tariff. Sydkrafts
erfarenhet är att Udslariffen utgör ett viktigt styrmedel för effekUvare
energianvändning. Sydkraft kommer att fortsätta marknadsföringen av leveranser
med tidstariff såväl till direktkunder som via ålerdistributörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
anför: På lågspänningssidan kommer variationerna i elenergins marginalkostnad
alt föras ut Ull abonnenterna med tidstariffer. Vattenfall kommer från och med
nu atl aktivt marknadsföra denna tariff inom egen elverksrörelse men även
stimulera ålerdistributörema till ökad aktivitet. Vattenfall kommer alt noga
följa tidstariffens inverkan på energianvändningen samt eventuellt andra
konsekvenser av sådana tariffer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
instämmer i förslaget atl införa Udstariffer, SamUdigt vill rådet påpeka all
införandet av ackumulatorer kommer att innebära ökad energiåtgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen
stöder en ökad användning av tidstariffer. Med<br>
hänsyn Ull inkörsproblem med nya mätare synes den förenklade Udstarif-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fen med endast två olika
energiavgifter mest lämplig för närvarande. För- Prop. 1987/88:90<br>
eningen avstyrker dock behovet av särskild statlig uppföljning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
anser att införande av Udstariffer är en fömtsättning för marginalkostnadsprissältning.
Tidstariffer marknadsförs dock inte akUvt av elverken. Främsta orsaken härUll
är att tillräckliga ekonomiska incitament saknas. Därför finns orsak alt ändra
villkoren för högspännings-leveranser så att elverken av ekonomiska skäl inte
motverkar införandet av Udstariffer. Alla elvärmeabonnenter som kan utnyttja
andra alternativ under höglasttid bör få tidstariffer. Vattenfall har tagit
initiativ till diskussioner med företrädare för högspänningsabonnenterna om
annan utformning av högspänningstarifferna. Kommunförbundet deltar i dessa
diskussioner såsom företrädare för de kommunägda elverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
framhåller vikten av att jordbmkets och trädgårdsnäringens driftvillkor
beaktas vid den fortsalla bearbetningen av de framlagda förslagen. Lantbrukets
behov av elkraft är vanligen störst under sommarperioden för torkning av hö och
spannmål. Hänsyn bör tas till delta i de förslag som berör Udstariffer, utökade
marknadskontakter med elförbmkare, värdeproportionen elskatl samt effektiviseringen
av elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser framhåller vissa problem som kan vara förknippade med
införandet av Udstariffer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>REL
pekar på att metoden kan ha sina begränsningar. De två viktigaste som REL ser
det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den mättekniska utrustningen
får inte vara dyr i förhållande till leveransens omfattning och totala
årskostnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tariffkonslmktionen får inte
vara så komplicerad atl energikunderna inte har möjlighet atl sälla sig in i
den och därmed reagera på de prissignaler tariffen innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna införa någon form av marginalkoslnadsprincip i energila-rifferna för
den slutliga förbrukaren måste med nödvändighet en anpassning ske i råenergitarifferma
så att ekonomin totalt kan bemästras i detalj-distributionsledet. Detta är en
förutsättning för atl överhuvudtaget kunna få ett genomslag för Udsdifferensierade
tariffer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nässjö
kommun anser alt incitamenten för eldistributörerna att införa lidslariffer bör
förbättras. Det kan ske genom att billiga och Ullföriitliga mätare utvecklas saml
att råkrafttarifferna utformas så att de stimulerar övergång till lidslariffer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun framhåller att för eluppvärmda småhus bedöms inte införandel av
fullständiga lidslariffer meningsfullt då tillräcklig styreffekt uppnås med
dubbeltariff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
Ullstyrker förslaget om tidstariffer men ifrågasätter om incitamenten i de
taxor som prövats är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk påpekar att en eventuell övergång till tidstariffer och
värdeproportionen elskatl drastiskt kan ändra beslutsunderlaget vid val av nya
värmesystem, speciellt i mindre anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund vill planverket kraftigt understryka viklen av alt<br>
beslutsfattare och allmänhet ges tidig och entydig information om denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>strategi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO anför att kostnaderna
och incitamenten ensidigt övervältras på den Prop. 1987/88:90 enskilde
slutanvändaren. Denne måste för att på ett avgörande sätt kunna Bilaga 3
påverka sin elkonsumtion, med bibehållen levnadsstandard, göra olika
investeringar. Resurssvaga företag och hushåll kan då hamna i en fälla där allt
dyrare elkostnader gör det allt svårare att genomföra nödvändiga investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet
framhåller att ett mera allmänt införande av lidstariffer måste föregås av
noggranna värderingar. För att utnyttja lidsla-riffernas fördelar krävs att
människors livsmönster förändras på ett kanske oacceptabelt sätt. Man tvingas
att ulföra hushållsarbete som är energiintensiva vid olämpliga tidpunkter på
dygnet. De som inte anpassar sig efter detta mönster får en dyrare
energikostnad. För att utnyttja tidstarifferna fullt ut krävs att bivalenla
värmesystem finns och dessa år inte särskilt vanliga i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län vill i sammanhanget framhålla behovet av att alternativa taxor
och andra övergångsbestämmelser utnyttjas för att minska problem hos elkunderna
vid övergång till kraftigt differentierade tariffer. Särskilt gäller delta vid
leveranser av direkt elvärme till privat konsumUon som kan drabbas hårt om
kraftiga prishöjningar tidvis blir följden av differentierade tariffer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
framhåller att om statens energiverk får i uppdrag alt följa och studera
introduktionen av nya eltariffer från energiteknisk utgångspunkt så måste
effekterna för de anställda också studeras. Detta diskuteras inte över huvud
taget under avsnittet eltariffer i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anför: Den tidsdifferenUering av tarifferna även för lågspänningsabonnenterna
som kraflföretagen för närvarande introducerar bör leda Ull en effektivare
elanvändning. För att ytterligare stimulera utvecklingen på detta område,
liksom del för villkorliga kontrakt, kan det vara lämpligt alt statens
energiverk också följer utvecklingen i dessa avseenden såsom föreslagits i
utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Förslaget att kraftindustrin och eldistributörerna mer aktivt bör
engagera sig i effektiviseringen av abonnenternas elanvändning tillstyrks av Efn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
och Elverksföreningen finner å andra sidan inget skäl till den särskilda
utredning om förstärkning av incitament för kraftföretg och eldistributörer,
som utredningen föreslår i samma syfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2:5 Beskattning av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
helt övervägande del av remissinstanserna är positiva till ELIN's förslag om en
värdeproportionen skatt. Således tillstyrks förslaget av bl. a.
byggnadsstyrelsen, SPK, Vattenfall, Länsstyrelsen i Skaraborg, Göteborgs
kommun, Nässjö kommun, Partille kommun, LRF, SVEBIO, Svenska kommunförbundet
och Sveriges villaägareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>El beskattas enligt SPK
med en energiskatt vars utformning och storlek<br>
huvudsakligen bestäms av statsfinansiella skäl och dessutom är ett styrme<br>
del för energianvändningen. För närvarande utgår skatten som en stycke<br>
skatt per förbmkad kWh, dvs. skattesatsen är densamma oberoende av<br>
produktionskostnader eller elpris. Enligt betänkandet skulle en värdepro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>portionen
skatt som utgjorde ungefär samma andel av elpriset under hela året bättre
stämma överens med de energipolitiska målen. SPK ansluter sig till denna
uppfattning. Då energiskatten f n. utgör ca 20 procent eller 1 800 kr/år av en
genomsnittlig elvärmekunds totala energikostnader skuUe en tidsdifferentierad
taxa i kombination med en värdeproportionen energiskatt på ett effekUvare sätt
kunna styra elkonsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kraftverksföreningen och
Industriförbundet säger sig vara positiva till föslaget men framhåller samtidigt
att man föredrar att nuvarande energibeskattning ersätts med mervärdesskatt.
Industriförbundet instämmer visserligen i alt en värdeproportionen skatt
skulle vara ett steg i rätt riktning, men alltjämt skulle energiskaltema utgöra
en allvarlig och konkurtenshäm-mande belastning för de svenska företagen. I
många OECD-länder tas skatten på energi huvudsakligen ut som mervärdesskatt
varigenom industriföretagen i dessa länder erhåller avdragsrätt för den skatt
som belöper på företagens energianvändning. I de fall särskilda energiskatter
förekommer är dessa betydligt lägre än i Sverige. För svensk industri är det
ett sedan länge framfört krav att energibeskattningen anpassas till vad som
gäller i våra konkurtentländer. Detta innebär alt mervärdesskatt snarast bör
ersätta nuvarande energibeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sandvikens kommun liksom
Svenska elverksföreningen föredrar istället en differentierad styckeskatl.
Elverksföreningen stöder principiellt föreningen införandet av en
värdeproportionen skatt, eftersom nuvarande styckeskatl moUverar de prissigrialer,
som förs ut Ull kunderna bl.a, genom högspänningslariffer och tidstariffer för
lågspänning. En värdeproportioneli skatt har dock inte bara fördelar.
Skattebelastningen skulle bli beroende av respektive distributörs prisnivå.
Rådande prisskillnader mellan olika geografiska områden, konsumentgmpper och
energislag skuUe förstärkas. Även andra former av ändrad beskattning bör därför
diskuteras, t, ex. någon form av differentierad styckeskatt, vilket utredningen
också nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk tar
inte ställning till utredningens förslag utan framhåller att en total översyn
av energibeskattningen bör göras. Motivet för detta förslag är att
energiskattesystemet innehåner en rad särbestämmelser. Verket anser all inför
kärnkraftsavvecklingen behöver hela energiskattesystemet ses över varvid
naturligtvis även skatternas effekter på genomslaget av tidsdifferentieringen
av tarifferna och den tidigare nämnda vinstbeskattningen på elproduktionen bör
beaktas. Det är dock inte självklart att elskattema skall inriktas på alt
styra elanvändningens fördelning över dygnet och året utöver den styming som
pågår p. g, a. en differenUe-ring av tarifferna efter produktions- och distribuUonskoslnaderna,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även Efn önskar en total
översyn av energiskattesystemet. Därvid framhåller Efn bör närmare undersökas
hur nuvarande elskatt kan omformas un en skatt på primärenergi för atl ge de
rätta incitamenten för den önskade utvecklingen av elsystemet.
Värdeproportionen elskall, som ELIN föreslagit, torde däremot inte bli ett
verkningsfullt styrmedel sett på längre sikt. TidsdifferenUering av
energiavgifterna är visserligen ett viktigt styrmedel men blir av underordnat
intresse i detta lidsperspekUv och för de syften som här avses.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90 Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fömtom Efn är även riksskatteverket
och HSB negaUva Ull ELIN's Prop. 1987/88:90 förslag om värdeproportionen
elskall. HSB framhåller att det i den fortsal- Bilaga 3 ta prövningen av
förslaget måste beaktas alt en sådan beskattning orättvist kan drabba de
konsumenter som inte kan styra över sin förbmkning till låglaslUder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
grund för sitt ställningslagande hänvisar riksskatteverket till erfarenheterna
av den värdeskatt på el som tillämpades fram Ull den I juli 1975.
Erfarenheterna av hur beskattningen då fungerade föranleder RSV att starkt
ifrågasätta det lämpliga i att återinföra en värdeskall. Som exempel på de
problem som uppkommer vid en värdebeskattning kan nämnas svårigheterna att fastställa
ett riktigt värde av en procents förbmkning av kraft i egen rörelse eller när
intressegemenskap råder mellan distributörer och förbmkare. Dessa problem är särsknt
uttalade i de fall högspänningstaxor, som regelmässigt är myckel komplexa,
skall tillämpas. När energiskalten på el var utformad som en värdeskatl
utfärdade riksskatteverket föreskrifter om hur beskattningsvärdet skulle
beräknas. Som huvudregel gällde atl beskattningsvärdet skulle beräknas på gmndval
av normaltaxan för orten. Om vädeskatt återinförs och lidstariffer dessutom
normall kommer att tillämpas, torde problemen med att beräkna
beskattningsvärdet hos en egenproducent komma all bli ännu störte än vad som
gällde tidigare. Betänkandets förslag om att behålla slyckeskatten, men låta
skattesatsen variera över året och dygnet i likhet med tidstarifferna, är
enligt verkets mening ett sämre altemaliv än en ren värdeskatt. Systemet skulle
anför verket bli mycket komplicerat och torde knappast vara genomförbart i prakUken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar de idéer som framförs i DSI 1986:4 Elkraftskulluren i en ny situation
— en skiss till en aklörsorienterad strategi inför kämkraftsavvecklingen
framhåller LO, Efn, Miljöförbundet och Folkkampanjen mot ärnra//all detta
förslag bör utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet,
Folkkampanjen mot kärnkraft och RRV framhåller att elvärmetarifferna redan i
slutet på 80-talet bör höjas till den långsiktigt moUverade prisnivån.
Miljöförbundet och folkkampanjen anser att detta bör göras genom en höjning av
skatten på el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Ett antal remissinstanser lar också upp frågan om en ytterligare
höjning av skatten på eldningsolja i syfte att bevara de inhemska bränslenas konkurtenskraft.
Detta förordas bl. a. av länsstyrelsen i Jämtlands län, LRF och Glesbygdsdelegationen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskattningen
av kraftvärmeproduktion tas upp av Värmeverksföreningen, som lämnar följande
förslag Ull förändring vid beskattningen av kraftvärmeproduktion. En förändring
i syfte att förbättra möjligheterna till utbyggnad av kraftvärmen är alt i
skattehänseende betrakta elproduktionen i ett kraflvärmeverk med utgångspunkt
från bränsleinsatsen i ett kondensverk. Denna bränslemängd hade undantagits
från beskattning i produktionsledet i en anläggning för enbart elkraft. Öm
samma mängd bränsle undantas från beskattning i ett kraftvärmeverk erhålls en
förbättrad ekonomi för detta och därmed ökar kommunernas möjlighet och benägenhet
att engagera sig i en utbyggnad av kraftvärme,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.6
Översyn av ellagen</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ELIN föreslår en översyn av ellagen bl, a. i syfte att utveckla samhänets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheter
att styra elanvändningen, i synnerhet för uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En övervägande del av de remissinstanser som yttrat sig i
frågan anser att förslaget ej är motiverat eller alt ökade möjligheter för
samhället att styra elanvändningen inte är önskvärt. Bland de remissinstanser
som är negativa till förslaget märks statens energiverk. Vattenfall, SIB, HSB,
Svenska Elverksförenlngen, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska
Kommunförbundet och Sveriges Villaägareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIB anför att i stället för att diskutera direkt kommunal styming
av elanvändningen kunde utredningen ha fullföljt sin egen gmndsyn och analyserat
den snedslyrande effekten av bosladssubventioneringen och diskuterat möjligheter
till modifieringar därav,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sandviken kommun delar helt utredningens gmndläggande
uppfattning atl nuvarande ansvarsfördelning på energiområdet inte skall mbbas
och att central detaljerad styrning av energianvändningen bör undvikas så långt
som möjligt. Det är därför enligt kommunen något motsägelsefullt att nu föreslå
en översyn av ellagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kommunförbundet ger lidslariffer med nuvarande
oljepriser tiU-räckliga ekonomiska incitament att begränsa elanvändningen under
höglasttid. Det bör leda till lägre efterfrågan av effekt främst genom att
användning av elpatroner i kombinaUonspannor blir oförmånliga under höglasttid.
Enbart elvärme blir också olönsam vid byte av uppvärmningsalternativ.
Tidstariffer kan därför medföra att ytterligare investeringar i
distributionsnäten kan undvikas eller uppskjutas. Del gäller också reinvesteringar.
Begränsningar av leveranspliklen genom ändrad lagstiftning är enligt
kommunförbundet ett administrativt svårhanterligt alternativ som bör övervägas först
om tidstariffer visar sig otillräckliga för att utjämna effekttopparna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som är positiva till förslaget
märks Konsumentverket, Efn, Göteborgs kommun, SVEBIO, Svenska Gasföreningen
och SABO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efn tillstyrker ELIN:s förslag alt ellagen och
principerna/riktlinjerna för elprissåltning ses över. Översynen bör enligt Efn
ske snarast och utifrån ett betydligt längre lidsperspektiv än ELIN har lagts,
dvs, utifrån den problembild som kan förväntas om 5-10 år. Den bör gälla bl, a,
lagar, avtal och tariffsystem som kan göra elproduktion med förnybara
energikällor och småskalig teknik lönsam,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SABO påpekar att Ellagen, som är över åttio år gammal, har
Ull huvuduppgift alt reglera utbyggnaden och användningen av el i Sverige,
Lagen måste nu skrivas om så att de nya målsättningarna speglas i utformningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Övriga elproduktions- och eldistributionsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av all förslärka lönsamheten för kraftvärmeutbyggnad
framhålls<br>
av bl. a konsessionsnämnden för miljöskydd, länsstyrelsen i Skaraborgs<br>
län, Nässjö kommun, Överkalix kommun och LRF.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs kommun
framhåller att utvecklingen av alternaUva miljövän- Prop. 1987/88:90 liga
energikällor bör prioriteras bl. a. för att undvika en situation där Bilaga
3 kärnkraflproducerad el ersätts med den nu mycket billiga oljan. Kommunen
menar vidare att naturgas är ett intressant alternativ inför avveckhng-en av
kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska gasföreningen tar upp denna fråga och framställer att den i dagarna
mycket diskuterad fråga är om naturgasen bör användas för elgenerering eller
direkt som bränsle. Som oftast torde del bli en fråga om "både och" i
stället för "antingen eller". Rent allmänt måste dock föreningen
konstatera att det är en omväg alt göra el av gas. Att renodlad elgenerering
kan löna sig utomlands hänger samman med väsenUigt högre elprodukUonskostnader
i utgångslägel. Under våra förutsättningar förefaller emellertid en elgenerering
i kondenskraftverk baserad på naturgas inte vara särskilt gynnsam, men genom kombianläggningar,
gasturbiner och andra tekniska lösningar finns elgenerering alltid med i
bilden. Det sluUiga valet i varje enskUl fall blir en ekonomisk optimeringsfråga
som bl. a. påverkas av tidigare gjorda och användbara investeringar i form av
t. ex. kraftnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om export av el anför RRV all utredningen borde ha utrett elexport
lin de nordiska länderna - där ett utbyggt ledningssystem gör detta möjligt —
mera ingående. Enligt RRV:s bedömning kan ett elutbyte med grannländerna på
grundval av fasta avtal komma alt spela en viktig roll i energipolitiken
framöver. Utredningen borde övervägt möjlighelema till ett kraftigt utökat elutbyte
med grannländema. I stället låter man kraflföretagen själva - med sin
"företagsekonomiska" inställning till denna fråga - utreda detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ELIN
föreslår att en sammanställning görs av de investeringsbehov som kan föranledas
av fortsatt övergång från oljeeldning till elvärme i bl. a. småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser inte att en kartläggning av pågående och planerade
investeringar i lågspänningsnäten kan tillföra särskilt mycket. Däremot kan prissällningsprinciperna
i distributionsledet - hur kostnaderna för investeringar och drift av lågspänningsnäten
tas ut - behöva analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Elanvändning för uppvärmning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar all det vidtas för få energihushållningsålgärder i anknytning till bostadsförbällringsprogrammet.
Orsaken till dett bör enligt utredningen analyseras närmare för alt utröna hur
sådana ålärder skall kunna ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av energihushållningsålgärder tas upp i allmänna termer av ett antal
remissinstanser. Således framhåller Göteborgs kommun att utredningen inte
tillräckligt beaktat den stora sparpolenlial som fortfarande återstår i
bebyggelse och industri, såväl genom investeringar som effektiviseringar av
driften. Energisparande är fortfarande det mest lönsamma sättet att förändra energiförbmkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RRVs uppfattning borde utredningen i störte utsträckning genom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sin ställningstaganden ha
säkerställt att energibesparingsåtgärder vidtas i Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samband med ROT-åtgärder
(Renovering, Om- och Tillbyggnad). Under Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990-lalel
väntar investeringar på flera miljarder i de bostadsområden som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggdes på 1960-lalel, inte
minst vad gäner energisektorn. Med hänsyn tUl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tröghelerna vid förändring
av byggnadsbeståndet och osäkerheten om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>energipriserna framöver
finns skäl alt driva energibesparingsåtgärderna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mycket långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anser alt en fortsatt medveten satsning på energihushållning på ett kraftfullt
sätt bidrar till att spara såväl effekt som energi i form av el eller andra
bränslen. Praktiskt tagel alla nybyggda småhus är idag beroende av el för värme
och varm vallen. Man kan dock konstatera alt de prefabricerade småhusen i
allmänhet endast förbrukar 50 % av energibehovet jämfört med SBN 80.
Utvecklingen håller i sig och tendensen är alt närma sig 40% nivån jämfört med SBN
80. Även plalsbyggda småhus kan ligga på dessa nivåer även om spridningen här
är störte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
betonar all energisparandel i alltför stor utsträckning kommit att handla om
nya tekniska investeringar. Härigenom har viktiga delar av underhålls- och
driftsynpunkterna inte kommit all beaktas. Alla former av energisparande,
speciellt när del medför så kraftiga förändringar i synsätt och
användningsområde som elsparande skulle göra, är en långsam process som fömtsätter
all många människor får nya kunskaper och nya sätt att arbeta på.
Konsekvenserna av detta för personalutbildning, personaldimensionering och
organisation har varit dåligt beaktade. Framför allt måste fastighelsskötarna
utbildas för att kunna handha nya, energisnåla, tekniskt avancerade
utrustningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överkalix
kommun framhåller att energiförbmkningen i byggnader kan och bör minskas ytterligare
i förhållande till SBN 80. Information och stöd för energibesparande åtgärder i
befintlig bebyggelse bör enligt kommunen få fortsätta och även så långt
ekonomiskt är möjligt även komma att omfatta enfamiljshus och lokaler oberoende
av byggnadens uppförandetid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Villaägareförbund anser att ROT-programmet också borde omfattat villkor för att
medge upprustning ur energisynpunkt av äldre villor vUka ofta bebos av större
barnfamiljer med svag ekonomi. I delta sammanhang vill förbundet understryka
att det är en stor brist alt den kommunala energirådgivningen till villaägare
upphört. Kommunerna borde enligt förbundet åtminstone kunna anvisa oberoende
konsulter som efter en fast rimlig taxa biträder villaägarna vid val av
uppvärmningssystem eller andra störte investeringar för att minska uppvärmningskoslna-derna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A\en
fastighetsförbundet framhåller behovet av statliga insatser, främst vad gäller informaUon
och rådgivning för att uppnå en god energihushållning. För delta ändamål är
det enligt förbundets mening nödvändigt alt staten bidrar med pengar. Det har
visat sig mycket svårt att mot ersättning bedriva information och rådgivning
inom energihushållningssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Partille kommun påpekar
all man vid byggande av bostäder i t. ex.<br>
radhus har funnit att exploatören i stor utsträckning styrs av gällande<br>
låneregler så alt det är mera lönsamt med elpannor i varje lägenhet i stället<br>
för en kvarterscentral med kombination el/olja eller anslutning Ull Qärtvär-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>me. Här vore det angeläget
med en samordning av lånereglerna så att en Prop. 1987/88:90 effektivare
el- och energianvändning kan åstadkommas. Detta skulle dess- Bilaga 3 utom
ge de boende lägre totalkostnad för uppvärmning genom att system med låga
driftskostnader kan väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser tar upp utredningens slutsatser vad gäller energihushållning
i samband med ombyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
anför alt i den utvärdering som numera föreligger framgår del all
energisparandet i flerbostadshus har ökat i jämförelse med Udigare år.
Jämförelsen omfattar investeringarnas storlek. Under tiden 1984-07-01 t.o.m.
1986-01-01 har sålunda investeringar i energihushållningsålgärder vidtagits
motsvarande 2950 Mkr. Investeringarna under de tre senaste budgetåren då
energilån fanns alt tillgå, motsvarar bå 80/81 ca 500 Mkr, bå 81/82 ca 780 Mkr
och bå 82/83 ca 540 Mkr. En betydande energisparpotential finns alt hämta i
småhus (10 TWh). Bostadsförbällringsprogrammet exkluderar emellertid ränle-
och energisparstöd till småhus. Mot bakgrund av kommunernas minskade satsning
på energirådgivning och besiktning, i kombination med borttagande av statligt
stöd, och ett allmänt reducerat informationsutbud till småhusägare, går del
enligt bosladsslyrelsens mening all dra den slutsatsen att energihushållningsåtgärderna
i småhus sannolikt har minskal påtagligt i förhållande till tidigare år med gynsammare
förutsättningar. För atl kunna dra mer bestämda slutsatser om
energisparåtgärdernas faktiska utveckling i småhus fordras dock en noggrann
analys. Därefter kan förslag lämnas om hur energihushållningsverksamheten ska
inriktas för småhusägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk betonar all en grundläggande förutsättning för att den beslutade
kärnkraftsavvecklingen skall kuhna genomföras planenligl är ett målmedvetet
arbete under lång tid för ökad hushållning och effektivare elanvändning i
byggnadsbeståndet. Planverket bedömer det därför som mycket allvarligt att en
av bostadsstyrelsen genomförd utvärdering av ROT-programmet visar atl energihushållningsåtgärder,
inte ens i samband med reguljär ombyggnad, genomförs i den utsträckning som bl.
a. från nationalekonomisk synpunkt är rimlig. Verket anser det vara av yttersta
vikt alt den refererande utvärderingen sker skyndsamt och att, om det bedöms
nödvändigt, åtgärder snabbt vidtas för att öka energihushållningsverksamheten
i samband med ROT-åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
riksförbund instämmer i att frågan om del fortsatta ener<br>
gisparandel bör ses över. Översynen får dock enligt förbundets uppfatt<br>
ning, inte resultera i atl villkoren för de s. k. ROT-lånen försämras. När det<br>
gäller möjligheterna all åstadkomma rationellare elanvändning för upp<br>
värmning vill förbundet särskilt peka på atl del redan i dag finns färdigut<br>
vecklad teknik på detta område. Detta gäller särskilt för byggnader som är<br>
utrustade med vattenburen elvärme. Det främsta exemplet härpå är värme<br>
pumptekniken med vars hjälp nelloenergibehovel för byggnadsuppvär<br>
mning kan sänkas till ungefär hälften. För att säkerställa att denna teknik<br>
"övervintrar" anser förbundet atl del är nödvändigt att snabbt vidta
åtgär<br>
der. Förbundet föreslår därför att direkta bidrag enligt ROT-låneförord-<br>
ningen även skall kunna utgå Ull värmepumpar i flerbostadshus. Förbundet<br>
anser också all man snabbi måste underlätta möjligheterna Ull finansiering</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av värmepumpinstallationer
i småhus (direkt statligt energibidrag eller på Prop. 1987/88:90<br>
annat sätt).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Direktverkande
elvärme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LO
betonar att det finns ett särskilt ansvar hos samhället för hushåll och företag
som har installerat direktverkande el. Eftersom en omfattande konvertering är
nödvändig inför kärnkraflsavvecklingen måste dessa användare få hjälp och
stöd, genom alt alternativ utvecklas och genom all lån och bidrag ställs till
förfogande. Liknande synpunkter framförs av TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
riksförbund anser atl det i direktelvärmda hus finns en väsentlig potential för
övergång till "elsnålare" uppvärmning. Del krävs dock ett tekniskt
utvecklingsarbete av system för vallen- eUer luftburna system i dessa hus. Vi
föreslår därför att statliga medel sätts av för byggande av provanläggningar så
atl prakUska och ekonomiska problem kan klarlägas. Det gäller sedan att en
övergång till annan uppvärmningsform än direktel görs privalekonomiskt
intressant, genom atl finansieringen underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
finner del viktigt atl undersöka förutsättningarna för en minskad användning av
direktel i såväl befintliga byggnader som i kommande nyproduktion. En
konvertering från direktverkande elvärmesystem till alternativa
uppvärmningssystem kan inte ske utan betydande forskningsinsatser för alt
finna lämplig teknik och lämpliga produkter. HSB delar utredningens uppfattning
att del troligen först vid framlida ROT-åtgärder kan bli motiverat alt överväga
en sådan konvertering. Utredningen konstaterar att det föreligger ett
forskningsbehov med avseende på den industriella elanvändningen. HSB bedömer
att fömtsättningarna att nå goda resultat till rimliga kostnader sannolikt är
störte inom industrisektorn än inom bostadssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
betänkandets förslag angående kartläggning av direktelvärmda hus för att
bedöma förutsättningar för atl övergå till andra uppvärmningsformer anser BFR atl
en omfattande kartläggning inte är meningsfull ulan föreslår istället ett
störte antal fullskaleprojekt som föregås av teoretiska studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
å andra sidan delar utredningens uppfattning alt en sådan undersökning bör
göras snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
finner den föreslagna kartläggningen angelägen. Uppläggningen av en sådan
skulle väl knyta an Ull tidigare kartläggningar som SIB gjort (bl. a. ERBOL).
Möjligheterna att genomföra en sådan utredning beror av resurserna.
Uppläggningen bör vara sådan atl en första avrapportering kan ske 1988, och att
uppföljning av utvecklingen sedan kan fortsätta. En kartläggning av de direktelvärmda
husens utformning m. m. bör omfatta inte bara husens tekniska utförande utan
även ekonomiska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser anser all utredningen borde ha lämnat mer långtgående
förslag vad avser användningen av direktverkande elvärme i nyproducerade
bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
vill understryka betydelsen ur beredskapssynpunkt av att nyinstal-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lalion av direktverkande
elvärme både i befintlig bebyggelse och i nypro- Prop. 1987/88:90<br>
duktion begränsas eftersom denna form av uppvärmning inte är flexibel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att direktverkande el i nybyggda hus endast bör tillåtas under fömtsättning
att husen är extremt energisnåla. LRF ställer sig också bakom det förslag till
insatser för att ta fram alternativ och komplement till direktelsystem i äldre
hus som lämnas av utredningen. I samband med detta bör småskalig miljövänlig
förbränningsteknik utvecklas så att t. ex. vedeldning i störte omfattning möjliggörs
i tätortsområden. Ytterligare styråtgärder bör övervägas när FoU-insatserna
burit fmkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VVS-industrins
informationsråd framhåller att om samhället nu avstår från åtgärder, ger detta
ett intryck av legitimation av låsningen till elektricitet som bränsle för
värmen i våra bosläder. Berörda myndigheter bör därför snarast få i uppdrag all
utreda på vilket sätt ett förbud eller en kraftig begränsning av elradiatorer
på bästa sätt kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
å andra sidan ansluter sig lin slutsatsen att en generell sänkning av energiförbmkningsnivån
i nya småhus utöver de s.k. ELAK-kraven inte är någon verkningsfull metod för atl
reducera elenergianvändningen. Från effektsynpunkt är del dock angeläget med så
effektsnål teknik som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk pekar på de miljöproblem som kan uppstå vid en övergång till
individuell eldning av bränslen. Eldning av bränslen bör i tätbyggda områden i
första hand ske i gmppcentraler med effektiv rening och små utsläpp. Fortsatt
elanvändning kan dock i många fall bli huvudalternativet. I dessa fall bör
insatserna inriktas mot att sänka elförbmkningen, t. ex. genom
energihushållningsåtgärder eller ökad användning av värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöförbundet
och Folkkampanjen mot kärnkraft slutligen anser all föreslagna åtgärder inom uppvärmningsområdel
är otillräckliga för all möjliggöra en snabb avveckling av kärnkraften.
Användning av el för uppvärmning måste stoppas på myckel kort sikt. Pris- och
skattepolitiken är kortsiktigt de lämpligaste styrmedlen för att uppnå detta.
Ekonomiska incitament för energikonsumenten atl omgående välja alternativ med
betoning av mUjö- och hushållningsaspekter måste iHlskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Effektivisering av svårersättlig el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller åtgärder all effektivisera användningar av elenergi har utredningen
föreslagit all byggnadsstyrelsen får i uppdrag att studera dessa frågor för s.
k. överskottsvärme i lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
är beredd att genomföra ett sådant uppdrag om erforderliga resurser ställs
till förfogande. Verket anser atl del även vore av intresse atl utreda vilka reena
möjligheter som finns all konvertera från el. I utredningen sägs på flera
punkter att återgång Ull andra bränslen är möjlig eller relativt enkel.
Byggnadsstyrelsen befarar alt i verkligheten är denna process väsentligt
svårare och dyrare än vad man väntar sig. Hittillsvarande erfarenhet av den
"mycket enkla" åtgärden all styra avkopplingsbar el stöder detta.
Frågan borde enligt byggnadsstyrelsen mening belysas i en särskild studie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
delar utredningens uppfattning atl del är mycket ange-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lägel
att resurser avsätts för provning av energiprodukter som marknads- Prop.
1987/88:90 förs direkt till enskilda konsumenter. Sedan en längre lid utförs, i
mån av Bilaga 3 medel, denna typ av provningar av konsumentverket. Verket har
kompetens och lång erfarenhet när det gäller denna typ av provning och
etablerade kanaler för information till konsumenterna och marknaden.
Provningen ger inte bara underlag för konsumentinformation ulan är också i hög
grad producentpåverkande framhåller verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att Konsumentverket bör ta initiativ till överläggningar med
tillverkare, störte försäljare och användare av hushållsapparater bl. a. i
syfte att utveckla systemet med energideklaralioner. Flera remissinstanser
däribland statens naturvårdsverk, Sveriges villaägareförbund och Sydvästra
Skånes kommunalförbund stöder förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
avser diskutera utformningen av nuvarande riktlinjer för energideklaralion av
kylar, frysar och ugnar med Elektriska Hushåll-ningsapparalleveranlörer (EHL).
Konsumentverket kommer också fortsättningsvis överväga möjlighelema alt på
andra produktområden införa energideklarationer. Förhandlingar angående energideklartion
av småhus kommer all las upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen påpekar istället att statliga insatser avseende utveckling m,
m, av energisnåla apparater synes onödiga. Utvecklingen av hushållsapparater
sker på en internationell marknad med betydligt högre priser på el än i Sverige.
Det ligger således i tillverkarnas eget intresse atl utveckla så energisnåla
apparater som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser all de åtgärder som utredningen föreslår att
byggnadsstyrelsen, statens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling och
konsumentverket skall vidta avseende effekUvisering av svårersättlig el är
motiverade. De föreslagna överläggningarna mellan regeringen och
fastighetsägarna för att stimulera dem att ta större hänsyn till apparaternas elförbmkning
vid upphandling, då det sedan är hyresgästen som betalar elräkningen, är
tveksamma. Fastighetsägarna kan behöva mer kontinuerliga påtryckningar. Del
skulle kunna vara en uppgift för statens energiverk att i en dialog med
fastighetsägarna följa utvecklingen på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
landstingens del är det av stor vikt alt möjligheterna all effektivisera
användningen av s. k. svårersättlig el särskilt uppmärksammas framhåner
landstingsförbundet. I''örbundel utgår från alt regeringen tar de initiativ
till överläggningar med landstingsförbundet som föreslås av utredningen i den
frågan, och vill särskilt peka på vikten av atl säkerhets- och beredskapsfrågor
med avseende på sjukvårdens anläggningar får en tillfredsställande behandling.
Förbundet anser det anmärkningsvärt atl utredningen avstått från atl
överhuvudtaget beröra hithörande frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen föreslås vidare förändringar av bl. a. gatubelysningen.
Konsumentverket vin här framhålla att detta måste ske ulan att enskilda
individers säkerhet och skydd mot brott äventyras. Det bör här påpekas atl även
relaUvt måttliga minskningar i allmänbelysningen kan medföra betydande sociala
påfrestningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportforskningsberedningen
har i sill forskningsprogram särskilt<br>
uppmärksammat frågans trafiksäkerhetsaspekter. Frågan tas upp i två<br>
aktuella TFB-projekt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller den svårersättliga
elen betonar Hyresgästernas Riksförbund Prop. 1987/88:90 förhållandet att
basbehovet av elektricitet i boendet inte kan minskas något Bilaga 3
nämnvärt med hjälp av förhöjda elpriser, eftersom detta elbehov har en mycket
konstant prägel. Boendekostnaderna bör därför inte höjas ytteriigare genom alt
den prispolitik som föreslås i belänkandet genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Övrig information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser betonar behovet av information om vilken strategi
för kärnkraftens avveckling som kommer att gäUa i framtiden. Sådana påpekanden
görs av statens planverk, länsstyrelsen i Skaraborgs län, Landstingsförbundet,
Fastighetsägareförbundet och Industriförbundet. Exempelvis anför
Industriförbundet av tung industri ofta har höga investeringskostnader och
därmed långa avskrivningsUder. Lång framförhållning är mycket betydelsefull
för atl man i företagen skan kunna fatta raUonella beslut. Osäkerheten om den
framtida energipolitiken verkar idag . hämmande på investeringsbesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information
om den långsiktiga prisutvecklingen för el efterlyses också av ett flertal
remissinstanser däribland Nässjö kommun, LO, Svenska Kommunförbundet, Svenska
Värmeverksföreningen och SABO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att informationen om den faktiska elanvändningen på kundernas
elräkning utökas. Vattenfall anför att en sådan verksamhet redan påbörjats.
Byggnadsstyrelsen, naturvårdsverket, HSB, SVEBIO och Sveriges Villaägareförbund
ställer sig positiva till detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av ökade statliga insatser för information och rådgivning las upp av ett antal
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>T.
ex. anför lantbruksstyrelsen att man fr. o. m. innevarande budgetår inte
tilldelas särskilda medel för energirådgivning. Med hänsyn lin detta och till
besparings- och intäklskrav måste lantbruksverket starkt begränsa sitt
engagemang i energifrågoma och berörd personal behöver i ökad utsträckning
arbeta med andra rådgivningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län betonar alt generell information till allmänheten om
kärnkraftens avveckling samt olika former av specialinrik-tad information till
allmänhet, fastighetsägare, kommuner, industrin, kraftföretagen m.fl. är helt
nödvändig. Länsstyrelsen anser alt del här kan behövas betydligt störte
insatser än vad utredningen antyder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Behovet av statligt stöd till den bl. a. kommunala energirådgivningen
betonas av Partille kommun, LRF, Miljöförbundet och Folkkampanjen mot
kärnkraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
anför utredningen betonar att informationen spelar en betydelsefull roll både i
nuläget och inför kärnkraftsavvecklingen och föreslår därför åtgärder tUl
förbättringar i olika avseenden. SCB har här ett ansvar och en ambition atl ulveckla
energislatistiken så atl den ger ett förbättrat underlag för bl. a. uppföljning
och revidering av prognoser på energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.11
Forskning och utveckling</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av forskningsinsatser för all utveckla allernaUv till direktverkande elvärme betonas
av Nässjö kommun, HSB, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska
Värmeverksföreningen och Sveriges Villaägareförbund. Även Vattenfall betonar
denna fråga och frainhåller atl utvecklingsarbete med denna inriktning redan
bedrivs inom Vattenfall. I anslutning Un utredningens överväganden om nya
professurer vid de tekniska högskolorna kan inrättas vill Vallenfall framhålla
att en preliminär överenskommelse har träffats mellan Vattenfall och Kungliga
Tekniska Högskolan (KTH) att inrätta en donationsprofessur inom området
industrien elanvändning vid KTH i Stockholm,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
redovisar målet för programmet Eleffektiva byggnader, som BFR har böljat
planera för i samråd rned bostadsslyrelsen, planverket och statens energiverk.
Delta mål är atl till 1990 la fram kunskapsunderlag för utformning av en
strategi för effekUvare elanvändning i ohka typer av byggnader genom dels
teoretiska studier, dels demonstration i form av experimentbyggnadsprojekl i
olika delar av landet. Syftet är all redovisa vilka teknisk-ekonomiska
möjligheter och alternativ som står till buds i några vanligt förekommande
hustyper. Den av utredningen föreslagna uppföljningen när det gäller
forsknings- och utvecklingsinsatserna för atl få fram alternaUv till direktel i
äldre hus bör enligt rådet ankomma på BFR, Denna uppgift ingår i BFR:s ansvar,
vilket ytterligare har markerats genom del ovan behandlade programmet "Eleffektiva
byggnader", BFR anser att SIB i samarbete med statens energiverk bör ges i
uppdrag alt ulveckla metoder för atl följa elanvändningen i bosläder och
lokaler i syfte att få säkrare underlag för användning av såväl el som energi i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk framhåHer att utredningens förslag på denna punkt huvudsakligen är
inriktade på en effektivisering av elanvändningen. Några förslag berör ny
elproduktionsteknik medan inga rör eldistributionen. Statens energiverk har
för avsikt att i sin utredning om möjligheterna att effektivisera
elanvändningen inisammans med berörda myndigheter belysa effekliviseringspolentialen
i stamlinjenätet och detaljdistributionen och eventuella forsknings- och
utvecklingsbehov på dessa områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
vin med sitt remissvar understryka STU:s roll beträffande FoU för effektiv
elanvändning och menar alt FoU är ett av de instmment som på sikt kan skapa de
viktigaste fömtsättningarna för effektiv elanvändning. Att starta sådan FoU
tillräckligt tidigt och tillräckligt kraftfullt är synnerligen betydelsefullt.
Omfattande åtgärder för effektivisering baserad på FoU har också gjorts under
tidigare år. Statens roll har därvid dock varit relativt liten medan företagen
främst utmslningstUlverkarna gjort de största insatserna. Statens roll bedöms
dock behöva öka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
informerar om alt insUtutel har stor erfarenhet av insamling och hantering av
data om energiförbmkning och effektbehov i bostäder och lokaler. Forskningen
vid SIB bör därför kunna bidra Ull att fylla del kunskapsbehov, som utredningen
påtalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.12
Användning av inhemska bränslen</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
inhemska bränslenas strategiska betydelse i samband med omställning-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en av energisystemet
betonas av ett antal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fördelar inhemska bränslen erbjuder ur miljö-, betalningsbalans- och
sysselsättningssynpunkt är, enligt RRVs mening, tniräckliga motiv för försök
att etablera dem i störte skala. Praktisk försöks- och analysverk-samhel,
demonstration och förankring av de bästa alternativen måste komma till stånd
inför 1990-talet, RRV delar inte utredningens syn på att utvecklingen gått i
denna riktning. Detta beror fömtom på de låga elpriserna, delvis också på att
kolet i många fall än så långe är billigare än de ännu ej etablerade inhemska
bränslena, men även på atl starka intressenter verkar för utnyttjande av kol,
RRV ifrågasätter också möjligheterna atl uppnå ett väsenUigt högre utnyttjande
av inhemska bränslen, enbart genom de elprishöjningar som väntas uppstå i
samband med kärnkraftsavvecklingen. Om inte system för inhemska bränslen i
störte volymer finns förankrade på marknaden innan denna tidpunkt, finns risk
alt de stora kraftbolagen kommer att kräva alt få bygga ut kolkondensverk som
"ersättning" för kärnkraften. Enligt RRVs mening kan dock ett
alternativt syslem baserat på inhemska bränslen - t. ex. i form av
samproduktion av el och värme byggs ut med tillfredsställande ekonomi. Det är
också full möjligt att styra en sådan ulbyggnad så alt den främst blir baserad
på inhemska bränslen. Delta skulle dock kräva även andra styrmedel än
marknadsmekanismerna. Vissa vikliga frågor kring ersättning för el vid leverans
till riksnätet och vad en elproducent får betalt för kraft i händelse av
utebliven produktion skulle också behöva lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län framhåller atl utredningen i stort har focuseral sitt arbete
kring elanvändningen där en serie bra förslag redovisats. De inhemska
biobränslena har endast berörts i begränsad utsträckning, vilket är en brist.
I betänkandet diskuteras åtgärder som har en relalivt begränsad tidsmässig
räckvidd. Enligt länsstyrelsens uppfattning är de långsiktiga målen för
energipolitiken avgörande för val av handlingslinje även i del kortare
lidsperspektivet. Inte minst vikUgt är det förhållandet för utveckling av
alternativa energislag som är en del i den samlade energipolitiken. En medveten
utveckling av fastbränsleseklorn förutsätter ett långsiktigt och konsekvent
handlande och alt slalen stödjer erforderliga utvecklingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsdelegationen
vill framföra farhågor om att utvecklingen avseende användningen av inhemska
bränslen kan bli negativ om inte åtgärder vidtas för att göra dessa
energikällor mer attraktiva i förhållande till el och olja. Betydande staUiga
satsningar har gjorts på biobränslen de senaste åren. Dessa kommer nu att
minska avsevärt. Delegationen menar att det är angeläget alt fortsätta
insatserna och utnyttja de resurser som byggts upp. I ett läge med låga el- och
oljepriser kan många planerade fastbränslesats-ningar skjutas på framtiden
eller helt omintetgöras. För den långsiktiga energipolitiken är delta givetvis
myckel negativt. Delegationen menar därför atl utredningen borde övervägt
skattehöjningar på el och olja för atl dämpa användningen och ge resurser Ull
kraftfulla satsningar på alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens i Skaraborgs län bör prövas hur en knytning kan Prop. 1987/88:90
åstadkommas mellan behovet av tillräcklig avsättning för den inhemska Bilaga 3
bränslemarknaden - enligt de energipolitiska riktlinjerna - och aspekterna
rörande försörjningsberedskapen med innebörd alt minska beroendet av importerat
bränsle. Förslagsvis kunde övervägas alt tilldela militära anläggningar,
sjukvårdsinrättningar och liknande särskilda (beredskaps-) medel för att,
oavsett oljeprisnivån, medge möjlighet att utnyttja inhemska bränslen, I takt
med den pågående teknikutvecklingen på kärnkraftområdet, särskilt vad avser
små och medelstora anläggningar, bör enligt länsstyrelsen förberedas ett
utökat system med lokal kraftvärmeproduktion. Härigenom skulle delar av det
tillskott till elproduktionen kunna tillgodoses som framförallt
kärnkraftsavvecklingen successivt kräver. Inte bara vid fjärtvärmeproduktion
utan även i nya och befintliga industrianläggningar med stor värmeproduktion
bör så långt möjligt övervägas all installera mollryckskraft. På detta sätt skulle
skapas underlag för ytterligare användning av inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redovisade
utbyggnadsprognoser fram till år 1988 visar enligt domänverket en stegring av
ökningstakten för inhemska bränslen. Det inträffade oljeprisfallet kan dock
drastiskt komma att hämma planerad utveckling. Domänverket anser därför alt
statliga åtgärder snarast bör övervägas för all överbrygga rådande svacka med
låga oljepriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lokala
samråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att minska befarade konflikter mellan el och inhemska bränslen i vissa regioner
har kommunerna medverkat i samråd mellan berörda parter. Utredningen föreslår
alt detta samråd fortsätter och vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
betonar att dessa samråd i flertalet fall har initierats av kommunförbundets
länsavdelningar. Oljeprisutvecklingen under sista halvåret 1985 medförde alt
både el och inhemska bränslen blev utnyttjade i önskvärd omfattning. Därför
upphörde konkurrensen mellan dessa alternativ. Behovet av samråd för att hålla
balans mellan inhemska bränslen och elvärme har på gmnd härav enligt
kommunförbundet upphört tills vidare. Oljeprissänkningarna i början av år 1986
har däremot medfört att nya anläggningar för eldning med inhemska bränslen inte
kan konkurtera med oljeeldade anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller dessa lokala samråd anför SVEBIO atl de få lokala samråd<br>
som genomförts måste anses ha fått ett blandat resultat. De har också<br>
visats ett tveksamt intresse från dellagarnas sida och flera regionala konfe<br>
renser, har inställts. Om samråden skall få en effekt så måste starkare<br>
initiativ tas. Det behövs klara besked om vem som har initiativet, del<br>
behöver styras, del behövs förmodligen ekonomiska bidrag och del måste<br>
finnas program och målsättningar. SVEBIO föreslår istället en satsning på<br>
framliden, t. ex. genom tillskapande av s. k. riksprojektet för energi, miljö<br>
och sysselsättning. Detta skall bl. a. innehålla regionala samråd, lokala och<br>
regionala analyser över tillgång och efterfrågan på biobränslen. Vidare<br>
skall projektet praktiskt demonstrera hur importbränsleberoendel kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>minskas och sedemera också
kärnkraften avvecklas. Liknande synpunkter Prop. 1987/88:90<br>
framförs av LRF och domänverket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk är tveksamt till förslaget att i nuvarande form fortsätta de lokala
samråden för att ersätta olja med inhemska bränslen och el. Med knappare
tillgång på el blir del snarare fråga om att söka ersätta både olja och el med
inhemska bränslen. Kommunerna har givetvis en viktig funktion atl fylla i detta
sammanhang men den torde lämpligen kunna integreras i den kommunala
energiplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till visningsanläggningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEBIO
framhåller all det förslag utredningen har om att ge ekonomiskt stöd till
visningsanläggningar är bra, och passar väl in i tankarna om riksprojektet.
Visningsanläggningar är ett mycket billigt sätt att sprida information och
kunskap om bioenergiförbränning. Även Efn ställer sig bakom förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
framhåller atl stöd till visningsanläggningar bör ges mera generöst och
informations- och rådgivningsinsalserna kraftigt förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
betonar vikten av att stöd lämnas till demonstrationsanläggningar för
förbränning av inhemska bränslen i blockcentraler. Däremot måste det framhåller
LRF ses som en misshushånning att energirådgivningen beträffande inhemska
bränslen nu avvecklas ener utarmas. Delta gäller t. ex. lanlbmksnämndernas
energirådgivning där en betydande kompelens för framtagningen och användningen
av inhemska bränslen utvecklats men som nu på grund av bristande
medelstilldelning läggs ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reglering
av användningen av träfiberråvara enligt § 136 a byggnadslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller användningen av inhemska bränslen föreslår utredningen att den
generella prövningen enligt 136 a § byggnadslagen, som för närvarande sker vid
produktion och användning av inhemska bränslen, kan begränsas till de regioner
där påtagliga intressekonflikter kan finnas, och i övrigt ersättas av ett
anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk instämmer i intentionerna bakom utredningens förslag alt prövningen
av användningen av träfibertåvara enligt 136a§ byggnadslagen kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska Värmeverksföreningen och Nässjö kornmun hälsar med tillfredsställelse
utredningens förslag att den generella prövningen enligt 136 a § BL begränsas
Ull vissa regioner och i övrigt ersättas av ett anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller SPK anser att en prövning av användning av skogsråvara enligt 136a § i
byggnadslagen eller liknande är moUverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk instämmer i förslaget att begränsa prövningen av . användningen
av träfibertåvara enligt nuvarande 136a§ byggnadslagen. Industriverket står
fast vid sill förslag (framfört år 1983 linsammans med skogsstyrelsen) att i
huvudsak ersätta prövningen med en anmälnings- och uppgiflslämnarskyldighet för
förbrukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
har tidigare, dels i rapporten ökad eldning med,skogs-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>råvara, dels i yttranden
över ansökningar om tillstånd till virkesförbmk- Prop. 1987/88:90 ning,
framfört sina synpunkter på tillämpningen av dessa bestämmelser. Bilaga 3
Kommittén refererar i betänkandet de synpunkter som framförs i rapporten.
Skogsstyrelsen finner därför inte anledning att nu lämna ytterligare synpunkter
i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCPF
framhåller alt föreningen skulle ha föredragit fri konkurtens mellan industrin
och bränsleseklorn om vedråvaran. Så länge nuvarande energiskattesystem
kvarstår motsätter vi oss emellertid alt reglerna för prövning av storskalig
produktion och eldning med träfibertåvara i 136 a § byggnadslagen ändras på det
sätt utredningen föreslår. Vi tror också alt utredningen är aniför optimistisk
om möjligheterna all få fram bränsle från energiskogsodlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av behovet att finna alternaUva energikällor till kämkraften finner
LRF del märkligt att man på ohka sätt söker hämma användningen av skogsråvara
för energiändamål. LRF föreslår atl tillståndsprövningen då del gäller
användningen av träfiberråvara för eldningsändamål upphör. I andra hand kan
ett anmälningsförfarande tillämpas. Liknande synpunkter framförs av
domänverket och SVEBIO. Svenska Kommunförbundet anser att ett
anmälningsförfarande är tUlräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.13 Ökad handlingsberedskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att en åtgärdsplan utarbetas för all hanlera olika påfrestningar på elförsörjnningssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Vattenfall behövs en åtgärdsplan om elefterfrågan skulle utveck<br>
las snabbare än vad som nu bedöms troligt. Del finns anledning att gardera<br>
sig med en väl förberedd projektreserv att ta i anspråk om vårt land t. ex.<br>
skune få en gynnsammare ekonomisk utveckling i kombination med högre<br>
oljepriser än för närvarande. Åtgärder i en eventuell akut ransoneringssi-<br>
lualion åligger det redan i dag elförsörjningsnämnden och kraftinduslrin att<br>
planera för och genomföra. För att få ökade kunskaper om elefterfrågan<br>
och få ett bättre grepp om förändringar i abonnenternas uttagsmönster har<br>
Vattenfall tagit initiativet lin ett nytt klassificeringssystem för detaljabon<br>
nenter. Svenska Elverksföreningen, Kommunförbundet, Statistiska Cen<br>
tralbyrån och några av de störte energiverken, har ställt sig positiva Ull<br>
förslaget. Vattenfall och Svenska Kraftverksföreningen har i KRAFT<br>
SAMS regi nyligen genomfört en enkätundersökning av industrins energi<br>
användning. Enkäten är ännu inte helt utvärderad men synes ge en god bild ■•<br>
av industrins energiförbrukning i dag och behov för de närmaste åren.<br>
Vattenfall planerar att årsvis följa upp induslrienkäten samt att genomföra<br>
motsvarande undersökning av övrigsektom. "</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>' .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens Energiverk har för
avsikt atl fortsätta sin bevakning och analys<br>
av elmarknadens utveckling vilket ligger i linje med utredningens förslag.<br>
På regeringens uppdrag utreder verket också möjligheterna all effekUvise<br>
ra elanvändningen. Mot denna bakgrund och det arbete som sker i energi<br>
rådet är det tveksamt om någon ytterligare satsning för tillfället bör göras<br>
för att utarbeta en åtgärdsplan för att öka statsmakternas beredskap att<br>
hantera olika påfrestningar på elförsörjningen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen anser atl utredningen tar för lätt på Prop. 1987/88:90
möjligheten av en fortsatt kraftig ökning av elanvändningen. En effektivare
Bilaga 3 elanvändning bör eftersträvas. Betydande insatser för att åstadkomma
en höjd effektivitet i detta avseende pågår. Trots detta anser föreningen att
handlingsberedskapen för att möta ett ökat elbehov bör höjas i snabbare takt än
vad utredningen föreslår. Det är därvid utomordentligt viktigt all kraftvärmens
plats i del framtida Svenska produktionssystemet klarläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
instämmer i utredningens slutsats alt orsakerna till de senaste årens snabba
tillväxt av elförbrukningen bör kartläggas och att bevakningen av
elanvändningen bör ökas. Utredningen föreslår all en åtgärdsplan skall
utarbetas och alt denna måste utgå från olika alternativa utvecklingsnivåer
där även de högre nivåerna analyseras och jämställs ined den utvecklingsnivå
som utredningen själv anser vara trolig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LRF delar utredningens uppfattning att orsaken till de senaste årens snabba Ullväxl
av elförbrukningen bör klarläggas för att om möjligt kunna styra elanvändningen
mot en lägre nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Statistik
och prognoser på energiområdet (SOU</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1987:65)</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och sammanställning av remissyttranden över slutbetänkandet från utredningen
om el och inhemska bränslen (ELIN)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av belänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av
remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibalanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elstatistiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prognoser och
framtidsbedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska konsekvenser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av betänkandet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 </span><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
tilläggsdirekUv till utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN) (dir.
1986:9) och den efterföljande utredningsverksamheten som skedde efter
händelserna i Tjernobyl har gjort aU ELIN:s slutbetänkande kommit att
koncentreras Ull kunskapsförsörjningen i form av statisUk och prognoser för
energipolitiken - främst den framlida energianvändningspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 3 beskrivs de allmänna kraven på statistik och prognoser mot bakgmnd av
de förändringar som del svenska energisystemet genomgått och mot bakgmnd av
kärnkraftavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utformningen av den framtida energipoliUken gäller det bl. a. att ha tillgång
till ett statistik- och prognosunderlag som ger en hög handlingsberedskap och
en god kunskap om olika styrmedels effekter och bieffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tonvikten
i utredningsarbetet har lagts på en utvärdering av tillgången och efterfrågan
på statistik och prognoser sett med statsmakternas ögon. Övriga aktörers behov
liksöm de krav på staUstik och prognoser som kan hänföras till kategorin allmän
informaUon belyses mera översiktligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
skall staUstiken ge underlag för producenters, distributörers, kommuners och
övriga användares verksamhet. Vidare finns ett allmänt krav på all statistik
och prognoser skall vara användbara för allmän information, och som underlag
för debatt och opinionsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
krav på en god statistik verksamhet är alt den skall ge överblick, säkra
kunskap om viktiga snitt i energiflödet, samt ge snabbhet och stabilitet i
dataproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
krav på prognosverksamhelen är atl den skall breddas inför
kärnkraftavvecklingen. De längre lidsperspekUv och de komplexa samband mellan
användning och tillförsel som följer av kärnkraftavveckUngen kräver prognoser
som kan fungera som underlag i denna förändrade beslutssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 4 behandlas energibalansernas utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energibalanserna
syftar till att i kvantitativa termer beskriva hela energiflödet från
primärstadiet genom import eller produktion via omvandling fram Un slutlig
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
svenska sättet all i officiell statistik beskriva detta flöde ansluter sig i
princip un de rekommendaUoner som utarbetats av FN/ECE. På en punkt skiljer sig
SCB:s redovisningsprinciper från 0ECD:s. Skillnaden ligger i all OECD räknar
upp el producerad i vatten- och kärakraftverk med en omräkningsfaktor - 2,6 - i
tillförselledet, vilket leder till atl man får stora skillnader i den totala
tillförselsumman beroende på vilken metod som Unämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiken
mot de svenska energibalanserna är vanligen riktad mot mät-snittet vad avser
tillförd primär energi enligt SCB:s metod alternativ 2 där omvandlingsförluslerna
i kärn- och vattenkraftverken inte kommer med. I detta sammanhang bör man dock
inte bortse från att SCB:s alternativ 1-metod från Ullförd primär energi Ull
levererad energi i slutanvändarledel följer ett mer traditionellt input-outputmönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat problem i energibalanserna är att energiåtgången som redovi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sas
under posten slutlig användning ej tar hänsyn Ull förluster i förbmkar- Prop.
1987/88:90 ledet vilket gör att man inte får något egentligt grepp om den
energimängd Bilaga 4 som verkligen går ål för olika ändamål, dvs, den
energi som nyttiggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemet
med atl olika uppvärmningsformer i förbrukarledet har olika verkningsgrad,
kombinerat med atl många hushåll övergått från olja till el när det gäller
uppvärmningen, gör det nödvändigt att göra olika omräkningar till netloförbrukning
för atl kunna utläsa det egentliga energisparandel i den officiella energislatistiken.
För all klargöra vad som skall hänföras till konvertering, effektivisering
resp, sparande när förbrukningen minskal över liden krävs därför i regel
tilläggsundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
5 innehåller en genomgång av den nuvarande officiella energista- ■ tistiken
och i kapitel 6 redovisas övrig energistatistik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 7 analyseras de problem som behöver åtgärdas för alt förbättra
kunskapsförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har funnit alt tillförselstaUstiken i stort sett är ganska bra. Det största
problemet uppstår när leveransuppgifter skall ligga till grund för redovisning
av energiförbrukningen inom olika sektorer. Problemet hänger i stor
utsträckning samman med att levererad energi när det gäller lagringsbara
bränslen inte utgör ett fullgott statisliskt underlag för bedömning av faktisk
förbrukning, då förändringar i lagervolymer förekommer hos konsumenterna i
avsevärd utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ledningsbunden, icke lagringsbar energi uppstår också smärte fel i
tillförselstatistiken bl. a. på grund av atl avläsningstidpunkten inte
sammanfaller med redovisningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat väsentligt problem vad gäner leveransslalistiken hänger samman med
leverantörernas bristande förmåga och möjligheter all klassificera och fördela
leveranserna på olika verksamheter och konsumentgrupper vilket bl. a.
resulterar i glapp och överiappningar i statistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnergianvändningsstaUstikeri
bygger i stor utsträckning på uppgifter som inhämtas genom
urvalsundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av de kvalitetsproblem som statistiken brottas med och som delvis hänger samman
med insamlingsmeloden gäller bl. a. statistikens aktualitet, urvalens relevans,
klassificeringsproblem och uppgifternas riktighet. Dessa problem har dock
varit någorlunda hanlerbara med nuvarande ambitionsnivå på statistiken genom
att kortigerande insatser kunnat sältas in för att belysa energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allvarligaste bristen i användningsstatistiken sett med statsmakter<br>
nas ögon är dock att statistiken inte inkluderar uppgifter om elförbrukning i<br>
flerbostadshusens lägenheter, i lokaler saml i småhus som inte är elvärm<br>
da.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 8 redovisas officiell och viktigare övrig prognosverksamhet och i/capi/e/9
analyseras kraven på prognos verksamheten i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tidigare prognoser har huvudsakligen
haft som syfte att beskriva den<br>
troliga utvecklingen och använda resultatet som ett underlag för t. ex.<br>
investeringsbeslut för elförsörjningen. Nu finns ett behov av att utveckla<br>
prognosarbelet till ett användbart redskap i samband med utarbetandet av<br>
olika planeringsstrategier, konsekvensbeskrivningar av olika statliga insat<br>
ser samt möjligheter att styra eller påverka elanvändningen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den traditionella
prognosverksamheten behöver därför kompletteras Prop. 1987/88:90<br>
med prognoser av principiellt annan karaktär.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 10 redovisas visst pågående utvecklingsarbete saml behov av forskning
med anknytning till kunskapsförsörjningen på energiområdet. Det största
enskilda utvecklingsprojekt som bedrivs f. n. är Vattenfalls "Uppdrag
2000". Utredningen konstaterar atl det är viktigt alt projektet bedrivs på
ett sådant sätt all generaliserbar och allmänt tillgänglig kunskap erhålls. Vad
gäller forskning har det under utredningsarbetet åter visat sig att en
grundläggande kunskap om hur energin - speciellt elen i slutanvändarledel —
faktiskt används saknas. Därför utvecklas också förslag tUl hur forskningen på
området bör förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 11 framförs konkreta förslag till förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör få ett huvudansvar atl se över energistaUstiken. SCB bör som f. n.
ansvara för den löpande statistikproduktionen. En aktiv bestallarfunkUon är vikUg
för atl SCB skall kunna planera och utveckla verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller energibalanserna finns f n. inga motiv att byta modeller. Det
övergripande ansvaret för atl informera om och utveckla denna typ av
översiktliga energiredovisningar bör ligga på statens energiverk. Arbetet bör
huvudsakligen ske inom ramen för den löpande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsstatisliken
behöver förbättras genom en mer detaljerad abonnentklassificering och genom
förbättrade urvalsundersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bör ges del övergripande ansvaret för att dessa åtgärder genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
forskningen på elanvändningsområdet behöver förstärkas och medge en fortlöpande
och sammanhållen överblick över elanvändningens utveckling. Trots den
verksamhet som redan pågår och nyligen tillskapats behövs en sammanhållen
institutionell miljö med kontinuitet och kompetens att genomföra empiriska
studier och mätningar under lång tid. Utredningen föreslår att sådana resurser
Ullförs statens institut för byggnadsforskning alternativt någon akademisk
institution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller prognosverksamheten bör statens energiverk ansvara för att officiella
referensprognoser upprättas. Det gäller korlsiktsprognoser (Uds-horisont fem
år) i samband med den årliga rapporteringen av energiläget och långsiktsprognoser
(mer än tio år) med intervaller knutna Ull störte energipolitiska beslut.
'Verket bör vidare analysera konsekvenser av olika handlingsalternativ som
underlag för beslut om nya strategier i energipolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett komplement till de officiella prognoserna är det angeläget all forskningen
ges resurser till oberoende scenarier av den typ som hitUlls bedrivits inom
ramen för energiforskningsnämndens program för allmänna energisystemstudier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskapen
om dagens energisystem bygger till stora delar på de dala som fångas i olika
snitt i energiflödet. Kunskapen fram lin användarledet är relalivt god. I användarledet
däremot är kunskaperna bristfälliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsakerna
Ull att användning och funktionell nytta är dåligt kända beror<br>
på alt dessa led på ett enkelt sätt inte låter sig studeras med normala<br>
statistiska metoder.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom brukarna vanligen
inte själva kan mäta hur de fördelar sin Prop. 1987/88:90 elanvändning
mellan exempelvis värme, venUlaUon, varmvatten, utnytt- Bilaga 4 jande av elleknisk
utrustning etc, behövs det särskilda undersökningar för atl komma åt denna
situation. Sådana undersökningar bör också vara regelbundet återkommande för
att spegla förändringar i t. ex. vanor, verksamhetsformer och de konsekvenser
detta leder till på energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådan
forskning finns i Danmark vid Danmarks Tekniske Höjskole i Köpenhamn (Nörgård m.fl.)
trots Danmarks totalt sett små resurser för energiforskning. De danska
resultaten är dock inte självklart översättningsbara till svenska förhållanden
eftersom elpriserna där ligger på en helt annan nivå. Utredningen har därför
funnit det mycket angeläget att det inrättas ett motsvarande forskningsorgan i
Sverige. Ämnesområdets stora bredd - från industrins energianvändning. Ull
servicebranschernas och hushållens energianvändning - ger en särskild anledning
till att uppmärksamma och tillgodose den nödvändiga överblicken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sammanställning av remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden avgetts av statens institut för byggnadsforskning (SIB),
statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån (SCB), statens
naturvårdsverk, statens energiverk, energiforskningsnämnden, statens pris- och
kartellnämnd (SPK), konsumentverket, statens råd för byggnadsforskning (BFR),
statens industriverk (SIND), statens vatlenfallsverk, KRAFTSAM, LandsorganisaUonen
i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Riksförbundet energileverantörerna (REL),
Svenska Elverksföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska
Kraftverksföreningen, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Industriförbund
samt Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
beskrivning och förslag rörande energistatistikens allmänna utformning och
innehåll bemöts i allt väsentligt positivt av huvuddelen av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
är således positivt till atl ansvaret för verksamheterna läggs fast.<br>
Institutet finner utredningens förslag ändamålsenligt. Institutet välkomnar<br>
utredningens åtskillnad mellan offentlig statistikproduktion och energi<br>
forskning. SIB framhåller all institutets forskningsroll klargörs genom<br>
förslagen. Institutet vill särskilt understryka hur angelägel det är att en<br>
StaUstik- och prognosstödjande forskning av det slag som utredningen<br>
föreslår ges sådana förutsättningar att den kan planeras och bedrivas<br>
långsiktigt och sammanhållet, förläggs Ull en forskningsinsUtuUon som har<br>
erforderlig kompelens och erfarenhet, samt organiseras och finansieras sä<br>
att verksamheten kan bedrivas med hög integritet. En förläggning av<br>
forskningen till institutet ger förutsättningar för att alla dessa krav kan<br>
uppfyllas, påtalar SIB.</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk tolkar förslaget alt verket ges ett huvudansvar för att Prop.
1987/88:90 i samråd med SCB löpande se över energistatistiken, så atl verket
har ett Bilaga 4 huvudansvar för att avnämarsynpunkter på energistatistiken
löpande kommer till SCB:s kännedom. SCB bär givetvis även fortsättningsvis
ansvaret för undersökningarnas genomförande. I detta ligger för verkets del
även atl vidareutveckla en akUv beslällartoll så att de specialundersökningar
som verket beställer blir så väl genomförda som möjligt. Verket ser som en
viktig uppgift all Ullsammans med andra med gemensamma behov, främst
Vattenfall, genomföra och samfinansiera undersökningar som främst är av
intresse på riksnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/ConÄMme«fve/-Ä:e/är
i huvudsak enig med utredningen "om de förslag och bedömningar som
framförs. Konsumentverket instämmer i de allmänna krav som uppställts. Dessutom
är det enligt verket viktigt att statistiken bearbetas och presenteras så att
den blir lättillgänglig för användarna. Verket påpekar att i utredningen
framhålls alt användarnas kunskaper oftast är bristfälliga och att det krävs
betydande insatser för att höja kunskapsnivån. En annan lösning är, framhåller
konsumentverket, att bearbetningen och presentationen av statistiken avpassas
efter användargruppen så alt denna får ett bra underlag för sitt
beslutsfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
delar de synpunkter som förs fram, men påpekar alt den bristande kunskapen om
hur el används i bebyggelsen för olika delaktiviteter (belysning, matlagning
etc.) inte framhållits tillräckligt. BFR anser vidare atl såväl studier av
energianvändningen som prognoser och framlidsbedömningar inom
bebyggelsesektorn bör utföras i samråd med BFR, SIB och det nya plan- och bostadsverkel.
Statens energiverks övergripande ansvar bör inom denna sektor begränsas till
ett administrativt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
tillstyrker förslaget all statens energiverk får ett markerat huvudansvar för
att i samråd med SCB löpande se över energistatistiken. SIND är vidare berett
alt bistå statens energiverk med förslag till förbättring av StaUstik och
prognoser för industrins energianvändning. Vad avser beställning av intermittenta
specialundersökningar förordar SIND alt övriga berörda verk och myndigheter,
kommuner och kommunförbundet medverkar genom all planera och se över sina
framtida önskemål av statistik och prognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
delar utredarens bedömning alt den nya situationen ställer delvis nya krav på stalistikproduktionen.
De förslag till förbättringar som utredaren lägger fram är genomgående väl
motiverade. Ulan att ta ställning till varje enskilt detaljförslag tillstyrker
LO därför utredarens förslag till anpassning. av staUstikproduktionen till den
nya situationen som den föreslående kärnkraftavvecklingen innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>REL
anser atl förslaget om en utveckling av energistatistiken är välgmn-dal.
Utvecklingen bör ske genom omdisposition av tillgängliga medel. REL anser
vidare att statens energiverk bör la huvudansvaret beträffande energistalistikens
framtida utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunförbundet anser att utredarens förslag att statistiken<br>
bör inriktas mot svenska behov är motiverat. Förbundet menar vidare att<br>
statens energiverk såsom utredaren föreslår bör få uppdrag all i samråd<br>
med SCB förbättra energistatistiken inom ramen för kontinuerlig översyn</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
statistiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen delar utredarens uppfattning om de ge- Prop. 1987/88:90 nerella
krav som bör ställas på statistikens utformning och innehåll. Den Bilaga 4.
skall, påtalar föreningen, primärt vara inriktad mot svenska behov, klart ange
var man mäter och vad som mäts, ge möjligheter till jämförbarhet över tiden.och
ha tillräcklig detaljeringsgrad. Föreningen tillstyrker även förslaget att
statens energiverk i samråd med SCB får ett huvudansvar för en
översynsverksamhet rörande förändringar och förbättringar av energislatistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund menar att belänkandet är en utmärkt sammanfattning av det
aktuella kunskapsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar utredningens bedömning att statens energiverk bör ges ett markerat
huvudansvar för atl i samråd med SCB löpande se över energislatistiken. TCO
instämmer också i de överväganden och förslag angående energislatistiken i
stort som görs i anslutning härtin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal av remissinstanserna har huvudsakligen inget alt anföra eller erinra mot
utredningens beskrivning och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
erinrar om alt i RRV:s arbetsuppgifter ingår att göra prognoser över
statsbudgetens inkomster av skatt på tillförsel och användning av energi.
Därvid utnyttjas som underlag material från statens energiverk och statistiska
centralbyrån. RRV påtalar att det är viktigt atl sådant material håller
tillfredsställande kvalitet. Beträffande utfallsdata är RRV:s erfarenhet att
så är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
anser att beskrivningen av nuvarande statistik och analysen av statistikens
användbarhet och kvalitet är kortekt och relevant. Vad beträffar förslaget att
STEV bör få ett huvudansvar att i samråd med SCB se över energistatistiken
framhåller SCB att förslaget av allt atl döma inte . innebär någon förändring i
nuvarande faktiska ansvarsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
konstaterar vad beträffar energislatistiken alt det i dag sker en omfattande
insamling, bearbetning och publicering av energislalistik såväl vid SCB som vid
andra myndigheter och organisationer. Detta innebär dock inte i sig att onödigt
dubbelarbete förekommer. Exempelvis sker inom SPK en relativt omfattande
insamling och bearbetning av slalisUk om framför allt pris- och
kostnadsutvecklingen inom olika delar av energiområdet. Det är enligt nämndens
uppfattning både naturligt och nödvändigt atl denna uppgift även i
fortsättningen handhas av SPK med hänsyn till SPK:s prisövervakande uppgift
samt till behovet av att samordna nämnda uppgift med pris- och konkurtensövervakningen
inom andra områden. I huvudsak finner nämnden nuvarande ansvarsfördelning
beträffande energislatistiken ändamålsenlig. SPK anser dock att del, sett från
användarnas synpunkt, i dag är svårt atl få en överblick över den energislalistik
som publiceras, såväl i SCB:s olika serier som av andra myndigheter. Det vore
enligt nämndens uppfattning värdefullt om SCB i samråd med bl. a. statens
energiverk kunde utarbeta en vägledande översikt över tillgänglig statistik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
påtalar atl en utveckling rörande energistatistik .<br>
sedan flera år pågår hos landsUngen. Förbundet pekar på att en teknisk<br>
svårighet är att den nuvarande elmätarinslallationen inte medger uppdel<br>
ning av elanvändningen på driftel för t. ex. medicinteknisk utrustning re<br>
spektive på fastighetsel för belysning m. m. Huvudslagen av energi för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239<br>
uppvärmning, el och annan energi kan dock särtedovisas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret har i stort
inte något all erinra mot de förslag som förs Prop. 1987/88:90<br>
fram i betänkandet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna avstyrker utredningens förslag att statens energiverk bör
ges ett markerat huvudansvar för att i samråd med SCB löpande se över energistatisUken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen påpekar att för närvarande sker en kontinuerlig översyn av elstaUstiken
inom Elstalisliknämnden i vilken ingår representanter för såväl statens
energiverk som SCB och branschorgan inom elområdet. Den allsidiga
sammansättningen innebär atl förslag till ändringar och kompletteringar av
statistik kontinuerligt kan beakta nytta av förslagen samt värdera möjlighelema
att på ett rationellt sätt fånga in gmndupp-gifter. Elstalisliknämnden har
enligt Svenska Elverksföreningens mening fungerat väl varför föreningen inte
stöder utredarens förslag atl energiverket ges ett markerat huvudansvar att
löpande se över energistaUsUken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen anser att Elslatistiknämnden. redan nu fungerar utmärkt
som ett organ för en kontinuerlig översyn av statistiken. I nämnden samråder slatistikanvändarna
med statistikproducentema, påpekar föreningen och ordförandeskapet i nämnden
har alternerat mellan branschrepresenlanlerna. En motsvarande nämnd finns för
bränslestatistiken. Statens energiverk är representerad i båda nämnderna.
Föreningen ser ingen anledning att formalisera ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM
anser att frågor rörande elstatistiken bör behandlas i Elstalisliknämnden.
Kraftföretagen har, erinrar KRAFTSAM om, det största intresse av en god elstaUstik
eftersom denna är gmnden för hela verksamheten. Kraflföretagen och elverken är
leverantör av uppgifterna Ull statistiken och svarar även för en betydande del
av kostnaderna för att få fram uppgifterna. Avvägningen mellan generell staUsUkinsamling
och specialundersökningar är en fråga som lämpligen kan diskuteras i Elstalisliknämnden
enligt KRAFTSAM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Energibalanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fåtal av remissinstanserna delar utredningens förslag att det inte finns Ullräckligt
starka motiv för all föreslå en förändring av den tillämpade uppläggningen vad
beträffar energibalanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
Ullstyrker de förslag rörande energibalanser som utredningen lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
delar utredningens slutsats att del f n. inte finns underlag för en avgörande
förändring av redovisningsmelod. Efn vill dock understryka betydelsen av att
flera redovisningssätt utvecklas som fyner olika syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av remissinstanserna uttrycker tveksamhet eller avstyrker utredningens förslag
rörande energibalanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen anför att med tanke på den förvirring<br>
som tidvis råder i den allmänna debatten på gmnd av att olika principer för<br>
redovisning av energibalanser tillämpas, är det enligt föreningens mening<br>
viktigt all den svenska energibalansen även redovisas efter internaUonellt<br>
mönster. Det är också viktigt att informera användarna om de skiUnader</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
föreligger mellan olika redovisningsprinciper. Föreningen föreslår att Prop.
1987/88:90<br>
statens energiverk ges huvudansvaret för detta område.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk pekar på att en övergång från SCB:s
alt 1 lin OECD:s sätt alt värdera elproduktionen i energibalansen är att
föredra. Sverige skulle därigenom kunna jämföras med andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KRAFTSAM anser del liksom utredningen viktigt att man
tydligare informerar om vad energib;ilanserna innehåller och åskådliggör.
Behovet atl få intemalionellt jämförbar statisUk gör del angelägel att Sverige
anpassar sig till i första hand OECD:s och WEC:s metoder och som alternaUv
redovisning följer dess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Elverksföreningen anser att argumenten för att
behålla nuvarande system är svaga och atl framUdens behov av statistik över
energitillförseln inte beaktas i tillräckligt hög grad i utredaren förslag.
Vid en avveckling av kämkraften kan på goda grunder antas atl användningen av
fossila och inhemska bränslen kommer alt öka. Statistiskt kommer detta att
redovisas som en brultoökning av energitillförseln om nuvarande redovisningsmelod
används. Föreningen anser att slatisUken redan nu bör anpassas till framlidens
behov och förordar ett närmande lin FN/ECE:s målsnitt i fråga om tUlförd
elenergi, dvs SCB:s ALT 2 för vallenkraft och SCB:s ALT 1 för kärnkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Kraftverksföreningen påpekar att den skenbart
minskade energianvändningen i Sverige beror på den från intemaUonell synpunkt
avvikande metoden att räkna elenergi producerad i kärnkraftverk och vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund avstyrker bestämt utredningens
förslag om de svenska energibalanserna. Förbundet menar i motsats tUl utredaren
atl en förändring av den tillämpade redovisningen av energibalansen bör genomföras.
Förbundet föreslår därför att ett inom SIS vilande standardiserings-projekt
snarast tas upp och genomförs inom ramen för AES-arbelel i
energiforskningsnämnden. Förbundet föreslår atl anslag härför tas från anslagen
för energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anför rörande förslaget att det
övergripande ansvaret för atl informera om och utveckla översiktliga
energiredovisningar böi" ligga på statens energiverk, att det är verkets
uppfattning alt detta ligger i verkets allmänna roll när det gäller att bistå
beslutsfattare och andra med energiinformaUon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB kan dock svårligen ställa sig bakom förslaget att del
övergripande<br>
ansvaret för atl informera om och ulveckla energibalanser bör ligga på<br>
STEV. SCB betonar att i dess ansvar för den löpande statistiken ingår atl<br>
informera om statistikens uppbyggnad, innehåll och kvalitet och om slaU-<br>
stikresultaten. I detta ansvar ingår också att vid behov, utveckla och<br>
förändra statistiken. SCB välkomnar ett utökat samarbete på området från<br>
energiverkels sida men SCB anser ej atl motiv föreligger att i nämnda<br>
avseenden behandla energibalanser annorlunda än andra statisUkproduk-<br>
ler.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.4 Elstatistiken</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag rörande elstatistiken bemöts i allt väsentligt positivt av huvuddelen
av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
delar utredningens överväganden om och syn på energistatisUken inom
byggnadssektorn för energipolitiken. Institutet har i sin forskning inom denna
sektor konstaterat samma behov av förbättringar som utredningen identifierat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
tillstyrker utredningens förslag rörande elstaUstiken. Det är enligt SNV
väsentligt att man har ett bra underlag om elförbrukningen inom olika sektorer
för all rätt kunna bedöma behovet av styrande åtgärder i samband med att energihushållnlngsprogrammet
genomförs. SNV påtalar vidare att i dag är t. ex. osäkerheten stor om hur
förbrukningen av el i fasUgheter fördelar sig på elvärme, hushållsel respektive
driftel. Det råder också, framhåller SNV, oklarheter om hur stor andel av den
totala elanvändningen inom industrin som går Ull elspecifika ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
delar uppfattningen att kunskapen om hur energin (speciellt elen) används i slutanvändarledel
är mycket ofullständig. Nämnden betonar speciellt betydelsen av att kunskapen
om elanvändningen inom den s. k. övriga sektorn (dvs, driftel till olika typer
av service- och kontorslokaler, affärer o, dyl,) förbättras, Efn noterar att
för att belysa betydelsen av ökad kunskap om elanvändningens utveckling inom
olika områden behandlar utredningen frågor som gäller dels förändringar i staUsUkinsamling
o, dyl., dels mer forskningsbetonad verksamhet. Efn anser atl utredningen
därigenom på ett förtjänstfullt sätt belyser de två huvudvägar som finns för
att möta samhällets behov av information och kunskap. Efn delar också i stort
utredningens förslag till förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
är i huvudsak enig med utredningen om de förslag och bedömningar som framförs.
Verket ser det angeläget att energianvänd-ningsstaUstiken förbättras så all den
även inkluderar elanvändningen i flerbosläder, småhus och lokaler som inte
uppvärms med el. Det är vidare viktigt, betonar verket, alt denna staUstik i
sig rymmer fördelningen på olika användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk ställer sig positivt till en förbättring av använ-darstalistiken
inom energiområdet och en viss utökning av klassificeringen i elstatistiken så
alt byggnader med någon form av elvärme kan särskiljas. Vattenfall ser även
positivt på komplettering med specialundersökningar. Vattenfall påtalar vidare
att kraftindustrin och eldistributörerna som är huvudsakliga leverantörer till
och användare av elstatistiken bör ha ett stort inflytande på dess inriktning
och utformning bl. a. via elstalisliknämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
påpekar att en mer detaljerad abonnenlklassifice-ring kan bidra Ull en bättre elstaUstik
för olika förbrukare och därmed underiätla prognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>REL
anser alt en mera detaljerad abonnenlklassificering än dagens skulle i högre
grad hjälpa återdislribulören atl se förbrukningsmönstret bakom elmätaren. En
sådan utveckling bör ske i nära samarbete med de dataföretag som i dag svarar
för mjukvaran i debiteringssystemen. Det är väsenl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ligt, framhåller REL, a«
ett vidareutvecklat kalegorisyslem kan anammas Prop. 1987/88:90<br>
av samtliga distributörer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen delar utredarens förslag om en mer detaljerad klassificering
av elkunderna. Föreningen anser vidare alt påverkan av energianvändningen i
första hand kan ske genom informationsinsatser, t. ex. genom statens
energiverk. Informationsinsatserna kan kompletteras med förslag till användarna
hur de på lämpligaste sätt kan följa upp sin energianvändning. Det är enligt
föreningens mening angelägel att samråd etableras med olika energianvändares
branschorganisationer, t. ex. inom näringslivet och organisationer för
fastighetsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunförbundet påpekar att när kunderna klassificerats kan elverken bidra till
effektiv elanvändning genom att utforma och sprida information som är anpassad
för respektive kundkategori. De största elanvändarna har tillgång till egen experUs
för atl uppnå effektiv elanvändning. För övriga elkunder som har stora
möjligheter och ekonomiskt intresse att påverka sin elanvändning bör
eldistributörerna erbjuda rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
tillstyrker de förslag rörande elstatistiken som utredningen lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna redovisar vissa tUlägg eller Iveksamheler till utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anser alt statens energiverk skall samarbeta med statens industriverk vad
beträffar planering och genomförande av funktionsstudier av industrins
elanvändning. SIND förordar all sådana studier sker i samråd med berörda
branschorganisationer. SIND framhåller vidare atl dessa studier ligger till
grund för bedömningar av, hur skilda branscher kommer alt beröras av de stora
förändringarna under 1990-lalet. Del är därför av stor vikt atl industriverkets
sakkunskap tillvaratas vid uppläggningen och genomförandet av studierna för all
tillförsäkra samhället behövlig informaUon inför näringspolitiska
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
anser att en mer detaljerad abonnentklassificering hos eldistributörerna ger
ökade möjligheter till ny/djupare statistik, men kostnaderna måste vägas mot
samhällsnyttan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk noterar
att det i utredningen hävdas att det är nöd<br>
vändigt atl komplettera den löpande statistiken med ett antal specialunder<br>
sökningar som gäller elanvändningen och alt verket bör ges det övergri<br>
pande ansvaret för atl dessa studier planeras och genomförs. Verket är<br>
medvetet om det angelägna i att förbättra elanvändningsstatisliken men vill<br>
framhålla att det även finns kunskapsproblem inom andra energianvänd<br>
ningsområden. I viss utsträckning kan SCB utnyttjas för all skaffa denna<br>
information. SIB har också väl dokumenterade erfarenheter av kartlägg<br>
ningar av denna typ. Verket vill framhålla all kostnader och nyttan av<br>
diverse mindre undersökningar måste vägas mot kostnader och nyttan av<br>
störte undersökningar. Vad beträffar utredningens förslag alt kraftföre<br>
tagen skall uppmanas all ulveckla och samordna ett gemensamt syslem<br>
med en mer detaljerad abonnentklassificering anser verket all del är värde<br>
fullt atl möjligheterna för en sådan utveckling prövas. Bidraget av detta till<br>
en djupare insikt i elanvändningens utveckling skall dock inte överskallas<br>
och kostnaderna kan vara betydande. Ett lämpligt forum för diskussioner i<br>
denna fråga kan enligt energiverket vara Elstalisliknämnden.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM påpekar att del
är elanvändningen och bedömningar av Prop. 1987/88:90<br>
dennas utveckling som bestämmer hur elproduktionen byggs ut. Det är Bilaga
4<br>
alltså så att elanvändningen styr elprodukUonen, inte tvärtom. KRAFT<br>
SAM vill samtidigt peka på att det inom industrin, olika förvaltningsorgan<br>
och konsultföretag finns en omfattande kunskap om hur användningen av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>energi
fördelar sig på olika tekniska funktioner och användningsområden i konkreta
anläggningar. Denna kunskap bör utnyttjas innan omfattande mälverksamhet och
statistikinsamling startas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen tillstyrker att elstatistiken förbättras genom en mer
detaljerad abonnenlklassificering och är beredd atl Ullsammans med bl. a.
Elverksföreningen medverka till att utveckla ett gemensamt system. Systemet
måste, framhåller föreningen, utformas aUrakUvt för uppgift slam narna och
beakta kostnadsaspekter och kvalitetskrav. Vad beträffar specialundersökningar
anser föreningen att de mest givande specialundersökningarna redan görs i den
takt och den omfattning som efterfrågan moUverar, ex. enkät om småhusens
uppvärmning på uppdrag av KRAFTSAM. Någon centralisering av ansvaret för denna
typ av undersökningar är inte motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
ställer sig tveksam Ull att en mer detaljerad abonnenlklassificering föreslås
införas när det gäller elanvändningen. Syftet med förslaget skulle, påpekar SPK,
främst vara atl skapa ett säkrare underlag för statsmakternas styrning av el-
och energianvändningen. Enligt nämndens uppfaUning ligger i dag de största
begränsningarna när del gäller alt bedöma effekterna av olika styrmedel i del
faktum att det saknas gmndläggande kunskaper om vilka faktorer som påverkar bmkarbeleenden.
En mer finfördelad statistik skulle inte i sig råda bot på detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Prognoser och framtidsbedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av remissinstanserna delar huvudsakligen utredningens förslag och överväganden
rörande prognoser och framlidsbedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk anför att verket i flera sammanhang har understrukit vikten av
art en miljövänlig utveckling av energisystemet främjas. Ett sådant system
omfattar flera åtgärder som exempelvis ersättning av kol och olja med
biobränslen och andra förnybara energislag, energisparande med låg elkonsumtion
samt nyttiggörande av värmeunderlaget för kraftprodukUon. Naturvårdsverket
anser därför att del är angelägel att sådana alternativa prognoser tas fram.
Delta är särskilt angelägel inför den förestående kärnkraftavvecklingen.
Verket Ullstyrker därför utredningens förslag i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk noterar
atl del enligt utredningen är angeläget att<br>
verket fortsätter med sin nu löpande prognosverksamhet. Detta gäller<br>
såväl de kortsiktiga energiprognoserna som genomförs ett antal gånger per<br>
år, som de m.er långsikUga prognoserna som hitUlls utarbetats ca en gång<br>
per år. Energiverket påtalar all detta är verkets avsikt men anser att frågan<br>
om hur dessa skall publiceras bör dock vara öppen. I betänkandet framförs<br>
att verket bör ha ett övergripande ansvar för analyser vilka belyser konse<br>
kvenser av olika handlingsalternativ och styrmedel. Detta bör ske löpande,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
skall även kunna specialinriklas efter önskemål från regeringen. Ener Prop.
1987/88:90 giverket anser alt detta stämmer väl överens med hur verket idag
valt atl Bilaga 4 arbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
delar utredningens överväganden rörande energiprognoser och även
konsumentverket år i huvudsak enig med utredningen om de förslag och
bedömningar som framförs. Inför kärnkraftavvecklingen är det anför verket
nödvändigt att utvidga och förbättra statistik- och prognosverksamheten
beträffande energisystemet. TCO tillstyrker också de förslag rörande prognoser
och framtidsbedömningar som utredningen lämnar. TCO framhåller vidare atl det
är angelägel atl statistik- och prognosverksamheten förstärks inför den
genomgripande förändring av svensk energiförsörjning som kommande kämkraftavveckling
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
tillstyrker förslagen rörande prognoser och framtidsbedömningar men vill
dessutom framföra värdet av s. k. hearings med företrädare för de störte energiförbmkarna
för diskussion av aktuena frågor och åtgärder rörande energiområdet på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
saknar i klassificeringen av framtidsbedömningar den för industrin viktigaste
typen av studier, nämligen analyser av energins betydelse för industrins
framlid. SIND erinrar om alt med detta menas studier av olika
produktionsmetoders, förelags och branschers känslighet för
energiprisstegringar, särskilt elprisstegringar, nu och i framUden och de
omställningsprocesser i industrin som följer av energiprisstegringarna. Denna
typ av studier bör enligt SIND ges stor vikt i prognosverksamheten, eftersom
den ger det nödvändiga underlaget för en bedömning av kärnkraftsavvecklingens
näringspolitiska konsekvenser. Studierna bör ske i samarbete menan statens
energiverk och SIND. SIND påtalar att verket kan bistå med sina databaser över induslrin
och med sin sakkunskap om industribranscherna och industristmkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen har inget att erinra mot den föreslagna
prognosverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser alt prognosdata kan ha vissa brister. RRV använder både kortlids- och långUdsprognoser.
Svårigheten atl göra goda långUdsprogno-ser inom området tillförsel och
användning av energi är givetvis betydande och prognoser och utfall kan skilja
sig åt avsevärt. RRV har emellertid uppmärksammat all prognoserna de senaste
åren även på kort sikt kan skilja sig påtagligt från utfall. Detta medför att RRVs
beräkningar av inkomsterna från energiskatter blir osäkra. RRV utgår från atl
de i utredningen framlagda förslagen leder till bättre prognoser och därmed
säkrare underlag för RRV. Ett minimikrav från RRVs sida är dock alt
förändringar som vidtas Ull följd av förslagen inte kommer att försämra detta
underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM
framhåller att för den egna verksamheten och för kunskapen om marknaden är det
en nödvändighet att kraftföretagen upprättar prognoser och gör egna framtidsbedömningar.
Detta måste göras under alla förhånanden men kan på ett.värdefullt sätt
kompletteras av motsvarande verksamhet inom statens energiverk. Dock bör
dubbelarbete så långt möjligt undvikas och basmaterial som hilUns utnyttjas
gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några av remissinstanserna
påtalar tveksamheter med anledning av<br>
utredningens förslag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 90</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anför att när det gäller prognosverksamheten inom energiområdet Prop.
1987/88:90 har nämnden inget all invända mot förslaget att en bättre samordning
än Bilaga 4 för närvarande bör ske av olika prognoser med varierande
tidsperspektiv. Däremot ställer sig nämnden tveksam till utredningens påstående
att den traditionella prognosverksamhelen behöver kompletteras med prognoser av
principiellt annan karaktär. De officiella energiprognoser som publiceras av
statens energiverk kan grovt sett sägas ha två syften, dels alt ge underlag för
beslut om investeringar i ohka delar av energisystemet, dels att ge underlag
för politiska beslut genom all visa prognosernas känslighet för variationer i utgångsanlaganden
om såväl externa faktorer (t. ex. oljeprisels troliga utveckling) som
styrmedel av olika slag. Enligt nämndens uppfattning bör prognosverksamhelen
även framledes ha dessa syften. Den allvarligaste bristen ligger enligt SPKs
uppfattning för närvarande inte i atl olämplig prognosmetodik används utan i
det faktum att del är svårt att bedöma effekterna av alternativa energipoliUska
beslut, därför alt sambanden inte är tillräckligt väl kända mellan olika
styrmedel och bmkarnas beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>£/«
.'5 uppfattning om prognoser och framlidsbedömningar är att sådana
standardiserade och regelbunda prognoser som utredningen föreslår snarare
förstärker riskerna för nya felaktiga slutsatser av prognoser än ger
information för atl hcintera osäkerheter om framtiden. Enligt Efn bör istället
prognosarbete utgå från den problemställning och beslutssituation som är
aktuell vid en given tidpunkt. På motsvarande sätt bör de fristående
framtidsstudierna utgå från långsikliga och strategiska frågeställningar och
handlingsmöjligheter, dock utan att knytas till i förväg givna beslutsUllfäl-len
och aktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
KraftverksJÖreningen framhåller att kraftföretagens egen verksamhet
målmedvetet inriktas mot atl bättre känna marknaden och all sådana kunskaper är
avgörande för goda prognoser. Föreningen anser atl niivarande arbetsformer är
mest ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna uttalar sig direkt positivt över utredningens förslag
rörande forskning. Dessa remissinstanser delar huvudsakligen uppfattningen alt
forskning om slutlig energianvändning bör hållas samman vid SIB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
år således positivt till utredningens förslag att förlägga forskningen<br>
om slutlig energianvändning till institutet. En fömtsättning är atl institutet<br>
tilldelas nödvändiga medel, för långsiktig finansiering av verksamheten.<br>
SIB påpekar atl forskningen om sluUiga energianvändning skulle kunna -<br>
planeras och byggas upp tämligen omgående mot bakgmnd av all insUtutel<br>
redan bedriver forskning med anknytning till de aktuella områdena. För<br>
forskningen om slutlig energianvändning inom transport- och industrisek<br>
torerna kan planeringen påbörjas. Det kommer framhåller SIB att ta längre<br>
tid att bygga upp denna forskning än forskningen om bebyggelsens slutliga<br>
energianvändning. SIB beräknar att planeringen av forskningen ayses ske i<br>
samråd med statens energiverk främst avseende förbättringar av underla-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>get för energiprognoser
och konsekvensanalyser, byggforskningsrådet och Prop. 1987/88:90 forskningsinstituUoner
avseende parallent bedriven forskning om slutlig Bilaga 4 energianvändning,
statistiska centralbyrån avseende förbättringar av energianvändningsstatistiken,
branschorganisationer och Valtenfans projekt Uppdrag 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anser att forskning och utvecklingsarbete om energislalistik och förbättrade
prognoser kan mycket lämpligt förläggas Un SIB. detta får dock inte betyda all
den kompetens som byggts upp på andra håll stans åt sidan och att pågående FoU
avvecklas. Utredningsverksamheten som utgör underlag för statistiska metoder
och prognosmodener bör enligt BFR bedrivas i nära samarbete med SCB med
inriktning på alt den löpande statistikverksamheten skall tas över av
centralbyrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anser atl ökad forskning behövs för alt det skall bli möjligt
alt säkrare bedöma hur effektiv elanvändning skan uppnås och hur stor del av
kärnkraften som måste ersättas med ny produktionskapacitet. Förbundsstyrelsen
delar utredarens uppfattning alt forskningen bör förläggas Ull SIB. För
utformning av metoder för prognoser på riksnivå bör enligt Kommunförbundet
samråd ske med statistiska centralbyrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
är i huvudsak enig med utredningen om de förslag och bedömningar som framförs.
Verket framhåller att det behövs mera kunskaper om driflfel i hushållen och
för flerbostadshus. Verket påpekar att Vattenfalls projekt Uppdrag 2000 är ett
exempel på hur man ska kunna få underlag lin förbättringar i detta avseende.
Enligt konsumentverkets uppfattning är det angelägel att det Ullsätts en
fristående projektgrupp i detta projekt. Gruppens uppgift bör anser verket vara
att följa och ge synpunkter på projektets fortsatta verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna, statskontoret. Svenska Värmeverksföreningen och statens
energiverk, har inget all anföra eller erinra mot förslaget eller pekar på
svårigheter all bedöma förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
erinrar om all Efn Udigare i olika sammanhang har framhållit viklen av att
forskning om effektivare elanvändning ges ökade resurser. Efn konstaterar dock
liksom utredningen att del i. n. saknas en lämplig sammanhållen forskningsmiljö
för dessa frågor. Efn vHl betona betydelsen av att få till stånd en från
kraftproducenter frislående forskningsmiljö för elanvändningsfrågor och instämmer
därför i utredningens förslag att ökade resurser tniförs någon lämplig
forskningsmiljö. Efn påpekar att det idag saknas ett lämpligt organ för all
föra ut befintlig kunskap och teknik på marknaden. Efn föreslår alt en särskild
kampanjorganisation med företrädare för t. ex. kommuner, eldistributörer och
olika kategorier av lokalanvändare bildas för atl främja introduktionen av ny effekUv
elanvändningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av remissinstansema avstyrker utredningens förslag att forskningen bör hållas
samman vid SIB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
erinrar således om all energiverket i dag har del sammanhållande<br>
ansvaret för analys och bedömning av energianvändningen inom ohka<br>
samhällssektorer. Områdets bredd och mångfasetterade och olikartade<br>
problem — alltifrån industrins-, transportsektorns- och servicenäringarnas<br>
energianvändning - talar även för att verket i motsvarande mån bör ha ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhållande
ansvar också för forskningen på området anser SCB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
noterar alt utredningen föreslår atl forskningen inom energiområ- Prop.
1987/88:90 det ges ökade resurser genom all hållas samman vid en särskUd
institution Bilaga 4 som skulle bedriva studier kring energins - i synnerhet
elenergins -funkUonella nytta. SPK delar uppfattningen alt det krävs
förbättrade kunskaper om konsekvenserna av olika energipoliliska beslut.
Enligt nämndens uppfattning torde en ökad forskning kring dessa problem dock
kunna åstadkommas inom ramen för de resurser som för närvarande anslagits för energiforskningsprogrammel.
Inte heller synes det nödvändiget att inrätta en särskild institution för det
angivna ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
avvisar att forskningen om industrins energianvändning förläggs Ull ett
institut som hittills specialiserat sig på forskning om byggnader i skilda
avseenden. Samordningsvinsterna bedöms enligt SIND inte vara av en sådan art,
alt de uppväger saknaden av en forskningstradiUon avseende industrins
energianvändning. Denna forskning bör enligt SIND istänet koncentreras till
något institut eller högskola som har sådan tradition, t. ex. Linköpings
tekniska högskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
avstyrker förslaget och anser att tillskapande av ytterligare forskningsorgan
på området innebär en stor risk för onödig administraUon och dubbelarbete med
hänsyn Ull pågående och planerade aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KRAFTSAM
anser att några nya forsknings- och samordningsorgan ej erfordras.
Kraftindustrin har för sin egen verksamhet anledning atl ingående följa och
utreda dessa frågor. En av kraftindustrin initierad forskning torde även enligt
KRAFTSAM ge en god effektivitet genom sin verklig-helsförankring och inriktning
mot relevanta områden. Tillskapande av ytterligare forskningsorgan på området
innebär en stor risk för onödig administration och dubbelarbete befarar
KRAFTSAM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen finner atl utredarens förslag om utökad forskning om slutlig
energianvändning inte synes vara avstämd mot insatser som inom samma område
föreslås i annan ordning. Föreningen pekar på att i årets statsbudget föreslås
bl. a. alt SIB får åtta nya professurer. Utredarens förslag kan enligt
föreningens mening inrymmas inom det faststända forskningsprogrammet om
resurserna utökas enligt budgetpro-posiUonens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen anser alt utredarens förslag kan inrymmas inom de
forskningsprogram som planeras utan ytterligare resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund föreslår all forskning och utveckling inom
energianvändningsområdet förläggs till institutioner vid universitet och
högskolor, där vetenskaplig kompetens finns, och inte till SIB, som enligt
förbundet saknar sådan kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniska
högskolan i Linköping erinrar om att en databas över internationella
utvecklingsprojekt har etablerats bl. a. för arbeten åt STU, SIND, Uppdrag
2000, Sydkraft, VÄST, statens energiverk, elanvändningsdelega-Uonen m. fl. Det
är därför förvånande framhåller högskolan all utredningen föreslår SIB som
centrum för forskning om slutlig energianvändning, trots att institutet helt
saknar forskningstradition beträffande industriella energisystem. Tekniska
högskolan i Linköping påtalar att högskolan instämmer härvidlag helt med SIND:s
synpunkter i deras remissyttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Ekonomiska konsekvenser</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 </span><span style='font-family:Verdana'>Ingen av
remissinstanserna uttalar sig direkt positivt över utredningens förslag rörande
finansieringen av den föreslagna forskningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
menar all förslaget atl finansiera forskningen genom fonderade medel, som
byggts upp genom en höjning av energiskatten, inte förefaller vara tillräckligt
underbyggt. Det framgår t. ex. inte av betänkan-del hur den föreslagna fonden
skall förvaltas eller efter vilka principer medel skall fördelas till de
forskningsorgan som är bäst lämpade för de aktuella uppgifterna påpekar
statskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser avstyrker utredarens förslag till finansiering genom en fond
som skall byggas upp via en höjning av elskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
ställer sig således tveksamt till förslaget om forskningsverksamhetens
finansiering och att en sådan skulle ske via en höjning av elskaller. Angelägen
forskning bör enligt RRV kunna finansieras i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
avstyrker en finansiering genom en fond som byggs upp via en höjning av
elskatten. SIND påtalar vidare atl del är olämpligt alt införa en ny punktskatt
på någon energibärare innan frågan humvida energiskatterna bör inordnas i det
allmänna momssyslemel har lösts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk avstyrker förslaget eftersom de föreslagna aktiviteterna redan
pågår eller planeras inom ramen för kraflindustrins FUD-verksamhet saml
befintliga forskningsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser alt den föreslagna forskningsverksamheten främst om elens funktionella
nytta i huvudsak bör kunna finansieras inom ramen för anslagen till SIB och ej
genom en särskild fond som byggs upp via en höjning av elskallen enligt
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen avstyrker bestämt utredarens förslag om en särskild fond för
den föreslagna forskningsverksamheten och alt den skall finansieras genom
höjning av elskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunförbundet anser att det inte finns orsak att inrätta en särskild fond för
en så begränsad verksamhet. Finansiering kan enligt förbundet ske direkt över
statsbudgeten. Kommunförbundet påpekar vidare att medelsbehovel kan beaktas
när det finns orsak atl höja elskallen av andra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen avstyrker förslaget om en fond. Forskningen skall liksom hitUlls
framhåller föreningen finansieras över statsbudgeten till de delar den är
statlig. Övrig forskning bekostas av intressenterna. Föreningen påpekar vidare
att kraftinduslrin gör en omfattande satsning på utveckling inom området
effektivare elanvändning såväl inom förelagen som genom Svensk Energiutveckling
AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen avstyrker förslaget alt forskningsverksamheten
finansieras genom en höjning av elskatlen. Finansieringen bör enligt föreningen
ske genom anslag över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund avstyrker bestämt utredningens förslag om finansiering av
forskningsverksamheten genom en fond, som byggs upp via en höjning av
elskatten. Förbundet anser alt det redan finns mer än nog av pengar för
forskning och utveckling på energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar utredningens förslag och bedömningar rörande förändring-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ar i resursbehov vid
statens energiverk och SCB har vissa synpunkter Prop. 1987/88:90<br>
framförts.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anför sålunda atl de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för
verkets del kan medföra vissa omprioriteringar inom verket. Stora
specialundersökningar ryms dock inte inom ramen för nuvarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
anser all de föreslagna förbättringarna för energistaUstiken är välmotiverade
men kräver resurstillskott. SCB markerar starkt att den ambitionshöjning för energislatistiken
som föreslås inte kan åstadkommas inom ramen för de löpande anslagen till SCB
utan kräver tillskott av finansiella resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering
av vissa delar av Studsvik AB:s</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>verksamhet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>''e</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av rapport från statens kärnbränslenämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Kärntekniklagen och finansieringslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag om finansiering av
vissa kostnader vid Studsvik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader inom avgiftssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader utanför
avgiftssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Administrativa frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden
över statens kärnbränslenämds rapport angående finansieringen av vissa delar av
Studsviks verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter över rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Kämtekniklagen och fmansieringslagen</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5 </span><span style='font-family:Verdana'>I 10 §
lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet föreskrivs att den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
tillstånd till kärnteknisk verksamhet skall svara för att de åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vidtas som behövs bl, a.
för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kärnavfall och för atl på
ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte längre används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
11 § samma lag skall den som har Ullstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaklor
svara för all den ansidiga forskningsverksamhet bedrivs som behövs för att vad
som föreskrivs i 10 § skall kunna fullföljas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1 och 2 §§ lagen (1981:669) om finansiering av framUda utgifter för använt
kärnbränsle m.m, den s.k, finansieringslagen, har preciserats vilket
kostnadsansvar som ålagts innehavare av kämkraftreaktor som följd av nyss
nämnda föreskrifter i lagen om kärnteknisk verksamhet. Enligt 3 §
finansieringslagen skall reaktorinnehavarna årligen upprätta en kostnadsberäkning.
Denna skall innehålla dels en uppskattning av kostnadema för samUiga behövliga
åtgärder, dels kostnaderna för de åtgärder som avses bli vidtagna inom minst
tre år, I 5 § samma lag finns föreskrifter om en årlig avgift som
reaktorinnehavaren skall erlägga till slalen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reaktorinnehavama
fullgör sin skyldighet att upprätta kostnadsberäkning genom ett av dem
gemensamt ägt företag. Svensk Kämbränslehante-ring AB (SKB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
kärnbränslenämnd (SKN) har som huvuduppgift alt övervaka genomförandet av
programmet för den slutliga hanteringen av använd kämbränsle saml avvecklingen
av anläggningar i kärnkraflprogrammel. Del ingår i nämndens uppgifter alt varje
år föreslå regeringen storleken av den avgift som kraftföretagen skall erlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § finansieringslagen skall avgiften utgå i förhållande till den från
reaktoranläggningen levererade energin. Detta innebär att avgiften utgår med
visst belopp per levererad kilowalUmme (kWh). Den årliga avgiften skall
bestämmas så alt det sammanlagda belopp som betalas under reaktorns driftlid
täcker alla kostnader för de åtgärder som behövs för att i reaktorn använt
kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta skall kunna hanteras och
slutförvaras samt reaktoranläggningen avvecklas och rivas på ett säkert sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKN
har i Plan 87 lämnat förslag UU avgifter för år 1988 och redovisat beräkningar
av kostnader som faUer under finansieringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
framlida kostnaderna fr. o. m. år 1988 har uppskattals Ull 38,1 miljarder kr.
under fömtsättning alt varje reaktor drivs i 25 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har på förslag av SKN beslutat om följande avgifter för år 1988:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsmarks
Kraftgmpp AB</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,9 öre/kWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OKG
AB</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,7 öre/kWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vatlenfallsverk</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,9 öre/kWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydsvenska
Värmekraft AB</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2,2 öre/kWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag om finansiering av vissa kostnader vid Prop-1987/88:90<br>
Studsvik</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>''s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Kostnader inom avgiftssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avfall
från Studsvik och annat radioakUvt avfall (t. ex. avfaU från sjukhus) ligger
för närvarande utanför finansieringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena Ull finansieringslagen (prop. 1980/81:90, bil. 1, s. 328 och 608)
återfinns motiven till all Studsvik hållits utanför finansieringslagens system.
Där framhölls atl drift av forskningsreaktorer ger upphov till använt
kärnbränsle, låt vara i mindre omfattning, och alt detta avfall bör tas om hand
på samma sätt som motsvarande avfall från kärnkraftreaktorer, eftersom samma
krav på säkerhet måste gälla också för denna typ av avfall. De speciella fömtsättningar
som gäller för drift av forskningsreaktorer, liksom den förhållandevis ringa
mängd avfall som genereras vid dessa, innebar emellertid enligt föredragandens
uppfattning atl avfaUet från dessa anläggningar kunde behandlas i särskild
ordning. De ekonomiska problemen i samband med denna hantering måste vidare
inte vara av samma art som när det gäller använt kärnbränsle och radioaktivt
avfall från kraftproducerande reaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för del framUda avfallet från Studsvik som härtör från bolagels kommersiella
verksamhet skall Studsvik finansiera på egen hand. Kostnaden för
omhändertagande av framtida rivningsavfall från anläggningarna i Studsvik har
inte reglerats i avtal med SKB. Dessa kostnader ingår i här redovisade
kostnadsuppskattningar, liksom slutförvaringskost-nader för Studsviks andel av
bränsle och SFL-avfall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
uppdraget från regeringen skall SKN lämna förslag till finansiering av bl. a.
rivning och nedläggning av anläggningar i Studsvik och viss del av R2-reakloms
kostnader inom finansieringslagens syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kostnader som omfattas av utredningsuppdraget avser delvis sådana ändamål som
är av samma art som för närvarande täcks av finansierings-lagen, nämligen
hantering av använt kämbränsle och kärnbränsleresler samt avveckling och
rivning av kärntekniska anläggningar. Till stor del rör det sig här om
kostnader som beräknas uppstå efter år 2000. Utredningsuppdraget omfattar även
kostnader för hantering, omhändertagande och slutförvaring av låg- och medelaktivt
avfall, kostnader som är hänförliga un verksamheter under tidigare år, bl. a.
uranbrytningen i Ranstad samt vissa kostnader för forskningsverksamheten vid R2-reaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
för del avfall och de anläggningar som omfattas av utredningsuppdraget är all
de kan anses ha ett samband med framväxten av det svenska kärnkraftprogrammet.
Den svenska kärnkraftindustrin har delvis byggt upp sin kompetens och
verksamhet med hjälp av det utvecklingsarbete som genomförts vid Studsvik, Del
finns därför skäl alt kostnadema för åtgärderna skall belasta kämkraflproduktionen.
En lösning är alt anknyta till det system som införts genom
finansieringslagen. Man kan då använda ett enhetligt system för olika slag av
kostnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKN
har uppskattat storleken av de kostnader som omfattas av utredningsuppdraget och
som inte längre ska finansieras över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>253 Dessa kostnader har
totalt beräknats UU ca 1475 milj. kr. fr. o. m. år 1989</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t. o. m. 2020-lalet vilket
skulle motsvara en höjning av avgiften i storleks- Prop. 1987/88:90
ordningen 0,1 öre per kWh. Jämfört med de totala kostnaderna för att Bilaga
5 avveckla det svenska kärnkraftprogrammet förefaller dessa kostnader för Studsviks
verksamhet hanlerbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKN
har bedömt vilka av de kostnader som omfattas av utredningsuppdraget som har
ett sådant samband med framväxten av det svenska kärnkraftprogrammet att
finansieringen lämpligen kan ordnas via finansieringslagens avgiftssystem.
Dessa kostnader hänför sig UU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dekontaminering och
nedläggning av kämtekniska anläggningar i Studsvik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hantering av avfall och
bränslerester samt slutförvaring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>återställning av Ranstad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rivning av
forskningsreaktorerna R2 och Ågesta samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- strålskydd
som är nödvändigt för ovanstående verksamheter.<br>
Finansieringslagen bör alltså enligt SKN kompletteras med de uppräk<br>
nade verksamheterna. Kostnaderna för dessa åtgärder har Studsvik beräk<br>
nat lin ca 1 100 milj. kr. från år 1989 UU 2020-talet. Ändringen bör träda i<br>
kraft vid ett årsskifte, tidigast den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Kostnader utanför avgiftssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av de utgiftsändamål som omfattas av utredningsuppdraget har vid en närmare
analys inte visat sig ha sådant samband med det svenska kärnkraftprogrammet
att det enligt SKNs mening är lämpligt att täcka kostnader över
finansieringslagen. Det gäller kostnaderna för del nuvarande statliga bidraget
till R2-reaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga anslaget på 17 milj. kr. tiU driften av R2-reaktorn, bedöms enligt SKN
vara avsett atl täcka vissa kostnader för den naturvetenskapliga gmndforskning
som bedrivs vid Neutronforskningslaboratoriet i Studsvik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kostnaderna för denna forskning inordnas i finansieringslagens system skulle SKN,
som administratör av finansieringssystemet, tvingas ta ställning tiU
utgiftsändamålen. Nämnden skuUe alltså komma att bedöma inriktningen och
omfattningen av den gmndforskning som bedrivs vid laboratoriet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan arbetsuppgift ligger helt vid sidan av SKNs nuvarande uppgifter. SKN har
för närvarande ingen kompetens för denna typ av bedömningar. Enligt nämndens
uppfattning är det olämpligt att anförtro ansvaret för gmndforskningsprioriteringar
till en statlig myndighet med så utpräglade målslyrda forskningsuppgifter som SKN
har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HärtiU
kommer all ett ekonomiskt ansvar för denna forskning också skulle kräva insyn från
SKNs sida i R2-reaktordriftens ekonomiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKN
vill starkt avråda från atl nämnden ges i uppgift att förmedla medel till drift
av R2-reaktorn. Del skulle minska trovärdigheten i fullgörandet av övriga
uppgifter om nämnden ges i uppdrag att lämna bidrag till drift av en reaktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
regeringen det ändå lämpligt atl finansiera kostnaderna för R2-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reakloms drift över
finansieringslagen, bör dessa medel enligt SKN såle- Prop. 1987/88:90 des,
i motsats tUl övriga medel enligt finansieringslagen, inte kanaliseras
Bilaga 5 genom SKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riksdag och regering inte längre vill behålla nuvarande anslagskon-slruktion
bör andra vägar sökas. Nära UU hands ligger tanken att bekosta ifrågavarande
grundforskning över utbildningsdepartementets huvudtitel. Skäl kan också finnas
för att kärnkraftsföretagen, i någon annan form än över finansieringslagen,
skulle bidra direkt UU kostnaderna för verksamheten. Det har enligt SKN inte
funnits tid under utredningsarbetet att närrna-re analysera olika lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Administrativa frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsförslaget
skulle kunna genomföras på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
redovisar årligen till SKN, på samma sätt som SKB gör, planerade åtgärder och
beräknade, återstående kostnader för de ändamål som täcks av den ändrade
finansieringslagen. Innan Studsviks beräkningar överlämnas Ull SKN bör de ha
granskats av SKB. Studsvik och SKB har då möjlighet atl i samråd göra en
bedömning av planerade åtgärder och storleken av beräknade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKN
föreslår sedan regeringen en separat avgift som kämkraftföretagen betalar Ull SKN.
I likhet med gällande ordning bör den utgå per levererad kWh. Medlen fonderas
på ett nytt konto i riksbanken som en särskild fond. Ur denna fond betalar SKN
kvartalsvis ut kostnadsersättningar Ull Studsvik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1989. För att det skall
finnas medel att hämta ur den nya fonden vid denna tidpunkt föreslår SKN att
staten betalar in vissa medel Ull riksbanken i förskott. Detta kan åstadkommas
om ca hälften av de medel som anslås för här avsedda ändamål via statsbudgeten
för Studsviks del för budgetåret 1988/89 reserveras på den nybildade fonden.
På detta sätt kan Studsviks kostnader läckas till dess att kärnkraftföretagen
hunnit betala in avgifter tUl den nya fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
altemaliv lösning är att det fyra kärnkraftsföretagen får förskoltera medel
till Studsvik ur de egna fonderna i riksbanken. Dessa medel får sedan betalas
tillbaka Ull de fyra fondema så snart avgiftsmedel flutit in på den nya fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att bygga in någon form av kontrollmekanismer i det nya
finansieringssystemet. De fyra kärnkraftsföretagen som skall betala Studsviks
kostnader har ett berättigat intresse av att kontrollera att verksamheten
bedrivs på ett effektivt sätt och att kostnadsuppskattningaraa är rimliga.
Någon form av insyn och kontroU i den berörda verksamheten bör alltså utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En lösning kan vara all
dessa verksamheter med undantag av R2-driften<br>
avskiljs i ett särskilt akUebolag. Studsvik har föreslagit att de från och med<br>
den 1 juli 1988 finansieras genom ett särskilt bolag, AE Projekt AB, och<br>
har också begärt medel för budgetåret 1988/89 i detta bolags namn. I ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>särskilt bolag med separat
redovisning är det lättare alt kontrollera verk- Prop. 1987/88:90 samheten
och kostnaderna. SKB skulle kunna utöva insyn och kontroU Bilaga 5 genom
styrelserepresentation och revisorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, statens strålskyddsinstilul (SSI), statens kämkraftsinspektion,
statens vattenfallsverk. Forsmarks Kraftgrupp AB, Svensk Kämbränslehantering
AB, Studsvik AB, Sydkraft AB och OKG AB har inkommit med remissvar med
anledning av SKN:s rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Synpunkter över rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
år positiv till möjligheten att finansiera de delar av verksamheten som dels
berör omhändertagande av avfall från den tidigare verksamheten, dels rivning av
de gamla anläggningama via avgifter på kärnkraflproducerad energi. Detta skulle
enligt SSI kunna ske genom tillägg Ull finansierings-lagen på så sätt som SKN
redovisar. SSI instämmer i atl de där uppräknade verksamheterna är sådan som
har en så direkt anknytning till det svenska kämkraftprogrammet atl det kan
vara ett rimligt alternativ att kostnaderna för dessa delar läcks av kraftinduslrin.
Det bör emellertid enligt SSI klarare sägas ut all beträffande kostnadema för
behandlingen och slutförvaringen av det låg- och medelaktiva avfallet rör detta
endast det tidigare producerade avfallet. För det låg- och medelaktiva avfall
som nu fortlöpande produceras bör kostnadsläckningen ske genom den verksamhet
som genererar avfallet. Detta är av betydelse eftersom en del av verksamheten
sker med radioaktivt material som har utländskt urspmng t. ex. undersökningar
av bränslepatroner från uUändska kraftverk. Vidare anser SSI det rimligare med
t. ex. en treårsperiod för revidering av kostnadsberäkningarna i likhet med SKNs
granskning av SKBs forskningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
remissinstanser är i princip negativa till förslaget. Statens energiverk anser
att det blir svårt att fortlöpande pröva verksamhetens angelägenhet i den
politiska beslutsprocessen och väga dess kostnader mot kostnader för annan
forskning. Verket menar därför atl Studsviks verksamhet även framledes bör
finansieras med statsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
tar inte ställning i finansieringsfrågan men finner all om Studsviks
avfallskostnader, efter lagändring i tillämpliga fall, finansieras enligt SKNs
utredning del är angeläget all finansiärerna Ullförsäkras insyn och inflytande
i meningsfull betydelse avseende såväl de tekniska som ekonomiska förhåUanden i
Studsviks avfallsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SKB, Sydkraft. Vattenfall,
OKG och FKA avstyrker förslaget. Ett ge<br>
nomförande av förslaget skulle enligt SKN leda tiU en uppluckring av<br>
ansvarsbilden inom kärnavfallsområdel och bryta ner den klara koppling<br>
som i dag finns mellan de framtida kostnader för atl la hand om avfallet<br>
från kraftproduktionen och den avgift som tas ut på kraftproduktionen. En</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fast och konsekvent linje
i ansvarsfrågan är nödvändig och viktig när det Prop. 1987/88:90 gäller
allmänhetens förtroende för atl erforderlig finansiering är säkerställd
Bilaga 5 för det framtida arbetet på kärnavfallsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
avstyrker också förslaget och menar att om vissa delar av Studsviks kostnader
avses hanteras inom finansieringslagens ram bör detta företag bygga upp en fond
med egna avgifter eller engångsinbetalning av medel. Vattenfall delar i övrigt SKBs
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har särskilt tagit upp finansieringen av R2-reak-tom. Således
instämmer SKI i vad SKN framfört om finansieringen av driftkostnaderna för R2-reaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKN
anser att driften av R2-reaktorn och strålskyddsverksamheten i Studsvik
överhuvudtaget inte har någonting med driften av kärnkraftverken att göra.
Statens bidrag till R2-reaklorn omfattar endast baskostnader för att R2-reaktorn
skall kunna utnyttjas för gmndforskning. De kostnader som är förknippade med
bestrålningsuppdrag för kraftindustrin täcks på kommersiellt sätt.
Kraftindustrin har för övrigt tidigare framfört atl den inte har något starkt
behov av en fortsalt drift av R2-reaklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKB
anser all verksamheten i Ranstad inte har någon koppling till nuvarande kärnkraflproduktion,
som är baserad på lältvattenreaktorer och importerat anrikat uran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
framför liknande synpunkter angående R2-reaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>257</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1987/88:90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ProposiUonens
huvudsakhga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 25 febmari 1988</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En handlingsplan för omstäUning
av energisystemet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Situationen inför kärnkraftens
avveckling.............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energilägel internationellt och
i Sverige ......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ElsituaUonen............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Kärnkraftsavvecklingens
start - avställning av två reaktorer ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Val av reaktorer ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa rättsliga och ekonomiska
frågor ............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa kompetens- och
säkerhetsfrågor............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Omställning
av energisystemet, m. m................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningens utveckling............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Iogram för effektivare
användning och ersättning av el ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bränsleförsörjningen ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elproduktionsfrågor....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energiteknikfond.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa miljöfrågor ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa sysselsätlningsrågor ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Studsvik
AB ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Verksamhetsidé och inriktning
...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiska frågor........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Finansiering av vissa delar av Studsvik
AB: s verksamhet ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Verksamheten
vid statens vatlenfaUsverk............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter och organisation ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens vattenfiillsverk .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ......................... ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa anslagsfrågor för
budgetåret 1988/89 .......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Statens energiverks rapport Avveckling av två reaktorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.m........................................................
115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Elhushållning på 1990-lalet
(SOU 1987: 68) Betänkande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>elanvändningsdelegationen
......................... 151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Vägar till effektivare energianvändning (SOU 1986:16) Betänkande av
utredningen om el- och inhemska bränslen ... 203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 StaUstik och prognoser på energiområdet (SOU 1987:65)<br>
Slutbetänkande av utredningen om el och inhemska bräns<br>
len ....................................................... 233</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5 Finansiering av
vissa delar av Studsvik AB:s verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapport
av statens kärnbränslenämnd ......... 251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
BBordläggning1988-03-02 00:00:00inträffat2INLInlämning1988-03-02 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1988-03-03 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1988-03-22 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdemokraterna2014-11-23 19:08:04statustextstatustextÄrendet är avslutatGB03902019-05-28 12:34:14tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-23 19:08:04GB0390prop_198788__90.pdf12657966pdfom energipolitik inför 1990-talethttps://data.riksdagen.se/fil/7D5B9974-3268-4C90-BB1F-7AFECA05FD35följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N26mot1987/88N26med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N27mot1987/88N27med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N28mot1987/88N28med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N29mot1987/88N29med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N30mot1987/88N30med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N31mot1987/88N31med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N32mot1987/88N32med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N33mot1987/88N33med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N34mot1987/88N34med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N35mot1987/88N35med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N36mot1987/88N36med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N37mot1987/88N37med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N38mot1987/88N38med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N39mot1987/88N39med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N40mot1987/88N40med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N41mot1987/88N41med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N42mot1987/88N42med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N43mot1987/88N43med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N44mot1987/88N44med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N45mot1987/88N45med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N46mot1987/88N46med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N47mot1987/88N47med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N48mot1987/88N48med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N49mot1987/88N49med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N26mot1987/88N26med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N27mot1987/88N27med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N28mot1987/88N28med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N29mot1987/88N29med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N30mot1987/88N30med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N31mot1987/88N31med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N32mot1987/88N32med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N33mot1987/88N33med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N34mot1987/88N34med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N35mot1987/88N35med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N36mot1987/88N36med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N37mot1987/88N37med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N38mot1987/88N38med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N39mot1987/88N39med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N40mot1987/88N40med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N41mot1987/88N41med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N42mot1987/88N42med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N43mot1987/88N43med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N44mot1987/88N44med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N45mot1987/88N45med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N46mot1987/88N46med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N47mot1987/88N47med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N48mot1987/88N48med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1987/88:90<br/>
om energipolitik inför 1990-taletGB02N49mot1987/88N49med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-taletMotion